kontakt En miljard i vinst för Södra Politiker intresserade av Väröexpansion Naturen färgar av sig Jenny och Martin satsar stort på skogen

Transkript

1 kontakt EN TIDSKRIFT T FRÅN SÖDRA NR 4 september 2014 En miljard i vinst för Södra Politiker intresserade av Väröexpansion Naturen färgar av sig Jenny och Martin satsar stort på skogen Investera i framtiden genom att gallra

2 innehåll #4/14 4 Förbättrat resultat för Södra Södras resultat hittills i år förbätt rades till MSEK och blev 509 MSEK i andra ter tialet. Resultatökningen förklaras främst av ökad efterfrågan och högre färdigvarupriser. 10 Politikerträffar för bättre kunskap om skog och industri I samband med valrörelsen bjöd Södra tillsammans med LRF i augusti in politiker för informations - träffar om skogens och industrins betydelse för samhällsekonomin. 14 Utredning om markskoning i gallring I början av september gick startskottet för att utreda hur en markskoningsgaranti i gallring kan se ut. 16 Markägare protesterar mot ny ledning markägare är berörda av Svenska Kraftnäts ledning mellan Ekhyddan/Oskarshamn och Hemsjö/ Olofström. På Södra och LRFs möten krävdes nedgrävning. 26 Jenny och Martin satsar på skogen Målet för Martin Anderberg är att äga 400 hektar skog när han är 40 år. Vid 28 års ålder har han nått halvvägs. Med på resan har han frun Jenny. 3 Ledare: Vi står väl rustade 4 Södras delårsrapport januari-augusti 2014: God utveckling och förbättrad lönsamhet medlemmar berörs då insatsvalen förändras 5 Investering för ökad massaproduktion i Mörrum 6 Förnyat FSC -certifikat för Södra 8 Marknadsläget 9 Virkesmarknaden 10 Politikerträffar för bättre kunskap om skogen 12 I höst startar bygget i Värö 13 Politiker intresserade av Väröexpansionen 14 Startskott för utredning om markskoningsgaranti i gallring 15 Investera i framtiden genom att gallra 16 Markägare protesterar mot ny 400kV-ledning kräver nedgrävning 18 Naturen färgar av sig 20 Södras tågterminal invigd med pompa och ståt 200 medlemmar besökte nya terminalen 22 Kron- och dovviltskador är lokalt ett stort problem 23 Ny viltpolicy i Södra 24 Södra förbättrar rutiner för att minimera brandrisk 25 Avsättningsmöjligheter för Douglasgran undersökta 26 Jenny och Martin satsar stort på skogen; Det är häftigt att äga skog och vi tror på vår kalkyl 28 Maskinell plantering igen efter rekordkort omloppstid 29 Informationsmöte för nya medlemmar 30 Kusiner blev årets unga skogsmaskinföretagare; Vårt resultat kommer av duktiga medarbetare, bra nätverk och hårt arbete 32 Studenternas uppföljningsarbete gör skillnad 33 På Emåns Ekomuseum rinner det av liv 34 Stort intresse för solel Södra aktivt på många plan under Almedalsveckan 35 Försäkra dig om ett jämnt elpris i vinter 36 Ägonamn en del av Sveriges historia 38 Stort behov av att slutavverka ekskog under kommande år 39 Kommersiellt steg för Durapulp 40 Uppskattad dag på Astrid Lindgrens värld 41 Ny generation granbarkborrar svärmade på sensommaren 42 Lägre elnätsavgift 42 Elspalten Vad gäller när du fått skadad skog? Södrakontakt Tidning för Södras medlemmar. Utkommer med sex nummer per år Redaktörer: Åsa Wernersson och Carin Bengtsson Ansvarig utgivare: Magnus Berg Redaktion: Åsa Wernersson, Carin Bengtsson och Frida Nielsen Annonsering: Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com Adress: Södrakontakt, Växjö Skogsägarnätet: skog.sodra.com Telefon: Telefax: Grafisk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn Tryckeri: Printfabriken, Karlskrona, FSC-licensierat tryckeri Papper: Scandia 2000, 115 g, FSC- och PEFC-märkt papper Vad vill du läsa om? Vi blir alltid glada för förslag på innehåll i Södrakontakt. Tipsa oss gärna på antingen sodrakontakt@sodra.com eller Södrakontakt, Växjö. Lyssna på Södrakontakt! Södrakontakt finns som taltidning på skogsägarnätet. Du laddar enkelt ned taltidningen från skog.sodra.com/sv/ Hamta-material/Medlemstidning/ Taltidning-Sodrakontakt/ 43 Handelsplatsen 44 I love paper 46 Lantbruksströ ny produkt för Södra Skogsenergi Anmäl dig till Södraskolan i höst Skogsägarplan webb utvecklas enligt plan Såg du Södra Timbers produkter i Sommar med Ernst? 47 Johanna vill bli jägmästare efter skogskurs för tjejer Grattis alla vinnare! 48 PåGång Prylspaning Omslagsbild: Mycket av det som finns i skogen kan användas för att ge färg åt garn. Med löv, växtdelar, svampar och annat från naturen går det att få fram en full färgskala. Foto: Eijer Andersson

3 3 Vi står väl rustade Årets sommar bjöd på en lång värmeperiod som nog var uppskattad av de flesta. För skogen innebar den dock att en andra generation barkborrar svärmade. Det finns därför anledning att vara observant på nya angrepp i våra skogar. Efter värmen kom sen kraftiga regnväder, som lokalt och tillfälligt ledde till att vi fick problem med att hålla igång avverkningarna. Efter vad som ändå måste beskrivas som en riktigt fin sommar har nu hösten gjort sitt intåg. När detta skrivs är vi snart halvvägs in i september och vi håller på att sammanställa och sammanfatta det ekonomiska resultatet för årets åtta första månader. trygga avsättningen för medlemmarnas virke. Den starka intjäningen har gjort att vi har en god likviditet och därmed står vi väl rustade att genomföra dessa investeringar. Det är en styrka att vi i stor omfattning kan finansiera projekten med kassaflödet från vår befintliga verksamhet istället för med externa lån. Nu ser vi framåt mot en intensiv höst och vinter. Vårens prishöjningar på timmer och möjligheten att ännu en tid utnyttja gallringspremien ger, tillsammans med en fortsatt hög produktionstakt i våra industrier, förutsättningar för hög aktivitet i våra medlemmars skogar. Efter ett par tuffa år kan vi konstatera en kraftigt förbättrad intjäning i Södra. Samtliga affärsområden redovisar resultat som är positiva och bättre än under motsvarande period ifjol. Trots ett antal oroshärdar runt om i världen har konjunkturen för våra huvudprodukter utvecklats väl. Marknaden för barrmassa har varit i fortsatt god balans, även under sommarmånaderna, och byggkonjunkturen i Europa har under året sakta fortsatt uppåt, visserligen från en låg nivå. Lars Idermark, vd och koncernchef Den stärkta efterfrågan har inneburit både ökande volymer och bättre priser på våra produkter. En annan viktig faktor är utvecklingen av valutakurserna. Dollarn har stärkts relativt kronan, vilket har stor inverkan på framför allt Södra Cell. Fortfarande ligger dock dollarkursen på en låg nivå i ett historiskt perspektiv. Noterbart är att Södras omsättning ökat med 5 procent jämfört med förra året, trots att vi inte längre har kvar bruket i Tofte. Den stärkta intjäningen är viktig för vårt arbete med att bygga för framtiden. Vi har under året fattat beslut om stora investeringar i våra massabruk i Värö och Mörrum. Det är satsningar som är viktiga för Södras långsiktiga utveckling både industriellt och för att

4 4 Södras delårsrapport januari-augusti 2014: God utveckling och förbättrad lönsamhet Södras resultat hittills i år (ackumulerat januari-augusti) förbättrades till MSEK (-786) och blev 509 MSEK (-687) i andra tertialet. Resultatökningen förklaras främst av ökad efterfrågan och högre färdigvarupriser. Efterfrågan och orderläget för Södras produkter har förbättrats under andra tertialet och koncernen redovisar en god utveckling och en förbättrad lönsamhet. Södrakoncernens samtliga affärsområden har fortsatt förbättrat sina resultat. Förbättringen beror främst på en gynnsammare marknad men också på egna produktivitetshöjande åtgärder och fortsatta effektiviseringar, säger Södras vd och koncernchef Lars Idermark. Nettoomsättningen för årets första åtta månader ökade till MSEK (11 137), främst som följd av större volymer och högre priser. För andra tertialet uppgick nettoomsättningen till MSEK (5 599). För årets första åtta månader blev rörelseresultatet MSEK (-786). I det ackumulerade resultatet ingår en positiv effekt gällande försäljning av utrustning från Södra Cell Tofte AS på 173 MSEK. Föregående års resultat belastas med omstruktureringskostnader gällande avveckling av Södra Cell Tofte AS. Koncernens rörelseresultat för andra tertialet uppgick till 509 MSEK (-687). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 953 MSEK (-801) för årets första åtta månader och uppgick till 476 MSEK (-702) för andra tertialet. 1 maj- 31 augusti 2014 Nettoomsättning MSEK (5 599) Rörelseresultat 509 MSEK (-687) Resultat efter finansnetto 476 MSEK (-702) Kassaflöde efter investeringar 260 MSEK (396) 1 januari- 31augusti 2014 Nettoomsättning MSEK (11 137) Rörelseresultat MSEK (-786) Resultat efter finansnetto 953 MSEK (-801) Kassaflöde efter investeringar 775 MSEK (278) medlemmar berörs då insatsvalen förändras 15 oktober Vid föreningsstämman 15 maj antogs nya stadgar som påverkar medlemmarnas insatsval. Förändringen går i korthet ut på att: De årliga insatsbegränsningarna (60 kr/ha och 30 kr/ha för nya medlemmar) på insatsavdraget tas bort. Medlemmar som vill begränsa sitt insatsavdrag får möjlighet att välja en lägre insatsprocent 2%. Möjligheten att delta med överinsats förändras inte. Förändringen innebär en förenkling av reglerna då medlemmarna i framtiden enbart behöver välja insatsprocent (4% eller 2%) och om de vill delta med överinsats, säger Magnus Berg, medlemschef. Cirka medlemmar kommer att beröras och samtliga kommer att få ut mer information under hösten.

5 Investering för ökad massaproduktion i Mörrum miljoner kronor ska investeras i ökad massaproduktion vid Södra Cell Mörrum. En ny flisfabrik ska byggas och en av de två massalinjerna kommer att utvecklas. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn Skapa värde Efterfrågan på massa ökar på marknaden vilket är grundsyftet med att Mörrum ökar produktionen med ton. Det handlar om att skapa värde för medlemmarna, kunderna och medarbetarna vilket görs med investeringen. Vi skapar värde på flera olika sätt och kvalitet är vår nyckel ut på marknaden. Med investeringen blir det ytterligare bättre kvalitet på våra produkter som redan idag är mycket uppskattade av våra kunder, säger Magnus Björkman, vd Södra Cell International. Arbetet i Mörrum påbörjas under september och det är NCC som har fått uppdraget att göra mark- anläggnings- och byggarbeten. GL&V uppgraderar barrmassalinjen och Valmet levererar maskinutrustning och monterar de två renserilinjerna, en för barrflis- och en för lövflisproduktion. Bygget beräknas stå färdigt december 2015, drifttagning av den nya flisfabriken planeras i mars I juni beslutade Södras styrelse att investera cirka 700 miljoner kronor för ökad massaproduktion och investeringen beräknas öka produktionen med ton massa per år. Från till ton. Investeringen omfattar en ny flisfabrik med två separata renserilinjer, en för barrflis- och en för lövflisproduktion, samt en modernisering av försileriet och brunmassatvätten på barrmassalinjen. Genom investeringen möter vi våra kunders ökade efterfrågan på såväl barrmassa som den växande textilmassan. Vi får bättre energiutnyttjande, ännu högre massakvalitet och dessutom en bättre arbetsmiljö, säger Gunilla Saltin, affärsområdeschef för Södra Cell. Projektet påbörjat Just nu pågår förberedande arbeten med att skapa ytor där den nya flisfabriken ska ligga. Man jämnar ut marken på norra fabriksområdet då det även krävs ytor för entreprenörernas etablering vid projektstart. Vi ska bygga en helt ny flisfabrik från inmatning till transportörer ut på stack vilket kräver utrymme. Den nya flisfabriken placeras på en yta som idag är vedgård i närheten av vår befintliga flisfabrik. Den kommer att vara i full drift under hela projektet vilket ställer särskilda krav på hur vi ska hantera säkerhet och samordning, säger Jan- Olof Karlsson, teknikchef. Investeringen innefattar en helt ny flisfabrik och en av de två befintliga massalinjerna kommer att utvecklas. Brunmassatvätten byggs om och moderniseras med ny utrustning och det byggs även ett nytt försileri. Syftet med denna del av investeringen är att öka kapaciteten men investeringen leder också till energieffektivisering och att kemikalieförbrukningen minskar. Detta är ett efterlängtat jättelyft som betyder mycket för oss som arbetar här och vi ska se till att det blir till nytta för våra kunder och lönsamt för Södra. Vi bygger för framtiden och vi bygger efter vår nya strategi, säger Jan-Olof.

6 6 Förnyat FSC - certifikat för Södra Södra har fått förnyat skogsbrukscertifikat för FSC de kommande fem åren. En extern revision har genomförts och 63 fastigheter har granskats under Revisionen omfattade alla tre dimensioner i standarden: sociala frågor, miljö och ekonomi. Text: Carin Bengtsson Foto: Mikael Dubois FSC -certifieringen innebär att du som skogsägare åtar dig att bruka din skog på ett ansvarsfullt sätt. Många av Södras kunder sätter stort värde på att kunna köpa certifierade produkter av Södra. Forskning visar att FSC-standarden på flera sätt ger förbättringar för den biologiska mångfalden, till exempel genom att lämna hänsynskrävande biotoper, kantzoner, död ved, med mera. De sociala bitarna i standarden har också stor betydelse genom att det ställs tydliga krav kring till exempel arbetsmiljö. Vi är stolta över det arbete som alla medlemmar och medarbetare lägger ner på att hålla en hög nivå i skogsbruket. Certifieringen ger oss ett kvitto på det arbete vi gör, säger Håkan Larsson, Södras skogsdirektör. Varje år görs kontroller av hur FSC-standarden följs. Södras egna skogsrevisorer gör stickprovskontroller som sammanställs i en årsrapport och hela Södras certifieringsarbete granskas sedan av externa, ackrediterade revisorer. Vart femte år ska ett certifikat för FSC förnyas. Det sker genom en extra stor revision då samtliga delar i standarden gås igenom på ett antal fastigheter. I årets revision granskades 63 fastigheter. Resultatet ser generellt bra ut när det gäller det arbete som har utförts i skogen. Avvikelser, det vill säga brister gentemot standarden, återfanns främst inom de administrativa delarna. Avvikelserna graderas i två nivåer mindre avvikelser och allvarliga avvikelser. I revisionen fick Södra två allvarliga avvikelser som behövde åtgärdas innan certifikatet kunde förnyas. Södra har ett av världens största gruppcertifikat för FSC med många certifierade skogsfastigheter. Att få certifikatet förnyat för denna stora verksamhet är ett bevis för att vi har lyckats bra med vårt arbete det är ett mycket gott betyg, säger Klara Helstad, miljöchef i Södra Skog. Undvik avvikelser Som FSC-certifierad skogsägare finns det några saker man bör tänka på för att undvika avvikelser i kommande revisioner: Ha skogsbruksplanen som utgångspunkt för de åtgärder som görs på fastigheten Anlita bara PEFC-certifierade entreprenörer för jobb på din skogsmark Teckna skriftliga avtal vid försäljning av virke och köp av entreprenadstjänster Ge skrivna instruktioner med karta till entreprenörer som du själv anlitar Dokumentera löpande vad du har gjort för skogsbruksåtgärder Spara alltid den naturvårdshänsyn som har lämnats, till exempel död ved på marken och högstubbar Gynna lövträd i kantzoner mot vatten Södra erbjuder sedan 2009 medlemmar att certifiera sitt skogsbruk enligt FSC (Forest Stewardship Council C ) och PEFC. Södra har ett av världens största gruppcertifikat. Totalt är egendomar FSC-certifierade omfattande 1,45 miljoner hektar produktiv skogsmark. PEFC omfattas av ännu större areal: 1,7 miljoner hektar och egendomar.

7 7 UPPLEV Vår kunskap, din känsla. KVALITET. NYTT NUMMER HOUSES No. 3 UTE NU KVALITET FÖR OSS. För oss på Trivselhus handlar kvalitet om att aldrig kompromissa med varken detaljer eller helhet. Grunden till din trygghet är vår gedigna byggkvalitet och totalentreprenad som innebär att vi tar helhetsansvar för att bygga ditt hus. KVALITET FÖR DIG. Mest av allt handlar kvalitet ändå om dina drömmar. När du väljer Trivselhus erbjuds du alltid en egen husdesigner som skapar ett skräddarsytt hus åt dig. Din valfrihet gör att vår kvalitet är något du måste uppleva. 260 SIDOR INSPIRATION. En bra början på din upplevelse är vårt magasin Houses. Nu finns ett nytt nummer ute, fullspäckat med spännande husmodeller och idéer för hemmet. Välkommen att beställa på

8 8 Massa Trävaror Interiörträprodukter Biobränsle Både upp och ner på marknaden för Södras produkter Marknadsläget för barrmassa är stabilt, medan det är ett överutbud av lövmassa. De senaste måna derna har marknaden för textilmassa förbättrats. Under hösten ser marknadsbilden för såga de trävaror något mer utmanande ut än under första halvåret medan den underliggande trenden för trä baserade interiörträprodukter är positiv. Biobränslemarknaden präglas av höga lager. Text: Frida Nielsen, Åsa Wernersson, Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm, Ola Åkeborn, Tomas Carlén Massa Marknaden för barrmassa är fortsatt stabil och priserna är långsamt på väg upp. Vad gäller lövmassa finns ett överutbud vilket gör att lagren på eukalyptusmassa tenderar att vara höga och priserna under press. Södra gick i slutet av augusti ut med en prisannonsering på 950 dollar per ton på barrmassa för september. Den amerikanska dollarn har blivit något starkare och en stark dollar gynnar Södra då vi får ut fler kronor per ton såld massa. Skillnaden i balans mellan barr- och lövmassa har gjort att vi fått ett stort prisgap, en prisdifferens som nu stimulerar kunderna att subventionera barr mot löv. Hur hösten blir återstår att se, men barrmarknaden torde vara fortsatt stark, i balans och priserna svagt uppåt, säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker på Södra. Textilmassa Marknaden för viskosmassa har förbättrats under de senaste månaderna med anledning av flera mindre prishöjningar. Den kinesiska marknaden svarar för två tredjedelar av världens produktion av viskos och kapacitetsutnyttjandet i Kina har gått från 75 procent i juni till 88 procent i september samtidigt som lagren inte har ökat. Södras kunder förväntar sig en fortsatt förbättring Dissolvingmarknaden präglas just nu av överutbud och låga priser. Det positiva däremot är att importen av dissolvingmassa* till Kina ökade med 14 procent under 2013 och de sju senaste månaderna med ytterligare 22 procent, säger Dag Benestad, affärsområdeschef för textilmassa*. Det går åt rätt håll och vi förväntar oss en förbättring på dissolvingmarknaden vilket jag hoppas vi kan se till våren nästa år. Sågade trävaror Marknadsbilden för sågade trävaror ser något mer utmanande ut under hösten än vad den varit under våren och sommaren. Första halvåret präglades av bra balans mellan utbud och efterfrågan med höjda försäljningspriser som följd. Produktionen i Sverige har ökat och ligger på höga nivåer. Under 2014 kommer det att sågas drygt en miljon kubikmeter mer än förra året, det vill säga cirka 17,5 miljoner kubikmeter. Kunderna känner av det ökande utbudet. Det i kombination med en svagare svensk krona gör att det är press på priserna. Det handlar inte om några stora nedgånger och i botten finns ändå en god konsumtion. Exporten till Europa fortsätter att öka från låga nivåer, framför allt har byggandet tagit fart i Storbritannien. Den enda av de större europamarknaderna som fortsatt att backa är Frankrike. Egypten har varit en mycket stark marknad under första halvåret, men har tillfälligt avmattats på grund av ramadan. Efterfrågan från utomeuropeiska marknader är fortsatt viktig. Där är Kina en betydelsefull marknad som har ökat det senaste året. För tillfället finns det stora lager av trävaror i Kina, vilket påverkar priset och gör det svårt att konkurrera främst med Kanada. Särskilt intressant är det att hålla ögonen på världens största marknad, USA. Här har återhämtningen pågått i ett par år men den startade från extremt låg nivå. Utvecklingen har dock varit en besvikelse under första halvåret på grund av lägre efterfrågan på trä än förväntat. Utvecklingen på USA-marknaden är central för trävarumarknaden under kommande år. För svensk träindustri har juni och augusti varit starka. Kunderna har dock fortsatt en kort planering med små lager. Det gäller främst hyvlerier och emballageindustrin. Husindustrin går bättre och uppgången förväntas fortsätta under året, dock från mycket låga nivåer. För svensk bygghandel var sommarmånaderna mycket starka. Bygghandlarna är mer optimistiska inför hösten nu än vad de var förra året. Rot-sektorn, det vill säga renovering, ombyggnad och tillbyggand, är fortsatt viktig. Positiva effekter är också att vänta med tanke på kommande Attefallshus. Den 2 juli 2014 blev det tillåtet att utan bygglov bygga ett upp till 25 kvadratmeter stort komplementbostadshus i när heten av en- eller tvåbostadshus. Träbaserade interiörprodukter Marknaden för träbaserade interiörprodukter har uppvisat en normal aktivitetsnivå i Skandinavien under sommaren, som är en säsongsmässigt svag period, men trenden är underliggande positiv. Under första halvåret i år har byggvaruhandelns försäljning sammantaget ökat jämfört med samma period föregående år. I Sverige påverkade det varma vädret i juli månad byggvaruhandelns försäljning negativt, då kunderna har prioriterat utomhusaktiviteter i sommar. Byggvaruhandeln har haft ett index som varit något lägre i juli än samma period 2013, både i Sverige, Norge och i Danmark. Nybyggnationen av bostäder med tonvikt på lägenheter har utvecklats väl och förväntas fortsätta så under hösten. Rot-avdraget ökade med 17 procent under första halvåret 2014 jämfört med samma period föregående år. I början av september var marknaden fortsatt avvaktande i Sverige, Danmark och exportländerna, medan Norge haft en bra start. Hösten förväntas innebära en ökad aktivitet eftersom detta är en säsongsmässigt starkare period för branschen. Biobränsle Marknaden för skogsbränsle kommer på sikt att påverkas av sommarens brand i Västmanland och under nästa höst räknar man med en tillkommande volym. Hur stor den volymen blir beror bland annat på hur stor andel av det brandskadade virket som går att såga och i vilken utsträckning brandskadad ved kan användas i värmeverken. En annan faktor som påverkar skogsbränslemarknaden är Sveriges ökade import av sopor. I Mälardalen har två stora aktörer byggt värmeverk för sopförbränning, i stället för att satsa på biobränsle. Samtidigt bygger Fortum nytt biobränsleeldat kraftvärmeverk i Värtan i Stockholm som ska vara i drift i september När det gäller den svenska marknaden för pellets präglas den generellt av tillfälligt höga lager av färdig pellets. I syfte att försöka balansera marknaden har de flesta producenter haft produktionsbegränsningar sedan i maj. Den generellt höga försågningen vid de svenska sågverken har lett till höga lager och flöden av biprodukter. Dessutom är utbytet av biprodukter högre på sommarhalvåret när efterfrågan på biprodukter är som lägst, vilket spär på lagren ytterligare. De goda produktionsförhållandena för torv som under säsongen har rått i hela Sverige, har lett till en god tillgång på alla produkter av torv växt-, strö- och energitorv. * Dissolvingmassa = samlingsnamnet på den massa som går till tyger, wetexprodukter, korvskinn etc. * Textilmassa = det namn Södra valt att kalla sin massa då massan endast levereras till textilindustrin.

9 Virkesmarknaden Fortsatt god efterfrågan på massaved och timmer Efterfrågan på massaved och timmer i Södras område är fortsatt god trots ett stärkt flöde, främst av fiber. Hittills syns inga stora angrepp av granbarkborre, men inventering i höst är viktigt. Text: Karin Jansson Foto: Mats Samuelsson 9 Massaved Idag ser vi en stärkt balans av fiber i Södras område. På grund av det planerade underhållsstoppet vid Södra Cell Mönsterås, som varar längre än vanligt, stärks balansen än mer för Södra på kort sikt. Stoppet innebär även logistiska utmaningar i omställning av flöden och ställer högre krav på alla inblandade i försörjningskedjan. Lagren av barrmassaved vid bilväg i södra Sverige ligger på en normal nivå för årstiden. Det är fortsatt god avsättning för barrmassa, så trots den stärkta balansen av barrmassaved är efterfrågan fortsatt god. Den stora skillnaden i prisnivå mellan södra och mellersta Sverige kvarstår till Södras fördel. Södras erbjudande ligger cirka 100 kr/m³fub högre än övriga aktörers, inklusive certifiering och gallringspremie. Observera att gallringspremien slutar att gälla den sista oktober, se mer information på sidan 15. Timmer Den svenska produktionen av sågade trävaror ökade under augusti. Produktionen har under perioden januari till augusti legat på en hög nivå, fortsatt drygt tio procent högre än samma period Det beror till stor del på utebliven vinter, ökad efterfrågan och ett gott utbud av timmer. Det totala lagret av färdigvara ligger på en lite högre nivå än tidigare år. Dock väntar en oviss höst med bland annat högre lager i Nordafrika och det osäkra politiska läge som råder i världen. Utbudet av slutavverkningar ligger på en för årstiden fortsatt bra nivå i Götaland och det är en god balans av timmer. Priserna är fortsatt bra i Södras område. Skogsbränsle Produktionstakten av skogsbränsle ligger på en låg nivå i hela Sverige på grund av högre temperaturer än normalt för hösten. Planerad lageruppbyggnad av skogsbränsle för säsongen pågår. Dock finns det lokala skillnader i behovet av lageruppbyggnad då det finns höga lager av bränsleved och biprodukter i vissa områden som kan begränsa produktion av skogsbränsle.

10 10 Politikerträffar för bättre kunskap om skogen I samband med valrörelsen bjöd Södra tillsammans med LRF i augusti in politiker för informationsträffar om skogen. Syftet med träffarna var bland annat att beskriva skogens betydelse för samhällsekonomin. Vi beskrev skogens villkor, vad som är viktigt för näringen och för medlemmarna, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert i Södra. Text: Frida Nielsen Vartannat år bjuder Södra in politiker för att informera om skogsindustrin och vad som händer inom verksamheten. Det är viktigt att uppdatera politikerna och se till att de får med sig kunskapen om skogen. Vi tog tillfället i akt att informera politikerna så att de fick med sig rätt information inför valet. Det finns idag ett kunskapsunderskott när det kommer till de skogliga frågorna och det hoppas vi förändra, säger Mats. En ständig uppgift Under april samlades Södras förvaltningsråd för att lägga upp vilka frågor som skulle lyftas på politikerträffarna. Totalt var det en större politikerträff i varje län plus några mindre runt om i verksamheten. Frågorna vi fokuserade på var hur skogen påverkar ekonomin, miljöarbete i skogen och skogsägarnas roll och villkor. Resultatet av träffarna blev bra och vi är mycket nöjda med utfallet. Det är viktigt att vi har en nära kontakt med politiker från alla partier, att de ser vad som händer inom skogssektorn och får veta skogens avgörande roll i det framtida biobaserade samhället. Politiker fick veta skogens Före valet fick kommunpolitiker i Ljungby lära sig vad skogen betyder för kommunen och hur dagens skogsbruk och skötsel går till. Lärorikt och nyttigt. Nu är vi uppdaterade, summerade kommunalråden Ann-Charlotte Wiesel (m), Carina Bengtsson (c) och Anne Karlsson (s) efter informationsdagen som Ljungby skogsbruksområde bjudit in till. Text och foto: Sven-Eric Petersson betydelse för Ljungby kommun Lars-Ove Johansson, ordförande i skogsbruksområdet, berättar att upplägget planerats tillsammans med fyra andra skogsbruksområden i Kronobergs län. Vi tror att sysselsättningen inom skogsnäringen kan bli ännu större med rätt förutsättningar. Därför bjöd vi in politiker från alla tio partier som är representerade i kommunfullmäktige och sju av dem kom. Skogsdagen var förlagd till Marianne och Arne Lundins gård i Ramsås vid sjön Möckelns norra strand, en skogsfastighet på cirka 200 hektar som Södra använder som demonstrationsgård. Längs skogsslingan fick politikerna veta mer om både Södras syn på skogsskötsel och hur makarna Lundin sköter sin skog. Thorsten Petersson, vice ordförande i skogsbruksområdet, berättade att Södra förädlar skogsråvaran till pappers- och textilmassa, sågade trävaror och biobränslen, men från produktionen kommer också grön el och fjärrvärme. Södramedlemmarnas skog är inte enbart produktionsskog utan de avsätter i genomsnitt åtta procent av skogsmarken till naturvård. Sammanlagt handlar det om en yta motsvarande fotbollsplaner, berättade Thorsten. Nya trädslag Längs slingan tittade man särskilt på strandskogen utmed sjön och en granplantering efter stormen Gudrun. Politikerna fick också veta hur nya trädslag fungerar på makarna Lundins marker, bland annat visade Arne ett ungt bestånd med Douglasgran som inte blivit vad han hoppades. Britta-Stina Svensson lyfte fram skogens roll som koldioxidfälla. På en station fick politikerna veta vad skogen betyder för Ljungby kommun när det gäller sysselsättning, intäkter och rekreation. Två tredjedelar av kommunens yta består av skogsmark och fem procent av invånarna är sysselsatta med skogen. De gröna näringarna ger kommunen 690 miljoner i bruttointäkter och av dessa svarar skogen för 65 procent. Det var siffror som ingen av politikerna kunde gissa. Vi måste tänka mer i trä när vi bygger, sade Ljungbypolitikerna Anne Karlsson (s), Magnus Gunnarsson (m) och Carina Bengtsson (c) när de berättade för SVT:s Smålandsnytt och lokalpressen vad skogen betyder för kommunen. Politikerna lyssnade intresserat när Thorsten Petersson berättade om Södra, allemansrätten och skogsskötsel. Många tankar om skogen Insikten om skogens möjligheter var dock stark när politikerna listade tankar om hur skogen kan bli än mer betydelsefull för Ljungby kommun. Vi behöver tänka mer i trä vid upphandlingar och när vi bygger, till exempel i vårt helägda bostadsbolag, sade kommunalrådet Carina Bengtsson (c) och fick medhåll av kollegan Ann- Charlotte Wiesel (m): Dessutom är skogen viktig för turismen och besöksnäringen i kommunen. Miljöpartisten Tommy Göransson talade sig varm för att använda skogsråvaran för att tillverka metanol. Kina satsar på metanol som fordonsbränsle. Det borde vi också göra för metanolen kan också ersätta fossila råvaror, till exempel vid tillverkning av plaster. Arne Lundin visade upp gårdens 18 år gamla bestånd av hybridasp. Alla skogsägare tänker inte som vi men hybridaspen är ett bra exempel på nya trädslag som fungerar bra hos oss, sade Arne. Vandringen avslutades vid ett bestånd av hybridasp. Arne Lundin berättade att beståndet var 18 år och nu var träden ungefär 23 meter höga. Det innebär att hybridaspen växer mer än dubbelt så fort som gran, sade Arne Lundin. Efter lunch vid sjön fick politikerna berätta för journalister från både SVT:s Smålandsnytt och lokalpressen vad skogen betyder för kommunen och alla möjligheter.

11 11 Långasjö lockade politiker ut i skogen Den 20 augusti besökte riksdagspolitiker Långasjö i Kalmar län och Eksjö i Jönköpings län. Det är viktigt att våra politiker har kunskap om skogen då det är en av de viktigaste näringarna i Sverige, säger Mats Blomberg, som arbetar med näringspolitik i Södra. Text och foto: Frida Nielsen Tidigt på onsdagsmorgonen träffades 20 politiker från Kalmar och Kronobergs län utanför Södras sågverk i Långasjö. Syftet med dagen var att visa politikerna Södras arbete och viktiga frågor som bland annat hållbarhet, äganderätt och miljöhänsyn. Jordbruksminister Eskil Erlandsson (c) var på plats och poängterade betydelsen av dessa träffar. Det är oerhört givande. Södra är bra på att bjuda in politiker och visa verksamheten. Skogsnäringen betyder mycket, såväl för sysselsättning som för rekreation och klimat, säger Eskil Erlandsson. Känslan för skogen Dagen började med en rundvandring på sågverket där politikerna fick veta mer om sågade trävaror i Södra. Platschef Ola Bjelkvik ansvarade för guidningen. Genom att bjuda in våra politiker Levande landsbygd lockade politiker i Alvesta får vi möjlighet att visa industrins betydelse för landsbygden. Detta ger ringar på vattnet, säger Ola Bjelkvik. Efter rundvandringen på sågen blev det ett besök på Södramedlemmen Karl-Johan Gunnarssons gård i Långasjö. Därifrån begav de sig ut i skogen för mer detaljerad information kring skogsbruket. Vid tre olika stationer gavs det information kring skogens ekonomiska betydelse, äganderätten och vad framtida Politiker från Kalmar och Kronobergs län besökte Södras sågverk och en medlemsgård i Långasjö i mitten av augusti. nedgrävningar av kraftledningar och jordkablar innebär för medlemmarna. I Eksjö var det politiker från Jönköpings län som träffades på Rickelstorps gård i Nässjö kommun. I Eksjö hade man även en partipolitisk debatt med skogligt perspektiv. Södra arrangerar en större politikerträff i varje län plus ett antal mindre. Många tror att musikbranschen är Sveriges viktigaste näring, men det är skogen som är viktigast för Sverige. Södra är en väloljad koncern, säger Katarina Brännström, riksdagsledamot (m). En levande landsbygd var temat när Alvesta skogsbruksområde bjöd in Alvestas kommunpolitiker till en träff hos det unga paret Tobias Eriksson och Therese Nilsson, som flyttat från Stockholm till Lönashult, utanför Växjö. Frivillig avsättning och vikten av bredband var några punkter som diskuterades. Text Åsa Wernersson Foto: Helene Lantz och Anette Giselsson Förtroenderådet lockade politikerna med en inbjudan som var formulerad: Aldrig har väl skogsbruk och dess skötsel varit så i fokus som nu. Vem är ägaren? Hur ser han/hon ut? Hur ser de på framtiden för sin skogsgård? Vad betyder skogbruket för Alvesta kommun? Inbjudan skapade intresse och samtliga politiska partier i kommunen var representerade på träffen. Stefan Karlsson, förtroenderådets ordförande, inledde med att presentera Södra och förtroenderådet. Therese och Tobias har lämnat storstaden för att leva sina liv som skogsägare på landsbygden. De berättade för politikerna om hur de kom fram till det beslutet och om sina visioner inför framtiden. Ämnen som diskuterades var att skogsägaren ska få bruka skogen med Anette Giselsson, från Alvesta förtroenderåd, (mitten) samtalar med centerpolitikerna Ingrid Samuelsson och Hagart Valtersson. Therese Nilsson och Tobias Eriksson tog emot Alvestas kommunpolitiker hemma på sin gård när Alvesta skogsbruksområde bjöd in till politikerträff. frihet under ansvar, infrastruktur, frivillig avsättning av skog och att skogen ger arbetstillfällen. Tobias och Therese slog ett slag för att bygga i trä och därmed binda koldioxid. Paret håller för tillfället på att renovera sitt trähus och försöker använda så mycket trä som möjlig eftersom skogens produkter är förnybara, komposterbara och återvinningsbara. De berättade om alla fördelar med att vara skogsägare och bo på landet, men även om vad som kan bli bättre. Där är täckning och bredband viktiga utvecklingsområden för en levande landsbygd. Vi hade en mycket trevlig träff med många frågor och jag tror att vi har ökat medvetenheten om skogens betydelse för samhället och hur vi skogsägare lever och tänker, säger Therese. Jordbruksminister Eskil Erlandsson var på plats när LRF och Södra bjöd in politiker till Långasjö. Med Gräv-Oxen kan du rensa diken i skogen på ett enkelt sätt! Tel

12 12 I höst startar bygget i Värö Detta händer vid Expansion Södra Cell Värö En utveckling för samtliga avdelningar och medarbetare En tid framöver kommer Södra Cell Värö vara en stor byggarbetsplats med mycket folk i rörelse. Det kommer att krävas en hel del både av entreprenörerna och av vår egen personal, säger Jonas Eriksson, platschef. Text: Frida Nielsen Foto: Ola Åkeborn, Ola Kjelbye Nytt kokeri, ny sågflisstack, ombyggnad av massalinje, utbyggd sodapanna, nytt kyltorn, utbyggnad av vedgård och mycket, mycket mer. Investeringen på 4 miljarder kronor i Värö innebär en utveckling för samtliga avdelningar på bruket där produktionen av pappersmassa ökar från årston till ton per år och fabriken görs ännu mer energieffektiv med ökade leveranser av grön energi. Med investeringen ser vi flera möjligheter med att förbättra vår massa och fortsätta vara ledande leverantör på barrmassa i Europa, säger Jonas. Utbyggnaden är en viktig del i vår strategi och en förutsättning för att vi ska kunna utveckla vår verksamhet. Marknaden för pappersmassa växer globalt och nu blir det möjligt för oss att fortsätta växa tillsammans med våra kunder, Lars Idermark, vd och koncernchef i Södra. Just nu I skrivande stund pågår rivningen av den gamla mesaugnen och förgasanläggningen på Värö. Som en del i att förbättra logistiken och göra det säkrare för fotgängare och cyklister så byggs hela parkeringen om. Expansionen av Södra Cell Värö stärker Södras marknadsposition. Koncernen levererar redan idag högkvalitativ massa till flera olika kundsegment och detta kommer nu ytterligare utvecklas och förstärkas. Genom utbyggnaden skapas 400 årsarbeten under en tioårsperiod. Ambitionen är att vara kundernas förstahandsval. Går allt enligt plan kommer den utbyggda fabriken att kunna tas i drift under det tredje kvartalet Investeringen får stor betydelse för Södras medlemmar både som industri- och skogsägare. Genom utbyggnaden får Södra en effektivare massaproduktion samtidigt som koncernen tryggar en långsiktig och lönsam avsättning för medlemmarnas vedråvara. Genom utbyggnaden skapas 400 årsarbeten under en tioårsperiod. Investeringen skapar också långsiktigt ett tjugotal nya arbetstillfällen på bruket och 220 arbetstillfällen inom omkringliggande verksamheter, säger Jonas Eriksson. Upphandlingar gjorda Byggföretaget NCC har fått uppdraget att genomföra mark-, anläggningsoch byggnadsarbeten vid utbyggnaden och de är redan i full gång med planeringsfasen. Valmet har valts som huvudleverantör för processutrustningen som består av ett nytt kontinuerligt kokeri och uppgraderingar av vedhantering, fiberlinje, indunstningsanläggning, sodapanna, kausticering, flingtork, torkmaskin och balning. En stor del av ordern kommer att levereras från Valmets verksamhet i Sverige: kokeriet och kausticeringen från Karlstad, fiberlinje, flingtork och balning från Sundsvall och indunstning och sodapanna från Göteborg. Vedhanteringsoch massatorksleveransen kommer från Finland. Vi har goda erfarenheter av Valmet och är övertygade om att det här projektet kommer att bli en succé. Vi har haft ett nära samarbete med Valmet i planeringen av projektet och det ger oss en bra start. Den här investeringen ökar vår massaproduktion, gör bruket mer energieffektivt och ökar vår potential att leverera bioenergi, säger Gunilla Saltin, vd Södra Cell. Flisfabriken Utökning med ytterligare en ny renserilinje Ny sållutrustning Ny sågflisstack Kokeri och massafabrik Nytt kokeri med kontinuerlig kokare Ombyggnation av massalinjen Ny syrgasfabrik Både ECF- & TCF-blekning Turbin/Kyltorn Utbyggd sodapanna Komplettering och utbyggnad av industning Ytterligare en turbin med kondenssteg Nytt kyltorn Torkning Ombyggnad av torkmaskin Kaustisering Nytt vitlutsfilter Logistik Utbyggnad av vedgård och lagringsytor inom fabriksområdet Hantering av ökade transporter med lastbil och tåg Hållbarhet Ny biologisk reningsanläggning för avloppsvatten Filtrering av avloppsvatten Bullerdämpande åtgärder Rökgasrening Medarbetare Stor utbildnings- och kompetenssatsning Delaktighet från alla avdelningar Nya utvecklingsmöjligheter Doosan Skoda Power har fått uppdraget att leverera en komplett turbininstallation bestående av turbin, generator och övrig utrustning. Turbinen är en kondensturbin på 60 MW och den säkerställer den utbyggda fabrikens elgenerering där elöverskottet kommer att levereras ut på nätet. Det betyder för Södras del ökade leveranser av grön el vilket ersätter fossila bränslen i samhället. Vi fick ett mycket konkurrenskraftigt erbjudande från Doosan skoda och har dessutom varit väldigt nöjda med den turbin från Doosan Skoda som vi startade 2007, säger Jonas Eriksson, platschef Södra Cell Värö.

13 13 Politiker intresserade av Väröexpansionen 28 riksdagspolitiker utspridda över partigränserna besökte i augusti Södras verksamhet i Värö. De fick information om Södras utbyggnad av massabruket och kunskap om skogen, Södras framtid och betydelsen av en väl fungerande skoglig verksamhet. Vi måste sprida kunskapen om skogen och våra politiker är en viktig del i vår utveckling, säger Christer Segerstéen, styrelseordförande i Södra. Text & foto: Frida Nielsen Expansionen i Värö är ekonomiskt den största industrisatsningen i Sverige på flera år. Fyra miljarder kronor investeras i en kraftig utbyggnad som beräknas vara färdig under det tredje kvartalet Med anledning av denna satsning bjöd Södra in politiker från Västra Götaland och Hallands län som under tisdagen fick information om bygget och möjlighet att ställa frågor. Det har varit väldigt givande och jag är enormt imponerad över hur energieffektiva Södra är. De är duktiga på att ta tillvara på värmen, säger Monica Green, Socialdemokrat i Skövde. Vi omstruktureras och genom vår utbyggnad skapar vi stora förutsättningar för att förbättra konkurrenskraften. Vi ska förädla medlemmarnas råvara och har stora möjligheter att förändra vårt marknadsfokus då vi har flera ben att stå på. Innan politikerna lämnade Värö fick de en rundvandring på bruket. De fick se produktionen och även en klarare bild över hur bruket kommer förändras de kommande åren. Skogsbranschen i fokus Paul Christensson, ordförande i LRF i Västra Götaland och ledamot i Södras styrelse hälsade politikerna välkomna till Värö och poängterade hur viktigt det är att Sveriges riksdagsledamöter vet vad som händer inom skogsbranschen. Det händer mycket inom den svenska skogsindustrin och vår uppgift är att spegla vad som händer inom branschen och på Södra. Därför är det bra att det kom så många idag. Christer Segerstéen pratade om strukturförändringar, investeringar och långsiktighet. Han var även noga med att poängtera en sak: Vi är ingen krisbransch! Vi omstruktureras och förändras men Ann-Sofie Alm, riksdagsledamot i Bohuslän, besökte Värö tillsammans med andra riksdagspolitiker från Västra Götaland- och Hallands län. Även Södras styrelseordförande Christer Segerstéen var på plats. är inte i kris. Christer pratade om megatrender i världen fram till 2050, om befolkningstillväxt, den ökande energikonsumtionen och vattenbristen som kommer att uppstå. Han poängterade här skogens betydelse och att satsningen i Värö är viktig för framtiden. Under dagen hade politikerna möjlighet att ställa frågor. De handlade bland annat om koldioxid, klorblekning och skogsbränder. De var även intresserade av Södras arbete med bland annat hållbarhet och biodrivmedel. Skogen är en enorm energikälla och där finns otroliga utvecklingsmöjligheter med tallolja, textilier och biokompositer, säger Fredrik Christensson, centerpartist i Bohuslän. Södras väg framåt Jonas Eriksson, platschef Södra Cell i Värö, gav politikerna en tydlig bild av expansionen. Även han var noga med att påpeka att skogen inte är någon krisbransch. Din bäste vän i skogen. Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - många år framöver. Se hela modellprogrammet hos din återförsäljare eller på FTG Cranes AB. Industrigatan 1, Bäckefors. Tfn: Fax: info@ftgforest.com

14 14 Vimmerby verksamhetsområde blir värd för pilotprojektet om att införa markskoningsgaranti i gallring. Fr v Carl-Johan Olsson, om- rådeschef, Robert Alm, entreprenör, Magnus Bogren, produktionsledare. Startskott för utredning om markskoningsgaranti i gallring I början av september gick startskottet för att utreda hur en markskoningsgaranti i gallring kan se ut. Vi har mycket positiva erfarenheter av vår markskoningsgaranti i vår nya slutavverkningstjänst och det är ett logiskt steg att utvidga den även till gallring, säger Göran Örlander, skogschef på Södra Skog. Text: Åsa Wernersson Foto: Pelles Photo, Kisa, Åsa Wernersson Projektgruppen hade sitt första möte den 3 september. Vi har beslutat att Vimmerby verksamhetsområde kommer att bli värd för pilotprojektet. Det innebär att vi kommer att testköra med markskoningsgaranti i gallring för att få ett beslutsunderlag om hur en garanti kan se ut i framtiden. Under senhösten kommer vi att erbjuda medlemmar i Vimmerby verksamhetsområde att kontraktera med markskoningsgaranti i gallring. Exakt hur garantin kommer att utformas är ännu inte klart. Men den kommer gissningsvis att få ungefär samma utformning som markskoningsgarantin för slutavverkning, säger Jakob Henriksson, projektledare. I projektet utreder man villkor, utbildningsinsatser och hur man praktiskt löser en markskoning i gallring. Utmaningen i gallring är att man inte får så mycket ris att bygga basvägar med. Det är stor skillnad mot slutavverkning då man har tillgång till stora mängder ris. I gallring måste vi hitta andra smarta lösningar, säger Jakob. Projektgruppen består av Carl-Johan Olsson, länst fram till vänster, Magnus Bogren, Jakob Henriksson, längst bak till höger och Göran Örlander. Projektet ska studera hur man bäst löser markskoning i gallring. Förbättrade villkor för bärighetsklass 3 i slutavverkningstjänsten Den nya slutavverkningstjänsten som infördes den 1 augusti 2013 innefattar omfattande förebyggande åtgärder för att skona marken. Det innebär bland annat att Södra planerar avverkningarna bättre med hänsyn till bärighet och väderlek. Entreprenörerna utför en ordentlig avverkningsplanering, risar upp huvudstråk samt vid behov ändvänder markskonare eller virke för att förebygga markskador. Skulle marken trots dessa åtgärder skadas ser Södra till att reparera dem. Skogsmarkens bärighet delas in i klasserna 1, 2 eller 3 som har olika villkor. Bärighetsklass 1 kännetecknas av bärighet året runt på både avverknings- objekt, basväg och bilväg (undantaget tjällossningsperiod för bilväg). På klass 3-mark bör drivning endast ske på hårt tjälad mark, vid sommartorka eller med specialmaskiner. Merparten av skogsmarken är så kallad normal skogsmark och tillhör bärighetsklass 2. Den 1 juli förbättrade vi villkoren något för den sämsta bärighetsklassen 3. Det är fortfarande en stor skillnad till de högre klasserna, eftersom vi premierar högre bärighet. Därför är det fortsatt lönt att förbättra vägstandarden, säger Göran Örlander, skogschef på Södra Skog.

15 Investera i framtiden genom att gallra 15 Med gallring ökar du lönsamheten i skogsbruket. Genom att ta bort de mindre värdefulla träden så utvecklas de träden som står kvar bättre och värdetillväxten i skogen ökar. Träden blir mogna för slutavverkning tidigare i den gallrade skogen. Kontraktera före den 31 oktober och erhåll Södras gallringspremie Text: Christina Fenyö Foto: Stig-Göran Arthursson För dig som skogsägare bidrar gallringen till lönsamhet genom tidig intäkt eftersom produktionen av gagnvirke ökar, alltså det virke som skogsägaren kan avverka och sälja. Gagnvirke ökar i bestånd gallrade enligt Södras gallringsprogram jämfört med ogallrade bestånd. I granskog ökar den inte bara lite utan rejält. Det kan handla om en ökning på nästan 15 procent. Dessutom ger gallringen kvalitetsförbättring genom stamval, ökad volymproduktion genom trädslagsval och stabila bestånd med låg risk för vind- och barkborreskador genom korta omloppstider. Passa på att kontraktera gallring före den 31 oktober så er håller du en gallringspremie om 30 kr m 3 fub. Gallringsvirket har unika egenskaper och kan inte utan vidare ersättas med massaved från slutavverkningar. Passa på att gallra nu! Se över din skogsfastighet med hjälp av din skogsbruksplan för att se om du behöver göra någon gallringsåtgärd. Läs Hållbart familjeskogsbruk till våren ÄGER DU EN SKOGSFASTIGHET? Vill du lära dig mer om skogsfastighetsskötsel? Sedan starten har drygt skogsägare och andra skogsintresserade läst kurser i Hållbart familjeskogsbruk. Studenterna kommer från hela Sverige. Några har levt med skogen sedan barnsben, andra har just köpt eller ärvt en fastighet. Kurserna ges på halv- och kvartsfart och läses på distans. NYHET VÅREN 2015 Från och med vårterminen 2015 startar kurserna Hållbart familjeskogsbruk två gånger om året - både i januari och i augusti. Sök nu, sista ansökningsdag för vårens kurs är 15 oktober. mer information hittar du på webben: lnu.se/amnen/skogoch-tra. Eller ring vår studievägledare Stanley Neergaard, tel

16 16 Markägare protesterar mot ny 400kV-ledning kräver nedgrävning Svenska Kraftnät vill bygga en ny 20 mil lång 400kV-ledning mellan Ekhyddan/ Oskarshamn i Kalmar län och Hemsjö/Olofström i Blekinge län som ska tas i drift Ledningen berör drygt markägare utmed den tänkta sträckningen. Södra och LRF höll under augusti sju markägarmöten med över 700 besökare för att ge information om ledningen och upplysa om hur markägarna kan yttra sig i ärendet. Möjligheten att påverka är störst tidigt i processen. Eniga möten krävde bättre samrådsunderlag och att Svenska Kraftnät gräver ner likströmskabel. Text: Åsa Wernersson Foto: Åsa Wernersson, Mats Blomberg Södra och LRF har hållit sju markägarmöten under augusti med över 700 besökare. Mats Blomberg, Södra och Helene Lantz, LRF, höll i mötet i Ruda. Södra och LRF samarbetar för att på olika sätt stödja berörda medlemmar utmed planerade ledningar. Det handlar inte bara om att lyfta argument och skapa opinion utan också finnas till hands för att skapa mötesplatser och utbyta erfarenheter. Vi vill inte bromsa utvecklingen inom infrastruktur, men vi måste hitta lösningar som gör att intrånget görs så litet som möjligt, så att markägaren kan leva med det i generationer, säger Mats Blomberg, näringspolitisk expert på Södra. Önskemålet är att markägare och kraftbolag tillsammans tittar på hur man får ett så litet intrång som möjligt. Framför allt måste det finnas en morot för ägare av infrastruktur att bemöda sig att se om man kan sammanlägga nya ledningar och vägar. Vår åsikt är att nedgrävd likströmskabel ska vara förstahandsvalet för att minimera intrång. Om inte markkabel av något skäl är möjligt förespråkar vi att ledningar sammanbyggs med befintliga ledningar. Vi arbetar även för att markägarna ska få så hög ersättning som möjligt vid intrång. Ersättningen har höjts, men inte tillräckligt. Vi kräver därför en förändrad lagstiftning där markägare får en årlig ersättning för intrånget, säger Mats Blomberg. Det lönar sig att protestera Vi vet att markägarnas synpunkter gör skillnad. Svenska Kraftnät hävdade först att nedgrävd likström var otänkbart för Sydvästlänken. Många protester och remissyttrande för nedgrävning gav resultat och man grävde ner delar av länken, totalt 19 mil, och byggde omriktarstationer för likström, säger Mats Blomberg. Svenska Kraftnät höll samrådsmöten i juni då de presenterade det aktuella förslaget på sträckning för en ny 400 kv luftledning mellan Ekhyddan (Oskars- hamn) och Hemsjö (Olofström). Den nya ledningen är tänkt att enligt vissa sträckningsalternativ anläggas parallellt med tidigare 400 kv-ledning i området, vilket gör att den totala bredden blir minst 120 meter. Detta upprör givetvis många markägare. För de som redan har ledningar på sin mark blir en ny ledning av den här storleken ett dramatiskt stort intrång för den enskilde. Konsekvenser för den enskilde blir nästan alltid stora breda ledningsgator, risk för nya stormskador, sönderstyckade bestånd/infrastruktur och svårigheter att bruka skogen rationellt. Vi är inte nöjda med de samråd som hölls. Samråden är till för att informera och ta in synpunkter från markägarna. Men Svenska Kraftnät gick ut med budskapet att så här kommer vi att göra. Vi önskar att samråden ska förbättras, en tidig dialog och Håkan Johansson deltog på markägarmötet i Ruda. Han har en fastighet på 80 hektar utanför Högsby i Kalmar län. Markintrånget på hans fastighet kommer enligt gällande förslag att bli sex hektar. uppriktiga samtal. Många markägare fick inte heller inbjudan. Yttranden angående ledningen kunde lämnas in till och med den 5 september. Frågor som markägarna tog upp i sina yttranden var hur de uppfattade samråden, produktionsbortfallet på fastigheten, oro för strålning och magnetfält, landskapsbilden och att likström markkabel ska användas. Vi vet att många har skrivit, men vet ännu inte hur många som har kommit in. Men när Sydvästlänken byggdes kom drygt 1800 yttranden in. Södra har skickat in yttrande central samt lokalt från berörda skogsbruksområden. Södra och LRF har träffat även riksdagsledamöter, lokala politiker, länsstyrelse, beslutsfattare samt alla tre berörda landshövdingar. Vi har kommit till ett läge där alla Det är givetvis jättetråkigt. Nu gäller det att överklaga och stå på sig så mycket som möjligt, så att de helst hittar andra stråk, alternativt gräver ner en likströmskabel. Jag lämnade in ett yttrande och hävdade att det blir ett för stort markintrång. Jag har 50 hektar produktiv skogsmark och att ta sex av dem känns för mycket. Den berörda marken består av en årig granplantering, som nyligen är gallrad. Om förslaget går igenom kommer den att slutavverkas alldeles för tidigt. Man får givetvis ersättning, men jag vill ju se slutresultatet av allt det arbete jag lagt ner. Politiker och landshövdingar måste engagera sig i frågan. Ett viktigt argument för samhället är att nedgrävd ledning innebär att svensk arbetskraft används. Blir det luftledningar är det främst utländsk arbetskraft. Jag tog även upp oro över strålning i mitt yttrande.

17 17 Enigt markägarmöte i Figeholm kräver att Svenska Kraftnät ska gräva ner likströmskabel. som arbetar med infrastruktur måste titta på frågan. Vi måste få en helhetssyn som beaktar även påverkan på människor och brukande utmed ledningar. Det kommer inte att stanna med den här ledningen utan vi har fler ledningar att ta ställning till i framtiden. Frågan måste lyftas vidare. Framför allt måste man på regerings- och riksdagsnivå förstå hur hårt drabbade många skogsägare blir. Södra och LRF ger inte upp förrän situationen för drabbade markägare förbättrats radikalt, säger Mats Blomberg. Efter Södras och LRFs markägarmöten har många fått upp ögonen för ledningens konsekvenser. Det finns också en gemensam syn på att ledningen bör grävas ned från berörda kommuner och länsstyrelser. Palms P640-8s med pluspaket! Vinsch med radiostyrning och lättviktspaket. Sparar in ett hydr.uttag. SIMPLY FINE MACHINES Nils-Erik Nilsson var också med på markägarmötet i Ruda. Han har en fastighet på 200 hektar belägen mellan Högsby och Ruda i Kalmar län. Markintrånget på hans fastighet kommer enligt gällande förslag att bli fyra hektar. Jag har redan sedan tidigare två markintrång på sammanlagt åtta hektar. Det är en 400 kv ledning och en 130 kv-ledning. Området var inte så stort från början utan har blivit större efterhand som kraftbolagen har trädsäkrat. Jag har dessutom ett litet torp med en ladugård som ligger 60 meter från den tänkta ledningen. Torpet kommer de att få lösa in om förslaget går igenom. Jag hade planerat att renovera och hyra ut det, men nu lägger förslaget en död hand över torpet. Jag kan inte göra något under perioden utredningen pågår. Den berörda marken består delvis av en granplantering som slutavverkades hösten Där kommer jag att plantera nya plantor även om förslaget ligger. Det är mycket som kan hända till Resten av marken är 85-årig tallskog. Ledningen kommer också att gå nära sjön Sinnergölen som är ett Natura 2000 område. Jag är mycket begränsad när det gäller åtgärder i området, då känns det konstigt att det går att dra en ledning där. Jag lämnade in ett yttrande till den 5 september. Jag tog upp att jag har flera markintrång, mitt torp, Natura 2000 med mera och kräver att de ska gräva ner kabeln och hoppas att den då placeras längs E22an. Hitta ytterligare information och din närmaste återförsäljare på nordfarm.se. Kampanjen gäller t.o.m. 23 dec KAMPANJ! Palms skogsvagn P640-8s Lastkapacitet: 8-ton. Kran: 6,4 m. Pris: ( ) :- Priser är exkl. moms. nordfarm.se

18 18 Att färga garn och tyg med hjälp av växter är en urgammal metod som fortfarande används och lärs ut. På Blekinge Folkhögskola får eleverna ibland färga in det material de ska använda i textilutbildningen. Text: Stefan Hedner Foto: Eijer Andersson Genom historien har människor i olika kulturer använt färgämnen i allt från jord och lera till snäckor och växtdelar för att få den rätta kulören på sina kläder. Redan för flera tusen år sedan var purpurröda tyger en dyrbar handelsvara och i Sverige fanns på medeltiden stora odlingar av vejde, en växt som gav blå färg. Idag köper de flesta av oss våra kläder och industrin har hittat nya sätt att färga. Men traditionen lever ändå kvar. Det finns ett stort intresse för att växtfärga garn och tyg, berättar Ylva Foglert, som är lärare och kursansvarig för textillinjen på Blekinge Folkhögskola. I början av årets hösttermin hade skolan en heldag som ägnades åt växtfärgning. Elever från både textil- Naturen färgar av sig

19 linjen och konstlinjen höll till nere vid en sjö, eldade med ved under stora grytor och satte färg på mycket av det material som sedan kommer att användas under terminen. Naturliga färgämnen Det är härligt att gå in i växtfärgningens långsamma process, förklarar Ylva. Vi arbetar nära och tillsammans med naturen, hämtar vatten i sjön, tänder eldar och använder helt naturliga och giftfria färgämnen. Ylva och hennes elever får fram en full färgskala med hjälp av sådant de dels plockar i den svenska naturen och dels skickar efter från andra länder. Svenska växter ger ofta gula och gulgröna nyanser. Vi brukar till exempel använda pors, gullris, renfana, tagetes och färgkulla. Vi använder också stenlav, som ger vackra bärnstensfärgade toner, men eftersom laven växer så långsamt tar vi inga stora mängder. Bland det man brukar skicka efter från utlandet finns koschenill, en lus som lever på kaktusar och som ger en blåaktigt röd färg. Man beställer även krapp, en rot från en växt som finns vid Medelhavet och som ger en riktigt varm röd färg. Den är släkt med vår vitmåra som också går att använda, men som ger betydligt svagare kulör. Vi färgar även med indigo, som är en klassisk färgväxt och framför allt är känd för att ge den typiska färgen till blåjeans. Färger från skogen Nu är det inte bara valet av färgämnen som påverkar slutresultatet. Om garnet är vitt eller grått från början har betydelse, liksom kvaliteten och temperaturen på vattnet, hur mycket man rör i grytorna och hur länge garnet får ligga i färgbadet. Även om man vet vad man kan vänta sig för resultat finns det alltså utrymme för överraskningar. Allt har betydelse och det är också lite av tjusningen. Sedan är det även så att olika färgämnen fäster olika bra. I princip behöver man alltid ett så kallat betmedel för att ämnet ska fästa riktigt bra på garnet och bli beständigt. Det mest använda betmedlet är alun, som finns att köpa på apoteken. Mycket av det som finns i skogen kan också användas för att ge färg åt garn. Björkens blad och bark används ofta och kan ge allt från gula till gul-, grön- och rödbruna nyanser. Grankottar huggs sönder och ger en brun färg medan ljung ger gula färgtoner. Många svampar går också utmärkt att färga med, förklarar Ylva. Lysticka ger en jättevacker lila färg, med blå taggsvamp får man mörka nyanser och honungsskivling färgar garnet gult. 19 Prova själv Den som själv vill prova att växtfärga garn hemma behöver inte vara rädd för att försöka. Ylva Foglert rekommenderar nybörjaren att testa med lökskal, alltså det yttersta frasiga höljet, eller med björklöv. Björklöven ska helst användas runt midsommar då de är riktigt gröna och fina. Då tar man 600 gram färska löv till 100 gram garn. Löven kokas i 5 liter vatten i 1 2 timmar. Sedan silas löven bort, man tillsätter 10 gram alun i vattnet, rör om tills det löst sig och sedan får garnet ligga i en timme i 90 grader varmt vatten. Garnet ska vara blött och förvärmt innan det läggs i färgbadet. Använder man lökskal behövs det 50 gram skal till 100 gram garn. Skalen kokas i 5 liter vatten. Efter 1 timme silar man bort lökskalen och tillsätter 10 gram alun, rör om och lägger i det förvärmda garnet som sedan får ligga en timme i 90-gradigt vatten. Låt gärna garnet ligga kvar i det avsvalnande vattnet över natten. På morgonen hängs det gulfärgade garnet på tork. Det är inte så svårt, bara att prova!

20 20 Södras tågterminal invigd med pompa och ståt Upphissade i en skylift gjorde Södras ordförande Christer Segerstéen och Julas vd Joachim Frykberg ett klipp och invigde med gemensamma krafter kombiterminalen Dryport Skaraborg och Södras nya virkesterminal. En historisk dag för Falköping, konstaterade kommunstyrelsens ordförande Ulf Eriksson. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Sven-Eric Petersson, Paul Tshibanda. Den nya Södra terminalen har kapacitet att omsätta cirka m 3 fub virke per år för transport till Värö och Mörrum. På terminalen flisas också m 3 fub energived. Det är Södras största investering någonsin på terminalsidan och arbetet Solen sken när Falköpings trumkår och drillflickor inledde invigningsceremonin med pompa och ståt. har pågått i två års tid. Tågtransporter är effektiva med både miljömässiga och ekonomiska vinster, sade projektledaren Björn Karlsson. Invigningen genomfördes i strålande sol. Programmet inleddes med pompa och ståt av Falköpings trumkår och drillflickor. Sedan invigningskättingen klippts av öppnades både Södras virkesterminal och den nya kombiterminalen för besök. Strategiskt läge Södras terminal är strategiskt belägen i regionen för att både fånga virke från Södras medlemmar och för att möta expansionen i Värö. Intransporterna grundas på flödesanalyser som visar lämpliga fångstområden och vilka volymer som bör läggas på tåg för vidaretransport, sade Thomas Frick, logistiker på Södra. Han bedömer att i dagsläget kommer en årsvolym på kubikmeter timmer, lövmassaved och barrmassaved att passera terminalen. Men kapacitet finns att ta emot cirka kubikmeter. Hur mycket det blir avgörs av kostnadsutvecklingen för lastbilstransporter i jämförelse med järnvägstransporter samt Södras marknadsandel inom fångstområdet, sade Thomas Frick. Två användningsområden Falköpingsterminalen har två användningsområden. Det ena är Södra Skogs hantering av ett skogfallande sortiment som körs med bil till terminalen. På järnväg transporteras barrmassaved och timmer vidare till kombinatet i Värö och lövmassaved till massabruket i Mörrum. Det andra området är Södra Skogsenergis hantering av bränsleved i rundvedsform som innebär att veden också flisas på terminalen och transporteras på lastbil till kund. Virkesterminalen har en yta på sex Efter invigningen öppnades virkesterminalen för besökare. 200 medlemmar besökte nya terminalen I anslutning till den officiella invigningen av Falköpingsterminalen bjöd Skövde verksamhetsområde in till skogsdag på terminalen. Den drog över 200 medlemmar och andra intresserade. Områdeschefen Henrik Sandström, hans medarbetare och förtroenderådet berättade om verksamheten i området. På plats fanns också Södras transportorganisation med transportledare från Värö. Terminalflisaren tilldrog sig stort intresse. Den flisar cirka kubikmeter energived på ett skift. Många av besökarna tog chansen att besöka den närliggande mätstationen för att prata med VMF Syd om mätning och apteringsfrågor. Stor kapacitet På den nya terminalen kunde man titta närmare på flisbil av senaste snitt och en specialbyggd lastbil för lastning av tåg. Men det var ändå den mobila terminalflisaren som tilldrog sig det största intresset. Den flisar energived på flera av Södras biobränsleterminaler, ungefär m 3 fub på en säsong. Med den stora effektiviteten flyttar den till ny terminal nästan varje dag. Om veden är av hög kvalitet klarar den att flisa 150 m 3 fub i timmen. Fredric Paulsson, affärsområdesansvarig på Region Väst, berättade för intresserade besökare att Södra Skogsenergi har flera entreprenörer som flisar ved på terminalerna. På våra terminaler lagrar vi energived under sommarhalvåret för att klara leveranserna under vinterhalvåret. Veden flisas i takt med beställningarna från förbrukarna, sade Fredric. VMF Syd hade öppet för att berätta om sin verksamhet och svara på frågor om mätning och apteringsfrågor. Fångstområdet för biobränslet till Falköpingsterminalen ryms inom en radie på sex mil. Klart störst är sortimentet grot (grenar och toppar) som flisas i skogen. Inom vår region tar vi fram ungefär en halv miljon kubikmeter grot och m 3 fub energived som ger kubikmeter flisat. Volymen av grot är alltså dubbelt så stor som energived. Höjd kvalitet Södra Skogsenergi håller på att minska antalet terminaler och samtidigt höja kvaliteten. Falköpingsterminalen ska i första skedet användas som en ren biobränsleterminal. Med inmätning, inhägnad och hårdgjord yta är den en stor förbättring. Samtidigt kan vi samköra vedhanteringen med andra sortiment. På sikt kan järnvägen komma att användas för transport av bränsle till exempelvis Mälardalen, där flera stora förbrukare finns, sade Fredrik Paulsson. Inför kommande säsong är läget gott med en prognos där produktionen är i balans med avsättningen, dock med svag prisnedgång. Men för skogsägaren är priset oförändrat jämfört med förra säsongen, då vi kontinuerligt pressar våra kostnader, till exempel genom bättre logistiklösningar. Invigningsklipp Södras ordförande Christer Segerstéen medverkade också på skogsdagen och höll ett kort tal där han bland annat framhöll skogens betydelse på energiområdet. Skogsbruket och skogsindustrin