Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013
|
|
- Emil Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Effekten av annonsering, jämfört med intern hänvisning från vårdcentralen, samt effekten av kort rådgivning för patientbesök angående överkonsumtion av alkohol Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013 Författare: Erik Pettersson, ST-läkare, Storvreta vårdcentral, Uppsala. Handledare: Tobias Eriksson, Överläkare, Beroendecentrum, UAS.
2 Sammanfattning Bakgrund Alkoholism är en av våra största folksjukdomar. Merparten av kostnaderna för såväl sjukvården som samhället i stort orsakas av den stora majoriteten problemdrickare som inte har de svåraste beroendetillstånden. Ungefär en miljon personer i Sverige har en riskabel alkoholkonsumtion. Det stora flertalet av dessa söker inte behandling. Prognosen vid måttligt alkoholberoende är god med stor självläkning. Mest kostnadseffektiva behandlingsåtgärd vid riskbruk förefaller screening och kort rådgivning vara. Syfte/frågeställning Studiens primära frågeställning var hur många patienter som söker vård för överkonsumtion av alkohol efter annonsering, respektive intern hänvisning från vårdcentralen. Studiens sekundära frågeställningen var graden av överkonsumtion av alkohol (riskbruk, beroende eller missbruk) med stöd av AUDIT och CDT efter 4-6 veckor i förhållande till det första studiebesöket. Metod Ett riskbruksprojekt hösten 2013 vid Storvreta vårdcentral. Annonsering gjordes i lokala annonstidningar och via affischering. Under projektet utdelades livsstilsformulär till alla besökare på vårdcentralen. Läkarbesök skedde via drop-in mottagning. Resultat Av fyra inkluderade patienter hänvisades tre internt av övrig personal. En patient sökte via hörsägen. Ingen patient sökte efter annonsering. Förbättring avseende AUDIT-skattning sågs hos en av fyra patienter. Två patienter uppvisade väsentligen oförändrad skattning. En patient exkluderades efter första besöket pga alkoholmissbruk, och hade utfall över normalreferens av CDT, talande för en hög alkoholkonsumtion över en längre tidsperiod. Två patienter uppvisade sjunkande CDT-värden från första till andra besöket talande för en sänkt alkoholkonsumtion tidsperioden mellan första besök till andra besök. En patient hade en oförändrat låg skattning. Konklusion Annonsering är ej ett primärt val för att fånga upp riskbrukare. Livsstilsformuläret i sin nuvarande utformning är av tveksamt värde vid alkoholöverkonsumtion. Var uppmärksam på patientgruppen vid besök på vårdcentralen med tanke på samsjuklighet - i synnerhet ångeststörning. Beakta syndromets stigmatisering, relativa avsaknad av symtom, riskfaktorer liksom patientens begränsade sjukdomsinsikt.
3 1. Bakgrund Alkoholism är en av våra största folksjukdomar och intar i Europa och Amerika en fjärdeplats i WHO:s rankning avseende orsak till sjukdomsbörda (DALY, funktionsjusterade levnadsår), överträffad endast av ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och depression. 1 I Sverige dör ca 6000 individer/år i alkoholrelaterad sjukdom. 2 Sammantaget kostar alkoholen samhället enorma belopp på grund av produktionsbortfall, olyckor (t ex fall-, drunknings- och fordonsolyckor) och brottslighet (t ex störande av ordning, misshandel, dråp och mord) samt i form av hälsoproblem, sjukdomar och missbruks- och beroendevård. Organskador på lever (cirros) och bukspottkörtel (pankreatit) och störd fosterutveckling (fetala alkoholspektrumstörningar) är välkända medicinska konsekvenser av alkoholöverkonsumtion. Totalt inkluderar dock fler än 30 koder i det internationella sjukdomsklassificeringssystemet ICD-10 (The International Classification of Diseases) alkohol i sitt namn eller sin definition; alkohol är dessutom en bidragande eller komplicerande faktor för ytterligare fler än 200 sjukdomstillstånd. 3 Detta uppmärksammas dock sällan inom hälso- och sjukvården. 4 Merparten av kostnaderna för såväl sjukvården som samhället i stort orsakas av den stora majoriteten problemdrickare som inte har de svåraste beroendetillstånden. Detta är innebörden av den s k preventionsparadoxen, ett begrepp som myntades av Kreitman Kreitman fann att merparten av de alkoholrelaterade skadorna återfanns inom den större gruppen högkonsumenter med måttligt uttalade alkoholproblem, även om risken på individnivå var högre för den mindre gruppen med de största problemen. 5 Med riskbruk menas alkoholkonsumtion som ökar risken för sociala eller medicinska problem, men där beroende inte föreligger. Riskbruk kan antingen bestå i att en stor volym alkohol konsumeras under en viss tidsperiod, exempelvis en vecka, eller till följd av större intag vid enstaka tillfällen. En ofta använd risknivå i Sverige är 14 standardglas i veckan för män och 9 standardglas i veckan för kvinnor. Större intag vid enstaka tillfällen är definitionsmässigt att se som riskbruk. Här sätts gränsen vid konsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och 4 standardglas eller fler för kvinnor. Med standardglas menas t.ex. ett litet glas vin (12 15 cl), 33 cl starköl eller 4 cl starksprit. Även om styrkan i alkoholdryckerna kan variera är alkoholinnehållet i dessa glas cirka 12 gram alkohol. 6 1 The global burden of disease: update Geneva: World Health Organisation (WHO); ISBN Haggård-Grann U, Hallqvist J, Långström N, Möller J. The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a casecrossover study. Addiction 101:100-8, WHO. Global status report on alcohol and health Bendtsen P, Holmqvist M. Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning. Linköping: Linköpings universitet;2006. Rapport. 5 Kreitman N. Alcohol consumption and the preventive paradox. Br J Addict Jun;81(3): Statens folkhälsoinstitut 2005
4 I Sverige hade år procent av männen och 9 procent av kvinnorna en riskkonsumtion av alkohol. 7 Sammantaget innebär detta att ungefär en miljon personer i Sverige har en riskabel alkoholkonsumtion. Till Beroendekliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala söker årligen ca 1800 nya patienter. För att diagnostiseras som alkoholberoende måste man uppfylla tre eller fler av nedanstående kriterier under ett och samma år; tolerans som utrycker sig som behov av större dos för samma effekt eller påtagligt minskad effekt vid tillförsel av samma dos abstinens som uttrycker sig för alkohol specifika symtom vid upphörande av intag och eller intag av alkohol eller korstolerant drog för att lindra eller eliminera symtom intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från alkoholanvändningen viktiga aktiviteter ges upp eller minskas pga alkoholanvändningen fortsatt alkoholkonsumtion trots vetskap om att den orsakat eller förvärrat psykiska eller fysiska besvär av varaktig eller återkommande karaktär För att diagnostiseras som alkoholmissbruk skall man svara ja på en eller flera meningar nedan, vidare att det är pågående eller upprepat under en period på minst ett år; upprepad användning som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hemma upprepad användning i situationer som medför risk för fysisk skada upprepade kontakter med rättsväsendet fortsatt användning, trots pågående eller återkommande sociala problem Även om nationella beräkningar saknas kan ungefärliga skattningar av alkoholberoende och alkoholmissbruk göras med ledning av tre regionala undersökningar där man direkt 8 9 eller indirekt 10 tillämpat diagnoskriterier enligt det amerikanska psykiatriska sällskapets diagnosmanual Diagnostic and Statistical manual of Mental disorders, version 4 (DSM-IV). Prevalensen av alkoholberoende uppskattas till 4,1 procent av den vuxna befolkningen, medan alkoholmissbruk uppskattas till 4,5 procent. Uppräknat till nationell nivå skulle detta motsvara ca med alkoholberoende och ca med alkoholmissbruk. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) är ett validerat testinstrument med tio frågor som som besvaras i kryssrutor, på en A4-sida. Det uppges ta två till fyra minuter för 7 Håkan Leifman & Mats Ramstedt. Svenska folkets alkoholvanor under senare år med fokus på STAD-rapport STAD-sektionen, Centrum för psykiatriforskning, Stockholm 8 Statens folkhälsoinstitut. Effekter av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. Utvärdering av det förebyggande arbetet i sex försökskommuner. Östersund. R 2008:22 9 Damström Thakker K. Data från PART-studien. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, Mats Berglund, Margareta Lindén-Boström och Carina Persson. Prevalensen av alkoholsjukdomar i Sverige. En uppskattning med hjälp av AUDIT-C. PM till Missbruksutredningen, 2010
5 patienten att besvara formuläret som handlar om senaste årets alkoholkonsumtion. Svaren ger snabbt en bra bild av såväl konsumtionsmönstret som svårighetsgrad av eventuell alkoholproblematik. AUDIT är dock inget diagnostiskt instrument, men kan emellertid väcka misstanke om att beroendediagnos föreligger. Se bilaga CDT (Carbohydrate Deficient Transferrin) är ett blodprov för att påvisa högkonsumtion av alkohol. Transferrin är blodets transportprotein för järn. Vid långvarigt högt alkoholintag förändras molekylen så att kolhydratkedjorna blir färre. Dessa förändrade proteiner benämns kolhydratfattigt transferrin (CDT). CDT stiger vid en alkoholförtäring av storleksordningen en flaska vin per dag i några veckor. Det är dock inte alla personer som får en CDT-stegring av denna konsumtion, och det är mycket dålig korrelation mellan CDT-värdet och konsumtionens storlek. Sensitiviteten är alltså måttlig, cirka 80 procent vid konsumtion av en flaska vin per dag, men fördelen med provet är att det är mycket specifikt. En stegring (även inom referensintervallet) är alltid orsakad av alkoholkonsumtion. 12 Det stora flertalet av alla personer med alkoholproblem söker inte behandling för dessa. 80 procent av de alkoholberoende har aldrig sökt vård, de är socialt välfungerande och har inga svåra hälsoproblem. 13 I Sverige har en aktuell studie funnit att mindre än 20 procent av dem som uppfyllde de diagnostiska kriterierna för alkoholberoende löste dem genom behandling. 14 I gruppen med mycket uttalade beroendetillstånd, med så gott som alla beroendekriterier uppfyllda, hade hälften fått hjälp genom behandlingsinsatser. Samma bild ses i en avhandling från Karolinska institutet. Kristina Berglund finner här i en intervjustudie av 367 socialt stabila män som ansåg sig ha alkoholproblem att majoriteten (70 procent) aldrig tidigare fått behandling för sina alkoholvanor. 15 Prognosen vid måttligt alkoholberoende är god med stor självläkning. 16 Senare års forskning har visat att flera effektiva behandlingsåtgärder finns för alkoholproblem. Mest kostnadseffektiva förefaller screening och kort rådgivning vid riskdrickande att vara. 17 I de nationella riktlinjerna för missbrukar- och beroendevården rekommenderar Socialstyrelsen att i första hand primärvården, företagshälsovården, akutmottagningarna och psykiatrin införlivar screening och kort rådgivning i sin verksamhet Babor T. AUDIT, the Alcohol Use Disorders Identification Test: Guidelines for use in primary care. Geneva: World Health Organization, Dept. Of Mental Health and Substance Dependance; Wåhlin S. Alkohol en fråga för oss i vården. Studentlitteratur; ISBN Blomqvist J, Cunningham J, Wallander L, Collin L. Att förbättra sina dryckesvanor. Om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD);2008. Rapport nr Blomqvist J, Cunningham J, Wallander L, Collin L. Att förbättra sina dryckesvanor? om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. En rapport från projektet Lösningar på alkoholproblem FoU-rapport 2007:6 SoRAD-rapport nr Berglund, K., Fahlke, C., Berggren, U., Eriksson, M. and Balldin, J. (2006) Individuals with excessive alcohol intake recruited by advertisement: demographic and clinical characteristics. Alcohol Alcohol 41, Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, Addiction. 2005;100: Babor TF, McRee BG, Kassebaum PA, Grimaldi PL, Ahmed K, Bray J. Screening, Brief Intervention, and Referral to Treatment (SBIRT): toward a public health approach to the management of substance abuse. Subst Abus. 2007;28(3): Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 2007
6 Det finns stark evidens för att kort rådgivning om alkohol är bland det mest effektiva vi kan göra för en förbättrad folkhälsa Det finns en enhet inom Beroendecentrum Stockholm och knuten till Centrum för Psykiatriforskning, Riddargatan 1. Enheten tar emot den som själv söker till mottagningen, vilket motsvarar den drop-in modell som användes i denna studie. Behandlingsverksamheten vid Riddargatan 1 är inriktad på dem som har alkoholproblem, men som beroendevården hittills har haft svårt att nå, men kan även ta emot på remiss från husläkare eller företagsläkare. Mottagningen bemannas av läkare, sjuksköterskor, psykolog, socionomer, beteendevetare och forskare Syften och frågeställningar 2.1 Primärt syfte och frågeställning Studiens primära syfte var att undersöka effekten av annonsering, jämfört med intern hänvisning från vårdcentralen, för patientbesök angående överkonsumtion av alkohol. Primär frågeställning var hur många patienter som söker vård för överkonsumtion av alkohol efter annonsering, respektive intern hänvisning från vårdcentralen. 2.2 Sekundärt syfte och frågeställning Studiens sekundära syfte var att studera effekten av kort rådgivning för patienter med överkonsumtion av alkohol. Den sekundära frågeställningen var graden av överkonsumtion av alkohol (riskbruk, beroende eller missbruk) med stöd av AUDIT och CDT efter 4-6 veckor i förhållande till det första studiebesöket. 19 Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning. Stockholm: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering; Rapport Bertholet N, Daeppen JB, Wietlisbach V, Flemming M, Burnand B. Reduction of alcohol consumption by brief alcohol intervention in primary care: systematic review and metaanalysis. Arch Intern Med. 2005;165:
7 3. Projektets upplägg 3.1 Metod och urval En prospektiv pilotstudie i form av hälsofrämjande riskbruksprojekt som genomfördes under hösten 2013 vid Storvreta vårdcentral. Storvreta vårdcentral är en av 26 vårdcentraler inom den offentligt drivna Primärvården i Uppsala, med listade patienter (augusti 2013) med åldersfördelning: 0-5 år 795 st, 6-64 år st, år 731 st och 75-äldre 309 st. Storvreta har ca invånare. Patienter inkluderades under september månad Valet av tidpunkt motiverades antagandet att sommarens semesterperiod medfört ökad alkoholkonsumtion. Inklusionskriterium utgjorde boende i Storvreta/Skyttorp/Vattholma (Storvreta vårdcentrals upptagningsområde), och utomstående som vistades i Storvreta/Skyttorp/Vattholma, som själva ansåg att de drack för mycket alkohol och ville göra något åt saken. Exklusionskriterium utgjorde patienter som redan var under behandling mot alkoholöverkonsumtion som handlades av annan sjukvårdsinstans. Annonsering (se separat annons) gjordes i: 1. Storvretabladet: Upplaga 4500 exemplar, varav 4200 hushåll. Två annonseringstillfällen i format A5 svart/vitt (22 augusti och 12 september). 2. Annonsbladet Storvreta-Vattholma: Upplaga når 4200 hushåll. Två annonseringstillfällen i format A4, hel baksida i färg (22 augusti och 5 september). Meddelande/anslag sattes upp på anslagstavla i centrala Storvreta, Coop Konsum Storvreta, servicebutiken Palmen, det lokala apoteket, på vårdcentralen och vårdcentralens hemsida. Valet av annonsering motiverades ett normaliserat, icke-stigmatiserande sätt att nå ut till berörd patientgrupp. All personal på Storvreta vårdcentral (24 personer) erhöll riktad information/kort föreläsning, vid ett tillfälle i samband med personalmöte, om arbete med alkoholfrågor av överläkare Tobias Eriksson vid Beroendekliniken, UAS. Under projektets löptid (september 2013) utdelades livsstilsformulär till alla besökare på vårdcentralen (se bilaga 2), och personalen uppmanades efterfråga alkoholkonsumtion hos de patienter där alkoholöverkonsumtion kunde tänkas ha betydelse för hälsotillståndet (t.ex. vid hypertoni, smärta, depression, magbesvär, trauma, övervikt m.fl.). Denna uppgift dokumenterades i Cosmic journalsystem. Läkarbesök skedde via drop-in mottagning vid Storvreta vårdcentral. Öppen bokning var möjligt under fyra veckor september 2013 till tider avsatta i prövande läkares tidbok, två timmar per arbetsdag kl 15:00-17:00 måndag till fredag (med undantag 4 veckodagar). Tidsåtgången för varje läkarbesök var 45 minuter.
8 Inbokning till läkarbesök skedde endera i förväg via telefonkontakt med vårdcentralen eller på plats i receptionen, alternativt kunde patienten dyka upp på anslagna drop-in tider utan förbokning. Patientgruppen som på förfrågan av personal uppfyllde riskbrukskonsumtion eller mer, erbjöds bokad läkartid till prövare för fortsatt handläggning inom ramen för studien. Patienten kunde inbokas anonymt men vid läkarbesök måste identifiering ske för adekvat journalföring. Patientavgift (150 Kr) erlades av patienten som vid ett vanligt läkarbesök. I projektet ingick två läkarbesök med 4-6 veckors mellanrum. Om patienten uteblev från återbesökstiden gjordes ett försök att nå patienten per telefon för ny tidsbokning alternativt telefonkonsultation. Om uteblivet svar per telefon skickades brev med hänvisning åter för ny tidsbokning om så önskades. Praktisk begränsning innebar att beredskap fanns för de patienter som inte kunde erbjudas tid samma dag. Endera bokades patienten in vid ett senare tillfälle till prövare enligt överenskommelse, alternativt hänvisades till Beroendemottagningen UAS som hade utökad beredskap med läkartider under tiden för studien. Uppfyllde patienten kriterier för beroende eller missbruk av alkohol, eller om blandmissbruk framkom, hänvisades patienten beroendekliniken. Första besöket Dokumentation av sökväg (förbokning/hänvisning vs drop-in?). Dokumentation av patientens hemvist (boende i Storvreta eller utomstående?) Dokumentation av känd/listad eller ny sökande på vårdcentralen Dokumentation av tidigare kontaktorsaker på vårdcentralen? Känt riskbruk? Dokumentation av patientens tidigare och nuvarande diagnoser (via journal, anamnes och klinisk undersökning). Alkoholinriktad anamnes Att fråga vad det var som gjorde att patienten sökte. Att fråga hur fick patienten reda på detta (annons, butik, hemsida, hänvisad av personal, hörsägen). Att fråga varför patienten ej sökt tidigare. Att fråga om övrig droganamnes. Screening med AUDIT. Kliniskt status (Allmäntillstånd, hjärta, lungor, blodtryck, buk, neurologi i form av observation i gående/sittande samt extremitetsreflexer). Blodprovtagning för CDT. Kort rådgivning om alkohol. Andra besöket (efter 4-6 veckor) Utvärdering vad insatsen inneburit följsamhet? Ny screening med AUDIT.
9 Ny blodprovtagning för CDT. Selektion riskbruk eller alkoholberoende/-missbruk. Målgrupp riskbrukare enligt kriterier = Återbesök inbokades. Hänvisning beroendekliniken om kriterier var uppfyllda för alkoholberoende/-missbruk eller om blandmissbruk framkommit. Diskussion om insatser/läkemedel enligt regionalt vårdprogram alternativt hänvisning/remittering av patienten vidare till Beroendekliniken. Utvärdering om patienten var nöjd med rådgivningen? (Ja/nej/ganska) Detta utgjorde definierat avslut av projektet. 3.2 Tidsplan Tid för planering: februari augusti 2013 Tid för genomförande: september oktober 2013 Rapportskrivning: november Relevans för verksamheten Påvisad nytta av annonsering och riktade alkoholkonsumtionsfrågor av personalen som medel för att hjälpa patienter med riskbruk/alkoholöverkonsumtion att söka vårdcentralen. 3.4 Forskningsetiska aspekter Etikprövningsansökan sågs ej nödvändigt då projektet var inom ramen för ST-läkares utbildning i Allmänmedicin.
10 4. Resultat 4.1 Primär frågeställning Av fyra inkluderade patienter hänvisades tre internt av övrig personal (patient nr 1, 2 och 3). En patient sökte via hörsägen från anhörig som undertecknad tidigare träffat och informerat om studien (patient nr 4). Samtliga patienter var listade på vårdcentralen. Ingen patient sökte efter annonsering. En av fyra inkluderade patienter (patient nr 1) fångades upp av sjuksköterska vid högre skattning än riskbruk avseende alkoholkonsumtion på utdelat livstilsformulär. Tre av fyra patienter (patient nr 2,3 och 4) var tidigare kända avseende alkoholöverkonsumtion, varav två (patient 2 och 3) hänvisades från övriga läkare på vårdcentralen. Ytterligare en patient fångades upp vid hög skattning av alkoholkonsumtion i livstilsformulär, men valde efter telefonförfrågan av berörd läkare avstå erbjuden möjlighet att medverka i studien. Utom ramen för studien, sökte två anhöriga till personer med alkoholrelaterad problematik undertecknad för rådgivning. Bägge dessa anhöriga sökte efter att ha noterat annonsering. En av dessa konsultationer rörde närstående bosatt utom länet. En berusad man i yngre medelåldern sökte även vårdcentralen efter projektets avslutande. Denne erhöll efter samtal med sjuksköterska en läkartid till undertecknad några dagar senare, då han uteblev. Det är oklart huruvida annonsering föranlett dennes kontakt med vårdcentralen. Det är oklart exakt hur många livsstilsformulär som delats ut. Antalet patientbesök september 2013 var 594 st till sjuksköterska och 782 st till läkare (= 1376 st totalt). Andelen registrerade livsstilsformulär i Cosmic journalsystem september 2013 var 201 st, vilket motsvarar 14,6 % av totala antalet patientbesök. 4.2 Sekundär frågeställning Tolkning av AUDIT-skattning mellan första respektive andra besöket, samt skillnaden mellan dessa redovisas i tabell 1. Patient nr 1 uppvisade oförändrad skattning på gränsen till riskbruk. Patient nr 2 hade en hög skattning förenligt med problematiska alkoholvanor där alkoholrelaterad diagnos sannolikt föreligger. Detta objektiviserades i upprepad alkoholöverkonsumtion med åtföljande slutenvårdskontakter motsvarande alkoholmissbruk, vilket exkluderade patienten från studien. Patient nr 3 skattade 10 respektive 11 poäng motsvarande riskabla alkoholvanor. Patient nr 4 skattade 19 poäng vid första besöket motsvarande mycket problematiska alkoholvanor där sannolikt en alkoholrelaterad diagnos
11 föreligger. Denna skattning sjönk till 14 poäng vid andra besöket, motsvarande problematiska alkoholvanor. Totalt sett sågs förbättring avseende AUDIT-skattning hos endast en av fyra patienter (patient nr 4). Två patienter (patient nr 1 och nr 3) uppvisade väsentligen oförändrad skattning. En patient exkluderades efter första besöket (patient nr 2) pga alkoholmissbruk. AUDIT Första besöket Andra besöket Skillnad Patient nr Patient nr Patient nr Patient nr Tabell 1: AUDIT-skattning vid första respektive andra besöket samt skillnaden mellan dessa. Endast en patient (patient nr 2) hade utfall över normalreferens av CDT (>2,0) talande för en hög alkoholkonsumtion över en längre tidsperiod. Denne exkluderades därefter pga alkohomissbruk. Två patienter (patient nr 1 och nr 4) uppvisade sjunkande värden från första till andra besöket med -0,2 respektive -0,5, talande för en sänkt alkoholkonsumtion tidsperioden mellan första besök till andra besök (4-6 veckor). Patient nr 3 hade en oförändrat låg skattning på <1,0. Resultaten redovisas i tabell 2. CDT Första besöket Andra besöket Skillnad Patient nr 1 1,2 1-0,2 Patient nr 2 5,9 Ej registrerat Ej registrerat Patient nr 3 <1,0 <1,0 0 Patient nr 4 1,5 <1,0-0,5 Tabell 2: Utfall av CDT vid första respektive andra besöket samt skillnaden mellan dessa. Tabell 3 visar en samlad bedömning avseende fastställd diagnos, utfall av projektet samt om patienten var nöjd med rådgivningen i studien. En patient (patient nr 1) diagnosticerades riskbruk och erhöll rådgivning varefter kontakten avslutades. Två patienter (patient nr 3 och 4) diagnosticerades alkoholberoende, där en patient (patient nr 3) remitterades vidare till Beroendekliniken för fortsatt handläggning och en patient (patient nr 4) planerades fortsatt
12 uppföljning i Primärvården av behandling mot ångeststörning. En patient (patient nr 2) diagnosticerades alkoholmissbruk, och exkluderades efter första besöket kopplat utfärdandet av LVM-intyg. Sökte därefter själv på den tidigare planerade återbesökstiden, vilket utmynnade remiss till Beroendekliniken. Tre av fyra patienter (patient nr 1-3) uttryckte sig nöjda med rådgivningen som förmedlats i projektet. Hos en patient (patient nr 4) registrerades ej detta pga planerad uppföljning på vårdcentralen. SAMLAD BEDÖMNING Diagnos Utfall Nöjd med rådgivning Patient nr 1 Riskbruk Rådgivning Ja Patient nr 2 Alkoholmissbruk LVM, Remiss Beroendekliniken Patient nr 3 Alkoholberoende Remiss Beroendekliniken Ja Ja Patient nr 4 Sannolikt alkoholberoende Fortsatt uppföljning i Primärvården av behandling mot ångeststörning Ej registrerat Tabell 3: Samlad bedömning avseende diagnos, utfall och om patienten var nöjd med rådgivningen. 5. Diskussion En av grundtankarna bakom denna studie var att använda sig av annonsering som ett attraktivt, icke-stigmatiserande sätt att nå den dolda grupp individer med alkoholöverkonsumtion som passerar sjukvården obemärkt. Att samtliga patienter inom studien kom via intern rekrytering, talar för att just denna metod fungerar. Med tanke på den annonsering som gjorts, och av utfallet att döma, framstår annonsering som ett mindre effektivt sätt att nå berörd patientgrupp. Orsakerna till det begränsade utfallet av annonsering i denna studie kan vara flera. En orsak kan vara okunskap, dvs att individen själv är omedveten om att den egna alkoholkonsumtionen utgör en hälsorisk, och därför inte ser nödvändigheten i att söka sjukvården. En annan kan vara att tiden för studien var för kort, eftersom ambivalenta riskbrukare behöver tid för att motivera sig söka aktivt. Kanske annonseringen passerat obemärkt, eller drunknat i det totala informationsflödet, och därmed ej nått ut till allmänheten i den utsträckning som det var tänkt. Om annonsering nått fler personer via t ex via Svensk Direktreklam (SDR), lokaltidningen eller lokal-tv, kanske utfallet sett annorlunda ut. En annan aspekt är om Storvreta med omnejd är representativt beträffande målgruppen för annonseringen, då vårdcentralens upptagningsområde är relativt
13 litet med majoriteten invånare i arbetsför ålder. Man kan tänka sig att en förvärvsarbetande småbarnsförälder har mindre tid och möjligheter att ta itu med de egna problemen. En liknande studie vid en större vårdcentral i en mer socioekonomiskt utsatt stadsdel kan möjligen attraherat fler sökande. Vidare, kan tänkas att annonsens utformning är avgörande för individens tolkning och motivation att söka vårdcentralen. Utom ramen för studien sökte dock två anhöriga, samt en berusad person vårdcentralen där det inte kan uteslutas att annonsering bidragit med kännedom om möjligheten att söka vårdcentralen för alkoholproblematik. Detta talar för att modellen med annonsering kan fungera i någon form. Att samtliga patienter inom projektet kom via intern rekrytering var förväntat. Vårdcentralens resurser var mobiliserade kring alkoholfrågan. Bidragande ses den engagerande och informativa föreläsningen av beroendeöverläkare, liksom den kollektiva användningen av livsstilsformulär som bägge bidrog till att göra alkoholfrågan aktuell för hela personalstyrkan. Tre av fyra inkluderade patienter var dessutom kända hos läkare för tidigare alkoholöverkonsumtion, och det föll sig då naturligt att hänvisa till undertecknad i syfte att hjälpa respektive patient. Enbart fåtal patienter fyllde i livsstilsformuläret, vid jämförelse av antalet patientbesök med journalregistrerade formulär. En orsak till detta kan vara att formuläret uppfattats omständligt och/eller tidskrävande att fylla i. Ett mindre bortfall fås även ur den mindre grupp patienter som sökt vårdcentralen flera gånger under september månad, och bara fyllt i formuläret vid första besökstillfället. En majoritet av barnen som sökt vårdcentralen har av naturliga skäl ej blivit föremål för ifyllande av formuläret, men utgjorde å andra sidan ej målgruppen för studien. Att endast två patienter, varav en inkluderad i studien, föll ut på livsstilsformuläret avseende skattning motsvarande riskkonsumtion eller högre, talar för att livsstilsformuläret i sin nuvarande utformning ej är ett optimalt fungerande screeninginstrument. Patienten är medveten om att skattningen kommer ligga till grund för såväl journalföring som ett samtalsunderlag vid konsultationen med vårdgivaren, vilket kan bidra till en underskattning av konsumtionen eller att patienten helt enkelt undviker att svara. En personlig reflektion är att patienter som trott sig skatta korrekt, med större entusiasm lämnat tillbaka det ifyllda formuläret för positiv feedback. Screening med AUDIT var av värde vid första besöket då det förmedlade en uppfattning om patientens aktuella problematik. Skattningen vid andra besöket visade förbättring hos en, och väsentligen oförändrat hos två, av totalt fyra patienter. Detta utfall kan tolkas som att uppföljningstiden var alltför kort för att se några positiva effekter. Skattad förbättring hos bara en patient kan ha berott på patientens egen känsla av ett gott omhändertagande, liksom att bli tagen på allvar. En egen observation är att AUDIT utlämnat före konsulationen innebar svårigheter med tolkning av vissa frågor för patienterna. När vi etablerad kontakt och gick igenom AUDIT tillsammans, kunde skattningen bli annorlunda. Estimerad tidsåtgång för ifyllandet av AUDIT (2-4 minuter) 11 stämmer ej med skattningen i denna studie, som här var mer tidskrävande. En faktor som kan ha inverkat på detta är det faktum att samtliga inkluderade patienter var något äldre, varav en uppgav dålig syn.
14 CDT var endast högre än normalreferens i ett fall, där patienten hade en alkoholkonsumtion förenligt missbruk. Hos två patienter sågs sjunkande värden över tid inom normalreferens, talande för en sänkt alkoholkonsumtion efter första besöket. Detta belyser svårigheten med CDT: Att provet stiger först vid alkoholförtäring av storleksordningen en flaska vin per dag i några veckor. Patienten kan med andra ord dricka en ansenlig mängd alkohol, motsvarande riskbruk eller mer, utan att provet blir positivt. Ett mer alkoholspecifikt alternativ till CDT kan vara PEth (Fosfatidyletanol), som ger förhöjning vid regelbunden, men även tämligen måttlig alkoholkonsumtion enligt ett tydligt linjärt samband. Nackdelen med PEth är att det är ett dyrt prov ( Kr beroende på laboratorium). 11 Tre av fyra inkluderade patienter uttryckte sig nöjda med rådgivningen i studien. Att kort rådgivning vid alkoholöverkonsumtion var effektivt även i denna studie, finner vi objektivt stöd för i minskande CDT hos två patienter, varav en av dessa även skattat lägre på AUDIT Det är värt notera att tre av fyra patienter i studien hade bakomliggande ångeststörning och därtill svårare alkoholproblematik, dvs uppfyllde kriterier för alkoholberoende respektive alkoholmissbruk. Av patienternas egna redogörelser att döma, gav alkohol en ångestdämpande effekt, vilket i praktiken innebar s k självmedicinering. Två av dessa patienter hade tidigare kontakt med Beroendekliniken, varav en patient var under pågående behandling mot alkoholöverkonsumtion med Campral. Detta kan indikera dels att samsjuklighet med ångeststörning är överrepresenterad i gruppen, vilket gör att konsumtionen kan förväntas sjunka vid adekvat behandling av ångeststörning - och dels att patienter med alkoholproblematik behöver kontinuerlig uppföljning för att upprätthålla fortsatt nykterhet. Frågan är om det finns någon utpräglat bra metod att upptäcka patienter med alkoholöverkonsumtion? Kontakter med sjukvården kompliceras av att alkoholproblematik är stigmatiserande, vilket gör att patienten undviker att väcka frågan. Screeningformulär och blodprover är användbara instrument, men knappast något som går att använda vid varje enskilt patientmöte pga tveksam relevans och tidsbrist i det dagliga arbetet. Detta medför krav på en ökad uppmärksamhet hos vårdgivaren, modet att väcka frågan och inneha beredskap att hantera svaret. En framtida modell för studie skulle kunna vara att inrikta sig på specifika riskgrupper, t ex patienter med ångeststörning, där man screenar med PEth i syfte att finna obehandlad alkoholöverkonsumtion i gruppen.
15 6. Slutsatser Annonsering är ej ett primärt val för att fånga upp riskbrukare. Livsstilsformuläret i sin nuvarande utformning är av tveksamt värde vid alkoholöverkonsumtion. Var uppmärksam på patientgruppen vid besök på vårdcentralen med tanke på samsjuklighet - i synnerhet ångeststörning Beakta syndromets stigmatisering, relativa avsaknad av symtom, riskfaktorer liksom patientens begränsade sjukdomsinsikt. Våga fråga om alkoholöverkonsumtion och visa att du har beredskap att hantera svaret. Bilagor 1. AUDIT 2. Livsstilsformulär 3. Annons
16 Bilaga 1. AUDIT
17 Bilaga 2. Livsstilsformulär
18 Bilaga 3. Annons
19
Alkoholberoende, diagnos
Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver
Läs merSCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund
SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende
Läs merBehandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm
Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad
Läs merRiskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet
Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,
Läs merRiktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen
Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c
Läs merwww.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se
Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte
Läs merÄldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?
Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.
Läs mer15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1
15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,
Läs merAlkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion
Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem
Läs merSkiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut
Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol
Läs mer2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Läs mer15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM
15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merRiskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet
Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en
Läs merX (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*
Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs merAlkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion
Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar
Läs merAlkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården
Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren
Läs merVärt att veta om alkohol och din hälsa
Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi
Läs merUtvärdering av Prime For Life utbildning.
Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid
Läs merBEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING
BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET
Läs merSveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1
Läs merKarolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merRegeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010
Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor
Läs merRiskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson
Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex
Läs merDoknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]
Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,
Läs mer15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)
15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av
Läs merVårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen
Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)
Läs merTidiga interventioner
Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och
Läs mer15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05
15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering
Läs merRAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005
RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25
Läs merVarför behandla alkoholberoende i primärvården?
Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende
Läs merSkattning av alkoholkonsumtion hos patienter på
Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige
Läs mer1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?
1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter
Läs merALKOHOL. en viktig hälsofråga
ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även
Läs merPatienters alkoholvanor och motivation till förändring
Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention
Läs merADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument
ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar
Läs merBehandlingsprogram Alkoholprogrammet
Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid
Läs merSamverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar
Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i
Läs merHÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST
HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården
Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per
Läs merFosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)
Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt
Läs merEtt riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av
Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,
Läs merLänskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)
Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning
Läs merBeskrivning av instrumentet och dess användningsområde
Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) [1] kan användas för att snabbt få en överblick
Läs merRIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE
RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens
Läs merBehandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo
Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?
Läs merBeroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd
Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter
Läs merÄldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21
Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling
Läs merVad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?
Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre
Läs merMISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten
Läs merNär, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?
Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande
Läs merHur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner
Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA
Läs merStudenter och alkohol
Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har
Läs merGuldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet
Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter
Läs merAlkohol och sjukskrivning
Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk
Läs merMinnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI
Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem
Läs merIdentifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet
Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering
Läs merAlkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län
Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i
Läs merVägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv
Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,
Läs mermotiverande samtal (MI)
Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda
Läs merNya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013
Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.
Läs merRiskbruk, Skadligt bruk och beroende
Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:
Läs merNÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson
NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och
Läs merRusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol
ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,
Läs merPSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA
PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk
Läs merScreening och utredning av drogproblem
Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under
Läs mer2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?
23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten
Läs merAtt identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM
Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande
Läs merAlkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1
Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?
1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484
Läs merSIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården
SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor
Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt
Läs merPsykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC
Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt
Läs merALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT
ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden
Läs merAlkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum
Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har
Läs merAlkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping
Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny
Läs merHÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS
Det svenska nätverket HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring Maj 2007 Temagruppen för alkoholprevention inom HFS Förord Denna rapport har utarbetats av professor
Läs merScreeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby
Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby September 2014 2 INNEHÅLL INTRODUKTION... 4 Nationella riktlinjer
Läs merALKOHOL- OCH DROGPOLICY
ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas
Läs merVälkommen till Fördjupningen!
ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merRekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112
TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan
Läs merVarför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010
Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010 Alkoholberoende måste upptäckas redan på vårdcentralen I Sverige är det ungefär lika många patienter som har ett alkoholberoende som
Läs merAlkohol och hälsa, Karolina Eldelind
Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.
Läs merRiskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen
TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning
Läs merRIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA
RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA Att dricka för mycket en folksjukdom Ungefär 100 000 stockholmare dricker alldeles för mycket, men för den som vill ha hjälp att minska ner eller sluta
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik
Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32
Läs merMäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna
Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever
Läs merHälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län
Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena
Läs merMINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande
1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel
Läs merMissbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika
Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merDisposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?
1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering
Läs mer4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Läs merUngdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?
Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger
Läs merFÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten
Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,
Läs merForskning & utveckling Blentarp Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström
Forskning & utveckling 2018 Blentarp 2016 Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström Inledning Denna studie utfördes under november december 2017. Syftet med undersökningen var att
Läs mer