Andelen seniorer i arbete minskade 2016 Högre skatt bröt positiv trend

Transkript

1 Andelen seniorer i arbete minskade 2016 Högre skatt bröt positiv trend

2 Sammanfattning Sverige står inför betydande demografiska utmaningar med en åldrande befolkning och en ökande andel barn. Det medför att allt färre i yrkesverksam ålder ska försörja allt fler. Det är givetvis positivt att vi blir friskare och att medellivslängden fortsätter att öka. Men det sätter samtidigt press på finansieringen av välfärden och på pensionssystemet, som är dimensionerat efter en lägre medellivslängd. För att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop krävs att allt fler äldre stannar kvar på arbetsmarknaden några år då det stärker de offentliga finanserna, minskar bristen på arbetskraft och avlastar pensionssystemet. I det perspektivet har det nya pensionssystemet och möjligheterna att få laglig rätt att arbeta fram till 67-års dagen varit betydelsefulla. Än mer betydelsefulla har de reformer varit som alliansen genomförde Det handlar om ett mer gynnsamt jobbskatteavdrag för dem som fyllt 65 år och en kraftig sänkning av de äldres arbetsgivaravgift genom avskaffandet av den särskilda löneskatten. Dessa reformer ökade både utbudet och efterfrågan på äldre arbetskraft och har stärkt de offentliga finanserna. Under perioden uppvisade Sverige en accelererande ökningstakt av sysselsättningsgraden bland åringar (sysselsatta i åldersgruppen i relation till gruppens totala storlek) och den steg med 6,4 procentenheter. Vid en jämförelse med övriga EUoch EFTA-länder uppvisade Sverige då den snabbaste ökningstakten. Denna positiva utveckling bröts dock under 2015 i kölvattnet av regeringens förslag att återinföra skatten med en minskning av sysselsättningsgraden med 0,1 procentenhet. Sveriges minskning att 26 länder redovisade en bättre utveckling av sysselsättningsgraden För perioden halkar vi ned till en femte plats när det gäller bäst ökningstakt. Det är svårt att förklara 2016 års minskning, annat än att den är en konsekvens av att den särskilda löneskatten återinfördes vid årsskiftet Och att arbetsgivare och seniorer som driver eget har anpassat sig till de nya skattereglerna. Detta stärks av att den svenska konjunkturen var stark och alla andra åldersgrupper på arbetsmarknaden uppvisade en ökad sysselsättningsgrad under fjolåret. Totalt, seniorerna inräknade, ökade sysselsättningsgraden i Sverige med 0,5 procentenheter. Minskningen av både antalet arbetande seniorer och arbetade timmar påverkar de förväntade skatteintäkterna som den särskilda löneskatten är tänkt att inbringa. Därtill får den också andra statsfinansiella följdverkningar när skatteintäkterna från seniorernas arbetsinkomster minskar och de offentliga transfereringarna ökar. Den återinförda särskilda löneskatten är ett steg i fel riktning en straffbeskattning av Sveriges seniorer. Sverige behöver istället nya reformer som stimulerar efterfrågan på äldre arbetskraft och ger de äldre incitament att jobba ytterligare några år återinfördes den särskilda löneskatten och sysselsättningsgraden minskade under året med 0,6 procentenheter. Även seniorernas genomsnittliga arbetstid minskade med 30 minuter per vecka. Hade sysselsättningsgraden och den genomsnittliga arbetstiden legat kvar på 2015 års nivå hade det motsvarat fler arbetande seniorer under fjolåret. I vår europeiska jämförelse innebär 2

