Sjukdomar och problem

Transkript

1 FAKTABLAD Foto: Ingrid Gosselman Sjukdomar och problem Gutefåren har inga för rasen kända, speciella sjukdomar. De sjukdomar som kan drabba gutefåren är generella för samtliga fårraser. Vi tror gärna, men saknar vetenskapliga belägg för antagandet, att gutefåren, som primitiv ras, är mer motståndskraftiga mot sjukdomstillstånd än andra,»förädlade«raser. De enda problemtillstånd, som möjligen kan vara relaterade till rasens foderupptagningsförmåga, är slid- och/eller livmoderframfall, vilka antas ha sin orsak i överutfodring med kraftfoder. Bra utfodring, noggrann skötsel och väl övervägt avelsurval lägger grunden för en frisk besättning. Fårägarens»vakande öga«är det viktigaste instrumentet för att i tid uppmärksamma problem bland djuren i besättningen. Ingen är problemfri Sällan har någon en djurhållning som är helt problemfri. Problemen varierar från enkla, triviala händelser till allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga tecken på sjukdomstillstånd hos fåren är att de slutar äta och ser apatiska ut, även om de bjuds på kraft- eller annat smakligt foder. För den nyblivne djurägaren är det mestadels svårt att avgöra vilken sjukdom djuret lider av eller vad det är för problem. Två möjligheter står som regel till buds: Man rådfrågar en fårkunnig granne, Man rådfrågar och begär hjälp av distriktsveterinären. Rådfråga»grannen«! Din fårkunnige granne kan naturligtvis vara någon av Föreningen Gutefårets erfarna besättningsägare, som finns spridda över hela landet eller någon av funktionärerna i föreningens styrelse, ofta an-

2 nonserade med namn och telefonnummer i tidskriften Gutefåret. Fårägarnas praktiska erfarenheter är en viktig»kunskapsbank«att utnyttja. Rådgör med veterinären! Din närmaste distriktsveterinär eller annan allmänpraktiserande veterinär hittar du i telefonkatalogens gula del. Förberedelser Inför veterinärbesök bör du samla in några grundläggande fakta: Hur fåret uppträder. Fårets temperatur (tas med en vanlig febertermometer). Hur länge fåret varit sjukt. Om det är flera än ett djur som visar samma symtom. Inför veterinärbesöket Ta in det sjuka djuret»på stall«i lämpligt utrymme. Ha varmt vatten, tvål och handduk tillgängligt. Se till att det finns god belysning (en enkel sladdlampa duger bra). Passa veterinärens tid! Han/hon har ofta många besättningar att besöka, var därför på plats hos djuret, så att ingen tid går till spillo i onödig väntan. Detta kan hända! Här följer i bokstavsordning kortfattade beskrivningar av de vanligaste åkommor och problem, som kan drabba en fårbesättning. Tro inte att allt detta drabbar din besättning varje år! Som regel för varje år med sig någon speciell och besvärlig händelse, vilket gör att den»mångårige«fårägaren samlar på sig stor kunskap om vilka åtgärder som är lämpliga. Acidos Kan uppträda hos tackor under de sista dräktighetsveckorna, särskilt om de har två eller fler foster i sig. Sjukdomen beror på underutfordring! Under högdräktigheten har fostren den största tillväxten, c:a 80% av födelsevikten. Symptomen är dåligt hull, utandningsluften har en sötaktig lukt likt aceton. Problemlösning: Vid akuta fall, tillkalla veterinär! Förbättra foderstaten för fåren! Diarré Onormal och flytande avföring är symptom på diarré. Orsakerna kan vara många, t.ex. riklig parasitförekomst, dåligt dricksvatten eller foder. Ofta är diarrén övergående, men ihållande diarré blir förödande för djuret. Stor risk för uttorkning! Nyfödda lamm kan det första dygnet ha lös, gulaktig och kletig avföring. Den hör normalt samman med tillförseln av råmjölk från tackan och är snabbt övergående. Problemlösning: Träckprov kan ge besked om orsaken. Rådgör med din distriktsveterinär! Förgiftning genom växter Många växter är giftiga. Det finns exempel på får som dött sedan de ätit rododendronblad. Vissa smörblommor och sprängört förekommer i fuktiga områden och är giftiga. Tulkört är giftig i grönt stadium, men äts av får när den torkat. Vuxna får undviker normalt giftiga växter och för uppenbart över denna kunskap till sina lamm. Problemlösning: Låt aldrig fåren hårdbeta ett område så intensivt att de tvingas till att försöka försörja sig även på de giftiga växter som kan förekomma. Avlägsna sprängört, den är lätt att rycka upp. Gasbrand är en dramatisk och ödesdiger händelse i en fårbesättning. Gasbrand drabbar oftast stora enfödda lamm strax efter betessläppningen. Orsaken är att en bakterie som normalt finns i djurens mage och tarmkanaler plötsligt snabbt förfår möjlighet att föröka sig och leda till ett utbrett sjukdomstillstånd i besättningen. Man ser inga tydliga symptom och drabbade lamm dör. Problemlösning: Drabbade besättningar bör vaccinera tackorna. Tala med din veterinär.

3 Hudparasiter Till alla djur finns normalt knutna ett flertal hudparasiter. För fårens del kan det vara fråga om liten fårlus, stor fårlus och pälslus, vilka samtliga är beroende av det levande, varma fåret eller lammet som värddjur. Fästingar är obehagliga hudparasiter, men förekommer även på andra djurarter. Angrepp av hudparasiter i stor mängd medför ofta stress för fåren och därmed konditionsnedsättning för djuren. Fästingar är numera välkända spridare av allvarliga sjukdomar. Problemlösning: Utnyttja tillgängliga bekämpningsmedel! Sträva efter att hålla din besättning fri från ohyra! Vid köp av får, skall de vara avmaskade och avlusade före leverans! Hypokalcemi kallas också dräktighetsförlamning. En sjukdom som oftast uppträder under de sista veckorna av dräktigheten. Sjukdomen beror på att blodets halt av kalcium sjunker, kalcium krävs för fostertillväxten. Sjukdomen uppträder mycket plötsligt, tackan förlorar aptiten, blir en aning»snorig«om näsan och har svårt att resa sig samt blir oftast liggande. Hon har ofta undertemperatur. Problemlösning: Tillkalla veterinär, som snabbt ger en injektion av kalk direkt i blodet. Åtgärden har god effekt om den sätts in de första 2-5 timmarna efter det symptomen konstaterats. Obs!, vänta inte till dagen efter! God utfodring med mineraltillskott är aldrig fel. Hälta Ibland kan ett får bli halt utan att du upptäcker någon tydlig anledning. Orsakerna kan vara dåligt verkade klövar, skador eller bölder i klövarna samt den fruktade fotrötan. Det har också uppmärksammats att fästingburet virus kan orsaka hälta hos får. Problemlösning: Verka fårens klövar regelbundet. Fyll igen hålor där fåren kan stuka sina ben. Undvik att ha dem länge på mjuk ströbädd. Bölder i klövarna bör åtgärdas av veterinär! Använd i samband med klippningen något effektivt bekämpningsmedel mot hudparasiter, som också har effekt mot fästingarna. Fotröta Fotröta hos får är tyvärr inte ovanligt. Sjukdomen ger djuren mycket lidande om det inte behandlas i tid och är smittsamt. Var därför noga med att kontrollera förekomsten av fotröta i samband med inköp av djur. Ett tecken på fotröta kan vara att djuret börjar halta. Kontakta omgående din veterinär om du har misstankar. Om du drabbas kan du få subventionerad hjälp med sanering. Svenska Djurhälsovården erbjuder även ett kontrollprogram för att upptäcka sjukdomen. Här hittar du information om fotröta: Inälvsparasiter Får, liksom alla andra djur, t.ex. våra hundar och katter, har inälvsparasiter, som i normal omfattning inte orsakar några bekymmer. Parasiterna förökar sig genom ägg, som följer med avföringen och hamnar t.ex. i betesmarken. När äggen kläcks placerar sig larverna efter olika intrikata system på sådana platser där de, tillsammans med gräs och örter, betas av får och lamm för att återföras in i djurkroppen och påbörja en ny livscykel. Förökar sig parasiterna av någon anledning till större mängd leder deras angrepp på värddjuret, i detta falla fåret eller lammet, till konditionsnedsättning eller i värsta fall döden. Till de klassiska exemplen på komplicerad spridning hör den lilla leverflundran. Äggen avgår med fårets avföring. Ägget äts upp av en landsnäcka och kläcks inuti snäckan. Snäckan avger speciella slembollar, som vardera innehåller tusentals larver. Vissa arter myror äter slembollarna och blir»drogpåverkade«, myran kryper upp i toppen på ett grässtrå där den lätt betas av fåret eller lammet. Väl inne i djurkroppen påbörjas en ny utvecklingskedja. Förekommande parasiter: Bandmask, coccidier, dynt, hakmask, knutmask, leverflundra, lungmask.magmaskar, piskmask, tarmmaskar, trådmask, Problemlösning: Läs tillgänglig litteratur och information om parasiter! Rådgör med din veterinär!

4 3 4 2a a 2 2a Den lilla leverflundrans livscykel. 1. Ägg som avsöndras med fårets träck. 2. Landsnäcka som upptagit ägg av lilla leverflundran. Ägget kläcks och genomgår flera larvstadier inne i snäckan, varefter slembollar avsöndras. Dessa innehåller 1000-tals svansbärande larver. 2a. Slemboll med larver. 3. Myra som upptagit slemboll. I nyran övergår larverna till ett smittfarligt stadium. Om denna myra kryper upp på ett grässtrå och konsumeras av ett får, utvecklas larverna till små leverflundror, dessa producerar nya ägg, varefter ett nytt kretslopp startar. Den lilla leverflundran har således två mellanvärdar, landsnäckan och myran. 2 Den stora leverflundrans livscykel. 1. Ägg av stora leverflundran i fårets träck. 2. Larv försedd med flimmerhår, med vilkas hjälp larven simmar till lilla sumpsnäckan. Larven har kläckts ur ett ägg. 3.Lilla sumpsnäckan, mellanvärd som härbärgerar larver. 3a. Svansbärande larv som bildas i lilla sumpsnäckan. Den uppsöker någon växt inkapslar sig och övergår till ett svanslöst, smittfarligt larvstadium. 4. Växt med inkapslad larv. Får, som äter av denna växt, smittas, varefter stora leverflundran utvecklas inne i fåret, ägg produceras och ett nytt kretslopp börjar. Den stora leverflundran har en mellanvärld, den lilla sumpsnäckan. 3 Illustrationerna återgivna ur Erik Sjödins bok FÅR med författarens tillstånd. Juverinflammation även kallad mastit. Sjukdomen uppträder efter lamning och symtomen här är också foderleda, slöhet och feber. Tackan haltar på något av bakbenen mot den mest infekterade juverdelen. Juvret känns varmt, svullet och ofta hårt. Det är svårt att få ut mjölk ur spenarna och färgen på mjölken är gul eller gråvit och tunn och kan senare också bli blodblandad. Vid urmjölkning klumpar sig mjölken. Vid långt gången inflammation blir juvret hårt, blått och kallt = kallbrand. Juverdelar förstörs och kan ramla av. Orsaken är vanligen att bakterier trängt in i spenkanalen eller genom sår på juvret. Sådana sår kan åstadkommas av intensivt diande lamm. Problemlösning: Besättningsägarens ofta återkommande observationer av tackornas juvertillstånd. Tillkalla veterinär, injektion med antibiotika kan hjälpa, men utgången ofta oviss. Isolera tacka med lamm från den övriga besättningen. Stödutfodra hennes lamm. Utslaktning av tackan snarast möjligt. Inflammationen återkommer nästa år. Kastning innebär att tackor föder (aborterar) sina lamm för tidigt. Fostren är mestadels ofullgångna. Orsakerna till kastning kan vara många, t.ex. trängsel och stångningar från andra djur, dåligt eller mögligt foder. Observera också problemet toxoplasmos! Problemlösning: Förebyggande åtgärder, vilka kan innebära väl tilltagna foderutrymmen, borttagning av aggressiv (stångande) bagge om den går i besättningen, kontroll av foderkvalitén. Kvarbliven efterbörd är ovanlig hos tackor, men om inte efterbörden har kommit inom timmar efter lamning bör

