Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013"

Transkript

1 Effekten av annonsering, jämfört med intern hänvisning från vårdcentralen, samt effekten av kort rådgivning för patientbesök angående överkonsumtion av alkohol Projektarbete för ST inom allmänmedicin september-oktober 2013 Författare: Erik Pettersson, ST-läkare, Storvreta vårdcentral, Uppsala. Handledare: Tobias Eriksson, Överläkare, Beroendecentrum, UAS.

2 Sammanfattning Bakgrund Alkoholism är en av våra största folksjukdomar. Merparten av kostnaderna för såväl sjukvården som samhället i stort orsakas av den stora majoriteten problemdrickare som inte har de svåraste beroendetillstånden. Ungefär en miljon personer i Sverige har en riskabel alkoholkonsumtion. Det stora flertalet av dessa söker inte behandling. Prognosen vid måttligt alkoholberoende är god med stor självläkning. Mest kostnadseffektiva behandlingsåtgärd vid riskbruk förefaller screening och kort rådgivning vara. Syfte/frågeställning Studiens primära frågeställning var hur många patienter som söker vård för överkonsumtion av alkohol efter annonsering, respektive intern hänvisning från vårdcentralen. Studiens sekundära frågeställningen var graden av överkonsumtion av alkohol (riskbruk, beroende eller missbruk) med stöd av AUDIT och CDT efter 4-6 veckor i förhållande till det första studiebesöket. Metod Ett riskbruksprojekt hösten 2013 vid Storvreta vårdcentral. Annonsering gjordes i lokala annonstidningar och via affischering. Under projektet utdelades livsstilsformulär till alla besökare på vårdcentralen. Läkarbesök skedde via drop-in mottagning. Resultat Av fyra inkluderade patienter hänvisades tre internt av övrig personal. En patient sökte via hörsägen. Ingen patient sökte efter annonsering. Förbättring avseende AUDIT-skattning sågs hos en av fyra patienter. Två patienter uppvisade väsentligen oförändrad skattning. En patient exkluderades efter första besöket pga alkoholmissbruk, och hade utfall över normalreferens av CDT, talande för en hög alkoholkonsumtion över en längre tidsperiod. Två patienter uppvisade sjunkande CDT-värden från första till andra besöket talande för en sänkt alkoholkonsumtion tidsperioden mellan första besök till andra besök. En patient hade en oförändrat låg skattning. Konklusion Annonsering är ej ett primärt val för att fånga upp riskbrukare. Livsstilsformuläret i sin nuvarande utformning är av tveksamt värde vid alkoholöverkonsumtion. Var uppmärksam på patientgruppen vid besök på vårdcentralen med tanke på samsjuklighet - i synnerhet ångeststörning. Beakta syndromets stigmatisering, relativa avsaknad av symtom, riskfaktorer liksom patientens begränsade sjukdomsinsikt.

3 1. Bakgrund Alkoholism är en av våra största folksjukdomar och intar i Europa och Amerika en fjärdeplats i WHO:s rankning avseende orsak till sjukdomsbörda (DALY, funktionsjusterade levnadsår), överträffad endast av ischemisk hjärtsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom och depression. 1 I Sverige dör ca 6000 individer/år i alkoholrelaterad sjukdom. 2 Sammantaget kostar alkoholen samhället enorma belopp på grund av produktionsbortfall, olyckor (t ex fall-, drunknings- och fordonsolyckor) och brottslighet (t ex störande av ordning, misshandel, dråp och mord) samt i form av hälsoproblem, sjukdomar och missbruks- och beroendevård. Organskador på lever (cirros) och bukspottkörtel (pankreatit) och störd fosterutveckling (fetala alkoholspektrumstörningar) är välkända medicinska konsekvenser av alkoholöverkonsumtion. Totalt inkluderar dock fler än 30 koder i det internationella sjukdomsklassificeringssystemet ICD-10 (The International Classification of Diseases) alkohol i sitt namn eller sin definition; alkohol är dessutom en bidragande eller komplicerande faktor för ytterligare fler än 200 sjukdomstillstånd. 3 Detta uppmärksammas dock sällan inom hälso- och sjukvården. 4 Merparten av kostnaderna för såväl sjukvården som samhället i stort orsakas av den stora majoriteten problemdrickare som inte har de svåraste beroendetillstånden. Detta är innebörden av den s k preventionsparadoxen, ett begrepp som myntades av Kreitman Kreitman fann att merparten av de alkoholrelaterade skadorna återfanns inom den större gruppen högkonsumenter med måttligt uttalade alkoholproblem, även om risken på individnivå var högre för den mindre gruppen med de största problemen. 5 Med riskbruk menas alkoholkonsumtion som ökar risken för sociala eller medicinska problem, men där beroende inte föreligger. Riskbruk kan antingen bestå i att en stor volym alkohol konsumeras under en viss tidsperiod, exempelvis en vecka, eller till följd av större intag vid enstaka tillfällen. En ofta använd risknivå i Sverige är 14 standardglas i veckan för män och 9 standardglas i veckan för kvinnor. Större intag vid enstaka tillfällen är definitionsmässigt att se som riskbruk. Här sätts gränsen vid konsumtion av 5 standardglas eller fler vid ett och samma tillfälle för män och 4 standardglas eller fler för kvinnor. Med standardglas menas t.ex. ett litet glas vin (12 15 cl), 33 cl starköl eller 4 cl starksprit. Även om styrkan i alkoholdryckerna kan variera är alkoholinnehållet i dessa glas cirka 12 gram alkohol. 6 1 The global burden of disease: update Geneva: World Health Organisation (WHO); ISBN Haggård-Grann U, Hallqvist J, Långström N, Möller J. The role of alcohol and drugs in triggering criminal violence: a casecrossover study. Addiction 101:100-8, WHO. Global status report on alcohol and health Bendtsen P, Holmqvist M. Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning. Linköping: Linköpings universitet;2006. Rapport. 5 Kreitman N. Alcohol consumption and the preventive paradox. Br J Addict Jun;81(3): Statens folkhälsoinstitut 2005

4 I Sverige hade år procent av männen och 9 procent av kvinnorna en riskkonsumtion av alkohol. 7 Sammantaget innebär detta att ungefär en miljon personer i Sverige har en riskabel alkoholkonsumtion. Till Beroendekliniken vid Akademiska sjukhuset i Uppsala söker årligen ca 1800 nya patienter. För att diagnostiseras som alkoholberoende måste man uppfylla tre eller fler av nedanstående kriterier under ett och samma år; tolerans som utrycker sig som behov av större dos för samma effekt eller påtagligt minskad effekt vid tillförsel av samma dos abstinens som uttrycker sig för alkohol specifika symtom vid upphörande av intag och eller intag av alkohol eller korstolerant drog för att lindra eller eliminera symtom intag av större mängd eller under längre tid än vad som avsågs varaktig önskan, eller misslyckade försök att minska eller kontrollera intaget betydande andel av livet ägnas åt att införskaffa, konsumera och hämta sig från alkoholanvändningen viktiga aktiviteter ges upp eller minskas pga alkoholanvändningen fortsatt alkoholkonsumtion trots vetskap om att den orsakat eller förvärrat psykiska eller fysiska besvär av varaktig eller återkommande karaktär För att diagnostiseras som alkoholmissbruk skall man svara ja på en eller flera meningar nedan, vidare att det är pågående eller upprepat under en period på minst ett år; upprepad användning som leder till att individen misslyckas med att fullgöra sina skyldigheter i skola, arbete eller hemma upprepad användning i situationer som medför risk för fysisk skada upprepade kontakter med rättsväsendet fortsatt användning, trots pågående eller återkommande sociala problem Även om nationella beräkningar saknas kan ungefärliga skattningar av alkoholberoende och alkoholmissbruk göras med ledning av tre regionala undersökningar där man direkt 8 9 eller indirekt 10 tillämpat diagnoskriterier enligt det amerikanska psykiatriska sällskapets diagnosmanual Diagnostic and Statistical manual of Mental disorders, version 4 (DSM-IV). Prevalensen av alkoholberoende uppskattas till 4,1 procent av den vuxna befolkningen, medan alkoholmissbruk uppskattas till 4,5 procent. Uppräknat till nationell nivå skulle detta motsvara ca med alkoholberoende och ca med alkoholmissbruk. AUDIT (Alcohol Use Disorders Identification Test) är ett validerat testinstrument med tio frågor som som besvaras i kryssrutor, på en A4-sida. Det uppges ta två till fyra minuter för 7 Håkan Leifman & Mats Ramstedt. Svenska folkets alkoholvanor under senare år med fokus på STAD-rapport STAD-sektionen, Centrum för psykiatriforskning, Stockholm 8 Statens folkhälsoinstitut. Effekter av lokalt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. Utvärdering av det förebyggande arbetet i sex försökskommuner. Östersund. R 2008:22 9 Damström Thakker K. Data från PART-studien. Stockholms läns landsting, Centrum för folkhälsa, Mats Berglund, Margareta Lindén-Boström och Carina Persson. Prevalensen av alkoholsjukdomar i Sverige. En uppskattning med hjälp av AUDIT-C. PM till Missbruksutredningen, 2010

5 patienten att besvara formuläret som handlar om senaste årets alkoholkonsumtion. Svaren ger snabbt en bra bild av såväl konsumtionsmönstret som svårighetsgrad av eventuell alkoholproblematik. AUDIT är dock inget diagnostiskt instrument, men kan emellertid väcka misstanke om att beroendediagnos föreligger. Se bilaga CDT (Carbohydrate Deficient Transferrin) är ett blodprov för att påvisa högkonsumtion av alkohol. Transferrin är blodets transportprotein för järn. Vid långvarigt högt alkoholintag förändras molekylen så att kolhydratkedjorna blir färre. Dessa förändrade proteiner benämns kolhydratfattigt transferrin (CDT). CDT stiger vid en alkoholförtäring av storleksordningen en flaska vin per dag i några veckor. Det är dock inte alla personer som får en CDT-stegring av denna konsumtion, och det är mycket dålig korrelation mellan CDT-värdet och konsumtionens storlek. Sensitiviteten är alltså måttlig, cirka 80 procent vid konsumtion av en flaska vin per dag, men fördelen med provet är att det är mycket specifikt. En stegring (även inom referensintervallet) är alltid orsakad av alkoholkonsumtion. 12 Det stora flertalet av alla personer med alkoholproblem söker inte behandling för dessa. 80 procent av de alkoholberoende har aldrig sökt vård, de är socialt välfungerande och har inga svåra hälsoproblem. 13 I Sverige har en aktuell studie funnit att mindre än 20 procent av dem som uppfyllde de diagnostiska kriterierna för alkoholberoende löste dem genom behandling. 14 I gruppen med mycket uttalade beroendetillstånd, med så gott som alla beroendekriterier uppfyllda, hade hälften fått hjälp genom behandlingsinsatser. Samma bild ses i en avhandling från Karolinska institutet. Kristina Berglund finner här i en intervjustudie av 367 socialt stabila män som ansåg sig ha alkoholproblem att majoriteten (70 procent) aldrig tidigare fått behandling för sina alkoholvanor. 15 Prognosen vid måttligt alkoholberoende är god med stor självläkning. 16 Senare års forskning har visat att flera effektiva behandlingsåtgärder finns för alkoholproblem. Mest kostnadseffektiva förefaller screening och kort rådgivning vid riskdrickande att vara. 17 I de nationella riktlinjerna för missbrukar- och beroendevården rekommenderar Socialstyrelsen att i första hand primärvården, företagshälsovården, akutmottagningarna och psykiatrin införlivar screening och kort rådgivning i sin verksamhet Babor T. AUDIT, the Alcohol Use Disorders Identification Test: Guidelines for use in primary care. Geneva: World Health Organization, Dept. Of Mental Health and Substance Dependance; Wåhlin S. Alkohol en fråga för oss i vården. Studentlitteratur; ISBN Blomqvist J, Cunningham J, Wallander L, Collin L. Att förbättra sina dryckesvanor. Om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD);2008. Rapport nr Blomqvist J, Cunningham J, Wallander L, Collin L. Att förbättra sina dryckesvanor? om olika mönster för förändring och om vad vården betyder. En rapport från projektet Lösningar på alkoholproblem FoU-rapport 2007:6 SoRAD-rapport nr Berglund, K., Fahlke, C., Berggren, U., Eriksson, M. and Balldin, J. (2006) Individuals with excessive alcohol intake recruited by advertisement: demographic and clinical characteristics. Alcohol Alcohol 41, Dawson D, Grant B, Stinson F, Chou P, Huang B, Ruan W. Recovery from DSM-IV alcohol dependence: United States, Addiction. 2005;100: Babor TF, McRee BG, Kassebaum PA, Grimaldi PL, Ahmed K, Bray J. Screening, Brief Intervention, and Referral to Treatment (SBIRT): toward a public health approach to the management of substance abuse. Subst Abus. 2007;28(3): Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. 2007