3 färre arbetande seniorer Under förra året minskade sysselsättningsgraden i åldersgruppen år, samtidigt som den ökade inom alla andra åldersgrupper på den svenska arbetsmarknaden. Det tyder på att det är ett resultat av den särskilda löneskatten som återinfördes 2016 för de som fyllt 65 år. Statistik från Eurostat visar att Sverige därmed hade en betydligt sämre utveckling under fjolåret än majoriteten av övriga EU- och EFTA-länder. 26 länder redovisar en bättre utveckling än Sverige. I ett längre tidsperspektiv, i förhållande till 2006 uppvisade Sverige 2014 störst ökning av andelen seniorer som jobbar förlorade vi förstaplatsen i kölvattnet av förslaget om återinförandet. Nu när skatten trätt i kraft tappar Sverige ytterligare i jämförelse med övriga Europa, och halkar ned till en femte plats. Mellan 2006 och 2014 ökade sysselsättningsgraden 1 kraftigt med 6,4 procentenheter i åldersgruppen år. Det innebar att Sverige under en rad år hade EU och EFTA:s snabbaste växande sysselsättningsgrad för seniorer. Skattebetalarna har tidigare visat att den positiva effekten på arbetsmarknaden för seniorerna under till övervägande del kan förklaras av de sänkta arbetsgivaravgifterna genom avskaffandet av den särskilda löneskatten 2 och införandet av förhöjda jobbskatteavdrag Sett i ett längre tidsperspektiv, sedan 1995, har skattelättnaderna 2007 har haft en större positiv effekt på sysselsättningsgraden än det nya pensionssystemet 1999 och rätten att få jobba till 67-årsdagen 2001 (se diagram 2.) De växande skattebaser som reformerna fört med sig innebär att de offentliga finanserna inte försvagats, utan bibehållit balansen eller till och med stärkts av skattelättnaderna 3. Den positiva utvecklingen stannade dock av 2015 då Sveriges sysselsättningsgrad bland seniorer minskade med 0,1 procentenhet. Under 2016 minskade den med ytterligare 0,6 procentenheter (tabell 1) vilket motsvarar färre sysselsatta i åldersgruppen, eller färre om sysselsättningsgraden hade legat kvar på 2015 års nivå. Eftersom även den genomsnittliga arbetstiden i åldersgruppen minskar, med 30 minuter per vecka, motsvarar det ett totalt tapp om arbetande seniorer. (Givet samma sysselsättningsgrad och genomsnittliga arbetstid som 2015). Den svenska konjunkturen var stark och alla andra åldersgrupper på arbetsmarknaden uppvisade en ökad sysselsättningsgrad under fjolåret. Totalt, seniorerna inräknade, ökade sysselsättningsgraden i Sverige med 0,5 procentenheter. Utifrån detta perspektiv är det svårt att förklara seniorernas minskning, annat än att det är en konsekvens av att den särskilda löneskatten återinfördes vid årsskiftet 2016 och att arbetsgivare och seniorer som driver eget anpassat sig till de nya skattereglerna. Den särskilda löneskatten höjer arbetskraftskostnaden, vilket i sin tur minskar efterfrågan på äldre arbetskraft och utbudet av äldre egenföretagare. Även det förhöjda grundavdraget, det vill säga skattesänkningen för pensionärer, kan ha haft viss dämpande effekt på utbudet av äldre arbetskraft då incitamenten att fortsätta att jobba kan minska för en del seniorer. 1) Sysselsatta i åldersgruppen i relation till gruppens totala storlek. 2) Den särskilda löneskatten är en form av social avgift/arbetsgivaravgift. 3) Det stöds också av Professor Lennart Flood (Svenskt Näringsliv 2016) som djupgående har analyserat effekterna av reformerna med sänkta skatter för äldre. 3