5 man kontrollera foderlust och temperatur hos tackan. Det är helt fel att försöka få efterbörden att lossna genom att dra i den. Problemlösning: Om tackan får förhöjd kroppstemperatur och försämrat allmäntillstånd skall hon ställas i sjukbox och veterinär tillkallas. Lammlamhet eller muskeldegeneration drabbar lammen oftast när de är 2-8 veckor gamla, ofta i samband med betessläppning, men kan också förekomma direkt efter lamningen. Symptom: Lammen blir stela i bakkroppen och kan inte resa sig. Problemlösning: Tillkalla veterinär! Behandling med selen och e-vitamin gör dem oftast snabbt friska. Förebygg genom att tillföra tackorna E-vitamin och selen två gånger före lamningen, senaste gången minst en månad före lamningen. Livmoderframfall Förekommer hos enstaka tackor direkt efter lamningen. Risken är stor att det återkommer vid nästa lamning. Åkomman har inget samband med slidframfall. Ingen ärftlighet är påvisad. Problemlösning:Tillkalla veterinär! Lunginflammation kan även drabba får. Symptomen är sällan tydliga, utan ingår i de tillstånd då djuren saknar foderlust och verkar allmänt slöa. Hosta, feber, rinnande ögon och näsborrar kan vara tecken på lunginflammation. Likaså kort och hastig andning samt ett»olusttillstånd«visat genom kutande rygg. Orsakerna kan vara dragiga utrymmen, fuktigt stall, nedsatt kondition. Problemlösning: Tillkalla veterinär! Maedi-Visna Denna sjukdom uppmärksammades första gången i Sverige år 1974, sannolikt införd genom import av får. Föreningen Gutefåret rekommenderar sina medlemmar anslutning till Svenska Djurhälsovårdens bekämpningsprogram och söker verka för att alla gutefårbesättningar, oavsett storlek, skall få anslutningsmöjlighet. Maedi Visna behandlas på ett separat faktablad. Slidframfall Orsakerna till slidframfall är oklara, men sannolikt är problemen ärftligt betingade och har med onormal slapphet i muskulaturen att göra. Gutefårägare anser sig ha erfarenhet av att många slidframfall beror på att kraftfodergivan varit för stor i ett tidigt skede av dräktigheten. Orsaken är troligen för mycket protein i fodret. Slidframfall förekommer före lamningen. Problemlösning: Att åtgärda slid- och livmoderframfall är komplicerat för den ovane. Tillkalla helst veterinär! En speciell bygel används för att hålla slidan på plats. Bevakning av lamningen är viktig. När lamningen börjar skall bygeln tas bort och lammen hjälpas ut, så att inte hela livmodern följer med. Tackor som drabbats av slidframfall bör slaktas ut eftersom problemet lätt återkommer. Toxoplasmos Katter på fårgården kan orsaka oanade problem. Deras avföring i fodret kan sprida en parasit, som orsakar kastning. Tackor som drabbas lär få livslång immunitet. Varning: Toxoplasmos kan också spridas till människor under lamning eller via rått kött. Gravida kvinnor skall undvika att hjälpa till vid lamningsproblem och vara noga med att bara äta lammkött som är väl genomstekt. Problemlösning: Tillkalla veterinär om onormala kastningar förekommer! Ullavfall En del tackor kan inför och under lamningstiden tappa stora delar av sin ullfäll. Sannolikt beror

6 detta på ämnesomsättningsstörningar, men förefaller vara individuellt betingat. Tackan kan, precis som vid acidos, ha lämnat mer näring till sina lamm än till den egna ullfällen. Ullavfall i mindre omfattning kan bero på dåligt och ofta för fuktigt stallklimat eller på förekomsten av ohyra. Problemlösning: Misstanke om att ullavfällningen är ärftligt betingad bör leda till utslaktning, eljest ingen åtgärd. Förbättra stallklimatet och avlusa fåren! Urinsten Baggar och bagglamm kan få urinsten, som blockerar urineringen och leder till urinförgiftning. Urinsten skapas genom utfällning av salter i urinen och utvecklas till stenar som täpper till urinröret. Symptomen är foderleda, slöhet och svårighet att urinera. Orsaken till urinsten uppfattas vara överutfodring av baggen med kraftfoder. Problemlösning: Se till att djuren alltid har saltsten så att de får normal törst och dricker mycket vatten Var också försiktig med givan av kraftfoder till vuxna baggar! Tillkalla veterinär! Fårhälsovården Svenska Djurhälsovården är ett aktiebolag som 2001 avsöndrades från slakteriorganisationen Swedish Meats och har Jordbruksverket som tillsynsmyndighet. Företaget har en speciell Fårhälsovård som det finns alla anledning för gutefårägarna att hålla kontakt med när det gäller problem i den egna fårbesättningen. Fårhälsovården erbjuder sina tjänster i form av två s.k. paket. Läs mera om detta på Fårhälsovårdens hemsida q Foto: Karin Larsén 2013 Hemsida: E-post: info@gutefar.se