6 Det finns stark evidens för att kort rådgivning om alkohol är bland det mest effektiva vi kan göra för en förbättrad folkhälsa Det finns en enhet inom Beroendecentrum Stockholm och knuten till Centrum för Psykiatriforskning, Riddargatan 1. Enheten tar emot den som själv söker till mottagningen, vilket motsvarar den drop-in modell som användes i denna studie. Behandlingsverksamheten vid Riddargatan 1 är inriktad på dem som har alkoholproblem, men som beroendevården hittills har haft svårt att nå, men kan även ta emot på remiss från husläkare eller företagsläkare. Mottagningen bemannas av läkare, sjuksköterskor, psykolog, socionomer, beteendevetare och forskare Syften och frågeställningar 2.1 Primärt syfte och frågeställning Studiens primära syfte var att undersöka effekten av annonsering, jämfört med intern hänvisning från vårdcentralen, för patientbesök angående överkonsumtion av alkohol. Primär frågeställning var hur många patienter som söker vård för överkonsumtion av alkohol efter annonsering, respektive intern hänvisning från vårdcentralen. 2.2 Sekundärt syfte och frågeställning Studiens sekundära syfte var att studera effekten av kort rådgivning för patienter med överkonsumtion av alkohol. Den sekundära frågeställningen var graden av överkonsumtion av alkohol (riskbruk, beroende eller missbruk) med stöd av AUDIT och CDT efter 4-6 veckor i förhållande till det första studiebesöket. 19 Behandling av alkohol- och narkotikaproblem En evidensbaserad kunskapssammanställning. Stockholm: SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering; Rapport Bertholet N, Daeppen JB, Wietlisbach V, Flemming M, Burnand B. Reduction of alcohol consumption by brief alcohol intervention in primary care: systematic review and metaanalysis. Arch Intern Med. 2005;165:

7 3. Projektets upplägg 3.1 Metod och urval En prospektiv pilotstudie i form av hälsofrämjande riskbruksprojekt som genomfördes under hösten 2013 vid Storvreta vårdcentral. Storvreta vårdcentral är en av 26 vårdcentraler inom den offentligt drivna Primärvården i Uppsala, med listade patienter (augusti 2013) med åldersfördelning: 0-5 år 795 st, 6-64 år st, år 731 st och 75-äldre 309 st. Storvreta har ca invånare. Patienter inkluderades under september månad Valet av tidpunkt motiverades antagandet att sommarens semesterperiod medfört ökad alkoholkonsumtion. Inklusionskriterium utgjorde boende i Storvreta/Skyttorp/Vattholma (Storvreta vårdcentrals upptagningsområde), och utomstående som vistades i Storvreta/Skyttorp/Vattholma, som själva ansåg att de drack för mycket alkohol och ville göra något åt saken. Exklusionskriterium utgjorde patienter som redan var under behandling mot alkoholöverkonsumtion som handlades av annan sjukvårdsinstans. Annonsering (se separat annons) gjordes i: 1. Storvretabladet: Upplaga 4500 exemplar, varav 4200 hushåll. Två annonseringstillfällen i format A5 svart/vitt (22 augusti och 12 september). 2. Annonsbladet Storvreta-Vattholma: Upplaga når 4200 hushåll. Två annonseringstillfällen i format A4, hel baksida i färg (22 augusti och 5 september). Meddelande/anslag sattes upp på anslagstavla i centrala Storvreta, Coop Konsum Storvreta, servicebutiken Palmen, det lokala apoteket, på vårdcentralen och vårdcentralens hemsida. Valet av annonsering motiverades ett normaliserat, icke-stigmatiserande sätt att nå ut till berörd patientgrupp. All personal på Storvreta vårdcentral (24 personer) erhöll riktad information/kort föreläsning, vid ett tillfälle i samband med personalmöte, om arbete med alkoholfrågor av överläkare Tobias Eriksson vid Beroendekliniken, UAS. Under projektets löptid (september 2013) utdelades livsstilsformulär till alla besökare på vårdcentralen (se bilaga 2), och personalen uppmanades efterfråga alkoholkonsumtion hos de patienter där alkoholöverkonsumtion kunde tänkas ha betydelse för hälsotillståndet (t.ex. vid hypertoni, smärta, depression, magbesvär, trauma, övervikt m.fl.). Denna uppgift dokumenterades i Cosmic journalsystem. Läkarbesök skedde via drop-in mottagning vid Storvreta vårdcentral. Öppen bokning var möjligt under fyra veckor september 2013 till tider avsatta i prövande läkares tidbok, två timmar per arbetsdag kl 15:00-17:00 måndag till fredag (med undantag 4 veckodagar). Tidsåtgången för varje läkarbesök var 45 minuter.

8 Inbokning till läkarbesök skedde endera i förväg via telefonkontakt med vårdcentralen eller på plats i receptionen, alternativt kunde patienten dyka upp på anslagna drop-in tider utan förbokning. Patientgruppen som på förfrågan av personal uppfyllde riskbrukskonsumtion eller mer, erbjöds bokad läkartid till prövare för fortsatt handläggning inom ramen för studien. Patienten kunde inbokas anonymt men vid läkarbesök måste identifiering ske för adekvat journalföring. Patientavgift (150 Kr) erlades av patienten som vid ett vanligt läkarbesök. I projektet ingick två läkarbesök med 4-6 veckors mellanrum. Om patienten uteblev från återbesökstiden gjordes ett försök att nå patienten per telefon för ny tidsbokning alternativt telefonkonsultation. Om uteblivet svar per telefon skickades brev med hänvisning åter för ny tidsbokning om så önskades. Praktisk begränsning innebar att beredskap fanns för de patienter som inte kunde erbjudas tid samma dag. Endera bokades patienten in vid ett senare tillfälle till prövare enligt överenskommelse, alternativt hänvisades till Beroendemottagningen UAS som hade utökad beredskap med läkartider under tiden för studien. Uppfyllde patienten kriterier för beroende eller missbruk av alkohol, eller om blandmissbruk framkom, hänvisades patienten beroendekliniken. Första besöket Dokumentation av sökväg (förbokning/hänvisning vs drop-in?). Dokumentation av patientens hemvist (boende i Storvreta eller utomstående?) Dokumentation av känd/listad eller ny sökande på vårdcentralen Dokumentation av tidigare kontaktorsaker på vårdcentralen? Känt riskbruk? Dokumentation av patientens tidigare och nuvarande diagnoser (via journal, anamnes och klinisk undersökning). Alkoholinriktad anamnes Att fråga vad det var som gjorde att patienten sökte. Att fråga hur fick patienten reda på detta (annons, butik, hemsida, hänvisad av personal, hörsägen). Att fråga varför patienten ej sökt tidigare. Att fråga om övrig droganamnes. Screening med AUDIT. Kliniskt status (Allmäntillstånd, hjärta, lungor, blodtryck, buk, neurologi i form av observation i gående/sittande samt extremitetsreflexer). Blodprovtagning för CDT. Kort rådgivning om alkohol. Andra besöket (efter 4-6 veckor) Utvärdering vad insatsen inneburit följsamhet? Ny screening med AUDIT.

9 Ny blodprovtagning för CDT. Selektion riskbruk eller alkoholberoende/-missbruk. Målgrupp riskbrukare enligt kriterier = Återbesök inbokades. Hänvisning beroendekliniken om kriterier var uppfyllda för alkoholberoende/-missbruk eller om blandmissbruk framkommit. Diskussion om insatser/läkemedel enligt regionalt vårdprogram alternativt hänvisning/remittering av patienten vidare till Beroendekliniken. Utvärdering om patienten var nöjd med rådgivningen? (Ja/nej/ganska) Detta utgjorde definierat avslut av projektet. 3.2 Tidsplan Tid för planering: februari augusti 2013 Tid för genomförande: september oktober 2013 Rapportskrivning: november Relevans för verksamheten Påvisad nytta av annonsering och riktade alkoholkonsumtionsfrågor av personalen som medel för att hjälpa patienter med riskbruk/alkoholöverkonsumtion att söka vårdcentralen. 3.4 Forskningsetiska aspekter Etikprövningsansökan sågs ej nödvändigt då projektet var inom ramen för ST-läkares utbildning i Allmänmedicin.

10 4. Resultat 4.1 Primär frågeställning Av fyra inkluderade patienter hänvisades tre internt av övrig personal (patient nr 1, 2 och 3). En patient sökte via hörsägen från anhörig som undertecknad tidigare träffat och informerat om studien (patient nr 4). Samtliga patienter var listade på vårdcentralen. Ingen patient sökte efter annonsering. En av fyra inkluderade patienter (patient nr 1) fångades upp av sjuksköterska vid högre skattning än riskbruk avseende alkoholkonsumtion på utdelat livstilsformulär. Tre av fyra patienter (patient nr 2,3 och 4) var tidigare kända avseende alkoholöverkonsumtion, varav två (patient 2 och 3) hänvisades från övriga läkare på vårdcentralen. Ytterligare en patient fångades upp vid hög skattning av alkoholkonsumtion i livstilsformulär, men valde efter telefonförfrågan av berörd läkare avstå erbjuden möjlighet att medverka i studien. Utom ramen för studien, sökte två anhöriga till personer med alkoholrelaterad problematik undertecknad för rådgivning. Bägge dessa anhöriga sökte efter att ha noterat annonsering. En av dessa konsultationer rörde närstående bosatt utom länet. En berusad man i yngre medelåldern sökte även vårdcentralen efter projektets avslutande. Denne erhöll efter samtal med sjuksköterska en läkartid till undertecknad några dagar senare, då han uteblev. Det är oklart huruvida annonsering föranlett dennes kontakt med vårdcentralen. Det är oklart exakt hur många livsstilsformulär som delats ut. Antalet patientbesök september 2013 var 594 st till sjuksköterska och 782 st till läkare (= 1376 st totalt). Andelen registrerade livsstilsformulär i Cosmic journalsystem september 2013 var 201 st, vilket motsvarar 14,6 % av totala antalet patientbesök. 4.2 Sekundär frågeställning Tolkning av AUDIT-skattning mellan första respektive andra besöket, samt skillnaden mellan dessa redovisas i tabell 1. Patient nr 1 uppvisade oförändrad skattning på gränsen till riskbruk. Patient nr 2 hade en hög skattning förenligt med problematiska alkoholvanor där alkoholrelaterad diagnos sannolikt föreligger. Detta objektiviserades i upprepad alkoholöverkonsumtion med åtföljande slutenvårdskontakter motsvarande alkoholmissbruk, vilket exkluderade patienten från studien. Patient nr 3 skattade 10 respektive 11 poäng motsvarande riskabla alkoholvanor. Patient nr 4 skattade 19 poäng vid första besöket motsvarande mycket problematiska alkoholvanor där sannolikt en alkoholrelaterad diagnos

11 föreligger. Denna skattning sjönk till 14 poäng vid andra besöket, motsvarande problematiska alkoholvanor. Totalt sett sågs förbättring avseende AUDIT-skattning hos endast en av fyra patienter (patient nr 4). Två patienter (patient nr 1 och nr 3) uppvisade väsentligen oförändrad skattning. En patient exkluderades efter första besöket (patient nr 2) pga alkoholmissbruk. AUDIT Första besöket Andra besöket Skillnad Patient nr Patient nr Patient nr Patient nr Tabell 1: AUDIT-skattning vid första respektive andra besöket samt skillnaden mellan dessa. Endast en patient (patient nr 2) hade utfall över normalreferens av CDT (>2,0) talande för en hög alkoholkonsumtion över en längre tidsperiod. Denne exkluderades därefter pga alkohomissbruk. Två patienter (patient nr 1 och nr 4) uppvisade sjunkande värden från första till andra besöket med -0,2 respektive -0,5, talande för en sänkt alkoholkonsumtion tidsperioden mellan första besök till andra besök (4-6 veckor). Patient nr 3 hade en oförändrat låg skattning på <1,0. Resultaten redovisas i tabell 2. CDT Första besöket Andra besöket Skillnad Patient nr 1 1,2 1-0,2 Patient nr 2 5,9 Ej registrerat Ej registrerat Patient nr 3 <1,0 <1,0 0 Patient nr 4 1,5 <1,0-0,5 Tabell 2: Utfall av CDT vid första respektive andra besöket samt skillnaden mellan dessa. Tabell 3 visar en samlad bedömning avseende fastställd diagnos, utfall av projektet samt om patienten var nöjd med rådgivningen i studien. En patient (patient nr 1) diagnosticerades riskbruk och erhöll rådgivning varefter kontakten avslutades. Två patienter (patient nr 3 och 4) diagnosticerades alkoholberoende, där en patient (patient nr 3) remitterades vidare till Beroendekliniken för fortsatt handläggning och en patient (patient nr 4) planerades fortsatt

12 uppföljning i Primärvården av behandling mot ångeststörning. En patient (patient nr 2) diagnosticerades alkoholmissbruk, och exkluderades efter första besöket kopplat utfärdandet av LVM-intyg. Sökte därefter själv på den tidigare planerade återbesökstiden, vilket utmynnade remiss till Beroendekliniken. Tre av fyra patienter (patient nr 1-3) uttryckte sig nöjda med rådgivningen som förmedlats i projektet. Hos en patient (patient nr 4) registrerades ej detta pga planerad uppföljning på vårdcentralen. SAMLAD BEDÖMNING Diagnos Utfall Nöjd med rådgivning Patient nr 1 Riskbruk Rådgivning Ja Patient nr 2 Alkoholmissbruk LVM, Remiss Beroendekliniken Patient nr 3 Alkoholberoende Remiss Beroendekliniken Ja Ja Patient nr 4 Sannolikt alkoholberoende Fortsatt uppföljning i Primärvården av behandling mot ångeststörning Ej registrerat Tabell 3: Samlad bedömning avseende diagnos, utfall och om patienten var nöjd med rådgivningen. 5. Diskussion En av grundtankarna bakom denna studie var att använda sig av annonsering som ett attraktivt, icke-stigmatiserande sätt att nå den dolda grupp individer med alkoholöverkonsumtion som passerar sjukvården obemärkt. Att samtliga patienter inom studien kom via intern rekrytering, talar för att just denna metod fungerar. Med tanke på den annonsering som gjorts, och av utfallet att döma, framstår annonsering som ett mindre effektivt sätt att nå berörd patientgrupp. Orsakerna till det begränsade utfallet av annonsering i denna studie kan vara flera. En orsak kan vara okunskap, dvs att individen själv är omedveten om att den egna alkoholkonsumtionen utgör en hälsorisk, och därför inte ser nödvändigheten i att söka sjukvården. En annan kan vara att tiden för studien var för kort, eftersom ambivalenta riskbrukare behöver tid för att motivera sig söka aktivt. Kanske annonseringen passerat obemärkt, eller drunknat i det totala informationsflödet, och därmed ej nått ut till allmänheten i den utsträckning som det var tänkt. Om annonsering nått fler personer via t ex via Svensk Direktreklam (SDR), lokaltidningen eller lokal-tv, kanske utfallet sett annorlunda ut. En annan aspekt är om Storvreta med omnejd är representativt beträffande målgruppen för annonseringen, då vårdcentralens upptagningsområde är relativt

13 litet med majoriteten invånare i arbetsför ålder. Man kan tänka sig att en förvärvsarbetande småbarnsförälder har mindre tid och möjligheter att ta itu med de egna problemen. En liknande studie vid en större vårdcentral i en mer socioekonomiskt utsatt stadsdel kan möjligen attraherat fler sökande. Vidare, kan tänkas att annonsens utformning är avgörande för individens tolkning och motivation att söka vårdcentralen. Utom ramen för studien sökte dock två anhöriga, samt en berusad person vårdcentralen där det inte kan uteslutas att annonsering bidragit med kännedom om möjligheten att söka vårdcentralen för alkoholproblematik. Detta talar för att modellen med annonsering kan fungera i någon form. Att samtliga patienter inom projektet kom via intern rekrytering var förväntat. Vårdcentralens resurser var mobiliserade kring alkoholfrågan. Bidragande ses den engagerande och informativa föreläsningen av beroendeöverläkare, liksom den kollektiva användningen av livsstilsformulär som bägge bidrog till att göra alkoholfrågan aktuell för hela personalstyrkan. Tre av fyra inkluderade patienter var dessutom kända hos läkare för tidigare alkoholöverkonsumtion, och det föll sig då naturligt att hänvisa till undertecknad i syfte att hjälpa respektive patient. Enbart fåtal patienter fyllde i livsstilsformuläret, vid jämförelse av antalet patientbesök med journalregistrerade formulär. En orsak till detta kan vara att formuläret uppfattats omständligt och/eller tidskrävande att fylla i. Ett mindre bortfall fås även ur den mindre grupp patienter som sökt vårdcentralen flera gånger under september månad, och bara fyllt i formuläret vid första besökstillfället. En majoritet av barnen som sökt vårdcentralen har av naturliga skäl ej blivit föremål för ifyllande av formuläret, men utgjorde å andra sidan ej målgruppen för studien. Att endast två patienter, varav en inkluderad i studien, föll ut på livsstilsformuläret avseende skattning motsvarande riskkonsumtion eller högre, talar för att livsstilsformuläret i sin nuvarande utformning ej är ett optimalt fungerande screeninginstrument. Patienten är medveten om att skattningen kommer ligga till grund för såväl journalföring som ett samtalsunderlag vid konsultationen med vårdgivaren, vilket kan bidra till en underskattning av konsumtionen eller att patienten helt enkelt undviker att svara. En personlig reflektion är att patienter som trott sig skatta korrekt, med större entusiasm lämnat tillbaka det ifyllda formuläret för positiv feedback. Screening med AUDIT var av värde vid första besöket då det förmedlade en uppfattning om patientens aktuella problematik. Skattningen vid andra besöket visade förbättring hos en, och väsentligen oförändrat hos två, av totalt fyra patienter. Detta utfall kan tolkas som att uppföljningstiden var alltför kort för att se några positiva effekter. Skattad förbättring hos bara en patient kan ha berott på patientens egen känsla av ett gott omhändertagande, liksom att bli tagen på allvar. En egen observation är att AUDIT utlämnat före konsulationen innebar svårigheter med tolkning av vissa frågor för patienterna. När vi etablerad kontakt och gick igenom AUDIT tillsammans, kunde skattningen bli annorlunda. Estimerad tidsåtgång för ifyllandet av AUDIT (2-4 minuter) 11 stämmer ej med skattningen i denna studie, som här var mer tidskrävande. En faktor som kan ha inverkat på detta är det faktum att samtliga inkluderade patienter var något äldre, varav en uppgav dålig syn.

14 CDT var endast högre än normalreferens i ett fall, där patienten hade en alkoholkonsumtion förenligt missbruk. Hos två patienter sågs sjunkande värden över tid inom normalreferens, talande för en sänkt alkoholkonsumtion efter första besöket. Detta belyser svårigheten med CDT: Att provet stiger först vid alkoholförtäring av storleksordningen en flaska vin per dag i några veckor. Patienten kan med andra ord dricka en ansenlig mängd alkohol, motsvarande riskbruk eller mer, utan att provet blir positivt. Ett mer alkoholspecifikt alternativ till CDT kan vara PEth (Fosfatidyletanol), som ger förhöjning vid regelbunden, men även tämligen måttlig alkoholkonsumtion enligt ett tydligt linjärt samband. Nackdelen med PEth är att det är ett dyrt prov ( Kr beroende på laboratorium). 11 Tre av fyra inkluderade patienter uttryckte sig nöjda med rådgivningen i studien. Att kort rådgivning vid alkoholöverkonsumtion var effektivt även i denna studie, finner vi objektivt stöd för i minskande CDT hos två patienter, varav en av dessa även skattat lägre på AUDIT Det är värt notera att tre av fyra patienter i studien hade bakomliggande ångeststörning och därtill svårare alkoholproblematik, dvs uppfyllde kriterier för alkoholberoende respektive alkoholmissbruk. Av patienternas egna redogörelser att döma, gav alkohol en ångestdämpande effekt, vilket i praktiken innebar s k självmedicinering. Två av dessa patienter hade tidigare kontakt med Beroendekliniken, varav en patient var under pågående behandling mot alkoholöverkonsumtion med Campral. Detta kan indikera dels att samsjuklighet med ångeststörning är överrepresenterad i gruppen, vilket gör att konsumtionen kan förväntas sjunka vid adekvat behandling av ångeststörning - och dels att patienter med alkoholproblematik behöver kontinuerlig uppföljning för att upprätthålla fortsatt nykterhet. Frågan är om det finns någon utpräglat bra metod att upptäcka patienter med alkoholöverkonsumtion? Kontakter med sjukvården kompliceras av att alkoholproblematik är stigmatiserande, vilket gör att patienten undviker att väcka frågan. Screeningformulär och blodprover är användbara instrument, men knappast något som går att använda vid varje enskilt patientmöte pga tveksam relevans och tidsbrist i det dagliga arbetet. Detta medför krav på en ökad uppmärksamhet hos vårdgivaren, modet att väcka frågan och inneha beredskap att hantera svaret. En framtida modell för studie skulle kunna vara att inrikta sig på specifika riskgrupper, t ex patienter med ångeststörning, där man screenar med PEth i syfte att finna obehandlad alkoholöverkonsumtion i gruppen.

15 6. Slutsatser Annonsering är ej ett primärt val för att fånga upp riskbrukare. Livsstilsformuläret i sin nuvarande utformning är av tveksamt värde vid alkoholöverkonsumtion. Var uppmärksam på patientgruppen vid besök på vårdcentralen med tanke på samsjuklighet - i synnerhet ångeststörning Beakta syndromets stigmatisering, relativa avsaknad av symtom, riskfaktorer liksom patientens begränsade sjukdomsinsikt. Våga fråga om alkoholöverkonsumtion och visa att du har beredskap att hantera svaret. Bilagor 1. AUDIT 2. Livsstilsformulär 3. Annons

16 Bilaga 1. AUDIT

17 Bilaga 2. Livsstilsformulär

18 Bilaga 3. Annons

19

Alkoholberoende, diagnos

Alkoholberoende, diagnos Alkoholberoende, diagnos I Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer från år 2007 anges att 5 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende, vilket motsvarar drygt 450 000 personer. (1) Utöver

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm

Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1. Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Behandling av alkoholberoende i primärvården? Mottagningen Riddargatan 1 Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkohol är en viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen

Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Riktlinje för tidig upptäckt av riskbruk, skadligt bruk och beroende i sjukskrivningsprocessen Samtliga sjukskrivande läkare: Screening efter en månads sjukskrivning: Lab PEth, CDT Tox-screening, AUDIT-c

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de? Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol och/eller läkemedelsmissbruk.

Läs mer

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1

15-Metoden. Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 15-Metoden Sven Andréasson Överläkare RG1, Professor Socialmedicin, Karolinska Institutet Sven Wåhlin Specialist allmänmedicin/överläkare RG1 Anders Hammarberg Leg psykoterapeut, betendevetare, Med Dr,

Läs mer

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion Dimitrios Liabos överläkare Beroendecentrum Gävle/Sandviken Prioriterade grupper Patientgrupper Sjukdomsgrupper Gravida

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet

Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Riskbruk/skadligt bruk av alkohol i Arbetslivet Syfte med projektet: HoA vill bidra till ett bättre omhändertagande och behandling för anställda i VGR med alkoholproblematik. Genom att: a) genomföra en

Läs mer

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter*

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar. 200510,2 liter 20129,2 liter* Karolinska Institutet Institutionen för Klinisk Neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning och utbildning Stockholms läns landsting Karolinska sjukhuset Ulric Hermansson Universitetslektor vid Karolinska

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion Riskbruk av alkohol Hög alkoholkonsumtion Alkoholkonsumtion Enligt WHO finns det mer än 60 sjukdomar som har samband med hög alkoholkonsumtion Exempelvis: Diabetes, hypertoni, övervikt, sömnstörningar

Läs mer

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården

Alkohol och Hälsa. Karolina Eldelind Hälsoplanerare, Primärvården tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se. Primärvården Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Ökad konsumtion 8 liter 1996 10,5 liter 2004 ren alkohol (per invånare 15 år och uppåt) 1 liter ren

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Utvärdering av Prime For Life utbildning.

Utvärdering av Prime For Life utbildning. Utvärdering av Prime For Life utbildning. Alkoholbeteende och riskuppfattning bland värnpliktiga före och efter Prime For Life utbildning. Författare: Barbro Arvidson Handledare: Peter Palm ergonom vid

Läs mer

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING

BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING BEROENDEMEDICIN I ÖPPENVÅRD KLINISKA RIKTLINJER FÖR UTREDNING OCH BEHANDLING HUVUDREDAKTÖR: ÅSA MAGNUSSON ÖVERLÄKARE BEROENDECENTRUM STOCKHOLM (BCS), DOKTOR I MEDICINSK VETENSKAP, KAROLINSKA INSTITUTET

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Jämtland 2010 04 27 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32 54 1

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13] Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,

Läs mer

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol)

15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM. Problemets omfattning. Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 15-metoden ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM Problemets omfattning Den svenska alkoholkonsumtionen (100 % alkohol) 2001 8,8 liter 2004 10,6 liter 2014 9,4 liter Utvecklingen av

Läs mer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005

RAPPORT. Tabellverk. En nationell kartläggning under november 2005 RAPPORT Allmänläkarnas kunskaper, erfarenheter och attityder till att uppmärksamma riskfylld alkoholkonsumtion i det vardagliga patientarbetet i primärvården En nationell kartläggning under november 25

Läs mer

Varför behandla alkoholberoende i primärvården?

Varför behandla alkoholberoende i primärvården? Nya grepp i behandling av alkoholproblem - primärvårdens perspektiv- 1. Varför är PV lämplig behandlare? 2. Hur kan man behandla I PV? 3. Vad behövs för att pat. ska söka PV? Varför behandla alkoholberoende

Läs mer

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på

Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Skattning av alkoholkonsumtion hos patienter på Älvängens Vårdcentral. Annica Gustafsson ST läkare Älvängens Vårdcentral Januari 2011 Handledare Margareta Hellgren 1 Inledning Alkoholkonsumtionen i Sverige

Läs mer

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol?

1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1. Vilket av följande stämmer med definitionen av riskbruk av alkohol? 1 Där tolerans, och kontrollförlust utvecklats. x Där man upprepat kör bil med alkohol i kroppen, eller inte fullgör sina skyldigheter

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring

Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Nätverket Hälsofrämjande sjukvård Patienters alkoholvanor och motivation till förändring Sammanställning från en nationell alkoholscreeningsdag den 8 november 2012 Mars 2013 Temagruppen Alkoholprevention

Läs mer

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument ADDIS och ADDIS-Ung är ett strukturerat intervjuformulär, baserad på ICD-10 och DSM-IV som används för att kartlägga alkohol- och drog problematik och som resulterar

Läs mer

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet

Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Behandlingsprogram Alkoholprogrammet Beroendemottagningen verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Behandlingsprogrammet för alkoholberoende och alkoholmissbruk är framtaget under år 2011-2012 vid

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Litres per capita 01-10-1 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i hälso- och sjukvården Sven Wåhlin Distriktsläkare Uppsala Öl Beroendecentrum Stockholm Alkoholkonsumtionen i Sverige i liter 100% alkohol per

Läs mer

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare)

Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) och andra markörer för överkonsumtion av alkohol. En jämförelse. (Bo Bjerre, docent, distriktsläkare) Fosfatidyletanol (B-PEth) En av fosfolipaserna (fosfolipas D) bildar normalt

Läs mer

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av alkohol riskfyllt, det kan bero på tidigare erfarenheter,

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde

Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Beskrivning av instrumentet och dess användningsområde Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) och Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) [1] kan användas för att snabbt få en överblick

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo

Behandling av Alkoholberoende i Primärvård. Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Behandling av Alkoholberoende i Primärvård Lars-Olof Tobiasson Vårdcentralen Sjöbo Sjöbo Vårdcentral Nämndemansgården Kriminalvårdsanstalten Ystad Why don t You drink yourself happy as a normal person?

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion?

Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Vad vet vi om äldres alkoholkonsumtion? Susanne Kelfve Doktorand Sociologiska institutionen Stockholms universitet ARC Karolinska institutet/stockholms universitet Äldre och alkohol historiskt Den äldre

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal?

När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Alkohol i samhället När, var och hur kommer alkoholvanorna på tal? Annika Nordström, med dr, forskningsledare FoU Välfärd, Region Västerbotten Annika.nordstrom@regionvasterbotten.se Vanligt förekommande

Läs mer

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner

Hur hanteras alkoholfrågan? Alkoholproblemet. Påverkas negativt av att någon i deras närhet dricker för mycket.. ca 1,1 miljoner Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet

Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Guldkant eller riskbruk? Om alkoholens plats i åldrandet Bilden av alkoholproblemet Dina tankar och känslor Bilden av alkoholproblemet Och vad tänker du nu? Vinglas då & nu Alkoholbruk i Sverige Nio liter

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Alkohol och sjukskrivning

Alkohol och sjukskrivning Alkohol och sjukskrivning Bl.a. hämtat från app. 2 Bedömning av arbetsförmåga vid alkoholrelaterade tillstånd Fredrik Spak i Alkoholkonsumtion, alkoholproblem och sjukfrånvaro vilka är sambanden? En systematisk

Läs mer

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI

Minnesbilder från föreläsning vid kompetenssentersamling i Stavanger den 3 november, 2010. Ulric Hermansson, FHI Riskdrickande Drickandet tilltar Jobbet Kollegor Chefen Kollegor upprörd Chefen upprörd Frågan är känslig för chef och medarbetare Begynnande alkoholproblem vaga signaler på arbetet Omfattande alkoholproblem

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län

Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Alkoholvanor bland besökare på Ungdomsoch Sesammottagningar i Stockholms län Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2:23 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 29 i

Läs mer

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv

Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Vägen in och ur ett beroende: möjliga förklaringsmodeller ur ett bio-psyko-socialt perspektiv Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken,

Läs mer

motiverande samtal (MI)

motiverande samtal (MI) Screening alkohol Nationella riktlinjer: screening av alkoholöverkonsumtion Identifiering, diagnostik Bedömning Riskbruksprojektet motiverande samtal (MI) använda mätning av CDT eller PEth i blodprov använda

Läs mer

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013

Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården. Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Nya alkoholvanor kräver nya grepp i alkoholvården Sven Andréasson Riddargatan1 Konferens Stockholm 15 nov 2013 Varför kommer de inte? Det händer att personer med alkoholproblem inte söker vård självmant.

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson

NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson NÄR BLIR ALKOHOL ETT PROBLEM OCH FÖR VEM? 28 april 2016 Ragnar Rasmusson Forskning visar att svenska folkets dryckesvanor håller på att förändras. Hos gruppen äldre märks en ökad alkoholkonsumtion och

Läs mer

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol

Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol ASI metoden Rusmedelsproblem påp befolkningsnivå exemplet alkohol 1 2 Missbruk / rehabilitering som process ( aktörsmodell ) J. Blomqvist OM JAG VILL LYCKAS MED ATT FÖRA EN MÄNNISKA MOT ETT BESTÄMT MÅL,

Läs mer

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA Claudia Fahlke, professor, leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Psykologisk

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol?

2. Hur många glas alkohol (se bild nedan) dricker du en typisk dag då du dricker alkohol? 23 Bilaga 1a: Enkät version 1 Patientenkät Vi är tacksamma om du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt genom att kryssa för det alternativ som gäller för dig. När du är klar lägger du enkäten

Läs mer

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM

Att identifiera och minska riskbruk av alkohol. Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Att identifiera och minska riskbruk av alkohol Professor, Preben Bendtsen Linköpings Universitet, IMH/SAM Hur definieras riskbruk av alkohol? Personer som dricker mer än vad som rekommenderas enligt nuvarande

Läs mer

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1

Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Alkoholrehabilitering av piloter Luftfartsinspektionens fortbildningsdag för flygläkare 2003-10-17 Anders Huss, SAS HMS, STOIM-O SE/AME 195 Class 1 Erfarenheter i SAS hantering av alkoholproblem i arbetslivet

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer enligt Socialstyrelsen? 1 Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Nationell baskurs i Västernorrland 2010 10 11 Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484

Läs mer

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården

SIRAP. Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården SIRAP Studie över Implementering av Riskbruks Arbete i Primärvården En studie i riskbruksscreening av alkoholvanor hos patienter på Vårdcentralen Oden i Falköping FÖRFATTARE Christina Karlsson, Hälsopedagog

Läs mer

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor Term Svarsalternativ Definition/Beskrivning Källa ANTECKNING Journalförd aktivitet för direkt och indirekt

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum

Alkoholsjukdom. Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Alkoholsjukdom Läkemedelsbehandling Eva Carlgren Rosendal, Beroendecntrum Hur vanligt är problemet? 90% av Sveriges vuxna befolkning dricker alkohol 900.000 har högkonsumtion/riskkonsumtion 450.000 har

Läs mer

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS

HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Det svenska nätverket HÄLSOFRÄMJANDE SJUKHUS Rapport Patienters alkoholvanor samt motivation till förändring Maj 2007 Temagruppen för alkoholprevention inom HFS Förord Denna rapport har utarbetats av professor

Läs mer

Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby

Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol. Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby Screeningkapacitet hos frågor om riskbruk av alkohol Kjerstin Larsson, Christina Nehlin Gordh, Kerstin Damström Thakker och Sölvi Vejby September 2014 2 INNEHÅLL INTRODUKTION... 4 Nationella riktlinjer

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112

Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan gällande personer med missbruk/beroende av spel om pengar VON/2018:112 TJÄNSTESKRIVELSE TJÄNSTESKRIVELSE 2019-01-30 Vård- och omsorgsnämnden Harri Luukko Nämndsekreterare/utredare Telefon 08-555 010 62 harri.luukko@nykvarn.se Rekommendation, tilläggsöverenskommelse om samverkan

Läs mer

Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010

Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010 Varför finns det inga sluta kröka-syrror? En rapport från Actavis 2010 Alkoholberoende måste upptäckas redan på vårdcentralen I Sverige är det ungefär lika många patienter som har ett alkoholberoende som

Läs mer

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind

Alkohol och hälsa, Karolina Eldelind Bild 1 Alkohol och Hälsa Karolina Eldelind Hälsoplanerare, tel: 018-6117673 e-post: karolina.eldelind@lul.se Jag heter Karolina Eldelind och arbetar som hälsoplanerare inom, Landstinget i Uppsala län.

Läs mer

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen

Riskbruk och skadligt bruk- praktik. ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen TRICONORBUT IKEN Riskbruk och skadligt bruk- praktik ALF LERNER Verksamhetschef distriktsläkare Primärvården i Åre Medicinsk ansvarig Mobiliseringen Alkohol- kalla fakta CA 10% av Sveriges befolkning

Läs mer

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA

RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA RIDDARGATAN 1 MOTTAGNINGEN FÖR ALKOHOL OCH HÄLSA Att dricka för mycket en folksjukdom Ungefär 100 000 stockholmare dricker alldeles för mycket, men för den som vill ha hjälp att minska ner eller sluta

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik

Överenskommelse mellan regeringen och SKL för 2008, fortsättning 2009, 2010. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Chefs- och politikerutbildning i Västernorrland den 17 maj Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik gunborg.brannstrom@skl.se 070 484 32

Läs mer

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna

Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Mäta blodtryck och informera om levnadsvanor? Distriktssköterska Eva Ellbrant Öxnehaga vårdcentral Huskvarna Bakgrund Alltför många (?) kommer för att mäta sitt blodtryck. Gör vi nytta?? Vi DSK upplever

Läs mer

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län

Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Hälsa och habilitering en del av Landstinget i Uppsala län Folkhälsoenheten Sofia Carlberg, Projektledare, UM-samordningsprojekt Louise Hjortenfalk, Hälsoplanerare Carina Hesse-Bolin, Enhetschef Helena

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Psykisk ohälsa under graviditet

Psykisk ohälsa under graviditet Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos

Läs mer

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer?

Disposition. Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik. Varför riktlinjer? 1 Disposition Nationella riktlinjerna avstamp i evidensbaserad praktik Varför riktlinjer? Innehåll i riktlinjerna Kunskap till praktik Evidensbaserad praktik Reflektion utgångspunkt för förändring Implementering

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Forskning & utveckling Blentarp Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström

Forskning & utveckling Blentarp Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström Forskning & utveckling 2018 Blentarp 2016 Tobias Sahlin Martina Malmström Tommy Flärd Catarina Malmström Inledning Denna studie utfördes under november december 2017. Syftet med undersökningen var att

Läs mer