4 Tabell 1. Utvecklingen av sysselsättningsgraden inom olika åldersgrupper mellan 2015 och Ålder 2016, % 2015, % Förändring jämfört med 2015, %-enheter år 44,4 43,7 0, ,9 81,7 0, ,3 88,1 0, ,8 87,1 0, ,6 74,6 1, ,8 16,4-0,6 Totalt ,1 66,6 0,5 därav år 22,5 22,4 0, ,1 60,6 1, ,4 76,7 0, ,2 80,5 0,7 Källa: SCB, AKU Arbetskraftsundersökningarna Särskild löneskatt en del av arbetsgivaravgiften Särskild löneskatt återinfördes 2016 på ersättningar för arbete (löner, arvoden och förmåner) till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Även de födda 1937 eller tidigare som inte omfattas av några sociala avgifter omfattas nu. Skatten är 6,15 procent. Den särskilda löneskatten är en ren avgift som inte förbättrar pensionen. Alliansregeringens skattelättnader för seniorer 2007 införde alliansregeringen två riktade skattelättnader för äldre: förhöjt jobbskatteavdrag för de som fyllt 65 år vid årets ingång samt sänkta arbetsgivaravgifter med 16 procentenheter för de som fyllt 65 år genom att den särskilda löneskatten slopades stärktes även grundavdraget i de äldres jobbskatteavdrag och utformningen förenklades. 4

5 Sverige tappar till övriga EU-länder Samtliga EU- och EFTA-länder rapporterade under sommaren in sin sysselsättningsstatistik till Eurostat, EU:s motsvarighet till SCB, som Skattebetalarna bearbetat. Sysselsättningsgraden för seniorer i de 28 EU-länderna och i EFTA-länderna påverkas av flera faktorer; framförallt av enskilda länders villkor för pensionering och utformning av pensionssystem samt konjunktur. Det bidrar till stora skillnader mellan länderna i såväl nivå som förändringstakt, men också till svårigheter att analysera de bakomliggande faktorerna till dessa. Samtidigt är det intressant att titta närmare på hur sysselsättningsgraden förändras. Från att ha haft en av de snabbaste tillväxttakterna i sysselsättningsgraden för äldre i EU-området redovisar Sverige en minskning under 2016 och tillhör länderna med svagast utveckling. Minskningen med 0,6 procentenheter medför att 26 av totalt 33 länder redovisar en bättre utveckling jämfört med 2015, varav 20 länder uppvisar en ökad sysselsättningsgrad. Tabell 2. Förändring av sysselsättningsgraden i åldersgruppen år mellan 2016 och Land 2016, % Förändring jämfört med 2015, %-enheter Land 2016, % Förändring jämfört med 2015, %-enheter 1. Estland 25,3 3,3 17. Irland 15,3 0,2 2. Danmark 14,1 2,6 18. Italien 6,7 0,2 3. Litauen 13,2 2,0 19. Spanien 3,4 0,2 4. Lettland 15,8 1,6 20. Storbritannien 16,5 0,1 5. Island* 40,4 1,5 21. Turkiet 16,3 0,1 6. Tyskland 11,4 1,1 22. Holland 10,1 0,2 7. Schweiz* 18,4 1,1 23. Portugal 15,5 0,3 8. Tjeckien 9,2 1,0 24. Belgien 3,5 0,4 9. Ungern 4,1 0,7 25. Finland 10,6 0,4 10. Makedonien 5,1 0,6 26. Österrike 7,4 0,5 11. Bulgarien 7,0 0,4 27. Sverige 15,7 0,6 12. Frankrike 4,9 0,4 28. Kroatien 4,7 0,7 13. Cypern 10,2 0,4 29. Slovenien 4,8 1,1 EU (15 länder) 9,3 0,3 30. Malta 5,7 1,3 EU (28 länder) 9,3 0,3 31. Norge* 18,7 1,3 14. Slovakien 4,2 0,3 32. Rumänien 15,0 1,5 15. Grekland 5,3 0,3 33. Luxemburg 2,6 1,8 16. Polen 7,6 0,3 * Eurostat samlar även in data från de tre EFTA-länderna Norge, Island och Schweiz samt Turkiet och Makedonien. Källa: Eurostat 5

6 Tabell 3. De fem länder med störst ökning av sysselsättningsgraden i åldersgruppen år mellan 2006 och 2016 respektive 2006 och Land 2006, % 2016, % Ökning , %-enheter 1. Island* 32,4 40,4 8,0 2. Tyskland 5,1 11,4 6,3 3. Estland 19,2 25,3 6,1 4. Litauen 7,1 13,2 6,1 5. Sverige** 10,0 15,7 5,7 EU (15 länder) 6,1 9,3 3,2 EU (28 länder) 7,0 9,3 2,3 Land 2006, % 2014, % Ökning , %-enheter 1. Sverige** 10,0 16,4 6,4 2. Norge* 13,8 19,3 5,5 3. Schweiz* 12,8 18 5,2 4. Malta 2,7 7,6 4,9 5. Storbritannien 11,2 15,9 4,7 EU (15 länder) 6,1 8,7 2,6 EU (28 länder) 7 8,8 1,8 * Eurostat samlar även in data från de tre EFTA-länderna; Norge, Island och Schweiz. ** SCB:s AKU för helåret 2006, 2014, 2015 och 2016 ligger alla 0,1 procentenheter över Eurostats statistik, men ger samma resultat. Källa: Eurostat. I förhållande till 2006 har Sverige visat på en stark ökningstakt av seniorernas sysselsättningsgrad var Sverige bäst med god marginal till tvåan Norge, 2015 förlorade Sverige förstaplatsen till Island tappar vi ytterligare placeringar i förhållande till 2006 och hamnar nu på en femte plats. Island fortsätter att redovisa störst ökning. 6

7 Diagram 1. Förändring av sysselsättningsgraden i åldersgruppen år mellan 2006 och (Procentenheter) Island* Tyskland Estland Litauen Sverige Schweiz* Storbritannien Norge* Danmark Finland EU (15 länder) Frankrike Tjeckien Malta Bulgarien Irland Slovakien Österrike Holland EU (28 länder) Italien Ungern Turkiet Belgien Makedonien Polen Spanien Grekland Lettland Cypern Kroatien Slovenien Portugal Rumänien 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 * Eurostat samlar även in data från de tre EFTA-länderna Norge, Island och Schweiz samt Turkiet och Makedonien. Anm. Luxemburg saknar värde för 2006 och är därför inte med. Källa: Eurostat. Diagram 1 illustrerar hur sysselsättningsgraden utvecklats sedan 2006 i samtliga undersökta länder. Accelererande sysselsättningsgrad Sedan i början av 2000-talet har sysselsättningsgraden ökat något i de 28 EU-länderna som helhet. Men i Sverige har den ökat betydligt mer än EU-snittet och varit accelererande fram till Bättre hälsa, förändrade villkor för pensionering och framförallt riktade skattelättnader för dem som arbetar vidare är viktiga faktorer till att allt fler svenska seniorer arbetar. 7

8 Det finns ett tydligt samband mellan lägre skatteuttag och fler som förlänger sina arbetsliv bromsade den starka ökningstakten in kraftigt, från att ha ökat med 1,9 procentenheter mellan 2013 och 2014, och minskade med 0,1 procentenhet jämfört med Helårssiffrorna för 2016 visar att denna utveckling fortsatt och sysselsättningsgraden minskar med 0,6 procentenheter jämfört med Det medför att det är svårt att hitta någon annan förklaring till denna inbromsning än återinförandet av den särskilda löneskatten den 1 januari Detta eftersom sysselsättningsgraden samtidigt ökat i övriga åldersgrupper på den svenska arbetsmarknaden (tabell 1). I diagram 2 ser vi att de riktade skattelättnaderna 2007 har haft en större bestående effekt på sysselsättningsgraden än det nya pensionssystemet 1999 och rätten att arbeta till 67 år Diagram 2. Sysselsättningsgrad i åldersgruppen år i Sverige och EU 28 och EU 15, (Procent) 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 Sverige. EU (15 länder). EU (28 länder). 4,0 Källa: Eurostat. 2,0 0, Anm: Markeringarna på Sveriges linje visar åren med de riktade skattelättnaderna mot åldersgruppen. Större regelförändringar som påverkat svenska seniorers sysselsättningsgrad 1999, pensionsöverenskommelsen nytt pensionssystem sjösattes rätt att arbeta till 67 år. Den 1 september 2001 ändrades lagen om anställningsskydd (LAS) så att arbetstagare fick rätt att arbeta kvar till den månad då han eller hon fyller 67 år. Regeln är tvingande utan undantag infördes två riktade skattelättnader för dem som fyllt 65 år vid årets ingång: förhöjt jobbskatte avdrag och sänkta arbetsgivaravgifter med 16 procentenheter genom att den särskilda löneskatten avskaffades återinförande av den särskilda löneskatten, 6,15 procent. Dock fortfarande knappt 10 procentenheter lägre än innan den avskaffades. 8

9 Den särskilda löneskatten höjer skatten med 2,1 miljarder Regeringens återinförande av den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år med 6,15 procent innebär en skattehöjning på äldres arbetsinsats och slår både direkt mot egenföretagare och indirekt mot de anställda då arbetskraftskostnaden ökar genom höjd skatt för deras arbetsgivare. Enligt budgetpropositionen för 2016 beräknades att skatteintäkterna skulle öka med 1,77 miljarder kronor netto till följd av denna förändring. Brutto handlar det om cirka 2,10 miljarder kronor men olika övervältringseffekter, som lägre löner och bolagsvinster, beräknas minska statens totala skatteintäkter. Ålderspensionsavgift och särskild löneskatt ger en total arbetsgivaravgift på 16,36 procent för anställda över 65 år. Det är fortfarande lägre än de fulla arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent, som gäller för personer under 65 år, och näringsidkares egenavgifter på 28,97 procent. Men slopandet av den särskilda löneskatten 2007 var tillsammans med förhöjda jobbskatteavdrag för dem över 65 år viktiga åtgärder för att stimulera äldre arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden. Och, inte minst, för arbetsgivare att behålla dem eller våga nyanställa äldre genom lägre kostnader. Nära seniorer påverkades direkt eller indirekt 2015 var ca personer i åldersgruppen år sysselsatta på arbetsmarknaden enligt SCB 4. Det innebär att 16,4 procent av befolkningen i denna åldersgrupp fanns kvar i arbetskraften året innan återinförandet. Trots att åldersgruppen ökade med personer mellan 2015 och 2016 minskade antalet sysselsatta med och uppgår nu till personer. Om sysselsättningsgraden legat kvar på en oförändrad nivå mellan åren hade det inneburit ytterligare seniorer på den svenska arbetsmarknaden under Av de sysselsatta i åldersgruppen 2016 är ungefär , 42 procent, egenföretagare. En förklaring till den höga andelen är att en del fortsätter att arbeta åt sin tidigare arbetsgivare inom ramen för ett eget företag. Återinförandet av den särskilda löneskatten för dem över 65 år höjer skatten för arbetsgivare som har äldre anställda. Dessutom slår den direkt till mot dem som är egenföretagare. Det gäller även företagare som driver aktiebolag och som i statistiken räknas som anställda. Jämfört med 2015 minskar antalet seniorer som är företagare med personer och gruppens sysselsättningsgrad minskar med 0,3 procentenheter. Antalet fast anställda minskar samtidigt med personer under 2016 samtidigt som de tidsbegränsat anställda ökar med 700 personer. Det är sannolikt en konsekvens av att en del gått från fast till tidsbegränsad anställning. Det bör återigen poängteras att minskningen av seniorernas sysselsättningsgrad under fjolåret bör ställas mot ökningen inom alla övriga åldersgrupper i SCB:s AKU. Skattehöjning med i genomsnitt kronor per senior De sysselsatta i åldersgruppen år är inte en homogen grupp. Gruppen skiljer sig i flera avseenden från arbetskraften som helhet. Det handlar framförallt om en högre andel egna företagare och färre arbetade timmar jämfört med övriga åldersgrupper. Många seniorer har också inkomster både från ålderspension och arbete. En enkel beräkning utifrån regeringens budgetproposition för 2015 som visade att underlaget för särskild löneskatt för dem över 65 år som skulle omfattas av förslaget beräknades till cirka 34,15 miljarder kronor. Vidare beräknades den finansiella bruttointäkten uppgå till 2,10 miljarder kronor 2016 medan nettoeffekten för statens skatteintäkter skulle bli 1,77 miljarder. 4) SCB:s AKU

10 Skillnaden beror enligt regeringen på övervältringseffekter på löner och företagens vinster samt bolagsskatt som reducerar statens skatteintäkter av reformen. När den finansiella bruttointäkten av den särskilda löneskatten på 6,15 procent fördelas ut på det totala antalet sysselsatta i åldersgruppen år 2015 motsvarade det en genomsnittlig skattehöjning på kronor per sysselsatt över 65 år. Det motsvarade en månadsinkomst på i snitt kronor. Dynamiska effekter förlorade arbetstimmar Konjunkturinstitutet var en av flera remissinstanser som varnade för att ett återinförande skulle medföra en lägre efterfrågan på äldre arbetskraft. Detta i kombination med att arbetsgivarens ökade lönekostnad kunde vältras över på arbetstagaren skulle då kunna medföra en tidigareläggning av utträdesåldern från arbetsmarknaden. Därför bedömde Konjunkturinstitutet att de offentligfinansiella effekterna av ett införande av den särskilda löneskatten överskattades. Detta ser vi nu delvis resultatet av när vi tittar närmare på utvecklingen i AKU-statistiken för Både antalet sysselsatta minskar i åldersgruppen och den genomsnittliga arbetstiden. Medelarbetstiden per vecka (överenskommen arbetstid) ligger 2016 på cirka 24,8 timmar för dem mellan 65 och 74 år. Det är en minskning med 30 minuter jämfört med (Jämfört med 2006 handlar det dock fortfarande om en ökning, en timme och 18 minuter). Således handlar det inte enbart om att ett stort antal seniorer lämnat arbetsmarknaden utan också om att fler jobbar färre timmar. När vi multiplicerar den genomsnittliga arbetstiden per vecka med antalet sysselsatta i åldersgruppen minskar åldersgruppens totala arbetade timmar i förhållande till 2015 med timmar per vecka. Men i realiteten handlar det om färre arbetade timmar per vecka om sysselsättningsgraden legat kvar på samma nivå som Det motsvarar ett faktiskt bortfall med arbetande seniorer. De statsfinansiella effekterna av detta blir givetvis betydande och minskar både de förväntade skatteintäkterna från den särskilda löneskatten. Det får också andra följdverkningar för statens finanser när skatteintäkterna från dessa arbetsinkomster minskar och de offentliga transfereringarna ökar. Tabell 4. Arbetstid per vecka för sysselsatta, år, Antal timmar per vecka Antal sysselsatta, år Förändring jämfört med Källa: SCB, AKU Anm. Antalet sysselsatta uppdelat på timmar summerar inte riktigt till det totala antalet. Drygt tre av tio i åldersgruppen, 31 procent, arbetar 35 timmar eller mer vilket gör att de kan betraktas som heltidsarbetande. Det medför att variationerna i inkomst inom gruppen är stora. Lönekostnaden, skatten på arbete, ökade 2016 både för den enskilde företagaren och arbetsgivaren. I tabell 5 illustreras några exempel på hur stor skattehöjning blev för en anställd eller en egenföretagare. En kostnadsökning som regeringen bedömt till betydande del kommer att vältras över på de anställdas löner, företagens vinster och bolagsskatten. Tabell 5. Den årliga skattehöjningen 2016 jämfört med 2015 vid olika månadsinkomster till följd av den särskilda löneskatten. Månadslön, kr mån Höjd skatt, kr år

11 Trots allt, ihållande positiva effekter av skattelättnaderna för äldre Trots att sysselsättningsgraden i åldersgruppen år minskade 2015 och 2016 ser vi fortsatt de positiva effekterna av skattelättnaderna för arbetande seniorer. När vi jämför med 2006, året före reformerna, har antalet sysselsatta i åldersgruppen ökat med personer. Under perioden uppvisar seniorernas sysselsättningsgrad en ökning med 5,7 procentenheter, från 10,1 procent till 15,8 procent. Motsvarande ökning för hela befolkningen, år, uppgår till 0,8 procentenheter. Om seniorernas sysselsättningsgrad 2016 legat kvar på 2006 års nivå hade det inneburit färre sysselsatta 2016, varav färre företagare. I absoluta tal har antalet egenföretagare ökat med 80 procent medan antalet anställda ökat med 174 procent. De företagare som driver aktiebolag räknas dock in i statistiken över anställda, vilket gör att de säkerligen är fler. Att sysselsättningsgraden bland åringar ökade från 10,1 procent 2006 till 16,5 procent 2014 måste ses som ett tydligt resultat av att skattelättnaderna har haft positiv effekt både på utbuds- och efterfrågesidan av äldre arbetskraft. Det innebär en ökning i absoluta tal med sysselsatta seniorer, från till , eller med 124 procent. Tabell 6. Antal sysselsatta och sysselsättningsgrad, år, uppdelat efter anställningsform 2006 och Antal sysselsatta Sysselsättningsgrad Förändring 2006, % 2016, % Förändring, %-enheter Fast anställda ,6 5,3 2,7 Tidsbegränsat anställda ,2 3,9 1,7 Företagare ,3 6,6 1,3 Sysselsatta totalt, år ,1 15,8 5,7 Sysselsättningsgrad, år 10,1 15,8 5,7 Sysselsättningsgrad, år 65,8 66,6 0,8 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Anm. Jämfört med Eurostat ligger SCB:s sysselsättningsgrad 0,1 procentenheter högre för 2006,

12 Sverige behöver fler seniorer på arbetsmarknaden Sverige står inför betydande demografiska utmaningar med en åldrande befolkning och en ökande andel barn. Det medför att allt färre i yrkesaktiv ålder ska försörja allt fler. Det är positivt att vi blir friskare och att medellivslängden fortsätter att öka men det sätter även press på pensionssystemet och finansieringen av välfärden. För att få den ekonomiska ekvationen att gå ihop krävs att allt fler äldre stannar kvar några år på arbetsmarknaden då det stärker de offentliga finanserna, minskar bristen på arbetskraft och avlastar pensionssystemet. Ju äldre vi blir desto fler utbetalningar ska den intjänade pensionen fördelas på. Sverige saknar idag en formell pensionsålder men 65 år har blivit ett mentalt riktmärke och i praktiken går de flesta i pension mellan 61 och 67 års ålder. Från 61 år kan man börja ta ut sin allmänna pension. Åtgärder för att stimulera förutsättningarna för ett längre arbetsliv handlar bland annat om att höja åldern för när man tidigast får ta ut sin allmänna pension, motverka åldersdiskriminering och ge tydligare information om att ett längre arbetsliv innebär lägre skatt på både lön och pension. Det är också viktigt med ekonomiska incitament, som skattelättnader, för både individen och arbetsgivarna. En studie av Lennart Flood på uppdrag av Svenskt Näringsliv (2016) visade precis som vår analys att reformerna med skattesänkningar för äldre på arbetsmarknaden haft en kraftig positiv effekt på sysselsättningen. Han visade även att de växande skattebaser som reformerna fört med sig inneburit att de offentliga finanserna inte försvagats, utan bibehållit balansen eller till och med stärkts av skattelättnaderna. Flood förordar ytterligare skattereformer för att stimulera utbud och efterfrågan på äldre arbetskraft. Utifrån detta perspektiv verkar regeringens skatteförändringar 2016 i motsatt riktning när skattesänkningarna för pensionärer genom det höjda grundavdraget ändrar relativpriset mellan arbete och pension och därmed kan dämpa utbudet av arbetskraft medan den särskilda Diagram 3. Andel av befolkningen 0 19 år eller 75+år ,0 34,5 34,0 33,5 33,0 32,5 32,0 31,5 31,0 30,5 30, Källa: Regeringskansliet och SCB

13 löneskatten ökar arbetskraftskostnaden och kan minska efterfrågan på äldre arbetskraft. Många hinder stoppar seniorers arbetslust En förutsättning för att kunna fortsätta att arbeta är givetvis att man har hälsan. Men det finns också en rad hinder för äldre arbetskraft. Det finns negativa och fördomsfulla attityder till seniorer. Äldre som vill arbeta längre möts ofta av ointresserade arbetsgivare, oförstående kollegor, undrande vänner och andra önskemål från familjen. Uppfattningen att äldre ska lämna plats för yngre på arbetsmarknaden är djupt rotad. Därtill upphör många trygghetssystem vid 65 års ålder. Viljan bland äldre att fortsätta arbeta några år till finns. I Pensionsutredningen uppgav cirka procent av pensionärerna att de gärna skulle ha arbetat längre om attityderna mot äldre var mindre negativa. Utredningen refererar även till en stor under sökning av pensionärer i 19 industriländer som visade att mer än en tredjedel av Sveriges pensionärer uppgav att pensioneringen var ofrivillig. En annan undersökning som visar att viljan att fortsätta jobba efter 65-årsdagen finns är AMF:s pensionsrapport från I den uppgav drygt en av fem pensionärer att de hade velat pensionera sig senare. Och över en fjärdedel av pensionärerna angav att de kunde tänka sig att återgå i arbete om det fanns goda möjligheter och på egna villkor. Ofta är det en vilja att fortsätta vara med och bidra, tjäna lite extra pengar eller för att man trivs med sitt jobb som gör att äldre stannar kvar ett par år till på arbetsmarknaden. En rapport från Arbetsmiljöverket (2016) visar att det finns många hälsofördelar med att vara kvar i arbetslivet som äldre. För arbetsgivaren handlar det ofta om att få viktig kompetens att stanna kvar ett par år till inom företaget. Därför är det av stor vikt att trösklarna för att stanna kvar på arbetsmarknaden är låga och att det finns morötter att arbeta längre. Attityderna i samhället till äldre på arbetsmarknaden behöver också bli bättre i såväl samhället i stort som hos enskilda arbetsgivare. Det är tydligt att ekonomiska incitament spelar en viktig roll både för beslutet när en individ väljer att gå i pension och för en arbetsgivare att behålla eller nyanställa en äldre medarbetare. Med regeringens återinförda särskilda löneskatt har det blivit både dyrare att anställa och ha kvar seniorer i verksamheten. Det handlar om personer som fortfarande vill och kan bidra med sin kunskap och erfarenhet till samhället. Statistiken över att den positiva trenden med fler seniorer som stannar på arbetsmarknaden har brutits är därför djupt oroande. Den indikerar att intresset bland arbetsgivare att behålla och nyanställa äldre personal minskat och inte minst att seniorers vilja att fortsätta som egna företagare påverkats. Den återinförda särskilda löneskatten är ett steg i fel riktning en straffbeskattning av Sveriges seniorer. Sverige behöver istället nya reformer som stimulerar efterfrågan på äldre arbetskraft och ger de äldre incitament att jobba ytterligare några år. Fakta om EU-jämförelsen Eurostat, Labour Force Survey. Sysselsättningsgrad i åldersgruppen år för Eurostat samlar även in data från de 3 EFTA-länderna; Norge, Island och Schweiz samt Turkiet och Makedonien. De ingår också i vår jämförelse. Anm. SCB rapporterar in Sveriges AKU (arbetskraftsundersökningarna) till Eurostat. Mellan SCB och Eurostats statistik förekommer det små avvikelser. SCB:s sysselsättningsgrad ligger 0,1 procentenheter högre både för 2006, 2014, 2015 och Det påverkar inte beräkningarna som tar utgångspunkt i förändringarna. Analys: Sofia Linder, chefekonom 13

14 Vi jobbar för lägre skatter och minskat slöseri med skattepengar Skattebetalarnas Förening Box Stockholm Tel: