VÄRLDSHORISONT. Mat. Hunger i en rik värld

Transkript

1 VÄRLDSHORISONT 1/2009 Utges av Svenska FN-förbundet Mat Hunger i en rik värld Sverige nobbar nytt FN-protokoll sidan 7 Biobränslen hot eller möjlighet? sidan 10 FN-förbundet satsar på insamling sidan 19

2 FN-NOTISER ÖKAT FOKUS PÅ VATTEN I FN En ny post som vattenrådgivare (Senior Water Advisor) till presidenten för FN:s generalförsamling har inrättats. Generalförsamlingens president Miguel d Escoto Brockman har utnämnt den kanadensiske författaren och aktivisten Maude Barlow till första person på denna post. FN har dessutom sedan november 2008 en specialrapportör för rätten till rent vatten och sanitet, juristen Catarina de Albuquerque från Portugal. Rådet för mänskliga rättigheter fattade beslut om den nya posten i mars förra året och antog samtidigt en resolution som slog fast att regeringar enligt internationell lag är skyldiga att se till att befolkningen har tillgång till rent dricksvatten och sanitet. UTTALANDE STÖDJER HOMOSEXUELLA 66 länder i FN:s generalförsamling undertecknade i december en deklaration där de kräver att homosexualitet avkriminaliseras. Trots att nästan två tredjedelar av FN:s medlemsländer inte var med på uttalandet betraktas det ändå som ett stort steg framåt eftersom frågan om homosexualitet är mycket kontroversiell i stora delar av världen. Initiativet till deklarationen hade tagits av Frankrike och Nederländerna. Bland de länder som inte ställde sig bakom den finns USA, Kina, Ryssland och flera arabiska och afrikanska länder. De som är homosexuella, bisexuella eller transpersoner är alla fullständiga och likvärdiga medlemmar av den mänskliga familjen och har rätt att behandlas i enlighet med det, sa FN:s MR-chef Navi Pillay i ett videobudskap till generalförsamlingen. INTERNATIONELLA ÅR uppmärksammas hela fem internationella år av FN. Det är i år inte bara Internationella året för kunskap om de mänskliga rättigheterna utan även Internationella året för försoning, Internationella året för naturfiber, Internationella astronomiåret samt Internationella året för gorillan. Internationella året för kunskap om de mänskliga rättigheterna (International Year of Human Rights Learning) inleddes redan på MR-dagen 10 december 2008 och syftar till att bredda och fördjupa kunskaperna om mänskliga rättigheter. Internationella året för försoning (International Year of Reconciliation) har utropats av generalförsamlingen för att understryka behovet av försoningsprocesser i konfliktdrabbade samhällen. Internationella naturfiberåret (International Year of Natural Fibres) lanserades i januari officiellt av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för att fira och framhålla de värdefulla egenskaper som bomull, lin, sisal, hampa, ull, alpaca, kamelhår och angora erbjuder. Se Internationella astronomiåret 2009 firas med anledning av att Galilei riktade sitt teleskop mot himlen för första gången år Se FN:s miljöprogram UNEP har dessutom tillsammans med den internationella organisationen för djurparker och akvarier (WAZA) och UNESCO utlyst 2009 till gorillans år (Year of the Gorilla). Se www. yog2009.org. ÖKADE KLYFTOR I VÄRLDEN En ny rapport från internationella arbetsorganisationen ILO visar att skillnaden mellan den rikaste och den fattigaste tiondelen av befolkningen i 51 länder har ökat med 70 procent de senaste tjugo åren. Nu varnar experter för att situationen kan förvärras av finanskrisen. Särskilt i industriländer märks klyftan. Rika hushåll har tjänat mycket mer på den ekonomiska tillväxten som vi hade tidigare, säger Naren Prasad från ILO:s internationella institut för arbetsmarknadsstudier. I USA har chefslönerna ökat med 45 procent mellan 2003 och Det kan jämföras med den genomsnittlige arbetstagaren som fick en löneökning på mindre än 3 procent under samma period, enligt rapporten. Vissa länder, t ex Frankrike, Spanien och Brasilien, har dock lyckats minska inkomstskillnaderna. Det har skett med hjälp av olika utjämningsprinciper i t ex skatte- och pensionssystemen. UNDP-CHEFEN SLUTAR Kemal Dervis, som har varit UNDP:s högste chef sedan augusti 2005, meddelade Maude Barlow är FN:s första vattenrådgivare. i januari att han lämnar organisationen den 1 mars Hans egentliga mandatperiod skulle ha gått ut i höst, men Dervis avgår i förtid av personliga skäl. Fram till dess att en ny chef har tillsatts kommer UNDP att ledas av biträdande chefen Ad Melkert. SVENSKA FN-CHEF I NEPAL FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon har meddelat att Karin Landgren från Sverige kommer att bli hans nya representant i Nepal. Hon blir även chef för FN-insatsen UNMIN. Landgren har arbetat som vice-specialrepresentant i Nepal sedan september Hon har lång erfarenhet av FN-systemet och har tidigare bl a arbetat för FN:s flyktingorgan UNHCR i länder som Eritrea, Singapore och Bosnien, samt för barnfonden UNI- CEF. Globala Fonden saknar fem miljarder dollar för bekämpning av hiv/aids, tuberkulos och malaria. Bilden visar en aidspatient i Dili, Östtimor. Foto: FN/Martine Perret GLOBALA FONDEN SAKNAR MEDEL Den Globala Fonden mot hiv och aids, tuberkulos och malaria (GFATM) står inför ett underskott på fem miljarder dollar. Av de 8 miljarder dollar som budgeterats för åren har endast 3 miljarder samlats in. Den globala fonden skapades 2002 och har samlat in uppemot 11,4 miljarder dollar som använts för verksamhet i 136 länder världen över. Globalt sett har fonden bekostat en fjärdedel av AIDS-bekämpningen, två tredjedelar av tuberkulos- och tre fjärdedelar av malariabehandlingarna i världen. 2 VÄRLDSHORISONT 1/09 Foto: FN/Eskinder Debebe Världshorisont Svenska FN-förbundet Box Stockholm Tel: Fax: E-post: varldshorisont@fn.se Webb: Redaktör: AnnaLena Andrews Ansvarig utgivare: Bonian Golmohammadi Layout: Tweed & Wognum Tryckeri: Federativ, Stockholm Annonser: Can Media, tel: , e-post: christina.andersson@canmedia.se För ej beställt material ansvaras ej. Artikelförfattarna svarar själva för innehållet i respektive artikel. Världshorisont utges av Svenska FN-förbundet. ISSN Prenumerationspris: 150 kr (helår, 4 nr) PlusGiro: Tidningen säljs även i buntar. Kontakta info@fn.se Svenska FN-förbundet är Sveriges största paraplyorganisation och folkrörelse för globala frågor. Vår grundidé är att föra samman individer och organisationer i ett gemensamt arbete för ett starkare FN. Som enskild medlem i FN-förbundet får du inbjudningar till kurser, seminarier och studieresor; medlemspriser på material; fyra nummer per år av Världshorisont samt en FN-pin. Du får möjlighet att delta i utbildningsoch opinionsbildningsarbetet i din FN-förening och att medverka i förbundets kampanjer. Om du är under 26 år får du inbjudningar till ungdomsaktiviteter. Har du frågor, vill bli medlem i FN-förbundet eller prenumerera på Världshorisont, ring eller e-posta info@fn.se. Omslagsbild nr 1/09: I Indien har Världslivsmedelsprogrammet WFP givit stöd åt lokala företag som velat producera Indiamix, en näringsberikad blandning av bl a vete och soja. Bilden visar en fabrik i India Jhabua, Madhya Pradesh, som drivs helt av kvinnor. Foto: WFP/Rein Skullerud Maten räcker och blir över VÄRLDEN HUNGRAR, OCH DE HUNGRANDE HAR BLIVIT FLER UNDER DE SENASTE TVÅ ÅREN. Idag räknar FN med att 963 miljoner människor i världen lider av hunger. De som blir så undernärda att de till slut dör av detta tillstånd, eller av relaterade sjukdomar, uppskattas till ca personer per dygn. Det är en tyst, storskalig och ständigt pågående katastrof. Siffrorna är svåra att ta in, men de blir något mer greppbara om man sätter dem i jämförelse med terrorattackerna mot USA den 11 september 2001 ( nine-eleven ). I denna katastrof, som vi alla mer eller mindre har på näthinnan, dog omkring människor. Hungerns offer motsvarar alltså nio nine-eleven varje dag. Samtidigt, meddelar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, produceras sedan länge mer än tillräckligt med mat för att livnära alla människor i världen. Maten finns alltså, men inte nödvändigtvis där den behövs som mest. Det är inte brist på mat som orsakar hunger och undernäring utan fattigdom och brist på demokrati och rättvisa, skriver FAO på sin webbsida. Att människor dör av hunger trots att maten egentligen räcker är ingen katastrof. Det är en skandal. Precis som det är en skandal att mänskligheten idag faktiskt vet mycket väl vad som krävs för att framgångrikt bekämpa fattigdomen, och ändå inte gör det. FAO VET VAD SOM BEHÖVER GÖRAS FÖR ATT UTROTA HUNGERN I VÄRLDEN står det t ex i ett pressmeddelande från organisationen daterat november FAO-chefen Jacques Diouf konstaterar att planer, program och projekt för att lösa problemen med brist på tryggad tillgång till mat i världen finns redan och att hindren för att nå dessa mål är politiska och finansiella snarare än tekniska. Diouf kräver 30 miljarder dollar per år i jordbruksinvesteringar i utvecklingsländerna för att fördubbla matproduktionen till år 2050 och trygga den grundläggande rätten till mat för alla människor. Att föreslå att länder förbinder sig till en sådan summa för att rädda mänskligheten från hunger är inte orimligt. Det tog bara några veckor att få fram en mer än hundra gånger högre summa för att handskas med en global finansiell härdsmälta. Summan är också blygsam jämfört med de 365 miljarder US-dollar som jordbruket i OECDländerna fick under 2007, och jämfört med de 1340 miljarder som utvecklade och utvecklingsländer sammanlagt lade ut på militära utgifter samma år, fortsätter FAOchefen. Man måste beundra FN-organen och deras representanter som envetet upprepar samma budskap: resurserna finns, kunskapen finns, om viljan finns så kan vi. Och man måste försöka dra sitt strå till stacken. På sidan 16 i denna tidning finns några förslag på vad just DU kan göra. INNEHÅLL Antalet undernärda i världen ökade 2008 med 4 40 miljoner p g a matkrisen. 12 Ett nytt protokoll som stärker rätten till mat har 7 13 antagits i FN. Men Sverige ställer sig utanför. Hassanatu, 9 år, orkar både leka och lära sedan 8 hennes skola infört gratis skolmat. 19 Är etanol och andra biobränslen bra eller dåligt 10 för de hungrande? Världshorisont har svaret. 20 Redaktör AnnaLena Andrews annalena.andrews@fn.se Argentinas FN-förbund vill att arbetslösa ska få gratis mark för att kunna odla sin mat. Fyrsidigt faktablad om FN och matfrågan, med tips på hur vi i Sverige kan aktivera oss. Insamling blir en alltmer central del av Svenska FN-förbundets verksamhet. Mellanöstern: FN:s roll genom åren i konflikten mellan Israel och palestinierna.

3 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER De flesta av världens nära en miljard hungrande människor lever på landsbygden där deras huvudsakliga inkomstkälla är jordbruk. Personerna på bilden plockar potatis. Foto: FAO/Johan Spanner MAT Efter matprisökningarna 960 miljoner hungrande i världen Antalet undernärda människor i världen ökade med cirka 75 miljoner under 2007 och med ytterligare 40 miljoner 2008, främst p g a högre matpriser. Det innebär att över 960 miljoner människor i världen lider av hunger. Detta visar preliminära beräkningar från FN:s livsmedelsorgan, FAO. FAO-rapporten The State of Food Insecurity in the World 2008 utgör en nedslående läsning i förhållande till det första millenniemålet. Detta mål slår bl a fast att andelen undernärda människor ska halveras fram till år 2015 jämfört med , då knappt 20 procent av jordens befolkning led av hunger. Fram till 2005 sjönk andelen till strax över 16 procent. Men därefter har den nedåtgående trenden brutits och andelen undernärda beräknas för närvarande vara ca 17 procent. Beräkningarna är dock mycket försiktiga, framhåller FAO i rapporten för Dels har FAO satt gränsen för undernäring vid ett lägre antal kalorier per dag och person jämfört med andra aktörer, dels utgår FAO från att de högre livsmedelspriserna får samma effekt för alla i ett land. Analyser på hushållsnivå visar dock att så inte är fallet; de fattiga drabbas värre än andra grupper och därför kan en ännu större andel ha hamnat under hungertröskeln. Ännu dystrare blir bilden om man ser till antal människor. Under de senaste två åren har antalet undernärda ökat med minst 115 miljoner och idag uppskattas över 960 miljoner människor lida av hunger. Till skillnad från Asien har Afrika aldrig upplevt någon grön revolution. INGA NATTLIGA KRISMÖTEN De brant stigande priserna på baslivsmedel som majs, ris och vete har fått förödande konsekvenser för de människor som redan tidigare levde på marginalen. I ett 60-tal länder i världen har hungerkravaller ägt rum. Trots detta har responsen från omvärlden varit begränsad, konstaterar Joachim von Braun, chef för International Food Policy Research Institute (IFPRI) i Washington, ett av de ledande forskningsinstituten i världen när det gäller jordbruks- och livsmedelsfrågor: När finanskrisen bröt ut kallades det omedelbart till krismöten och hundratals miljarder dollar mobiliserades för att rädda finansinstituten. Men det har inte hållits några nattliga krismöten för att rädda de fattiga. Även om de fattiga i städernas slumområden berörs mest av stigande livsmedelspriser beräknas 75 procent av de människor i världen som lever i absolut fattigdom bo på landsbygden. En stor del av dem är småbönder som inte producerar tillräckligt med mat för att klara hela sin försörjning utan köper livsmedel under delar av året. Även de drabbas därmed av de höjda priserna. Nästan två tredjedelar av de hungriga i världen bor i Asien. Enligt FAO var strax över 580 miljoner människor i Asien undernärda Medan flera länder i Sydostasien gjort stora framsteg när det gäller att öka livsmedelsproduktionen och minska hungern har det däremot gått bakåt i Sydasien. I Afrika söder om Sahara var en av tre människor, 236 miljoner, undernärda Den största ökningen av antalet hungriga har skett i Demokratiska Republiken Kongo, som följd av det utdragna inbördeskriget där. Länder som Ghana och Mocambique har däremot gjort framsteg när det gäller att minska antalet undernärda. I Latinamerika var ca 50 miljoner människor undernärda och i Nordafrika och Mellanöstern 40 miljoner. ORSAKER TILL PRISÖKNINGARNA Priserna på livsmedel började öka 2003 och rusade i höjden på allvar under I mitten på 2008 låg världsmarknadspriserna nästan 140 procent över nivån 2003 enligt Världsbanken. Under hösten 2008 föll priserna på spannmål och andra livsmedel åter. Men matpriserna i butiker och på marknader fortsatte att ligga på en hög nivå jämfört med före uppgången. Orsakerna till prisökningarna på livsmedel är flera. Ett viktigt skäl är att utbudet av baslivsmedel som vete och majs stagnerade p g a dåligt väder i viktiga produktions- och exportområden. Ett annat är att lagren för flera jordbruksvaror har minskat p g a omläggningar i jordbrukspolitiken inom t ex EU. I takt med att lagren sjunkit har priserna ökat. Ytterligare en orsak är höjda oljepriser som i sin tur drivit upp kostnaderna för transporter, konstgödning m m. EFTERFRÅGAN PÅ BIOBRÄNSLE Den ökande efterfrågan på biobränsle har drivit upp efterfrågan på bl a majs och palmolja och ökat konkurrensen om jordbruksmarken. Enligt FAO användes närmare fem procent av den globala spannmålsproduktionen till biobränslen. Ökad efterfrågan från länder som Kina och Indien framhölls tidigare som ytterligare en orsak till de höjda priserna. Men det har senare visat sig att denna ökade efterfrågan täcktes med egen produktion i dessa båda länder. En annan omdebatterad fråga är om spekulation påverkade prisuppgången. Klart är att mera spekulativt kapital kommit in i handeln med jordbruksvaror, bl a som följd av den uppseglande finanskrisen i USA. Men om spekulation var en orsak till prisbubblan eller endast en effekt av den är inte klart. Världsbanken och FAO framhåller också att åtgärder för att begränsa handeln med livsmedel, t ex exportförbud som flera länder infört för att skydda sina konsumenter, bidrar till spekulation och prisökningar. Oavsett detta förefaller krisen ha lett till minskad tilltro till marknaden när det gäller att säkra staters tillgång till mat. Istället har staten fått en större roll, vare sig det handlar om nya strategier som betonar självförsörjning inom landet eller exportbegränsningar och liknande åtgärder. SATSNINGAR I AFRIKA Även om priserna åter sjunkit och den pågående lågkonjunkturen kan komma att leda till ytterligare prisfall är expertorgan på området, som FAO, OECD och IFPRI, överens om att den långsiktiga trenden är att priserna kommer att ligga högre än före krisen. Ytterligare kraftiga prisökningar kan inte uteslutas, speciellt med tanke på klimatförändringarna och de negativa effekter de förväntas få. Samtidigt innebär prishöjningarna en möjlighet till ökad lönsamhet och därmed ökad produktion. Inte minst gäller detta i Afrika där skördarna per hektar är låga och behovet av investeringar i infrastruktur, forskning m m är stort. Till skillnad från Asien har Afrika aldrig upplevt någon grön revolution. De afrikanska staterna har själva insett behovet av att satsa på jordbruket och En kvinna i Venezuelas huvudstad Caracas sköter om sitt grönsaksland bakom bostaden. Det är långt till marknaden nedanför berget och tack 4 VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 vare den lilla täppan har familjen alltid nära till färska grönsaker. Foto: FAO/Giuseppe Bizzarri 5

4 MAT MAT Nytt protokoll stärker rätten till mat men Sverige ställer sig utanför FN:s livsmedelsprogram WFP vädjade i december om ökade bidrag för att kunna bistå människor som lider av hunger i olika delar av världen. Bilden är tagen i samband med matdistribution i Burma. Foto: WFP/Edith Champagne 2003 antog de den så kallade Maputodeklarationen och CAADP (the Comprehensive Africa Agriculture Development Programme). Programmet slår bl a fast att länderna ska anslå tio procent av de offentliga utgifterna till jordbrukssektorn och sträva efter att uppnå en tillväxt inom jordbruket på sex procent. Genomförandet av CAADP har dock gått långsamt och fortfarande är det bara en handfull länder som når de uppsatta målen. Biståndsgivarna har bidragit till bristerna inom jordbruket genom att kraftigt dra ner sitt stöd. Biståndet till jordbruk var omkring 18 procent av det samlade utvecklingssamarbetet omkring År 2006 var det nere på strax under tre procent enligt FN:s jordbruksfond, IFAD. En av orsakerna till de industrialiserade ländernas minskning av biståndet till jordbruket var att produktion utan överskott inte sågs som ett problem mot bakgrund av EU:s smör- och köttberg. Ett annat skäl var negativa erfarenheter av stora landsbygdsutvecklingsprogram under 1970-talet och ett tredje nya frågor som gjorde entré på utvecklingsagendan, t ex demokrati och god samhällsstyrning. BISTÅND PÅ VÄG UPP Prisökningarna och den så kallade livsmedelskrisen har emellertid på nytt satt fokus på jordbrukets viktiga roll. OECD:s senaste statistik visar att biståndet till jordbruk åter har börjat ökat, om än i liten omfattning och i långsamt tempo. I Människor har inga pengar. Jag har inte sålt någonting på hela dagen säger Liz Edouard, en kvinna på marknaden i Les Cayes, Haiti. Foto: FAO/Giulio Napolitano november 2008 anslog EU t ex en miljard euro till stöd för utvecklingsländernas fattigaste bönder. Det tog dock EU fem månader att komma överens om detta stödpaket som var avsett att möta brådskande behov. FAO har å sin sida tagit en rad initiativ med anledning av de stigande livsmedelspriserna, bl a genom att arrangera en konferens om livsmedelssäkerhet i juni Världens ledare lovade då att anslå drygt 12 miljarder dollar för att mildra effekterna av livsmedelskrisen. Endast en mindre del av detta stöd har dock betalats ut. Enligt FAO:s generalsekreterare, Jacques Diouf, behövs 30 miljarder dollar per år för att långsiktigt bygga upp jordbruket och öka produktiviteten i utvecklingsländerna. FN:s generalsekreterare tillsatte 2008 en arbetsgrupp med representanter för berörda FN-organ, Världsbanken m fl med anledning av livsmedelskrisen. Den handlingsplan som gruppen lagt fram betonar, liksom FAO, två typer av åtgärder. Dels kortsiktiga insatser för att de fattigaste, ofta hushåll ledda av kvinnor och jordlösa, ska få mat för dagen, dels mera långsiktiga åtgärder för att ta tillvara de möjligheter som krisen erbjuder. Det handlar då om att öka produktionen genom bevattning och annan ny teknologi, att satsa på infrastruktur och att få tillgång till marknader och krediter m m. I slutet av januari 2009 hölls ett toppmöte i Madrid om hur handlingsplanen ska förverkligas. Förslag på vad som kan göras för att öka livsmedelsproduktionen saknas inte. Den konsultativa gruppen för jordbruksforskning (CGIAR) har publicerat en lista med 14 förslag som enligt gruppen skulle ge de största produktionsökningarna. Ett av dem är att utveckla mera torkresistenta majssorter för Afrika. Redan finns en torktålig rissort för Afrika, NERICA, som gett fördubblade skördar eller mer där den börjat odlas. IFPRI har också gjort beräkningar som visar att om det globala stödet till jordbruksforskning ökar från 5 till 10 miljarder dollar under de närmaste åren skulle närmare 300 miljoner människor kunna lyftas ur fattigdom fram till HJÄLP BEHÖVS Men innan den typen av åtgärder kan ge resultat kommer mera kortsiktig livsmedelshjälp sannolikt att behövas flera gånger, framför allt i Afrika söder om Sahara, där produktionen i många länder minskat under senare år. Rapporter varnar exempelvis för en hotande akut brist på majs i Zambia och Malawi i början av 2009 och Zimbabwe befinner sig i en mer eller mindre permanent katastrofsituation. IFPRI-chefen Joachim von Braun har också påpekat att den finansiella krisen i världen innebär försämrade möjligheter för småbönder att få krediter och göra investeringar och att detta riskerar att skapa nya hungerkriser. Agneta Gunnarsson Skribenten är frilansjournalist På de mänskliga rättigheternas dag den 10 december 2008 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESKkonventionen). Protokollet ger individer möjlighet att få sin sak prövad inom FN-systemet om deras rätt till exempelvis mat, hälsa eller utbildning kränks. Sveriges regering har dock meddelat att man inte kommer att ansluta sig till protokollet. Tilläggsprotokollet till ESK-konventionen är resultatet av flera decenniers arbete där regeringar, FN-organ och frivilligorganisationer varit inblandade. Ett syfte med protokollet har varit att likställa de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna med de medborgerliga och politiska rättigheterna som haft en individuell klagomekanism knuten till sig i över 30 år. Protokollet väntas få betydelse för nationell lagstiftning och stärka skyddet för ESK-rättigheter i hela världen. Det träder i kraft när tio stater ratificerat det. Tilläggsprotokollet är enormt betydelsefullt eftersom det kommer att ge rättsapparaten i olika länder möjlighet att göra mer än vad man kan göra idag, kommenterar Olivier de Schutter, FN:s specialrapportör för rätten till mat. SVERIGE ANSLUTER SIG INTE Sveriges regering har dock inte för avsikt att ansluta sig till protokollet. Det framkom i januari då utrikesminister Carl Bildt svarade på en fråga från riksdagsledamoten Bodil Ceballos (mp). Sverige är inte övertygat om att enskild klagorätt är det bästa sättet att främja de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-rättigheterna), inte minst eftersom ESK-rättigheternas karaktär ofta gör det mycket svårt att med precision ange när en kränkning ska anses ha begåtts skriver Bildt bl a i sitt svar. Därför kommer regeringen för närvarande inte att underteckna eller ratificera protokollet. Vid antagandet av tilläggsprotokollet i generalförsamlingen i december valde Sverige att ansluta sig till konsensus, men Olivier de Schutter, FN:s specialrapportör för rätten till mat, är besviken på den svenska regeringen. Bilden är från en presskonferens i FN-högvarteret. Foto: FN/Eskinder Debebe lämnade samtidigt en röstförklaring i vilken regeringens inställning till tilläggsprotokollet kortfattat redovisades. FN:s specialrapportör är besviken över den svenska regeringens hållning: Vad utrikesministerns uttalande avslöjar är definitivt inte bristande vilja, men kanske en okunskap om de normativa konsekvenserna av rätten till mat och om den roll som oberoende övervakningsorgan kan spela när det gäller att skydda den, säger de Schutter. Han är dock övertygad om att Sveriges regering kommer att ändra ståndpunkt med tiden. Rätten till mat blev formellt erkänd när den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna antogs Den har utvecklats genom åren och kan idag sägas innebära att världens regeringar har en moralisk skyldighet att skapa miljöer där människor har möjlighet att livnära sig med bibehållen värdighet. De länder som anslutit sig till ESK-konventionen, 160 av världens 193 stater, har även en juridisk skyldighet att se till att rättigheterna i den förverkligas för landets invånare. STEG FÖR STEG Konventionen anger att rätten till mat ska förverkligas steg för steg och i maximal omfattning i förhållande till de resurser som står till förfogande. En stat som gör allt den kan inom sina finansiella och institutionella ramar för att få slut på hunger, undernäring och orättvisor kan inte anses begå brott mot de mänskliga rättigheterna. FN:s MR-råd har 21 tematiska specialrapportörer varav en arbetar med rätten till mat. Den belgiske juridikprofessorn Olivier de Schutter tillträdde posten den 1 maj 2008 och efterträdde då schweiziske Jean Ziegler. Inom FN-systemet har även FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO en särskild enhet som arbetar med rätten till mat. Se AnnaLena Andrews Citaten i artikeln bygger på en längre intervju med FN:s nye special rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter. Läs hela intervjun på 6 VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 7

5 MAT Gratis skolmat har förändrat tillvaron i grunden för Hassanatu, nio år, i Sierra Leone. Nu kan hon skratta och leka med sina kompisar i skolan och lära sig saker! Foto och underlag: Francis Boima, WFP Sierra Leone MAT Gratis skolmat i Sierra Leone Ett helt nytt liv för Hassanatu Hassanatu, nio år, ligger med huvudet mot skolbänken av trä. Hon är utmattad och hungrig. Hon har gått fem kilometer för att komma till skolan och hon har inte ätit någonting på hela dagen. All energi har gått åt till den långa promenaden och hon har svårt att koncentrera sig på det läraren säger. Hon är ofta hemma från skolan för att hjälpa sin mamma med hushållsarbetet och syskonen. Så såg tillvaron ut för Hassanatu innan FN:s världslivsmedelsprogram, WFP, införde gratis skolmat i hennes skola i västafrikanska Sierra Leone. Satsningen har förändrat hennes liv dramatiskt. Innan WFP startade skolmatsprogrammet brukade jag gå hem varje dag vid lunchdags för att jag var hungrig. Det gjorde att jag missade alla lektioner på WFP:S SKOLMATSPROGRAM I utvecklingsländer är skolnärvaron i matosäkra områden låg och antalet barn som slutar skolan i förtid är hög. Barnen berövas därmed möjligheten att utvecklas till sin fulla potential. Över 70 miljoner barn i världen går inte alls i skolan. De flesta av dem är flickor. Omkring 59 miljoner barn i grundskoleåldern går varje dag hungriga till skolan. Hunger har en negativ inverkan på hjärnans utveckling och begränsar barns inlärningsförmåga. Investering i utbildning är värdefullt både för individen och för samhället i stort. En grundskoleutbildning är en av de mest effektiva metoderna för att förbättra ett lands ekonomi och för att skapa läs- och skrivkunniga, självförsörjande och friska samhällen. Utbildning är ett viktigt verktyg för att bekämpa både hunger, fattigdom, diskriminering och konflikter. FN:s världslivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) driver idag program med gratis skolmat i totalt 74 länder i världen. WFP:s skolmatsprogram syftar till att öka skolnärvaron bland utsatta barn. Maten lockar barnen till skolan och ger dem energi så att de kan fokusera på skolarbetet i stället för att oroa sig för hur de ska få sitt nästa mål mat. eftermiddagen. Nu får jag äta bra mat i skolan och jag orkar också leka med mina vänner efter lunchen, säger hon. Förutom skolmaten har WFP infört en särskild bonus för flickor i klass fyra till sex i Hassanatus skola. Som belöning för att de sköter sin skolgång får de varje månad ta hem ett matpaket till sin familj, en åtgärd som WFP använder för att främja flickors skolgång. Det har gjort att Hassanatus föräldrar idag har en mer positiv inställning till skolan än de hade tidigare och även Hassanatus syskon går idag i skolan i större utsträckning än förut. När jag blir vuxen vill jag jobba för WFP, deklarerar Hassanatu. Sierra Leone är ett av de fattigaste länderna i världen och hamnade förra året längst ner på UNDP:s (FN:s utvecklingsprogram) lista över länders utveckling. Landet har stora mineral-, fiske- och jordbruksresurser men det tio år långa inbördeskriget har drabbat den nationella livsmedelsförsörjningen hårt. 70 procent av befolkningen lever i fattigdom och medellivslängden är så låg som 42 år (i Sverige är den 80 år). Den allmänna situationen i landet har dock förbättrats sedan det blev fred Majoriteten av de jordbrukare som fördrevs från sitt land har nu återvänt och jordbrukets återhämtar sig långsamt. WFP är ett av flera FN-organ som stöttar Sierra Leone med återuppbyggnaden efter kriget. Skolmatsprogrammet är en viktig del av det stödet. Varje dag får mer än barn i 900 grundskolor över hela landet gratis skollunch genom WFP. Skolmatsprogrammen förser barnen med åtminstone ett mål näringsriktig mat (med viktiga spårämnen, vitaminer och mineraler) per dag. Dessutom kan WFP se till att skolorna även fungerar som hälsocenter där barnen undervisas i frågor som påverkar deras vardag, som hygien, hälsa, hiv/aids och malaria. I skolor där WFP har skolmatsprogram har inskrivningen under det första året ökat med 28 procent för flickor och med 22 procent för pojkar. Under de senaste 45 åren har 28 länder tagit över WFP:s program med gratis skolmat och valt att själva driva dem vidare. Kassim-skolan norr om Addis Abeba i Etiopien har sex klassrum och elever i årskurs ett till fem. Barnen får gratis skolmat tack vare FN:s skolmatsprogram och den svenska kampanjen Skolmat blir kunskap, vars ambassadör är friidrottaren Carolina Klüft. Foto: Svenska FN-förbundet/Marcus Oliveras Svenska pengar till skolbarn i fem länder Sverige driver FN-förbundet sedan som räcker till en skollunch i något av det en stor lättnad att veta att deras barn I 2006 kampanjen Skolmat blir kunskap. programländerna. Därmed köper man åtminstone en gång om dagen får en Pengarna som samlas in går till FN:s världslivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP) och dess verksamhet med gratis skolmat. Den svenska kampanjen har vuxit stadigt sedan starten och förra året samlade man in pengar till skolluncher. Pengarna går till WFP:s skolmatsprogram i Afghanistan, Demokratiska Republikanska Kongo, Etiopien, Kambodja och Nicaragua. Ett 30-tal FN-föreningar runt om i Sverige, t ex Falun, Jönköping och Gotland, jobbar mycket aktivt med kampanjen, berättar Eva Brattander, kampanjansvarig. Bland annat försöker de synas vid olika lokala evenemang och det faller sig förstås också naturligt att samarbeta med skolor om den här kampanjen. Många elever och lärare har gjort fantastiska insatser, säger Brattander. En annan aktör som spelar en viktig roll i skolmatskampanjen är restaurangbranschen. På sju restauranger i olika delar av Sverige kan man idag välja att skänka två kronor till kampanjen i samband med att man äter lunch; en summa alltså inte bara en lunch till sig själv utan även en lunch till ett fattigt skolbarn. Vi kommer att satsa ännu mer på samarbete med restauranger under det kommande året och hoppas få med många fler, berättar Eva Brattander. BESÖK I ETIOPIEN Friidrottsstjärnan Carolina Klüft är sedan starten ambassadör för Skolmat blir kunskap. I oktober 2008 reste hon tillsammans med andra ur kampanjteamet till Etiopien för att studera skolmatsverksamheten på plats. Gruppen besökte bland annat Kassim-skolan och Muka Dhera-skolan norr om huvudstaden Addis Abeba. För barnen har skolmaten stor betydelse, konstaterade besökarna. Den gör att de orkar med skolarbetet bättre och lär sig mer. Dessutom har antalet elever ökat sedan WFP började servera lunch i skolan. Barnen, såväl pojkar men främst flickor, måste hjälpa till hemma vilket gör att deras skolgång lätt blir lidande. Men sedan skolan har börjat servera mat har barnens liv blivit lättare och deras närvaro i skolan har ökat. För föräldrarna är näringsriktig måltid. Det är intressant att få komma nära en sådan otroligt viktig verksamhet, kommenterade Carolina Klüft efter att ha tillbringat en hel dag tillsammans med barnen på Kassim-skolan. VILL FÖRÄNDRA Björn Almér, VD för kaffekedjan Barista Fair Trade Coffee, deltog också i besöket. Vart och ett av Baristas nio kaféer i Sverige sponsrar en egen skolklass i Etiopien. Tillsammans med de tablettaskar som säljs på kaféerna innebär det att över 300 barn i Etiopien varje dag får mat genom samarbetet mellan Barista och Skolmat blir kunskap. Vi blir allt fler som insett att den egna plånboken är ett starkt maktmedel för att förändra världen, konstaterar företaget på sin webbsida. AnnaLena Andrews Läs mer eller ge ett bidrag på 8 VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 9

6 MAT Socker från sockerrör ger det mest energirika biobränslet men är samtidigt ett hot mot vattentillgången i många länder. Bilden visar sockerrörsodling i Malawi. Fortsatt debatt om biobränslen Svår balansgång mellan mat- och energiproduktion Satsning på biogrödor för produktion av främst etanol behöver inte hota livsmedelsförsörjningen i fattiga länder. Förutsatt att utvecklingen sker varsamt. Den bedömningen gör världens ledande experter på området. I Tanzania, där centrala producenter av biodrivmedel vill utvinna morgondagens etanol i stor skala, är oron ändå påtaglig. Risken är stor att det här bara gynnar de redan välbeställda medan fattiga bönder, 80 procent av befolkningen, tvingas att gå hungriga även i fortsättningen, säger mänskorättsaktivisten och advokaten Tundu Lissu i organisationen Lawyers Environmental Action Team. Lissu vänder sig främst emot planerna att ta så stora arealer i anspråk för biogrödor. Det här kan få allvarliga konsekvenser för hela vårt jordbruk, tillägger Lissu. UTLÄNDSKA FÖRETAG Enbart svenska SEKAB, ett av många utländska företag som etablerat sig i Tanzania, hoppas kunna odla upp hektar jordbruksmark. Stigande bensinpriser i världen, i kombination med oron för de fossila bränslenas bidrag till växthuseffekten, har skapat en snabbt ökande efterfrågan på biobränsle. Miljontals hektar jordbruksmark har tagits i anspråk, framför allt i Brasilien. Detta har bidragit till de kraftigt ökade matpriserna som drabbat fattiga världen över. Tortillakrisen i Mexiko är ett bra exempel på hur det kan gå, säger USA:s ledande expert på biodrivmedel, Jeremy Woods. Efterfrågan på majs till etanolproduktion steg helt enkelt för snabbt. Det gjorde att mexikanerna inte länge hade råd med sina dagliga tortillas. Om många länder gör en kraftig satsning på biodrivmedel utan att samtidigt bry sig om att produktionen sker på ett hållbart sätt, så blir det problem, menar Woods. Liknande farhågor finns i Tanzania. Med tanke på att det fortfarande råder matbrist i delar av Tanzania måste vi ha bättre kontroll på livsmedelstillgången i landet innan vi sätter igång att odla biogrödor, säger Agnes Mwakaje vid Institutet för resursförvaltning i huvudstaden Dar es Salaam. MINSKAD JORDBRUKSSEKTOR Men kopplingen mellan höga matpriser och ökad efterfrågan på biobränsle är inte glasklar. I många u-länder har jordbrukssektorn länge minskat som resultat av att man importerat subventionerade livsmedel från EU och USA. Till detta kommer ökad befolkningstillväxt, klimatförändringar och oförmånliga handelsvillkor. I rapporten Risker och möjligheter med biobränslen, som FN:s jordbruksorgan FAO presenterade i fjol, menar en samlad forskarexpertis att det finns uppenbara risker med en alltför ensidig odling av biobränsle. Men med rätt jordbruksmetoder, och fokus på en rimlig balans mellan livsmedels- och bränsleproduktion, kan biogrödor göra att småböndernas situation förbättras i ett längre perspektiv. FAO efterlyser speciella skyddsnät för att garantera att hungriga människor inte drabbas. Det kan ske genom striktare kontroll av vilka områden som exploateras. FN-organet efterlyser också internationella handelsregler som inte missgynnar jordbrukssektorn i tredje världen. Alla beslut som rör biobränsle måste också vara genomtänkta så att tillgången på mat, mark och vatten är tryggad, menar FAO. Subventioner och handelsbarriärer skapar konstgjorda marknader som gynnar producenter i OECD-länder på bekostnad av småbrukare i utvecklingsländerna, framhåller generalsekreteraren Jacques Diouf i rapporten. RÄTT STYRMEDEL Med rätt styrmedel kan fattiga småbönder tjäna på det växande intresset för biobränslen. Men det förutsätter att de ökade intäkterna används till investeringar i jordbruket och för att skapa nya marknader och jobb. På det här sättet kan man gjuta nytt liv i en jordbrukssektor som länge fört en tynande tillvaro. Men det kräver stora investeringar i bl a infrastruktur, landsbygdsfinansiering och juridiska system. Vidare är det avgörande vilka grödor som odlas, hur odlingen bedrivs och hur lokalsamhällena berörs av produktionen. Socker från sockerrör, som är den mest energieffektiva men också törstigaste FAKTA BIOBRÄNSLE Biobränsle är inget nytt. Fast biomassa det vill säga vanlig ved är fortfarande den främsta energikällan i tredje världens hushåll, både till matlagning och till uppvärmning av bostäder. Det som nu diskuteras är den biomassa som förädlas till biobränslen och som framför allt används till fordonsbränsle. Råvaran är majs, oljeväxter och socker (från sockerbetor och sockerrör). Biobränslen svarar idag för tio procent av världens energitillförsel. Många länder i den rika världen, däribland Sverige, använder också stora mängder biobränsle för processvärme i massaindustrin och för att producera fjärrvärme. Inom EU svarar biobränslen för knappt fem procent av den totala energivolymen. råvaran vid framställning av biodrivmedel i tropiska länder, kan dränera det lokala jordbruket på vatten. Förändringar i markanvändningen kan också påverka den biologiska mångfalden, särskilt när det handlar om att röja skog för att odla biogrödor. Trycket på livsmedelsproduktionen kan minska om man förfinar den teknik som gör det möjligt att odla energigrödor i områden med sämre jordmån. Ett alternativ där tekniken ännu inte nått den kommersiella marknaden är därför att producera biobränsle från restprodukter inom jord- och skogsbruket. Detta är den andra generationens biobränslen, som också är skonsammare mot naturen. STORSKALIGA ODLINGAR Storskaliga odlingar av biogrödor kan ge många arbetstillfällen men riskerar samtidigt att konkurrera ut småskalig produktion. Ett sätt att förhindra en sådan utveckling är att stödja kooperativ och att arbeta fram regelverk som tillvaratar de småskaliga jordbrukarnas intressen. I Brasilien finns ett utbyggt samarbete mellan mindre jordbruk och storskaliga bioenergiproducenter där småbrukarna gynnas. Småbrukarna kan också få skatteförmåner och annat ekonomiskt stöd från den brasilianska utvecklingsbanken. I slutet av 2007 var småskaliga jordbruk med i programmet. Text och foto: David Dahmén frilansjournalist Mellan år 2000 och 2007 mer än tredubblades produktionen av flytande biobränsle tillverkat av spannmål. Ändå svarar biobränslena för bara två procent av allt fordonsbränsle som produceras. Efterfrågan ökar ständigt även om biobränslet för en lång tid framöver kommer stå för en mindre andel av det samlade bränsleutbudet. De biodrivmedel som finns idag är: ETANOL (framställs av sockerrör, sockerbetor eller spannmål). BIODIESEL (framställs av raps, palmolja, soja eller jatropha). BIOGAS (framställs av gödsel, växtrester eller dylikt men är inte aktuellt för import från Syd). Majsproduktionen i södra Afrika hotas av oregelbundna regn och torka. På bilden plockar en man i Swaziland upp överblivna majskorn från marken. Foto: WFP/Richard Lee Klimatförändringar hotar majsen i södra Afrika Miljöexperter varnar för minskande skördar på grund av den globala uppvärmningen. Sedan 2007 har oregelbundna regn och perioder av torka förstört majsskördarna i Lesotho, Namibia, Moçambique, Swaziland, Zimbabwe och Sydafrika. Vi uppskattar att majsproduktionen kommer att minska med nära nio procent fram till 2045, säger Sepo Hachigonta, forskare på Kapstadens universitet. Brist på majs kan få allvarliga konsekvenser eftersom det är en viktig basvara i södra Afrika där många redan är undernärda. Sepo Hachigonta och hans forskningsgrupp har studerat regionens jordbrukssektor, som i hög grad är beroende av nederbörd eftersom bevattningssystem ofta saknas. De har sett tydliga kopplingar mellan den globala uppvärmningen och minskande skördar. Som ett resultat av förhöjda temperaturer rubbas regnperioderna. Inom 30 år kommer vi se att regnperioden i Zimbabwe förskjutits med mer än en månad till december istället för sent i oktober, säger Hachigonta. Ett sätt att klara väderomställningen kan vara att odla grödor som inte är lika beroende av nederbörd och som bättre klarar av ett förändrat klimat. Majs kräver stora mängder regn. Därför borde jordbruken i södra Afrika börja odla durra och hirs istället, säger han. Miriam Mannak, Inter Press Service MAT 10 VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 11

7 MAT FN-fakta FN OCH MATFRÅGAN FN-FÖRBUND I VÄRLDEN I FN-förbundens världsfederation WFUNA (World Federation of United Nations Associations) ingår 108 FNförbund från olika delar av världen. Antalet hungrande och undernärda i världen uppskattas idag till 963 miljoner människor. Var femte sekund dör ett barn under tio år av svält eller sjukdomar orsakade av undernäring. Detta trots att världen redan idag producerar tillräckligt med mat för jordens befolkning på 6,7 miljarder människor. Inom FN-systemet jobbar en rad organ med verksamhet som relaterar till mat och hunger för att försöka motverka denna pågående katastrof. ARGENTINSKA FN-FÖRBUNDET Gratis mark ska ge arbetslösa mat Statlig mark till arbetslösa. Det är FN-förbundet i Argentinas förslag på hur man ska lösa matkrisen i landet. Förbundet har självt skickat ut en testpatrull som visat att förslaget håller. Kriser förstår man bättre från marken än från kontoret. Det säger Lucia Alberti, ordförande för argentinska FN-förbundet, när vi träffas i huvudstaden Buenos Aires. Det är när man träffar människor som inte har tillräckligt med pengar för att köpa mat hela månaden ut, som man förstår att något måste göras, menar hon. Lucia Alberti mötte hungern första gången på 1990-talet. Landet förde en handelspolitik som gick ut på att öppna gränserna och det ledde till att många inhemska industrier tvingades lägga ned med arbetslöshet som resultat. I Argentina, där arbetslösa är nästan helt utlämnade till familjen för sin överlevnad, innebar det en katastrof för många människor. VÄRRE KRIS 2001 följde en ännu värre kris. Valutan devalverades till en fjärdedel av sitt värde och hälften av befolkningen hamnade under fattigdomsstrecket. Många människor hade inte råd att köpa mat. I området Pontevedra, utanför huvudstaden, hade nästan hela den vuxna befolkningen arbetat med infrysning av kött. När dessa industrier stängde uppstod massarbetslöshet. Upp till 80 procent av befolkningen i området var arbetslös, säger Lucia. FN-förbundet begav sig till Pontevedra och pratade med människor om hur problemet skulle kunna lösas. Då föddes idén om att ge jordbruksmark till arbetslösa. I Argentina finns nämligen ganska stora områden fertil jord som inte brukas. Genom att ge den till de arbetslösa skulle de alltid garanteras mat, säger Lucia. Tanken var att tre till fyra arbetslösa skulle samarbeta om att börja odla snabbväxande grödor som aubergine, sötpotatis, lök och grönsaker. Överskottet skulle säljas på den lokala marknaden, och på så sätt skulle man även få en inkomst. Vi började med att leta gratis mark för att testa projektet. En privatperson Vi är en länk mellan vanliga människors kunskap om verkligheten och politikers möjlighet att göra något åt det. Det säger Lucia som under 2008 höll föreläsningar för senatorer om millenniemålen. ställde upp med jord som han inte använde, och FN-förbundet skickade dit fyra ungdomar för att undersöka om projektet var hållbart, berättar Lucia entusiastiskt. Uppdraget var att skörda inom tre månaders tid. Dessutom skulle man få igång en försäljning av produkterna på den lokala marknaden. De enda hjälpmedlen var enkla jordbruksredskap som hacka och spade, material till att bygga ett enkelt hus och utsäde som ungdomarna hade fått gratis av staten. Det gick hur bra som helst. Ungdomarna snickrade ihop ett litet skjul och kom snabbt igång med odlingen. Och allt var helt organiskt! säger Lucia stolt. PASSAR MÅNGA LÄNDER Lucia menar att projektet passar länder där det finns obrukad jord något som gäller många fattiga länder. Under krisen i Argentina i början av 2000-talet försökte hon få staten att anamma projektet för att kunna driva det i stor skala. FN-förbundet arbetar ju med millenniemålen, och ett av dem är att bekämpa fattigdom, förklarar hon. När vi hade hittat en metod för att göra det kände jag mig tvungen att för- Forts på sid VÄRLDSHORISONT 1/09 HUNGER OCH UNDERNÄRING Akut hunger eller svält uppkommer i olika katastrofsituationer som krig, torka eller översvämningar. Den typen av kriser motsvarar dock bara åtta procent av alla hungerns offer. 92 procent av de hungrande lider i stället av kronisk undernäring. Undernäring uppstår när en person under en längre tid inte har möjlighet att inta tillräckligt med näring för att täcka det dagliga energi- och proteinbehovet, eller behovet av vitaminer och mineraler. Undernäring leder till försämrat immunförsvar som i sin tur ökar risken att drabbas av infektionssjukdomar som luftvägsinfektioner, diarré, mässling, och malaria. I genomsnitt anses en vuxen behöva 2100 kalorier på dygn för att leva ett hälsosamt liv. Barn är särskilt utsatta för undernäring. När ett barn väger mindre än 80 procent av vad som anses vara normalt definieras detta som akut undernäring. Omkring tio miljoner människor dör varje år av undernäring och sjukdomar relaterade till detta tillstånd. De hungrande finns i alla åldrar, från spädbarn vars mödrar inte kan producera nog med bröstmjölk, till äldre som saknar släktingar som tar hand om dem. Det är de arbetslösa invånarna i städernas slum, de jordlösa lantarbetarna, de föräldralösa barnen och de sjuka som skulle behöva särskild mat. Oddsen talar mot den största majoriteten av dessa människor redan från födseln. Över 20 miljoner barn med låg födslovikt (LBW, Low Birthweight) föds varje år. Även om de överlever spädbarnstiden, får många LBW-barn hämmad fysisk och kognitiv tillväxt under uppväxten. Som vuxna resulterar detta i reducerad arbetskapacitet och inkomst. TRYGGAD TILLGÅNG TILL MAT FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO definierar tryggad tillgång till mat ( food security ) som det tillstånd då alla människor, vid alla tidpunkter, har fysisk, social och ekonomisk tillgång till tillräcklig, säker och näringsrik mat. Detta En flicka i byn Suragaudi, Nepal, hjälper till med maten. Foto: WFP/James Giambrone innebär att de ska kunna tillgodose sina näringsbehov och få den mat de behöver för att kunna leva ett aktivt och hälsosamt liv. Motsatsen, d v s otillräcklig tillgång till mat ( food insecurity ), råder då människor är undernärda på grund av att mat i tillräcklig mängd inte finns inom räckhåll. Idag saknar nära en sjundedel av jordens befolkning tillräckligt med mat för att leva ett friskt och aktivt liv, vilket gör hunger och undernäring till det största hotet i världen mot människors hälsa större än hiv/aids, malaria och tuberkulos tillsammans. Det har aldrig tidigare funnits så mycket mat som idag. I kvantitativa termer produceras det redan tillräckligt med mat för att mätta hela jordens befolkning på 6,7 miljarder människor. Varför måste det då vara så att nästan var sjunde människa i världen hungrar? Det är inte brist på mat som orsakar hunger och undernäring utan fattigdom och brist på demokrati och rättvisa. Fattiga människor har svårare att få tillgång till mat eftersom de saknar makt, köpkraft och resurser att själva producera tillräckligt med mat, skriver FAO som svar på sin webbsida. VAR FINNS DE HUNGRANDE? Av de 963 miljoner hungrande och undernärda i världen bor över 60 procent i sju länder: Indien, Kina, Demokratiska Republiken Kongo, Bangladesh, Indonesien, Pakistan och Etiopien. Framsteg i dessa länder med stora befolkningar skulle innebära en mycket betydande minskning av den globala hungern. Sett per region bor nästan två tredjedelar av de hungrande i Asien, en världsdel med en mycket stor folkmängd och relativt långsamma framsteg i kampen mot hungern. Några länder i Sydostasien, däribland Thailand och Vietnam, har gjort stora framsteg medan situationen har försämrats i Södra Asien och Centralasien. Forts på bästa sida

8 Det största antalet hungrande finns alltså i Asien. Men Afrika är den kontinent där hungern och undernäringen minskar långsammast och där procentandelen hungrande är störst. Mer än var tredje afrikan söder om Sahara är kroniskt hungrig vilket är den högsta andelen undernärda människor i världen i förhållande till befolkningsmängden. I Demokratiska Republiken Kongo har antalet hungrande ökat kraftigt under senare år p g a det utdragna kriget. Stora framsteg i kampen mot hunger har gjorts i Ghana, Nigeria, Mocambique och Malawi. Innan priserna på livsmedel började stiga 2006 var Latinamerika och Karibien de mest framgångsrika regionerna i världen när det gäller att minska hungern. Därefter har antalet hungrande börjat stiga igen. Länder i Mellanöstern och Nordafrika har generellt sett de lägsta nivåerna av undernäring bland utvecklingsländerna. Konflikterna i Afghanistan och Irak samt höga matpriser har dock ökat antalet hungrande även i denna region. VILKEN ÄR TRENDEN? Under 1900-talets senare del höll mänskligheten på att vinna kampen mot sin äldsta fiende, hungern. Från 1970 till 1997 minskade antalet hungrande i världen från 959 miljoner till 791 miljoner främst som ett resultat av stora framgångar med att minska antalet undernärda i Kina och Indien. Sedan slutet av 90-talet har dock antalet människor som saknar tryggad tillgång till mat ökat var det totala antalet undernärda i världen 852 miljoner. Av dem bodde 815 miljoner i utvecklingsländer, 28 miljoner i mellaninkomstländer, och nio miljoner i i-länder uppskattades antalet hungrande till 923 miljoner och förra året alltså till 963 miljoner människor. Samtidigt ska man ha i åtanke att världens befolkning långsamt ökar. Om man i stället för antal människor ser till procentandel så var 20 procent av världens befolkning undernärd Denna siffra uppskattades till 17 procent < > No data % Undernourished population Population sous-alimentée Población subnutrida Aktörer inom FN-systemet Hungern i världen. Procentandel undernärda i varje land. Källa: FAO FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO (Food and Agriculture Organization) leder FN:s och det internationella samfundets ansträngningar för att skapa en värld utan hunger. FAO har huvudansvaret för att föra ut kunskap om den rådande situationen och för att driva på samtliga regeringar så att de tar sitt ansvar för att världens befolkning ska få tryggad tillgång till mat. Organisationen verkar i samråd med både utvecklingsländer och industrialiserade länder och fungerar som ett neutralt forum där nationer kan mötas för att förhandla fram avtal eller diskutera policy. FAO är även en källa till kunskap och information och arbetar kontinuerligt med kunskapsöverföring till regeringarna. Alla länder i världen är medlemmar i FAO och dessutom ingår EU som egen medlem. FAO är FN:s första fackorgan och grundades en vecka före bildandet av själva FN Redan 1943 hade framsynta världsledare börjat diskutera frågan på initiativ av USA:s president Franklin Roosevelt eftersom de insåg att säkrad matförsörjning krävdes för att få en hållbar fred. De förstod att det bästa sättet att bistå de krigsdrabbade länderna var att skapa förutsättningar för dessa länder att producera sin egen mat och därmed också ha möjlighet att ansvara för sin egen nationella utveckling. Sedan grundandet 1945 har FAO fokuserat på att förbättra levnadsförhållandena för landsbygdsbefolkningen i utvecklingsländer, där 75 procent av de fattiga och hungrande i världen fortfarande lever. FAO:s mandat omfattar jordbruksfrågor, landsbygdsutveckling, skogsbruk och fiske. Organisationen stödjer regeringarna med kunskap och metoder för hur de ska kunna effektivisera dessa sektorer. Målet med insatserna är att länderna på sikt ska få medel och kunskap att själva säkerställa matförsörjningen för sina befolkningar. Att trygga tillgången till mat är FAO:s främsta uppgift och en värld utan hunger har varit FAO:s mål sedan starten. Se WFP FN:s världslivsmedelsprogram WFP (World Food Programme) grundades 1963 med uppgift att hantera FN:s matbistånd. WFP är idag världens största humanitära organisation och planerar att under 2009 nå ut med hjälp till över 100 miljoner människor i ca 80 länder med en budget på 5.3 miljarder dollar. WFP arbetar för att möta behoven i katastrofsituationer samt med ekonomisk och social utveckling, allt utifrån ett hållbarhets-, genus- och miljöperspektiv. Organisationen räddar liv i nödsituationer, förhindrar akut svält, återupprättar människors matsäkerhet efter konflikter, minskar kronisk svält och undernäring, ökar länders kapacitet att hantera matosäkerhet samt stödjer lokala inköp av mat. WFP har flera program som särskilt riktar sig till utsatta grupper som barn, hiv/aids-smittade, flyktingar samt kvinnor och flickor. Förutom matbistånd är WFP ansvarigt för att tillhandahålla det logistiska stöd som krävs för FN:s humanitära insatser. Organisationen arbetar också för att hungern i världen ska prioriteras på den internationella agendan och formulerar policys, strategier och insatser som direkt gynnar de fattiga och hungrande i världen. Att få mat betyder för många fattiga och utsatta människor att de kan sluta fundera på hur de ska få mat nästa gång, och istället kan koncentrera sig på att bygga en hållbar framtid. Ett mål mat kan därför betyda frihet att utveckla ett samhälle. Projekten ska hjälpa utsatta människor att komma på fötter så att de så småningom själva kan säkra tillgången till mat. Se IFAD Internationella Jordbruksutvecklingsfonden IFAD (International Fund for Agricultural Development) är ett specialiserat FN-organ som etablerades 1977 i anslutning till matkrisen i Sahel-området i Afrika. Syftet med fonden var att finansiera jordbruksutvecklingsprojekt i utvecklingsländerna, framförallt i syfte att öka matproduktionen. IFAD:s mål är att minska den utbredda fattig domen på landsbygden genom samverkan med regeringar, frivilligorganisationer, finansiärer och berörda folkgrupper. Sedan 2001 är svensken Lennart Båge FAO:s generaldirektör. IFAD har liksom FAO och WFP sitt huvudkontor i Rom. Se UNDP FN:s utvecklingsprogram UNDP (United Nations Development Programme) är FN:s organ för global och långsiktig hållbar utveckling. UNDP har landkontor i 166 länder där man stödjer regeringarna i deras arbete med att finna lokala lösningar för att stärka demokratin, bekämpa fattigdomen, förebygga och lösa konflikter samt motverka miljöförstöring och spridning av hiv/aids. Ökad respekt för mänskliga rättigheter och en starkare ställning för kvinnor är målsättningar som ska genomsyra allt arbete som UNDP gör. UNDP har också ett samordnande ansvar inom FN och på landnivå är det ofta UNDP-chefen som samordnar alla FNinsatser. Organisationen har dessutom ett särskilt ansvar för att koordinera nationella och globala insatser för att nå millenniemålen. Se FN:S MILLENNIEMÅL Vid millennieskiftet år 2000 enades världens ledare om åtta utvecklingsmål som ska vara uppfyllda till Ett av målen är att halvera andelen människor som lider av extrem fattigdom och hunger. Att leva i extrem fattigdom innebär bl a att man försöker överleva på 1,25 dollar per dag. När FN presenterade sin halvtidsrapport om millenniemålen sommaren 2007 var bedömningen att målet skulle nås på global nivå ifall dåvarande utvecklingstakt höll i sig. Sedan dess har utvecklingen avstannat och i flera länder gått åt helt fel håll, till stor del p g a de höjda mat- och bränslepriserna och finanskrisen. Enligt ett uttalande av Världsbanken i december 2008 hade ytterligare 130 till 155 miljoner människor fallit ner i extrem fattigdom under det senaste året. Se LEDNINGSGRUPP FÖR MATKRISEN I april 2008 etablerade FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon en ledningsgrupp för den globala matkrisen (High-level Task Force on the Global Food Security Crisis). Han är själv ordförande för gruppen som också inkluderar cheferna för berörda FN-organ samt Världsbanken, Världshandelsorganisationen WTO och Internationella Valutafonden, IMF. Gruppens främsta uppgift är att arbeta för en gemensam och kraftfull respons på matkrisen i världen. Se

9 Handla rättvisemärkt! Genom att välja rättvisemärkta varor påverkar du utvecklingen i världen i positiv riktning. Rättvisemärkt (Fairtrade) är en kvalitetsstämpel som garanterar att de som arbetat med din vara har goda arbets- och levnadsvillkor. Verksamhet i utvecklingsländer som är fairtrade-certifierad har dessutom positiv effekt på det omgivande samhället; den föregår som gott exempel och tvingar andra aktörer att höja ribban. Välj också gärna ekologiska produkter (t ex med KRAV-märkning). Rätten till mat och vatten Forts Den mänskliga rättigheten till mat finns uttryckt i flera olika deklarationer och konventioner, däribland FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (MR-deklarationen) och Konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna (ESK-konventionen). De länder som anslutit sig till konventionen är juridiskt skyldiga att arbeta för förverkligandet av dessa rättigheter. I december 2008 antog FN:s generalförsamling ett tilläggsprotokoll till ESK-konventionen. När protokollet träder i kraft kommer individer vars länder anslutit sig till protokollet att kunna klaga hos ESKkommittén i de fall där de anser att deras regering kränker deras rättigheter enligt konventionen. Bristen på rent dricksvatten och sanitet är avgörande skäl till att fattigdom, hunger och sjukdomar är så utbredda i utvecklingsländerna. Vatten är dessutom en förutsättning för att kunna producera mat. Men rätten till vatten är inte specificerad i de grundläggande dokumenten om mänskliga rättigheter. För att komma runt detta har rätten till vatten definierats av ESK-kommittén som en del av rätten till mat och rätten till hälsa. Inom FN-systemet arbetar bl a FN:s specialrapportör för rätten till mat med dessa frågor. Sedan november 2008 har FN också en särskild rapportör för rätten till vatten. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO har en särskild enhet som arbetar med rätten till mat. Se Det här kan DU göra! När många myror kommer med sitt strå så blir det till slut en stor stack. Kom med i kampen mot hungern tillsammans kan vi göra skillnad! Här är några förslag på hur du kan engagera dig: Lär dig mer! På FAO:s svenska webbsida finns fakta om jordbrukets, skogens och fiskets roll för en uthållig utveckling. Du kan också läsa om klimatförändringar, om biobränslen, om millenniemålen och mycket mer. Se Se också och FN-förbundet ger ut FN-rapporter i sammanfattning på svenska (se butik) och ordnar kurser och andra utbildningar (se Inspirera andra! Ta upp frågan om mat och försörjning i din familj, förening, skola, vänkrets... Ge andra ett ex av Världshorisonts tema nummer om mat och be dem läsa. Ni kan sedan diskutera frågor som: Vi delar denna enda värld och resurserna ska räcka till alla, vad innebär det? Hur ser världen ut? Vilka lider av kronisk undernäring och varför? Vad är uthållig utveckling? Vad innebär vår livsstil för miljön? Kan jag minska mitt eget fotavtryck? Världshorisont kan beställas på 5 Påverka Reinfeldt! FN:s utvecklingsprogram UNDP har startat en uppseendeväckande kampanj, Help Sweden, som går ut på att namnunderskrifter samlas in till ett upprop till statsminister Fredrik Reinfeldt. Budskapet är att statsministern under sitt EUordförandeskap hösten 2009 bör göra millenniemålen och fattigdomsbekämpning till en huvudfråga. Se Bjud ett barn på skolmat! Gratis skolmat i fattiga länder har flera positiva effekter. Utbildning är en väg ut ur fattigdom. Gratis mat lockar hungriga barn till skolan. Näringen från maten gör att barnet blir friskare och lär sig mer. Trycket på familjen att överleva lättar och hela samhället gynnas. Om du bjuder ett barn på skolmat hjälper du alltså både barnet, familjen och i förlängningen hela samhället. FN-förbundet har därför startat kampanjen Skolmat blir kunskap som slussar pengar till WFP:s skolmatsprojekt. Läs mer om hur du kan engagera dig på eller ge ett bidrag via pg (ange skolmat ). 6 Skriv en insändare! Lokaltidningar har ofta insändarsidor där det är lätt att få in ett bidrag. Ett ämne kan vara Den rika världens finanskris får inte överskugga den fattiga världens matkris. Uttryck dina åsikter och försök uppmuntra andra till engagemang och aktivitet. från sid 12 söka skapa ett projekt i stor skala. Det var ju kris! Eftersom Lucia vid den tiden var rådgivare till en senator passade hon på att komma med ett förslag om att ge statlig mark till arbetslösa. Tanken var att utifrån FN-förbundets erfarenheter av jordbrukskollektiv skapa små kollektiv, där fyra familjer delade på en jordlott. Samtidigt skulle man hålla kurser i vad man ska odla och hur man ska laga maten för att den ska ge så mycket näring som möjligt. Kommunen skulle sedan stödja kollektiven genom att köpa deras produkter för att användas i exempelvis skolmat. Än har Lucia och FN-förbundet inte fått något statligt stöd för projektet. Men organisationen arbetar vidare med idén. Tanken är att småbönderna ska vara självförsörjande. De ska både få skörd och frön som gör att de kan så igen. På så sätt blir man inte beroende av priser på utsäde. Men vi vill även att verksamheten ska utvecklas tekniskt och att hela samhället ska utvecklas som följd, säger Lucia OJÄMLIKT LAND Under de senaste 20 åren har Argentina gått från att vara ett relativt jämlikt land till att bli alltmer ojämlikt. Vi producerar mat för 300 miljoner personer och vi är bara 40 miljoner. Trots det finns det människor som inte har tillräckligt att äta, säger Lucia upprört. Och de som har pengar blir bara rikare. Samtidigt som Argentina producerar mängder av jordbruksprodukter går arbetslösa fabriksarbetare runt på nätterna och rotar i sopor efter kartonger som de kan sälja för några kronor. Regeringen har satt prisstopp på mjölk och andra produkter och för ett par år sedan stoppade man köttexporten för att det inhemska priset skulle sjunka. Men övriga produkter har under de senaste åren drabbats av Argentinas höga inflation. Och lönerna för de svagaste grupperna har inte hängt med. Det har gjort att många människor haft svårt att få pengarna att räcka till, trots att landet haft en tillväxt på närmare 8 procent under flera år. Lucia tycker därför att FN-förbundets matprojekt är högst aktuellt. Hon vill att staten ska se över de produktiva landområdena och samtidigt ringa in de människor som är i störst behov av hjälp ofta kvinnor med barn. Vårt förslag är att människor ska få bo vid jordlotten, och därmed garantera mat till både sig själva och samhället, samtidigt som en ny produktionskärna skapas. FN-förbundet har redan pratat med flera kommuner som har statlig mark mark som inte svämmas över vid oväder. Vi har hittat tre kommuner som vill samarbeta. Därmed har vi löst det svåraste problemet: att få jord. Det statliga institutet för jordbruksteknik har också lovat gratis utsäde. Nu fattas bara arbetslösa människor som vill bli jordbrukare och pengar från staten för att dra igång ett projekt. Indien alltför beroende av vete och ris Indien måste bli mindre beroende av vete och ris. Det menar experter på tryggad livsmedelsförsörjning. Traditionellt sett har befolkningen haft tillgång till en mängd grödor såsom hirs, majs, säd, korn, råg och linser, såväl som olika tropiska frukter och grönsaker, säger miljöaktivisten Ashish Kothari. Men en skev jordbrukspolitik och subventionerad distribution har lett till att miljontals fattiga människor blivit alltför beroende av vete- och risproduktion. Därmed har det blivit svårare att klara sig igenom matkriser, menar Kothari. Den förändrade kosten har också påverkat befolkningens hälsa. En del experter gör kopplingar mellan ensidig kost och den ökade förekomsten av diabetes. Gratis mark och frön från staten. Det är det enda som behövs för att skapa ett litet jordbruk som arbetslösa skulle kunna livnära sig på. Det har FN-förbundet i Argentina visat. Bilden är från förbundets testprojekt. BARA VOLONTÄRER FN-förbundet i Argentina har inga anställda utan alla är volontärer. Lucia var tidigare kongressledamot. Andra är domare, åklagare, politiska rådgivare och det finns även psykologer och sociologer i gruppen. Jag var engagerad i frågor för mänskliga rättigheter under diktaturen i Argentina, säger Lucia. När Argentina blev demokratiskt var det naturligt att engagera sig för FN. Många av landets problem löstes ju inte automatiskt med demokratin. Människors hopp om välstånd var ett sådant. I Argentina ökade tvärtom fattigdomen, säger hon. Det argentinska FN-förbundet arbetar idag med flera av FN:s millenniemål samt mot sexuellt utnyttjande av barn. För fyra år sedan började man arrangera utbildningar om hur trafficking (människohandel) kan förebyggas ska förbundet stå värd för en internationell konferens om denna fråga. Hemligheten för att få igenom sina förslag är, enligt Lucia, att arbeta både uppåt och nedåt. Det är genom att prata med vanliga människor som man förstår vilka behov som finns, menar hon. Men för att komma någon vart gäller det sedan att ha bra kontakter med argentinska politiker. Det är först då som man kan få gehör för förslag hur goda de än är. Text: Maria Pettersson Foto: Argentinska FN-förbundet En studie från förra året visar också att hälften av alla barn under fem år är korta till växten till följd av näringsbrist. En mångfald av grödor bidrar till en bättre hälsa. En varierad odling har inte bara positiva effekter för ekologin utan även för människors hälsa, säger Vandana Shiva, expert på tryggad livsmedelsförsörjning. (IPS) MAT FN-fakta nr 1/09: FN och matfrågan Text: AnnaLena Andrews. Uppgifterna i faktabladet är till största delen hämtade från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO. Faktabladet kan beställas från FN-förbundet (upp till 10 ex gratis) E-post: info@fn.se Telefon: VÄRLDSHORISONT 1/09 17

10 TeSTa gratis TeSTa gratis Beställ 3 gratis provex eller 3 provex plus en helårsprenumeration för 150 kr (studerande) på: Tidningen för dig som vill veta mer om global utveckling Organisationer måste muta för att få hjälpa Humanitär hjälp försenas av korruption vid katastrofer Tiotusentals människors liv kan stå på spel. Ändå händer det att hela regimer eller enstaka tjänstemän försöker berika sig på katastrofhjälp. Det visar en enkät som OmVärlden har genomfört bland de svenska organisationer som under förra året tog emot pengar för humanitära insatser från Sida. Fem av sju organisationer i undersökningen uppger att de har stött på någon form av problem kopplade till korruption i samband med Hur kommer Sverige att ställa sig till utvecklingsländernas krav på ett nytt internationellt finansiellt TORSTEN WETTERBLAD, DEBATT SIDAN 24 system? TIDNINGEN OM GLOBAL UTVECKLING NR 1 FEBRUARI KR katastrofinsatser. Två olika organisationer utesluter inte att de betalat mutor för att få fram hjälp i tid och i ett fall har en insats helt uteblivit på grund av korruption. Carin Norberg, styrelsemedlem i Transparency International, säger att man kan ha förståelse för att organisationerna i undantagsfall lockas att betala mutor. Men generellt måste vi arbeta för att motverka riskerna, säger hon. SID 2 3 NYHETER Hon vill att Afrika ska tala med en röst SID 12 Höga förväntningar på svenskt ordförandeskap Vilka förhoppningar, möjligheter och begränsningar finns när Sverige tar Foto: Eric Miller Vilka fick störst anslag i år? BRANSCH SID 21 FN-förbundet blir alltmer etablerat som insamlingsorganisation. En stor del av pengarna går till Röj-en-mina, förbundets äldsta insamlingskampanj, som slussar vidare pengarna till FN:s minröjningsarbete. Bilden visar manuell minröjning i Afghanistan. Foto: Danish Demining Group Du får: nyheter om internationellt utvecklingsarbete fördjupande och granskande reportage levande debatter röster från hela världen OmVärlden, Stockholm, Mänskliga rättigheter Teologiska högskolan Stockholm (THS) Utbildning i mänskliga rättigheter: Masterprogram Kandidatprogram Fristående kurser Nätkurser Uppdragsutbildning Kunskap och utbyte av erfarenheter är en förutsättning för att värna om mänskliga rättigheter (MR). THS har varit föregångare och ligger alltid i framkant vad gäller utbildning och forskning inom mänskliga rättigheter. Öppet Hus den 20 mars -09 THS Åkeshovsvägen Bromma Tel mr@ths.se Vad behöver Gaza? Först återuppbyggnad. Men vilket stöd behöver Gaza sedan? SID 4 AVDELNINGAR Nyheter 2 Porträtt 12 Debatt 22 Biståndet till Etiopien minskar efter ny lag Det svenska biståndet till Etiopien kommer att minska sedan parlamentet godkänt en lag som förbjuder oönskade organisationer att arbeta i landet. SID 8 Valresultat utmanar Bolivias förvaltning Ursprungsbefolkningens rättigheter ska stärkas enligt resultatet från folkomröstningen i Bolivia. Men hur ska det gå till? SID 6 7 Utlandsresenärer får multiresistent bakterie Var tredje svensk som reser till utvecklingsländer får multiresistenta tarmbakterier med sig hem. SID 17 BÖCKER Baksidan av det indiska tillväxtundret Bland IT-ingenjörer och nattklubbar lever Indiens fattiga. En ny roman sätter ljuset på baksidan av det indiska tillväxtundret. SID 28 Filantropiska företagsprojekt som sponsring och bidrag till frivilligorganisationer kommer att minska. Foto: AP NIKLAS ZANDÉN, FORSKARE VID HANDELSHÖGSKOLAN I GÖTEBORG, EKONOMI SID 9 Namn 27 Böcker 28 Frågor & Svar 32 FN-rörelsen får göteborgskontor FN-förbundet kommer att öppna ett permanent regionkontor för Västra Götalandsregionen. Det blev resultatet av det pilotprojekt som genomfördes under 2007 och Syftet med kontoret, som kommer att ligga i Göteborg, är bl a att ge ökat stöd åt FN-föreningar och distrikt i regionen. Förhoppningsvis kommer en regionsamordnare på heltid att anställas under våren 2009 FN-förbundet på webben Endast tre av 975 offentliga webbplatser klarade eutvecklings mätning av kodkvalitet i januari. FN-förbundets webbsida fn.se var en av de tre och klarade samtliga mätpunkter. Se FN-förbundet har också ökat sin närvaro på webben under senare tid. Förbundet finns nu med på Facebook, bloggy och twitter. Se facebook.se, bloggy.se samt twitter.com. Gabelic kandiderar ännu en gång Jag brinner för dessa frågor och tycker att det vore väldigt roligt att få fortsätta som ordförande. Det svarar Aleksander Gabelic, FN-förbundets ordförande, på Världshorisonts fråga om han står till förfogande för ytterligare en mandatperiod när FNförbundet väljer ny styrelse i juni Gabelic är socialdemokratisk riksdagsman och har varit ordförande för FN-förbundet sedan år Världshorisont Insamling allt viktigare för FN-förbundet Röj en mina eller bjud på skolmat. Med hjälp av Svenska FN-förbundet går det numera att göra världen lite bättre. Och tro det eller ej, även en världsomspännande organisation som FN behöver din hjälp ibland. FN är som en myndighet, eller som en stat. En organisation där det alltid finns pengar. Eller? FN-förbundets generalsekreterare Bonian Golmohammadi är av en annan åsikt. Att FN har enorma resurser är en myt som vi försöker bekämpa, säger Golmohammadi när han får förklara varför Svenska FN-förbundet satsar allt mer på att driva olika insamlingsprojekt. Vi samlar in pengar huvudsakligen för att FN behöver mer resurser. Det finns ständigt projekt som är underfinansierade. FN-förbundet blir alltmer etablerat som insamlingsorganisation. De senaste tre åren har förbundet haft ett 90-konto som garanterar att pengarna används på ett bra sätt, och sedan 2006 har summan av insamlade medel fördubblats för varje år. Målet för 2009 är att få in omkring fyra miljoner kronor och under våren kommer organisationens första insamlingsansvarige att anställas. Borde inte medlemsländerna betala för FN:s verksamhet? Medlemsländerna borde fixa det, men det är mycket som medlemsländerna inte gör. Som att höja biståndet till 0,7 procent av BNI, vilket många av dem lovat att göra, säger Golmohammadi. Han menar att det inte går att tillåta mänskligt lidande p g a de stater som inte sköter sig, och därför är det viktigt att även FN-förbundet är med och samlar in pengar. Fördelen med att stödja FN:s olika program är att upparbetade kanaler redan finns, och dessutom lyfter Golmohammadi fram FN som en neutral part som lätt kan navigera sig fram vid olika katastrofer runtom i världen. Det är viktigt att få bort politiseringen av världens lidande, konstaterar han. GAZA ETT EXEMPEL Kriget i Gaza är ett exempel på vad en skänkt slant till FN kan åstadkomma. Det är inte många internationella organisationer som är tillåtna att verka på det av Israel ockuperade området. FN har däremot funnits på plats i trettio år, och FNorganet UNRWA har ansvarat för stora delar av samhällsfunktionerna på Gazaremsan. När de sönderbombade områdena ska återuppbyggas finns alltså FN redan på plats, och via Svenska FN-förbundet går det att skänka pengar till det humanitära arbetet utan att ta ställning för någon av parterna i den pågående konflikten. Liknande situationer har funnits vid tidigare krissituationer. När cyklonen Nargis slog till mot Burma förra året fanns FN:s livsmedelsprogram WFP redan på plats och kunde agera direkt inifrån landet. Samtidigt nekades de flesta andra hjälporganisationer att komma in i Burma. Men det är inte bara vid stora katastrofer som FN behöver samla in pengar. Motorn i Svenska FN-förbundets insamlingsarbete är de två långsiktiga projekten Röj-en-mina och Skolmat blir kunskap. Insamlingen till minröjningen startade redan 2002, och det långsiktiga målet är en värld utan minor. Bonian Golmohammadi tror att det finns ett stort intresse av att hjälpa till att förbättra världen, inte bara akut vid katastrofer, utan även med mer långsiktiga insatser. Vi tycker generellt sett att det går att ge mer pengar. Idag ger Sverige mindre per capita än exempelvis USA och Norge. Det går alltså att ge mer. Förutom att vädja till privatpersoner och medlemmar inom den egna organisationen berättar Golmohammadi att man även vänder sig till näringslivet för att få in pengar. Flera företag har redan bidragit till arbetet, även om det än så länge är privatpersoner som står för majoriteten av de insamlade medlen. Jacob Zetterman Skribenten är frilansjournalist Läs mer på över ansvaret för EU:s utvecklingspolitik i juni? Läs OmVärldens stora EUspecial. SID VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 19

11 Konflikten om de landområden som kom att bli Israel och Palestina har pågått i olika former i snart hundra år. Freden är fortfarande avlägsen. Världshorisont redogör här kortfattat för några milstolpar och FN:s roll i konflikten genom åren. FN:s delningsplan från Källa: Staten Israel med ockuperade områden. Källa: UNISPAL (United Nations Information System on the Question of Palestine) Långt till fred i Israel och Palestina Motsättningarna mellan Israel och Palestina har sin grund i nationalistiska strävanden som är långt äldre än både FN-organisationen och dess företrädare Nationernas Förbund. Det är en av orsakerna till att konflikten aldrig på allvar har ägts av FN. Stormakterna, framför allt de tre säkerhetsrådsmedlemmarna Storbritannien, Frankrike och USA, har genom åren värnat sina intressen i området. Att dessa intressen har varierat från tid till annan har inte främjat en stabil utveckling i regionen. FÖRE FN I 1917 års Balfourdeklaration meddelades att Storbritannien stöder det judiska folkets strävan efter en egen hemvist i Palestina under förutsättning att det inte skulle påverka de araber som redan bodde där. Nationernas Förbund gav 1922 britterna ett mandat över Palestina och uppdrog åt dem att skapa politiska institutioner för självstyre samt att säkra att Palestina skulle bli en säker hemvist för det judiska folket. En brittisk kommission föreslog därefter att Palestina skulle delas upp i ett arabiskt och ett judiskt område. I slutet av andra världskriget minskade det brittiska inflytandet i regionen på grund av en tvetydig hållning gentemot parterna. Samtidigt gav USA:s president Roosevelt ett allt tydligare stöd till en judisk statsbildning i Palestina. FN GÖR ENTRÉ 1947 bad Storbritannien FN att bistå med en lösning på Palestina-frågan. Som svar skapades FN:s särskilda kommitté för Palestina, UNSCOP. Kommittén drog efter en undersökningsresa samma slutsats som britterna, d v s att judar och araber skulle få var sitt territorium. Man ritade upp de tänkta skiljelinjerna och föreslog att Jerusalem skulle stå under internationell övervakning. Generalförsamlingen fastställde planen den 25 november 1947 trots motstånd från arabstaterna. De våldsamheter som följde ledde till att palestinier kom att fly till arabiska grannstater inom det kommande året. Därmed lades grunden till den ännu olösta flyktingfrågan. Den nya staten Israels födelse deklarerades den 14 maj NÅGRA VIKTIGA ÅRTAL 1948: Israel attackerades direkt av de omkringliggande arabstaterna, som dock inte var bättre rustade och samordnade än att Israel kunde slå tillbaka attacken. FN:s säkerhetsråd beordrade eldupphör den 29 maj (resolution 50). Israel gjorde dock ytterligare framryckningar och tog kontroll över ett större område än det som UNSCOP hade föreskrivit i sin delningsplan. 1956: Gränsstridigheter mellan egyptiska och israeliska styrkor och den egyptiske ledaren Nassers förstatligande av Suez-kanalen ledde till krig mellan Storbritannien, Frankrike och Israel på ena sidan och Egypten på andra sidan. När Storbritannien och Frankrike blockerade säkerhetsrådets arbete tog USA till den så kallade uniting for peace-principen, som möjliggjorde för generalförsamlingen att skicka en fredsbevarande styrka, UNEF, till området. 1967: Ökade spänningar mellan Israel och arabländerna samt egyptisk mobilisering i Sinai ledde till att FN:s generalsekreterare U Thant drog tillbaka UNEFstyrkorna. Innan Egypten, Syrien och Jordanien hann attackera slog Israel till och förstörde angriparnas flygvapen. Kriget var över på sex dagar och Israel kontrollerade nu Golanhöjderna (Syrien), Sinai (Egypten), Västbanken (Jordanien) och Gaza-remsan (tidigare under palestinsk kontroll). Som en följd antog FN:s säkerhetsråd resolution 242 som fortfarande står som modell för fredssträvandena i Mellanöstern. Resolutionen föreskriver bland annat en tvåstatslösning med säkra och erkända gränser samt en lösning på det palestinska flyktingproblemet. 1973: Egypten och Syrien attackerade Israel som avvaktade eftersom USA:s president Nixon inte ville garantera sitt stöd då han fruktade att Sovjetunionen skulle intervenera på arabstaternas sida. När kriget väl startade gjorde Israel framryckningar. De två supermakterna kom överens om en resolution i FN:s säkerhetsråd om eldupphör och en ny fredsbevarande styrka (UNEF II). En ny resolution, nummer 338, upprepade kraven i resolution 242. Därefter antogs resolution 350 som lade grunden för en FN-observatörsstyrka som övervakade Israels och Syriens uttåg från Golanhöjderna. MINSKAT INFLYTANDE FN:s inflytande i Mellanösternfrågan minskade i takt med att nya aktörer kom in på scenen. Israels Begin och Egyptens Sadat förde bilaterala samtal i slutet av 1970-talet och den amerikanske presidenten Jimmy Carter, som tillträdde 1980, tog rollen som medlare. Resultatet blev Camp David-avtalet som tolkades på olika sätt av parterna och därför inte blev den framgång som USA hade hoppats. Säkerhetsrådet uppmanade i mars 1979 i resolution 446 Israel att inte flytta sin egen befolkning till de ockuperade områdena. I augusti 1980 antog rådet resolution 478 som fördömde annekteringen av östra Jerusalem. När Israel invaderade Libanon 1978 krävde FN:s säkerhetsråd respekt för Libanons gränser och etablerade UNIFIL (resolution 425). Mycket av 1980-talets stridigheter kom att utspela sig i Libanon Minst palestinier dödades och omkring skadades i bombattackerna och striderna i den tätbefolkade Gazaremsan i januari. 14 israeler dödades och 530 skadades. Bilden visar en utbränd lagerlokal som tillhörde FN:s hjälporgan UNWRA. Foto: FN/Eskinder Debebe där Israel och Syrien tävlade om militärt och politiskt inflytande. INTIFADAN Palestinierna reste sig mot ockupationsmakten i den första så kallade intifadan som inleddes PLO, som samtidigt tog avstånd från terrorism, blev den nya förhandlingsparten. Amerikanerna tog nya initiativ genom en Mellanösternkonferens i Madrid 1991 som ledde till ett nytt ramverk för de förhandlingar som kom att hållas under 1990-talet. Osloavtalet, som undertecknades i Washington, talade om säkerhet och en stegvis avveckling av den israeliska ockupationen. Trots att Gaza och Västbanken fick palestinskt styre stod bosättningarna kvar och protestyttringar fortsatte, bland annat genom den andra intifadan år I mitten av december 2008, bara två veckor före Israels väpnade attack mot Gaza, antog säkerhetsrådet resolution 1850 där man uppmanar till fortsatta fredssamtal. Det var den första resolutionen i frågan på fem år. Den senaste FNresolutionen, från den 8 januari 2009, innehåller krav på eldupphör, ett israeliskt återtåg, tillträde till Gaza för humanitär hjälp samt stopp för vapensmuggling. Ändå kom Gaza-kriget att pågå i ytterligare tio dagar, med attacker mot bland andra FN-organet UNRWA som bistår hundratusentals Gaza-bor med mat. Knappt 61 år efter FN:s första resolution är freden i Israel och Palestina långt borta. Pekka Johansson Skribenten är pressekreterare vid Svenska FN-förbundet 20 VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 21

12 GloBallCup har intagit Skolparken i Enköping där den fyra dagar långa fot bollsfesten invigs. Foto: Kim Lill Intervju med Shirin Ebadi Polisen såg på medan mitt hem vandaliserades Fjärde sommaren med fotboll mot minor För fjärde året i rad arrangeras i sommar GloBallCup, fotbollscupen till stöd för en värld utan minor. 120 lag från Sverige och andra länder väntas ta sig till Enköping för att delta. GloBallCup är ingen vanlig fotbollscup. Självklart spelar man även här för att ha roligt och för att vinna matcher. Men man spelar också för att stödja FN:s arbete med att röja minor. Årets upplaga av evenemanget går av stapeln den juni. Omkring 120 lag och spelare beräknas delta. Flickor och pojkar födda samt lag med funktionshindrade är välkomna. För varje mål som görs skänker ett antal sponsorer pengar till FN:s humanitära arbete. FN-förbundets samarbete med svenska gymnasieskolor har varit framgångsrikt. Hittills har 26 skolor runt om i landet fått rätt att kalla sig FNskola. Nu söker FN-förbundet ytterligare tio skolor till projektet. Det är knappt två år sedan förbundet för första gången gick ut till landets gymnasieskolor med sitt erbjudande om FN-skolecertifiering. Samarbetet innebär att skolan mot en årlig avgift får ett grundpaket med ett antal tjänster och produkter som stärker skolans internationella profil, däribland lärarfortbildningar och undervisningsmaterial. Utöver detta erbjuds skolorna tillval som exempelvis föreläsningar, temadagar eller stöd med att bilda elevföreningar. För FN-förbundets del har projektet GloBallCup ska i första hand vara en spännande och välorganiserad fotbollscup, säger Jonas Nyström, kampanjledare på FN-förbundet och tillika enköpingsbo. Men vi vet också att barn och ungdomar tycker att FN är viktigt och att de uppskattar möjligheten att kunna bidra till FN:s arbete. Förra året drog GloBallCup in kronor. Pengarna går till FN:s minröjning i länder där minorna utgör ett stort problem och där människor lever i ständig livsfara. De går också till vård och rehabilitering för personer som skadats av minor. Det är verksamhet som gör stor skillnad i de mindrabbade länderna. Det finns över 80 miljoner minor utplacerade i världen. Varje år skadas eller dödas människor av minor. Mer än 90 FN-förbundet söker fler FN-skolor många fördelar. Bl a medför det unika möjligheter att nå ut till lärare och elever med viktig information om FN och organisationens huvudfrågor: mänskliga rättigheter, utveckling samt fred och säkerhet. Samarbetet medför förstås också att kunskap om FN-förbundet och dess verksamhet sprids på ett naturligt sätt. Skola och ungdomar är sedan länge prioriterade målgrupper för förbundet. Helen Huledal är skolansvarig på FNförbundet. Hon visar på kartan hur den geografiska spridingen av FN-skolorna ser ut. I Storstockholmsområdet samt i Göteborg och Malmö finns många skolor, medan det är glest i övriga landet. Man ser tydligt att FN-skolorna finns i områden där konkurrensen om eleverna är som störst. Av det kan man dra slutsatsen att det är en konkurrensfördel att vara en FN-skola, säger hon. procent av dessa är civila och 30 procent är barn. GloBallCup kom till i samband med FN:s sportår FN:s förre generalsekreterare Kofi Annan uppmanade då alla FN-organisationer att samverka med idrotten och att engagera idrottsutövare i kampen för fred och rättvisa. Svenska FN-förbundet valde att satsa på fotboll. Cupen genomförs i samarbete med Försvarsmakten, Adidas, Enköpings SK och Enköpings Kommun. Flera av FN-förbundets ambassadörer brukar delta vid invigningen. Hockeyproffset Mats Sundin, fotbollsspelaren Victoria Svensson och mångsysslaren Lasse Åberg är några av dem som deltog förra året och som väntas till GloBallCup även i sommar. Läs mer på Resonemanget bekräftas av de utvärderingar som gjorts med skolpersonalen. Certifieringen innebär att vi kan stärka internationaliseringen på alla våra program. Den utgör även en kvalitetsstämpel för vårt arbete och en konkurrensfördel, skriver en lärare. Den lyckade satsningen gör att FNförbundet nu utökar projektet ytterligare. Planen är att anställa ytterligare en skolhandläggare på förbundet och att certifiera tio nya skolor till höstterminen AnnaLena Andrews Sista ansökningsdag för att ansöka om att bli FN-skola är den 1 april. Läs mer på Den iranska människorättsaktivisten och fredspristagaren Shirin Ebadi utsätts för trakasserier i sitt hemland Iran. I denna intervju med nyhetsbyrån IPS berättar hon om hur polisen i Teheran stod passiva medan hennes hem attackerades av en våldsam mobb. FN:s generalsekreterare Ban Kimoon uttryckte i januari stor oro över rapporter om trakasserier av Shirin Ebadi och uppmanade samtidigt Irans regering att garantera hennes säkerhet. Enligt rapporterna attackerade nyligen en fientlig grupp Ebadis hem i Iran. Iranska myndigheter har också tvingat Ebadis organisation Centret för skydd av de mänskliga rättigheterna att stänga sitt kontor, med hänvisning till att licens för verksamheten saknades. Den anklagelsen tillbakavisas dock av Ebadi, som menar att landets konstitution slår fast att den form av organisation hon företräder inte behöver någon licens, samt att man gjort det som myndigheterna föreskriver. Bedömare menar att den verkliga orsaken till tillslaget är de rapporter om tillståndet för de mänskliga rättigheterna i landet som Shirin Ebadi återkommande författar. Eftersom Iran de senaste två åren har vägrat att ge FN:s MR-rapportörer visum för att besöka landet har Ebadis rapporter blivit allt mer betydelsefulla för FN. Bl a spelade de en avgörande roll i samband med att generalförsamlingen i december antog en resolution där man gav uttryck för sin djupa oro över MRsituationen i Iran. IPS: Hur ställer du dig till de anklagelser som förts fram i Irans konservativa press om att överlämnandet av information till FN är liktydigt med att lämna ut information till en främmande stat? Shirin Ebadi: Det handlar inte om topphemliga uppgifter. Våra rapporter bygger på information som publicerats i tidningarna, eller kommer från personer som har kontaktat oss. Alla uppgifter i dessa rapporter är sakliga och kan dokumenteras. IPS: Du har vid flera tillfällen de senaste åren berättat om hur du hotats till livet. På vilket sätt skiljer sig de senaste hoten, tillsammans med att ert kontor tvingats stänga och att ditt hem attackerats, jämfört med tidigare? Shirin Ebadi: Tidigare handlade det endast om hot, men denna gång har hoten följts av handlingar. En grupp människor attackerade min bostad och mitt kontor, som ligger i samma byggnad, och skrek död åt den lejda författaren, samt USA och Israel begår brott och Ebadi stöder dem. Jag var rädd att de skulle ta sig in i min bostad. Om någon hade mördats så hade ingen kunnat identifiera mördarna. Som tur var nöjde de sig med att slita ner skyltar och klottra ner ingången med sprejfärg. IPS: Många internationellt framstående personer har reagerat och uttryckt sin oro för din situation, däribland FN:s generalsekreterare, vilket har fått Irans myndigheter att försäkra att du är säker inom landets gränser. I vilken utsträckning litar du på dessa försäkringar? Shirin Ebadi: Efter att ha sett hur polisen bara stod och bevittnade hur mitt hem attackerades utan att göra någonting skulle jag vilja påstå att dessa försäkringar från myndigheterna saknar värde. Jag hoppas numera på att gud beskyddar mig eftersom jag är helt medveten om att den iranska polisen inte gör det. IPS: Vanligtvis brukar landets myndigheter säga att den här typen av attacker utförs spontant av enskilda individer utan att man fått någon förhandsinformation. Shirin Ebadi: Jag anser verkligen inte Shirin Ebadi fick Nobels fredspris 2003 för sitt arbete för kvinnors och barns rättigheter. Foto: FN/Mark Garten att det var så det gick till. Angriparna kom i en samlad grupp, med färdigmålade banderoller. Någon hade försett dem med min adress. Polisen hävdar alltid att man först måste skaffa särskilda tillstånd för alla sammankomster och demonstrationer. Av det skälet upplöser polisen alltid snabbt alla sammankomster där studenter eller kvinnor samlas för att protestera mot diskriminerande lagar, eller när arbetare samlas för att protestera mot dåliga löner. Men nu kunde jag se en avslappnad och ointresserad poliskår som bara stod vid sidan om och såg på medan mitt hem vandaliserades. Detta utmynnar i en juridisk fråga krävs det eller krävs det inte tillstånd för att hålla sammankomster? Om denna grupp fått tillstånd så skulle jag vilja veta vilken myndighet som gav dem rätten att vandalisera utsidan av mitt hem. Och om de inte hade fått tillstånd så är frågan hur det kommer sig att polisen inte agerade för att gripa deltagarna eller få dem att skingra sig. IPS: Har myndigheterna vid något tillfälle utrett något av alla de mordhot som riktats mot dig under de senaste åren? Shirin Ebadi: Det har aldrig inletts någon förundersökning. De har enbart erbjudit sig att skicka en polis för att ge mig skydd. Omid Memarian/IPS 22 VÄRLDSHORISONT 1/09 VÄRLDSHORISONT 1/09 23

13 A K T I V I T E T E R I F N - F Ö R E N I N G A R O C H - D I S T R I K T Styrelsen i Jokkmokks FN-förening. Från vänster Ahmad Cullsberg, ungdomsansvarig, Marie Grundström, ledamot, Kenneth Ericsson, kassör, Lisa Edlund, ordförande och Hannes Öhman, vice ordförande. Ann-Charlotte Marnemo och Annika Lindmark var ej närvarande vid fototillfället. Ännu en FN-förening bildad i Norrbotten Torsdagen den 11 december 2008 bildades en FN-förening i Jokkmokk. Intresset för att bilda en förening har funnits en tid och föreningen har redan fått flera medlemmar. Vi kommer att arbeta en hel del mot skolorna i Jokkmokk och se till att de har bra och aktuellt FN-material, säger Lisa Edlund som är nyvald ordförande. Som ny FN-förening kommer vi i styrelsen också att lyssna till våra medlemmar och försöka anpassa verksamheten efter deras önskemål. Genom bildandet av Jokkmokks FNförening har inte mindre än sju FN-föreningar bildats under De övriga är Hjo-Tibro, Nedansiljan, Vetlanda, Söderhamn, Västerdalarna och Kiruna. Temamöte om Georgien Georgien en bricka i stormaktspelet var temat för Örnsköldsviks FN-förenings andra temamöte under hösten. Maria Hamberg, student vid Umeå Universitet, föreläste på ett fängslande sätt om detta strategiskt betydelsefulla land där etniska konflikter åter blossat upp och under historiens lopp flera blodiga inbördeskrig utspelat sig med stora flyktingströmmar som följd. Efter Sovjetunionens upplösning har Georgien Alternativ Nobelmiddag Stockholms FN-förening anordnar sedan många år Alternativ Nobelmiddag på Internationella dagen för de mänskliga rättigheterna den 10 december, samma dag som Nobelprisutdelningen. Syftet med den alternativa Nobelmiddagen är att uppmärksamma arbetet för mänskliga rättigheter både lokalt och nationellt. Förutom en god middag är kvällens höjdpunkt utdelningen av diplom till personer eller organisationer som på ett förtjänstfullt sätt arbetat med mänskliga rättigheter. Den alternativa nobelmiddagen inleddes genom att Läkare utan gränsers ordförande Anneli Eriksson berättade om Under julskyltningen i Hallstahammar fanns FN-föreningen och Amnesty på plats för att tala om FN och mänskliga rättigheter. arbetet med mänskliga rättigheter. Därefter följde utdelning av diplom års mottagare av diplom var teologie doktor Elena Namli, verksam som forskare och utbildare på Teologiska Högskolan i Stockholm, för hennes inspirerande insatser inom området samt Leif Ericsson, initiativtagare till de så kallade mänskliga rättighetsdagarna som anordnas årligen och samlar tusentals deltagare. Han har även medverkat till utgivande av böcker och annan litteratur på området mänskliga rättigheter. Gunvor Ngarambe, ordförande i Stockholms FN-förening Mänskliga rättigheter i Skövde Julskyltning i Hallstahammar fått nya externa aktörer genom EU och USA som båda vill ha ökat politiskt och ekonomiskt inflytande. Det internationella samfundet har hittills med ringa resultat lyckats medla i konflikten där nu Sydossetien och Abchasien av Ryssland utropats som självständiga stater. Georgien är för övrigt ett land där president Micheil Saakasjvili styr auktoritärt och där ingen idag förväntar sig en snabb lösning efter femdagarskriget i augusti då Den 10 december var vi hela dagen på Hertig Johans torg i Skövde och informerade Skövdeborna om mänskliga rättigheter samt bjöd på glögg, säger Leena Larsson, ordförande i Skövde FN-förening. Arrangemanget var ett samarrangemang mellan FN-föreningen, Rädda Barnen, Svenska Afghanistankommittén och Röda Korset. Vi hade en bra plats på Hammartorget och träffade en hel del folk, säger Adolf Preinfalk från Hallstahammars FN-förening. Ryssland skaffade sig full kontroll över utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchasien. Idag har minst etniska georgier flytt från Sydossetien och kan inte återvända hem. En internationell undersökning ska ge svaret på vem som inledde kriget i augusti. Stellan Bäcklund, ordförande i Örnsköldsviks FN-förening Norra Hälsingland firade 60 år för mänskliga rättigheter I samarbete med Hälsinglands Museum, Röda korset, Amnesty och Rädda Barnen firade vi i Norra Hälsinglands FN-förening mänskliga rättigheter 60 år med utställningen Anne Franks dagbok samt föredrag, film och bokbord. Inger Holmlund, ordförande Röj-en-mina FN-projektet som engagerat studenter i Umeå Sedan i höstas har studenter tillhörande studentföreningen SIFE vid Umeå universitet arbetat med ett projekt till förmån för Röj-en-mina. Målsättningen med arbetet är att bidra till FN:s pågående minröjningsarbete i Kambodja samt att skapa medvetenhet hos privatpersoner, studenter och företag. Arbetet sker genom försäljning av minröjningscertifikat och t-shirts där intäkterna går till FN:s arbete. Försäljningen påbörjades innan jul och intresset var stort. Studentgruppen är nu motiverad att driva projektet vidare genom att i slutet av våren anordna en välgörenhetsafton tillsammans med FN-förbundet. Förhoppningen är att öka engagemanget för situationen i Kambodja ytterligare och bidra till att vi tillsammans kan göra skillnad. SIFE team Umeå...var rubriken på ett arrangemang som Eslövs FN-förening genomförde den 10 december. Mehmet Bozbay från sydöstra Turkiet föreläste. Deltagarna kunde även Västmanlands läns FNdistrikt firade mänskliga rättigheter 60 år genom att bjuda in olika föreningar och gästföreläsare att medverka. Åhörarna bjöds under en hel dag en intressant mix av film, poesi och föreläsningar. Nelly Björklund, vice ordförande i distriktet, redogjorde för varför och hur det gick till när deklarationen om de mänskliga rättigheterna antogs i Paris Mietek Groscher berättade om sin tid i tyska koncentrationsläger. Dagen avslutades med att Carl Wennerstrand från Fryshuset berättade om sin egen personliga resa från nazist För tredje gången i rad arrangerade Ystad/Österlen en internationell afton, denna gång med temat Fokus Afrika. Omkring 40 personer deltog och lyssnade till Margaretha och Bengt Gundel som berättade och visade film från Sydafrika och Namibia. Pengar samlades också in till den fattiga skolan Lutholi JSS i Transkei, ett område i Östra Kap i Sydafrika med nästan uteslutande svart befolkning. Där är cirka 70 procent arbetslösa och 30 procent hiv/aidsdrabbade. Både Namibia och Sydafrika går till val Kurderna deras liv och historia fram till idag ta del av en utställning samt köpa kurdiska vävnader och hantverk till förmån för kurdiska konsthantverkare. Jan Herlitz, Eslövs FN-förening till miljöpartistiskt kommunalråd i Växjö med ansvar för integrationspolitiken. Nelly Björklund, vice ordförande i Västmanlands läns FN-distrikt Internationell afton med fokus på Afrika i år. I båda länderna finns fortfarande mentala såväl som ekonomiska barriärer som ett arv från apartheidtiden. Det finns anledning att känna viss oro. Ändå är det bestående intrycket den glädje som våra svarta vänner förmår ta tillvara och dela med sig av. Afrika är inte bara eländesbeskrivningar som Jimmy Touré påpekade när han tillsammans med Mande Kalu från Västafrika avslutade kvällen med sång, dans och medryckande afrikanska rytmer som ledsagade oss ut i decemberkvällen. Marie-Louise Wentzel, ordförande A K T I V I T E T E R I F N - F Ö R E N I N G A R O C H - D I S T R I K T Redaktör: Anita Seidel E-post: anita.seidel@fn.se Telefon:

14 Anslagstavlan aleksander gabelic INFORMATION FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET oktober C-kurs i i Genève. Fyra dagar fyllda med program på olika FN-organ. Anmälan till berith.granath@fn.se. F N -D A G A R I U R VA L Mars 08 Internationella kvinnodagen 21 Internationella dagen för avskaffande av ras diskriminering 22 Världsvattendagen April 04 Internationella dagen för minor och minröjning 07 Världshälsodagen Maj 21 Världsdagen för kultu rell mångfald för dialog och utveckling 05 Världsmiljödagen 12 Internationella dagen mot barnarbete (ILO) 17 Världsdagen för bekämpning av ökenutbredning och torka 7 JUNI En global manifestation för att uppmärksamma hungern i världen och samla in pengar till skolmat i fattiga länder., Erik Hassle, Anna som Edit Backlund ter tis ar r dä al tiv En fes till förmån för kam in Lanto uppträder El h oc. sa lm no ho pi ck Es Maria baser, Sto d: 12 mars. Plats: De Ti a. in m en öj R panjen fn.se/ung För mer info www. 26 NU SÖK ER VI TIO NYA FN-S KOL OR! Walk the World Svenska FN-förbundet i samarbete med Röda Korset och Den globala skolan. Anmälan görs på Den globala skolans hemsida kolan.com 12 MA RS Röj 09 ingen egen hemsida så fin ns man inte. Din förening eller distrikt kan nu få administrera era egna sidor på fn.se. Välj ut en hemsidesansvarig och skicka dennes kontaktup pgifter till webbredaktör@ fn.se så får ni informatio n om hur ni går vidare. Juni Lärarkurs i mänskliga rättigheter 1-2 APR IL I SKE LLEF TEÅ Vill din FN-förening ha en EGEN HEMSIDA? Har man 22 Internationella dagen för biologisk mångfald 29 Internationella dagen för FN:s fredsbevarande personal Arbetar du på en gymnasieskola som vill satsa på en internationell profil? Då kan ni bli en certifierad FNskola i samarbete med oss på Svenska FN-förbundet. Ett tjugotal skolor är hittills certifierade och får årligen del av FN-förbundets expertkompetens och ett utbud av varor och tjänster. Nu söker vi ytterligare tio skolor till detta unika samarbete. Är ni intresserade av att söka eller vill veta vad en certifiering innebär? Kontakta våra skolhandläggare Helen eller Sanna så berättar de mer: sanna.wolff@fn.se, helen.huledal@fn.se, tel /81 eller läs mer på vår hemsida FN- FÖR BUN DET S KO NG RE SS en i Den juni 2009 genomförs kongress t väl- Skövde. Ombud och observatörer är varm a Seidel, komna. För mer information kontakta Anit e-post anita.seidel 14 MARS The world s chance The world s chance, gala arrangerad av millenniemålsambassadören Tambwe Mesh. Under galan bjuds det teater, musik och film. Plats: Nolaskolan i Örnsköldsvik. För mer info se VÄRLDSHORISONT 1/09 A tt varje människa har rätt att äta sig mätt slås fast i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Livsmedelskrisen var en av flera kriser som präglade det förra året. Den fortsätter att göra sig påmind för miljoner människor. I kombination med finanskris och klimatkris är matfrågan en fråga om liv eller död. I Afrika har tillgången till mat minskat kraftigt på grund av de snabbt stigande livsmedelspriserna samt utmaningar som klimatförändringar, större efterfrågan på matvaror i länder med ökande välstånd, användningen av matgrödor till biobränsle, befolkningstillväxt, urbanisering och gränsöverskridande växt- och djursjukdomar. I skriften FN rapporterar om rätten till mat som Svenska FN-förbundet presenterade på Världslivsmedelsdagen den 16 oktober i fjol, sägs att över 100 miljoner människor ytterligare kommer att sakna livsmedelstrygghet som ett resultat av den pågående krisen. FN:s rapportör om rätten till mat poängterar att den globala prisökningen på livsmedel är en kränkning av mänskliga rättigheter eftersom den är orsakad av människan. Hungrande människor lever inte bara i livsfara på grund av bristen på näring. De saknar dessutom ofta möjlighet att göra sig hörda. Därför är det av stor vikt att den rika världen tar larmsignalerna från FN och andra aktörer på allvar. Mat används också som ett vapen i krig. Under flera år har vi fått rapporter om hur till exempel WFP:s mattransporter i den utsatta Darfur-regionen i Sudan har attackerats av banditer. När Israel attackerade UNRWA:s lagerbyggnader under anfallet mot Gaza i januari var det inte bara en provokation mot FN-systemet. Det var också en direkt attack mot de hundra tusentals Gazabor som är beroende av FN för sin matförsörjning och därmed överlevnad. FN har en nyckelroll i ansträngningarna för att trygga livsmedelsförsörjningen. Generalsekreterare Ban Ki-moon gav i somras tre FN-organ i uppdrag att återkomma med förslag på vad som kan göras för att motverka livsmedelskrisen. Om inget görs kommer matkrisen att undergräva arbetet i många länder för att nå FN:s millenniemål, bland annat målet att halvera hungern i världen. Det är oroande. Matkrisen och dess orsaker är komplexa frågor som måste upp på den politiska dagordningen. Sveriges regering måste inom ramen för politiken för global utveckling och i samverkan med andra aktörer bidra till ökad livsmedelssäkerhet, minskad risk för hungerkatastrofer och långsiktigt hållbar utveckling. Nästa nummer av Världshorisont kommer ut den 29 maj och blir ett temanummer om Nedrustning. Gigantiska summor satsas runt om i världen på militära styrkor och moderna vapenarsenaler. Bland dessa har kärnvapnen en särställning eftersom inget annat vapensystem kan orsaka samma massförstörelse. Nästa år hålls en översynskonferens om icke-spridningfördraget som är hörnstenen i det regelverk som syftar till att begränsa kärnvapnen i världen. Hur ser rustningsläget i världen ut idag 2009 och hur arbetar FN med olika aspekter av nedrustning? Och vad gör FN-förbundet på VÄRLDSHORISONT 1/09 området fred, säkerhet och nedrustning? Det är frågor som vi kommer att belysa i nästa nummer av Världshorisont. Beställ extra exemplar av Världshorisonts temanummer om nedrustning till undervisning, medlemsvärvning och utåtriktade evenemang! Eller dela ut dem till intresserade vänner och bekanta! Mejla din beställning till varldshorisont@ fn.se eller ring Läs mer om Världshorisont på varldshorisont aras 5 maj B1-kurs i Göteborg. Heldag om FN:s arbete för fred, säkerhet och nedrustning samt om FN:s arbete för en minfri värld. Anmälan till jens.petersson@fn.se FN-förbundets kampanj Röj-en-mina har en viktig uppgift; att skapa opinion mot minor och kluster vapen och samla in pengar till att röja minor och hjälpa minoffer. Du och din förening kan delta i arbetet för en minfri värld. Sök ett projektbidrag och genomför en utställning, konsert, manifestation, tipspromenad, insamling, ett seminarium eller någon annan aktivitet som passar er. Alla insatser för att sprida och samla in resurser är värdefulla. Kontakta Jonas Nyström, jonas.nystrom@fn.se om du vill ha mer information eller söka ett projektbidrag. Det finns enligt FN:s beräkningar över 80 miljoner minor utplacerade i världen personer skadas eller dödas varje år. Minor hotar också utvecklingen i de 60 länder som är drabbade eftersom åkrar inte kan odlas och naturresurser blir svårtillgängliga. Foto: FN/Michos Tzov olika sätt berör FN:s organisation och arbete. A-kursen är en baskurs. B-kursen finns i tre varianter. C-kursen genomförs i Genève med studiebesök på olika FN-orga n. Information om kurserna finns på FN-förbundets hemsida dning Där tar vi även emot anmälningar. 25 april B2-kurs i Sundsvall. Heldag om FN:s millenniedeklaration och millenniemål samt om kampanjen Skolmat blir kunskap. Anmälan till eva.brattander@fn.se. Larmsignalerna måste tas på allvar Sök projektpengar och rädda liv! ABC-kurser FN-ABC är kurser i tre olika nivåer (A, B och C) som på 25 mars A-kurs i Karlstad. Heldag. Anmälan till sanna.wolff@fn.se ordförande i svenska fn-förbundet: 27

15 POSTTIDNING B Avsändare Svenska FN-förbundet Box Stockholm Begr. eftersändning Stoppa hunger. Starta skolgång. FAKTA När en skola börjar servera gratis mat kommer fler barn till skolan. Näringen från maten gör det möjligt för barnen att koncentrera sig på sina studier. Ju fler som får gå i skolan och lära sig läsa, desto bättre utvecklas ett samhälle. Skolmat kostar inte mycket men ger resultat när vi försöker få en bättre och mer rättvis värld utan fattigdom. GE DITT STÖD Sätt in din gåva på konto och ange Skolmat eller titta in på