Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge"

Transkript

1 Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Miljö- och energisystem Martin Hammar Körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge Driftanalys och framtagande av optimala styrkurvor A control strategy for the oncoming district heating system Falun-Borlänge Operational analysis and optimization of the supply temperature Examensarbete 30 hp Civilingenjörsprogrammet i energi- och miljöteknik Juni 2014 Handledare: Karin Granström Examinator: Roger Renström Karlstads universitet Karlstad Tfn Fax Information@kau.se

2

3 Sammanfattning Fjärrvärme är ett uppvärmningsalternativ framlyft som en potentiellt viktig beståndsdel för att lösa EU:s satta klimatmål att minska koldioxidutsläppen, effektivisera energiförbrukningen och öka andelen förnyelsebar energi, de så kallade målen. Detta då fjärrvärme möjliggör tillvaratagandet av spillvärme från industrier och centraliserade förbränningar vilka kan använda annars outnyttjade resurser såsom avfall och grot. Stora förbränningsanläggningar möjliggör även en förbättrad rening av rökgaser. Falun och Borlänge i Dalarna, Sverige, har sedan 1984 och 1969 haft fjärrvärmesystem vilka drivs av Falu Energi & Vatten respektive Borlänge Energi. I samband med att de två bolagen skulle förbinda sina vattensystem togs även beslutet att bilda ett gemensamt fjärrvärmenät. Detta kommer förverkligas genom att Grundledningen hösten 2014 kommer att färdigställas. Det gemensamma energisystemet Falun-Borlänge kommer försörjas av tre kraftvärmeverk, ett vilket förbränner avfall i Borlänge och två som förbränner biobränsle i Falun. Systemet försörjs även med spillvärme från Stora Enso Kvarnsvedens pappersbruk och stålverket SSAB i Borlänge. Genom att de både systemet i nuläget har olika temperaturstyrkurvor måste dessa samordnas till en gemensam körstrategi för att kunna tillvarata den potential det gemensamma energisystemet medför, varav det gemensamma ägda dotterbolaget Grundledningen HB skapades, vilken är samordningsansvarig av driften. Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Grundledningen HB med målet att ta fram en ny gemensam körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge. Den nya körstrategin har framtagits genom att beräkna en ekonomisk optimal framledningstemperatur för olika utetemperaturer. Vilken bestämts genom att analysera systemet, genom att ställa det som ett linjärprogrammeringsproblem, och ta hänsyn till olika flödesbegränsningar samt temperaturkrav som finns i systemet. Rapporten tar fram totalt tre olika körstrategier beroende på möjlighet att kontrollera distributionsnätet, resultaten har validerats genom en känslighetsanalys. De framtagna styrkurvorna är i vissa lägen högre än de nuvarande använda vilket är en konsekvens av samordningen av systemet.

4

5 Abstract District heating is a heating alternative that deserves attention as a possible key contributor in the fulfilment of European Union energy and climate goals, the goals, to reduce carbondioxide emissions, improve the overall energy efficiency and increase the share of renewable energy. This is because district heating allows industrial excess heat recovery and also because it presents the possibility to use otherwise unused resources such as waste and forest residue as fuel. The cities Falun and Borlänge in Dalarna, Sweden, has since 1984 and 1969 operational district heating systems, which are owned and driven by the municipal corporations: Falu Energi & Vatten (Falu Energy & Water) and Borlänge Energi (Borlänge Energy). When the two companies decided to collaborate and connect their freshwater systems the decision was made to also connect the two district heating systems. The soon-to-be district heating system Falun-Borlänge will be supplied by cogeneration plants in Borlänge with waste as fuel and in Falun biofuels, but also with excess heat from the Stora Enso Kvarnsveden paper mill and the steel plant SSAB in Borlänge. Today the two systems has different control strategies which has to become one in order to coordinate the systems. To make this happen the two companies founded the subsidiary company Grundledningen HB which is to be responsible for the coordination. This thesis has been conducted with cooperation with Grundledningen HB with the aim to develop a new control strategy for the soon to be joint energy system Falun-Borlänge. The new control strategy was developed by calculating the optimum supply temperature for different outdoor temperatures. This was determined by an operational analysis, by making the problem into a linear programming problem and thereafter account for flow restrictions and temperature requirements in the system. The result concludes three different optimal control strategies, depending on the ability to control the distribution network. The validity of the control strategies has been established through a sensitivity analysis. The developed control curves are in certain positions higher than the ones currently used as a consequence of the coordination of the system.

6

7 Förord Detta examensarbete har genomförts som avslutning på programmet Civilingenjör: inriktning Energi- och Miljöteknik (300hp) på Karlstad Universitet och har genomförts på uppdrag av Grundledningen HB vilket är ett dotterbolag till Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi. Författaren riktar tack till kontaktpersonen på Grundledningen, Mathias Bjurman, för all hjälp som bidragit till arbetets utgång och även till handledare, på universitetet, Karin Granström, för hjälp med den akademiska biten. Detta examensarbete har redovisats muntligt för en i ämnet insatt publik. Arbetet har därefter diskuterats vid ett särskilt seminarium. Författaren av detta arbete har vid seminariet deltagit aktivt som opponent till ett annat examensarbete.

8

9 Innehåll 1 Inledning Falu Energi och Vatten Borlänge Energi Grundledningen Mål Systemet fjärrvärme Allmänt Styrning Körstrategier Metod Data Produktionsenheter Värmebehov Uppskattning elpris Returtemperatur Driftanalys Bestämning av optimal styrkurva Känslighetsanalys Jämförelse med befintliga styrkurvor Resultat Driftanalys Körstrategier Känslighetsanalys Jämförelse mellan nuvarande styrkurvor Diskussion Slutsats Referenser... 22

10 GJ 1 Inledning Världens energianvänding ökar och fortsätter att öka. År 1900 låg mänsklighetens totala användning på cirka 25 gigajoule (GJ) (Etemad et al. 1991), denna energimängd förbrukas idag på cirka tre veckor då förbrukningen ökat tjugofaldigt till cirka 510 GJ år 2010 (IEA 2014). Två faktorer som bidragit till energiökningen är dels att jordens population ökat fyrfalt till 6,8 miljarder och dels att den tekniska utvecklingen som skett under denna period ökat energiförbrukningen för varje enskild person (FN 1999). Den energikälla som använts för denna ökade energianvändning och som även idag är den största energikällan är fossila bränslen i form av kol, olja och naturgas. När dessa bränslen förbränns återförs koldioxid som varit lagrad i jorden under miljontals år, vilket således förändrar atmosfärens koldioxidbalans. Genom att koldioxid är en växthusgas, en gas som absorberar solinstrålning, medverkar denna till en ökad energiupptagning från solen vilket leder till förhöjd temperatur i atmosfären och således även jordens totala medeltemperatur. Att koldioxidbalansen varierar och har varierat genom jordens historia är naturligt och har länge varit känt. De senaste hundra åren har dock en ny källa till denna varians uppkommit människan. Mänsklig förbränning av fossila bränslen beräknas höja jordens medeltemperatur med minst 1,5 C till år 2100 om inte kraftiga begränsningar av koldioxidutsläppen genomförs. Konsekvenser av temperaturhöjningen är bland annat smälta glaciärer och stigande världshav, vilket kommer påverka en stor del av världens befolkning, hem kommer hamna under havsnivån och andras sötvattenkälla kommer försvinna. För att begränsa denna klimatpåverkan är det vår energianvändning som måste förändras vilket förtydligas av Figur 1 som påvisar kopplingen mellan världens energiförbrukning och CO 2-utsläpp. (IPCC 2013) MMT CO 2 Energianvänding (GJ) Koldioxidutsläpp (MMT CO2) Figur 1. Visar världens totala energianvändning och koldioxidutsläpp från Källa: IEA (2014), Etemad et al. (1991) och Boden & Andres (2013). Förändringen av världens energiförbrukning kan ske på två olika sätt - minska användningen eller byta ut de fossila bränslena mot förnyelsebara energikällor såsom vind, vatten och solenergi. De båda tillvägagångssätten återfinns bland annat i Europeiska Unionens (EU) uppsatta klimatmål fram till 2020, vilka är: reducera utsläppen av växthusgaser med 20 procent jämfört med 1990 års nivå, öka andelen förnyelsebara källor till 20 procent av energiförbrukningen och att öka EU:s energiverkningsgrad med 20 procent, namngett som målen (Europeiska kommissionen 2014). För att förverkliga dessa mål beror tillvägagångsättet på användningsområdet. I EU kategoriseras energianvändningen i tre områden: industri, transport och övrigt, där kategorin övrigt 1

11 är störst på cirka 40 % jämfört med de två andra på cirka 30 % vardera (Eurostat 2007). I kategorin övrigt ingår uppvärmning och förbrukning inom bostäder, lokaler och offentlig service. Sveriges energianvändning överensstämmer tämligen väl med EU-genomsnittet, där kategorin övrigt använder 40 %, industrisektor 36 % och transportsektorn 24 % (Energimyndigheten 2012). Det största energianvändningsområdet i EU och Sverige är att värma och kyla bostäder, lokaler och offentliga byggnader. Energiförsörjningen för att värma sitt hus varierar beroende på lokala energitillgångar och förutsättningar men det går att urskilja några huvudtyper: Förbränning i egen panna med antingen fossilt bränsle (stenkol, olja naturgas) eller biobränsle (ved, pellets, träflis) Omvandling av elektrisk energi till värmeenergi antingen genom direktel, elpanna eller värmepump Omvandling av solenergi till värmeenergi genom antingen passiva tekniker (fönster mot syd) eller aktiva tekniker (solfångare). Centraliserad lösning som försörjer flera byggnader (fjärrvärme) Fjärrvärme är en systemlösning som tillämpas bäst i tätbebyggda områden och är framlyft som en viktig beståndsdel för att lösa målen (Persson & Werner 2012). Systemet möjliggör att värmeproduktionen kan kombineras med elkraftproduktion i ett kraftvärmeverk vilket medför en effektivare bränsleförbrukning. Andra fördelar är att i storskaliga förbränningar som systemet medför kan bränslen med lägre energiinnehåll förbrännas, bränslen som annars förblivit oanvända, såsom avfall och grot. Systemet möjliggör även energiåtervinning av spillvärme från industrier (Frederiksen & Werner 2013). Energiåtervinning av spillvärme är något som har stor potential inom EU, om alla medlemsländer återvann samma andel som de länder med högsta andel skulle 90 % av behovet inom bebyggelsesektorn kunna täckas (Persson & Werner 2012). De bränslesorter som är fördelaktiga att använda i svenska fjärrvärmesystem är idag avfall, biobränsle och naturgas. Naturgas är dock endast tillgänglig längs den svenska västkusten. Historiskt sett har avfall inte varit ett vanligt bränsle för fjärrvärmeproduktion men sedan avfallsförordningen (SFS 2001:1063) trädde i kraft i Sverige och förbjöd deponering av organiskt förbränningsbart avfall är det nu både miljömässigt och ekonomiskt fördelaktigt (Sahlin et al. 2004). Fjärrvärmesystem finns överallt i världen däribland i Europa, Japan, Kina, Nordamerika och Ryssland. De största användarna i Europa är Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige, och Tjeckien vilka täcker minst 25 % av sitt totala värmebehov genom fjärrvärme (Svensk Fjärrvärme 2007). I Sverige har fjärrvärmeanvändningen ökat från 12,1 TWh innan oljekrisen (1970) till 44,8 TWh 2011 (Energimyndigheten 2012). 1.1 Falu Energi och Vatten Två orter med fjärrvärme i Sverige och Dalarna är Falun och Borlänge. Städerna ligger ungefär 20 km ifrån varandra och har täta förbindelser. Fjärrvärmenätet i Falun drivs av det kommunala bolaget Falu Energi & Vatten (FEV) vilket förutom fjärrvärmenätet även ansvarar för stadens vattenförsörjning, fjärrkyla, avfallshantering, stadsnät och elnät. Fjärrvärmesystemet i Falun började byggas 1984 och är idag cirka 14 mil långt och producerar vintertid cirka 130 MW värme. Fjärrvärmen produceras huvudsakligen på Västermalmverket nära gruvområdet i staden vilket är ett kraftvärmeverk med sex pannor, varav två biobränslepannor som är kopplade till en varsin turbin. Vidare finns det två oljepannor och två gasolpannor. FEV har också produktionsenheter vid Falu Lasarett där det finns en elpanna och två oljepannor. På det gamla regementet I13 området huserar även två pelletspannor samt en oljepanna. Sedan 2010 levererar bolaget även fjärrkyla vars nät fortfarande byggs ut. Kylan produceras av en absorptionskylmaskin vilken drivs av fjärrvärme vilket ökat värmelasten sommartid och därmed ökat täckningsgraden på bolagens kraftvärmeverk. Fjärrkylsystemet beräknas ersätta kylmaskiner med en elförbrukning på 1160 MWh per år. Utöver fjärrkyla har FEV även pelletstillverkning på 2

12 Västermalmverket vars torksystem drivs av fjärrvärme. En del av den producerade pellets säljes men den förbränns även vintertid när fjärrvärmebehovet är större. 1.2 Borlänge Energi Fjärrvärmenätet i Borlänge drivs av det kommunala bolaget Borlänge Energi (BE) som förutom fjärrvärmenätet bland annat driver stadens elnät, avfallshantering, gata & park, vattenförsörjning och stadsnät (fiber). Borlänges fjärrvärmesystem började byggas 1969 och är idag drygt 30 mil långt och har ett värmebehov på cirka 150 MW vintertid. Fjärrvärmen i Borlänge produceras till största delen ifrån tre platser: Bäckelund, StoraEnso Kvarnsveden AB:s pappersbruk (KP) och SSAB. Kraftvärmeverket Bäckelund har två avfallspannor varav den ena -Panna sju (P7)- är kopplad mot en turbin, och den andra -Panna sex (P6) har tillstånd att köras cirka 5 månader per år. Vidare på Bäckelund finns fem oljepannor som står som reservkraft. Från Kvarnsveden pappersbruk har Borlänge Energi fått bygga en rökgaskondensor på en av brukets pannor, Panna 8, vilken spetsas med processånga för att uppnå tillräcklig temperatur. Processånga kan även köpas separat, dock varierar tillgängligheten på ånga med säsong och brukets egna behov till pappersproduktion. Vid pappersbruket har Borlänge Energi även två värmepumpar som tillvaratar värme från brukets avloppsvatten. Det finns ytterligare potential att utnyttja spillvärme ifrån Kvarnsveden pappersbruk, men i nuläget är undercentralen till bruket en flaskhals. Spillvärme ifrån SSAB kommer ifrån stålverkets tunnplåtsproduktion. 1.3 Grundledningen I nuläget har Falu Energi baskraft från biobränslepannorna samt reservkraft i form av pellets som är koldioxidneutralt vilka förser nätet större delen av året. Fossila bränslen behöver användas när det är kallare än cirka -8 C, vilket det är cirka en månad per år. Borlänge Energi har i nuläget en stor kapacitet att producera fjärrvärme koldioxidneutralt och till ett konkurrenskraftigt pris. För att kunna öka täckningsgraden för Borlänge Energis men även Falu Energis baskraft beslutades i slutet av 2012 att bygga en förbindelse mellan fjärrvärmenäten. Förbindelsen kommer att vara färdigställd hösten 2014 och kommer ägas av det gemensamt ägda dotterbolaget Grundledningen HB, vilket kommer att vara samordningsansvarig mellan näten. Ledningen kommer ha en överföringseffekt på 30 MW och vara cirka 18,4 km lång. Genom Grundledningen kommer fjärrvärmesystem i Falun och Borlänge bilda ett gemensamt regionalt energisystem. Systemet kan medverka till en effektivare drift av systemens produktionsenheter vilket kommer leda till minskade koldioxidutsläpp och kostnader. Eftersom systemen har olika förutsättningar på grund av ålder men även för att Falun både har absorptionsvärmepump samt pelletstork i sitt system så har de båda systemen haft olika körstrategier. Grundledningsens användning i det kommande gemensamma energisystemet behöver därmed utredas grundligare för att möjliggöra de potentiella vinster det kommande energisystemet kommer medföra 1.4 Mål Målet med detta examenarbete är ta fram en körstrategi för det kommande energisystemet Falun-Borlänge. Denna körstrategi skall vara optimerad ur ekonomiskt synpunkt, vilket bidrar till en energieffektiv och miljövänlig drift. 3

13 2 Systemet fjärrvärme 2.1 Allmänt Ett fjärrvärmesystems olika komponenter kan delas upp i fyra grupper: produktionsenheter, distributionsnät, undercentral/fjärrvärmecentral och kundens egna värmesystem (Fredriksen & Werner 2013). Fjärrvärmesystem måste, liksom alla uppvärmningssystem, variera sin producerade effekt, Q, efter behovet och kan elementärt förklaras med (1) och beror på massflödet ṁ, vattnets specifika värmekapacitet C p samt temperaturen på fram- T F och returledningen T R. Q behov = Q producerat = m C p (T F T R ) (1) Fjärrvärmesystem är dock stora system med dynamiska fenomen vilket gör systemet komplexare (Gadd & Werner 2013b). Systemet har tryckvågor som går genom hela distributionssystemet på några sekunder medan strömningshastigheten i nätet varierar mellan 0,1-3 m/s, med en normalhastighet på 2 m/s, vilket gör att värmevågor tar allt mellan 1-12 timmar på sig från att skickas ut till att komma tillbaka till produktionsenheten Den långa transporttiden tillsammans med det faktum att behovet, värmelasten, kan förändras momentant av tappvarmvattenförbrukning vilken kan tappas i några sekunder till ett tiotal minuter skapar behovet att kunna styra och prediktera systemet. (Larsson, 1999) 2.2 Styrning Genom att förändring av värmelasten och dess snabba förändringshastighet jämfört med transporttiden är det fördelaktigt att förstå och prediktera värmelastens förändring. Det går att igenkänna vissa mönster i värmelasten vilka delas in att bero på två faktorer: väder och sociala faktorer. Väderfaktorn styrs främst av utetemperatur men även av vindens hastighet och riktning samt solinstrålningen påverkar värmelasten. Sociala faktorer förklarar förändringar av värmelasten såsom att på morgonen spikar värmebehovet genom ökad tappvarmvattenförbrukning eller att värmelasten är mycket jämnare under semesterperioder då många förbrukare inte är hemma. Det går att urskilja mönster i värmelasten i både års-, vecko- och dygnscykler (Gadd & Werner 2013b). Om de dagliga variationerna kan elimineras genom tillräckligt god prediktion och användning av ett energilager kan driften effektiviseras genom en jämnare förbränning i produktionsenheterna (Verda & Colella 2011). Detta kräver ett energilager på 17 % av det genomsnittliga dagliga lastbehovet eller 0,05 % av den årliga värmeleveransen (Gadd & Werner 2013a). För att reglera ett fjärrvärmesystem måste antingen framledningstemperaturen, returtemperaturen eller massflödet i systemet förändras. Då massflödet styrs av fjärrvärmecentralerna, för att bibehålla rätt tryck i distributionssystemet, och returtemperaturen ändras med en lång fördröjning av framledningstemperatur och värmelast är framledningstemperaturen den enda som kan användas som styrmedel av fjärrvärmenätet. (Larsson 1999) Vid val av framledningstemperatur finns det ett flertal faktorer att ta hänsyn till av teknisk karaktär men även regelverk och hälsoskäl. Tekniska begränsningar finns i distributionsnätet i form av temperaturgränser och flödesbegränsningar men även andelen elkraft gentemot värme i kraftvärmeverk och värmeförlusterna i distributionsnät styrs av framledningstemperaturen (Saarinen & Boman 2012). Temperaturgränserna i svenska system för framledningstemperaturen ligger mellan 65 C och 120 C. Den lägre gränsen dimensioneras av att fjärrvärmecentraler skall kunna värma hetvatten till 60 C för att undvika legionellabakterier och den övre gränsen är den maximalt tillåtna temperaturen i svenska distributionsnät (Svensk Fjärrvärme 2008). Temperaturgränserna är inte lika i alla system utan varierar. Gamla värmecentraler är dimensionerade efter en framledningstemperatur på minst 75 C och nya centraler är 4

14 dimensionerade att vid DVUT (dimensionerande-vinter-ute-temperatur) behöva högst 100 C (Svensk Fjärrvärme 2008). Framledningstemperaturen påverkar förhållandet alfa (2) i ett kraftvärmeverk mellan producerad värme, Q, och elkraft P. Ett kraftvärmeverk har, i jämförelse med ett kondenskraftverk, en varmvattenkondensor efter turbinerna istället för en kallvattenkondensor vilket minskar mängden producerad elkraft men höjer systemets totala verkningsgrad. Detta genom att kylvattnet i kondensorn kommer till nytta i form av fjärrvärme i kraftvärmeverket vilket uppväger den minskade andelen elkraft som den högre temperaturen innebär. (Alvarez 2006). En minimal framledningstemperatur är dock fortfarande önskvärd för att maximera elproduktionen, vilket har utretts av bland annat Axby et al (2006) och Jansson (1997). α(t f ) = P Q (2) 2.3 Körstrategier Genom distributionsnätet tillkommer både tryckförluster och värmeförluster. Värmeförluster kan uppskattas genom (3) med antagandet att värmemotståndet, U-värdet, är detsamma för ledningarna för framlednings- och returtemperaturen. Framledningstemperaturen påverkar värmeförlusterna linjärt men genom dess samband med massflödet påverkas även systemets tryckförluster, en minskad framledningstemperatur ökar massflödet vilket medför ökade tryckförluster. Q förluster = UA ((T F + T R )/2 + T mark ) (3) Genom dynamiken mellan de olika faktorerna som samverkar med framledningstemperaturen och att olika fjärrvärmesystem har olika förutsättningar finns det olika körstrategier hur framledningstemperaturen skall varieras. Tre stycken körstrategier med för-, och nackdelar presenteras av Larsson (1999): Styra framtemperaturen med ledning av aktuell utetemperatur + enkel, måttliga flödesvariationer rörnätet utnyttjas ej maximalt, kan förstärka effektvariationer Ladda nätet för utjämning av utmatad effekt + utjämnar effektvariationer skapar stora flödesvariationer, kräver korrekt prognos på utetemperturen Ladda nätet för utjämning av utmatat flöde + utnyttjar rörnätet maximalt utjämnar ej effektvariationer De tre strategierna har alla både fördelar och nackdelar och bör tillämpas efter syftet (Larsson 1999). Den flödesutjämnande flödesstrategin tillämpas bäst i fjärrvärmesystem med produktion huvudsakligen från en plats. Vid produktion från olika platser eftersträvas körning av anläggningar med lägst produktionskostnad vilket inte är genomförbart med en flödesutjämnande strategi (Larsson & Rossing 2003). Oavsett körstrategi så är det önskvärt med en låg framledningstemperatur då det ökar fjärrvärmesystemets totala effektivitet (Torío & Schmidtz 2010). Vid framtagning av körstrategier modelleras ofta fjärrvärmesystemet till matematisk form vilken sedan via försök maximeras eller minimeras. Optimeringsprocessen kan delas upp i sex delmoment; identifiera det verkliga systemet, modellera det, formulera målfunktion och bivilkor, beräkna 5

15 optimal lösning, verifiera resultatet och slutligen utföra en känslighetsanalys på optimeringsmodellen för att undersöka hur indata påverkar resultatet (Lundgren et al. 2008): En begränsande faktor vid driftplanering och körstrategier är att prediktionen av värmelasten aldrig blir bättre än prediktionen av väderfaktorn. Detta begränsar prediktionen av värmelasten till tillförlitligheten på väderprognoser (Dotzauer 2002). En djupdykning i olika väderprognosmodeller och kvantifiering utförs av Hedberg och Koppers (2011). Ett alternativ till lastmodeller är att använda historisk lastdata av systemen. Det finns dock studier som tar fram körstrategier genom lastprediktering. Saarinen (2010) använder sig av en blackbox modell där den enda flödesdata som används i modellen kommer ifrån produktionsenheter. Linjär programmering (LP) är en optimeringsmetod som används i samband med fjärrvärmesystem. En studie använder en LP-modell för att undersöka fjärrvärmesystemens miljöpåverkan framöver med ett minskat värmebehov (Åberg et al. 2012). Bojic et al. (2000) använder LP för att hitta begränsningar i distributionsnätet. Gustafsson (1998) fokuserar på hur uppdelningen av värmelasten och elproduktionen skall göras med en genom en variant av LP, Mixed Integrer Linear Programming (MILP)-modellering. Keppo och Athila (2002) använder sig också av MILP för att beräkna optimal framledningstemperatur beroende på utetemperatur. 6

16 3 Metod Avsnittet metod är uppdelat i fem delar. 3.1 behandlar den mätdata som används i studien. 3.2 beskriver hur en driftanalys av det kommande energisystemet genomförts genom att ställa upp det som ett optimeringsproblem. 3.3 behandlar hur körstrategier tas fram utifrån driftanalysen. Under 3.4 genomförs en känslighetsanalys och under 3.5 jämförs en framtagen körstrategi mot befintliga körstrategier i Falun och Borlänge. Genom att Falu Energi & Vatten och Borlänge Energi använder körstrategin: styra framledningstemperaturen med ledning av aktuell utetemperatur är det denna körstrategi som studien inriktar sig på. Detta innebär att systemet styrs av väderfaktorn och de lastvariationer som uppkommer genom den sociala faktorn av värmelasten kommer skapa flödesvariationer i systemet. Körstrategin som tas fram måste därmed beräknas med ett flöde som ger utrymme för dessa variationer. 3.1 Data Under avsnittet data presenteras den indata som används i form av produktionsenheter i form av värmelast, spotpris (elpris) samt även vissa samband Produktionsenheter Falu Energi & Vattens produktionsanläggningar presenteras i Tabell 1 där dess plats, bränsletyp, max/min-effekt, max kraftproduktion och driftkostnad anges. Den huvudsakliga energiförsörjningen sker genom de två biobränslepannorna på Västermalmverket, KVV1 och KVV2, vilka kan producera upp till 30 MW värme vardera och cirka 8 MW el. KVV2 innefattas av elcertifikatsystemet vilket ger en ökad inkomst från dess elproduktion på cirka 200 kr/mwh. (Svensk Kraftmäkling 2014). Energisystemet i Falun har en pelletsproduktionsanläggning med en kapacitet att tillverka upp till 8 ton pellets/timme där pelletstorken drivs av fjärrvärme. Pelletstorken energianvändning är cirka 1 MW/ton. Pelletsproduktionen antas ge en nettovinst på 350 kr/ton producerad pellets. Pelletsen enbart säljs inte utan försörjer även de två 15 MW:s pelletspannor som finns på gamla dalregementet. (Bjurman 2014) På Falu Lasarett finns tre stycken oljepannor och en elpanna. Driftkostnaden för elpannan är förutom spotpriset även elskatten vilken ligger på 293 kr/mwh exklusive moms. Falu Energi har även en ackumulatortank på 8400 m 3 vilket kan lagra cirka 350 MWh värme. (Bjurman 2014) Tabell 1. Produktionsanläggningar i Falun fjärrvärmesystem Anläggning Bränsle Qmax [MW] Västermalm (KVV1) Västermalm (KVV2) Qmin [MW] Pmax [MW] Biobränsle Biobränsle Västermalm: Olja 2* Västermalm Gas 2* Dalregementet: (I13) Dalregementet: (I13) Biobränsle: Pellets 2* Olja Driftkostnad [kr/mw] Falu lasarett Elpanna Spotpris+skatt Falu lasarett Olja 2*

17 Borlänge Energis produktionsanläggningar presenteras i Tabell 2 med samma disposition som Tabell 1. Borlänges huvudsakliga energiförsörjning kommer ifrån Bäckelundsverkets avfallspanna, P7, vilken kan producera 24 MW fjärrvärme och 6 MW el. Något som skiljer Borlänges system från Faluns är Borlänge Energi har spillvärme från Kvarnsvedens pappersbruk såväl som SSAB. Tillgängligheten av spillvärme varierar med säsong och konjunkturen för respektive bolag. De förhållanden som gäller för Kvarnsvedens pappersbruk är att spillvärmen utvunnen från rökgaskondenseringen måste spetsas med ånga för att uppnå krävd temperatur och vars effektuttag beror på fukthalten i rökgaserna vilken varierar med bränsle. Det är även så att Borlänge Energi betalar olika mycket beroende på pappersbrukets interna behov. Enligt avtal måste BE köpa minst 5MW ånga sommartid, men medelvärdet skall vara 10 MW. Erfarenhetsmässigt varierar förhållandet ånga och spillvärme samt priset på ånga: vintertid 2/3 ånga, 350 kr/mwh; vår/höst ½ ånga, 200 kr/mwh; sommar 1/3 ånga, 150 kr/mwh. I fallet SSAB varierar levererad mängd spillvärme stort över en 10 års period, före 2008 levererades cirka 55 GWh årligen och efter endast cirka 10 GWh. De senaste åren har SSAB levererat spillvärmen upp till 10 MW under vår och höst. Betalningstariffen för värmepumparna vid Kvarnsvedens Pappersbruk är desamma som Faluns elpanna gällande elpris och skatt, men blir dock billigare genom ett COP på 3,5. Borlänge Energi har också en ackumulatortank som rymmer 7700 m 3 och kan cirka 300 MWh värme. (Bjurman 2014) Tabell 2. Produktionsanläggningar i Borlänge fjärrvärmesystem Anläggning Bränsle Qmax [MW] Qmin [MW] Pmax [MW] Driftkostnad [kr/mw] Bäckelund: P7 Avfall Bäckelund: P6 Avfall Bäckelund P1-P5 Olja 5* Hagabacken Olja Romme Olja Kvarnsvedens pappersbruk (KP) (P8) Rökgaskondensering /Spillvärme KP Ånga säsong KP Värmepump (Spotpris+skatt) /COP KP Olja SSAB Spillvärme Värmebehov Då inget riktigt driftfall finns för det kommande systemet läggs uppmätt data per timme under ett år från de två systemen ihop till ett tänkt gemensamt behov. För att kompensera för de ökade värmeförlusterna har Borlänges behov ökat med 6 %, vilket en intern studie på företaget visat. De två lastkurvorna sorterade efter utetemperatur har använts som mätdata i denna studie, vilka går att se i Figur 2. 8

18 -25,0-14,4-11,9-9,7-8,6-7,5-6,3-5,2-4,3-3,4-2,6-1,7-0,9 0,0 0,8 1,7 2,6 3,4 4,3 5,2 6,1 7,0 7,9 8,8 9,8 10,7 11,6 12,5 13,4 14,3 15,2 16,1 17,0 18,0 19,0 20,0 21,1 22,1 23,2 24,2 MW På Faluns lastkurva har en modifikation genomförts gällande pelletsproduktionen. Tidigare har pellets torkats tills värmelasten varit max 60 MW, då biobränslepannorna täcker behovet. Genom Grundledningen förändras hur länge pellets är lönsamt att producera varav pelletsproduktionen del i värmelasten uppskattas och tas ur. Detta görs genom antagandet att pelletsproduktionen trappas ner linjärt under platåtiden, som går att se i Figur 2, mellan utetemperaturen -1,5 C (pelletsproduktion avstängd) och 1,5 C (full produktion) enligt (4), där det urtagna behovet justeras beroende på antal mätpunkter, dt, under temperaturintervallet. För alla värden över 1,5 C antas att pelletstorken köras för fullt 8 MW- varpå denna tas ur värmelasten. b(t) 8 dt dt (4) Utetemperatur C Borlänge Energi Falu Energi och Vatten Gemensam Last Figur 2. Visar värmebehovet för Falu Energi & Vatten (gul), Borlänge Energi (blå) samt en gemensam lastkurva (grön) i ett varaktighetsdiagram baserat på timdata från respektive system Uppskattning elpris Genom att båda fjärrvärmebolagen har kraftvärmeverk och elpannor/värmepumpar är elpriset en viktig parameter i kostnaden för driften. Elpriset på Nordpol varierar utifrån många parametrar som varierar från år till år såsom nederbörd och underhåll av kärnkraft men även utetemperatur. En linjär funktion enligt minstakvadratmetoden för elpriset beroende på utetemperatur med ett R 2 = 0,183 är (5) baserat på data från spotpriszon SE3 under samt månadsmedelvärden för elpris och utetemperatur mellan f(x) = 0,5254 T ute (5) Returtemperatur Undersökning av returtemperaturen i Faluns distributionsnät visar att medeltemperaturen var för C, med en standardavvikelse på 3 C, och att ett samband mellan returtemperatur och utetemperatur, liknande det Saarinen & Boman (2012) ser i Uppsalas fjärrvärmenät, finns i Faluns nät. Faluns returtemperatur har därigenom approximerats till att följa (6) när utetemperaturen är 9

19 kallare än 5 C, för att vara konstant 40 C mellan 5 C och 10 C och vid temperaturer över 10 C följa (7). T ute <5 C T R = 0,48 T ute + 42 (6) T ute > 10 C T R = 0,4 T ute + 36 (7) 3.2 Driftanalys För att bestämma körordning på produktionsenheterna i det nya systemet samt undersöka hur grundledning kommer användas görs en driftanalys genom att ställa upp det kommande energisystemet Falun-Borlänge som ett MILP (Mixed Integrer Linear Programming) vilken kommer baseras på tidigare presenterad värmelast och produktionsenheter. Tankemässigt ställs modellen upp som ett nodsystem med två lastområden, Falun och Borlänge, med fem produktionsnoder för vardera av dessa två. Produktionsnoderna används både för att representera olika produktionsplatser såsom Västermalmverket, Bäckelund och Kvarnsvedens pappersbruk och för att gruppera elproduktion och pelletsproduktion. Antaganden i denna tankemodell är 1) att det finns endast två överföringsbegränsningar i distributionsnätet vilka är Grundledningen samt överföringen från Kvarnsvedens pappersbruk. 2) att modellens heltalsvariabler c ji är binära och reglerar om en produktionsenhet eller pelletsproduktion är helt avstängd (0) eller är påslagen (1) och producerar mellan min- och maxlast, 3) SSAB levererar upp till 5 MW under sommarhalvåret. Beteckningar till modellens matematiska formulering går att finna i Tabell 3. Tabell 3. Beteckningarna som används vid modelleringen av fjärrvärmesystemet. Typ Beteckning Enhet Beskrivning Index i Varje kontinuerlig variabel (P,F,Q,x) har ett värde i Index j För J olika platser/lastnoder Variabel P ji MW Värmeproducent i på plats j Variabel Q ji MW Kraftproducent i på plats j Variabel F ji MW Pelletsproduktion i på plats j Variabel x ji MW Slack/straffvaribel i på plats j Variabel c ji Heltals-/binär variabel (av/på) Parameter dt Beräkningssteg av mängden dt. Parameter p ji Kr/MW Produktionskostnad för variabel i på plats j. Parameter s i Kr/MW Säljpris för pellets/el Parameter d j(dt) MW Effektbehovet i varje stad j vid delsteg dt Parameter P max,i MW Produktionsenhet i:s maxkapacitet Parameter P min,i MW Produktionsenhet i:s minkapacitet Parameter L GL MW Överföringskapacitet mellan lastnoder (Grundledningen) Parameter L KP MW Överföringskapacitet från produktionsnod (Kvarnsvedens Pappersbruk) Parameter α Koefficient mellan Q ji och P ji Parameter β(dt) Koefficient mellan spillvärme och ånga Förenklingar som gjorts i modelleringen av systemet är att genom att indata på värmelasten är sorterad efter utetemperatur och inte tid så optimeras varje enskild mätpunkt oberoende händelsen i tidigare och efterliggande punkt. Ackumulatortankarna i systemet är därför inte med i analysen utan konstateras endast vara tillräckligt stora för att eliminera de dagliga variationerna, då de har en lagringskapacitet större än 17 procent av det genomsnittliga dagliga värmebehovet, enligt Gadd & Werners (2013a) samband. Vidare har den fossila reservkraften i varje lastområde lagts ihop till en enhet. Ett antagande är att vid uppgifter som beror på säsong såsom pelletstorken sätts dessa gränser enligt de metrologiskt antagna för årstider enligt (8). 10

20 vinter < 0 < vår/höst < 10 C < sommar (8) Optimeringens målfunktion (9) minimerar produktionskostnadspriset för det aktuella effektbehovet. J I Min C(x) = i c ij P ji p ji + c ji F ji (p ji s ji ) + Q ji (p ji s ji ) + x ji p (9) j ji Energibalanser i form av olikhetsvilkor (10) säkerställer att behovet i för vardera stad j tillgodoses. I c ji P ji i c ji F ji x ji + L GL d j (dt) (10) Effektbegränsningar från produktionsnoder behandlas av olikhetsvilkoret (11), vilket i det aktuella fallet endast är ifrån Kvarnsvedens pappersbruk. I c ji i P ji L KP (11) Genom att spillvärmen erhållen från rökgaskondensering på Kvarnsvedens pappersbruk måste spetsas med ånga antas ett linjärt samband mellan dessa genom olikhetsvilkoret (12) där k är det erfarenhetsmässiga förhållandet mellan dessa, se sidan 8. Villkoret möjliggör köpandet av endast ånga men inte endast spillvärme. P ånga ij β(dt) P rgk (12) ij 0 Energibalans för hela energisystemet uppställt som ett likhetsvilkor (13) säkerställer att produktionen är likställd med behovet. J c ji P ji c ji F ji x ji = d j (dt) j I i J j (13) För att balansera förhållandet mellan kraft och värme i kraftvärmeverken antas alfavärdet (2), se sidan 5, vara konstant, och används för varje kraftvärmeverk som ett likhetsvilkor (14). Antaget alfavärde är sprunget från ett T F på 90 C. α i P i Q i = 0 (14) Varje variabel har en tillåten värdemängd, gränsvärdena för dessa hanteras av (15)-(18). P min,ji P ji P max,ji (15) Q min,ji Q ji Q max,ji (16) F min,ji F ji F max,ji (17) x min,i x ij (18) 11

21 3.3 Bestämning av optimal styrkurva Med utgång från driftanalysen bestäms minsta möjliga framledningstemperatur från de stora produktionsnoderna Västermalmverket, Bäckelund samt Kvarnsvedens pappersbruk samt Grundledningen. Framledningstemperaturen beräknas genom (1) med flödesbegränsningarna som presenteras i Tabell 4 samt en returtemperatur enligt tidigare deklarerat samband, se (6) och (7) och den effekt från varje produktionsnod som beräknas enligt driftanalysen. Hänsyn tas även till de krav på framledningstemperaturen som finns i Faluns värmelast från pelletsproduktion och fjärrkyla. Pelletstorken behöver minst 90 C under vår och höst och sommartid lite lägre, 85 C. Absorptionsvärmepumpen kräver minst 85 C när den är i drift, vilket antas vara när utetemperaturen överstiger 5 C. Tabell 4. Flödesbegränsningen för de tre stora produktionsnoderna samt Grundledningen Anläggning Flödesbegränsning [m 3 /h] Västermalmverket 900 Bäckelund 1500 Kvarnsvedens Pappersbruk 1700 Grundledningen 700 Utifrån flödesbegränsningen och temperaturkraven tas en styrkurva fram för hela det gemensamma systemet. Det tas även fram två ytterligare körstrategier där en har två styrkurvor - en för vardera stad, med hänsyn till Grundledningen temperaturkrav, och den andra har tre styrkurvor en för varje stor produktionsnod. Vid jämförelse mellan de olika körstrategierna beräknas vilket alfavärde de olika framledningstemperaturerna skapar genom (19) där dα/dt F har värdet 0,0029, vilket är taget från Saarinen (2010), α 0 är baserat på respektive kraftvärmeverks alfavärde vid ett T F på 90 C. 3.4 Känslighetsanalys α = α o (T F T 0 ) dα dt F För att utvärdera resultatets validitet genomförs en känslighetsanalys för att utvärdera vilka förändringar i driften som påverkar Grundledningens användning, både riktning och effektstorlek, och framledningstemperaturen. De faktorer som kommer analyseras är variation på elpriset, förändring av leverans av spillvärme från SSAB- om de skulle återgå till 2008 års nivå eller stängas av helt, pelletsproduktionens nettovinst samt förhållandet mellan rökgaskondensorn och processångan på Kvarnsvedens pappersbruk- om det skulle under hela året vara antingen antaget sommar-, vår/höst- eller vintersamband. 3.5 Jämförelse med befintliga styrkurvor För att utvärdera både de framtagna körstrategiernas validitet och även förbättringsåtgärder för de både energisystemen kommer en av de framtagna körstrategiernas styrkurvor jämföras med de befintliga som används i respektive system. (19) 12

22 4 Resultat Studiens resultat är uppdelat i tre delar: 4.1 går igenom resultatet från driftanalysen, 4.2 visar de olika kravtemperaturer som finns i systemet och presenterar tre olika körstrategier baserade på dessa och under 4.3 presenteras den känslighetsanalys som gjorts på systemet samt en jämförelse mellan en av de framtagna körstrategierna och befintliga styrkurvor i Falun och Borlänge. 4.1 Driftanalys Resultatet från driftanalysen visas i form av ett varaktighetsdiagram, vilket kan ses i Figur 3, som visar vilka produktionsenheter som används till värmeproduktion vid olika utetemperaturer samt även vilken effekt dessa producerar. Analysen visar att tre produktionsenheter används under alla utetemperaturer, avfallspannan i Borlänge - Panna 7-, spillvärme ifrån Kvarnsvedens Pappersbruk (KP)- i form av processånga och rökgaskondensering- och från den ena biobränslepannan i Falun- KVV2. Den produktionsenheten som används mest utöver dessa tre är den andra biobränslepannan i Falun- KVV1- vilken används från -25 C upp till 8,8 C. Den totala driftkostnaden för systemet är för angivet driftfall 27,6 miljoner kr. I Varaktighetsdiagrammet ses ett antal brytpunkter som beror på förändrade driftförhållanden. Ett uppstår vid -13,5 C då elpriset uppnår 338 kr/mwh vilket medför att mer processånga från KP köps in och värmepumparna på KP används mindre. Ett annat uppstår vid -7,6 C då det är omvänt, mindre processånga från KP köps in och värmepumparna på KP börjar användas. Ytterligare en brytpunkt sker vid 8,8 C då, som tidigare nämnt, KVV1 i Falun startar sin drift. Figur 3. Varaktighetsdiagram över produktionen för det gemensamma systemet. Den nedre kurvan (röda) visar aktuellt lastbehov utan pelletsproduktion och den övre kurvan (ljusröd) visar med pelletsproduktion. X-axeln är utetemperatur i C. Energitransporten via Grundledningen sker, vilken ses i Figur 4a, främst i riktningen från Borlänge till Falun i alla driftlägen förutom mellan intervallet 1,5 C och 8,8 C då istället Falun förser Borlänge med fjärrvärme. Grundledningens maximala överföringsförmåga, på 30 MW, används endast under två tillfällen, mellan -8 C och -9 C samt vid -25 C. Det går observera en 13

23 liten topp av effektöverföring vid -6,7 C vilket sammanfaller när pelletsproduktionen stänger ner i Falun. Pelletsproduktionen i Falun producerar ton pellets. Produktionen, som ses i Figur 4b, sker från 25 C ner till -6,7 C. a) b) Figur 4. Grundledningens användning (a) och pelletsproduktionen (b) vid olika utetemperaturer. För Grundledningen är riktningen Borlänge Falun definierad som positiv. 4.2 Körstrategier Det kommande energisystemets temperaturkrav från flödesbegränsningar och från pelletsproduktion och fjärrkylsystemet, vilka presenteras i Figur 5, visar att högst temperaturkrav kommer ifrån Faluns sida av energisystemet vid alla utetemperaturer förutom vid -24,6 och uppåt då det är Bäckelundverket som begränsar. Västermalmverket i Falun är den produktionsnod som har högst kravtemperatur under längst period, från -24,6 C till 8,5 C. Vid temperaturer över 8,5 C är det kravtemperaturer från pelletsproduktion och fjärrkyla som kräver den högsta temperaturen. Figur 5. De olika temperaturkraven som finns i systemet med uppkomst från flödesbegränsningar från produktionsnoder (Bäckelund, Västermalm, Kvarnsvedens pappersbruk) och Grundledningen samt temperaturkrav från kund- pelletstork och fjärrkylsystem. 14

24 Beroende på hur väl det kommande energisystemet kan styra flödet har tre stycken körstrategier framtagits för systemet. Körstrategi 1 har endast en gemensam styrkurva för hela systemet, körstrategi 2 har två styrkurvor, en för vardera stad och körstrategi 3 har tre styrkurvor, en för Falun, en för Kvarnsveden pappersbruk samt en för Bäckelund. Dessa tre körstrategier kan beskådas i Figur 6. Genom att Körstrategi 1 endast har en gemensam styrkurva för hela energisystemet bestäms dennas framledningstemperatur av den kravtemperatur som är högst i systemet. Den gemensamma styrkurvan bestäms därmed helt av Faluns temperaturbegränsningar. Denna körstrategi ger en total elproduktion på 119,1 GWh Om antagandet görs att Västermalmverket förser pelletsproduktionen och fjärrkylsystemet med krävd framledningstemperatur och att Borlänge endast styrs av sina egna temperaturkrav, samt Grundledningens, erhålls Körstrategi 2. Falun har en styrkurva identisk, frånsett från skillnaden vid -24,6 C och uppåt, med den gemensamma styrkurvan från Körstrategi 1. Borlänge däremot kan hålla en lägre framledningstemperatur, upp till 23 C lägre, vilket medför en ökad elproduktion. Genom körstrategi 2 produceras 127,6 GWh el under det givna driftscenariot. Om resonemanget bakom Körstrategi 2 vidareutvecklas så att Kvarnsvedens pappersbruk och Bäckelund har varsin styrkurva, med antagandet att KP producerar den fjärrvärme som skall till Falun via Grundledningen, erhålls Körstrategi 3. Bäcklund begränsas därmed endast av sin egen flödesbegränsning och minskar framledningstemperaturen jämfört med Körstrategi 2 vid mellan temperaturerna -5 C och -24 C. Vilket resulterar i en elproduktion på 129 GWh. a) b) c) Figur 6. Tre olika körstrategier a) Körstrategi 1: en styrkurva för hela systemet. b) Körstrategi 2: två styrkurvor för systemet, en för Falun och en för Borlänge. c) Körstrategi 3: tre styrkurvor för hela systemet, en för varje stor produktionsanläggning/nod: Kvarnsvedens pappersbruk, Västermalmverket och Bäckelund. I c) övertäcks Faluns styrkurva (röd) av beskrivningsrutan, denna ligger på konstant 85 C. 15

25 4.3 Känslighetsanalys Känslighetsanalysen har analyserat hur olika scenarion förändrar driften jämfört med grundfallet från driftanalysen med hänsyn till grundledningens användning, pellets och elproduktion, framledningstemperaturen samt den totala driftkostnaden för systemet. De scenarion som undersökts är: förändrat vinstnetto för pelletsproduktion, förändrade spillvärmeleveranser från SSAB och Kvarnsvedens pappersbruk samt förändrat elpris. Resultatet från analysen presenteras i Tabell 5 förutom förändring av framtemperaturen då variationen på denna är försumbar. Vid scenariot att vinstnettot för pelletsproduktionen förändras medför detta att, om vinstnettot sjunker till 100 kr/mwh jämfört med grundfallets 350 kr/ MWh, så förändras Grundledningens användning till att Falun förser Borlänge ner till -1 C istället för 1 C. Det resulterar även i att 65 % mindre pellets produceras, vilket medför en ökad driftkostnad för systemet. Temperaturintervallet när det är lönsamt att producera pellets minskas även ner till mellan utetemperaturerna 9-19 C. Ett istället ökat vinstnetto till 500 kr/ MWh ändrar inte systemet nämnvärt jämfört med grundfallet. Vid scenariot att spillvärmeleveranser ifrån SSAB skulle förändras till antingen leverera spillvärme nära 2008 års nivå eller sluta helt leverera spillvärme påverkar inte systemet. Den största skillnaden blir vid en ökad leverans kommer driftkostnaden för systemet sjunka med 15 %. Om istället förhållandet för rökgaskondenseringen från KP förändras till att vara sommarförhållanden under hela året skulle detta medföra att Grundledningen endast användas i riktningen från Borlänge till Falun samt minska systemets totala driftkostnad med 39 %. Vid ett scenario att elpriset skulle konstant under året ligga på 220 kr/mwh, ett lägre pris än det i grundfallet beräknade, skulle även detta innebära att Grundledningen skulle endast användas i riktningen från Borlänge till Falun och energitransporten i denna riktning skulle öka med 20 %. Om istället elpriset skulle öka till 1000 kr/mwh sänks därmed driftkostnaden väsentligt, med 50,7 % men även minska energitransporten i riktningen från Borlänge till Falun med 22,1 % Tabell 5. Resultat från känslighetsanalys vilket visar systemets påverkas av: ändrad nettovinst från pelletsproduktionen (1 MWh = ton), förändring av tillförsel av spillvärme från SSAB, ändrat samband mellan rökgaskondensering och processånga vid Kvarnsvedens Pappersbruk och förändring av elpriset. Detta genom att jämföra de olika scenariona med resultatet från driftanalysen, kallad i tabellen Grundfall, med hänsyn till av den totala driftkostnaden, transporterad energimängd över Grundledningen till Falun, mellan vilket temperaturintervall Grundledningen används i omvänd riktning, från Falun till Borlänge,, total mängd producerad elkraft, total mängd producerad pellets samt till vilken temperatur som pellets produceras. För varje kolumm presenteras även dess medelvärde och standardavvikelse (SD). Total Kostnad [mkr] P prod [GWh] GL Borlänge T min [ C] GL Borlänge T max [ C] GL Falun [GWh] T min [ C] Pellets [ton] Grundfall 27,56 119, , C - Pellets: 100 7,1 % -1,7 % ,8 % 19 C -65,6 % [kr/mwh] 500-5,2 % 0,0 % 1 8 2,1 % -8 4,7 % SSAB nivå ,2 % -,5 % ,7 % -8 4,7 % avstängt 0,4 % 0,6 % 1 8-2,6 % -7 0,0 % RGK vinter 0,0 % 0,0 % 1 8 0,0 % -7 0,0 % vår/höst -16,6 % 0,0 % 1 8 2,1 % -8 4,7 % sommar -39,1 % -2,7 % ,0 % -8 4,7 % Elpris [kr/mwh] ,8 % -3,4 % ,5 % -7 0,0 % ,7 % 2,8 % ,1 % -7 0,0 % Medel 24,6 118, , SD ±5,2 ±2,0 - - ±10,6 - ±

26 4.4 Jämförelse mellan nuvarande styrkurvor En jämförelse mellan styrkurvorna från körstrategi 2 och nuvarande styrkurvor för respektive fjärrvärmesystem ses i Figur 7. Jämförelsen visar att den framtagna styrkurvan för Falun överensstämmer med den nuvarande när utetemperaturen är lägre än -13,4 C, då båda kurvorna har maxvärdet 110 C. Mellan -13,4 C och -6 C är den framräknade framledningstemperaturen lägre än den nuvarande. Vid en utetemperatur mellan -6 C och 10 C är den framräknade framledningstemperaturen i Falun högre än den nuvarande, vilket förklaras delvis av att de både biobränslepannorna används med full effekt redan vid en utetemperatur på 8,8 C i det kommande systemet medan i det nuvarande först vid 1,4 C. För Borlänge är den framräknade styrkurvan är lägre än den nuvarande förutom när det är som varmast och kallast ute, då den beräknade styrkurvan överstiger nuvarande vid utetemperaturer lägre än -24,8 eller över 24,8. Det övre fallet beror på att biobränslepannan i Falun, KVV2, stängs ner och Borlänges framledningstemperatur måste därmed försörja pelletsproduktion och fjärrkyla. Figur 7. Visar styrkurvor för körstrategi 2 jämfört med nuvarande styrkurvorna i Falun respektive Borlänge. Faluns styrkurva för det kommande systemet (grön linje) syns inte vid -11 C och lägre då den överensstämmer helt med Faluns nuvarande styrkurva i (blå linje). 17

27 5 Diskussion Tre olika körstrategier har tagits fram med en, två respektive tre styrkurvor. För att körstrategierna med mer än en styrkurva skall vara möjlig måste det vara möjligt att förse pelletsproduktionen och fjärrkylsystemet med krävda temperaturer ifrån produktionsenheterna i Falun. Resultatet visar att den körstrategi som maximerar elproduktionen och har lägst driftkostnad är Körstrategi 3, vilken höjer systemets elproduktion med 8 % jämfört med körstrategi 1. Den lägre framledningstemperatur som körstrategi 3 innebär ger även minskade värmeförluster i distributionsnätet, vilket inte beräknats i denna studie men genom dess elementära samband och slutsatser av bland andra Benonyssonn et al. (1995) kan ändå antaga medfölja med förändrad framledningstemperatur. Den största begränsningen i det kommande systemet som påverkar framledningstemperaturen är flödesbegränsningen ifrån Västermalmverket. Flödet från verket är antaget utifrån att systemet skall kunna leverera 100MW men hur stort flödet egentligen är varierar och beror på tryckdifferensen och behovet i systemet vilket i sin tur kan kopplas till temperaturdifferensen mellan fram- och returtemperatur. Under vissa perioder under året kan därmed flödet från Västermalmverket troligen vara högre än ansatta 900 m 3 /h. Denna egentliga flödesvariationer från Västermalmverket kan förklara varför befintlig styrkurva är lägre än den framräknade i studien. Genom att endast biobränslepannorna är aktiva på Västermalmverket under de perioder den framtagna styrkurvan är högre än den nuvarande kan ett ökat flöde under denna period vara möjligt och det därmed även att ha samma framledningstemperatur som nuvarande. En annan förklaring till varför den beräknade framledningstemperaturen är högre än befintlig är att returtemperaturen egentligen är lägre än vad som antagits i studien, även fast detta inte är troligt då returtemperaturen är baserad på mätdata från Faluns system. Styrkurvornas förändring vid de olika scenariona i känslighetsanalysen är inte redovisade i resultatet på grund av att det var en sådan lite variation på dessa, vilket gäller för alla tre körstrategier. De framtagna körstrategierna är således inte känsliga för förändring av de faktorer analyserade i känslighetsanalysen. Känslighetsanalysen visar även att pelletsproduktionen är lönsam ner till -6,7 C, vilket motsvarar en värmelast på 175 MW och att lönsamheten för pelletsproduktionen endast är känslig för en väsentligt minskad nettovinst för produktionen. Hur låg utetemperatur det är ekonomiskt att producera pellets skulle kunna minskas om antagandet i modellen gällande att pellets aldrig produceras när pellets förbränns eller när värmepumparna är påslagna förändrades. Detta antagande begränsar den ekonomiska optimeringen till fördel för miljöhänseende, att inte torka pellets med el ett förhållningssätt Falu Energi & Vatten har och även tidigare haft. Att prediktera spotpris på elen utifrån endast utetemperaturen mot spotpris de senaste åren ger därmed endast en fingervisning, då spotpriset beror på flera faktorer som nederbörd och drift av kärnkraft, det är dock samma metodval som gjorts av Keppo & Ahtila (2002). En felaktig prediktering av elpriset påverkar dock, som tidigare konstaterats, framtagna styrkurvor marginellt utan påverkar endast driftkostnaden på systemet. En annan aspekt gällande elpris som analysen ej tagit hänsyn till är prissäkring av el - att köpa en option på en viss mängd el och därmed förutbestämma låsa sitt elpris - vilket både Falu Energi och Borlänge Energi gör för sin elförbrukning och Borlänge Energi även på viss del av sin elproduktion. Genom att de framtagna körstrategierna inte förändras vid förändring av elpriset är detta dock ingen aspekt som påverkar studiens resultat.. Resultatet påvisar även att Grundledningen kommer under användas i riktningen Falun till Borlänge mellan utetemperaturerna 1,5 C och 8,8 C och under övriga temperaturer i omvänd riktningen, Borlänge till Falun. Grundledningen kommer användas endast i riktningen Borlänge till 18

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar

Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Körschema för Umeå Energis produktionsanläggningar Karl-Johan Gusenbauer Caroline Ödin Handledare: Lars Bäckström Inledning och syfte Ungefär hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige

Läs mer

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.

Projektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART Fjärrvärme är en enkel, trygg och lokalproducerad värmelösning för dig. Nu och i framtiden. Prisvärt, driftsäkert och energismart, långsiktigt och hållbart.

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Karlstads Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Karlstad Ort/orter FVD20012 Karlstad Prisområdesnamn FVD20013 Karlstad Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

11 Fjärrvärme och fjärrkyla

11 Fjärrvärme och fjärrkyla 11 Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärmen har en viktig funktion i ett energisystemperspektiv då den möjliggör utnyttjandet av energi som i hög utsträckning annars inte kommer till användning. Fjärrvärmen

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Uppsala 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Uppsala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uppsala Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 Uppsala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla

2015 DoA Fjärrvärme. Luleå Energi AB. Luleå fjärrkyla 2015 DoA Fjärrvärme Luleå Energi AB Luleå fjärrkyla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Luleå Fjärrkyla Ort/orter FVD20012 Luleå Prisområdesnamn FVD20013 Luleå Fjärrkyla Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2015 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme 2015 DoA Fjärrvärme AB Borlänge Energi Borlänge Fjärrvärme 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Borlänge Ort/orter FVD20012 Borlänge Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme

2017 DoA Fjärrvärme. AB Borlänge Energi. Borlänge Fjärrvärme 2017 DoA Fjärrvärme AB Borlänge Energi Borlänge Fjärrvärme 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Borlänge Ort/orter FVD20012 Borlänge Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Falu Energi & Vatten AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Falu Energi & Vatten AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Falu Energi & Vatten AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Falun Ort/orter FVD20012 Falun Prisområdesnamn FVD20013 Falun Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid

Smart Heat Grid. Hur funkar det? Noda Intelligent Systems Noda Smart Heat Grid Smart Heat Grid Hur funkar det? 1 Vad är Noda Intelligent Systems? Noda Intelligent Systems grundades 2005 och utvecklar intelligenta system för energieffektivisering och systemövergripande energioptimering

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Mjölby-Svartådalen Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Mjölby-Svartådalen Energi AB Prisområde 1 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Mjölbynätet, Väderstadnätet Ort/orter FVD20012 Mjölby Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Moliden 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Moliden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Moliden Ort/orter FVD20012 Moliden Prisområdesnamn FVD20013 Yttre nät Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala

2014 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Motala 2014 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Motala 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Motala Ort/orter FVD20012 Motala Prisområdesnamn FVD20013 Motala Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet

2017 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Matforsnätet 2017 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Matforsnätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Matforsnätet Ort/orter FVD20012 Matfors Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene

2015 DoA Fjärrvärme. Götene Vatten & Värme AB. Götene 2015 DoA Fjärrvärme Götene Vatten & Värme AB Götene 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Götene Ort/orter FVD20012 Götene Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Norberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Norberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Norberg Ort/orter FVD20012 Norberg Prisområdesnamn FVD20013 Norberg Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1 2017 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Växjö Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 1 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Ludvika 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Ludvika 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Ludvika Ort/orter FVD20012 Ludvika Prisområdesnamn FVD20013 Ludvika Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Fagersta 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Fagersta 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fagersta Ort/orter FVD20012 Fagersta Prisområdesnamn FVD20013 Fagersta

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg

2017 DoA Fjärrvärme. Öresundskraft AB. Helsingborg 2017 DoA Fjärrvärme Öresundskraft AB Helsingborg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Helsingborg Ort/orter FVD20012 Helsingborg Prisområdesnamn FVD20013 Helsingborg Kontaktperson

Läs mer

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:

Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Västerbergslagens Energi AB. Fjärrvärmenät Grängesberg 2015 DoA Fjärrvärme Västerbergslagens Energi AB Fjärrvärmenät Grängesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Grängesberg Ort/orter FVD20012 Grängesberg Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga

2015 DoA Fjärrvärme. Forshaga Energi AB. Forshaga 2015 DoA Fjärrvärme Forshaga Energi AB Forshaga 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Forshaga Energi Ort/orter FVD20012 Forshaga Deje Prisområdesnamn FVD20013 Forshaga Energi Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping

2015 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Nyköping 2015 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Nyköping 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Nyköping Ort/orter FVD20012 Nyköping Prisområdesnamn FVD20013 Nyköping Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg

2016 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Gustavsberg 2016 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Gustavsberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gustavsberg Ort/orter FVD20012 Gustavsberg Prisområdesnamn FVD20013 Gustavsberg Kontaktperson -

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Växjö Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Växjö Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Ort/orter FVD20012 Växjö Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 1 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2015 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund 2015 DoA Fjärrvärme Jämtkraft AB Östersund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Östersund Ort/orter FVD20012 Östersund Prisområdesnamn FVD20013 Östersund Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund

2016 DoA Fjärrvärme. Jämtkraft AB. Östersund 2016 DoA Fjärrvärme Jämtkraft AB Östersund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Östersund Ort/orter FVD20012 Östersund Prisområdesnamn FVD20013 Östersund Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda

2017 DoA Fjärrvärme. Ragunda Energi & Teknik AB. Ragunda 2017 DoA Fjärrvärme Ragunda Energi & Teknik AB Ragunda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärmenät Hammarstrand Ort/orter FVD20012 Bispgården Stugun Hammarstrand Prisområdesnamn

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta

2017 DoA Fjärrvärme. Vattenfall AB. Tyresö/Haninge/Älta 2017 DoA Fjärrvärme Vattenfall AB Tyresö/Haninge/Älta 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Haninge/Tyresö/Älta Ort/orter FVD20012 Haninge/Tyresö/Älta Prisområdesnamn FVD20013 Haninge/Tyresö/Älta

Läs mer

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB

2010 DoA Fjärrvärme. Torsås Fjärrvärmenät AB 2010 DoA Fjärrvärme Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät AB Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Torsås Kontaktperson -

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Härnösand Energi & Miljö AB 2017 DoA Fjärrvärme Härnösand Energi & Miljö AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Härnösand Ort/orter FVD20012 Härnösand Prisområdesnamn FVD20013 Härnösand Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Hjo Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Hjo Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Hjo Ort/orter FVD20012 Hjo tätort Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031 Per-Olof Westlin

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Hallsberg-Örebro-Kumla 2017 DoA Fjärrvärme E.ON Värme Sverige AB Hallsberg-Örebro-Kumla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Prisområde 2 Hallsberg Kumla Örebro Prisområde 2 Ort/orter FVD20012 Hallsberg

Läs mer

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar.

Mer än. För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Mer än bara värme För dig som undrar vad du får för dina fjärrvärmepengar. Fjärrvärmen ger kraft åt Göteborg. Vi på Göteborg Energi har bara en uppgift och det är att ge kraft åt Göteborg. I det arbetet

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla

2017 DoA Fjärrvärme. Uddevalla Energi Värme AB. Uddevalla 2017 DoA Fjärrvärme Uddevalla Energi Värme AB Uddevalla 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Uddevalla Ort/orter FVD20012 Uddevalla Prisområdesnamn FVD20013 Uddevalla Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet

2017 DoA Fjärrvärme. Varberg Energi AB. Centrala nätet 2017 DoA Fjärrvärme Varberg Energi AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Varberg Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping

2017 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Norrköping-Söderköping 2017 DoA Fjärrvärme E.ON Värme Sverige AB Norrköping-Söderköping 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Norrköping Norrköping, Söderköping Norrköping Ort/orter FVD20012 Norrköping,

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby 2017 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala-Heby Energi AB Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Kommuner Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby 2015 DoA Fjärrvärme Sala-Heby Energi AB Sala Heby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Sala och Heby Ort/orter FVD20012 Sala och Heby Prisområdesnamn FVD20013 Sala och Heby Kontaktperson

Läs mer

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader

Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Svensk Fjärrvärme AB 2015-01-08 Kunder behöver en relevant miljöklassning av fjärrvärme i byggnader Målsättning om hållbar energiproduktion och energianvändning Svensk Fjärrvärmes målsättning är att driva

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg

2015 DoA Fjärrvärme. Linde Energi AB. Lindesberg 2015 DoA Fjärrvärme Linde Energi AB Lindesberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lindesberg Ort/orter FVD20012 Lindesberg Prisområdesnamn FVD20013 Lindesberg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum

2015 DoA Fjärrvärme. Övik Energi AB. Centrum 2015 DoA Fjärrvärme Övik Energi AB Centrum 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Örnsköldsvik Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö 2017 DoA Fjärrvärme Eskilstuna Energi & Miljö AB Eskilstuna Energi & Miljö 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Eskilstuna-Torshälla-Hällby-Kvicksund-Ärla Ort/orter FVD20012 Eskilstuna-Kvicksund

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Katrineholm 2015 DoA Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping AB Katrineholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Katrineholm Ort/orter FVD20012 Katrineholm Prisområdesnamn FVD20013 Katrineholm

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö

2017 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Nässjö 2017 DoA Fjärrvärme Nässjö Affärsverk AB Nässjö 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Nässjö Ort/orter FVD20012 Nässjö Prisområdesnamn FVD20013 Nässjö Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Umeå Holmsund 2016 DoA Fjärrvärme Umeå Energi AB Umeå Holmsund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Umeå Holmsund Ort/orter FVD20012 Umeå, Holmsund Prisområdesnamn FVD20013 Umeå Kontaktperson

Läs mer

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors

2016 DoA Fjärrvärme. Umeå Energi AB. Hörnefors 2016 DoA Fjärrvärme Umeå Energi AB Hörnefors 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Hörnefors Ort/orter FVD20012 Hörnefors Prisområdesnamn FVD20013 Umeå Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2015 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1 2015 DoA Fjärrvärme Jönköping Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Jönköpingsnätet Grännanätet Stensholmsnätet Stigamonätet Ort/orter FVD20012 Jönköping Gränna

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Göteborg Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Göteborg Energi Ort/orter FVD20012 Göteborg Prisområdesnamn FVD20013 Göteborg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

Scenarier för Pathways

Scenarier för Pathways Scenarier för Pathways (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987 och består idag av 19 personer. är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och avfallsområdet. Scenarierna

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet

2015 DoA Fjärrvärme. Borås Energi och Miljö AB. Centrala nätet 2015 DoA Fjärrvärme Borås Energi och Miljö AB Centrala nätet 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Centrala nätet Ort/orter FVD20012 Borås Prisområdesnamn FVD20013 Centrala nätet

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Liden 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Liden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidennätet Ort/orter FVD20012 Liden Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro

2017 DoA Fjärrvärme. Nybro Energi AB. Nybro, Orrefors, Alsterbro 2017 DoA Fjärrvärme Nybro Energi AB Nybro, Orrefors, Alsterbro 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Nybro fjärrvärme, Orrefors fjärrvärme, Alsterbro fjärrvärme. Ort/orter FVD20012

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög

2015 DoA Fjärrvärme. Lantmännen Agrovärme AB. Ödeshög 2015 DoA Fjärrvärme Lantmännen Agrovärme AB Ödeshög 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Ödeshög Ort/orter FVD20012 Ödeshög Prisområdesnamn FVD20013 Ödeshög Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Västervik Miljö & Energi AB. Gamleby 2017 DoA Fjärrvärme Västervik Miljö & Energi AB Gamleby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gamleby Ort/orter FVD20012 Gamleby Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige

Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Småskalig kraftvärme från biomassa Ett demonstrationsprojekt i sydöstra Sverige Daniella Johansson, projektledare Energikontor Sydost AB Bioenergidagen, 29 November 2017 Idag 7% av Sveriges el från kraftvärme

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser framtiden ut 5. Hur ser prisutvecklingen ut 6. Vad är

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB

2017 DoA Fjärrvärme. SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB 2017 DoA Fjärrvärme SEVAB Strängnäs Energi AB SEVAB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Strängnäs, Åkers Styckebruk, Mariefred Ort/orter FVD20012 Strängnäs, Åkers Styckebruk, Mariefred

Läs mer

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm

2016 DoA Fjärrvärme. E.ON Värme Sverige AB. Boxholm 2016 DoA Fjärrvärme E.ON Värme Sverige AB Boxholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Boxholm Ort/orter FVD20012 Boxholm Prisområdesnamn FVD20013 Boxholm Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan

2017 DoA Fjärrvärme. Trollhättan Energi AB. Trollhättan 2017 DoA Fjärrvärme Trollhättan Energi AB Trollhättan 1 / 7 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Trollhättans Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Trollhättan Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund

2017 DoA Fjärrvärme. Eksjö Energi AB. Mariannelund 2017 DoA Fjärrvärme Eksjö Energi AB Mariannelund 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Mariannelund Ort/orter FVD20012 Mariannelund Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby

2015 DoA Fjärrvärme. Vetlanda Energi & Teknik AB. Holsby 2015 DoA Fjärrvärme Vetlanda Energi & Teknik AB Holsby 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Holsby Ort/orter FVD20012 Holsby Prisområdesnamn FVD20013 Holsby Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda

2015 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Vislanda 2015 DoA Fjärrvärme Alvesta Energi AB Vislanda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Vislanda fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Vislanda Prisområdesnamn FVD20013 Vislanda Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2017 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB 2017 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby, Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda

2016 DoA Fjärrvärme. Alvesta Energi AB. Moheda 2016 DoA Fjärrvärme Alvesta Energi AB Moheda 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Moheda Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Malung-Sälens kommun

2017 DoA Fjärrvärme. Malung-Sälens kommun 2017 DoA Fjärrvärme Malung-Sälens kommun 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Malungs värmeverk Ort/orter FVD20012 Malung Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB

2017 DoA Fjärrvärme. Göteborg Energi AB 2017 DoA Fjärrvärme Göteborg Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Göteborg Energi AB Ort/orter FVD20012 Göteborg Prisområdesnamn FVD20013 Göteborg Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör

2017 DoA Fjärrvärme. Mälarenergi AB. Kungsör 2017 DoA Fjärrvärme Mälarenergi AB Kungsör 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Kungsör Ort/orter FVD20012 Kungsör Prisområdesnamn FVD20013 Kungsör Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Biobränslebaserad kraftproduktion. Biobränslebaserad kraftproduktion. Mars 2015 Mars 2015 1 Biobränslebaserad kraftproduktion I Sverige användes under 2014: 41,2 TWh rena biobränslen av totalt 73 TWh bränslen i värme och kraftvärmeverk

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB

2015 DoA Fjärrvärme. Gävle Energi AB 2015 DoA Fjärrvärme Gävle Energi AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Gävle Ort/orter FVD20012 Gävle Prisområdesnamn FVD20013 Prisområde 3 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2017 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm 2017 DoA Fjärrvärme Värnamo Energi AB Rydaholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Rydaholm Ort/orter FVD20012 Rydaholm Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Värnamo 2015 DoA Fjärrvärme Värnamo Energi AB Värnamo 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Värnamo Ort/orter FVD20012 Värnamo Prisområdesnamn FVD20013 Värnamo Kontaktperson - Ekonomi Namn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB

2015 DoA Fjärrvärme. Lidköpings Värmeverk AB 2015 DoA Fjärrvärme Lidköpings Värmeverk AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Lidköpings värmeverk AB Ort/orter FVD20012 Lidköping Prisområdesnamn FVD20013 Lidköpings tätort Kontaktperson

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. C4 Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. C4 Energi AB. Prisområde 1 2017 DoA Fjärrvärme C4 Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Kristianstad, Fjälkinge Ort/orter FVD20012 Kristianstad, Fjälkinge, Åhus (Åhus ingår i Kristianstad-nätet)

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg

2015 DoA Fjärrvärme. Nässjö Affärsverk AB. Annerberg 2015 DoA Fjärrvärme Nässjö Affärsverk AB Annerberg 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Anneberg Ort/orter FVD20012 Anneberg Prisområdesnamn FVD20013 Nässjö Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors

2015 DoA Fjärrvärme. Bengtsfors kommun. Brandstationen Bengtsfors 2015 DoA Fjärrvärme Bengtsfors kommun Brandstationen Bengtsfors 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 PC Brandstationen Bengtsfors Ort/orter FVD20012 Bengtsfors Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö

2015 DoA Fjärrvärme. Organisation: Eskilstuna Energi & Miljö AB. Eskilstuna Energi & Miljö 2015 DoA Fjärrvärme Eskilstuna Energi & Miljö AB Eskilstuna Energi & Miljö 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Eskilstuna-Torshälla-Hällby-Kvicksund-Ärla Ort/orter FVD20012 Eskilstuna-Kvicksund

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Bälinge

2015 DoA Fjärrvärme. Bionär Närvärme AB. Bälinge 2015 DoA Fjärrvärme Bionär Närvärme AB Bälinge 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Bälinge Ort/orter FVD20012 Uppsala Prisområdesnamn FVD20013 3 Kontaktperson - Ekonomi Namn FVD20031

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB

2015 DoA Fjärrvärme. Kalmar Energi Värme AB 2015 DoA Fjärrvärme Kalmar Energi Värme AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Kalmar Ort/orter FVD20012 Kalmar, Smedby och Lindsdal Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05

Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 2013-06-05 Fjärrvärmens konkurrenskraft i Umeå - Indata, förutsättningar och resultat 213-6-5 Inledning Syftet med detta projekt är att visa på konkurrenskraften för Umeå Energis produkt fjärrvärme. Konkurrenskraften

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm

2015 DoA Fjärrvärme. Värnamo Energi AB. Rydaholm 2015 DoA Fjärrvärme Värnamo Energi AB Rydaholm 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Rydaholm Ort/orter FVD20012 Rydaholm Prisområdesnamn FVD20013 Rydaholm Kontaktperson - Ekonomi

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden

2015 DoA Fjärrvärme. Mörbylånga kommun. Nät Färjestaden 2015 DoA Fjärrvärme Mörbylånga kommun Nät Färjestaden 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Fjärrvärme Färjestaden Ort/orter FVD20012 Färjestaden Prisområdesnamn FVD20013 Färjestaden

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors

2017 DoA Fjärrvärme. Organisation: Tekniska verken i Linköping AB. Linköping, Linghem, Sturefors 2017 DoA Fjärrvärme Tekniska verken i Linköping AB Linköping, Linghem, Sturefors 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Linköping Ort/orter FVD20012 Linköping, Linghem, Sturefors Prisområdesnamn

Läs mer

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall

2015 DoA Fjärrvärme. Sundsvall Energi AB. Sundsvall 2015 DoA Fjärrvärme Sundsvall Energi AB Sundsvall 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Huvudnätet Ort/orter FVD20012 Sundsvalls tätort och anslutna nätområden Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det?

NODA Smart Heat Grid. Hur funkar det? NODA Smart Heat Grid Hur funkar det? Om NODA NODA grundades 2005 baserat på forskning på Blekinge Tekniska Högskola Bygger på en stark vetenskaplig grund inom datavetenskap, artificiell intelligens and

Läs mer

2017 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1

2017 DoA Fjärrvärme. Jönköping Energi AB. Prisområde 1 2017 DoA Fjärrvärme Jönköping Energi AB Prisområde 1 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Jönköping Gränna Stigamo Ort/orter FVD20012 Jönköping Gränna Stigamo Prisområdesnamn FVD20013

Läs mer