Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan"

Transkript

1 Arbetstagares uppfinningar och kollektivavtals utfyllande verkan Av jur. dr Sanna Wolk Inledning Immaterialrätterna, i sammanhanget särskilt skyddet för uppfinningar, har kommit att representera stora värden i en kunskapsintensiv ekonomi. Patentportföljen är i dag ofta en viktig företagstillgång, vilket också avspeglas i företagens balansräkningar. Det är därför naturligt att företag söker tillgodogöra sig uppkomna uppfinningars ekonomiska värde, och att de är måna om att de uppfinningar som skapas av anställda tillfaller företaget. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare är reglerat genom lagen (1949:345) om rätten till arbetstagares uppfinningar (LAU). Arbetsgivarens och arbetstagarens mellanhavanden om rätten till uppfinningar som kommit till inom anställningsförhållandet kan enligt rådande ordning även lösas genom avtal, exempelvis kollektivavtal. Vid många företag på den privata delen av arbetsmarknaden har lagen över huvud taget inte tillämpats. Det kan förklaras av att LAU ur ett internationellt perspektiv är för uppfinnarvänlig. Det första kollektivavtalet som reglerade arbetsgivarens rätt till arbetstagares uppfinningar träffades redan år 1946, och sedan dess har i stort sett kollektivavtal gällt i dessa frågor. År 1995 träffades det senaste avtalet, ett ramavtal benämnt Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar, mellan SAF (numera Svenskt näringsliv) och PTK 1, det s.k. uppfinnaravtalet. 2 Eftersom uppfinnaravtalet är ett ramavtal, rekommenderar avtalsparterna sina medlemsförbund att anta avtalet som kollektivavtal. Gällande kollektivavtalsreglering innebär att arbetsgivarens förvärvsställning av anställdas uppfinningar är mer förmånlig än den enligt LAU, och många företag ser gärna att rättsövergången sker med stöd av kollektivavtalet. På en arbetsplats kan det emellertid finnas utanförstående arbetstagare, dvs. arbetstagare som står utanför facklig organisation (oorganiserad) eller tillhör en arbetstagarorganisation som arbetsgivaren inte har ingått kollektivavtal med. Frågan om uppfinnaravtalet är tillämpligt på utanförstående anställda uppfinnare har inte diskuterats på det immaterialrättsliga området och är i stort ännu olöst. Klargörande rättsfall som är direkt tillämpligt saknas. I det följande har jag därför valt att utreda när arbetsgivaren har rätt till arbetstagares uppfinningar enligt gällande kollektivavtals reglering, i detta sammanhang om uppfinnaravtalet har utfyllande verkan på utanförstående uppfinnarens anställningsavtal. Det är en fråga som spänner över två åtskilda rättsområden arbetsrätten och immaterialrätten som har olika utgångspunkter, och i artikeln behandlas frågan med beaktande av båda rättsområdens utgångspunkter. 1 Tidigare Privattjänstemannakartellen. 2 Avtalet trädde i kraft den och kan hämtas på

2 Arbetsgivarens förvärv enligt lag Enligt LAU kan arbetsgivaren överta mot betalning 3 hela eller delar av rätten till en arbetstagares patenterbara uppfinning. 4 Det är i 3 LAU som det föreskrivs om och i vilken utsträckning arbetsgivaren ska ha rätt till en uppfinning. Arbetstagares uppfinningar delas enligt paragrafen in i tre kategorier, med skilda rättsställningar för arbetsgivaren. De är: forskningsuppfinningar, andra tjänsteuppfinningar och övriga uppfinningar. Det avgörande kriteriet för vilken uppfinningskategori som blir aktuell, och därmed omfattningen av arbetsgivarens lagstadgade övertaganderätt, är det mer eller mindre nära sambandet som finns mellan uppfinningen och anställningen. Som förutsättning för alla tre kategorierna gäller att uppfinningens utnyttjande ska falla inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Med verksamhetsområde menas såväl företagets industriella område, som dess forskningsområde. Av 3 första stycket LAU följer att en forskningsuppfinning är en sådan uppfinning som gjorts av en arbetstagare vars huvudsakliga arbetsuppgift består i forsknings- eller uppfinnarverksamhet och uppfinningen har kommit till väsentligen som resultat av den verksamheten, eller om den annars innefattar lösningen av en i tjänsten förelagd, närmare angiven uppgift. En arbetsgivare kan förvärva all rätt till en forskningsuppfinning (ensamrätt). Arbetsgivaren kan dock efter eget val välja att endast delvis inträda som rättshavare och kanske nöja sig med en mindre omfattande rätt. Bestämmelsen i 3 första stycket LAU ska tolkas strikt efter ordalagen och arbetsgivarens ovillkorliga övertaganderätt är begränsad. 5 Det innebär i praktiken att utrymmet för arbetsgivarens ovillkorliga rätt till sina arbetstagares uppfinningar är snäv. I 3 andra stycket LAU stadgas att en annan tjänsteuppfinning är en uppfinning som kommit till genom något annat samband med anställningen. Till detta slags uppfinning får arbetsgivaren begränsade fördelar; en licens- och förhandlingsrätt. Licensrätten innebär att arbetsgivaren får en ovillkorlig rätt att utan hinder från arbetstagaren använda uppfinningen i den egna verksamheten. Det är fråga om en enkel licens som inte utesluter konkurrerande licenser. Därutöver har arbetsgivaren också förhandlingsföreträde, som innebär att arbetsgivaren har möjlighet att utan konkurrens lägga bud på uppfinningen och att träffa en överenskommelse med arbetstagaren om förvärv av en mer omfattande rätt till uppfinningen. Det är arbetstagaren som har frihet att träffa eller vägra en överenskommelse med arbetsgivaren. 6 Slutligen framgår av 3 tredje stycket LAU att det är det fråga om en övrig uppfinning när den har kommit till utan samband med anställningen men faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Till övriga uppfinningar har arbetsgivaren en förhandlingsrätt, alltså företräde framför andra att inom viss tid genom överenskommelse med arbetstagaren förvärva önskad rätt. 3 Se härom Wolk, S., Anställda uppfinnares ersättningsrätt, i Festskrift till Marianne Levin, 2008 s. 711 ff. 4 För en närmare beskrivning av LAU, se Dennemark, S., Om rätten till arbetstagares uppfinningar, 1950, Wolk, S., Arbetstagares immaterialrätter, 2 uppl., 2008 och von Zweigbergk, Å. i NIR 1950 s. 245 ff. Se även SOU 1946:21 och prop. 1949: I SOU 1964:49 s. 31 ff. uttalas att omfattningen av arbetsgivares rätt enligt 3 LAU borde vidgas för att bl.a. minska spännvidden mellan LAU och kollektivavtal om arbetstagares uppfinningar. Se även SOU 1980:42 s. 37 f. 104, 116, 159 och SOU 1996:70 s Se SOU 1980:42 s. 39.

3 Till de tre lagreglerade kategorierna av uppfinningar som arbetsgivaren kan göra mer eller mindre långtgående anspråk på kommer en fjärde kategori, fria uppfinningar. Det är dels sådana uppfinningar som helt faller utanför arbetsgivarens verksamhetsområde, och som arbetsgivaren över huvud taget inte har någon rätt till enligt LAU, dels uppfinningar som ursprungligen omfattats av lagen men som arbetsgivaren tackat nej till. 7 Den anställde uppfinnaren har i dessa fall all förfoganderätt över uppfinningen och kan under vissa förutsättningar själv exploatera den, eller sälja den till annan. En förutsättning för att arbetsgivaren ska kunna utöva sin rätt enligt LAU, är att kännedom finns om de uppfinningar som arbetstagarna skapar. Av lagens 4 framgår därför att arbetstagaren utan dröjsmål ska anmäla en gjord uppfinning till arbetsgivaren. För att rätten ska överföras, krävs också en särskild åtgärd från arbetsgivarens sida. Arbetsgivaren ska enligt 5 första stycket LAU senast inom fyra månader från att ha mottagit en korrekt underrättelse meddela arbetstagaren om sin önskan att utnyttja sin lagliga rätt. Innan ett svar lämnats har arbetsgivaren inte på något sätt inträtt som rättshavare till uppfinningen. Av 5 andra stycket LAU framgår dock att under betänketiden kan arbetstagaren inte förfoga över uppfinningen hur som helst, t.ex. kan arbetstagaren inte pantsätta den.8 Detta förklaras med att arbetsgivarens rätt inte ska äventyras under betänketiden. Av paragrafens andra stycke följer även en tystnadsplikt för arbetstagaren, eftersom ett yppande skulle kunna äventyra en patentansökan, t.ex. om nyhetskravet inte kan uppfyllas, och kanske skapa konkurrensnackdelar.9 I 5 andra stycket in fine LAU finns ett viktigt undantag från arbetstagarens sekretesskyldighet. Under betänketiden får arbetstagaren ansöka om patent även om arbetsgivaren ännu inte har tagit ställning i förvärvsfrågan. 10 Rätten att lämna in en patentansökan gäller så snart uppfinningen anmälts till arbetsgivaren. Om uppfinnaren söker patent ska det dock anmälas till arbetsgivaren inom en vecka. Anmälningsskyldigheten om inlämnad patentansökan har en viktig praktisk funktion. Har arbetsgivaren information om att uppfinningen patentsökts, har arbetsgivaren möjlighet att återkalla ansökan om exempelvis företaget vill ha rätten till uppfinningen och behålla den som företagshemlighet. En annan viktig aspekt är att arbetsgivaren i viss mån kan påverka utformningen av patentansökan genom att begära ändring i den. 11 Avtal om arbetstagares uppfinningar Av 2 andra stycket LAU framgår att de flesta av lagens bestämmelser är dispositiva, och det står i princip parterna fritt att reglera de frågor som behandlas i lagen som de själva vill. Av bestämmelsen framgår att för avtals giltighet är det inte nödvändigt att parterna uttryckligt har kommit överens om annat, utan av anställningsförhållandet eller av andra omständigheter kan indirekt framgå att annat än lagens bestämmelser helt eller delvis ska gälla mellan parterna. 7 Se härom AD 1982 nr Se SOU 1946:21 s. 57 f. och prop. 1949:101 s. 79. Se även SOU 1985:10 s. 122 ff. 9 Se även 8 LAU, jfr med den allmänna arbetsrättsliga lojalitetsplikten. 10 Anställdas rätt att självständigt söka patent var under lagstiftningsarbetet en omstridd fråga, se SOU 1946:21 s. 58 f. och prop. 1949:101 s. 79. Jfr SOU 1944:27 s Jfr 13 patentlagen (1967:837).

4 Parternas avtalsfrihet har i viss mån beskurits genom 6 LAU om skälig ersättning och 7 andra stycket LAU om avtal som rör inskränkning i arbetstagarens förfoganderätt över en uppfinning under mer än ett år efter anställningens upphörande. Dessa bestämmelser är tvingande och kan inte på förhand åsidosättas genom vare sig kollektivavtal eller annat avtal. Lagmotiven betonar att en inskränkning i avtalsfriheten varit berättigad med hänsyn till den obalans som ofta råder mellan en arbetsgivare och en arbetstagare i en förhandlingssituation, och uppfinnarens väsentligaste intressen skyddas därför genom en tvingande reglering. 12 Arbetsgivarens förvärv enligt kollektivavtal I uppfinnaravtalet har arbetsgivarens rätt till arbetstagares uppfinningar som redan nämnts reglerats på ett mer förmånligt sätt än enligt LAU:s dispositiva bestämmelser. 13 Det kan förklaras av att arbetsmarknadens parter har ansett att lagen inte på förhand kan ge tillräcklig vetskap om när och i vilken omfattning en arbetsgivare har rätt till arbetstagares uppfinningar, och att lagstiftaren inte gjort en rimlig avvägning mellan parternas skilda intressen. 14 I uppfinnaravtalet är verksamhetsområdesbegreppet detsamma som i LAU, däremot har arbetsgivaren getts en ovillkorlig rätt till sina anställdas patenterbara uppfinningar som antingen faller inom arbetstagarens tjänst eller särskilda uppdrag (Auppfinningar) eller i övrigt faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde (Buppfinningar). Ytterligare en kategori av uppfinningar är nämnd i avtalet, s.k. C- uppfinningar. De svåra gränsdragningsproblem som kan röra kategoribestämningen enligt LAU har i viss mån lösts i uppfinnaravtalet genom att gränsen mellan A- och B- uppfinningar gjorts relativ skarp i förhållande till 3 LAU. En uppfinning klassas enligt 1 punkten 1 uppfinnaravtalet som en A-uppfinning när den har kommit till i samband med arbetstagarens tjänst eller särskilda uppdrag och uppfinningens utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde. Det saknar däremot betydelse om uppfinnarverksamhet utgör arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgifter. En A-uppfinning motsvarar således både forskningsuppfinningar och andra tjänsteuppfinningar enligt indelningen i 3 LAU. En arbetsgivare har en automatisk rätt till en A-uppfinning, och det krävs inte någon särskild överenskommelse för arbetsgivarens rätt till dessa uppfinningar (jfr 5 LAU). Till en A-uppfinning får arbetsgivaren en ensamrätt. Av 1 punkten 2 uppfinnaravtalet följer att en B-uppfinning är en sådan vars utnyttjande faller inom arbetsgivarens verksamhetsområde och som inte är en A- uppfinning. Den motsvarar enligt indelningen i 3 LAU en övrig uppfinning. En B- uppfinning övergår inte direkt i arbetsgivarens ägo, utan för det krävs viss aktivitet från arbetsgivarens sida. Men också till sådana uppfinningar kan arbetsgivaren överta all rätt (ensamrätt). Slutligen ska nämnas att det i 1 punkten 3 uppfinnaravtalet stadgas att en C- uppfinning är en fri uppfinning, som arbetstagaren fritt får förfoga över. För att en 12 Se prop. 1949:101 s. 58 och SOU 1946:21 s. 47 f. 13 Om uppfinnaravtalet i förhållande till LAU, se vidare Wolk, S., Arbetstagares immaterialrätter, 2 uppl., 2008 kapitel III. 14 Jfr SOU 1964:49 s. 31 ff.

5 uppfinning ska klassas som en C-uppfinning, ska dess utnyttjande falla utanför arbetsgivarens verksamhetsområde. Uppfinnaravtalet föreskriver i 2 att arbetstagaren är skyldig att utan dröjsmål skriftligen anmäla en A- eller B-uppfinning till sin arbetsgivare. Eftersom en A- uppfinning tillkommer arbetsgivaren automatiskt är anmälan av mer formell karaktär. En anmälan av en B-uppfinning innefattar däremot ett erbjudande till arbetsgivaren att förvärva hela uppfinningen (se 3 uppfinnaravtalet). Arbetsgivaren har två meddelandeskyldigheter enligt 2 3 uppfinnaravtalet; en som rör en uppfinnings kategoritillhörighet och en som rör arbetstagarens erbjudande av en B-uppfinning till arbetsgivaren. Om arbetstagaren i sin anmälan har angett uppfinningskategori, följer det av avtalet att arbetsgivaren är skyldig att lämna skriftligt besked om till vilken kategori en uppfinning ska hänföras inom fyra månader från arbetstagarens anmälan. Om inte arbetsgivaren meddelat annan uppfattning inom tidsfristen, gäller arbetstagarens kategorisering av uppfinningen. Av 3 uppfinnaravtalet framgår även att arbetsgivaren ska underrätta arbetstagaren inom åtta månader från anmälans mottagande, om företaget vill utnyttja sina möjligheter enligt avtalet för B-uppfinningar. A-uppfinningar omfattas däremot inte av meddelandeskyldigheten, eftersom dessa som sagt tillkommer arbetsgivaren automatiskt. Enligt 3 uppfinnaravtalet är arbetstagarens rätt att söka patent under betänketiden en annan än den som framgår av 5 LAU. Den anställda uppfinnaren får tidigast söka patentera en B-uppfinning efter fyra månader från anmälningsdagen. Finns avsikten att lämna in en patentansökan, ska arbetstagaren också samråda med arbetsgivaren om dess utformning. Eftersom A-uppfinningar automatiskt tillkommer arbetsgivaren, kan en anställd uppfinnare endast söka patent för en sådan uppfinning som arbetsgivaren avstått sin rätt till.

6 Om kollektivavtals utfyllande verkan på utanförstående arbetstagare Arbetsgivarens och arbetstagarens mellanhavanden om rätten till uppfinningar framtagna inom anställningsförhållandet kan som beskrivits enligt rådande ordning lösas genom uppfinnaravtalet. Den arbetsrättsliga utgångspunkten är att ett kollektivavtal binder inom sitt tillämpningsområde medlemmarna i de organisationer som är parter i avtalet. Det innebär att de arbetstagare som tillhör en fackförening som är bunden av ett kollektivavtal med arbetsgivaren blir direkt bundna av avtalet (normerande verkan), 15 och uppfinnaravtalet tillämpas direkt på dessa arbetstagare. Det gäller oavsett om en medlem har gått in i organisationen före eller efter avtalets tillkomst. Vidare är kollektivavtalet normalt även tillämpligt när en medlem lämnar organisationen. 16 På en arbetsplats kan det emellertid finnas utanförstående arbetstagare, alltså oorganiserade arbetstagare eller sådana som tillhör en arbetstagarorganisation som arbetsgivaren inte har ingått kollektivavtal med. Ett kollektivavtal har inte någon direkt på lag grundad rättsverkan i förhållandet mellan en kollektivavtalsbunden arbetsgivare och en utanförstående arbetstagare. Enligt praxis från Arbetsdomstolen kan dock i vissa fall villkor i ett kollektivavtal flyta in i en utanförstående arbetstagares anställningsavtal, när denna sysselsätts i arbete som avses med kollektivavtalet. 17 I en sådan situation anses kollektivavtalet ha utfyllande verkan, s.k. normativ effekt, på en utanförstående arbetstagares anställningsavtal och avtalet hämtar då sitt innehåll från det vid varje tidpunkt gällande kollektivavtal. Som Arbetsdomstolen framhållit får i sådant fall kollektivavtalet verkan som bruk och sedvänja på arbetsplatsen och fyller på så sätt ut det enskilda anställningsavtalet. 18 Detta förutsätter att arbetsgivaren och arbetstagaren inte har överenskommit om något annat. Det är inte alla kollektivavtalsvillkor som har utfyllande verkan, dvs. normativ effekt, på utanförstående arbetstagares anställningsavtal. Vissa villkor intar en särställning, bl.a. sådana som kan anses överraskande eller tyngande (t.ex. skiljeklausuler), och blir inte omedelbart normerande för arbetstagaren. 19 För att sådana kollektivavtalsvillkor ska utgöra avtalsinnehåll mellan parterna ställs det särskilda krav på arbetsgivaren eftersom villkoret ska för arbetstagaren presenteras på ett tydligt sätt. 20 Om anställningsavtalet t.ex. inte innehåller en uttrycklig hänvisning till ett kollektivavtal, kan det innebära att vissa kollektivavtalsvillkor inte anses ha blivit en del av anställningsavtalets innehåll. Det gäller mot bakgrund av arbetsgivarens informationsskyldighet enligt 6 c lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS). 21 Av 6 c första stycket LAS framgår att arbetsgivaren ska informera sina anställda om alla väsentliga villkor som gäller för anställningsförhållandet. 22 Av paragrafens 15 Se 26 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Om paragrafen, se Bergqvist, O., Lunning, L., Toijer, G., Medbestämmandelagen. Lagtext med kommentarer, 2 uppl., 1997 s. 310 ff. 16 Se 26 andra stycket MBL. 17 Se bl.a. AD 2002 nr AD 2002 nr 137. Se även AD 2007 nr Se AD 2002 nr 137. Se också AD 2002 nr 72 och AD 2007 nr Se bl.a. AD 2002 nr 137 och AD 2002 nr SFS 2006: Fram till den 1 juli 2006 fanns regleringen i 6 a LAS och därefter återfinns den i 6 c e LAS. Paragraferna bygger på direktiv 91/533/EGG om arbetsgivarens skyldighet att upplysa

7 andra stycke följer att arbetsgivaren skriftligt har en skyldighet att informera den anställde om de villkor som gäller för anställningen, t.ex. uppgifter om parterna, arbetsuppgifter, arbetsplats, anställningsform, löneförmåner, arbetstid och kollektivavtal. Enligt förarbetsuttalanden är uppgifter om tillämpligt kollektivavtal av särskild betydelse för oorganiserade arbetstagare. 23 Det framhålls att redan i anställningens inledningsskede bör det klargöras om ett visst kollektivavtal är tillämpligt. Har arbetsgivaren inte fullgjort sin informationsskyldighet enligt 6 c LAS, kan det enligt Arbetsdomstolen få avtalsrättslig verkan mellan parterna, särskilt för tyngande eller överraskande villkor. 24 När har uppfinnaravtalet utfyllande verkan? I svensk immaterialrätt ställs den fysiska personen i förgrunden och en arbetsgivare kan endast få en från arbetstagaren avledd rätt till det immateriella arbetsresultatet. Det krävs i regel en separat överenskommelse om rättsövergång i anställningsförhållanden, som kan grunda sig på avtal, lag eller i vissa fall underförstått genom anställningsförhållandet. 25 På immaterialrättens område sker i regel också en strikt avtalstolkning, som innebär att det normalt inte kan presumeras en fullständig övergång vid oklara eller diffusa avtal om omfattningen av immaterialrättens övergång. Det finns också flera viktiga skillnader mellan LAU och uppfinnaravtalet. Arbetsgivaren får en mer förmånlig ställning enligt uppfinnaravtalet än enligt lagen eftersom arbetsgivarens ovillkorliga övertaganderätt är mer omfattande (se 1 uppfinnaravtalet, jfr 3 LAU). Vidare är arbetstagarens rätt att söka patent under arbetsgivarens betänketiden mer inskränkt på det kollektivavtalsreglerade området (se 3 uppfinnaravtalet, jfr 5 LAU). Från en immaterialrättslig utgångspunkt kan därmed kollektivavtalsvillkor om arbetsgivarens förvärv av anställdas uppfinningar anses som tyngande anställningsvillkor för den enskilde arbetstagaren. Att upplysa om att patenterbara uppfinningar ska tillkomma arbetsgivaren enligt villkor i kollektivavtal får därför uppfattas vara ett anställningsvillkor av väsentlig betydelse för den anställde uppfinnaren (jfr 6 c LAS). Det ligger i och med detta ett krav på arbetsgivaren att denna tydligt ska informera den anställde uppfinnaren om att uppfinnaravtalet ska tillämpas, 26 normalt genom att det personliga anställningsavtalet innehåller en uttrycklig hänvisning till uppfinnaravtalet. 27 Visserligen kan det hävdas att inom de delar av den privata arbetsmarknaden som sedan länge har varit kollektivavtalsreglerat, kan uppfinnaravtalet i och med detta anses vara dominerande inom sitt tillämpningsområde. Det kan därmed argumenteras att en utanförstående uppfinnare blir bunden av kollektivavtalet eftersom det fått ställning som sedvänja i branschen. Emellertid är det mot bakgrund av 6 c LAS inte längre givet att ett kollektivavtals tyngande villkor har normativ effekt när det av en arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet (upplysningsdirektivet). Se vidare härom prop. 1993/94:67, prop. 2005/06:185 och Ds 2005:27. Se även EG-domstolen, mål C 350/99 (Lange) och Källström, K., Malmberg, J., Anställningsförhållandet, 2006 s. 111 f. 23 Se prop. 1993/94:67 s Se AD 2002 nr Se vidare härom Wolk, S., Arbetstagares immaterialrätter, 2 uppl., Jfr AD 2002 nr Se även AD 2002 nr 137 och AD 2007 nr 90.

8 utanförstående arbetstagares anställningsavtal inte framgår att kollektivavtalet är tillämpligt. Det kan dock enligt min mening finnas utrymme för att en specifik sedvänja, som utvecklats vid en arbetsplats, ska tolkas som en överenskommelse och uppfinnaravtalet har därmed utfyllande verkan på utanförstående arbetstagares anställningsavtal (jfr 2 andra stycket LAU). 28 Men har arbetsgivaren inte fullgjort sin informationsskyldighet enligt 6 c LAS, en paragraf som skärpts genom en lagändring år 2006, 29 bör endast i undantagsfall omständigheterna i det enskilda fallet innebära att uppfinnaravtalet utgör en del av en utanförstående arbetstagares anställningsavtal. Rättsläget är dock oklart. I avsaknad av klargörande rättsfall om uppfinnaravtalets utfyllande effekt på utanförstående arbetstagare bör arbetsgivaren, för att undvika tvistiga situationer, tydligt informera sina anställda om att uppfinnaravtalet gäller. Avslutande kommentarer Sammanfattningsvis bör utgångspunkten enligt min uppfattning vara att kollektivavtalsvillkor som rör rättsövergång av uppfinningar får uppfattas som tyngande för arbetstagaren. Inte minst på grund av att arbetsgivarens ovillkorliga övertaganderätt är mer omfattande enligt 1 uppfinnaravtalet än den enligt 3 LAU. Vidare är enligt 3 uppfinnaravtalet arbetstagarens rätt att söka patent under arbetsgivarens betänketid mer inskränkt än den som framgår av 5 LAU. I den praktiska situationen kan det därmed ställas ett krav på att arbetsgivaren tydligt och skriftligt har informerat arbetstagaren om att uppfinnaravtalet ska tillämpas (jfr 6 c LAS). 30 Det bör ske i anställningens inledningsskede och lämpligen kan det enskilda anställningsavtalet hänvisa till kollektivavtalet. 31 Vidare bör kollektivavtalet finns tillgängligt för den anställde Se dock AD 2007 nr 90 och AD 2002 nr Jfr tidigare gällande 6 a LAS. 30 Jfr AD 2002 nr Jfr prop. 1993/94:67 s Jfr härom AD 2007 nr 90, AD 2002 nr 72 och AD 1993 nr 141 (kollektivavtalet får inte ha undanskymd placering eller vara svårt att finna).

Arbetstagares uppfinningar

Arbetstagares uppfinningar Vad gäller när du gör en uppfinning i anställningen Om du gör en uppfinning i anställningen förvärvar arbetsgivaren normalt viss eller hela rätten till uppfinningen. För arbetsgivarens rätt till uppfinningen

Läs mer

Patenträtt 2007-08-14

Patenträtt 2007-08-14 Patenträtt Vem har nyttjanderätten till forskningsprojekt? Denna sammanställning har gjorts på uppdrag av FORSS och utreder frågan kring rättigheterna till forskningsprojekt som genererar resultat av ekonomiskt

Läs mer

Arbetstagares immaterialrätter

Arbetstagares immaterialrätter Arbetstagares immaterialrätter Docent Sanna Wolk sanna.wolk@jur.uu.se Relationerna Vem tillkommer det immateriella resultatet? 1. Arbetstagare 2. Uthyrda arbetstagare 3. Konsult som enmansföretagare (frilans)

Läs mer

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011

ARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning

Läs mer

Anställda uppfinnares ersättningsrätt. Av juris dr Sanna Wolk

Anställda uppfinnares ersättningsrätt. Av juris dr Sanna Wolk Anställda uppfinnares ersättningsrätt Av juris dr Sanna Wolk 1. Inledning Uppfinnarverksamhet utförs i stor omfattning av arbetstagare och det innebär att en betydande mängd av uppfinningar och sannolikt

Läs mer

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Parterna är överens om att det i samtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter större betydelse i konkurrenshänseende. som är av stor betydelse för verksamheten. Utvecklingen gär mot att företagshemligheter

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656

Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 Lag om rätt till arbetstagares uppfinningar 29.12.1967/656 I enlighet med Riksdagens beslut stadgas: 1 Beträffande uppfinning, som gjorts av person i annans tjänst, arbetstagare, och som är patenterbar

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol?

nyheter arbetsrätt När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? nyheter arbetsrätt juni 2012. När tvisten kommer avtal om exit eller prövning i domstol? Erfarenheten visar att förr eller senare uppstår det en allvarlig situation med en medarbetare och där företaget

Läs mer

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober

Villkorsändringar. Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Villkorsändringar Sveriges Ingenjörer Distrikt Stockholm 9 oktober Anställningsavtalet Anbud accept Utbyte av prestationer: Arbetstagaren ska utföra visst arbete under arbetsgivarens ledning Arbetsgivaren

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14. Gymnasial lärlingsanställning 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-11-14 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gymnasial lärlingsanställning Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras. R-2009/0016 Stockholm den 23 mars 2009 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2008/3541/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 17 december 2008 beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet Förslag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1999:678) om utstationering av arbetstagare; SFS 2017:320 Utkom från trycket den 9 maj 2017 utfärdad den 27 april 2017. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 6/13 Mål nr A 8/12 Fråga om ett lokalt kollektivavtal, som överlåtaren av en verksamhet var bunden av, övergår till förvärvaren av verksamheten när både överlåtare och förvärvare

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd

Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Sidan 1 av 6 Nr 19/15 Stockholm 2015-10-29 Till Medlemmarna i EnergiFöretagens Arbetsgivareförening Nya avtal om konkurrensklausuler, arbetstagares uppfinningar och skiljenämnd Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Tentamen Kommentar

Tentamen Kommentar Uppsala universitet Juridiska institutionen Arbetsrätt VT 2012, 15/30 hp Tentamen 2012-03-16 Kommentar Obs! Detta är inget modellsvar utan en kommentar kring frågor och bedömningar som kan eller bör finnas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa försvarsmaktsanställningar; SFS 2012:332 Utkom från trycket den 11 juni 2012 utfärdad den 31 maj 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Inledande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08

HÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud: Jur.kand. M A och jur.kand. B N. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Hovrätten för Västra Sveriges dom 2009-12-01 i mål T 3574-08 Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 april 2011 T 13-10 KLAGANDE Mandalay AB, 556572-5529 Lilla Brogatan 22 503 35 Borås Ombud: Advokat S G MOTPART Fora AB, 556541-8356 Vasagatan

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/ Saknr 124

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/ Saknr 124 ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/2016 2016-07-01 Saknr 124 A2016/00736/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Utanförstående arbetstagares rättigheter till uppfinningar

Utanförstående arbetstagares rättigheter till uppfinningar ISRN-nummer: LIU-IEI-FIL-G--14/01106--SE Utanförstående arbetstagares rättigheter till uppfinningar Unemployed worker s rights to innovations Mariam Omeirat och Sandra Andersson Kandidatuppsats 15 HP 747G69

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång Styrdokument, plan Kommunledningskontoret 2016-10-18 Torgny Hagelin 08-59097023 Dnr Fax 08-59073340 KS/2016:381 Torgny.hagelin@upplandsvasby.se Riktlinjer för personalhantering vid verksamhetsövergång

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

UPPGIFT 1 Svarsförslag

UPPGIFT 1 Svarsförslag Övningsfrågor arbetsrätt svar VT 2012 UPPGIFT 1 a) Ja då dessa arbetsuppgifter står i naturligt samband med de arbetsuppgifter hon skall utföra enligt kollektivavtalet. Hon torde också ha tillräckliga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 56/07 Mål nr A 90/06 Sammanfattning En central arbetstagarorganisation och en av dess avdelningar har väckt talan i Arbetsdomstolen för medlemmar rörande tvist om ett lokalt kollaktivavtal

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 25/06 Mål nr A 60/05 Sammanfattning Sedan en arbetstagare sagts upp från sin anställning med stöd av en så kallad avtalsturlista, genomförde bolaget en förhandling på lokal nivå

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 100/08 Mål nr A 222/08 Sammanfattning En arbetstagarorganisation och tre av dess medlemmar har väckt talan i Arbetsdomstolen och var och en framställt yrkanden för egen del samt

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun

Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun 1 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Rekryteringsordning inom Övertorneå kommun Rekryteringsordning Rekryteringsordningen anger i vilken ordning olika kategorier och behov skall beaktas, innan

Läs mer

Nya avtal om konkurrensklauser

Nya avtal om konkurrensklauser Arbetsgivarfrågor Nr 6, Oktober2015 Nya avtal om konkurrensklauser och uppfinningar Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK har träffat följande tre avtal: - Avtal om användning av

Läs mer

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL

ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL ORDNING OCH REDA MED LAGAR OCH KOLLEKTIVAVTAL LO-TCO Rättsskydd AB MINDRE KAOS MED KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalen ger ordning och reda på arbetsplatserna. Med dem i handen står vi starkare mot arbetsgivarna.

Läs mer

Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister

Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister Träffade 2015 mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och

Läs mer

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017

Almega Heldagskurser. Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Välkommen! Förhandla framgångsrikt 5 april 2017 Allmänt om förhandlingar Ha rätt attityd Respektera motparten, dess företrädare och de intressen de företräder Uppträd korrekt och proffsigt Håll dig till

Läs mer

Omorganisation på jobbet

Omorganisation på jobbet Omorganisation på jobbet Arbetsskyldighetens gränser Definitioner Omorganisation på jobbet Omplaceringsutredning (LAS 7 ) Steg för steg Anställningsavtalets ram Arbetsskyldighetens gränser Omständigheter

Läs mer

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman

förord (sjunde upplagan 2014, Jure Förlag). Stockholm i december 2014 Sören Öman förord Arbetsdomstolen har en central roll när det gäller anställningsskyddet och har i sin praxis utvecklat flera viktiga principer. Domstolens domar innehåller ofta pedagogiska sammanfattningar av vad

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 59/05 Mål nr B 134/04 Sammanfattning Skiljeklausul gäller mellan parterna. Arbetstagaren, en personlig assistent, har avskedats från sin anställning och har i en förtryckt avskedandehandling

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83). R-2015/2102 Stockholm den 1 februari 2016 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/02501/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Åtta länder: Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Australien, Brasilien, Kina och USA

Åtta länder: Sverige, Tyskland, Frankrike, Italien, Australien, Brasilien, Kina och USA Sara Linde Hantering av uppfinnarersättningar i internationella företag Mindre administration Lättare att förstå Varför är det ett problem? Arbete i grupp Internationella grupper Olika regler i olika länder

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 15:9 Diarienr: 15/0937 P-cirknr: 15-2:4 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, Arbetsdomstolen, ekonomiskt skadestånd, förbehåll om skadeståndskrav, preskription, LAS Arbetsrättssektionen

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 97/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att arbetsavtalslagen ändras. Lagen

Läs mer

Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer

Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Omplaceringsrätten - En del av arbetsgivarens arbetsledningsrätt Linn Brewer Examensarbete i Arbetsrätt, 30 hp Examinator: Catharina Calleman Stockholm, Vårterminen

Läs mer

Ändring i lagen om rätt till ledighet för utbildning

Ändring i lagen om rätt till ledighet för utbildning Lagrådsremiss Ändring i lagen om rätt till ledighet för utbildning Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 5 maj 2011 Hillevi Engström Monica Rodrigo (Arbetsmarknadsdepartementet)

Läs mer

Rätten till uppfinning

Rätten till uppfinning Rätten till uppfinning En jämförelse mellan arbetstagare, uppdragstagare, examensarbetare samt hyrda arbetstagare Zorba Hållsten Kandidatuppsats i arbetsrätt HARH16 HT 2014 Handledare Annamaria Westregård

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

nyheter i arbetsrätt december 2015

nyheter i arbetsrätt december 2015 nyheter i arbetsrätt december 2015 I detta nyhetsbrev kan du läsa om följande: Tidsbegränsad anställning Kommande lagändringar och nya kollektivavtal Nya rättsfall hösten 2015 Tidsbegränsad anställning

Läs mer

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT

INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 2.1.2 Sid 1 (6) Dnr Gäller fr. o. m. Antagen 2010/433 2011-03-01 Ks 2011-01-18 6 2015/11 2015-02-01 Ks 2015-01-20 4 INSTRUKTION FÖR KOMMUNSTYRELSENS PERSONALUTSKOTT

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 203-05-0 (0) I lagen om anställningsskydd finns regler om anställning och uppsägning. Lagen syftar till att ge arbetstagarna ökad trygghet i anställningen. Lagen har kompletterats med bestämmelser i kollektivavtal.

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar

Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 27 TEKNIKARBETSGIVARNA Avtal angående rätten till arbetstagares uppfinningar Avtal angående

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 28/11 Mål nr A 42/11 och A 63/11 Sammanfattning Ett antal mål har överlämnats från tingsrätt till Arbetsdomstolen. Fråga om Arbetsdomstolen är behörig att som första instans pröva

Läs mer

Avtal om rätt till arbetstagares uppfinningar

Avtal om rätt till arbetstagares uppfinningar Från och med den 1 januari år 2008 träder Unionen in, och ersätter Sif, som facklig part i detta avtal. Avtalskod 78 FASTIGO Avtal om rätt till arbetstagares uppfinningar Avtal mellan Fastigo, Fastighetsbranschens

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017

Kommittédirektiv. Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden. Dir. 2017:70. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Kommittédirektiv Översyn av rätten att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden Dir. 2017:70 Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga vissa ändringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling om ändring i lagen (98:80) om anställningsskydd; SFS 007:389 den 3 juni 007 utfärdad den 3 maj 007. Enligt riksdagens beslut föreskrivs att 3, 6 f, och 39 lagen (98:80) om anställningsskydd skall ha följande

Läs mer

Avtalsextra 7 juni 2017

Avtalsextra 7 juni 2017 Avtalsextra 7 juni 2017 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen har träffat ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2017 31 maj 2020. Avtalets värde är 6,5 % under avtalsperioden

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Turordning vid uppsägning PDF ladda ner Turordning vid uppsägning PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Catharina Calleman. omstridda i arbetsrätten. Calleman undersöker i sin avhandling turordningsreglerna och deras funktion

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 101/08 Mål nr B 35/08 Sammanfattning En arbetstagare, som är medlem i Lärarförbundet, har väckt talan vid tingsrätten mot sin arbetsgivare. Fråga om avvisning av talan på grund

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning undantas dock 1. arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb

Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb 2015-11-13 Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb och gäller fr.o.m. 2015-11-12. Parter i överenskommelsen är Sveriges Kommuner

Läs mer

Kommersiella villkor m.m.

Kommersiella villkor m.m. Kommersiella villkor m.m. Priser (vid avrop) Tjänsterna är prissatta per timme med ett angivet takpris som inte får överskridas. Debitering ska baseras på faktiska förhållanden. Endast utförda arbetsuppgifter

Läs mer

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras!

Nr 10 Augusti 2011. Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Arbetsgivarfrågor Nr 10 Augusti 2011 Detta cirkulär ersätter cirkulär nr 9 från juni 2011. Cirkulär nr 9 innehåller felaktigheter och ska makuleras! Ändrade regler om övertid och skyddskommitté m.m. Från

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 45/04 Mål nr B 24/04 Sammanfattning Frågan om tillämplig lag i tvist om uppsägning. En brittisk medborgare var anställd hos ett svenskt aktiebolag. Vid rekrytering och anställning,

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2012-04-17 1 (14) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad,

Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, Cirkulärnr: 12:11 Diarienr: 12/1738 Arbetsgivarpolitik: 12-2:5 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: AD, arbetsbrist, uppsägning, omreglering, sysselsättningsgrad, omplaceringsskyldighet Datum:

Läs mer

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter)

AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL. (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Avtal Datum Dnr Sid 1 (5) AVTAL OM RÄTT ATT NYTTJA UNDERVISNINGSMATERIAL (Avsnitt inom parentes skall ersättas med för avtalet aktuella uppgifter) Parter 1. Umeå universitet, institutionen för (namn),

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2...

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Rätt att dra av på lönen AD 2012 NR 1... 2. 2 Fråga om ett bolag fullgjort sin förhandlingsskyldighet AD 2012 nr 2... GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, februari 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus arbetsrättsgrupp Datum: Februari 2012 Så var det nytt år och vi på Gärde Wesslau ser fram emot nya utmaningar

Läs mer

Lag (1982:80) om anställningsskydd

Lag (1982:80) om anställningsskydd Lag (1982:80) om anställningsskydd Utfärdad: 1982-02-24 Ändring införd: t.o.m. SFS 2007:391 Inledande bestämmelser 1 Denna lag gäller arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Från lagens tillämpning

Läs mer

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet

MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet MBL Lag om medbestämmande i arbetslivet I lydelse fr.o.m. 2010-04-15 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Inledande bestämmelser... 3 Föreningsrätt... 4 Förhandlingsrätt...

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Ds 2016:6 Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12

ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 ARBETSDOMSTOLEN Beslut nr 37/12 Mål nr B 40/12 Sammanfattning En arbetsgivare har hävt ett anställningsavtal och åberopat avtalslagens ogiltighetsregler. Fråga om interimistiskt förordnande enligt 35 andra

Läs mer

Personal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109

Personal Ekonomi/Finans Arbetsdomstolens dom 1998 nr 109 angående fråga om pensionsfordran Bilagor: AD-dom 1998 nr 109 Cirkulärnr: 1998:152 Diarienr: 1998/2281 P-cirknr: 1998-2:54 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: AD, Pensioner Anders Mellberg Kerstin Ehlin Datum: 1998-09-21 Mottagare: Rubrik: Förhandlingssektionen

Läs mer

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun.

RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN. Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 2014-11-04 1(7) RUTIN FÖR BISYSSLA INOM KARLSBORGS KOMMUN 1 Bisyssla Denna rutin reglerar hur bisyssla ska hanteras inom Karlsborgs kommun. 1.1 Vad är bisyssla? Bisyssla är ett uppdrag som en person fullgör

Läs mer

Övergång av verksamhet

Övergång av verksamhet PM 2015-01-27 1 (10) Övergång av verksamhet 1. Inledning I denna promemoria beskrivs begreppet övergång av verksamhet och de vanligaste frågorna som uppstår för överlåtaren och förvärvaren. Med överlåtaren

Läs mer

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV

S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV S Y M B A S I S K U R T J U N E S J Ö S T A F F A N H O L M E R TZ 2009-0 3-0 4 M E D R E V I D E R I N G 2 0 0 9-12- 08 KORTANALYS AV IF-METALLS SK KRISAVTAL KRISAVTALET Krisavtalet slöts den 2 mars 2009

Läs mer

Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist

Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Rätten att stå kvar i anställning vid uppsägningstvist - Om problem och lösningar Isac Jonsson Examensarbete i arbetsrätt, 30 hp Examinator: Catharina Calleman

Läs mer

En enklare ledighetslagstiftning

En enklare ledighetslagstiftning Ds 2009:15 En enklare ledighetslagstiftning Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag

Läs mer

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal

Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Avtal om användning av konkurrensklausuler i anställningsavtal Avtal om skiljedomsregler för skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister Träffade 2015 mellan Svenskt Näringsliv och Förhandlings-

Läs mer

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Förhandlingsordning Vårdförbundet Avdelning Uppsala Antagen av styrelsen 2017-01-19 Inledning Förhandlingsordningen är utformad utifrån gällande arbetsrättsliga lagar och kollektivavtal. Vårdförbundets

Läs mer

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson

Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ * I alla fall då hänvisning sker till kommissionens förslag, avses Ordförandeskapets skuggförslag. 1 Alternativ 1: Att ULP byts ut mot

Läs mer

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om

Lagtext. Lag (2011:427) om. europeiska företagsråd. Lagens innehåll och syft. Lagens tillämpningsområde. Definitioner. från Näringsdepartementet om Lag (2011:427) om europeiska företagsråd Lagtext från Näringsdepartementet om europeiska företagsråd Lagens innehåll och syft 1 Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiska företagsråd

Läs mer

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING

6 MBL 6.1 FÖRHANDLINGSORDNING 1 6.1 Förhandlingsordning vid 6.1.1 MBL och dess tillämpning Allt fackligt medinflytande i gällande arbetsrättslig lagstiftning och andra för statsförvaltningen gemensamma lagar och avtal har sin grund

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Cirkulärnr: 16:37 Diarienr: 16/03618 P-cirknr: 16-2:20 Nyckelord:

Cirkulärnr: 16:37 Diarienr: 16/03618 P-cirknr: 16-2:20 Nyckelord: Cirkulärnr: 16:37 Diarienr: 16/03618 P-cirknr: 16-2:20 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetsdomstolen, AD, arbetsrätt, arbetstid, kollektivavtal, rast, måltidsuppehåll Arbetsrättssektionen

Läs mer

Rätten till universitets- och högskoleanställdas uppfinningar

Rätten till universitets- och högskoleanställdas uppfinningar JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet David Berggren Rätten till universitets- och högskoleanställdas uppfinningar Examensarbete 20 poäng Handledare: Tf. professor Hans Henrik Lidgard Ämnesområde:

Läs mer