Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Vilka ska delta i projektet?

Transkript

1 ANSÖKAN Diarienummer Sid 1 (18) Utlysningens namn och diarienummer Genomförande, Ökat arbetskraftsutbud Uppgifter om organisationen Organisationens namn Strömsunds kommun Utdelningsadress Box 500 Postnummer Webbplats Postort Strömsund Organisationsnummer Organisationstyp Primärkommunala verksamhet Organisationsstorlek Fler än 200 anställda Behörig företrädare Gudrun Hansson Uppgifter om arbetsstället/enheten Enhetens namn Framtids- och utvecklingsförvaltning Utdelningsadress Box 500 Postnummer Strömsund Besökadress Storgatan 15, E-postadress SNI-kod Postort karin.holmquist@zonline.se Offentlig förvaltning CFAR-nummer Telefonnummer Faxnummer BankGiro PlusGiro Antal anställda Kvinnor 1218 Män 322 PRO v.2 [ ] d.pro2 v.1 Uppgifter om projektet Projektets namn På väg Projektets besökadress Box 500 Postnummer Postadress Strömsund Ange ärendenummer om din ansökan gäller ett fortsättningsprojekt på en förprojektering Är din organisation momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Ansökan avser Programområde Har ni som sökande inklusive deltagande aktör mottagit statsstöd i form av stöd av mindre betydelse under de två föregående beskattningsåren ochinnevarande år? Ja Nej 2. Ökat arbetskraftsutbud Har annan finansiering i form av offentligt stöd/eu-stöd, utöver de som redovisas i denna ansökan, Antal deltagare mottagits eller kommer att mottas för detta projekts ansökta kostnader? Kvinnor Män Ja Nej Områden som projektet kommer att bedrivas inom Ålder på projektdeltagare Stockholm Östra Mellansverige Sydsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland Småland och Öarna Västsverige Vilka ska delta i projektet? Uppfyller projektet något av följande kriterier? Sysselsatta Lärande miljöer Samverkan Helt arbetslösa sedan minst ett år med särskilt fokus på personer med Innovativ verksamhet Strategiskt påverkansarbete utländsk bakgrund (Minst 3 månader för personer i åldern 16-24) Helt eller delvis sjukskrivna sedan minst 6 månader Är projektet inriktat på någon eller några av diskrimineringsgrunderna? Personer med hel eller delvis sjuk och aktivitetsersättning Etnicitet Kön Nej Startdatum Slutdatum Förprojektering Genomförande 1. Kompetensförsörjning Personer med ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen eller introduktionsersättning enligt lag om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar Unga som befinner sig i övergången mellan studier och arbetslivet Ålder Funktionshinder Trosuppfattning Sexuell läggning Projektet är inte riktat mot någon av diskrimineringsgrunderna

2 Sid 2 (18) Kontaktperson projekt För- och efternamn Rut Sannemo E-postadress rut.sannemo@stromsund.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Kontaktperson ekonomi För- och efternamn Bim Mohlin Grahn E-postadress bim.grahn@stromsund.se Telefonnummer Mobilnummer Faxnummer Beskrivning Bakgrund till projektet Behov och problem - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv vilket problem projektet ska lösa eller vilka nya möjligheter som ska utvecklas. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv slutsatser från en eventuell förprojektering. Strömsunds kommun i Jämtland har som så många andra kommuner i Norrlands inland en begränsad arbetsmarknad. Variationerna i arbetsutbudet är relativt litet och till stor del återfinns jobben i den offentliga sektorn. Näringslivet består av ett antal medelstora företag i tätorterna men den stora delen utgörs av små företag med en till fem anställda. Arbetsmarknaden i den privata sektorn är konjunkturkänslig och i lågkonjunkturen blev många anställda varslade och uppsagda. Arbetslösheten är hög och allra värst drabbades vår ungdomsgeneration som står i startgroparna för att etablera sig på arbetsmarknaden. I november 2010 hade vi länets högsta arbetslöshet för ungdomar (18-24år) i Strömsunds kommun. Var tredje arbetslös i kommunen är mellan 18 och 24 år. Unga arbetslösa och sökande med aktivitetsstöd uppgick i november 2010 till 30,2 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män är 43, 5 respektive 56.5 procent. Den totala arbetslösheten i kommunen har minskat från 11 procent till 10 procent det senaste året. Trots minskningen totalt sett så ökar arbetslösheten för kommunens ungdomar. Problematiken kvarstår och samtidigt fylls ungdomsgruppen på med nya arbetssökande ungdomar. Fördelningen mellan kvinnor och män är 40 respektive 60 procent. Männen i vår kommun drabbas i större utsträckning av arbetslöshet jämfört med kvinnorna. Det kan antas ha att göra med att männen finns i den privata sektorn som är mer konjunkturkänslig och kvinnorna finns i den offentliga sektorn som klarat sig bättre i den ekonomiska krisen. Sedan 2007 har det skett stora förändringar i arbetsmarknadspolitken som bla inneburit att de olika åtgärderna mot arbetslösheten har förändrats. Kommunens roll som samordnare av arbetsmarknadspolitiska åtgräder har kraftigt minskat och i det närmaste upphört. Vad som kvarstår är kommunens informationsansvar för ungdomar år som inte studerar. Socialtjänsten har ett uppdrag som omfattar ungdomars försörjning, hälsa och välstånd i enlighet med Socialtjänstlagen. Socialförvaltningen i Strömsunds kommun betalar varje månad ut drygt 1 miljon skr i försörjningsstöd. Strömsund har flest fattiga barn i länet (14 %) enligt Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige Med fattigdom menar rapportförfattarna barn i familjer som antingen har låg inkomststandard eller socialbidrag. Med låg inkomst menas att inkomsterna inte räcker till för att betala minimiutgifter för mat och boende. Alltså barn som faktiskt går och lägger sig hungriga. Brist på pengar kan vara en bidragande orsak till utanförskap. Om uppväxten kantas av utanförskap är det inte ovanligt att barn/ungdomar tar över och förvaltar samma beteende som sina föräldrar. Det kan vara en förklaring till varför ca 25 procent av kommunens försörjningsstöd betalas ut till ungdomar (18-24 år). Det är förödande för dessa ungdomar att introduceras på socialförvaltningen direkt efter avslutad skolgång.

3 Sid 3 (18) Bidragsberoende i kombination med sysslolöshet medför negativa konsekvenser som ändrad dygnsrytm, känsla av hopplöshet och utanförskap. Lång tid i utanförskap påverkar självkänslan negativt och resulterar ofta i uppskjutet inträde på arbetsmarknaden den dag det blir aktuellt. Strömsunds kommun är mottagare av flyktingar enligt avtal med Migrationsverket. Det innebär att vi i dagsläget har ca 100 personer som lever på introduktionsersättning men som så småningom ska introduceras på den svenska arbetsmarknaden. Oktober 2009 hade vi ca 330 personer (16-64 år) med utländsk bakgrund i kommunen. 127 av dessa var arbetslösa eller deltog i någon åtgärd hos Arbetsförmedlingen. Av den totala arbetslösheten utgör målgruppen 16 procent. Det är fler kvinnor än män som är arbetssökande i denna grupp. Ansvaret för ovanstående grupper delas mellan Framtids- och utvecklingsförvaltningen och Vård- och socialförvaltningen i Strömsunds kommun. Arbetsförmedlingen ansvarar för de ungdomar som finns inom deras ungdomsinsatser i form av Jobbgaranti för ungdomar. Flera av ungdomarna och flyktingarna finns representerade hos ovanstående huvudmän samtidigt. Därför behöver vi utveckla samordningen mellan ansvariga för att kunna korta tiden i utanförskap hos den enskilde individen. Strömsunds kommun bedrev under ett förprojekt kallat Kick-off, bilaga till projektbeskrivningen, som visar att samverkan mellan kommunen och Af ger positiva effekter för dem som står långt från arbetsmarknaden. De 11 individer som deltog i projektet hade skiftande behov av hjälp. Gemensamt för samtliga var att de var vilsna i vårt traditionella samhälle. De hade svårt att anpassa sig till samhällets oskrivna regler och fann heller ingen anledning att anpassa sig. De som arbetade i projektet ställde sig frågan, är det en ny generation ungdomar vi möter? Varför är ungdomarna passiva? Saknar de tron på sig själva eller har vuxenvärlden "sopat" framför dem i så stor utsträckning att de inte själva ser sitt eget ansvar? Deltagarna i projektet fick göra en självskattning i början respektive slutet av projektperioden. Anmärkningsvärt var att framtidstron hade ökat kraftigt hos deltagarna under projekttiden. Kommunfullmäktige i Strömsund gav 2009 i uppdrag till Vård- och socialförvaltningen samt Framtids- och utvecklingsförvaltningen att tillsammans med Arbetsförmedlingen utveckla samverkan mellan berörda aktörer som finns kring ungdomar och personer med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden. Verksamheten fick namnet Samverkanshuset och har nu varit igång i drygt ett år. Handläggare från Arbetsförmedlingen, Socialförvaltningen och Framtids- och utvecklingsförvaltningen har samlats under samma tak och gemensamt börja strukturera upp arbetsmetoder för att samordna insatserna för målgruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Under 2010 har man startat upp en aktivitet som kallas Coman!dot. Det är en tre veckor lång gruppverksamhet som ska stärka och inspirera deltagarna att komma igång. Motivationshöjande insatser ska öka deras anställningsbarhet. Målsättningen med Coman!dot är att ge deltagarna verktyg för att skapa sin egen planering i hur man kan gå vidare med t ex arbete, praktik eller studier. Under tre veckor får de ökade kunskaper om arbetsmarknaden, var jobben finns, hur man söker arbete, hur man förbereder sig inför anställningsintervjuer med mera. Genom stöd från Europeiska socialfonden vill vi nu utvidga verksamheten och höja ambitionsnivån för att undvika långa tider i utanförskap hos dessa grupper. Vi vill genom detta projekt, På väg, genomföra ett fördjupat och utvidgat arbete med deltagarna som medverkat i Coman!dot. Jämställdhetsintegrering A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv kortfattat hur ni kommer att jämställdhetsintegrera projektets olika delar (metoder, resurser etc). B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv, kortfattat, resultatet av den problem- och behovsanalys/swot som gjorts med avseende på jämställdhet. Jämställdhetsintegrering en analys Arbetsmarknaden i Strömsunds kommun är som på många andra ställen könssegregerad. Det begränsade arbetsutbudet gör att det i många fall är mer könssegregerat i Strömsund än i andra kommuner. Vi har en stor andel män anställda i den privata sektorn och ett stort antal kvinnor anställda inom vård och utbildning. Gender mainstreaming är en strategi, ett sätt att arbeta, för att nå uppsatta jämställdhetsmål. Det beskrivs i SKL:s kompendium Hälsa, arbete och kön och innebär att: - Olika förhållanden och villkor för kvinnor och män ska synliggöras - Varje fråga som berör individer ska prövas ur ett jämställdhetsperspektiv

4 Sid 4 (18) - Konsekvenserna av hur förändringar kan tänkas utfalla för kvinnor respektive män ska analyseras Projektet har tagit fasta på innehållet i kompendiet från Sveriges Kommuner och Landsting. Kompendiet och handledningen kommer att användas i samband med personalmöten och föras upp som en stående punkt på dagordningen. Nycklar till Jämställdhet Kunskap och reflektion om ojämställdhet och jämställdhet Se ojämställdheten i sin egen verksamhet, organisation och arbetsplats Se sin egen roll i att vidmakthålla och återskapa könsmaktsordningen. Hur påverkas du? Hur agerar du mot andra? Se sin egen potential att genomföra förändringar inom det egna ansvarsområdet! Agera! I förstudien, Kickoff-projektet, var majoriteten av deltagarna män. En strävan i detta projekt är att hålla en mer jämn könsfördelning bland deltagarna. Dock kvarstår det faktum att fler män än kvinnor är arbetslösa i vår kommun. I projektet tillkommer målgruppen personer med utländsk bakgrund som inte var med i Kickoff-projektet. Mångfald eftersträvas både könsmässigt men även kulturellt. Hämtat ur SKL:s kompendium Hälsa, arbete och kön, ISBN: SWOT-analys - Jämställdhetsintegrering För att skapa en bild över problem och behov avseende jämställdhetsintegrering i projektet samlades representanter från Vård- och socialförvaltning, arbetsförmedling, arbetsmarknadsenhet och flyktingmottagning. Vi gjorde en traditionell SWOT-analys och kom fram till följande: Styrkor Personkännedom, litet samhälle, historia. Bra samverkan mellan projektets aktörer där personal består av både män och kvinnor. Föreningslivet över 300 föreningar i kommunen inom traditionellt manliga och kvinnliga branscher. Tillgång till genuspedagog Informera och uppmuntra manliga och kvinnliga deltagare att söka arbete/utbildning inom otraditionella yrkes- och studieområden. Kommunala insatser inom hälsa, arbetsmiljö och jämställdhet HAJ. Jämställdhetsplan antagen av kommunstyrelsen 2001 och reviderad Svagheter Svårt att hitta praktikplatser oavsett bransch. Särskilt svårt att hitta praktik till dem som inte pratar så bra svenska. Begränsad arbetsmarknad, särskilt för kvinnor som traditionellt hänvisas till offentlig sektor inom vård, omsorg, skola, barnomsorg eller liknande. Hot Lågkonjunktur arbetsbrist könsneutralt. Utflyttning demografisk utveckling Snedvriden könsfördelning i befolkningen fler kvinnor än män flyttar från kommunen. Ojämställda villkor i samhället i stort Traditionella normer och värderingar Kulturkrockar som uppstår mellan människor från olika länder och kulturer. Olika syn på t ex jämställdhet i olika kulturer. Möjligheter Uttalat behov av arbetslivsinriktat integrationsarbete med fokus på jämställdhet. Majoriteten av flyktingfamiljerna kommer från kulturer där männen varit familjeförsörjare och kvinnan varit ansvarig för hemmet. Med arbetslivsinriktat integrationsarbete avses här att dela med oss av vår kultur och tradition av att både män och

5 Sid 5 (18) kvinnor är delaktiga i arbetslivet och bidrar till hushållets försörjning på samma villkor. Utbildning i jämställdhetsintegrering för personal och politiker under våren 2010 som ett led i satsningen "Jämställdhet för hållbar utveckling i Strömsunds kommun". Framtida pensionsavgångar generellt. Skapar bättre chanser för målgruppen att komma ut i praktik/arbetsliv. Utifrån ovanstående swot-resultat kommer projektet att beakta samtliga identifierade förbättringsområden. Vi kommer t ex i stor utsträckning vara uppmärksamma på projektdeltagarna och att försöka få en jämn könsfördelning, men det är de individuella behoven som avgör deltagande i projektet och inte könet. Vi kommer att föreslå deltagarna praktik/studier/arbete inom otraditionella yrkes- och studieområden. Kommunen har en anställd genuspedagog som kommer att vara projektets expert och behjälplig i frågor som handlar om jämställdhet. Hon kommer att utbilda personal och vid gruppaktiviteter med deltagare kommer jämställdhetsintegrering vara ett tema. Jämställdhetsintegrering - genomförandet Projektet kommer aktivt att arbeta med en plan för jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsfrågor ska generellt hanteras ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Utifrån SKL:s kompendium kommer projektet att arbeta med jämställdhetsintegrering i verksamheten genom att: -Ta del av forskning, undersökningar och statistik för att få en baskunskap. -Genomföra värderingsövningar och diskussionsfrågor som finns i handledningen till kompendiet. Detta för att omvandla kunskapen till sin egen och bli ett avstamp för projektets jämställdhetsarbete. -Spana på den egna ojämställdheten. -Aktiva åtgärder ska föras in i jämställdhetsplanen för projektet. -Bjuda in föreläsare som t ex kommunens genuspedagog för att ytterligare fördjupa kunskaperna på området. Samtliga deltagare i projektet På väg ska, oavsett kön, få information om olika valmöjligheter inom utbildning, praktik och arbeten samt kännedom om vad olika yrken innebär. Individen ska själv kunna välja inriktning utifrån intresse och ej utifrån traditionella könsmönster. I kartläggningsprocessen ska handläggarna informera om projektets arbete med jämställdhetsintegrering. Projektmedarbetarna kommer aktivt att arbeta för att deltagarna ska välja yrke/praktik/utbidning utifrån egna intressen och inte utifrån traditionella könsmönster. Diskussion och information kring möjligheter, skyldigheter, rättigheter och förutsättningar oavsett kön ska ingå i kartläggningssamtalet. Studie- och yrkesvägledare SYV ska informera deltagarna om olika yrken, utbildningsvägar, löneläge, möjligheter till arbete efter utbildning samt om hur det ser ut inom de olika branscherna gällande manligt/kvinnligt fokus på jämställdhetsfrågor. Besök på yrkesutbildningar och företag ska ge deltagarna kännedom om det breda utbudet som finns lokalt om man bortser från vad man tidigare uppfattat som manligt respektive kvinnligt yrke. Attitydförändringen ska förhoppningsvis leda till att fler deltagare provar på andra vägar och vidgar sin anställningsbarhet inom ytterligare branscher. Förhoppningsvis kan projektet visa deltagarna att vård/omvårdnad är ett yrkesområde som väl lämpar sig för både män och kvinnor. Likaväl ska besök inom tillverkningsindustri ge kvinnorna en uppfattning om att det nu för tiden finns tekniska hjälpmedel som gör industriarbete lika lämpligt för kvinnor som män. Strömsunds kommun har under våren 2010 genomfört en jämställdhetsutbildning. En del av projektets personal har deltagit i den utbildningen och nu fortsätter kommunen i sitt målarbete med jämställdhet som tillväxtfaktor. I projektet På väg ska utses jämställdhetsansvariga. Målgrupper som omfattas av projektet - Beskriv projektdeltagare, samverkanspartner och mottagare av projektresultat, samt på vilket sätt dessa grupper påverkas. Målgruppen består av - Unga vuxna i åldersgruppen år som är aktuella hos Af och/eller IFO. En viktig delmålgrupp är unga funktionsnedsatta t ex personer med socialmedicinsk funktionsnedsättning. - Personer med utländsk bakgrund som uppbär introduktionsersättning/etableringsersättning eller försörjningsstöd. - Ungdomar som fullgjort sin skolplikt (grundskola) och som inte fyllt 20 år och inte deltar i utbildning. Den offentliga sektorn, det privata näringslivet och de fackliga organisationerna blir samverkansparter i projektet. En kommunal

6 Sid 6 (18) ambition är att på var 10:e anställd ta emot en praktikant. Det är viktigt att skapa sysselsättning i avvaktan på jobb/studier för att individer inte ska hamna i utanförskap. Det ideella föreningslivet kommer också att bli en viktig samverkanspart. Att delta i olika aktiviteter på fritiden skapar samhörighet och delaktighet för projektets deltagare. Att gå och träna några kvällar i veckan och att lära sig bra kosthållning har i förstudien visat sig leda till ett bättre mående och varit positivt för självkänslan. Syfte - avsikten med projektet. Syftet med projektet är att genom samverkan mellan de offentliga aktörerna och det lokala näringslivet finna former för att förebygga och minska tiden i utanförskap hos målgruppen ungdomar år samt personer med utländsk bakgrund. Arbetet ska ske i dialog och samförstånd med fackliga organisationer. Målsättning - Ange mätbara projektmål. Beskriv de förväntade effekter, som skall uppnås kopplat till projektets syfte. Målsättningen är att deltagarna ska komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och så småningom klara sin egen försörjning. De samverkande insatserna ska: -Öka anställningsbarheten för personer i målgruppen -Underlätta och påskynda målgruppens etablering i arbetslivet -Minska behovet av offentlig försörjning för målgruppen -Förbättra känslan av egenmakt för den aktuella målgruppen Effektmål -Varje år ska minst 120 personer medverka i projektet. -70 % av deltagarna ska efter insatsens slut ha påbörjat praktik/arbete/studier % av deltagarna upplever att de får det stöd och den hjälp som de behöver för att kunna arbeta/praktisera/ studera eller övergå till annan varaktig försörjning. Genomförande Tid- och aktivitetsplan - Ange alla planerade aktiviteter, uppskatta ett planerat start- och slutdatum för respektive aktivitet, samt beskriv varje aktivitet utförligt. Aktivitet Startdatum Slutdatum Styrgrupp En styrgrupp på 6 personer ska tillsättas och fungera som ett stöd och en resurs för projektägaren. Gruppen ska representeras av de i projektet samverkande parter från Arbetsförmedling (1), Vård- och socialförvaltning (1), Framtids- och utvecklingsförvaltning (1), näringslivet (1), fackliga organisationer (1) samt (1) politisk representant från kommunstyrelsen. Styrgruppen ska fungera som en hjälp i beslutsprocessen och vara ett stöd för projektledaren att klara uppdraget. Initialt ska styrgruppen genomgå en utbildning i styrgruppsarbetets roll och ansvar. Deltagarenkät En utvärderingsenkät till deltagarna ska tas fram. Syftet är att kunna mäta resultatet av projektets insats efter genomförd verksamhet. Deltagaren får besvara enkäten när han/ hon börjar respektive slutar i projektet. Ingångsvärden Fastställande av projektets ingångsvärden utifrån målområden. Statistik inhämtas vid start av projektet för att ha som jämförelseunderlag vid tid för utvärdering av projektets resultat Det kan t ex gälla statistik rörande arbetslöshet i målgrupperna. Underlaget används för att mäta måluppfyllelsen i projektet. Ansvarig: Projektledaren och styrgruppen Samtalsmanual

7 Sid 7 (18) Aktivitet Startdatum Slutdatum För att få en kvalitativ kartläggning av varje individ som deltar i projektet ska en manual för kartläggningssamtalet utarbetas. Utformningen av frågor är viktig för att på bästa sätt kunna få fram status för individen vid inskrivningstillfället och ett bra underlag för att hjälpa individen till rätt insats. Ansvarig: Projektledaren Ungdomsjobb och arbetsträning Inventering av möjliga ungdomsjobb och arbetsträningsplatser i privat och offentlig sektor. Handledarutbildning Kommunala förvaltningar som tar emot praktikanter och anställda ska erbjudas handledarutbildning via projektet. Syftet är att stötta mottagare av praktikanter och skapa trygghet för både praktikant och handledare. Handledarutbildningen ska även erbjudas privata näringslivet som tar emot praktikanter och anställda. Självkänsla och attityd Gruppaktivitet i kombination med arbetsträning/praktik för att arbeta med deltagarnas självkänsla och attityd. Här har deltagarna kommit en bit på vägen inom Coman!dot och känner sig bekväm i en grupp som arbetar med att förbättra självkänslan och skapa bättre självförtroende hos deltagarna. Samtal om attityder och att se möjligheter i stället för svårigheter. Ambition att åstadkomma ett lösningsfokuserat förhållningssätt. Anpassade gruppaktiviteter Anpassade gruppverksamheter t ex allmänsocial träning och aktiviteter för grupper med bristande kunskaper i svenska samt samhällsorienterade aktiviteter Coachning, vägledning och uppföljning Under projekttiden ska samtliga anställda arbeta på individnivå för att praktiskt hjälpa och vägleda deltagaren att närma sig arbetsmarknaden. Ansvarig: Projektledaren och övriga projektmedarbetare Samverkansforum Schemalägga träffar mellan projektets samverkansparter från Arbetsförmedling, Vårdoch socialförvaltning och Framtids- och utvecklingsförvaltning (praktiksamordning m m). Samverkansforum är ett möte där inblandade aktörer arbetar aktivt på individnivå för att finna bästa tänkbara lösningar. Ansvarig: Projektledaren Studie- och yrkesvägledning och validering För att skapa motivation och engagemang hos projektdeltagarna kommer SYV att erbjudas i kombination med andra inspirerande inslag för att arbeta motivationshöjande. T ex kan personer som tidigare stått utanför arbetsmarknaden berätta sin berättelse och bli ett levande exempel på att det går att bryta utanförskap och komma in i arbetslivet. Utveckling av former för validering Jämställdhetsarbete Projektanställda kommer att genomgå en grundutbildning i jämställdhetsintegrering

8 Sid 8 (18) via kommunens HAJ-verksamhet (hälsa, arbetsmiljö, jämställdhet). Diskussion och information kring möjligheter, skyldigheter, rättigheter och förutsättningar oavsett kön ska ingå i kartläggningssamtalet mellan deltagare och projektanställd. Ansvarig: Projektledaren Resurs: Kommunens genuspedagog Följeforskning "Ongoing evaluation" är ett begrepp som projektet tagit till sig. Vi vill studera och följa upp projektet under tiden det pågår. Projektarbete ska vara processinriktat och aktiviteter/insatser ska återkopplas och utvärderas för att på så vis hitta det optimala arbetssättet. Genom att anlita en följeforskare får projektet feedback under pågående process och kan korrigera verksamheten på ett bättre sätt för bra resultat. Ansvarig: Anlitad följeforskare (ska upphandlas, finns i budget). Tillgänglig hemsida En hemsida för projektet ska upprättas och löpande uppdateras. Hemsidan ska vara tillgänglig för projektdeltagarna och innehålla information om projektet. Hemsidan ska vara utformad så att personer med synnedsättning och personer med annat modersmål än svenska ska kunna ta del av informationen. Ansvarig: Projektledaren med hjälp av Fuf:s hemsidesadministration. Utvärdering Följeforskaren har i sitt uppdrag att göra en extern utvärdering av projektets verksamhet och resultat. Utgångspunkt ska vara projektets fastställda syfte och mål. Effektmålen ska mätas och redovisas i utvärderingen. Ansvarig: Anlitad följeforskare Utvärdering med särskilt fokus på jämställdhet och tillgänglighetsperspektiv Områdena jämställdhet och tillgänglighet ska utvärderas och redovisas separat i förhållande till verksamhetens samlade utvärdering. Följeforskaren ska analysera projektet ur ett jämställdhets- och tillgänglighetsperspektiv. Uppföljning av ingångsvärden Projektledaren, projektmedarbetarna och styrgruppen följer upp ingångsvärdena. Enkätutvärdering Deltagarnas utvärdering ska analyseras och sammanställas av projektledningen. Spridning av resultat Under projektets slutfas kommer en spridningskonferens att genomföras i Strömsund. Kommuner i länet och andra intresserade kommer att inbjudas till dagen. Här kommer vi att redovisa de resultat vi uppnått i projektet och dela med oss av erfarenheter vi fått genom vår samverkan över de administrativa gränserna. Projektets resultat kommer att redovisas på hemsidan och media kommer att förses med pressmeddelanden. Ansvarig: Projektledaren Projektavslut Ett tydligt projektavslut är viktigt för medverkande parter och deltagare. Den sista fasen med slutredovisning av projektet ska ligga till grund för eventuell implementering i ordinarie verksamhet

9 Sid 9 (18) Deltagarna ska vara väl medvetna om att det är ett tidsbegränsat projekt samt vad som händer efter projektets avslut. Tillgänglighet för personer med funktionshinder - Beskriv hur ni ska beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning innefattar fyra integrerade delar: Tillgängliga lokaler: innebär att arbetsplatsen är utformad så att alla kan ta sig fram och fungera på ett enkelt sätt i sin arbetssituation. Tillgänglig verksamhet: avser bemötande och handlar om hur vi förhåller oss till varandra. Genom förståelse, medvetenhet och kunskap skapas arbetsplatser där medarbetarna inte känner sig diskriminerade. På samma sätt skapas bra förutsättningar för projektets deltagare med funktionsnedsättningar. Projektets deltagare/kunder ska bemötas med respekt. Personalen i projektet ska lära sig mer om bemötande av personer med funktionsnedsättningar och personer med utländsk bakgrund. Vi ska utse en ansvarig för bemötandefrågor inom detta område. I det dagliga arbetet kommer särskild hänsyn tas vid tillsättning av arbetstränings- och praktikplatser så att personer med funktionsnedsättningar får en bra arbetsmiljö under sin praktiktid. Kommunikativ tillänglighet: innebär att alla ska kunna höra och delta i diskussioner. Det kan till exempel ske genom teckentolkning, teleslinga och en god akustisk miljö samt ett intranät som är användbart för den som är synskadad. Alla projektdeltagare ska kunna tillgodogöra sig information och delta i verksamheten på samma villkor. Personer med funktionsnedsättning ska på samma sätt som en person utan funktionsnedsättning kunna delta i aktiviteterna. Vid introduktions/kartläggningssamtal ska även behov av extra stöd utredas ur tillgänglighetsperspektiv, t ex behov av tekniska hjälpmedel. Informativ tillgänglighet: Information på hemsidan ska vara tillgänglig och utformad på ett lättbegripligt sätt. Ett sätt kan vara att tillhandahålla information på olika språk eller att hemsidan anpassas för synskadade. Informativ tillgänglighet: handlar om att utforma information som alla kan tillgodogöra sig, till exempel genom informationsmaterial i flera medier och på flera språk eftersom projektets målgrupp, personer med utländsk bakgrund har varierande språkkunskaper. Vid vissa tillfällen kan det bli nödvändigt att anlita tolk. Inför projektet har vi tagit del av kommunens handikappolitiska program och Riktlinjer för tillgänglighet från Handisam ( Vid tillfällen när så behövs kommer projektet att vända sig till Rådet för funktionshinderfrågor som ligger direkt under kommunstyrelsen i Strömsunds kommun. Tidigare benämndes rådet för Kommunala handikapprådet vilket kommunfullmäktige ändrade på vid sitt sammanträde i december Projektet kommer att dra nytta av de insatser som kommunen genomför inom arbetsområdet HAJ, hälsa, arbetsmiljö, jämställdhet. Utifrån ovanstående punkter kommer projektet att arbeta på följande sätt: Tillgängliga lokaler: Verksamheten i projektet På väg kommer att placeras i lokaler som är anpassade för hela målgruppen varvid behov som uppstår för att tillgodose funktionshindrandrade särskilt ska beaktas. Jämställdhetsintegrering [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Redogör för hur resultatet av er problem- och behovsanalys/swot av jämställdhet påverkar projektinnehållet. Projektet kommer aktivt att arbeta med en plan för jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsfrågor ska generellt hanteras i ett arbetsmarknadsperspektiv. Utifrån SKL:s kompendium kommer projektet att arbeta med jämställdhetsintegrering i verksamheten genom att: - Ta del av forskning, undersökningar och statistik för att få en baskunskap. - Genomföra värderingsövningar och diskussionsfrågor som finns i handledningen till kompendiet. Detta för att omvandla kunskapen till sin egen och bli ett avstamp för projektets jämställdhetsarbete. - Spana på den egna ojämnställdheten.

10 Sid 10 (18) - Aktiva åtgärder ska föras in i jämställdhetsplanen för projektet. - Bjuda in föreläsare som t ex kommunens genuspedagog för att ytterligare fördjupa kunskaperna på området. Samtliga deltagare ska, oavsett kön, få information om olika valmöjligheter inom utbildning, praktik och arbeten samt kännedom om vad olika yrken innebär. Individen ska själv kunna välja inriktning utifrån intresse och ej utifrån traditionella könsmönster. I kartläggningsprocessen ska handläggarna informera om projektets arbete med jämställdhetsintegrering. Projektmedarbetarna kommer aktivt att arbeta för att deltagarna ska välja yrke/praktik/utbidning utifrån egna intressen och inte utifrån traditionella könsmönster. Diskussion och information kring möjligheter, skyldigheter, rättigheter och förutsättningar oavsett kön ska ingå i kartläggningssamtalet. Studie- och yrkesvägledare SYV ska informera deltagarna om olika yrken, utbildningsvägar, löneläge, möjligheter till arbete efter utbildning samt om hur det ser ut inom de olika branscherna gällande manligt/kvinnligt fokus på jämställdhetsfrågor. Besök på yrkesutbildningar och företag ska ge deltagarna en aning om det breda utbudet som finns lokalt om man bortser från vad man tidigare uppfattat som manligt respektive kvinnligt yrke. Attitydförändringen ska förhoppningsvis leda till att fler deltagare provar på andra vägar och vidgar sin anställningsbarhet inom ytterligare branscher. Förhoppningsvis kan projektet visa deltagarna att vård/omvårdnad är ett yrkesområde som väl lämpar sig för både män och kvinnor. Likaväl ska besök inom tillverkningsindustri ge kvinnorna en uppfattning om att det nu för tiden finns tekniska hjälpmedel som gör industriarbete lika lämpligt för kvinnor som män. Strömsunds kommun har under våren 2010 genomfört en jämställdhetsutbildning. En del av projektets personal har deltagit i den utbildningen och nu fortsätter kommunen i sitt målarbete med jämställdhet som tillväxtfaktor. I projketet På väg ska utses jämställdhetsansvariga. Målgruppens och/eller samverkanspartnernas engagemang - Beskriv upplägget för att säkerställa ett brett engagemang hos samverkanspartner och/eller deltagare. Uppföljning, utvärdering och lärande - A: [För ansökningar inom projektfas 'Förprojektering'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. B: [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv hur ni ska följa upp och utvärdera projektet. Tydliggör kopplingen till lärandet i projektet och bedöm möjligheterna för genomslag av resultaten. I projektbudgeten finns anslag för att anlita en följeforskare. En objektiv insyn i projektarbetet och processen är värdefull för att i tid kunna göra förändringar och korrigera delar som kan förbättras. Projektledningen får kontinuerlig feedback på verksamheten och följeforskaren tar löpande in underlag till den slutliga utvärderingen av projektets verksamhet och resultat. Vi kommer att arbeta processinriktat och genom följeforskningen kommer vi att i tidigt skede kunna se vad som ger bra samt mindre bra resultat. Genom att prioritera bort aktiviteter som får sämre genomslag än andra aktiviteter kan projektet bli mer effektivt och resultatinriktat. För medarbetarna blir projektet en lärande process samtidigt som styrgruppen får löpande information vilket kortar tiden för eventuell permanentning av verksamheten på beslutande nivåer. Projektledaren kommer att göra sin årliga avstämning genom att följa upp verksamhetens utveckling. Externa tjänster - Ange namn på eventuella konsulter eller företag som ni planerar att anlita, samt vad de externa tjänsterna består av. Projektet kommer att upphandla en extern utvärderare/följeforskare. Syftet är att få till stånd en ongoing evaluation där utifrån seende ögon ger feedback till verksamheten under projektets gång. Korrigeringsmöjligheterna blir goda och resultatet i slutändan blir bättre. Den externa utvärderaren/följeforskaren ska även skriva slututvärderingen av projektet. Projektet avser också att köpa tjänster av arbetsförmedlingen. Dessa är upptagna under aktiviteter för målgruppen. Arbetsförmedlingens medverkan är en viktig del i hela konceptet med samsyn och gemensamma metoder för att öka anställningsbarheten hos ungdomarna. Programkriterier Lärande miljöer - Hur främjar projektet lärande miljöer? Innovativ verksamhet - Hur främjar projektet innovativ verksamhet? Vi har sedan länge samverkat över organisationsgränser men det som gör detta projekt innovativt är att vi nu

11 Sid 11 (18) formaliserar och samordnar samarbetet. Gemensamma lokaler för Arbetsförmedling, ekonomisk biståndshandläggning och praktiksamordning skapar förutsättningar för ytterligare metodutveckling. Projektet avser ta fram bra gemensamma metoder för att rent praktiskt kunna hjälpa deltagarna närma sig arbetsmarknaden på kortare tid än idag. Vi avser att integrera personal, arbetssätt och metoder. Att dessutom koppla på coacher som på alla plan ska arbeta med deltagarnas livssituation gör verksamheten än mer offensiv. Den största förnyelsen i detta projekt är att koppla ihop lokalt näringsliv och fackliga organisationer i samarbete med de offentliga aktörerna. Projektet ska inte uppfattas som en konkurrent om jobben utan som ett komplement för att på lång sikt öka arbetskraftsutbudet i arbetsmarknadsregionen och lokalt. Främja samverkan - Hur främjar projektet samverkan? Handläggare från Arbetsförmedlingen, Vård- och socialförvaltningen, vägledare och praktiksamordnare ska genomföra ett metodutvecklingsarbete som tillämpas på de aktuella målgrupperna. Erfarenheter från förprojektet Kick-off och från verksamheten i Samverkanshuset ska tillvaratas. Samverkan ska ske så att alla parter är medvetna om hela processen och om varandras roller och ansvar. De aktuella målgrupperna ska uppleva ett kraftfullt och väl samordnat stöd. Delar av processen är t ex 1. Kartläggning 2. Gemensam handlingsplan 3. Avstämningsmöten 4. Utökade gruppaktiviteter i Coman!dot 5. Anpassad gruppverksamhet 6. Arbetsträningsplatser 7. Möjligheter att få konkret vägledning och stöd i en process för att undersöka möjligheter, personella och materiella, att starta eget företag. 8. Samhällsorienterande aktiviteter för förbättra möjligheten till deltagande i det demokratiska samhällslivet. 9. Grundläggande träning i sociala färdigheter t ex måltidssituationer, vardagligt umgänge och fysisk aktivitet. 10. Deltagare i praktik eller arbetsträning ska ges möjligheter att få sina kunskaper validerade och omsatta till betyg i en kurs. 11. Kontinuerlig uppföljning av den enskildes praktik eller arbete. De tre första punkterna avser verksamhet i Samverkanshusets regi och de övriga punkterna avser verksamhet i det sökta projektet På väg. Strategiskt påverkansarbete - Hur ska projektet bedriva ett strategiskt påverkansarbete? Projektets strategiska påverkansarbete riktas mot deltagarna. Den onda cirkeln av bidragsberoende, sysslolöshet och tappad självkänsla ska strategiskt motarbetas i detta projekt. Deltagarna ska mötas på den nivå de befinner sig och starta sin utveckling utifrån individuella förutsättningar. Systematiskt ska självförtroende och självkänsla öka och delaktighet i skapandet av sin livssituation återföra känslan av att ha makt över sitt eget liv. När projektet lyckas med ovanstående har vi även vunnit famgång i vår ordinarie verksamhet. När både myndigheter och människor blir vinnare har vi lyckats i projektet och arbetssättet integreras i ordinarie verksamheter. Transnationalitet, Insatser av regionalfondskaraktär och Koppling till andra projekt eller program Transnationalitet - Om projektet innehåller transnationell verksamhet, beskriv och motivera nyttan för projektet som helhet. Insatser av regionalfondskaraktär - Om projektet innehåller insatser av regionalfondskaraktär, beskriv och motivera nyttan för projektets som helhet. Koppling till andra projekt eller program - Om projektet har en koppling till andra projekt eller program, uppge namnet på projektet eller programmet, samt beskriv och motivera nyttan för ditt eget projekt.

12 Sid 12 (18) Nystartskontoret i Strömsunds kommun är ett projekt som delfinansieras av Tillväxtverket. Programmet heter Individuellt anpassad vägledning och stöd för att starta och driva företag. I målgruppen kan vi förvänta oss finna ett antal personer som har en företagsidé som de vill utveckla. Då blir kopplingen naturlig till de erfarenheter och kunskaper som erhållits genom verksamheten med Nystartskontoret. Nystartskontoret är ett projekt som avslutas Efter projektavslut kommer kommunens näringslivskontor att ta vid med den service de erbjuder. Projektorganisation Projektorganisation - Beskriv hur projektet ska organiseras. Strömsunds kommun är projektägare. Organisatoriskt ligger projektet under Framtids- och utvecklingsförvaltningen. Förvaltningens övergripande mål och uppgift är att utveckla kommunen och dess medborgare. Det är en sammanhållen organisation för kommunens satsningar på kompetenshöjning, tillväxt och samhällsutveckling. En styrgrupp på 6 personer ska tillsättas och fungera som ett stöd och en resurs för projektägaren. Gruppen ska representeras av de i projektet samverkande parter från Arbetsförmedling (1), Vård- och socialförvaltning (1), Framtids- och utvecklingsförvaltning (1), näringslivet (1), fackliga organisationer (1) samt (1) politisk representant från kommunstyrelsen. Styrgruppen ska fungera som en hjälp i beslutsprocessen och vara ett stöd för projektledaren att klara uppdraget. Styrgruppen ansvarar för att de hinder som identifieras i respektive organisation under projektets gång bearbetas och i möjligaste mån undanröjs. Gruppen ska också ha ett övergripande ansvar för projektets aktiviteter och genomförande. Till projektet ska kopplas en referensgrupp som bl a består av företrädare för lokalt näringsliv, fackliga organisationer, föreningsliv och deltagare i målgruppen. Projektledaren ansvarar för att genomföra projektets aktiviteter i enlighet med den tidsplan som är fastställd i ansökan. Hon/han ansvarar också för att budget och finansieringsplan följs. Kompetens och erfarenhet av projektorganisering - Beskriv kort tidigare erfarenheter av projektorganisering. Strömsunds kommun har lång erfarenhet av att driva projekt. Utvecklingsavdelningen bildades 2001 och blev en egen förvaltning år I slutet av 1999 beviljades Strömsunds kommun medel från Strukturfonderna och sedan dess har Utvecklingsavdelningen drivit ett flertal projekt som t ex Nybyggarland, Mångfald 1 och 2, Kraftcentrum, Mångfaldsnätverk för arbetsgivare, Gångbar i Strömsund, Interregprojektet Mittskandinaviskt Regionprojekt, Mötesplats Strömsund, Barnintroduktion i Jämtlands län, Kris och Trauma center i Jämtlands län. Avdelningen och förvaltningen har stor erfarenhet och inarbetade rutiner för ekonomirapportering och administration. Kostnadseffektivitet - Redogör för hur ni avser att uppnå/har uppnått kostnadseffektivitet vid köp av varor och tjänster. Projektägaren omfattas av Lagen om Offentlig upphandling och har en väl inarbetad upphandlingspolicy som omfattar ramavtal och upphandlings- och anbudsrutiner. Projektverksamheten under Framtids- och utvecklingsförvaltningen arbetar utifrån samma förutsättningar som övrig kommunal verksamhet. Krav och rutiner inom organisationen avseende kostnadseffektivitet omfattar således även projektverksamheten. Riskhantering - [För ansökningar inom projektfas 'Genomförande'] Beskriv vilka risker som ni kan förutse och hur dessa ska hanteras, till exempel inom följande områden: projektverksamhet, aktiviteter, projektorganisation, kompetens, budget, projektdeltagare, samverkan och medfinansiering. Risk Åtgärd En tydlig risk som är indentifierad är att efterfrågan på Genom att begränsa antalet deltagare till 120 personer

13 Sid 13 (18) Risk projektets insatser blir för stor i förhållande till den planerade kapaciteten Rekryteringen/prioriteringen av vilka individer som bäst behöver insatsen från projektet riskerar dock att bli godtycklig hos respektive handläggare Eftersom arbetslösheten är större bland män än bland kvinnor riskerar deltagandet att följa samma fördelning. Åtgärd per år så kan projektet garentera en god kvalitet i de insatser som kommer att ges. Projektledningen är medveten om problemet och kommer att jobba fram en prioriteringsordning som hjälp till handläggarna. Det är det individuella behovet som styr deltagandet i projektet. En prioriteringsordning ska upprättas av projektledningen. Sammanfattning - Både den svenska och engelska texten kommer att publiceras på ESF-rådets webbplats om er ansökan bifalls. Sammanfattning av projektet. Projektet är en arena för samverkan mellan myndigheter, lokalt näringsliv och fackliga organisationer. Ett gemensamt arbetssätt över organisationsgränserna ska förkorta tiden i utanförskap hos deltagarna. Målsättningen är att deltagarna ska komma i arbete eller närmare arbetsmarknaden och på sikt klara sin egen försörjning. Sammanfattning av projektet på engelska. The project is an arena for co-operation between authorities that focus on persons who are far from the labour market. A common approach over the organisation boundaries will abbreviate the time in unemployment for the participants. The objective is that the participants will get work or get closer to the labour market and in the long run manage their own maintenance. Bilagor Bifoga eventuella bilagor som illustrerar eller utvecklar tankegångar i din ansökan. Projektbeskrivning, Bilaga1 Intyg firmatecknare, Bilaga2 Slutrapport förprojektet Kick-off, Bilaga3 Missiv, bilaga 4 Aktörer Beskrivning av projektets samarbetspartners, samt på vilket sätt dessa avser att medverka i projektet. Målgruppen i projektet hanteras av flera olika aktörer. Anledningen till att detta projekt har uppstått härrör från det behov som parterna känt av att samarbeta runt individerna. Vinster uppstår för alla parter - både deltagare och myndigheter. Genom samverkan kan vi korta tiden i utanförskap hos varje individ vilket gagnar alla inblandade. Engagemang hos samverkansparterna: Genom positiva resultat och utveckling hos deltagarna Konkret genom lägre arbetslöshetstal och minskade kostnader för försörjningsstöd Engagemang hos deltagarna: Jobba mot delmål för att känna tillfredsställelsen av måluppfyllelse Ett arbetssätt som bygger på ett aktivt deltagande för varje individ Projektet bygger på samverkan mellan myndigheter som finns omkring målgruppen. Det är inte deltagarna som ska snurra runt myndigheterna utan myndigheterna som ska finnas omkring deltagaren. Genom att samla resurser från myndigheterna i gemensamma lokaler kan vi integrera personal, arbetssätt och metoder. Det blir ett mer effektivt arbete och förhoppningen är att korta tiden för deltagaren att närma sig arbetsmarknaden och på sikt bli självförsörjande. Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Arbetsförmedlingen Huvudkontoret Arbetsförmedlingen Strömsund

14 Sid 14 (18) Samverkanspartner Organisationsnr CFAR-nr Strömsunds kommun Sociala enheten Beskriv hur ni har gått till väga för att säkerställa medfinansieringen: Beskriv de åtgärder ni kommer att vidta om förväntad medfinansiering uteblir:

15 Sid 15 (18) Kostnadsbudget Total Undersökning / kartläggning (ansökningar avseende Förprojektering) Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Aktiviteter riktade till målgruppen (ansökningar avseende Genomförande) Löner kr kr kr kr kr Externa tjänster kr kr kr kr kr Lokaler kr kr kr kr kr Resor kr kr kr kr kr Material kr kr kr kr kr Summa kr kr kr kr kr Projektadministration - ekonomi och rapportering Löner kr kr kr kr kr Externa tjänster Materiel Summa kr kr kr kr kr Uppföljning och utvärdering Löner Externa tjänster kr kr kr kr kr Resor Materiel Summa kr kr kr kr kr Information / marknadsföring Löner kr kr kr kr kr Externa tjänster Resor Materiel kr kr kr kr kr Summa kr kr kr kr kr

16 Sid 16 (18) Spridning av resultat för strategisk påverkan Löner kr kr kr kr kr Externa tjänster Resor Materiel kr kr Summa kr kr kr kr kr Transnationella aktiviteter Löner Externa tjänster Lokaler Resor Materiel Andel transnationalitet 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Insatser av regionalfondskaraktär (ERUF) Löner Externa tjänster Lokaler Investeringar Övriga kostnader Andel ERUF 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Indirekta utgifter Indirekta utgifter 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Andel indirekta utgifter 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr

17 Sid 17 (18) Offentligt bidrag i annat än pengar (avser programområde 2) Från Arbetsförmedlingen Från Försäkringskassan Från kommuner Från Landstingskommun Från annan offentlig aktör Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Intäkter Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kostnadsbudget Totalt kr kr kr kr kr

18 Sid 18 (18) Finansieringsbudget Total ESF-stöd (Programområde 1:inkl. nationell offentlig medfinansiering) Summa kr kr kr kr kr Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projekt Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentligt bidrag i annat än pengar Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Summa 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Offentliga kontanta medel tillförda projektet Från Arbetsförmedlingen 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Försäkringskassan 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från kommuner 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från Landstingskommun 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Från annan offentlig aktör 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr Kontant betalt fr projektägaren kr kr kr kr kr Andel 60,00% 60,00% 60,00% 60,00% 60,00% Summa kr kr kr kr kr Andel off. medfinansiering 60% 60% 60% 60% 60% Finansieringsbudget Totalt kr kr kr kr kr