Månadens affärsöversikt

Transkript

1 Makroanalys september 2015 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på ränteplacering, sidan 6 Förslag på skuldhantering, sidan 8 Vår valutasyn, sidan 10 Förslag på valutahantering, sidan 14 Centralbankerna står pall för Kinafrossan Greklandsoron från våren och sommaren har dämpats och ersatts av en ökad osäkerhet kring den kinesiska ekonomin. Den ökade volatiliteten på de globala finansmarknaderna kan få en återhållande effekt på Feds räntebeslut och dess räntehöjningstakt. Riksbanken väntas vara fortsatt mjuk med en sänkning under hösten, men först i oktober. Grekland har beviljats ett tredje stödpaket och den akuta politiska oron har lagt sig, även om ett stundande parlamentsval i september står för dörren. Det grekiska dramat har visat sig haft begränsad inverkan på den makroekonomiska utvecklingen i övriga euroländer. Tillväxten i euroområdet breddas och flera av de länder som haft det väldigt tufft, som exempelvis Spanien, Portugal och Irland, uppvisar nu en klart förbättrad tillväxttakt och sundare offentliga finanser. Bankerna är i viss mån uppstädade, åtstramningarna lättar och euron är fortsatt svag vilket i sin tur stöttat exportföretagen. Finanspolitiken spelar en viktig roll för att tillväxten ska ta fart och företagen behöver känna förtroende och framtidstro för att vilja investera och anställa. Positivt är att kreditgivningen inte längre faller i euroområdet. ECB väntas fortsätta med sin expansiva penningpolitik med en styrränta på 0,05 procent, fortsatta stödköp och även direkta lån till företag via banksystemet. En avgörande faktor för återhämtningen är att små och medelstora företag börjar anställa. Det kinesiska börsfallet under slutet av augusti var kopplat till dels oron för avmattningen i den kinesiska ekonomin och dels den begynnande liberaliseringen av yuanen med åtföljande depreciering av valutan. Börsfallet ska även ses mot bakgrund av en kraftig börsuppgång i början av året. Kinas centralbank (PBOC) har agerat med sänkt ränta och minskade kapitalkrav vilket lugnade marknaden temporärt. Vår bedömning är att Kina kan hantera riskerna för en eventuell hårdlandning och har sannolikt inte för avsikt att starta ett valutakrig med en devalveringspolitik. Det kraftiga fallet på Shanghai börsen följdes av börsras runt om i världen. Börserna påverkas nu till stor VALUTAPROGNOS 2 SEPT 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 8,4467 8,86 8,80 8,23 EUR/SEK 9,5151 9,30 9,15 9,05 NOK/SEK 1,0192 1,01 1,01 1,03 GBP/SEK 12,90 13,29 13,26 13,31 JPY/SEK 7,04 7,20 6,98 6,48 CHF/SEK 8,75 8,61 8,32 8,08 EUR/USD 1,1265 1,05 1,04 1,10 USD/JPY 119,99 123,00 126,00 127,00 ANNA FELLÄNDER Chefekonom del av centralbankerna, Fed och PBOC, och då främst av spekulationer om huruvida Federal Reserve (Fed) väljer att avvakta med att höja styrräntan i september eller inte. Vår bedömning kvarstår att den första höjningen görs i september men att höjninbgstakten därefter blir mycket dämpad. Råvaruprisfallet, den dämpade kinesiska tillväxten och en eventuell räntehöjning från Fed i september innebär en ökad utmaning för tillväxtekonomierna. Vi tror som sagt att Kina kan parera detta, men kan andra tillväxtekonomier som är beroende av Kina göra det? Fed väntas vara lyhörd på den inkommande statistiken. Viktiga indikatorer är dollarutvecklingen, arbetsmarknaden, en alltför snabb uppgång i räntorna och den ökade volatiliteten på världens finansmarknader. 1,0 Svensk ekonomi blir allt mer internationellt integrerad, det gäller framför allt de finansiella marknaderna. Riksbankens penningpolitik 0,5 har allt svårare att avvika från ECB:s. Inflationsutfallet för juli kom in betydligt högre än väntat och ger 0,0 troligen Riksbanken ett visst andrum för att hålla reporäntan oförändrad -0,5på -0,35 procent vid septembermötet. Men en hel del av juliuppgången tror vi dock kommer att reverseras redan i augusti -1,0 och den senaste tidens energi- och råvaruprisnedgång kommer att förnya pressen på Riksbanken. Avtalsrörelsen inleds snart -1,5och Riksbankens tolerans för fortsatta negativa KPI-avvikelser är mycket begränsat. Vi räknar därför med att reporäntan -2,0sänks till -0,45 procent i oktober och att Riksbanken kommer vara fortsatt tydligt mjuk och att obligationsköpsprogrammet -2,5 kan komma att förlängas och utökas med andra typer av obligationer. -3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0-1,5-2,0-2,5-3,0-3,5-4,0 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.

2 MAKRO OCH CENTRALBANKER Penningpolitik med fokus på Federal Reserve och Kina ECB behåller sin expansiva penningpolitik medan sannolikheten för en Fed höjning har minskat något i kölvattnet av den senaste veckans turbulens på de finansiella marknaderna. Riksbanken har fått ytterligare respit i och med det senaste inflationsutfallet som var högre än väntat men sänker än en gång under hösten. AV: MARTIN BOLANDER Förstärkningen av den amerikanska ekonomin och arbetsmarknaden pekar mot att Fed höjer styrräntan från noll-nivån i september, även om osäkerheten ökat under den senaste tiden. Räntemarknaden har varit mycket volatil under sommaren och de amerikanska långräntorna har gått ned drygt 30 punkter sedan början av juli samtidigt som de tyska har gått ner kring 20 punkter. En osäkerhet mindre under sommaren är att Grekland nu har fått ett tredje stödpaket och har därmed fått mindre uppmärksamhet på senare tid. Tveksamhet och svagare makrodata avseende Kinas ekonomiska utveckling har ånyo ökat riskerna och osäkerheten på de finansiella marknaderna Ett blandat utfall på sommarens svenska inflationssiffror, lägre juniinflation än prognos och en högre juliinflation visar på en volatil inflationsutveckling. Under sommaren har råvarupriserna fallit på bred front. Riksbanken förväntas fortsättningsvis vara mycket mjuk med en ytterligare räntesänkning med 0,10 procentenheter senare under hösten samtidigt som obligationsköpen förutses fortsätta även efter årsskiftet. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Den amerikanska centralbanken, Fed, lämnade som väntat styrräntan oförändrad vid sitt senaste möte i slutet av juli. Enligt mötesprotokollet som släpptes i början av augusti fanns det inte någon riktigt samlad bild huruvida en höjning på septembermötet är fast förankrad eller inte. En liten dragning åt det mjukare hållet kunde skönjas och att FOMC ledamöterna fortfarande är sk databeroende, dvs inkommande data/statistik, och då framförallt sysselsättningsstatistik med innehållande löneutveckling samt inflationsutveckling, är avgörande för räntebeslutet. Givet att förstärkningen av arbetsmarknaden bekräftas av sysselsättningsdata för augusti förväntar vi att Fed höjer styrräntan vid sitt nästa möte i september. Men det väger mycket jämt. De främsta argumenten för en höjning är att arbetsmarknaden blir allt starkare och arbetslösheten närmar sig 5 procent (full sysselsättning enl. Fed), men också den tilltagande oron för risktagande och obalanser på finansmarknaden. Diverse uttalanden från enskilda Fedledamöter tyder också i allt högre grad på att centralbanken börjar bli redo att normalisera penningpolitiken, även om man fortfarande understryker att man kommer att ta stor hänsyn till den inkommande ekonomiska statistiken. En långsam löne- och prisökning och en starkare dollar är skäl för att fortsätta avvakta med en höjning. Förändringen av Kinas valutapolicy i början av augusti (dvs. en mer flexibel växelkurspolitik som innebar en viss depreciering av Renminbin) kan sätta press på Fed, men penningpolitiska beslut i USA påverkas sällan särskilt mycket av händelser i omvärlden RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Aug-15 Dec-15 May-16 Sep-16 Jan-17 May-17 Oct-17 Feb-18 SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR RIBA FRA Riksbanken 2 SEPT 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,35-0,45-0,45-0,45 EMU 0,05 0,05 0,05 0,05 USA 0,25 0,50 0,75 1,00 som inte tydligt påverkar den amerikanska ekonomin. Fed kommer dock fortsättningsvis ha en mycket försiktig räntebana och vara lyhörd på den inkommande statistiken. Minsta tecken på att den ekonomiska återhämtningen riskerar att brytas kan innebära åtgärder från Fed. Viktiga indikatorer är dollarutvecklingen, en alltför stark dollar kan försvåra för exportsektorn, samt en alltför snabb uppgång i räntorna, vilket kan få en alltför åtstramande och ej önskvärd effekt på konjunkturutvecklingen. Den ökade volatiliteten på världens finansmarknader, inte minst för tongivande tillväxtländer, i samband med utvecklingen i Kina kan också få en återhållande effekt på Feds räntebeslut och dess räntehöjningstakt. MARIO DRAGHI ECB DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) I och med att Grekland nu fått ett tredje stödpaket har den akuta räddningsinsatsen för ECB:s räkning till det grekiska banksystemet gått in i en lugnare fas och man kan därmed räkna med att det grekiska banksystemet kommer att få den likviditet som behövs. Oron kan naturligtvis återkomma framöver och det som ligger i närtid avseende Grekland är ett nyval i mitten av september där utgången kommer att vara av stor betydelse. Den Europeiska Centralbanken, ECB, kommer att fortsätta att föra en mjuk penningpolitik som innefattar dels en styr- 2

3 MAKRO OCH CENTRALBANKER ränta på 0,05 procent och fortsatta obligationsköp på marknaden samt även direkta lån till företag via banksystemet. Det sistnämnda syftar till att behålla den låga räntenivån samt att underlätta för företagssektorn att anskaffa kapital. Den expansiva penningpolitiken och en relativt svag euro har stimulerat ekonomin. Konjunkturåterhämtningen har samtidigt inneburit att inflationen i euroområdet har stabiliserats, dock på en fortsatt låg nivå. Den underliggande inflationen är i dagläget kring 1 procent i årstakt och enligt ECB:s prognos förväntas en fortsatt uppgång, även om råvaruprisfallet under sommaren temporärt kan dra ned den totala inflationstakten. I och med att inflationen fortfarande är långt under målet på cirka 2 procent har ECB fortfarande ett stort manöverutrymme och med en ihållande hög arbetslöshet förutser vi att ECB fortsätter sin expansiva penningpolitik enligt planerna fram till september nästa år. Vi räknar med att den underliggande inflationen i EMU ökar från dagens 0,75 1 procent till 1,5 1,75 procent till 2016 och således närmar sig ECB:s inflationsmål på nära men under 2 procent. Den totala inflationen stiger troligen till liknande eller något högre nivåer när oljepriset sakta stiger igen. Nästa penningpolitiska möte från ECB är den 3:e september där det förväntas oförändrade räntor och beslut. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN Inflationsutfallet för juli kom in betydligt högre än väntat och ger troligen Riksbanken andrum vid dagens penningpolitiska möte. En hel del av juliuppgången tror vi dock kommer att reverseras redan i augusti och den senaste tidens energi- och råvaruprisnedgång kommer att förnya pressen på Riksbanken. Den senaste Prospera-undersökningen som publicerades i början av augusti visade återigen på en tröghet med att få upp inflationsförväntningarna. Vi räknar därför med ytterligare penningpolitiska lättnader under hösten. Avtalsrörelsen inleds snart och Riksbankens tolerans för fortsatta negativa KPI-avvikelser är mycket begränsat, även om de kan tillskrivas tillfälliga effekter från energi- och råvarupriserna. På agendan på ytterligare lättnader står ytterligare en räntesänkning på i storleksordningen 10 punkter och mer obligationsköp när nuvarande program löper ut. Vi räknar därför med att reporäntan sänks till -0,45 procent fram till årsskiftet. Vår syn är att Riksbanken kommer vara fortsatt tydligt mjuka och ytterligare räntesänkningar kan snabbt åter bli aktuella, framförallt om kronan stärks i en alltför snabb takt. Det har varit ganska lugnt under sommarmånaderna vad gäller Riksbankstal och därmed inte kommit någon direkt ny vägledning den vägen. Enligt det senaste protokollet från mötet den 1 juli så konstateras bland annat att ledningen var enig om både den ekonomiska utvecklingen samt de inflationsutsikter som beskrevs i den senaste penningpolitiska rapporten. I synnerhet inflationsprognosen är dock betydligt högre än den prognos som Swedbank och många andra bedömare har. Det talar för en revidering från Riksbankens sida. Swedbank räknar med att inflationen gradvis ökar men det kommer dröja innan den underliggande inflationen mer permanent överstiger 1,5 procent. Det riskerar att hålla inflationsförväntningarna kvar under två procent ett bra tag framöver. Således bedömer vi att det dröjer till hösten 2016 innan vi ser en första räntehöjning. I slutet av 2016 förutser vi att reporäntan har höjts till -0,25 procent och vid slutet av 2017 till 0,5 procent Nästa inflationssiffra kommer den 10:e september och nästa stora Prospera-undersökning vad gäller inflations- och löneökningsförväntningarna kommer dagen innan inflationssiffran, den 9:e september. Riksbankens räntebesked kommer imorgon, den 3 september. 3

4 RÄNTEMARKNADEN Riksbanken agerar under hösten Swedbank räknar med ytterligare penningpolitiska lättnader från Riksbanken under hösten, med en sänkning i oktober. Vårt huvudscenario innebär att vi ser sidledes ränteutveckling på kort sikt men åter svagt stigande när den internationella oron lägger sig. Räntorna är betydligt högre på bostads- än statsobligationer vilket gör att dessa framstår som extra köpvärda. AV: ÅKE GUSTAFSSON RÄNTEMARKNADEN SEDAN JULI Svenska korträntor har sjunkit under sommarmånaderna juli och augusti. Nedgången av de kortare RIBA-kontrakten är måttlig och uppgår till ca 4 till 10 räntepunkter för de tre kortaste kontrakten i kölvattnet på räntesänkningen i början av juli. I de längre kontrakten noteras en nedgång i intervallet 20 till 25 räntepunkter, vilket innebär att marknaden nu prissätter ytterligare en räntesänkning med knappt 10 räntepunkter, dvs i linje med vad Riksbankens prognosbana indikerar. Statsobligationsräntorna har uppvisat betydande rörelser de senaste månaderna där den underliggande trenden varit nedåtriktad för samtliga löptider. Den största nedgången noterades för långfristiga obligationer vilket resulterade i en markant flackning av avkastningskurvan. Den 10-åriga statsobligationen har sjunkit med närmare 30 räntepunkter och noterades till drygt 0,75 procent i slutet av augusti. Nedgången är markant även på den 2-åriga obligationen, ca 25 räntepunkter. Noterbart är även att periodvis noteras negativa räntor på statsobligationer med en löptid upp till 5 år. Till stor del är marknadsrörelserna styrda av den internationella utvecklingen. Marknadsräntorna drevs upp under maj och juni i samband med greklandskrisen. En lösning på krisen i Europa tillsammans med ett blandat utfall av den internationella makrostatistiken har gradvis minskat förväntningarna på en snar räntehöjning från Fed. Detta tillsammans med stigande oro kring den kinesiska tillväxten har ökat intresset för säkra placeringar, dvs. statspapper. Sveriges allt tydligare safe haven- status har samtidigt inneburit att den svenska 10-årsräntan nu ligger ca 4 5 räntepunkter under den tyska motsvarigheten. I början av juli var motsvarande spread drygt +20 räntepunkter. FRAMTIDSUTSIKTER RÄNTEMARKNADEN Det senaste inflationsutfallet, som kom in över Riksbankens prognos, och den relativt svaga svenska kronan innebär lite andrum för Riksbanken i det korta perspektivet, vilket gör att vi ser att Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad vid dagens penningpolitiska möte. Samtidigt räknar vi med att KPI för augusti blir betydligt lägre än normalt, inte minst beroende på fallande energipriser, vilket tillsammans med bland annat ihållande låga inflationsförväntningar gör att vi räknar med en sänkning vid oktobermötet. Vi räknar också med att Riksbanken fortsätter köpa obligationer även när nuvarande köpprogram löper ut vid årsskiftet. Nästa program kan även komma att omfatta kommun- och säkerställda bostadsobligationer. Samtidigt som Riksbankens obligationsköp dämpar ränteutvecklingen bidrar de till högre efterfrågan på högkvalitativa obligationer vid sidan av staten som emittent. Både säkerställda bostadsobligationer som kommunobligationer blir därmed intressanta placeringsalternativ. Vår bedömning är att bägge dessa obligationstyper kan bli högaktuella när Riksbanken nästa år förväntas utvidga sitt obligationsköpprogram. För att säkerställda bostadsobligationer ska inkluderas bedömer vi dock att Riksbanken avvaktar tills att förutsättningarna för ett amorteringskrav har klarnat. Räntan kommer att förbli låg under överskådlig tid framöver då Riksbankens manöverutrymme begränsas av ECB:s expansiva penningpolitik. På kort sikt räknar vi med att obligationsräntorna utvecklas sidledes då Riksbanken genomför ytterligare penningpolitiska lättnader samtidigt som ECB fortsätter med kvantitativa lättnader. I takt med att inflationstakten stiger, främst som en följd av så kallade baseffekter, stiger åter obligationsräntorna om än i mycket måttlig takt. Återigen räknar vi med att den europeiska utvecklingen bidrar till att begränsa även den svenska ränteuppgången. Som framgår av diagrammet nedan har samvariationen mellan svenska och europeiska långräntor ökat markant det senaste året. Den svenska 10-årsräntan har sjunkit betydligt mer än den tyska motsvarigheten de senaste veckorna i takt med att Sveriges safe haven- status stigit. I takt med att den internationella oron lägger sig får den underliggande makroutvecklingen allt större genomslag, vilket ger en tydligare ränteuppgång i Sverige. Därmed ser vi ett värde i att gå kort spreaden Sverige/ Tyskland på långa löptider, dvs. sälja Sverige och köpa Tyskland. Ränteskillnaden mellan stats- och bostadsobligationer ligger fortsatt på höga nivåer. En sidledes ränteutveckling i rådande lågräntemiljö gör bostadsobligationer attraktiva. En ytterligare faktor som gynnar bostadsobligationer är den höga sannolikheten för utökade obligationsköp från Riksbanken kan komma att omfatta även bostadsobligationer. Fortsättning på nästa sida > 4

5 RÄNTEMARKNADEN STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 2 SEPT 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,51-0,50-0,35 0,00 5 år 0,09 0,00 0,15 0,55 10 år 0,75 0,70 0,80 1,20 EMU 2 år -0,21-0,20-0,15 0,05 5 år 0,13 0,00 0,10 0,50 10 år 0,79 0,70 0,80 1,10 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 2 SEPT 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,32-0,40-0,35-0,25 Stibor6M -0,24-0,30-0,25-0,15 Swap 2 år -0,20-0,20-0,05 0,20 Swap 5 år 0,52 0,50 0,65 0,90 Swap 10 år 1,40 1,40 1,50 1,85 USA 2 år 0,70 0,90 1,20 1,75 5 år 1,50 1,90 2,10 2,60 10 år 2,17 2,40 2,60 3,05 5

6 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING Vad tycker kejsaren av Kina om? På kreditmarknaden har vi sett en rätt turbulent sommar, inledningsvis på grund av Grekland, sedermera Kina. Den globala makrobilden drivs i nuläget av de mogna ekonomierna medan osäkerheten finns runt tillväxtmarknaderna, inte då minst Kina. Råvarumarknaderna är generellt nedtryckta i denna miljö. I Europa är penningpolitiken fortsatt expansiv och marknadslikviditeten stöttas. Vi ser heller inga tecken på någon dramatisk försämring av kreditkvaliteten i en bred nordisk portfölj. Volvo, Opus, Boliden och Pohjola Bank är några namn vi lyfter fram. AV: INGVAR MATSSON Under sommaren har kreditmarknaden drivits främst dels av greklandsproblematiken, dels av kinesisk valutaturbulens. Sedermera har greklandsproblematiken sjunkit undan medan oron runt utvecklingen i Kina består och påverkar inte minst råvarupriser. I början av juli såg vi det ledande europeiska kreditindexet itraxx Main på drygt 80 punkter (årshögsta) för att sedan relativt snabbt kontrahera i takt med att greklandsfrågan (i alla fall kortsiktigt) löstes. Under den senaste månaden har vi sedan sett väsentligt bredare index igen. Nu senast ser vi återigen Kina oroa de globala marknaderna med många råvarupriser på historiskt låga nivåer. Just nu är det de mogna ekonomierna i Europa och Nordamerika som agerar globala motorer. Konjunkturindikatorer pekar på en uppgång samtidigt som den ekonomiska politiken är stöttande med en expansiv penningpolitik, inte minst inom Euroområdet. När det gäller tillväxtmarknaderna är bilden mindre imponerande. Särskilt när det gäller Kina, där vi nyligen sett en börs som störtdyker, är osäkerheten stor. Den kinesiska ekonomin kämpar med att förändra sin tillväxtmodell och åtgärda betydande obalanser. Kina har ju alltjämt en glupande aptit på i stort sett alla råvaror, stoppa in olja och järnmalm i ena änden så kommer det ut en SUV eller en kickboard av slagtålig plast i den andra. Kredithändelserna fortsätter att vara få och frekvensen ligger klart under ett historiskt genomsnitt. En liten, men kanske inte signifikant, ökning kunde observeras under sommaren. Blickar vi framåt så ser vi en fortsatt, men modest, ökning under återstoden av året från ett globalt perspektiv. När det gäller Europa specifikt ser vi däremot en förväntan om något lägre frekvenser, en konsekvens av god likviditet i bolagen och en hanterbar förfallostruktur på låneportföljen. Dessutom noteras ECBs fortsatt expansiva penningpolitik som stöttar likviditeten på marknaden. En volatil höst ser vi av allt att döma framför oss på kreditmarknaden. Vilka effekter kan då framför allt Kinaproblematiken få på kreditmarkaden fundamentalt (rating) och genom marknadens prissättning? Självklart påverkas förstås råvarutunga sektorer negativt av en fundamental nedgång i den ekonomiska aktiviteten i Kina. Här kan man notera att en Nordisk HY-portfölj är oljetung och vi ser ett fortsatt stressat oljepris i ett sådant scenario. Flera namn inom gruv- och metallsektorn kan också lyftas fram liksom de exportföretag som är mest exponerade mot Asien. Nu återstår att se huruvida vi endast ser en kortsiktig korrektion av en tidigare övervärderad börs eller en realekonomiskt mer dramatisk långsiktig förändring. Hur Feds kommande räntehöjningar under hösten/vintern kommer att materialiseras är en öppnare fråga givet osäkerheten runt Kina. Fortsatt låga räntor kommer sannolikt att hålla nere premierna på företagsobligationer. Opus Group (-/-, SWB: BB-) tillhandahåller besiktning av fordon, både i Sverige och på andra marknader som till exempel USA. En marknad som både är avreglerad ur ett konkurrensperspektiv samtidigt som lagstiftningen stipulerar att fordon måste besiktigas med regelbundna tidsintervall. Möjligen är förändringar på gång då det svenska regelverket skall anpassas till det europeiska med glesare besiktningsintervall. Flera faktorer talar samtidigt emot att införa detta i Sverige, inte minst miljö- och säkerhetsaspekter. Man skall också notera att bara en mindre del av vinsten relateras till bolagets svenska verksamhet. Opus verksamhet torde dessutom vara relativt okänslig för utvecklingen i Kina. Volvo (BBB/Baa2) kräver väl ingen närmare presentation? Den senaste kvartalsrapporten var relativt stark och nyligen ändrade ratinginstitutet Moody s utsikterna på bolagets kreditbetyg till stabila från tidigare negativa. Bakom stabiliseringen ligger en återhämtning på den europeiska marknaden för tunga fordon, liksom bolagets åtgärder för att förbättra kostnadsstrukturen och konkurrenskraften. Man kan också notera gynnsamma valutarörelser som förbättrat vinstmarginaler och förstärkt de finansiella nyckeltalen. Med det i åtanke kan vi kanske bortse ifrån att utsikterna från ratinginstitutet Standard & Poor s fortfarande är negativa. Obligationer utgivna av svenska kommuner kan vara ett intressant placeringsalternativ gynnat av kapitaltäckningsregler (Level 1 under Liquidity Coverage Ratio-LCR). Kreditbetygen är också utan undantag höga. Helsingborgs Stad (AAA/-) åtnjuter högsta tänkbara kreditbetyg från Standard & Poor s. På banksidan kan man titta på Länsförsäkringar Bank (A/A1) eller finska Pohjola Bank (AA-/Aa3). Pohjola Bank utmärks enligt ratinginstituten av en konservativ kapitalpolicy kombinerat med en stark intjäning. Även om gruvbolaget Boliden (-/-, SWB: BB+) är ett bolag som naturligtvis missgynnas av lägre metallpriser (Kinaproblematiken) så noterar vi en stark kapitalstruktur, en mycket viktig faktor i en cyklisk sektor ur ett kreditriskperspektiv. Bolaget är alltså väl rustat att vänta ut prisnedgångar (generell volatilitet) på metallmarknaden. En stark dollar gynnar också Boliden, allt annat lika. 6

7 FÖRSLAG PÅ RÄNTEPLACERING AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Länsförsäkringar Bank m+67 A/A1 Pohjola Bank m+161 A-/Baa1 RATING/(SKUGG) Volvo m+70 BBB/Baa2 Helsingborgs Stad m+18 AAA/- Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) Boliden m+205 -/- (BB+ Stable) Opus Group m+324 -/- (BB- Stable) Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Nordea Hypotek ,31 AAA Swedbank Hypotek ,47 AAA SE Bolån ,15 AAA Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Klövern 8/10/2015 0,25 % (BB+) Akelius 30/11/2015 0,25 % BBB- Wallenstam 12/11/2015 0,07 % (BBB) Fabege 14/12/2015 0,11 % (BB+) Hexagon 22/2/2016 0,11 % (BBB) Balder 24/2/2016 0,16 % (BBB-) RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) 7

8 FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Finns det anledning att oroa sig för stigande långräntor? Marknaden har en grundmurad uppfattning att de stora skuldstockarna, den haltande återhämtningen av konjunkturen, växande oron kring Kina/EM och det obefintliga inflationstrycket utgör viktiga pusselbitar i uppfattningen att centralbankernas manöverutrymme är starkt begränsat i framtiden. AV: PÄR ANDERSSON Det blir med andra ord mycket svårt att höja korträntor, vilket tydligt illustreras av de amerikanska och brittiska centralbankernas svårigheter att komma till beslut om åtstramningar. Det kommer, allt annat lika, hålla tillbaka utvecklingen för långräntorna. Vår egen Riksbank har gått från att vara relativt hökaktig (med fokus på skuldsättning i hushållssektorn) till att ha blivit en centralbank som går i spetsen in i det sk. minusräntelandet. De har succesivt skjutit fram kommande räntehöjningar. Marknaden är därför inställd på att det inte finns någon stor hotbild för stigande långräntor. Det är samtidigt inte svårt att måla upp hotbilder. Vi har många geopolitiska oroshärdar, ser växande svårigheter i EURO-samarbetet, upplever ökade strukturproblem i Kina och råvaruproducerande länder som Brasilien, risk för fortsatt nedgång av energi-/råvarupriseretc. Att förutse olika händelseförlopp och dess politiska konsekvenser med detta som bakgrund samt hur det kan påverka marknadsräntor är ett vågspel. Normalt sett leder ökad oro till lägre korträntor men centralbankerna har redan fullgas inom penningpolitiken. Går det att sänka ytterligare? I detta sammanhang får vi inte heller missa diskussionen som framförs av tex BIS att dagens låga inflationstal inte bara beror på låg efterfrågan utan förklaras också av strukturella faktorer. Organisationen förespråkar att centralbankerna skall ha fokus på långsiktig stabilitet, och önskar därför att ha en generellt högre kortränta än den vi har idag. En successiv omläggning av penningpolitiken kan vara en faktor som påverkar långräntan på ett oväntat sätt. En annan räntehöjande händelseutveckling är att global konjunktur på ett eller annat sätt haltar sig fram så att vi inom loppet av några år närmar oss kapacitettaket inom delar av global ekonomi. Demografiska faktorer (sjunkande arbetskraftstal) samt att näringslivet för närvarande håller på att montera ned delar av dagens oanvända produktionsvolym. Försiktigt stigande kapacitetsutnyttjande kan på vägen ge utslag i att förväntningarna på långräntan drar sig uppåt. Det finns med andra ord ett antal saker som faktiskt kan leda till att dagens förväntningar om evigt låga räntor kan vara orimliga. Förslagen nedan kan vara ett sätt att trots allt binda in dagens låga räntenivå. Om en skuldförvaltare agerar efter övertygelsen att sannolikheten för bestående långränteuppgångar är liten och därmed avstår från nya räntebindningar i takt med att de gamla förfaller, ökar exponeringen mot oväntade ränterörelser. För skuldförvaltare som har denna övertygelse ser vi därför värde i s.k. swaptionskorridorer. 1 Dessa går ut på att låsa in ett intervall för en framtida swapränta. Skuldförvaltaren köper en betalarswaption för att låsa in sin framtida maximala swapränta. Han eller hon har alltså köpt ett skydd mot ett högre ränteläge. Men istället för att betala en premie upfront vilket normalt är brukligt vid köp av swaptioner finansierar skuldförvaltaren det köpta skyddet genom att även ställa ut (sälja) en erhållarswaption till banken. Genom att köpa skydd mot ett stigande ränteläge samtidigt som man säljer skyddet mot fallande ränteläge har skuldförvaltaren låst in ett intervall för den framtida swapräntan. Se tabellen nedan. Nedan skissar vi på en lösning som låser räntan mellan en tidpunkt på 2 år från idag och en tidpunkt på 9 år från idag. Skuldförvaltaren köper en betalarswaption 2y7y med strike 1,80 procent och ställer ut en erhållarswaption 2y7y med strike 1,25 procent. De första två åren, dvs. innan swaptionskorridorens optionsförfall, ger strategin inte upphov till några ränteflöden. Vid optionsförfall har skuldförvaltaren en rättighet att betala fast ränta på 1,80 procent om man själv vill samt en skyldighet att betala en fast ränta på 1,25 procent om banken vill detta. Endast en, eller ingen, av dessa situationer inträffar dock; båda swaptioner bör aldrig utnyttjas (exerceras) vid samma tidpunkt. Ligger den 5-åriga swapräntan mellan 1,25 procent och 1,80 procent efter 2 år är det irrationellt för endera part att utnyttja sin rättighet. Kunden kan därefter ta ställning till en ny strategi genom att hedga sig till då rådande villkor i marknaden. 1 En swaption är en option på att vid en bestämd framtida tidpunkt ingå i ett visst swapkontrakt, där alla variabler redan är definierade. En swaption där optionsinnehavaren har rätten att betala fast i den underliggande swappen kallas för betalarswaption. Motsvarande terminologi för en swap där optionsinnehavaren har rätt att erhålla fast kallas för erhållarswaption. UTFALL FÖR STRATEGIN UNDER OLIKA MARKNADSSCENARIER VID OPTIONSFÖRFALL Swapräntan i marknaden för motsvarande den underliggande swappen Utfall Exempel Högre än strikeräntan i betalarswaptionen (över intervallet) Mellan strikeräntorna i de båda swaptionerna (inom intervallet) Lägre än strikeräntan i erhållarswaptionen (under intervallet) Skuldförvaltaren bör välja att exercera sin betalarswaption för att utnyttja sin rättighet att betala fast i den underliggande swappen. Banken väljer däremot att inte utnyttja sin swaption. Då 7-årsswapräntan ligger över strikenivån 1,80 % bör skuldförvaltaren utnyttja sin rättighet att betala fast 1,80 % i 7år. Ingen av parterna bör exercera (utnyttja) sin swaption. Då 7-årsswapräntan ligger mellan 1,25 % och 1,80 % bör ingen av swaptionerna exerceras. Banken kommer välja att exercera sin erhållarswaption för att utnyttja sin rättighet att erhålla fast i den underliggande swappen. Banken väljer däremot att inte utnyttja sin swaption. Då 7-årsswapräntan ligger under strikenivån 1,80 % kommer banken utnyttja sin rättighet att erhålla fast 1,80 % i 7 år. 8

9 VÅR VALUTASYN Räkna med orolig valutamarknad Kinas devalvering för ett par veckor sedan sände chockvågor i valutamarknaderna. Vi tror dock att CNY-devalveringen var en engångsföreteelse. En utebliven Fed-höjning i september lär endast ge en kortsiktig försvagning av dollarn. Kronan är undervärderad och kommer stärkas på sikt oavsett om Riksbanken sänker styrräntan ytterligare. Vår EUR/SEK-prognos kvarstår på 9,15 på 6 månaders sikt. NOK/SEK har etablerat nivåer närmare 1,00, vilket är motiverat givet utsikterna för ett långsiktig lågt oljepris. AV: ANDERS EKLÖF $ FED AVGÖR DOLLARNS ÖDE PÅ KORT SIKT Valutamarknaden har uppvisat rejält stigande volatilitet den senaste tiden kopplat till fallande börser. Det är flera faktorer som bidragit. I grund och botten handlar det om en ökad osäkerhet kring tillväxtmarknadernas (EM) och i synnerhet Kinas tillväxtutsikter och de medföljande fallande råvarupriserna som håller tillbaka de globala inflationsutsikterna. Den kinesiska devalveringen och risken för att det kommer fler, var faktorn som sköt fart på börsoron. Marknaderna har också känt en ökad oro för att stramare penningpolitik från Fed skulle kunna dränera EM på mer kapital och riskera att den väntade globala konjunkturuppgången avstannar. Kortsiktigt har den stigande volatiliteten tvingat fram justeringar i portföljer som har innehaft finansierade sk relative trades. Följden har bland annat blivit att euron, som är en finansieringsvaluta, stärkts på bekostnad av dollarn och pundet som backat i ljuset av att förväntade räntehöjningar från Fed och BOE har skjutits på framtiden. Även andra tillflyktsvalutor och finansieringsvalutor som yenen och schweizerfranc har stärkts. Omstruktureringen av Kinas ekonomi mot mer konsumtion och tjänstesektor och bort från investeringar i infrastruktur och nettoexport lär fortsätta och tillväxten kommer växla ned mot 5 6 procent framöver. Kina kan dock hantera riskerna för en eventuell hårdlandning och har sannolikt inte för avsikt att starta ett valutakrig med en devalveringspolitik. Vår vy på dollarn på sikt har inte ändrats i någon större mening i ljuset av den senaste tiden börsoro. Amerikansk tillväxt och arbetsmarknad ser ut att fortsätta stärkas. Den utbudsdrivna nedgången i oljepriset ger ett positivt bidrag på sikt till den amerikanska ekonomin och dess konsumenter. Detta trots att energisektorn i USA (skiffergasen) har tvingats till neddragningar. Visst, inflationen blir lägre än väntat på kort sikt och Fed kan möjligen avvakta med sin första räntehöjning till oktober eller december och väntas endast genomföra försiktiga räntehöjningar framöver. Ett sådant är dock enligt vår mening redan prissatt till stor del i räntemarknaden och till stor del även i USD-kursen. Om Fed avvaktar med att höja i september torde det trots allt innebära en kortsiktigt svagare USD. Prognosen i EUR/USD på 3 till 6 månaders sikt är oförändrad på 1,05 men vi ser en viss uppåtrisk till prognosen nu vilket är kopplat till oljeprisfallet och en förhöjd nedåtrisk kring Kina. Detta faktum minskar trycket på Fed att höja räntan snabbare på kort sikt. USD/SEK väntas fortfarande toppa runt 8,90 under det kommande halvåret. FORTSATT ÅTERHÄMTNING I EUROZONEN GER SEK STÖD Greklandskrisen tycks inte ha fått några större spridningseffekter inom eurozonen eller ha påverkat det ekonomiska sentiment som tvärtom tycks fortsätta att gradvis förbättras, om än utan något starkt momentum. ECB kommer dock att vara på alerten mot den nedgång i inflationsförväntningar som skett i ljuset av olje- och råvaruprisfallet men också mot den starkare euron. Om euron skulle fortsätta stärkas och/eller om euroräntorna skulle stiga på kort sikt kan vi förvänta oss åtgärder från ECB i form av mer framtunga obligationsköp. Det mest troliga är dock att ECB fortsätter att kommunicera att sin långsiktiga QE-plan ligger fast till minst september månad nästa år eller tills inflationsprognosen pekar uthålligt mot målet. Vår tro är därför att euron kommer fortsätta att ha svårt att dra till sig kortsiktigt kapital och att aktieportföljköp i eurozonen kommer även fortsättningsvis ske utan att man tar valutarisk. Riksbanken sänkte oväntat sin styrränta med 10bp i juli och lyfte främst fram den starkare kronan (KIX 111,5 innan mötet) och osäkerheten kring Grekland som argument. Inför räntebeskedet den 3 september kan Riksbanken på den positiva sidan ta med sig en inflationssiffra för juli som låg över Riksbankens prognos samt bättre än väntade BNP-data för andra kvartalet. På den negativa sidan är det lägre oljepriset (ca USD per fat lägre) och den uppblossade börsoron samt risken att Fed inte höjer styrräntan och USD försvagas. Marknaden prissätter redan ca 50 procent sannolikhet för 10 bp sänkning i september eller oktober, vilket är i linje Riksbanken räntebana. Vår förväntningsbild är att Riksbanken mycket väl kan komma sänka räntan igen under hösten för att dämpa apprecieringstryck mot kronan och ta in den lägre KPIF-banan kopplad till det lägre energipriset. Kronan är dock undervärderad, den underliggandeinflationen har bottnat och Riksbanken får svårt att matcha ECBs tillgångsköp hela vägen ut till september nästa år utan att riskera överhetta bostadsmarknaden (bara bostadsobligationer kvar att köpa, då Riksbanken äger 25 procent av statsobligationerna efter årsskiftet och inte vill riskera förstöra marknadens funktionssätt). Sammanfattningsvis så är vår vy att eurokonjunkturen är på väg att stärkas men att ECB behåller sin extrema penningpolitik en bra bit in på nästa år. Det talar för EUR/SEK-nivåer ned mot 9,20 på 6 månaders sikt. På kortare sikt, under september, väntas EUR/SEK handlas mellan 9,40 och 9,75 med relativt hög volatilitet kopplat till svängningar på börserna som i sun tur är kopplade till Kinas tillväxtsutsikter och Feds räntebesked den 17 september. 9

10 VÅR VALUTASYN BOE HÖJER EFTER FED OCH DRAS HÖGRE MED NOK HJÄLP AV DOLLARN Pundet har reverserat en hel del av de senaste månadernas styrka i kölvattnet av börsoron. Bank of Englands (BOE) senaste inflationsrapport gav vid handen att räntehöjningar är att vänta en bit in på nästa år men det är ingen som ser att BOE skulle kunna höja räntan innan Fed påbörjat sin räntehöjningscykel. Apprecieringstrycket mot ett redan relativ starkt pund skulle bli för stort och riskera hålla tillbaka en redan negativ varuprisinflation. Även om BOE tillhört de centralbanker som sett igenom lägre råvarupriser så är man inte immun mot de fallande inflationsförväntningar som råvaruprisnedgången skapar. Till saken hör också att den senaste lönestatistiken, som tillsammans med utvecklingen på arbetsmarknaden är de viktigaste indikatorerna för BOE, har indikerat att den snabba uppgången i början på året dämpats. Blickar vi framåt så tror vi ändå att pundets styrka kommer att återkomma då vi kan räkna med stigande korträntor i UK långt före att det sker i eurozonen och i Sverige. Prognosen i EUR/GBP är något nedreviderad, vilket får till följd att GBP/ SEK-prognosen flyttats upp något till att ligga runt nuvarande nivåer 13,00 eller något högre i ett intervall 12,80 till 13,50 på 3 månaders sikt. Punktprognosen på 3 månaders sikt är 13,30. En förutsättning för denna prognos är att Fed höjer styrräntan i höst. UTEBLIVEN SÄNKNING I SEPTEMBER KAN GE SÄLJ- LÄGE I NOK/SEK Den norska kronan har tagit starkt intryck av fallet in oljepriset och är nu 3 4 procent svagare än Norges bank prognos från i juni. Norsk ekonomi bromsar gradvis in med stigande arbetslöshet och fallande kostnadstryck som följd. Arbetslösheten har stigit med drygt 1 procentenhet sedan förra sommaren. Marknaden prissätter nu mer än 50 procent sannolikhet för att räntan i Norge sänks till 0,75 procent i september. Det är en rimlig diskontering enligt vår syn givet att Norges bank tycks vara benägen att sänka räntan vid vartannat tillfälle och utgår från att den svagare norska kronan gör en del av jobbet. Det finns inte heller några signaler om att nedgången i norsk ekonomi accelererar. Norge har som tidigare noterats möjligheter att via finanspolitiken ombalansera ekonomin mot andra sektorer och väntas göra så genom att bland annat sänka företagsskatten. Detta är en reform där de positiva effekterna är mer långsiktiga. Vår tro är att Norges bank behöver sänka räntan ytterligare ett par gånger under det närmaste 6 månaderna. Grunden för detta är att vi ser oljepriset kvar kring nuvarande låga nivå en längre tid. Utbudet av olja kommer att fortsätta öka medan efterfrågan stiger endast långsamt. Iran tycks fullfölja sitt kärnkraftsavtal och kan enligt uppgifter bidra med minst 1 miljon fat per dag. Det är värt att notera att även oljeterminer med längre löptid har fallit ned mot 55 USD per fat. I och med det långsiktigt lägre oljepriset så är vår bedömning nu att ett fundamentalt riktvärde på NOK/SEK nu ligger i intervallet 1,07 till 0,97 snarare än 1,07 till 1,15 då oljan handlade över 100 USD per fat. Vår prognos i NOK/SEK är något nedjusterad och är nu på 1,02 på 3 månaders sikt, med andra ord relativt oförändrade nivåer jämfört med rådande kurs. 10

11 VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Kinas nya valutapolitik präglar utvecklingen Valutorna inom emerging markets föll stort under augusti. Svag tillväxt, politisk oro och risk för försämrade kreditbetyg är några av orsakerna bakom marknadens oro. Kina ändrade sin valutapolitik under månaden och tillät fixkursen på USD/CNY att falla med 4,4 procent. Detta skapade stor oro över att även Kina nu anslutit sig till valutakriget. Vi tror inte det utan ser förändringen mer som ett steg på vägen mot att globalisera renminbin och minska beroendet av dollarn. Vi är fortsatt negativa till ett flertal valutor inom emerging markets då problemen i många fall är av strukturell karaktär som i flera fall kräver regimskiften. Däremot förväntar vi oss en lugnare period framöver mot bakgrund av nedtonad risk för högre styrräntor i USA. AV: HANS GUSTAFSON Den största nyheten under augusti var beskedet att den kinesiska centralbanken ändrat metod för att bestämma renminbins fixkurs. Målet är att den dagliga fixkursen skall ligga i närheten av marknadskursen för USD/CNY. Tidigare kunde marknadskursen avvika +/- 2 procent från fixkursen. Beslutet är ytterligare ett steg i riktning mot en liberalisering av den kinesiska valutan och är i linje med vad IMF rekommenderade i en rapport från den 4 augusti i år. Kinas ledning håller på att anpassa det finansiella systemet för att kunna ingå i IMF:s internationella valutakorg (SDR), något som skulle kunna gynna Kinas planer på att öka användningen av renminbin internationellt och minska sitt beroende av dollarn och USAs penningpolitik. IMF kommer att träffas i november för att göra en översyn av de valutor som ska ingår i SDR. Renminbin har försvagats med cirka 4,5 procent mot dollarn sedan förändringen annonserades men vi förväntar oss att Kina kommer att lägga ner stor kraft och möda på att hålla sin valuta stabil inför IMFs möte i november. Ytterligare försvagning av renminbin mot dollarn skulle riskera förnyad kritik från USA att Kina bedriver valutamanipulation vilket skulle kunna sätta käppar i hjulet för förhandlingarna med IMF. Denna anpassning är dock inte utan risker. Det blir en utmaning att stimulera ekonomin genom fortsatta penningpolitiska lättnader och en svagare valuta om man samtidigt vill förhindra snabba utflöden av kapital. En svagare valuta slår dessutom mot kinesiska låntagare med lån i dollar. Vår prognos för EUR/CNY är 6,81 och för CNY/SEK 1,34 om sex månader. Deprecieringen av renminbin satte extra tryck nedåt på de asiatiska valutorna och speciellt i de länder med stor råvaruproduktion. Den brasilianska realen föll till den lägsta nivån mot dollarn på över tio år. Brasilien fortsätter även att plågas av ihärdiga rykten om mutanklagelser mot presidenten. Vi förväntar oss fortsatt fall i realen då risken är stor för att deras kreditbetyg sänks till skräpstatus. I Indien ökar besvikelsen över reformtakten. När riksdagsåret avslutades i augusti hade inte en enda lag antagits. Detta satte press även på rupian och premiärminister Modi måste snart visa framsteg vad gäller reformarbetet för att vända den negativa valutautvecklingen. Turkiet går mot sitt fjärde nyval på två år. Detta tillsammans med geopolitisk oro har skapat stor osäkerhet över stabiliteten i Turkiet och den framtida politiken. Den turkiska liran gjorde en ny bottennotering mot dollarn och vi förväntar oss en fortsatt försvagning. Fallande oljepris och fortsatt spänt läge i Ukraina gjorde att den ryska rubeln hade den svagaste utvecklingen av samtliga emerging markets valutor som vi bevakar under augusti månad. Dessutom kom statistik som visade att BNP sjönk med 4,6 procent i årstakt under det andra kvartalet. Hushållen är trängda med reallöner som föll med 9,2 procent i årstakt under juli månad. Investeringarna föll under samma period med 8,5 procent. Med förlängda ekonomiska sanktioner så förväntar vi oss en fortsatt försvagning av rubeln och har en prognos för EUR/RUB på 78,0 och för RUB/SEK 0,12 om sex månader. 11

12 FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för euro, dollar och norska kronor AV: PATRIK LARSSON STRATEGI FÖR EUR-SÄLJARE: OMVÄND FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 9,5680) En omvänd flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet och ger samtidigt innehavaren möjlighet att dra nytta av en negativ kursrörelse. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja euro till kursen 9,48. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 9,56. Om eurokursen ligger i intervallet 9,10 9,48 på förfallodagen har innehavaren rätt sälja på 9,48 eller bättre beroende på dagens slutkurs. För varje öre lägre kurs än 9,48 får innehavaren rätt att sälja till högre kurs i motsvarande mån. Om barriären 9,10 bryts någon gång under löptiden faller möjligheten att tjäna på nedgången. STRATEGI FÖR USD-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,4750) En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa dollar till kursen 8,55. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 8,455. Om dollarkursen handlas lägre än 8,55 men högre än 8,10 under hela löptiden kan innehavaren köpa dollar till marknadspris. Om dollarkursen handlas 8,10 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kurs 8,55. STRATEGI FÖR NOK-KÖPARE: BOOSTER (1 MOT 2) 4 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 1,0175) Strategin ger innehavaren rätt att köpa NOK till kursen 1,00. Det kan jämföras med aktuellt terminspris på 1,0125. Strategin ger möjlighet att köpa norska kronor till en bättre nivå jämfört med en terminssäkring. Om spotkursen på förfallodagen ligger på 1,00 eller lägre måste innehavaren emellertid köpa det dubbla beloppet. Kronor per euro EUR 9,70 9,60 9,50 9,40 9,30 9,20 9,10 9,00 8,90 8,80 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 jul-15 sep-15 Kronor per USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 7,30 7,10 6,90 6,70 6,50 jun-14 aug-14 okt-14 dec-14 feb-15 apr-15 jun-15 Kronor per NOK 1,16 1,14 1,12 1,10 1,08 1,06 1,04 1,02 1,00 maj-14 jul-14 sep-14 nov-14 jan-15 mar-15 maj-15 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET EUR-SÄLJARE 9,50 Innehavaren är skyldig att sälja euro till kursen 9,48 9,20 Innehavaren har rätt att sälja euro till kursen 9,76 (9,48 + 0,28) 9,00 Innehavaren har rätt att sälja euro till kursen 9,48 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-KÖPARE 8,70 Innehavaren har rätt att köpa dollar till kursen 8,55 8,20 Innehavaren köper dollar i spotmarknaden Nästa nummer av Månadens Affärsöversikt utkommer onsdagen den 7 oktober. Du hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, ränte- och valutamarknaden på Där kan du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank Direkt. 7,90 Innehavaren har skyldighet att köpa dollar till kursen 8,55 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET NOK-KÖPARE 1,01 Innehavaren har rätt att köpa NOK till kursen 1,00 0,99 Innehavaren har skyldighet att köpa dubbel volym till kursen 1,00 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12

13 Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: Stockholm Ränte- och valutahandel Chef Jan Peter Larsson Tel: e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Chef Eindride Stien Tel: e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Chef Maria Janson Tel: e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Tf Chef Olof Manner Tel: eller e-post: olof.manner@swedbank.se Krediter Chef Mikael Busch Tel: e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Chef Olof Manner Tel: eller e-post: olof.manner@swedbank.se Strategi och Allokering Chef Madeleine Pulk tel: e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro Chefekonom Anna Felländer Tel: e-post: anna.fellander@swedbank.se Knut Hallberg Tel: e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Anna Breman Tel: e-post: anna.breman@swedbank.se Cathrine Danin Tel: e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: e-post: martin.bolander@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: e-post: anders.eklof@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: e-post: hans.gustafson@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm