Kollektivavtal för organisationer i socialbranschen

Transkript

1 Kollektivavtal för organisationer i socialbranschen Socialbranschens Arbetsgivarförbund

2 Södra Kajen 10, Helsingfors Telefon (09) , Fax: (09) Förbundsdirektör vicehäradshövding Tuomas Mänttäri (09) Anställningsfrågor vicehäradshövding Kauko Rautiainen (09) förvaltningsnotarie Maiju Kettunen (09) Sekreterare Minna Tuomisto (09)

3 Innehållsförteckning 1 Avtalets omfattning Arbetsledning, -fördelning och rätten att organisera sig Hur arbetsavtal ingås Hur arbetsavtal upphör Lön Arbetstid Söckenhelger Mertidsarbete Övertidsarbete Hur mertids- och övertidsersättningar räknas ut och byts ut mot ledighet Söndagsarbete Lördagsarbete Kvälls- och nattarbete Ledighet per vecka Beredskap och utryckningsersättning Språktillägg Delning av lön Resekostnader och dagtraktamenten Semester Sparad ledighet Semesterpremie Lön för sjuktid Läkarkontroller Kort tillfällig frånvaro Moderskaps-, särskild moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet Grupplivförsäkring Förtroendeman... 14

4 28 Utbildning Sammankomster på arbetsplatserna Inkassering av medlemsavgifter Lokala avtal Centralorganisationsavtal Avgörande av meningsskiljaktigheter Förmåner Arbetsfred Giltighetstid LÖNEAVTAL SVÅRIGHETSGRUPPERING UNDERTECKNINGSPROTOKOLL... 1 MINIMILÖNERNA DYRORTSKLASSIFICERING AV KOMMUNERNA... 8 AVTAL OM LOKALA AVTAL TILLÄGGSPROTOKOLL ÖVER LOKALA AVTAL FÖRTROENDEMANNAAVTAL UTBILDNINGSAVTAL... 32

5 Socialbranschens Arbetsgivarförbund och Tjänstemannaförbundet för Specialbranscher har ingått KOLLEKTIVAVTAL FÖR ORGANISATIONER I SOCIALBRANSCHEN 1 Avtalets omfattning 1. Avtalet gäller arbetstagare i organisationer i socialbranschen, anställda av medlemsföretag i Socialbranschens Arbetsgivarförbund. 2. Avtalet berör dock inte organisationsledningen, cheferna för självständiga avdelningar samt personer i motsvarande chefsställning som företräder arbetsgivaren när villkoren bestäms för de anställningsförhållanden som detta kollektivavtal gäller. 2 Arbetsledning, -fördelning och rätten att organisera sig 1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet samt att anställa och säga upp arbetstagare. 2. Rätten att organisera sig är ömsesidigt okränkbar. 3 Hur arbetsavtal ingås 1. I början av en anställning kan man komma överens om en prövotid om högst fyra månader, under vilken parterna ömsesidigt kan säga upp arbetsavtalet utan uppsägningstid. 2. Arbetsavtalet görs upp skriftligt. Man kan dock avtala muntligt om en visstidsanställning som pågår högst en vecka, förutsatt att man 1

6 skriftligt meddelar arbetstagaren för hur lång tid arbetsförhållandet ingåtts och den ordinarie arbetstiden. 3. En visstidsanställning kan ingås på arbetsavtalsenliga grunder. 4 Hur arbetsavtal upphör 1. När en arbetsgivare säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare följs nedan nämnda uppsägningstider som är beroende av hur länge anställningen pågått: 0 1 år 1 månad över 1 5 år 2 månader över 5 9 år 3 månader över 9 12 år 4 månader över år 5 månader över 15 år - 6 månader När en tjänsteman säger upp ett arbetsavtal som gäller tills vidare är uppsägningstiden 14 dygn när anställningen pågått högst ett år, 1 månad när anställningen pågått över ett år men högst tio år och två månader när den pågått över tio år. 2. En anställning för viss tid upphör utan uppsägningstid när den överenskomna arbetsperioden är slut. 5 Lön 1. Undertecknarorganisationerna avtalar om lönegrunderna, lönen och betalningen av den i ett separat löneavtal. 2. Om man inte kommit överens om något annat med arbetsgivaren betalas lönen in på den penninginrättning som tjänstemannen anvisar, där tjänstemannen skall kunna lyfta den på förfallodagen. Om penninginrättningarna håller stängt den dag lönen skall betalas, anses närmast föregående dag som lönebetalningsdag. 2

7 6 Arbetstid 1. Arbetstagarens ordinarie arbetstid i kontorsarbete är högst 7,5 timmar i dygnet och 37,5 timmar i veckan. I fråga om den ordinarie arbetstiden tillämpas den praxis som gällde Från och med slopas dock sommararbetstiden som är kortare än den normala arbetstiden. Lokalt kan man avtala annorlunda om den ordinarie arbetstiden eller om sommararbetstiden. 2. Den ordinarie dygnsarbetstiden kan genom avtal på förhand tillfälligt förlängas med högst en timme. Detta förutsätter att den ordinarie veckoarbetstiden jämnas ut inom högst en tre veckors period och enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning i enlighet med den i punkt 1 bestämda veckoarbetstiden. 3. Om det av funktionella orsaker på arbetsplatsen är motiverat, kan den ordinarie arbetstiden också ordnas så att den i genomsnitt är den i punkt 1 ovan angivna. Detta förutsätter en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning för minst den tid under vilken den ordinarie veckoarbetstiden jämnas ut till nämnda medeltal. Den ordinarie arbetstiden får dock inte under en enda av veckorna i utjämningsperioden överstiga 48 timmar och arbetstiden skall jämnas ut till den ovan nämnda under högst en sexveckorsperiod. Rekommendation: Över 10 timmar långa arbetsskift skall undvikas. 4. När en tjänsteman deltar i kurser, läger eller motsvarande, fastslås arbetet på förhand enligt protokollsanteckningen i Då man tillämpar punkterna 2 och 3 görs en arbetsskiftsförteckning upp på förhand för minst tre veckor och den skall företes tjänstemännen i god tid och minst en vecka innan varje förteckning börjar användas. Enligt avtal kan arbetsskiftsförteckningen också göras upp för en kortare tid. Förteckningen kan ändras bara genom avtal eller om någon oförutsedd vägande ändring av arbetsförutsättningarna inträffar. Om sådan ändring skall man försöka avtala och om den skall tjänstemännen meddelas inom tre dagar om möjligt. 3

8 Rekommendation: Arbetsskift som är kortare än fyra timmar skall inte tillämpas såvida arbetsgivarens behov eller annan grundad orsak förutsätter detta. 6. Den ordinarie dygnsarbetstiden ordnas, såvida det inte finns grundad orsak att förfara på annat sätt, sammanhängande med undantag för ½ timmes vilopaus. Vilopausen kan genom lokalt avtal vara en (1) timme. Om tjänstemannen fritt får avlägsna sig från arbetsplatsen under vilopausen, räknas den inte som arbetstid. 7. Arbetsveckan ordnas så att den är fem dagar från måndag till fredag, såvida inte arbetstidsarrangemangen i punkterna 2 och 3 föranleder annat. 8. När arbetet sker under resor kan arbetstiden och arbetstidsersättningen fastslås avvikande från bestämmelserna i detta avtal i enlighet med vad som är lokal praxis eller hur man lokalt avtalat. Om den tid som åtgår till resande inte beaktas då tidsanvändningen planeras och ersätts eller man inte lokalt avtalar annat, skall minst hälften av resetiden ersättas i pengar eller tid, vilket arbetsgivaren kan bestämma, liksom också eventuell utjämningsperiod och när ledigheten hålls. Ersättningen och ledigheten ges senast varje halvår. Protokollsanteckning: Ovan avtalade bestämmelse träder i kraft Före det skall man lokalt göra upp ett system för uppföljningen och rapporteringen av resetidsuppföljningen. Förbunden gör före upp tillämpningsanvisningar om de viktigaste principerna i bestämmelsen och hjälper de lokala parterna att tillämpa bestämmelsen. 7 Söckenhelger 1. Extra fridagar är långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdagmidsommaraftonen samt nyårsdagen, första maj, trettondagen, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen och annandag jul då dessa dagar infaller andra dagar än lördag eller söndag. 4

9 2. Varje ovan uppräknad dag förkortar den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod med i genomsnitt det dagliga antalet timmar (veckoarbetstid/5). 8 Mertidsarbete 1. Som mertidsarbete räknas arbete som utförs utöver den ordinarie arbetstiden och som inte är lagstadgat övertidsarbete (över 8 timmar/dygn eller över 40 timmar/vecka). För mertidsarbete betalas enkel timlön för arbetade timmar, om inte större ersättning betalas med stöd av Arbetstagarens samtycke förutsätts för att mertidsarbete skall kunna utföras en dag som enligt arbetsskiftsförteckningen är ledig. 3. Mertidsarbete inräknas inte i övertidskvoterna som nämns i arbetstidslagen. 9 Övertidsarbete 1. Som dygnsövertid ersätts det arbete som utförs utöver den i 6 angivna eller den genomsnittliga maximiarbetstiden per dygn. För dygnsövertid betalas för de två första timmarna med 50 % och för de därpå följande timmarna med 100 % förhöjd lön. 2. Veckoövertidsarbete är arbete som inte är dygnsövertid och som utförs utöver det i 6 angivna maximiantalet timmar per vecka eller då en genomsnittlig veckoarbetstid tillämpas under utjämningsperioden och för det betalas för de första åtta timmarna med 50 % förhöjd lön och för de därpå följande med 100 % förhöjd lön. 10 Hur mertids- och övertidsersättningar räknas ut och byts ut mot ledighet 1. När man räknar ut ersättningar för mertids- och övertidsarbete eller övriga timersättningar får man tjänstemannens timlön genom att 5

10 dividera månadslönen med 160. För kortare tid än den som avses i 6 är divisorn mindre i samma mån som arbetstiden är kortare än maximiarbetstiden. 2. Lönen för mertids- eller övertidsarbete kan med arbetsgivarens och tjänstemannens samtycke bytas ut till motsvarande ledighet förhöjd med samma procent under ordinarie arbetstid. 11 Söndagsarbete 1. För söndagsarbete, varmed avses arbete utfört på söndag, annan kyrklig högtidsdag, självständighetsdagen och första maj, betalas utöver annan lön för den tiden som söndagsförhöjning med 100 % förhöjd grundtimlön. 2. Söndagsersättning betalas också för de dagar som föregår nämnda dagar för arbete mellan och samt för arbete på påsklördagen, midsommaraftonen och julaftonen. 12 Lördagsarbete För lördagsarbete betalas utöver övrig lön för den tiden, i lördagsförhöjning för arbetade timmar med 25 % förhöjd grundtimlön för arbete mellan och Lördagsförhöjning betalas inte för tid som berättigar till andra förhöjningar. 13 Kvälls- och nattarbete 1. För arbete mellan och betalas utöver övrig lön för den tiden, i kvällstillägg för arbetade timmar med 15 % förhöjd grundtimlön. 2. För arbete mellan och betalas utöver övrig lön för den tiden, i nattillägg för arbetade timmar med 30 % förhöjd grundtimlön. 6

11 14 Ledighet per vecka 1. Tjänstemannen ges ledighet per vecka i enlighet med arbetstidslagen varje arbetsvecka med hänsyn till de undantag som finns i lagen. 2. Tjänstemannen får för arbete som han tillfälligt utför under sin veckoledighet ersättning genom att hans ordinarie arbetstid förkortas i motsvarande mån senast under följande kalendermånad eller genom att till honom betalas enkel timlön utöver månadslönen för arbetstimmar under ledigheten per vecka utöver eventuella övertidsoch söndagsersättningar. 15 Beredskap och utryckningsersättning 1. Om en tjänsteman enligt sitt avtal är skyldig att vistas i sin bostad i beredskap, betalas till honom 50 % av hans grundtimlön för beredskapstiden. 2. För annan beredskap än utifrån bostaden betalas till honom en timersättning som enligt beredskapen och den förpliktelse den innebär är % av arbetstagarens grundtimlön. Protokollsanteckning: När en tjänsteman deltar i kurser, läger eller motsvarande, skall man i förväg fastslå arbetstiden och beredskapstid som inte inräknas i arbetstiden. Om ersättning för ovan nämnd annan beredskap än utifrån bostaden skall avtalas före beredskapen. 3. Beredskapstiden räknas inte som arbetstid. Man kan komma överens om att byta ut beredskapsersättningen mot fritid enligt motsvarande ersättningsprocent. 4. När en arbetstagare under sin fritid kallas till arbete och det inte är fråga om beredskap betalas 15 euro i utryckningsersättning. 7

12 16 Språktillägg 1. Om arbetsgivaren förutsätter att arbetstagaren skall tala något annat språk flytande än finska eller svenska eller att han skall behärska teckenspråk betalar arbetsgivaren 15,90 31,75 euro i månaden beroende på språkkunskapen och behovet av att använda språket. Språktillägg skall inte betalas om arbetets natur förutsätter behärskande av ett främmande språk. Utbetalningen av tillägget upphör när beviljningsgrunderna inte längre gäller. Protokollsanteckning: gällande högre språktillägg än ovan nämnda kvarstår när beviljningsgrunderna är i kraft. 2. Språkkunskapen skall, om så krävs, påvisas med officiellt språkprov eller på annat motsvarande sätt. 17 Delning av lön 1. Månadslönen delas t.ex. då en anställning inleds eller avslutas under pågående lönebetalningsperiod och i samband med frånvaro utan lön. Lön för del av månad räknas ut med en divisor som är antalet arbetsdagar i månaden enligt arbetsskiftsförteckningen. Som multiplikator används antalet arbetsdagar som berättigar till lön. 2. Vid uträkning av lön för kortare tid än en dag tillämpas divisorn för månadslön enligt Resekostnader och dagtraktamenten 1. I fråga om ersättningar för resekostnader och dagtraktamenten följs statens gällande resereglemente. 2. Om man på arbetsplatsen har följt skattestyrelsens beslut om grunderna för och storleken av skattefria ersättningar för resekostnader kan denna praxis fortsätta, om man inte lokalt avtalar annorlunda. 8

13 19 Semester 1. En tjänsteman intjänar semester för varje full kvalifikationsmånad: a) två vardagar b) två och en halv vardagar, om han före utgången av mars har tjänstgjort minst ett år utan avbrott hos samma arbetsgivare. 2. Tjänstemannen intjänar tre vardagar semester för varje full kvalifikationsmånad om detta har varit praxis på arbetsplatsen på basis av det kollektivavtal, tjänstekollektivavtal eller funktionärskollektivavtal som tillämpades Då följs också de intjäningsgränser och -förutsättningar som var i kraft vid den tidpunkten. Lokalt kan avtalas annat om semesterrätt och semestergrunder i denna punkt. Protokollsanteckning: Tjänstemannens rätt till s.k. förlängning av vintersemestern som var i kraft minskas med tre dagar av den intjänade semestern om inte undertecknarorganisationerna avtalat annorlunda eller lokalt avtalats annat. 3. I övrigt följs semesterlagen ifråga om semester och lön som betalas för den tiden. 20 Sparad ledighet Arbetsgivaren och tjänstemannen kan enligt semesterlagens 4a och arbetstidslagens 23 avtala om sparad ledighet. Man kan spara de dagar av semestern som överstiger 18 samt de mertids- och övertidsersättningar som man separat avtalat om att ge i ledig tid. 21 Semesterpremie 1. Till tjänsteman betalas som semesterpremie 50 % av hans semesterlön enligt detta kollektivavtal, dock inte lönen för semester- 9

14 förlängningen. Semesterpremien betalas i samband med lönebetalningen för augusti om man inte lokalt avtalar annorlunda. 2. En förutsättning för utbetalning av semesterpremie är att tjänstemannen börjar sin semester och återvänder från den vid avtalad tidpunkt om inte hinder för återvändande från semestern är orsak som nämns i semesterlagens 3 5 moment eller något annat godtagbart skäl. 3. Semesterpremie betalas också när arbetsförhållandet tar slut för den semesterersättning som skall betalas, förutsatt att arbetsförhållandet pågått minst fyra månader utan avbrott. Detta berör dock inte tjänsteman som inte iakttar uppsägningstiden eller som häver ett visstidsavtal. 22 Lön för sjuktid 1. Om tjänstemannen sedan han inlett arbetet blir förhindrad att arbeta på grund av sjukdom eller olyckshändelse, betalar arbetsgivaren lön när arbetsförhållandet fortsätter på basis av kontinuiteten på följande sätt: Anställningens längd Sjuktid för vilken lön betalas under 1 månad dagen för insjuknandet och därpå följande 9 vardagar (50 % av lönen) under 3 år 4 veckor 3-5 år 5 veckor 5-10 år 6 veckor över 10 år 8 veckor Om frånvaroorsaken är en olycka som inträffat under arbetet, våld som riktats mot tjänstemannen under arbetet eller yrkessjukdom, betalas lön för sjuktid 90 kalenderdagar. 10

15 Om sjukdomen återkommer inom 7 dagar efter att tjänstemannen återvänt betalas lön för sjuktiden som om det vore fråga om en enda sjukdom. 2. Arbetsgivaren betalar lönen direkt till tjänstemannen och ansöker om sjukdagpenning sedan han fått behövliga utredningar av tjänstemannen, som skall förete dem utan dröjsmål. Samma princip gäller också andra lagstadgade dagpenningar. 3. Tjänstemannen är skyldig att omedelbart meddela arbetsgivaren att han insjuknat. 4. Arbetsoförmågan skall om det krävs bestyrkas med läkarintyg. 23 Läkarkontroller 1. Arbetsgivaren minskar inte lön för ordinarie arbetstid i följande fall. Det förutsätts att kontrollerna och undersökningarna ordnats utan onödig förlust av arbetstid och att de inte kunnat skötas utom arbetstid och att arbetsgivaren meddelats på förhand. a) För tid som åtgått till läkarundersökning eller laboratorie- eller röntgenundersökning till vilken tjänstemannen remitterats av läkare i samband med undersökning och som är nödvändig för konstaterande av sjukdom eller bestämmande av vård eller hjälpmedel (t.ex. glasögon). b) För tid som åtgått till medicinsk undersökning av gravid tjänsteman före förlossningen. c) När tjänstemannen går på läkarundersökning som förutsätts för nytt arbete eller på annan lagstadgad läkarkontroll. Då betalar arbetsgivaren de nödvändiga resekostnaderna. 11

16 24 Kort tillfällig frånvaro 1. Om tjänstemannen är borta från arbetet på grund av nedan nämnda orsaker på hans arbetsdag, minskar sådan frånvaro inte hans lön eller semester. Sådan frånvaro med lön är högst en dag utom i samband med barns plötsliga sjukdomsfall eller om inte annat avtalats med arbetsgivaren. a) Då ett under 10 år gammalt barn eller ett handikappat barn plötsligt insjuknar, till den del frånvaron är nödvändig för att ordna vården eller sköta barnet. Frånvaro med lön kan dock inte fortsätta mer än tre arbetsdagar från insjuknandet. Orsaken till frånvaron skall, när det krävs, bestyrkas med läkarintyg och en utredning skall ges över den andra vårdnadshavarens hinder att sköta barnet. b) När en annan familjemedlems plötsliga sjukdom kräver vård. Orsaken till frånvaron skall, om det krävs, bestyrkas med läkarintyg och en utredning skall ges över vårdens nödvändighet. c) Familjemedlems död. d) Familjemedlems eller nära anhörigs begravning. Protokollsanteckning: Nära anhörig är tjänstemannens släktingar i rätt uppstigande eller nedstigande led samt syskon och svärföräldrar. e) Egen vigsel f) Deltagande vid makas eller sambos förlossning. g) Flyttningsdag h) Egen 50- och 60-årsdag i) Värnpliktigs uppbåd 12

17 2. Till arbetstagare som deltar i reservövning betalas skillnaden mellan lönen och reservistlönen för deltagardagarna. 3. På grund av deltagande i kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens eller en lagenlig valnämnds möte, ersätts medlem i sådant förtroendeorgan för inkomstbortfall. 4. På grund av deltagande i Tjänstemannacentralorganisationens, Tjänstemannaförbundets för Specialbranscher ERTO eller Hälso- och Socialvårdens Förhandlingsorganisations förbundsfullmäktige- eller - styrelsemöte eller förbunds eller representantmöte minskas inte löneoch semesterförmåner för tjänstemannen. 5. Tjänstemannen skall utan dröjsmål och i mån av möjlighet på förhand meddela om frånvaro i enlighet med denna paragraf. 25 Moderskaps-, särskild moderskaps, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet 1. Tjänstemannens moderskaps- särskilda moderskaps-, faderskapsoch föräldraledighet samt vårdledighet bestäms på basis av arbetsavtalslagen och sjukförsäkringslagen. 2. Från början av moderskapsledigheten betalas till tjänstemannen, om anställningen fortgår, skillnaden mellan lön och moderskapspenning för 72 vardagar, förutsatt att hon varit anställd minst tre månader. Arbetsgivaren ansöker om moderskapspenning för lönebetalningstiden sedan han fått de utredningar som behövs av tjänstemannen. Utredningarna skall företes utan dröjsmål. 26 Grupplivförsäkring Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna på det sätt som centralorganisationerna avtalat om. 13

18 27 Förtroendeman 1. Företagets organiserade arbetstagare har rätt att bland sig välja en förtroendeman och en vice förtroendeman som deras befullmäktigade i frågor som berör tolkningen av kollektivavtalet eller andra frågor i anslutning till anställningen. 2. I övrigt tillämpas förtroendemannaavtalet mellan undertecknarorganisationerna. 3. Till förtroendemannen betalas ersättning för förtroendemannauppgiften: företrädda tjänstemän euro/månad , , ,10 över ,05 Protokollsanteckning: Förtroendeman i organisationer med flera branscher eller flera driftsställen likställs med huvudförtroendeman. Minimiersättningen till huvudförtroendeman är 48 euro. 28 Utbildning I fråga om facklig utbildning som arbetsgivaren arrangerar, gemensam utbildning och fackföreningsutbildning tillämpas det utbildningsavtal som undertecknarorganisationerna ingått. 29 Sammankomster på arbetsplatserna Registrerad underförening till detta kollektivavtals undertecknarorganisation eller dess avdelning på arbetsplatsen, fackklubb eller motsvarande, har möjlighet att utom arbetstid på av arbetsgivaren angiven plats ordna möten i frågor som gäller förhållandena på arbetsplatsen under följande förutsättningar: 14

19 a) Man skall komma överens med arbetsgivaren om möte på arbetsplatsen, om möjligt tre dagar före mötet. b) Mötesarrangören svarar för ordningen på mötet och för snyggheten i möteslokalen. c) Mötesarrangörerna har rätt att till möte kalla representanter för förbund som är part i kollektivavtalet och underförening till sådant förbund samt representanter för vederbörande centralorganisationer. 30 Inkassering av medlemsavgifter Arbetsgivaren uppbär med arbetstagarens fullmakt medlemsavgifter för Tjänstemannaförbundet för Specialbranscher av arbetstagarens lön och redovisar dem på förbundets konto enligt anvisningar. Tjänstemannen får vid årets slut ett intyg över den innehållna summan. 31 Lokala avtal Arbetsgivaren och arbetstagaren eller förtroendeman som representerar arbetstagaren eller arbetstagarna kan lokalt avtala annorlunda om bestämmelserna i detta kollektivavtal i enlighet med undertecknarorganisationernas protokoll om lokala avtal. 32 Centralorganisationsavtal Som delar av detta kollektivavtal tillämpas följande centralorganisationsavtal: Allmänt avtal (AAC-FTFC) Samarbetsavtal (AAC-FFC/FTFC/AKAVA) Vårdhänvisningssystem (AAC-FTFC) Avtal om arbetsplatsmåltider (AAC-FTFC) Protokoll över plikt (AAC-FTFC) 15

20 Om dessa avtal ändras avtalas separat om att införa dem i detta kollektivavtal. 33 Avgörande av meningsskiljaktigheter Först förhandlar arbetsgivaren och tjänstemännen eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter i fråga om detta avtal. Om förhandlingarna inte leder till enighet förhandlar de av detta avtals undertecknarorganisationer vilkas medlemmar berörs av frågan. Nås inte enighet kan saken föras till arbetsdomstolens avgörande. 34 Förmåner 1. Detta kollektivavtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen, som inte grundat sig på kollektiv-, tjänstekollektiv- eller funktionärskollektivavtal. 2. Förmåner som har grundat sig på kollektiv-, tjänstekollektiv- eller funktionärskollektivavtal ersätts med detta kollektivavtal såvida inte organisationerna avtalar annat eller man separat avtalar annorlunda lokalt. 35 Arbetsfred Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta avtal i dess helhet eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna. 36 Giltighetstid 1. Detta avtal är i kraft och därefter ett år i sänder, såvida det inte sägs upp skriftligt senast en månad innan det löper ut. 16

21 2. Avtalsbestämmelserna gäller tills ett nytt avtal träder i kraft eller tills någondera förhandlingsparten konstaterat att förhandlingarna avslutats. Helsingfors den 30 november 2002 SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf TJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHER ERTO rf 17

22 LÖNEAVTAL FÖR ORGANISATIONER I SOCIALBRANSCHEN 1 Avtalets omfattning 1. Detta avtal tillämpas på tjänstemän i organisationer i socialbranschen anställda av medlemsföretag i Socialbranschens Arbetsgivarförbund som hör till Servicearbetsgivarna. 2. Avtalet berör dock inte organisationsledningen, cheferna för självständiga avdelningar samt personer i motsvarande chefsställning som företräder arbetsgivaren när villkoren bestäms för de anställningsförhållanden som detta kollektivavtal gäller. 2 Dyrortsklassificering 1. Vid indelning i dyrortsklasser i dyrortsklass I och II tillämpas den klassificering och kommunindelning som statsrådet fastställt. 3 Lönegrunder 1. Tjänstemannens lön fastställs som månadslön utgående från uppgiftens svårighet, eventuell tidigare erfarenhet som räknas till godo vid skötseln av uppgiften samt på basis av uppgiftsbundna och individuella faktorer på det sätt man kommit överens om i detta avtal. 2. Då anställningsförhållandet inleds skall tjänstemannens lön utgående från uppgiftens svårighet, eventuell tidigare erfarenhet som skall räknas till godo, uppgiftsbunden lönedel och individuell lönedel fastställas. 3. Då lönegruppen fastslås bedöms uppgiften, inte tjänstemannen. Bedömningen av uppgiftens svårighet sker på basis av den skriftliga befattningsbeskrivningen. En modell av avtalsparternas blankett för befattningsbeskrivning jämte ifyllningsanvisningar ingår som bilaga till avtalet. 18

23 4 Lön som grundar sig på uppgiftens svårighet 1. Den lönedel som grundar sig på uppgiftens svårighet bestäms enligt den svårighetsgruppering som ingår som bilaga till detta avtal, den för varje svårighetsgrupp avtalade minimilönen och eventuell uppgiftsbunden lönedel. 2. Arbetsgivaren och tjänstemannen eller, när tjänstemannen så önskar förtroendemannen eller en annan person som företräder honom, reder med hjälp av den skriftliga befattningsbeskrivningen ut svårighetsgruppen för tjänstemannens uppgifter, tidigare erfarenhet som eventuellt skall räknas tjänstemannen till godo och grunderna för en eventuell uppgiftsbunden lönedel. Om enighet inte nås, avgör arbetsgivaren svårighetsgruppen, vilken tidigare erfarenhet som eventuellt räknas till godo och grunderna för den uppgiftsbundna lönedelen. Tjänstemannen eller den förtroendeman som företräder honom har rätt att för avgörande överlåta meningsskiljaktighet enligt förfarande som avtalats i 9 i detta avtal. 3. Uppgiftsbunden lönedel betalas till personer placerade i samma svårighetsgrupp på basis av inbördes skillnader i svårighet. Den uppgiftsbaserade lönedelen kan också påverkas av de vikariat tjänstemannen skött eller uppgifter vid sidan av sitt eget arbete. Sådana faktorer är bl.a.: - uppgiftens omfattning - uppgiften som helhet omfattar deluppgifter som hör till en mera krävande uppgiftsgrupp - till tjänstemannens uppgifter hör att vara team/gruppledare utan att personen har egentlig förmannaställning - ekonomiskt ansvar utan egentligt budgetansvar - specialuppgifter utom branschen 19

24 - annat definierat funktionellt särskilt ansvar (t.ex. skötsel- och säkerhetsansvar, tekniskt ansvar eller specialkunskap) 4. Den lönedel som betalas på basis av ovan nämnda faktorer är minst 5 % av den lägsta lönesumman i svårighetsgruppen och högst skillnaden mellan den lägsta lönesumman i följande svårighetsgrupp och den lägsta lönesumman i svårighetsgruppen. 5. När uppgifternas svårighet i arbetet och uppgifternas svårighetsgrupp ändras kan den uppgiftsbaserade lönedelen bedömas på nytt. Den individuella lönen kan i inget fall som helst sjunka. 5 Individuell lönedel 1. Till tjänstemannen kan betalas individuell lönedel, som utgår enligt tjänstemannens personliga kunnande och personliga arbetsresultat. Sådana faktorer är bl.a.: - särskild lämplighet - för uppgifternas skötsel nyttig arbetserfarenhet - för uppgifternas skötsel nyttig utbildning - introduktion/arbetsinstruktion - särskilda kunskaper och färdigheter som är till nytta för uppgifternas skötsel - beredskap för tillfälliga oregelbundna arbetstidsarrangemang Den individuella lönedelen är minst 5 % av den lägsta lönesumman i den svårighetsgrupp tjänstemannen placerats i. 2. Arbetsgivaren och tjänstemannen eller, när tjänstemannen så önskar förtroendemannen eller annan person som företräder honom, reder med hjälp av den skriftliga befattningsbeskrivningen ut grunderna för en eventuell individuell lönedel. Om enighet inte nås, avgör arbetsgivaren grunderna för den individuella lönedelen. 20

25 Tjänstemannen eller den förtroendeman som företräder honom har rätt att för avgörande överlåta meningsskiljaktighet enligt förfarande som avtalats i 9 i detta avtal. 3. Den individuella lönedelen betalas ut så länge tjänstemannen sköter samma arbetsuppgifter. När uppgifternas svårighet ändras kan den individuella lönedelen bedömas på nytt. Den personliga lönen kan i inget fall som helst sjunka. 6 Erfarenhet 1. Till tjänstemannan betalas erfarenhetstillägg som räknas ut på basis av den lägsta lönesumman i uppgiftens svårighetsgrupp. Erfarenhetstillägget bestäms på följande sätt: År % av den lägsta lönesumman i svårighetsgruppen Tid som berättigar till erfarenhetstillägg är tjänstgöring hos den egna arbetsgivaren då arbetstiden i snitt varit minst 19 timmar i veckan. Om den genomsnittliga arbetstiden är kortare än 19 timmar, beaktas 50 % av den arbetade tiden. De kalendermånader beaktas för vilka arbetstagaren enligt semesterlagen har intjänat semester. 3. Tjänstgöringstid hos en annan arbetsgivare beaktas i enlighet med hur erfarenheten bedöms vara till nytta vid skötseln av uppgiften. Då anställningsförhållandet inleds skall man avtala om hur mycket tjänstgöringstid som räknas till godo. 21

26 7 Minimilön 1. De i detta avtal i 4 avsedda minimilönerna för svårighetsgrupperna ingår som bilaga till avtalet. 8 Tillämpning av lönebestämmelserna 1. Senast inom fem månader sedan anställningen inletts skall en skriftlig befattningsbeskrivning göras upp över tjänstemannens uppgifter. 2. När svårighetsgraden av tjänstemannens uppgifter bestående ändras, granskas hur ändringarna påverkar lönegrunderna. Ifall det för tjänstemannen uppstår en eventuell grund för individuell lönedel, granskas hur detta inverkar på lönen. Justering av svårighetsgruppen skall göras inom tre månader sedan uppgifternas svårighet ändrades. Justering av uppgiftsbunden eller individuell lönedel skall ske inom samma tidsfrist sedan grunderna uppkom. Tjänstemannens lönegrunder skall därtill granskas en gång om året. Man avtalar lokalt om när granskningen skall ske. 3. När tjänstemannens uppgifter tillfälligt ändras så att de blir svårare och ändringen fortsätter över hela lönebetalningsperioden, justeras tjänstemannens lönegrunder från och med följande lönebetalningsperiod. Ifall ändringen av uppgifterna beror på semester, justeras lönen inte. 4. Då en tjänsteman vid sidan av sitt eget arbete tillfälligt blir tvungen att sköta en annan persons uppgifter och detta fortsätter över lönebetalningsperioden, betalas till honom från och med följande lönebetalningsperiod en ersättning som är 5-25 % av den individuella lönen beroende på hur stor den ökade arbetsbördan är. Ifall uppgifterna beror på normala semesterarrangemang, uppstår inte rätt till ersättning. 5. Det granskningsförfarande som avses i denna paragraf verkställs enligt det förfarande man kommit överens om i 4 och 5 i avtalet. 22

27 9 Avgörande av meningskiljaktigheter Först förhandlar arbetsgivaren och tjänstemännen eller förtroendemannen om meningsskiljaktigheter i fråga om detta avtal. Om förhandlingarna inte leder till enighet förhandlar de av detta avtals undertecknarorganisationer vilkas medlemmar berörs av frågan. 2. Uppstår inte enighet kan saken lämnas till arbetsdomstolen för avgörande. 10 Förmåner 1. Detta kollektivavtal berör inte sådana förmåner som grundar sig på avtal mellan arbetsgivaren och tjänstemannen, som inte grundat sig på kollektiv-, tjänstekollektiv- eller funktionärskollektivavtal. 2. Förmåner som har grundat sig på kollektiv-, tjänstekollektiv- eller funktionärskollektivavtal ersätts med detta kollektivavtal såvida inte organisationerna avtalar annat eller man separat avtalar annorlunda lokalt. 11 Arbetsfred Alla stridsåtgärder som riktar sig mot detta avtal i dess helhet eller mot någon enskild bestämmelse i det är förbjudna. 12 Giltighetstid 1. Detta avtal är i kraft och därefter ett år i sänder, såvida det inte sägs upp skriftligt senast en månad innan det löper ut. 2. Avtalsbestämmelserna gäller tills ett nytt avtal träder i kraft eller tills någondera förhandlingsparten konstaterat att förhandlingarna avslutats. 23

28 13 Ikraftträdelsebestämmelser 1. Den avtalsenliga svårighetsgrupperingen och minimilönerna trädde i kraft De ålders-, tjänste- eller motsvarande år tjänstemannen har bibehålls som erfarenhetsår då tjänstemannen fortsätter sin anställning hos nuvarande arbetsgivare. Helsingfors den 30 december 2002 SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf TJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHER ERTO rf 24

29 SOCIALBRANSCHENS SVÅRIGHETSGRUPPERING FÄRDIGHETER, ERFARENHET SJÄLVSTÄNDIGHET, PRÖVNING ÖVERVAKNING, ANSVAR 1 Arbetet består av biträdande uppgifter. Behövliga färdigheter fås genom inlärning i arbetet. Uppgiftslösningarna upprepas. Arbetet utförs enligt klara direktiv och rutiner. 2 Arbetet består av uppgifter som förutsätter yrkeskunnande. Behövliga färdigheter fås genom arbetserfarenhet eller yrkesutbildning 3 Arbetsuppgifterna förutsätter krävande yrkeskunnande. Behövliga färdigheter fås genom yrkesutbildning och gedigen arbetserfarenhet. 4 Arbetet hänför sig till skötsel av delfunktion eller utnyttjande av sakkännedom. Behövliga färdigheter fås genom institut- eller högskoleutbildning. 5 Arbetsuppgifterna hänför sig till skötsel av delfunktion och planering samt utveckling eller utnyttjande av sakkännedom som förutsätter teoretisk kunskap. Behövliga färdigheter fås genom högskoleutbildning eller annan lämplig utbildning och gedigen arbetserfarenhet. 6 Arbetet är planering, utveckling, övervakning, och ledning av funktion eller utnyttjande av sakkännedom som förutsätter teoretisk kunskap. Behövliga färdigheter fås genom högskoleutbildning och gedigen arbetserfarenhet. Uppgiftslösning sker utgående från erfarenhet genom kombination av olika faktorer. Uppgiftslösningen förutsätter val mellan olika förfaringssätt. Uppgiftslösningen förutsätter även nya lösningsmodeller. Uppgiftslösningen förutsätter också sökande av befintliga uppgifter, val och nya kombinationer. Uppgifterna förutsätter avgörande rörande funktioner eller sakkunskapsområde. Arbetet utförs enligt allmänna direktiv. Arbetet utförs självständigt enligt allmänna direktiv. Arbetet utförs självständigt grundande sig på mål och planer och till arbetet kan hänföra sig ekonomiskt och förmannaansvar. Arbetet utförs självständigt grundande sig på planering av verksamhet eller expertställning och kan omfatta funktionellt, ekonomiskt eller personansvar. Arbetet utförs självständigt grundande sig på ledning av verksamheten eller expertställning, och kan omfatta funktionellt, ekonomiskt eller personansvar. 25

30 UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR ORGANISATIONSAVTALET I SOCIALBRANSCHEN 1 Undertecknade förbund har avtalat om förnyande av kollektivavtalet för tjänstemän som arbetar i organisationer som är medlemmar i Socialbranschens Arbetsgivarförbund. Avtalsperioden är Tjänstemannens grundlön (uppgiftsbaserad lön) och minimilönerna i löneavtalet höjs med 28,39 euro, dock minst 1,8 % och 0,8 %. Den individuella totallönen höjs med minst 2,6 %. Jämställdhetspotten på 0,4 % används för att ta i bruk bestämmelserna för ersättning av resetid. Om ibruktagandet inte föranleder kostnader, kan man avtala om att använda potten till något annat

31 ändamål. Om inte annat avtalas används potten till en generell procentuell höjning från Minimilönerna bifogas protokollet. a) Tjänstemannens grundlön (uppgiftsbaserad lön) och minimilönerna i löneavtalet höjs med 26,72 euro, dock minst med 1,7 %. Förbundspotten på 0,5 % används för utvecklande av lönesystemet från Om parterna inte kommer överens om att använda potten till detta ändamål används den för att höja tjänstemännens grundlön (uppgiftsbaserad lön) och minimilönerna i löneavtalet samt för att höja de individuella lönerna. Minimilönerna bifogas protokollet. 3 I kollektivavtalet införs från ändringarna enligt bilagan. 4

32 Det som i förtroendemannaavtalets 8 punkt 1 och 10 punkt 3 avtalats om förtroendemannen tillämpas också på arbetarskyddsfullmäktig. 5 Förbunden bedömer under avtalsperioden hur kollektivavtalsbestämmelserna inverkar på jämställdheten mellan könen. 6 I fråga om resekostnaderna tillämpas avtalet mellan centralorganisationerna. 7 Som en del av kollektivavtalet tillämpas indexvillkoret och granskningsklausulen i det inkomstpolitiska avtalet. 8 Förbunden tillämpar systemet med kontinuerligt förhandlingsförfarande under avtalsperioden så att de utgående från förslag från endera parten förhandlar om behov av ändringar i avtalet.

33 9 Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att före förhandla och avtala om tillämpningen av bestämmelsen om minimiarbetstiden i det inkomstpolitiska avtalet och om behövliga inskrivningar i kollektivavtalet. Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att främja yrkeskunskap och samarbete i utbildningsfrågor samt stöda programmet för utbildningsnivåns höjande i enlighet med det inkomstpolitiska avtalet. Förbunden tillsätter en arbetsgrupp för utvecklande av lönesystemet med uppgift att: - göra upp anvisningar om tillämpningen av svårighetsgrupperna och användningen av därtill hörande lönedelar - vid behov verkställa gemensam utbildning samt - ge förslag till klarare bestämmelser om uppgiftsbaserade och individuella lönedelar Arbetsgruppen skall ha sitt arbete klart före så att ändringarna kan införas

34 Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att göra upp tillämpningsanvisningar för de viktigaste principerna för ersättning av resekostnader samt att hjälpa de lokala parterna att tillämpa bestämmelserna. 10 Ett lokalt avtal som ges kollektivavtals kraft skall ges till undertecknarorganisationerna för godkännande. 11 Avtalsparterna konstaterar att undertecknarorganisationerna under avtalsperioden låter bli att ingå andra kollektivavtal inom socialbranschens tillämpningsområde. 12 Det genom detta protokoll avtalade förnyandet av kollektivavtalet förfaller såvida förhandlingsresultatet för ett inkomstpolitiskt avtal som undertecknades inte undertecknas som ett inkomstpolitiskt avtal.

35 Helsingfors den 30 november 2002 SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf TJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET FÖR SPECIAL- BRANSCHER ERTO rf MINIMILÖNERNA FÖR ORGANISATIONER I SOCIALBRANSCHEN dyrortsklass DKL I DKL II svårighets- undre övre undre övre grupp gräns gräns gräns gräns

36 grupp , , , ,30 grupp , , , ,94 grupp , , , ,75 grupp , , , ,72 grupp , , , ,01 grupp , ,01 - Erfarenhetstillägg tjänsteår % av undre gränsens lön

37 Praktikanter: grupp 1 och 2, praktiktid högst 6 månader - 85 % av den undre gränsens lön i svårighetsgruppen. - arbete i motsvarande uppgifter förkortar praktiktiden - gäller inte praktik som siktar på examen DYRORTSKLASSIFICERING AV KOMMUNERNA Städer Kommuner Namn Dyrortsklass Namn Dyrortsklass Esbo I Enare I Tavastehus I Enontekis I Helsingfors I Hyrynsalmi I Joensuu I Iniö I Hyvinge I Keminmaa I Joensuu I Kittilä I Järvenpää I Kolari I Grankulla I Korpo I Kemi I Kuhmo I Kemijärvi I Kuivaniemi I Kervo I Kuusamo I

38 Jyväskylä I Kyrkslätt I Kuopio I Muonio I Uleåborg I Nagu I Rovaniemi I Pelkosenniemi I Tammerfors I Pello I Torneå I Posio I Vasa I Ranua I Vanda I Ristijärvi I Rovaniemi lk I Salla I Savukoski I Simo I Sodankylä I Tervola I Utsjoki I Övertorneå I Alla övriga kommuner hör till dyrortsklass II utom Ålands samtliga kommuner som hör till dyrortsklass I.

39 AVTAL OM LOKALA AVTAL 1 I enlighet med detta avtal kan man lokalt avtala avvikande om bestämmelserna i det gällande kollektivavtalet. Lokala avtal kan slutas inom gränserna för lagstiftningen och kollektivavtalet. Man kan inte lokalt avtala allmänt om hela kollektivavtalet eller en väsentlig del av det såsom åsidosättande av löne- och arbetstidssystemet. Därtill är det möjligt att i produktions- och ekonomiskt hänseende problematiska situationer avtala om minimivillkoren för löne- eller andra ekonomiska förmåner i enlighet med avtalets tilläggsprotokoll. 2 Förhandlings- och avtalsparter kan vara arbetsgivare som är bunden av kollektivavtalet eller hans företrädare samt förtroendeman, och om sådan inte finns, för företaget registrerad arbetstagarförening. Dessutom kan kollektivavtalsparterna komma överens om lokala avvikelser från kollektivavtalet.

40 3 I förslaget till lokalt avtal skall man nämna vilken punkt i kollektivavtalet man vill avtala om samt ange grunderna för att man avviker från kollektivavtalet. Lokalt avtal, skall för att vara giltigt, vara skriftligt och det skall framgå vem avtalet gäller, vilken punkt i kollektivavtalet och vad man avtalat om. Avtalet kan ingås för viss tid eller tillsvidare. I det senare fallet kan avtalet sägas upp med iakttagande av tre månaders uppsägningstid. Om det överenskomna arrangemanget är bundet till en viss tidsperiod, fortsätter arrangemanget dock den avtalade tidsperioden. 4 Lokala avtal träder i kraft vid överenskommen tidpunkt. Kollektivavtalsparterna har dock rätt att bestrida ett avtal med stöd av 1 2 stycket. Kollektivavtalsparterna har härvid möjlighet att ändra avtalet eller häva det. Ett ändrat lokalt avtal träder i kraft vid den tidpunkt kollektivavtalsparterna kommit överens om. Lokala avtal skall omedelbart delges kollektivavtalsparterna.

41 5 Detta avtal gäller som en del av kollektivavtalet mellan undertecknarorganisationerna och upphör att gälla utan uppsägning när kollektivavtalet upphör att gälla. Ett gällande lokalt avtal fortsätter dock som avtalat. 6 Meningsskiljaktigheter om tolkningen av detta avtal och de lokala avtal som grundar sig på detta avtal avgörs såsom meningsskiljaktigheter om kollektivavtal. Helsingfors den 10 februari 2000 SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRENING r.f. TJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHER ERTO r.f.

42 TILLÄGGSPROTOKOLL ÖVER LOKALA AVTAL 1 Undertecknade organisationer är ense om att man lokalt kan avtala avvikande från det kollektiv- och löneavtal organisationerna undertecknat om minimivillkoren gällande löne- och andra ekonomiska förmåner på det sätt som man i detta avtal kommit överens om. 2 Avtal i enlighet med detta protokoll kan slutas för företaget eller del av det och avtalsparter är den av kollektivavtalet bundna arbetsgivaren eller dennes företrädare samt förtroendemannen, eller om sådan inte finns, arbetstagarna samt registrerad arbetstagarförening i företaget.

43 3 En förutsättning för att man skall kunna sluta ett avtal enligt 1 ovan är att det föreligger en grund enligt arbetsavtalslagens 30 eller 37 a (s.k. ekonomiskt skäl eller produktionsorsak). När man förhandlar om i detta protokoll avsett avtal följer arbetsgivaren samarbetslagen och centralorganisationernas samarbetsavtal ifråga om de uppgifter som skall lämnas för förhandlingarna. Vid behov kan parterna anlita experter. 4 Avtal avsett i detta protokoll görs upp för viss tid och för högst ett år i sänder. 5 Lokalt avtal i enlighet med detta protokoll förutsätter att kollektivavtalsparterna får uppgifter om avtalet. Man kan låta kollektivavtalsparterna justera avtalet.

44 6 För övrigt tillämpas det som kollektivavtalsparterna kommit överens beträffande lokala avtal. Helsingfors den 10 februari 2000 SOCIALBRANSCHENS ARBETSGIVARFÖRBUND rf TJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET FÖR SPECIALBRANSCHER ERTO rf

45 FÖRTROENDEMANNAAVTAL 1 Avtalets tillämpningsområde Detta avtal gäller medlemmar i Socialbranschens Arbetsgivarförbund och hos dem anställda arbetstagare som är medlemmar i det arbetstagarförbund som undertecknat avtalet. 2 Förtroendeman 1. Med förtroendeman avses i detta avtal förtroendeman och vice förtroendeman som valts av de organiserade tjänstemän som är bundna av kollektivavtalet. 2. Kollektivavtalsparterna avtalar vid behov om huvudförtroendeman. Protokollsanteckning:

46 Huvudförtroendeman kan väljas, när man i företaget har kommit överens om en förtroendemannaorganisation, till vilken hör flera förtroendemän per region, verksamhetsställe eller avdelning. 3. Förtroendeman för företaget väljs av de i företaget anställda organiserade tjänstemän som omfattas av kollektivavtalet och hör till undertecknade förbund. Kollektivavtalsparterna kan avtala annorlunda om ovan nämnda enligt följande: Protokollsanteckning 1: Om samma arbetsgivare i sin tjänst har tjänstemän som omfattas av flera kollektivavtal men som hör till samma förbund, kan man avtala om en gemensam förtroendeman för de olika kollektivavtalsområdena. Protokollsanteckning 2: Om arbetsgivare som idkar samma verksamhet hör till samma koncern eller sammanslutning och omfattas av samma kollektivavtal, kan man avtala om val av en gemensam förtroendeman.

47 4. När det med tanke på den lokala förhandlingsverksamheten och förtroendemannasystemet är ändamålsenligt kan man lokalt avtala om att i ett stort eller regionalt utspritt företag välja i detta avtal avsedda förtroendemän för dess självständiga regionala eller funktionella enheter. Protokollsanteckning: Om man i företaget årligen ordnat möten för förtroendemännen, bibehålls denna praxis. 5. För förtroendemannen kan väljas en vice förtroendeman, som när förtroendemannen för förhindrad i stället för honom sköter uppgifterna och som under denna tid har förtroendemans rättigheter och skyldigheter. 6. Förtroendemannen bör vara en tjänsteman anställd i vederbörande företag och omfattas av kollektivavtalet och vara medlem i arbetstagarorganisation som är bunden av detta kollektivavtal samt vara inkommen i förhållandena på arbetsplatsen. Protokollsanteckning:

48 Om man enligt 3 stycket avtalat om gemensam förtroendeman, skall han arbeta inom något av de gemensamma kollektivavtalsområdena. 7. När verksamheten i företaget eller dess verksamhetsenhet väsentligt minskar eller ökar eller när rörelsen överlåts, fusioneras eller bolagiseras eller annan därmed jämförbar organisationsändring företas, skall förtroendemannaorganisationen ändras i enlighet med principerna i detta avtal så att den motsvarar företagets eller dess verksamhetsenhets förändrade storlek och struktur. 3 Val av förtroendeman 1. Valet av förtroendeman kan förrättas på arbetsplatsen och alla organiserade tjänstemän skall beredas tillfälle att delta i valet. Anordnandet och förrättandet av valet får dock inte verka störande på arbetet. Överenskommelse om platsen och tiden för valet skall träffas med arbetsgivaren minst 14 dygn innan valet förrättas. Förtroendemannen sköter närmast om

49 valförrättningen, eller då han är förhindrad, vice förtroendemannen, om sådan finns. Den tid som åtgår till valförrättningen räknas som tid använd för förtroendemannauppgifter. 2. Angående den valda förtroendemannen och hans eventuella vice förtroendeman samt om hans avgång eller avskedande bör förtroendemannen skriftligt meddela arbetsgivaren, vederbörande fackavdelning, fackklubb eller motsvarande eller arbetstagarförbundet. 4 Förtroendemannens anställningsförhållande 1. Om inte detta avtal föranleder annat är förtroendemannen i sitt anställningsförhållande gentemot arbetstagaren i samma ställning som de andra tjänstemännen. Förtroendemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider, arbetsledningens order och arbetsplatsens ordningsbestämmelser. 2. Förtroendemannens möjligheter att utveckla sig och avancera i sitt yrke får inte försämras av förtroendemannauppgiften.

50 Protokollsanteckning: Samma princip tillämpas också beträffande huvudförtroendemannens löneutveckling. 3. Tjänsteman som fungerar som förtroendeman får, då han handhar detta uppdrag eller med anledning därav, inte förflyttas till sämre avlönat arbete än det som han hade då han blev vald till förtroendeman. Han får inte heller förflyttas till mindre värt arbete, om arbetsgivaren kan erbjuda honom annat arbete motsvarande hans yrkeskunskaper. Han får inte heller avskedas från sitt arbete på grund av förtroendemannauppgiften. 4. Om företagets personal minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker, skall man iaktta en sådan ordning att förtroendemannen sist blir föremål för en sådan åtgärd. Om man inte kan erbjuda förtroendemannen arbete som motsvarar hans yrke eller kompetens, kan man avvika från denna bestämmelse. Om förtroendemannen anser, att han sagts upp eller permitterats i strid med bestämmelserna ovan, har han rätt att kräva att organisationerna reder ut frågan. 5. I övrigt skall inte förtroendemans arbetsavtal sägas upp utan iakttagande av det samtycke som fordras av majoriteten av tjänstemännen enligt 7

51 kapitlet 10 1 momentet i arbetsavtalslagen. Samtycket reds ut av den arbetstagarorganisation som är part i kollektivavtalet. 6. Förtroendemans anställning får inte hävas med stöd av 8 kapitlet 1 i arbetsavtalslagen på den grund att han brutit mot de ordningsbestämmelser som finns i 3 kapitlet 1 i arbetsavtalslagen. Förtroendemannens anställning får inte hävas på grund av sjukdom ens på grund av de hävningsgrunder som finns i arbetsavtalslagens 8 kapitlet 1 utan iakttagande av den uppsägningstid som gäller för hävning av anställning. 7. När grunderna för hävning av förtroendemans anställning bedöms, får han inte försättas i sämre ställning än de övriga tjänstemännen. 8. Bestämmelserna om anställningsskyddet i denna avtalspunkt tillämpas även på tjänsteman som verkat som huvudförtroendeman eller företagets förtroendeman sex månader efter det förtroendemannauppdraget upphört. 9. Förtroendeman meddelas om anställningens upphörande minst en månad innan den kollektivavtalsenliga uppsägningstiden börjar. I det meddelande om anställningens upphörande som ges förtroendemannen, antecknas orsaken till uppsägningen. Arbetsgivaren informerar veder-