En inventering av effekter på Sverige av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En inventering av effekter på Sverige av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder"

Transkript

1 Enheten för tullunionen Dnr För kännedom ( ): Utrikesdepartementet Claes Ljungdahl, UD-IH Enheten för internationell handel Marie-Claire Swärd-Capra, UD-IH STOCKHOLM Björn Nellhede, UD-IH Jenny Egermark, UD-UrH Karin Eckerdal, Sv. Repr. Bryssel Charlotte Sammelin, Sv. Repr. Bryssel En inventering av effekter på Sverige av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder Kostnaden av att införa en antidumpnings- eller utjämningstull är betydande för det land som inför åtgärden. För Sverige innebär antidumpnings- eller utjämningstullar enbart en kostnad så länge Sverige inte har någon tillverkning av berörd produkt, vilket normalt är fallet. För att illustrera effekter på Sverige av antidumpnings- och utjämningstullar har fallet sänglinne använts. En analys av gemenskapsintresset vid införandet av en skyddstull i Europa bör inkludera en grundläggande kostnads- och intäktsvärdering av åtgärden. Det finns ett stort mervärde av en sådan analys eftersom det ger ett mer fullständigt beslutsunderlag och kan bidra till att minska antalet åtgärder. Det är bra att EU:s lagstiftning tvingar myndigheterna ta hänsyn till allmänintresset vid införande av skyddstull. Motsvarande krav bör införas i WTO: s regelverk. B O X 6803, S T O C K H O L M B E S Ö K S A D R E S S : D R O T T N I N G G A T A N 89 T E L E F O N : , FAX E - P O S T : R E G I S T R A T O K O M M E R S. S E W W W.KOMMERS.SE

2 2(23) Innehållsförteckning 1. Bakgrund Direkta kostnader av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder 4 2. Hur kan effekter av skyddstullar utvärderas? Välfärdseffekter av skyddstullar Ekonomisk litteratur om utvärdering av antidumpningstullar USA:s internationella handelskommissions studie från Keith B. Andersons studie av effekter av USA: s skyddstullar MC Gallaways m.fl. studie av effekter av USA: s skyddstullar Danska Erhvervs- og Boligstyrelsens studie av kostnader för skyddstullar Sammanfattning Effekter av skyddstullar för Sverige Handelsstatistik Effekter som inte syns i statistiken Svensk import av varor som är föremål för skyddstullar Andel av importen som omfattas av skyddstullar Fallet sänglinne Svensk handel och företagsintressen Effekter av åtgärderna på Sverige Slutsatser Litteratur och källförteckning... 23

3 3(23) 1. Bakgrund I och med EU-inträdet 1995 fick det frihandelsinriktade Sverige börja tillämpa EU: s handelspolitiska skyddsinstrument och däribland antidumpnings- och utjämningstullar. Skyddstullarna, som tillämpas för att skydda de europeiska tillverkarna från konkurrens av dumpad eller subventionerad import, innebär en extra kostnad för de företag och konsumenter som drabbas av dem. Regeringskansliet har uppdragit åt Kommerskollegium att studera effekterna för Sverige av antidumpningsåtgärder. Studien skall stärka den svenska argumenteringen rörande skyddstullar. I de analyser Kommerskollegium gör i samband med att åtgärder införs bedömer vi oftast att Sverige tillhör de av EU: s medlemsstater som betalar för skyddet men som inte kan dra fördel av det. Vi försöker i denna utredning göra en beskrivning av vilka kostnader som kan tänkas uppstå för importörer, användare och konsumenter av det varuslag som skyddas och visa vilka vinster som kan göras av den industri som drar fördel av åtgärden. Vi granskar också vilka skyddstullar som drabbat svensk import och visar vilka direkta ekonomiska kostnader som uppstått till följd av dessa åtgärder. Vi analyserar även vilka andra effekter och indirekta kostnader som kan tänkas uppstå av en skyddstull. För att exemplifiera vilka effekter EU: s skyddstullar haft på svensk handel granskar vi åtgärden mot import av sänglinne från Indien och Pakistan. Det är viktigt att beslutsfattare i medlemsstaterna fullt ut är medvetna om de ekonomiska konsekvenser som är förknippade med skyddstullar. Europeiska kommissionen gör idag i sina undersökningar en mycket begränsad analys av de ekonomiska effekter en tänkt åtgärd kan förväntas få. I framtiden bör, enligt kollegiet, medlemsstaterna av kommissionen kräva en bättre och mer heltäckande värdering. En beräkning av de ekonomiska effekterna av en åtgärd ger medlemsstaterna ett väsentligt fylligare och mer fullständigt beslutsunderlag. Med skyddstullar avser vi i det följande antidumpnings- och utjämningstullar. EU kan med hjälp av handelspolitiska skyddsinstrument även införa skyddsåtgärder i form av tullar och importkvoteringar, men dessa utvärderas inte här. Ekonomiska effekter av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder behandlas lika i den här studien, trots att vi från svensk sida har olika inställning till handelspolitiska skyddstullar som motiveras av dumpning respektive subventioner. Effekten av subventioner som är utjämningsbara i enlighet med WTO: s regelverk blir ofta att företag får konkurrera med staten i det subventionerande landet, vilket inte är förenligt med handel på marknadens villkor. Därför är vi mer benägna att acceptera skyddstullar med syfte att motverka subventioner. I utredningen studerar vi välfärdseffekterna i det land som inför skyddstullen men beaktar inte teorier om komparativa fördelar och resursallokering.

4 4(23) 1.1 Direkta kostnader av antidumpnings- och antisubventionsåtgärder Den kostnad som är tydligast och lättast att beräkna efter införandet av skyddstullar är tullkostnaden. Svenska importörer har under årligen betalat i genomsnitt cirka 35 miljoner kronor i antidumpningsoch utjämningstullar. I tabell 1 nedan visas vilka importvärden som omfattas av skyddstullar. Sverige rapporterade år 2002 ett importvärde på 959 miljoner kronor avseende varor som omfattas av antidumpningsåtgärder. År 2004 var motsvarande värde 629 miljoner kronor. Debiterade skyddstullar ligger i snitt runt 35 miljoner kronor under perioden. Tabell 1 Direkta kostnader för AD-tullar, kr Importvärde * Ungefärliga skyddstullar** *Avser varor deklarerade enligt de KN-nummer (se sid.11) som omfattas av skyddstull. ** De belopp som rapporterats till kommissionen har justerats med avrundade belopp som avser efterdebiteringar gjorda av svenska tullen (10 mkr per år) Statistik om debiterade skyddstullar återfinns i två källor. Dels finns den i en databas som Europeiska Kommissionen förvaltar och dels finns den i det svenska Tullverkets ekonomiska rapporteringssystem. Den förstnämnda databasen innehåller information som EU: s medlemsländer rapporterar varannan månad till kommissionen. Information visar huvudsakligen vilka varor som importerats, värdet på varorna och hur mycket antidumpnings- och utjämningstullar som debiterats. Statistiken om debiterade skyddstullar är inte helt exakt, i och med att informationen i databasen är sorterad efter datum för import och de faktiskt debiterade tullarna som Tullverket redovisar kan hänföra sig till en annan period. Siffrorna ska av denna anledning ses som indikation på kostnaderna. De direkta tullkostnaderna berättar långt ifrån hela sanningen om effekten av de handelspolitiska skyddsåtgärderna. En antidumpningstull får endast tillämpas om den industri i gemenskapen som tillverkar samma vara kan påvisa att de skadats av den prisdumpade importen och ett tänkt syfte med åtgärden är vanligtvis att marknadspriset i EU ska höjas. Prishöjningen på marknaden drabbar i slutänden konsumenterna.

5 5(23) En antidumpningsåtgärd kan innebära att priset på den importerade varan höjs så mycket att handel med det aktuella landet inte längre är intressant för importören. Importörer tvingas finna andra leverantörer och oftast finns ett importberoende för medlemsstaterna i EU då tillverkningskapaciteten i Europa är för låg för att tillgodose hela Europas efterfrågan av den aktuella varan. De som efterfrågar produkten måste söka alternativa exportörer i andra länder. För att utvärdera dessa slags effekter måste man studera marknader och deras aktörer; företag och konsumenter. I utredningen pekar vi på viktiga faktorer som är styrande för den sanna kostnaden av skyddstullar. Sammantaget innebär alla dessa delfaktorer rena tullkostnader samt pris-, producent- och allokeringseffekter en hög prislapp för en skyddstull.

6 6(23) 2. Hur kan effekter av skyddstullar utvärderas? En industri som verkar i EU kan under vissa förutsättningar begära skydd mot dumpad eller subventionerad import från ett land utanför EU av en vara motsvarande den de tillverkar. Den klagande industrin ska visa att importen konkurrerar på ett skadligt sätt genom dumpning eller med stöd av statliga subventioner. Dumpning definieras enkelt uttryckt som försäljning på export till lägre priser än vad samma företag säljer samma vara för i hemlandet. En subvention som kan utjämnas är grovt uttryckt en offentlig subvention som gynnar export. Den klagande industrin ska även visa att skadan är orsakad av nämnda beteende från konkurrenter i tredje land. När Europeiska Kommissionen genomfört en undersökning som bekräftar förekomsten av skadevållande dumpning eller subventionering får beslut om att införa en skyddstull fattas. Åtgärderna motiveras med att man rättar till en marknadsstörning vållad av aktörer i tredje land. Syftet är enligt förespråkarna att man återställer marknaden till ett läge som är ekonomiskt sunt, ett läge där aktörerna konkurrerar på lika villkor ( level playing field ). Teoretiskt identifierar den undersökande myndigheten ett läge där priset är för lågt på den aktuella marknaden. Med för lågt menas här att den inhemska industrin inte gör tillräckligt stora vinster och inte kan konkurrera om marknadsandelar. Med en skyddstull återställs marknadspriserna i teorin till en nivå som tillåter den inhemska industrin att behålla lönsamhet och omsättning. Åtgärder för att skydda ett land mot dumpad eller subventionerad import kan utformas som värdetullar, mängdtullar, importminimipriser och importkvoteringar. Vilken form åtgärden än tar kan målet ändå sägas vara att höja eller behålla en viss nivå på marknadspriset för produkten i importlandet. 2.1 Välfärdseffekter av skyddstullar En tull leder i teorin till ett högre pris i importlandet, vilket skapar vinster för hemmaindustrin på användarnas och konsumenternas bekostnad. Staten får tullintäkter som kan distribueras till landets invånare 1. Eftersom antidumpnings- respektive utjämningsåtgärder ofta är utformade som värdetullar är det lätt att anta att den ekonomiska välfärdseffekten av skyddstullar är samma som för vanliga tullar. 1 De grundläggande teorierna tar inte hänsyn till negativa effekter av protektionism som till exempel att konsumenternas val av produkter begränsas, att skyddet av producenterna hämmar konkurrensen och därmed utvecklingen inom branschen, samt att producenternas egna möjligheter att exportera sina produkter begränsas. Dessa aspekter berörs inte i studien.

7 7(23) Det finns flera ekonomiska studier som uppskattat välfärdseffekten av antidumpningstullar på samma sätt som en vanlig tull analyseras, d.v.s. genom att använda partiell jämviktsanalys 2 på den berörda marknaden. Vid en analys av skyddstullar i en partiell jämviktsanalys blir resultatet att välfärdskostnaden av skyddstullarna är liten jämfört med det vi misstänker är de verkliga kostnaderna av åtgärderna. Anledningen till detta är att skyddstullarna är inriktade på snävt definierade produkter, effekterna av åtgärderna påverkar dock mer än förutsättningarna för handeln av just den produkten. En partiell jämviktsanalys av den aktuella marknaden ger trots att den underskattar kostnaderna intressanta indikationer på välfärdseffekter av en skyddstull. Vill man mäta de vidare effekterna av en åtgärd kan en allmän jämviktsanalys göras. En sådan analys studerar effekterna av åtgärden på flera marknader än den för den aktuella varan. Till exempel kan beräkningar göras av effekter på arbetsmarknaden och marknader för substitutionsprodukter. Med en allmän jämviktsanalys bör man kunna komma närmre sanningen om vilka kostnader eller intäkter en skyddstull för med sig för olika intressenter. 2.2 Ekonomisk litteratur om utvärdering av antidumpningstullar De flesta studier på området samhällsekonomiska effekter av handelspolitiska skyddsinstrumenten betraktar effekterna av antidumpningsåtgärder i USA. Resultaten från USA är dock tillämpliga även på andra länder som använder sig av instrumenten. Studierna ger en god inblick i hur ekonomiska analysmodeller kan utvecklas och vilken information dessa kan ge. Som exempel på studier redovisas här tre större studier avseende USA. En analys av effekter av skyddstullar på dansk ekonomi presenteras också USA:s internationella handelskommissions studie från 1995 USA:s Internationella Handelskommission (ITC International Trade Commission ) genomförde under 1993 en utredning av de ekonomiska konsekvenserna av de handelspolitiska skyddsåtgärder USA infört under Analysen visar effekterna på den amerikanska ekonomin i sin helhet såväl som effekterna på berörda företag och sektorer. Studien var dels en övergripande makrostudie där åtgärdernas effekter för hela ekonomin analyserades, dels en detaljstudie av åtta specifika produkter. Totalt omfattade samtliga antidumpnings- och antisubventionsåtgärder i USA 1991 omkring 1,8 % av USA:s totala varuimport, som uppgick till 491 miljarder US-dollar. 2 Termen jämvikt används i olika sammanhang: partiell jämvikt förekommer i analyser av prisbildningen på en isolerad marknad och allmän jämvikt i studiet av under vilka villkor efterfrågan kan vara lika med utbudet på samtliga marknader i en ekonomi. (Källa: Nationalencyklopedin)

8 8(23) Utredningen påvisade tydliga handelsförskjutningar från de produkter som utsatts för åtgärder till en import av motsvarande och likartade varor som inte var föremål för skyddstullar. Importen från de länder som var föremål för åtgärder minskade markant, vilket var önskad effekt för den klagande industrin. I analysen av effekterna på USA:s ekonomi simulerade man vad som skulle hända om åtgärderna togs bort. En eliminering av åtgärderna år 1991 skulle få omedelbara konsekvenser på hela den amerikanska ekonomin. Priserna skulle sjunka, med positiva effekter för såväl konsumenter som för av åtgärderna tidigare berörd förbrukarindustri. ITC beräknade att elimineringen av skyddstullarna år 1991 skulle medföra en välfärdsvinst netto för hela den amerikanska ekonomin uppgående till nära 1,6 miljarder US-dollar eller 0,03 % av USA samlade BNP (5 724,8 miljarder US-dollar). De partiella jämviktsanalyserna avseende de enskilda marknaderna granskade effekterna på pris, utbud, intäkter och sysselsättning för den inhemska industrin och på pris, volym och intäkter för den berörda importen. Man analyserade hur dessa variabler förändrades i förhållande till ett s.k. normalt marknadsläge (engelskans fair trade level ) dels i samband med att produkterna får konkurrens från dumpad eller subventionerad import, dels efter det att skyddstullarna införts. Man studerade nettoeffekten före och efter åtgärd. En korrekt införd åtgärd borde ha resulterat i att marknaden för hemmaindustrin återgått till det normala marknadsläget. Så var dock inte alltid fallet. Sammanfattningsvis konstateras i marknadsanalyserna att vidtagna motåtgärder balanserade de negativa effekterna av den ojusta handeln för fyra av produkterna. Man lyckades däremot inte med tillämpade skyddstullar helt eliminera de negativa effekterna av den dumpade eller subventionerade importen av de övriga fyra produkterna. Detta anses ha berott på en oönskad effekt som bestod i att skyddstullarna minskade den amerikanska efterfrågan av varorna. Den minskade efterfrågan ökade tillgången av varorna på övriga marknader i världen, vilket innebar en prissänkning på andra marknader utanför USA. Importen fortsatte därför från andra länder, vilket gjorde åtgärden delvis verkningslös. Slutsatsen USA:s handelsdepartement drog av detta var att effekten av dumpningen hade kunnat elimineras eller motverkas utan att importpriset på de berörda varorna höjts med hela dumpningsmarginalen 3. Så som vi tolkar resultatet beror detta på att USA:s åtgärder kan påverka hela världsmarknaden för den aktuella produkten. 3 Dumpningsmarginalen är enkelt uttryckt skillnaden mellan exportörens pris på hemmamarknaden och det pris han fakturerar i landet som vidtar skyddsåtgärden. USA använder alltid dumpningsmarginalen för att fastställa antidumpningstullens storlek.

9 9(23) I rapporten dras inga slutsatser om åtgärdernas berättigande. Ekonomiska utfall presenteras för berörda intressenter när ojust handel föreligger respektive när åtgärder för att rätta till marknaden införs. I samtliga åtta fall konstaterades att konsumenternas vinster från de dumpade låga priserna var högre än de kostnader som uppstod för producenterna. Den beräknade nettoeffekten av borttagna åtgärder var genomgående positiv då konsumenternas vinster översteg producenternas kostnader av importkonkurrensen Keith B. Andersons studie av effekter av USA: s skyddstullar Författaren har använt data från USA: s antidumpningsutredningar och granskat åtta fall där åtgärd infördes 1989/1990. Genom att basera beräkningar av effekterna av åtgärderna på handelsvolymer för samma vara året innan åtgärderna infördes har författaren mätt konsumenternas kostnad liksom samhällets nettokostnad av åtgärderna. Resultatet av analysen blev att för varje extra US-dollar i ökad vinst den amerikanska tillverkaren gjorde var kostnaden för konsumenten 2,40-25,10 US-dollar, i genomsnitt 8 US-dollar. Nettokostnaden för den amerikanska ekonomin per ökad US-dollar i vinst för den skyddade tillverkaren beräknades till mellan 0,20 10,80 US-dollar, i genomsnitt 3,60 US-dollar. Konsumenternas kostnad, fördelat på varje räddat sysselsättningstillfälle, var som lägst US-dollar. Samhällets nettokostnad beräknades till US-dollar per sysselsatt person i den skyddade industrin. Tillvägagångssättet för beräkningarna var en analys av effekten på konsument- och producentöverskott av höjd tull samt tullintäkter. Tullintäkterna betraktas som en vinst för samhället i nettoberäkningarna. Författaren har inte tagit hänsyn till terms of trade eller välfärdskostnaden av effekter av marknadsstörningen på andra branscher MC Gallaways m.fl. studie av effekter av USA: s skyddstullar Författarna gjorde en stor studie avseende samtliga de antidumpnings- och utjämningstullar som var i kraft i USA år 1993 och beräknade välfärdskostnaderna för dessa till fyra miljarder US-dollar. Denna beräkning innebar att skyddstullarna var den näst dyraste importbegränsningen USA tilllämpade det året. Endast textilkvoterna innebar enligt författarna en högre välfärdskostnad. Författarna uppger att man skiljer sig från ITC: s undersökning från 1993 i och med att man här studerar import som är föremål för åtgärd och import som inte är föremål för åtgärd separat, och därigenom betraktar den omläggning av handel som uppstår. Modellen hanterar inte tullintäkterna som en intäkt, utan jämför kostnadshöjningar för användare och konsumenter med vinsterna för den inhemska industrin.

10 10(23) Genom att använda modellen på USA: s ekonomi 1993 har man funnit att välfärdskostnaderna uppgår till 209 miljoner US-dollar under året. I USA:s antidumpningslagstiftning finns ett kritiserat system med översyner som innebär att skyddstullen ändras med retroaktiv verkan. Systemet medför att den aktuella marknadens aktörer anpassar sitt beteende till förväntningar om utfallet i översynen. När författarna tar hänsyn till effekter av översynerna beräknas kostnaden uppgå till 2-4 miljarder USdollar per år. Enligt författarnas beräkningar har åtgärderna räddat 14,250 arbetstillfällen i USA. Kostnaden för varje räddat arbetstillfälle har då beräknats till mellan US-dollar. Ordet räddat är inom citationstecken, eftersom författarna menar att arbetare annars skulle flytta från en konkurrenssvag till en konkurrenskraftig näring. Det föreligger enligt studien ett incitament för företag inom en sektor på världsmarknaden att samarbeta om att få skyddstullar då det leder till högre priser på världsmarknaden. Antidumpningslagstiftningen kan i det här läget motverka konkurrenslagstiftningen Danska Erhvervs- og Boligstyrelsens studie av kostnader för skyddstullar Den danska Erhvervs- og Boligstyrelsen presenterade förra året en rapport över hur kostnader av antidumpningsåtgärder ska kunna mätas. Beräkningarna i rapporten bygger på en modell för partiell jämviktsanalys av antidumpnings- och utjämningstullar. Modellen är enklare utformad än en allmän jämviktsanalys, men författarna menar att fördelarna med att ha en lättanvänd modell som inte kräver alltför mycket data och beräkningar väger upp bristerna. Enligt beräkningarna har nettokostnaden för dansk ekonomi av EU: s skyddstullar på fyra studerade produkter varit 486 miljoner danska kronor under åren Tabell 2 Effekt på dansk ekonomi av AD-tullar (Miljoner Sänglinnteve Färg- Gödsel Lax Totalt danska kr) Tulleffekt Priseffekt Producenteffekt Nettokostnad Källa: Ehrhvervs- og Boligstyrelsen

11 11(23) Analysen är inriktad på tre slags ekonomiska effekter av en antidumpningstull. Tulleffekten är den direkta betalningen av antidumpningstull vid import. Tullarna räknas som en kostnad eftersom de går in i EU: s kassa. Priseffekten beräknas som skillnaden i prisnivåer om åtgärden blir införd respektive om den inte blir införd. Producenteffekten är nettot av de vinster och förluster som landets tillverkare av produkten har av åtgärden. Producenteffekten har markerats med noll där landet inte har egna tillverkare. Nettokostnaden utgör ett mått på välfärdseffekten för Danmark av skyddstullen Sammanfattning De gjorda analyserna som presenteras i det här kapitlet visar alla på samma sak att kostnaden för skyddet överstiger vinsterna för den skyddade industrin när man betraktar effekterna av en antidumpnings- eller antisubventionsåtgärd.

12 12(23) 3 Effekter av skyddstullar för Sverige Den fulla styrkan av effekterna av EU: s användande av handelspolitiska skyddsinstrument på svensk handel och ekonomi är inte känd. Vi vet att den direkta kostnaden är de cirka 35 miljoner kronor i extra tullar som betalas in årligen. Vi vet också att det endast är en liten del av svensk tredjelandsimport som omfattas av åtgärderna, och att det är en ännu mindre andel av den totala handeln inklusive transaktioner inom EU som berörs. Kommerskollegiums erfarenheter stämmer väl överens med de resultat som visats i studierna redovisade i kapitel 2. Nedan försöker vi förklara varför det är svårt att utvärdera vilka effekter en åtgärd har, dels på grund av vissa problem med att få fram relevant statistik, dels på grund av komplexiteten i marknaden och systemet med skyddstullar. Efter ett studium av de tjugo åtgärder som inneburit störst direkta kostnader för svensk import kan vi konstatera att ingen marknad är den andra lik och att man bör vara försiktig med att dra generella slutsatser. 3.1 Handelsstatistik En skyddstull avser en viss definierad produkt. Handelsstatistiken är visserligen starkt uppdelad enligt den kombinerade nomenklaturen 4. Alla varor företag handlar med klassificeras i så kallade KN-nummer. Det är i de flesta fall inte möjligt att få riktigt relevanta resultat när man följer handeln och jämför allmän importstatistik med statistik avseende varor som är föremål för skyddstullar. Det blir svårt att studera statistiken före och efter åtgärd eftersom man sannolikt kommer att få data som är uppblandad med information om en annan produkt än den som är föremål för skyddstull. Det vanligaste är att skyddstullen endast avser en del av ett KN-nummer. För att markera att en viss vara är föremål för skyddstullar skapas oftast ett tilläggsnummer som deklareras vid importtillfället, tilläggsnumret tas inte i bruk förrän efter det att en åtgärd införts och därför saknas den exakta statistiken för perioden som föregår åtgärden. Svensk (och europeisk) handelsstatistik tar heller inte upp varans ursprung, och särskilt EU-intern handel kan innehålla varor med tredjelandsursprung som inte syns i statistiken. Varor belagda med antidumpningstull avsedda för den svenska marknaden kan alltså ha införtullats i ett annat EU-land. 4 EU:s kombinerade nomenklatur på 8-ställig siffernivå.

13 13(23) Normalt ska en skyddstull endast vara i kraft under fem år. Ofta förlängs dock en åtgärd i flera femårsperioder när den väl införts, vilket innebär att det är svårt att följa utvecklingen på marknaden, som ju är störd av åtgärden under hela den tid åtgärden är i kraft. Handelsflödena påverkas även av andra faktorer än skyddstullen, dessa faktorer kan exempelvis vara den allmänna konjunkturen i industrin, produktutveckling, tillkomst av nya aktörer i andra länder och ändrade modetrender. I samband med utvidgningen av EU år 2004 har tredjelandsimporten till Sverige minskat. Det har blivit än mer komplicerat att göra en analys av handelsmönster genom att följa den officiella handelsstatistiken eftersom en större del av handeln sker med länder som numera är medlemmar i unionen. Detta problem är dock av en övergående natur. 3.2 Effekter som inte syns i statistiken Även om man tillämpar den tillgängliga statistiken över varuhandel, kommer man inte att kunna skapa en fullständig bild av de effekter en skyddstull har på svensk ekonomi. Man kan inte ur statistiken utläsa vilka ändrade beslut från företagares sida åtgärderna ledde till, men nedan görs ett försök att analysera möjliga effekter av åtgärderna. EU: s antidumpningsförordning innehåller en rad föreskrifter som anger formen för hur en åtgärd ska införas och administreras. Innan åtgärden träder i kraft har en anmälan gjorts av den klagande industrin och myndigheterna har undersökt om dumpning, skada och orsakssamband föreligger. Dessa förberedelser tar minst ett år. Under detta år uppstår en rad förväntningseffekter. I samband med att en undersökning inleds publiceras information om detta i EU: s officiella tidning (EUT). Importörerna av varan antar rimligen att det är mycket sannolikt att detta innebär höjd tull inom nio månader. Detta kommer att påverka importörens beslut i flera riktningar, till exempel kan denne välja att importera så mycket som möjligt innan åtgärden kommer, eller att finna alternativa leverantörer. Undersökningen kommer därför att ge effekt på handeln redan innan åtgärden är införd. Förväntningseffekterna påverkar enligt den ekonomiska litteraturen även de beslut som tas i den industri som begär åtgärden. Om en stat (i vårt fall EU) är känd för att tillgripa de handelspolitiska skyddsinstrumenten när en industri påkallar behov av sådan, kommer hotet av att bli föremål för undersökning att påverka all handel. När de klagande har bestämt sig för att man vill ha en åtgärd gäller det att begära den vid en optimal tidpunkt, till exempel i samband med nedläggning av enhet eller personalnedskärningar i syfte att kunna bevisa att skada föreligger. Den utländske exportören kan med kännedom om systemet försöka sälja så mycket som möjligt till dess att åtgärden kommer, eller försöka hålla priser som inte kan anses dumpade. Själva förekomsten av en skyddstullslagstiftning som används ofta kan medföra förväntningar om skyddstullar som kan bromsa ett lands handel generellt.

14 14(23) I vissa fall köper svenska importörer inte den aktuella varan från det land som är föremål för skyddstullen i perioden som föregår åtgärden. Det är känt för oss att förekomsten av höga skyddstullar innebär att handelsförbindelser inte kommer till stånd trots att de är motiverade. Vi vet inte hur stora volymer av potentiell handel som försvinner på detta sätt. Effekterna av en skyddstull på insatsvaror är större än vad som kan utläsas i importstatistiken eftersom skyddstullar innebär att prisnivåerna på en hel marknad höjs om åtgärden är lyckad. Detta får effekter på användare av produkterna och på deras möjligheter att maximera sina vinstmarginaler. Om priset på en insatsvara höjs kommer producenten antingen att höja priset på sin produkt eller att sänka sina vinstmarginaler. Effekten av en åtgärd kan bli att tillverkande industri i en annan del av tillverkningskedjan inte kan konkurrera med import av färdiga produkter då deras kostnader för råmaterial blir högre än världsmarknadspris. Kända sådana exempel i EU är åtgärden avseende polyesterstapelfibrer som används som fyllnadsmaterial i kuddar och täcken. En ytterligare effekt som kan uppstå av antidumpningsåtgärder är risken för motåtgärder. Det har i studier visats att det finns ett hämndbeteende eller kedjereaktioner i fråga om skyddstullar bland världens länder. I vissa branscher föreligger en oligopolliknande situation på världsmarknaden där ett fåtal tillverkare slåss om kunderna. I fall där ett företag på en sådan här marknad lyckas få åtgärder mot övriga konkurrenter kommer företaget få en dominerande marknadsställning (ett slags monopol). Ett monopol på en marknad är en imperfektion som riskerar att innebära välfärdsförluster. Några av de åtgärder EU har i kraft kan tänkas skapa denna sorts situation. Det finns dock inget skrivet i EU: s antidumpningsförordning som tvingar myndigheterna att beakta denna aspekt. 3.3 Svensk import av varor som är föremål för skyddstullar EU har för närvarande (december 2005) åtgärder i kraft mot ett sextiotal produkter. Av de varuslag som omfattas av skyddstullar har till Sverige under år 2004 skett import av cirka hälften av de berörda varutyperna. I tabell 3 nedan visas de värdemässigt största posterna för svensk import som är föremål för skyddstullar under Av de omfattade varorna avser de största importvolymerna konsumentvaror, såsom sänglinne, lax, cyklar och kompaktlampor. Bland varor med industriell användning märks koks från Kina. Åtgärden mot koks var dock suspenderad under 2004 varför inga antidumpningstullar debiterades 5. Andra stora industrivaror är polyesterstapelfibrer (PSF) och polyetentereftalat (PET). 5 Åtgärden mot koks från Kina var dessutom utformad som ett minimipris på import, vilket innebär att tullar aldrig debiterades

15 15(23) I tabell 3 visar vi att den för svenska företag debiterade skyddstullen ligger lägre än den högsta antidumpningstullen för varje varuslag. EU: s skyddstullar beräknas på två sätt; dels beräknas en generell skyddstullsats för hela det berörda exportlandet, dels beräknas en specifik skyddstullsats ut för enskilda företag som samarbetat i undersökningen och kunnat visa att deras dumpningsmarginaler ligger lägre 6 än den generella nivån. Exportörer i länder som är föremål för skyddstullar kan träffa avtal om prisåtagande med europeiska kommissionen och på så sätt blir importen från dessa företag tullfri om priset på importen överstiger en viss nivå. Av sammanställningen drar vi slutsatsen att import till Sverige vanligtvis avser köp från företag med individuell tullsats eller från företag som gjort prisåtaganden. Som framgår av tabellen kan tullsatserna för olika leverantörer som är föremål för samma åtgärd skilja sig stort, se till exempel åtgärden avseende PET, där skyddstullen varierar mellan noll och 73 %. Att den direkta extra tullkostnaden uppgår till en viss nivå innebär inte att det är den totala kostnaden för svenska företag som redovisas i tabellen. Effekten av prisåtaganden av exportörer respektive importkvoter syns inte som ett tillskott i statskassan och inte i tabellen nedan. Vi kan ur tabellen heller inte utläsa hur många handelstillfällen som försvinner helt till följd av åtgärden. Vi kan ur tabellen inte heller utläsa om svenska användare av varorna köper in varan via annan importör i övriga Europa. 6 Om det enskilda företaget inte kan visa att dess dumpningsmarginaler ligger lägre än vad som gäller för landet som helhet kommer företaget få tillämpa den nivå på skyddstull som åläggs landet.

16 16(23) Tabell 3 Svensk import av varor föremål för skyddstullar Handelsnamn Importvärde (kr) Debiterad skyddstull (kr) Skyddstull enligt förordning* Betald skyddstull i % *** Koks (tillfälligt suspenderad åtg.) ,6 % Suspenderad Sänglinne % 10,40 % Kompaktlampor % 3,20 % Cyklar ,5 % 7,60 % Laxöring** ,9 % 20,20 % Polyesterstapelfiber PSF ,4 % 4,70 % PET-film ,5 % 7,70 % Polyetentereftalat PET ,7 % 3,40 % Tv-apparater % 1,90 % Cykeldelar ,5 % 11,50 % Hardboard** ,8 % 1,90 % Svetsade rör ,6 % 8,90 % Sömlösa rör ,1 % 4,90 % Grafitelektroder** ,7 % 5,20 % Karbamid ,2 % 5,00 % CD-R ,3 % - Tändare ,065 /st 17,50 % * Där specifik tull eller minimipriser tillämpas har motsvarande värdetull skrivits i listan ** Åtgärd som gällde del av år 2004 *** Beräknad som debiterad skyddstull/importvärde

17 17(23) 3.4 Andel av importen som omfattas av skyddstullar För de produkter som omfattas av åtgärder är det i många fall en stor del av den totala tredjelandsimporten till Sverige av den aktuella varan som berörs. Tabell 4: Importandelar som omfattas av skyddstullar 2004 Handelsnamn Importvärde föremål för skyddstull (tkr) Total import enligt SCB (tkr) Andel av total import som berörs Koks % Sänglinne % Kompaktlampor % Cyklar % Lax % PSF % PET-film % PET % Färg-tv % Cykeldelar % Hardboard % Svetsade rör % Grafitelektroder % CD-R % Tändare % Återigen bör man betänka att SCB:s statistik endast visar handeln nerbruten till den åttasiffriga KN-nummernivån. AD-tull utgår på produkter som ingår i ett visst TARIC-nummer 7. En utvärdering av statistiken begränsas av detta. Statistiken avseende verkligt betalda skyddstullar och SCB:s importstatistik kan också i viss mån avse olika perioder, vilket kan påverka resultatet av beräkningarna något. En antidumpningsåtgärd kan antas ha större effekt om en stor del av importen inkluderas i den, såsom är fallet med kompaktlampor, lax, PET och PET-film. Åtgärder antas ha mindre påverkan på svensk ekonomi om importörerna kan byta till handel med ett land som inte är föremål för skyddstullar. Byte av leverantörer innebär dock omställningskostnader och innebär att skyddstullen medfört extra kostnader för svenska företag. Dessutom innebär det att skyddet som åtgärden förväntas ge den inhemska industrin minskar. 7 TARIC (Tarif Integré Communautaire). Den integrerade tulltaxan i EU som är en utbyggnad av den kombinerade nomenklaturen (KN) till en tioställig nivå.

18 18(23) 3.5 Fallet sänglinne Åtgärden mot import av sänglinne är den som under år 2004 innebar den största enskilda kostnadsposten av skyddstullar för svenska importörer. Effekterna av skyddstullen på denna produkt får illustrera hur Sverige påverkas av en skyddstull. EU har tillämpat olika skyddstullar på sänglinne sedan juni De exportländer som har omfattats av åtgärder är Indien, Pakistan och Egypten. Produkter som inkluderas i åtgärden är lakan, påslakan och örngott. Ordinarie tullsats vid import till EU är 12 %. Under år 2002 var skyddstullarna borttagna eller suspenderade till följd av resultatet av en panel i WTO, men efter nya undersökningar återinfördes åtgärder mot Pakistan och Indien. Från juni 2003 gäller en antidumpningstull på 13,1 % på import av sänglinne från Pakistan. Från januari 2004 och fem år framåt gäller en utjämningstull på mellan 4 % och 12 % på import av indiskt sänglinne Svensk handel och företagsintressen I Sverige finns inte produktion av sänglinne. Den senaste tioårsperioden har de sista svenska sänglinnetillverkarna flyttat ut sin produktion till Baltikum och Polen där lönenivåerna är lägre. Importen av sänglinne till Sverige har volymmässigt ökat med 80 % mellan 1997 och År 1997 var importvolymen ton, och år 2004 var den ton. Detta motsvarades under samma period av en inte fullt lika hög ökning av importvärdet på 45 %. Tabell 5 Import av sänglinne från Asien, värde kr Exportland Total import fr. tredje land Indien Pakistan Bangladesh Turkiet Europeiska sänglinnetillverkare som begärt skyddstullar finns i Österrike, Belgien, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Italien, Portugal och Spanien. Tillverkning av sänglinne finns även i Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien och Slovenien.

19 19(23) Trots åtgärderna tycks Indien och Pakistan ha behållit en stabil position på den svenska marknaden i fråga om marknadsdelar (se tabell 6 nedan). På senare år har länderna fått konkurrens från främst Bangladesh och Turkiet. Åtgärden har påverkat importörernas val av leverantörsland. Det tycks även som att borttagandet av skyddstull för Indien under 2002 inte påverkat landets marknadsandelar nämnvärt. Pakistan har däremot ett toppår det år åtgärden mot landet lyftes bort. Tabell 6 Importandelar i Sverige Importandelar Indien 30,6% 41,3% 33,2% 33,1% 28,8% 21,2% 22,9% 22,3% Pakistan 45,9% 34,9% 34,5% 24,8% 24,8% 32,1% 23,0% 19,7% Bangladesh 0,4 % 0,4 % 1,2 % 4,6 % 4,2 % 4,9 % 16,7% 23,1% Turkiet 5,0 % 6,8 % 13,8% 12,3% 19,3% 14,5% 16,2% 19,8% Övriga 18,2% 16,5% 17,3% 25,2% 22,9% 27,3% 21,2% 15,2% Effekter av åtgärderna för Sverige Sänglinnet utgör den största posten för direkta kostnader till följd av skyddstullar för Sverige; år 2004 debiterade tullen cirka 16 miljoner kronor i skyddstullar på import från Indien och Pakistan. Under år 2004 var 36 % av Sveriges import av sänglinne föremål för i genomsnitt 10,4 % i skyddstull. Sänglinne är en vara som tillverkas i många lågprisländer, och åtgärder mot Indien och Pakistan har inte stoppat import av varan. Bangladesh och Turkiet har ökat sina andelar av svensk import kraftigt under de senaste åren. Svensk textilindustri har i viss utsträckning lönsömnad av sänglinne inom Europa. Åtgärden har inte räddat arbetstillfällen inom sömnad av sänglinne i Sverige. Inom Sveriges gränser finns endast arbetstillfällen inom design och administration. Dessa sysselsättningstillfällen torde inte påverkas av åtgärden, snarare begränsar de företagens val av ort för lönsömnad. Danska Ehrvervs- och boligstyrelsen (EBST) har med en modell för ekonomisk modellering av gemenskapsintresset 9 gjort beräkningar av välfärdseffekten till följd av antidumpningsåtgärder för Europas länder, och bland annat studerat åtgärderna mot sänglinne. I sin studie har man använt år 2002 för beräkningar, det år som EU hade suspenderat sina åtgärder mot sänglinne till följd av att WTO underkände EU: s grunder för att införa åtgärden. EBST räknar ut effekten av att införa åtgärd baserat på importsiffrorna för år Presenterat i Antidumping Policy of the EU, Economic Model of the Community interest in EU antidumping cases

20 20(23) I exemplet tillämpas de antidumpningstullsatser som togs bort; 11,73 % för Egypten, 3,26 % för Pakistan och 13,7 % för Indien. De elasticiteter som används för att beräkna prisförändringar har tagits ur ekonomisk litteratur. Med hjälp av modellen har man räknat ut att den årliga nettokostnaden för svensk del för åtgärden är cirka 11 miljoner kronor per år. Enligt beräkningarna skulle konsumenterna få betala cirka 12 miljoner kronor per år för ett skydd som ger producenterna en resultatförbättring på cirka en miljon kronor årligen. De kostnader svenska importörer betalat år 2004 i skyddstullar för sänglinne, 16 miljoner kronor, ligger nära denna beräkning. En skillnad i estimaten ovan och det verkliga utfallet beror på att den skyddstull som i verkligheten tillämpas på Pakistan ligger 10 % högre än den som använts i beräkningarna. År 2002 fanns viss sömnad kvar i Sverige, men numera sker produktion av svenskt sänglinne genom lönsömnad utanför landets gränser och det finns inte någon intäktssida för Sverige i kalkylen. Jämförelsen mellan beräkningar och verklighet visar ändå att en relativt enkel ekonomisk kalkyl kan ge bra indikationer på effekter av en skyddstull. Totalt för EU visar den danska modellen att åtgärden skulle kosta konsumenterna 25 miljoner euro, att producenterna skulle få en resultatförbättring värd 8,1 miljoner euro samt att EU: s kassa skulle dra in 16,7 miljoner euro. Varje extra intjänad euro hos tillverkarna kostar enligt den här analysen cirka tre euro för konsumenterna. Tullarna betraktas vid analysen av EU som helhet som en intäkt, till skillnad från när beräkningarna avser effekten på den enskilda medlemsstaten. Välfärdseffekten på EU totalt är enligt dessa beräkningar en kostnad på 0,2 miljoner euro. Modellen visar inte hela kostnadsbilden för en åtgärd då den endast granskar den marknad som åtgärden skyddar. Som tidigare redogjorts i den här utredningen finns med detta antagande en rad indirekta kostnader av skyddstullar som inte värderas i denna modell. Det återstår för medlemsstaterna att avgöra värdet av åtgärden. Kollegiet drar slutsatsen att åtgärden innebär en stor kostnad för svenska importörer och konsumenter utan att det finns några möjligheter till producentvinster. Effekterna begränsas tack vare det faktum att det finns konkurrenskraftiga leverantörer i alternativa länder att importera från. Detta tolkar kollegiet som att åtgärden kostar mycket, samtidigt som skyddseffekten av den är begränsad.

21 21(23) 4. Slutsatser Kostnaden av att införa en antidumpnings- eller utjämningstull är betydande för det land som inför åtgärden. Vi har här redovisat en rad studier som tydligt visar att kostnaden av användning av antidumpings- och antisubventionsinstrumenten är betydande. I de flesta fall kommer kostnaden i form av högre priser för användare och konsumenter priser för en åtgärd att vara betydligt större än den skyddade producentens vinster av åtgärden. Detta framgår dels av de mer omfattande och teoretiska studier som gjorts i USA och av den nyligen gjorda studien av EBST i Danmark. Samma bild framgår också av fallstudien av importen av sänglinne till Sverige. Därutöver tillkommer effekter som inte går att beräkna i form av exempelvis utebliven handel och förändrade handelsmönster. Att enbart redovisa effekten av den debiterade skyddstullen ger inte en fullständig bild av den ekonomiska effekten av en antidumpningsåtgärd. För att få en mer korrekt bild av effekten av en skyddstull krävs därför en mer heltäckande analys. För Sverige innebär antidumpnings- eller utjämningstullar enbart en kostnad så länge Sverige inte har någon tillverkning av berörd produkt, vilket normalt är fallet. Så länge åtgärderna avser varor för vilka svensk tillverkning inte finns kommer effekten av EU: s åtgärder alltid att bli enbart en kostnad för svenska användare och konsumenter. Kostnaden för ett land som inte har producentintressen balanseras inte av någon resultatförbättring för producenterna. Detta illustreras mycket tydligt av fallet sänglinne. En analys av gemenskapsintresset vid införandet av en skyddstull i Europa bör inkludera en grundläggande kostnads- och intäktsvärdering av åtgärden. Det finns ett stort mervärde av en sådan analys eftersom det ger ett mer fullständigt beslutsunderlag och kan bidra till att minska antalet åtgärder. Enligt EG:s antidumpningsförordning får antidumpningsåtgärder respektive subventionsåtgärder inte införas om det strider mot gemenskapens intresse. Förordningen stipulerar att myndigheterna i en undersökning ska skapa en helhetsbild av de olika intressena hos producenter, användare och konsumenter för att avgöra om åtgärden är i gemenskapens intresse.

22 22(23) Kommerskollegium har i många år sett ett behov av att paragrafen om gemenskapsintresset förtydligas och får ett konkretare innehåll. Det finns ett behov av att Europeiska Kommissionen i sina undersökningar förbättrar sin praxis i fråga om hur granskningen av gemenskapens intresse ska genomföras. Ett minimikrav bör vara en redovisning av värdet av den handel som omfattas, förväntade intäkter av skyddstullen som införs och antalet anställda i produktionen av den aktuella produkten i Europa. När den produkt som ska skyddas är en insatsvara i annan industri bör man i analysen även ta hänsyn till denna industri. Idag är kommissionens analyser inte standardiserade och de innehåller inte en analys av kostnader och intäkter. Det finns också starka skäl att med hjälp av moderna analysmetoder göra en utökad analys av kostnader och intäkter av en tänkt skyddstull. Resultatet av analysen är inte i alla fall avgörande för utgången i en antidumpnings- eller antisubventionsutredning eftersom det i grunden finns ett antagande om att skadad europeisk industri ska skyddas, men det beslut som fattas bör baseras på ett korrekt och fullständigt beslutsunderlag. En analys av detta slag bör också på sikt bidra till att minska antalet antidumpnings- och utjämningsåtgärder. Det är bra att EU:s lagstiftning tvingar myndigheterna ta hänsyn till allmänintresset vid införande av skyddstull. Motsvarande krav bör införas i WTO: s regelverk. I WTO: s pågående handelsrunda inom den s.k. Doha-agendan finns flera förslag som går ut på att det ska bli obligatoriskt att beakta allmänintresset innan en antidumpningsåtgärd införs. Det viktiga är att beslutande myndigheter beaktar effekten på användare och konsumenter av en åtgärd, något som idag inte görs i de flesta länder, vilket kan innebära att skyddstullar införs alltför lättvindigt. EU har haft ett krav på att hänsyn ska tas till gemenskapsintresset i snart tio år. Det finns ett behov av att utveckla formerna för utvärdering av gemenskapsintresset. I WTO bör dock själva förekomsten av en tvingande regel om det allmänna intresset vara tillräcklig i sig för att driva utvecklingen av antidumpningsavtalet framåt. *** Ärendet har avgjorts av vikarierande generaldirektör Håkan Jonsson i närvaro av enhetschef Johan Krafft, utredarna Gunvor Åkerblom och Helena Detlof, den sistnämnda föredragande. Håkan Jonsson Helena Detlof

23 23(23) Litteratur och källförteckning Anderson, Keith B., 1993, Antidumping Laws in the United States: Use and Welfare Consequences, Journal of World Trade 1993 Gallaway MC, Blonigen BA, Flynn JE, Welfare costs of the US AD and CVD laws, Journal of International Economics, 1998 Danska Erhvervs- og Boligstyrelsen, Antidumping den saerlige beskyttelsestold retfaerdig handel eller ren protektionisme?, 2004 Danska Ehrvervs- og Boligstyrelsen, Antidumping Policy of the EU, Economic Model of the Community interest in EU antidumping cases, February 2005 ITC, The Economic Effects of Anti-dumping (AD) and Countervailing Duty (CVD) Orders and Suspension Agreements, 1995 Handels och tullstatistik från SCB, Tullverket och Europeiska Kommissionen

Introduktion till EU:s antidumpningstullar

Introduktion till EU:s antidumpningstullar Introduktion till EU:s antidumpningstullar Tulldagarna 2012 Jonas Kasteng Kommerskollegium Vad är handelspolitiska skyddsinstrument? 1 Handelspolitiska skyddsinstrument Antidumpningsåtgärder mot dumpad

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Introduktion till antidumpningsinstrumentet

Introduktion till antidumpningsinstrumentet Introduktion till antidumpningsinstrumentet Workshop om skyddstullar 5 april 2011 Jonas Kasteng Camilla Prawitz Handelspolitiska skyddsinstrument Vilka är de? Hur fungerar de? EU:s regelverk EU:s regler

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för internationell handel PE494.801v01-00 4.9.2012 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11 Vital Moreira (PE492.946v02-00) Åtgärder för att skydda EU-marknaden för import av produkter

Läs mer

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden RAPPORT JUNI 2019 Hotellmarknaden i EU En kartläggning av storlek och utveckling Perioden 2009 2018 INNEHÅLL Sammanfattning / 3 Inledning / 5 EU:s hotellmarknad / 7 Två miljarder gästnätter på hotell i

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN C 192/4 Europeiska unionens officiella tidning 16.7.2010 FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 22.2.2019 L 51 I/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) 2019/316 av den 21 februari 2019 om ändring av förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.06.2004 KOM(2004) 440 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2320/97 rörande införande av slutgiltiga antidumpningstullar

Läs mer

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik

Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Handelspolitik ofta åtgärder riktade mot importen T ex tullar och importkvoteringar Påverkar även produktion, sysselsättning, konsumtion och inkomster Effekterna

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET. En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och tillväxt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.10.2016 COM(2016) 690 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET En robust handelspolitik för EU för att skapa jobb och

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET TIONDE RAPPORTEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET TIONDE RAPPORTEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.4.2013 COM(2013) 217 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET TIONDE RAPPORTEN ÖVERSIKT ÖVER TREDJELÄNDERS HANDELSPOLITISKA SKYDDSÅTGÄRDER MOT EUROPEISKA

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Tilläggstullar på import av jordbruksprodukter från USA hur påverkas Sverige?

Tilläggstullar på import av jordbruksprodukter från USA hur påverkas Sverige? På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2018-07-19 Tilläggstullar på import av jordbruksprodukter från USA hur påverkas Sverige? EU har, som svar på amerikanska tilläggstullar på stål

Läs mer

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25

Labour Cost Index. Bakgrund. Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Fokus på arbetsmarknad och utbildning Jenny Karlsson 25 Kristian Söderholm 25 Som medlemsland i EU är Sverige, liksom övriga medlemsländer, skyldiga att för varje kvartal leverera ett arbetskostnadsindex,

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) L 122/14 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/724 av den 16 maj 2018 om vissa handelspolitiska åtgärder avseende vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Allmänna uppgifter om dig

Allmänna uppgifter om dig Offentligt samråd om EU-lagstiftningen om växtskyddsmedel och bekämpningsmedelsrester Fält märkta med * är obligatoriska. Allmänna uppgifter om dig Observera: Den här enkäten riktar sig till allmänheten,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER

EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER EUROPEISKA GEMENSKAPEN EUROPEISKA ATOMENERGIGEMENSKAPEN FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 5 TILL BUDGETEN FÖR 2007 SAMLADE INKOMSTER TEKNISK BILAGA TILL MOTIVERINGEN UPPRÄTTAD AV RÅDET DEN 13 JULI 2007 11707/07

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.2.2015 COM(2015) 38 final 2015/0024 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om befrielse från tullar för import av vissa tunga oljor och andra liknande produkter SV SV

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 28/31

Europeiska unionens officiella tidning L 28/31 1.2.2005 Europeiska unionens officiella tidning L 28/31 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 171/2005 av den 31 januari 2005 om ändring och avbrytande av tillämpningen av förordning (EG) nr 2193/2003 om införande

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 26 augusti 2011 (OR. en) 13456/11 Interinstitutionellt ärende: 2011/0215 (NLE) ANTIDUMPING 79 COMER 161

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 26 augusti 2011 (OR. en) 13456/11 Interinstitutionellt ärende: 2011/0215 (NLE) ANTIDUMPING 79 COMER 161 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 26 augusti 2011 (OR. en) 13456/11 Interinstitutionellt ärende: 2011/0215 (NLE) ANTIDUMPING 79 COMER 161 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 20.7.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 196/15 FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder

Handelspolitik. Handelspolitik och industripolitik Utrikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder Dagens föreläsning kapitel 7-8 läs kapitel 9 själva Handelspolitik och industripolitik trikeshandel, handelspolitik och realinkomster Icke tariffära handelshinder 1 Handelspolitik Mars 2002 lägger Bush

Läs mer

Handel med teknikvaror 2017

Handel med teknikvaror 2017 218-4-11 Handel med teknikvaror 217 Ökad teknikhandel under 217 Teknikvaror till ett värde av 63 miljarder SEK exporterades från Sverige under 217, vilket är en ökning med nästan 9 procent i värde från

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 maj 2017 (OR. en) 9438/17 ADD 1 MAP 12 FÖLJENOT från: inkom den: 17 maj 2017 till: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Handel med teknikvaror 2016

Handel med teknikvaror 2016 217-2-8 Handel med teknikvaror 216 Ökad teknikhandel men försämrad handelsbalans Teknikvaror till ett värde av 4 miljarder SEK exporterades från Sverige under 216, vilket är en ökning med 2 procent i värde

Läs mer

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur

Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Nationalekonomi Hushållning med knappa resurser Alternativkostnad Konsumenter maximerar sin nytta Företag vinstmaximerar Förenklade modeller Utbud och efterfrågan och jämviktspris figur Utrikeshandelsteori

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN KOMMISSIONEN

Europeiska unionens officiella tidning FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN KOMMISSIONEN C 251/21 FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV DEN GEMENSAMMA HANDELSPOLITIKEN KOMMISSIONEN Tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av gällande antidumpningsåtgärder på import

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.5.2016 COM(2016) 299 final 2016/0153 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter

Läs mer

L 165 I officiella tidning

L 165 I officiella tidning Europeiska unionens L 165 I officiella tidning Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 2 juli 2018 Innehållsförteckning II Icke-lagstiftningsakter BESLUT Europeiska rådets beslut (EU) 2018/937

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 311/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Europeiska unionens officiella tidning L 311/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) 10.11.2006 Europeiska unionens officiella tidning L 311/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1650/2006 av den 7 november 2006 om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull

Läs mer

Policy Brief Nummer 2019:2

Policy Brief Nummer 2019:2 Policy Brief Nummer 2019:2 Är certifierade livsmedel lättare att exportera? Mat som säljs inom livsmedelsbranschen måste hålla hög kvalitet för att vara säker att konsumera. Ett sätt för företag att minska

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling KKV1007, v1.2, 2011-02-06 2012-06-15 Dnr 260/2012 1 (5) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR

Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Jordbruksverkets vägledning IMPORT AV OLJOR Interventionsenheten februari 2007 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...2 2. LAGSTIFTNING...3 3. PRODUKTER INOM VARUOMRÅDET...4 4. IMPORT...5 4.1 GRÄNSSKYDD...5

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 2004-10-27 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Tredje kvartalet 2004 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Uppdrag från

Läs mer

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 639 final ANNEXES 3 to 4 BILAGOR BILAGA III: Samlad bedömning av additionalitet (artikel 95 i förordningen om gemensamma bestämmelser) BILAGA IV:

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)

EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12

Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Freight Sweden Catching The Future with DHL. Ystad 2010-10-12 Bosse Jarestig / Roland Lundqvist EU-länder 27 st Belgien Bulgarien Cypern Danmark Estland Finland Frankrike Grekland Irland Italien Lettland

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.8.2011 KOM(2011) 488 slutlig 2011/0215 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1105/2010 om införande av en slutgiltig antidumpningstull

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING sr " t? EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.10.2004 KOM(2004)637 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om utvidgning av den slutgiltiga antidumpningstull som genom rådets förordning (EG)

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13

Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 5.11.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 331/13 KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 1925/2004 av den 29 oktober 2004 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i rådets

Läs mer

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna

Stark efterfrågan driver världsmarknaderna På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt

Läs mer

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke

Ryssland i WTO: exporttullarna för virke PM Enheten för internationell handelsutveckling 2012-08-20 Ulf Eriksson Observera att denna PM endast är av vägledande karaktär. Om väsentliga ekonomiska intressen berörs bör information inhämtas från

Läs mer

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12

Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Schematiska diagram över hur europeiska utbildningssystem är uppbyggda, 2011/12 Dessa diagram ger en överblick över hur den traditionella skolgången är uppbyggd i de olika länderna, från förskolenivå till

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa

RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa RAPPORT Restaurangkonsumtionen i Sverige Ett historiskt perspektiv och en jämförelse med Norden och Europa Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2015 COM(2015) 202 final 2015/0105 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018

Finanspolitiska rådets rapport maj 2018 Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.3.2018 C(2018) 1389 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) / av den 8.3.2018 om ett tillfälligt undantag från de regler om förmånsberättigande ursprung som

Läs mer

Beslut (2006/356/EG) 4

Beslut (2006/356/EG) 4 Beslut (2006/356/EG) 4 Avdelning II Fri rörlighet för varor Grundläggande principer Artikel 6 Gemenskapen och Libanon skall, under en övergångsperiod på högst tolv år från och med detta avtals ikraftträdande,

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens

Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens IP/04/285 Bryssel den 2 mars 2004 Bilpriser: Det lönar sig fortfarande att köpa bil utomlands, trots priskonvergens Den senaste rapporten om bilpriser visar att priserna för nya bilar fortfarande håller

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.12.2017 COM(2017) 746 final 2017/0331 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1387/2013 om befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2019 COM(2019) 118 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövandet av befogenheten att anta delegerade akter som tilldelats kommissionen

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Avdelning II Fri rörlighet för varor

Avdelning II Fri rörlighet för varor Rådets beslut (2004/635/EG), EUT L 304, 2004 3 öka den regionala säkerheten och stabiliteten, främja gemensamma initiativ. Artikel 4 Den politiska dialogen skall omfatta alla frågor av gemensamt intresse,

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017

Finanspolitiska rådets rapport maj 2017 Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.

Läs mer

ROT-avdraget skapar fler vita jobb

ROT-avdraget skapar fler vita jobb VI BYGGER ETT BÄTTRE SVERIGE ROT-avdraget skapar fler vita jobb En studie kring inställningen till ROT-avdraget hos 2 447 företag inom byggbranschen December 2011 BYGG- BRANSCHEN I SAMVERKAN Inledning

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer