Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda"

Transkript

1 Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda Handikappförbundens åtagande som signatär Handikappförbunden är en av signatärerna av IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Vi har tre åtaganden inom ramen för agendans 22 sakområden. Vi är partner i kampanjen Digidel 2013 som sorterar under område 1 digitalt innanförskap. Vi deltar i standardisering om tillgänglig IT i flera grupper såväl i Sverige som internationellt. Standardisering spänner över flera sakområden och nämns tydligast i sakområde 13 mjuk infrastruktur. Till sist har vi åtagit oss att ta fram en översikt av funktionshindersperspektiv i förhållande till hela den digitala agendan för Sverige. En arbetsgrupp med representanter från intresserade förbund under ledning av styrelsens representant för signatärskapet har arbetat fram dokumentet med möjligheter för synpunkter från andra förbund. Det är ingen heltäckande översikt utan exempel som kan utvecklas och användas till inspiration. Vår förhoppning är att regeringen och centrala beslutsfattare ska göra funktionshindersperspektivet till en självklar del i konsekvensanalyser, i likhet med jämställdhet och andra mångfaldsperspektiv. Förutom dessa åtaganden har vi de senaste 10 åren varit aktiva när det gäller EU:s arbete med tillgänglig informations- och kommunikationsteknik. Vi konstaterar att den europeiska agendan har en annan struktur och ett tydligare uppföljningssystem. De numrerade aktiviteterna är i flera fall mycket konkreta åtaganden som går att följa upp. Ett aktuellt exempel är Action 64 om tillgängliga offentliga webbplatser som lett fram till ett förslag till direktiv som presenterades av kommissionen den 3 december De närmaste åren vill EU fortsätta skapa en digital gemensam marknad vilket givetvis får effekter för den svenska strategin. Strukturen i översikten följer rubriker i IT i människans tjänst - en digital agenda för Sverige. 1

2 Innehåll Funktionshindersperspektiv på Sveriges Digitala Agenda... 1 Sammanfattning... 3 Mänskliga rättigheter, tillgänglighet och universell utformning... 4 Lätt och säkert att använda Digitalt innanförskap E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster Digital kompetens Vardagssäkerhet... 6 Tjänster som skapar nytta Offentlig förvaltning Entreprenörskap och företagsutveckling Vård och omsorg Skola och undervisning Demokrati Tillgång till kultur... 8 Det behövs infrastruktur Internet i Sverige och globalt Samhällets informationssäkerhet Mjuk infrastruktur Geografisk information Robust elektronisk kommunikation Bredband IT:s roll för samhällsutvecklingen Forskning och innovation

3 18 It för miljön Jämställdhet Frihet på nätet Upphovsrätt It för global utveckling Bilaga Utdrag från konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattning Handikappförbunden bidrar med funktionshindersperspektiv på regeringens strategi IT i människans tjänst en digital agenda för Sverige. Vi tar utgångspunkt i mänskliga rättigheter och strävar efter att identifiera konstruktiva insatser för att undanröja hinder för människor med nedsatt funktionsförmåga. Insatserna är nödvändiga för många av den femtedel av befolkningen som har en funktionsnedsättning. Universell utformning skapar nytta för majoritetsbefolkningen och för Sverige genom ökad konkurrenskraft när efterfrågan på tillgänglighet och användbar digital kommunikation ökar internationellt. Bland våra förslag finns: Regelverk för all offentligt finansierad verksamhet med universell utformning som mål. Bred satsning på utbildning om digital universell utformning, tillgänglighet och användbarhet. System för återkoppling från medborgare för att kunna åtgärda hinder tillgänglig information och kommunikation. Lyssna på barn och ungdomar med nedsatt funktionsförmåga i utformning av den digitala arbetsmiljön inom skola och undervisning. Alla medborgare oavsett funktionsförmåga ska ha tillgång till offentliga handlingar och ha förutsättningar att engagera sig politiskt. Målen för bredbandspolitiken ska innehålla tydligare konsumentperspektiv. Frihet på nätet ska gälla alla oavsett funktionsförmåga. Eventuella hinder i regelverk kring yttrandefrihet, upphovsrätt och frekvensutrymme ska identifieras och undanröjas Vår förhoppning är att regeringen och centrala aktörer ska se nyttan och göra funktionshindersperspektivet till en självklar del i konsekvensanalyser. 3

4 Mänskliga rättigheter, tillgänglighet och universell utformning Handikappförbunden använder mänskliga rättigheter som utgångspunkt i sin verksamhet och även i översikten. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning har ratificerats av Sverige och av EU. Vid den senaste statspartskonferensen i New York 2012 ägnades ett särskilt spår åt informations- och kommunikationsteknologi, IKT, som nämns i flera artiklar. Konventionen innehåller ingen definition av begreppet tillgänglighet, däremot finns en definition av universell utformning. Vi använder universell utformning samt begreppen tillgänglighet, användbarhet och begriplighet i översikten, utan att definiera dem. Den svenska funktionshindersrörelsen har tagit fram en alternativrapport om hur Sverige lever upp till konventionen som har skickats till FN. Under 2013 ska även EU rapportera till FN och utvecklingen inom det digitala området kommer att granskas. The Global Initiative for Inclusive ICT:s G3ICT, kopplat till FN utvärderar hur medlemsstater lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det finns möjligheter att jämföra sig med andra länder. 1 Definition av universell utformning i konventionen universellt utformade som betyder sådan utformning av produkter, miljöer, program och tjänster att de ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning. Universellt utformade ska inte utesluta hjälpmedel för enskilda grupper av personer med funktionsnedsättning där så behövs. Se även fler utdrag från konventionen i en bilaga. 1 G3ICT rapport från

5 Lätt och säkert att använda Staten har ansvar att undanröja hinder för användning av IKT. Tydliga spelregler kan uppmuntra det offentliga, näringsliv, forskning och civilsamhälle till att medverka i utvecklingen av ett universellt utformat samhälle. 1 Digitalt innanförskap All offentligt finansierad verksamhet ska styras av ett regelverk med universell utformning som mål. Det gäller upphandlingsprocesser, standarder och politisk styrning i samband med teknikskiften och innovationsstöd. Utgå från universell utformning av samhället, utan att utesluta särskilda lösningar, när det är nödvändigt. Begreppet digitalt innanförskap leder tanken till individen, inte till samhället. Ett funktionshindersperspektiv med utgångspunkt i mänskliga rättigheter handlar om att med ny teknik ej skapa nya hinder eller att undanröja hinder i samhället, enligt konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. För att regeringen ska uppnå det övergripande målet om att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter måste politiken inriktas på universell utformning som definieras i konventionen. Alla användare oavsett ålder, kön, ekonomi och funktionsförmåga ska ha samma förutsättningar att använda digital teknik. Det gäller även hjälpmedelsprogram. Kampanjen Digidel2013 där Handikappförbunden är en partner behöver kompletteras med erbjudande om utbildning till arbetssökande för att öka digital kompetens och delaktighet vid behov. IT-support inklusive kompetens kring användbarhet och tillgänglighet kopplat till offentligt finansierad verksamhet kan skapa efterfrågan och arbetstillfällen för personer med kompetens om universell utformning och samtidigt sprida kunskap till fler för att öka digital delaktighet. 2 E-tjänster och information som grund för innovativa tjänster Det behövs en process som säkerställer universell utformning och tillgänglighet, särskilt när det gäller tjänster som utvecklas av kommersiella aktörer. Tydliga spelregler för upphandling, utveckling och utbildning kring standarder kan göra att den privata marknaden upptäcker vinsterna med ett universell utformat samhälle. Staten måste säkerställa beställarkompetensen kring tillgänglighet och universell utformning i all verksamhet som finansieras med offentliga medel, eller lyder under offentlig tillsyn för att skapa en marknad för innovativa tjänster. Målstyrning mot universell utformning måste in i kommuners och myndigheters strategidokument och handlingsplaner som rör digitala frågor. 3 Digital kompetens En stor satsning på att höja kompetensen och utbilda utvecklare i universell utformning, tillgänglighet och användbarhet behövs för att bygga bort otillgänglighet. Utbildningsinsatser måste starta tidigt och vara en självklar del redan inom tekniska program på gymnasienivå. På europeisk nivå finns läroplaner 5

6 för design för alla, men kompetenshöjning kring användbarhet, tillgänglighet och universell utformning måste även in i de diskussioner som pågår kring en europeisk kvalitetsstämpel för certifiering och utbildning i digital kompetens. I Sverige skulle ett första steg kunna vara en kartläggning av vilka gymnasieskolor, högskolor och universitet med relevanta kurser som har tillgänglighet och universell utformning som en del i utbildningen som underlag för vidare åtgärder. 4 Vardagssäkerhet Koppla samman säkerhet med universell utformning och tillgänglighet så att lösningar inte krockar med varandra samt för att öka kostnadseffektivitet. Smarta säkerhetslösningar ska vara kognitivt tillgängliga för att skapa ett rättsäkert och tryggare klimat för användare. Rättsäkerhet för användare och konsumenter hör samman med vardagssäkerhet. Konsumentskyddet måste säkerställa att information blir begriplig för alla, och att inte individer drabbas av krångliga avtal och kryphål som utnyttjas av försäljare i telekomsektorn och inom e-handel. Investeringar i säkerhetslösningar är självklara för många intressenter, medan tillgänglighet ofta är lägre prioriterad och separat vilket riskerar att leda till ökade kostnader och sämre lösningar. Det kan undvikas om man kopplar ihop frågorna och tar fram lösningar för användare med nedsatt kognitiv funktionsförmåga som utgångspunkt. Tjänster som skapar nytta Verksamhet som finansieras med offentliga medel eller står under offentlig tillsyn ska vara universellt utformad för medborgare både som kunder och som anställda. Universellt utformade tjänster skapar nytta för majoriteten av innevånare och sparar samhällets resurser. För att skapa nytta behöver tjänster vara lätta att hitta och fungera tillsammans med andra verktyg för exempelvis uppläsning och på olika plattformar. 5 Offentlig förvaltning Staten har ansvar att säkerställa att all verksamhet som finansieras med offentliga medel eller står under offentlig tillsyn följer standarder för tillgänglighet och användbarhet. Sverige behöver ett system 2 för återkoppling från medborgare för att kunna åtgärda hinder tillgänglig information och kommunikation för att inte halka efter internationellt. Det finns internationella standarder framtagna av world wide web consortium, w3c, som gäller tillgängligt innehåll på webben (WCAG) och publiceringsverktyg (ATAG). Arbete pågår för att vidga användningsområdet för WCAG till IT och telekom i bredare bemärkelse. EU-kommissionen har presenterat ett förslag till 2 Rekommendation artikel 9 i funktionshinderrörelsens alternativrapport till FN

7 direktiv för tillgängliga offentliga webbplatser 3 och fler initiativ som gäller gemensamma marknaden, offentlig upphandling och standardisering pågår inom EU. EU har gjort flera studier som visar att lagstiftning behövs för att få igång tillgänglighetsarbetet. Arbetet i EU är nära kopplat till motsvarande processer i USA som ligger före när det gäller reglering. I USA finns en tydligare koppling mellan medborgare som rapporterar otillgänglig offentligt finansierad verksamhet. Kommuner och landsting måste omfattas av reglering som rör tillgänglig offentlig information och kommunikation. Sverige kan även ta ett steg framåt genom att utveckla verktyg för att implementera epub3-standarden i den offentliga sektorn så att dokument blir tillgängliga. 6 Entreprenörskap och företagsutveckling Universell utformning, tillgänglighet och användbarhet inom den digitala arbetsmiljön skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagsutveckling. Tillgänglighet och användbarhet glöms ofta bort i administrativa delar av IT-system. Om Sverige beslutar att satsa på att bli ledande på tillgänglighet och användbarhet inom digital arbetsmiljö och utveckling av användbara interna system kan vi öka vår internationella konkurrenskraft eftersom lagstiftning finns i andra länder. Behoven av begriplig och kognitivt tillgänglig teknik ökar i takt med att fler behöver arbeta i högre ålder och administrera sin egen tid digitalt. Många kreativa entreprenörer och potentiella egenföretagare kan ha osynliga funktionsnedsättningar som dyslexi. Offentliga sektorn kan se till att digitalt stöd till entreprenörskap utvecklas och testas med användare som har nedsatt kognitiv funktionsförmåga. 7 Vård och omsorg Utveckla system utifrån människors behov, inte utifrån administrativa. Användbarhet och begriplighet är viktiga för etiska aspekter och säkerhet när det gäller digitala lösningar. Istället för att öka egenmakt riskerar digitalisering av vård att skapa motsatt effekt. Om tekniken är svår att använda kan människor känna sig tvungna att be andra om hjälp och tappa kontrollen över vem som får tillgång till personliga uppgifter. Observera människor i vardagen. Går det att söka LSS-stöd om man inte kan använda personlig e-legitimation och har en god man? Kan en person med stort behov av vård i praktiken välja utförare av hemtjänst? Är webbplatser för att skaffa sig information om olika utförare tillgängliga? Omfattas privata leverantörer av hjälpmedel av konsumentregler och krav på tillgänglighet? Är klagomålshanteringen inom vård och omsorg tillgänglig, användbar och kvalitetssäkrad för målgruppen? 3 Se förslaget från EU-kommissionen i december

8 8 Skola och undervisning Barn med funktionsnedsättningar ska vara de största vinnarna på tillgänglig och användbar digital kommunikationsteknik. Viktigt att lyssna på barn och ungdomar med nedsatt funktionsförmåga i utformning av den digitala arbetsmiljön inom skola och undervisning. Skolan är offentligt finansierad verksamhet som administreras av kommuner. Vem tar ansvar för att säkerställa att digitala dokument, läromedel, system och tjänster i skolan är universellt utformade, även för vårdnadshavare med nedsatt funktionsförmåga? Digitala hårdvaror distribueras i skolor men apparater ersätter inte pedagogik och kompetens när det gäller tillgänglighet och användbarhet. Alla barn oavsett funktionsförmåga, var man bor i landet och i vilken skola man går måste ha lika rättigheter till digitala läromedel och hjälpmedel och när de får användas, till exempel uppläst text. 9 Demokrati Alla medborgare oavsett funktionsförmåga ska ha tillgång till offentliga handlingar och ha förutsättningar att engagera sig politiskt. Ska alla medborgare kunna deklarera digitalt borde vi kunna rösta digitalt. Vem säkerställer att det finns fungerande rutiner för information i tillgängliga format, tillgängliga webbsändningar från politiska debatter och presskonferenser, på riksnivå samt på regional och lokal nivå? Vilka insatser pågår för att optimera valdeltagande genom att kunna rösta tillgängligt, säkert och digitalt. Det saknas statistik och forskning om väljare med nedsatt funktionsförmåga för att se hur valdeltagandet ser ut i Sverige. I samband med det senaste presidentvalet i USA finns underlag som pekar på att digital tillgänglig teknik kan öka deltagande. Vi konstaterar att detta område är oerhört kort i jämförelsen med andra områden, trots att yttrandefrihet, och politiska rättigheter är grundläggande för en demokrati. SKL:s medborgardialog på nätet nämns, men är satsningarna universellt utformade och är digitala verktyg tillgängliga? Vem utvärderar om satsningarna leder till att fler kan vara digital delaktiga i politiska och demokratiska processer? 10 Tillgång till kultur Satsningar på digital tillgänglighet för personer med nedsatt syn och hörsel ökar inom kulturområdet. Ett av flera positiva exempel är statligt stöd kopplat till krav på tillgänglighet inom filmområdet. Universell utformning och inkludering kan öka när det gäller kognitiv tillgänglighet och till exempel behov av uppläst text. Viktigt att förutsättningar till aktivt skapande av kreativt innehåll säkerställs, inte bara att passivt ta emot kulturutbudet. Handikappförbunden har de senaste 10 åren varit aktiva när det gäller tillgänglighet till medier och kultur. Ett viktigt fortsatt steg är att säkerställa att de satsningar som görs utgår från och följs upp ur ett användarperspektiv. För att möjliggöra en fortsatt 8

9 positiv utveckling skulle medel behövas till en nationell digital språkdatabas som kan användas till innovationer och nytta för många. Det behövs infrastruktur Teknikskiften ska användas för att skapa en digital infrastruktur för alla som bor i landet oavsett funktionsförmåga. Sverige har mycket att lära av Storbritannien när det gäller genomförandet av digitaltv-övergången 4 ur ett medborgarperspektiv. Sammansmältningen av olika plattformar går snabbt och ställer krav på en upprensning av den digitala infrastrukturen, så att det blir betydligt enklare och billigare för konsumenter att få tillgång till digitala lösningar. Bredbandstjänster till exempel online möten, teckenspråkstolkning kräver mer bandbredd men är nödvändiga för digital delaktighet, utbildning och arbete. Staten måste därför säkerställa att frekvensutrymmet används till tillgänglighet för medborgare som behöver tjänster som tar större utrymme. 11. Internet i Sverige och globalt Frihet på nätet ska gälla alla oavsett funktionsförmåga och i hela världen. Sverige agerar internationellt i frågor om mänskliga rättigheter på internet men kan bli tydligare i att inkludera funktionshindersperspektiv i engagemanget. Medan USA ökar kraven på tillgänglighet även för kommersiella medieaktörer som Netflix sätter yttrandefrihetsgrundlagen i Sverige paradoxalt nog stopp för liknande krav för så kallad beställtv. Det strider mot EU:s direktiv om audiovisuella medietjänster och mot konventionens artiklar 21 och 30. Sverige tog ställning att inte skriva på ITU-avtalet 5 om Internets styrning i slutet av Det är oerhört viktigt att Sverige försvarar yttrandefriheten för medborgare. Konstruktivt globalt samarbete som syftar till att öka yttrandefriheten för människor med nedsatt funktionsförmåga behöver stärkas. Sverige kan bli tydligare i arbetet för att vidga yttrandefriheten på nätet genom satsning på universell utformning. Konsumentfrågor kräver också internationellt samarbete. Vilka rättigheter har en konsument som handlar digitalt från en leverantör med säte i ett annat land. 12. Samhällets informationssäkerhet Staten ska ta ansvar för att alla människor oavsett funktionsförmåga, kan nås i nödsituationer. Sverige kan lära mycket av till exempel Japan när det gäller erfarenheter för att nå personer med funktionsnedsättningar i katastrofsituationer. Även i Sverige behövs tydliga riktlinjer för samhällets processer om digitala strukturer inte fungerar, i nödsituationer eller när människor av olika anledningar 4 Se BBC:s dokumentation av Digital Switchover help scheme 5 Pressmeddelande ITU press office I press releases 12011/S1.aspx Fler referenser till ITU releases/?012/92.aspx 9

10 inte kan använda digitala kommunikationsvägar. Frågan om samhället informationssäkerhet är kopplad till digital infrastruktur och digitalt innanförskap. 13 Mjuk infrastruktur Digital tillgänglighet och användbarhet kräver standardisering för att skapa förutsättningar för interoperabilitet och kravställning i upphandling. Konvergensen sammansmältningen mellan olika digitala plattformar och komplex digital distribution med många intressenter ställer stora krav på standarder. I EU:s standardiseringspaket betonas behovet av att användare medverkar i standardisering. Handikappförbunden har engagerat sig de senaste åren, men det krävs ett långsiktigt engagemang och resurser för att skapa förutsättningar att bygga upp kompetens och verksamhet. Deltagare i standardisering som agerar på ideell basis behöver ersättning för resor och tid. Samhället tjänar på att användar- och konsumentperspektiv kommer med i standardiseringsarbetet så att det inte standarder tas fram av de företag som har mest resurser. Ett exempel är EU:s mandat om krav på tillgänglighet i upphandling av IT där leverantörerna i form av stora amerikanska företag är mest aktiva. Användarperspektiv i form av europeiska medborgare och beställare från offentliga sektorn saknas. En annan del av infrastrukturen är kopplad till det svenska språket. Det behövs en svensk digital språkinfrastuktur som underhålls och utvecklas av en oberoende instans som kan tillhandahålla öppna data för utveckling av tekniker där tal blir text (taligenkänning) och text blir tal (talsyntes). 14 Geografisk information Geografisk information kopplat till tillgänglighet och positionering kan användas till innovationer om Sverige blev bättre att satsa på öppna data. Människor med nedsatt funktionsförmåga kan bli stora vinnare om tillgängliga och användbara applikationer utvecklas. Det behövs etiska riktlinjer för tjänster och innovationer för att säkerställa säkerhet och integritet särskilt för människor med nedsatt autonomi. 15 Robust elektronisk kommunikation Samordning och kommunikation, samt planering för alternativa lösningar om lokala kommunikationsnät slås ut är avgörande med så många olika aktörer på marknaden. Nationella transparanta driftstörningsdatabaser dit leverantörer rapporterar skulle kunna underlätta för kunder att hitta information och samordna lösningar. Bland medlemsförbunden i Handikappförbunden finns organisationer som representerar användare med elöverkänslighet som är beroende av telefoni via tråd för att kommunicera. Det borde vara samhällsekonomiskt lönsamt att utveckla alternativ och prova lokala lösningar som kan användas om trådlös elektronisk kommunikation slås ut. Se även alternativrapport till FN kommentarer till artikel EU mandat Alternativrapporten 10

11 16 Bredband Målen för bredbandspolitiken ska innehålla tydligare konsumentperspektiv. Reella valmöjligheter för konsumenter ser olika ut beroende på ekonomiska förutsättningar, var man bor och boendeform. Det måste bli enklare och billigare för konsumenter oavsett funktionsförmåga att jämföra alternativ på marknaden och få tillgång till de bästa alternativen oavsett var man bor. En analys utifrån behoven hos konsumenter med olika variabler till exempel nedsatt funktionsförmåga, olika boendeformer, olika ekonomiska förutsättningar och inte bara geografiska förutsättningar behövs för att säkerställa optimal tillgång till bredband. Inspiration kan hämtas från ett hjälpprogram i Storbritannien i samband digitaltvövergången. Frekvensutrymmet måste som vi tidigare tagit upp användas så att tillgänglighetsbehov säkerställas, vilket International Telecom Union, ITU, har uppmanat till. IT:s roll för samhällsutvecklingen Staten ska ta en tydligare beställarroll och säkerställa universell utformning och konsumentperspektiv för att Sverige ska nå målen i den digitala agendan. Marknaden fungerar bättre och mer effektivt med tydligare spelregler. 17 Forskning och innovation Sverige ska höja ambitionen till att bli ledande inom universell utformning. Forskning om kognitiv digital tillgänglighet är ett område som kan skapa tillväxt. Kunskapen om tillgänglighet, användbarhet och universell utformning måste öka i utbildningar som en del av läroplanen. Staten ska också använda instrument för att uppmuntra att universell utformning ses som en drivkraft för innovation. Men det behövs också en marknad som tar vara på innovationerna. Därför är det viktigt att offentliga sektorn upphandlar digitala produkter och tjänster som är universellt utformade. 18 It för miljön Universellt utformad IT ska kopplas till hållbar utveckling. Idag har allt fler svårt att ta till sig långa texter eftersom skärmar blir allt mindre, vilket påverkar avståndet till det papperslösa samhället. Möjligheten att få en text uppläst kan göra att färre skriver ut handlingar. Om verktygen för distansarbete blir bättre kan fler, även med nedsatt funktionsförmåga, arbeta och mindre resande gagnar miljön och samhällsekonomin. I dagsläget har verktygen för digital realtidskommunikation stora brister när det gäller universell utformning och tillgänglighet vilket försvårar möjligheterna för fler att delta. 19 Jämställdhet Universell utformning av det digitala samhället med jämställdhet och ökad mångfald i IT-sektorn är en samhällsvinst. Mångfald i kön, ålder, etnicitet, funktionsförmåga, 11

12 utbildning, ekonomi med mera är viktiga för att fler ska bli digitalt delaktiga och medverka till samhällsnytta. Forskning på området behöver stärkas och lyftas fram. 20 Frihet på nätet Frihet på nätet ska gälla alla oavsett funktionsförmåga. Eventuella hinder i regelverk kring yttrandefrihet, upphovsrätt och frekvensutrymme ska identifieras och undanröjas. Arbete för att uppmuntra skapande av innehåll på nätet ska även gälla personer med nedsatt funktionsförmåga. Tillgänglighet och användbarhet i programvaror för kreativt innehåll kan förbättras. Artikel 21 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste säkerställas. 21 Upphovsrätt Sverige ska verka för att upphovsrättsliga hinder för tillgängliga medier undanröjs. Kulturdepartementet har de senaste åren visat ett starkt engagemang i tillgängliga medier. Internationellt har frågan om upphovsrätt diskuterats eftersom artikel 30 i konventionen innehåller en tydlig formulering. States Parties shall take all appropriate steps, in accordance with international law, to ensure that laws protecting intellectual property rights do not constitute an unreasonable or discriminatory barrier to access by persons with disabilities to cultural materials. Ännu saknas ett avtal som rör uppläsning av digitalböcker inom World Intellectual Property Organization, WIPO. EU har frågan om upphovsrätt högt på agendan I Sverige har vi nära koppling till Daisykonsortiet och den nya EPUB3 standarden och vi kan välja att vara förebilder på området. 22 It för global utveckling Sverige ska driva frågor om universell utformning, tillgänglighet och avändbarhet i biståndsarbete. Det handlar till exempel om att säkerställa yttrandefrihet i konflikter, information i katastrofsituationer men också om att skapa förutsättningar för utbildning och egen försörjning för personer med nedsatt funktionsförmåga. EU:s funktionshinderstrategi innehåller spridning av konventionen till andra länder. Det skulle Sverige kunna bidra till inom ramen för global digital utveckling. 12

13 Bilaga Utdrag från konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Artikel 4 Allmänna åtaganden 1. Konventionsstaterna åtar sig att säkerställa och främja fullt förverkligande av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning utan diskriminering av något slag på grund av funktionsnedsättning. I detta syfte åtar sig konventionsstaterna följande: a) att vidta alla ändamålsenliga lagstiftningsåtgärder, administrativa och andra åtgärder för att uppfylla de rättigheter som erkänns i denna konvention, b) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder, däribland lagstiftning, för att modifiera eller avskaffa gällande lagar, bestämmelser, sedvänjor och bruk som är diskriminerande mot personer med funktionsnedsättning, c) att ta hänsyn till skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning i alla riktlinjer och program, d) att avhålla sig från varje handling eller förfarande som är oförenligt med denna konvention och att säkerställa att myndigheter och offentliga institutioner handlar i enlighet med konventionen, e) att vidta alla ändamålsenliga åtgärder för att avskaffa diskriminering på grund av funktionsnedsättning från alla personers, organisationers och enskilda företags sida, f) att genomföra eller främja forskning och utveckling av universellt utformade produkter, tjänster, utrustning och anläggningar enligt definitionerna i artikel 2 i denna konvention, som skulle fordra minsta möjliga anpassning och lägsta kostnad för att tillmötesgå de särskilda behoven hos en person med funktionsnedsättning, att främja tillgängligheten till och användningen av dem samt att främja universell utformning vid utveckling av normer och riktlinjer, g) att genomföra eller främja forskning och utveckling av och främja tillgång till och användning av ny teknik, innefattande informations- och kommunikationsteknik, samt hjälpmedel som är lämpliga för personer med funktionsnedsättning, med prioritering av teknik till överkomligt pris, h) att lämna tillgänglig information till personer med funktionsnedsättning om hjälpmedel, innefattande ny teknik och andra former av stöd, service och tjänster, i) att främja utbildning om de rättigheter som erkänns i denna konvention för specialister och personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning, så att de bättre ska kunna ge det stöd och den service som dessa rättigheter garanterar. Artikel 9 om tillgänglighet tar upp informations- och kommunikationsteknologi till när det gäller information, kommunikation och annan service, däribland elektronisk service och service i nödsituationer ( 9.1b) främja tillgång för personer med funktionsnedsättning till ny informations- och kommunikationsteknik (IT) och nya system, däribland Internet, samt (9.2.g) främja utformning, utveckling, tillverkning och distribution av tillgänglig informations- och kommunikationsteknologi och -system på ett tidigt stadium så att de blir tillgängliga till lägsta möjliga kostnad. (9.2.h) 13

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19)

Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Sundbyberg 2010-10-18 Dnr.nr: R10-031 Vår referens: Mia Ahlgren Er referens: Marcus Boklund Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre regler för elektronisk kommunikation (DS2010:19) Handikappförbundens

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2014-11-24. Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2014-11-24 Mottagare: susanne.bergman@regeringskansliet.se Synpunkter till Digitaliseringskommissionen på utkast till kapitel om digital kompetens Handikappförbunden är en

Läs mer

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika

Läs mer

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Right to access En svartvit bild från insidan av en buss med en färgad kvinna och en vit man som associerar till Rosa Parks och kampen mot segregering

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Sundbyberg Dnr.nr: Ku2016/02492/MF

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Sundbyberg Dnr.nr: Ku2016/02492/MF HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2017-03-15 Dnr.nr: Ku2016/02492/MF Vår referens Mia Ahlgren Mottagare: ku-remissvar@regeringskansliet.se Remissvar på Medieutredningens slutbetänkande (SOU 2016:80) Handikappförbunden

Läs mer

Det här gör Myndigheten för delaktighet

Det här gör Myndigheten för delaktighet Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter! Funktionshinderspolitiken ska få genomslag i samhället! FN:s konvention om rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017

Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 Handlingsplan för nordiskt samarbete om funktionshinder 2015-2017 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER MÅNGFALD FRI RÖRLIGHET Innehåll Nordiskt samarbete om funktionshinder...2 Mänskliga rättigheter...2 Nordisk nytta

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande handikappförbund. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 20l3-0l-10 V år referens: Mia Ahlgren Er referens: Ku20l2/1365/MFI registrator@culture.ministry.se Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande om Nya villkor för Public

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Monica Ryden Det här gör Myndigheten för delaktighet Alla ska kunna vara delaktiga i samhället och ta del av mänskliga rättigheter!

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123. Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Digitaliseringskommissionen (N 2012:04) Dir. 2015:123 Beslut vid regeringssammanträde den 26 november 2015 Sammanfattning Digitaliseringskommissionen tillsattes den

Läs mer

Vad är tillgänglighet och vad ställs det för krav? Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Vad är tillgänglighet och vad ställs det för krav? Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Vad är tillgänglighet och vad ställs det för krav? Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Det här gör Myndigheten för delaktighet Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet av funktionshinderspolitiken.

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl

Uppföljning av funktionshinderspolitiken. Emelie Lindahl Uppföljning av funktionshinderspolitiken Emelie Lindahl Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Sammanfattning Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar nr 4 om rätten till inkluderande utbildning Myndigheten för delaktighet

Läs mer

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.

Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag Mönsterås 1 oktober Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken

Läs mer

Ingenting om oss utan oss

Ingenting om oss utan oss Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och

Läs mer

^Synskadades. Yttrande över "Reboot - omstart för den digitala förvaltningen" SOU 2017:114 FI2018/00106/DF

^Synskadades. Yttrande över Reboot - omstart för den digitala förvaltningen SOU 2017:114 FI2018/00106/DF ^Synskadades Riksförbund REMISSVAR Dnr 44/2018 Handläggare Henrik Götesson Telefon 08-39 91 49 henrik.gotesson@srf.nu 2018-04-16 Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM Yttrande över "Reboot - omstart för

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Funktionshinder och Agenda 2030 Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet Dagens frågeställningar Varför behövs funktionshinderspolitik? Vad är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017.

För delegationerna bifogas rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter antagna av rådet vid dess 3530:e möte den 3 april 2017. Europeiska unionens råd Luxemburg den 3 april 2017 (OR. en) 7775/17 LÄGESRAPPORT från: av den: 3 april 2017 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna COHOM 44 CFSP/PESC 300 DEVGEN 49 FREMP 37 Föreg.

Läs mer

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering

Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Remiss: En svensk strategi fö r standardisering Varför en svensk strategi för standardisering? Sverige behöver en nationell strategi för standardisering. Utan en tydlig gemensam målsättning riskerar vi

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar.

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Standarder för universellt utformade bostäder bör utvecklas utifrån kunskap om mindre behov av anpassningar. HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-09-30 Dnr.nr: S2009/1816/FST Vår referens: Mia Ahlgren Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.fst@regeringskansliet.se Remissvar: Översyn av lagen

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Sammanfattande synpunkter

Sammanfattande synpunkter Sundbyberg 2009-02-27 Vår referens: Mia Ahlgren Diarienummer 09 Ange diarienummer vid all korrespondens Helena Strömbäck Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kopia maria.solberg@enterprise.ministry.se

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 10.4.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2015 i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige Vår referens Mia Ahlgren Sundbyberg 2018-10-19 Dnr.nr: Ku2018/01387/MF Mottagare: ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Ett oberoende public service för alla nya möjligheter

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR FÖRSKOLA OCH ANNAN PEDAGOGISK VERKSAMHET INFORMATION TILL DIG SOM NYBLIVEN FÖRÄLDER I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ KOMMUN STRATEGI FÖR DIGITALISERING I ÖCKERÖ

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043

Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Antagen i kommunfullmäktige Dnr 2014/1043 Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun Antagen i kommunfullmäktige 2014-02-25 18 Dnr 2014/1043 1(6) Bakgrund Detta dokument utgör Bredbandsstrategi för Mullsjö kommun. Utgångspunkt är EU:s digitala Agenda,

Läs mer

Funktionsrätt Sverige

Funktionsrätt Sverige Funktionsrätt Sverige Vår referens Mia Ahlgren Sundbyberg 2018-04-20 Dnr.nr: Fi2018/ 00106 Mottagare: fi.remissvar regeringskansliet.se fi.df.remisser@regeringskansliet.se Remissvar Reboot Omstart för

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0278(COD) 5.12.2016 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet

Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Faktahäfte Deltagande i det politiska och offentliga livet Detta faktahäfte är ett fördjupningsmaterial kring FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Faktahäftet tar sin utgångspunkt

Läs mer

Synpunkter till Medieutredningen om tillgängliga medier

Synpunkter till Medieutredningen om tillgängliga medier Synpunkter till Medieutredningen om tillgängliga medier 2016-01-08 Handikappförbunden tackar för möjligheten att inkomma med ytterligare synpunkter till utredningen och för förlängd svarstid för att svara

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Överenskommelsen Värmland

Överenskommelsen Värmland Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR

DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR DETTA UTKAST ÄR ETT FÖRSLAG OCH INTE ETT FÄRDIGT 2017 ANTAGET DOKUMENT. DET SKA LÄSAS OCH FÖRÄNDRAS INFÖR ETT ANTAL REMISS-MÖTEN SOM SKER I JANUARI OCH FEBRUARI. SLUTLIGEN KOMMER DET ATT ANTAS I MÅNGA

Läs mer

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 4 3. Definitioner... 4 4. Mål... 5 5. Viljeriktning... 5 5.1 Möta

Läs mer

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället

emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället emålbild för Kungsbacka 2020 Vårt utvecklingsarbete för att bli en del av e-samhället Förord Vi behöver jobba smartare, effektivare och på nytt sätt för att möta förändrade förutsättningar. Genom att ta

Läs mer

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringsbeslut II:6 2015-04-01 S2015/2415/FST Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringens

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Låt fler forma framtiden S0U2016:5

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar Låt fler forma framtiden S0U2016:5 Sundbyberg 2016-06-21 Dnr.nr: Ku2016/00088/D Vår referens: Mia Ahlgren Mottagarens adress: ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Låt fler forma framtiden S0U2016:5 Handikappförbunden är en samarbetsorganisation

Läs mer

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans

Bredbandsstrategi. Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Piteå kommun 2017-2020 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bredbandsstrategi Strategi 2017-02-13, 15 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare Version Senast

Läs mer

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö

Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad. För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Överenskommelse för samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För ökad demokrati, delaktighet och jämlikhet i Malmö Om överenskommelsen Den här överenskommelsen kan användas av den idéburna

Läs mer

Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga

Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga 10 december 2018 i Helsingfors Åsa Nordström Myndigheten för delaktighets verksamhetsidé Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet av funktionshinderspolitiken.

Läs mer

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson

Enklare i esamhället. Lennart Jonasson Enklare i esamhället Lennart Jonasson Den digitala revolutionen - Den digitala revolutionen ändrar på ett omvälvande sätt förutsättningarna för stora delar av samhällslivet, såväl nationellt och internationellt

Läs mer

Workshop: Universell utformning vägen till ett samhälle för alla?

Workshop: Universell utformning vägen till ett samhälle för alla? Workshop: Universell utformning vägen till ett samhälle för alla? Medverkande: Kirsten Rassmus-Gröhn, universitetslektor, Designvetenskaper, Lunds universitet Emil Erdtman, doktorand, Funktionsrätt Sverige/Lunds

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131

Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning. Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Politiskt program med åtgärder för personer med funktionsnedsättning Antaget av kommunfullmäktige 2013-06-19, 131 Bakgr und Programmet vänder sig till personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73) Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning

Läs mer

Digital Strategi för Kulturrådet

Digital Strategi för Kulturrådet Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Digital Strategi för Kulturrådet 2018-2020 Bakgrund och begrepp Vår digitala

Läs mer

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet

Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Myndigheten för delaktighet Myndigheten

Läs mer

Användningsforum. Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it

Användningsforum. Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it Användningsforum Strategisk dialog kring tillgänglighet och användbarhet i it Uppdrag: Användare, 2015-04-14 Andreas Richter, projektledare för Användningsforums kansli Vad är Användningsforum? Regeringens

Läs mer

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida

1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet 2. Debattinlägg på Föräldrakrafts hemsida Till dig som är paneldeltagare vid Föräldrakrafts seminarium Vägen till arbete i Almedalen den 30 juni Stockholm i juni 2015 INSPEL INFÖR PANELSAMTAL 1. Fem tips till punkter att ta upp under samtalet

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige

Dnr KK15/768. e-strategi för Nyköpings kommun. Antagen av kommunfullmäktige Dnr KK15/768 e-strategi för Nyköpings kommun 2016-11-08 Dnr KK15/768 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 1 Syfte... 4 2 Utgångspunkter och principer... 4 3 Insatsområden... 5 Stärkt medborgardialog

Läs mer

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet

LÄTTLÄST. Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9. Myndigheten för delaktighet. Tillgänglighet FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Presentation av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet LÄTTLÄST Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet, 2016

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring

Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet. ehälsa nytta och näring Sammanfattning av rapport 2011/12:RFR5 Näringsutskottet ehälsa nytta och näring ehälsa nytta och näring Förord I Sverige finns goda förutsättningar att förbättra vården och omsorgen med hjälp av moderna

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med

Styrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...

Läs mer

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

E-hälsostrategi för socialförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kristina Appert 2019-03-12 SN 2019/0197.11.01 Tel 0480-450950 Socialnämnden E-hälsostrategi för socialförvaltningen 2019-2025 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård. Anna-Greta Brodin Projektledare Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård Anna-Greta Brodin Projektledare Agenda Myndigheten för delaktighet Framtiden = Mer empati och high tech Definition

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Smart region Västra Götaland

Smart region Västra Götaland Digitalisering i människans tjänst Smart region Västra Götaland Enklare, öppnare, effektivare och hållbart Mål och strategi En regional digital agenda för Västra Götalands län Mål och strategi: Digital

Läs mer

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar

Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Kommun-, landstings- och regionledningens ansvar Många av konventionens rättigheter ligger inom kommunernas, landstingens och regionernas

Läs mer

En nationell strategi för skolans digitalisering

En nationell strategi för skolans digitalisering En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-10 En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 Camilla Waltersson Camilla Grönvall Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

Digitala Kumla Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision. Program. Policy. Regler.

Digitala Kumla Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision. Program. Policy. Regler. Digitala Kumla 2025 Program fo r verksamhetsutveckling med sto d av digitalisering. Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehåll Digitala Kumla

Läs mer

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun

Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun 2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet

Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Välfärdsteknologi inom funktionshinderområdet Nationella mål Samhällsgemenskap med mångfald som grund. Samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar blir fullt delaktiga

Läs mer

Myndigheten för digital förvaltning

Myndigheten för digital förvaltning Myndigheten för digital förvaltning Organisationskommittén för inrättande av en myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn (Fi2017:09) Miljövårdkonferensen 17 april 2018 Utredning 2017:09 1

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Digitaliseringsstrategi

Digitaliseringsstrategi Diarienummer 241/17 Digitaliseringsstrategi för Hallstahammars kommun Dagens samhällsutveckling drivs och formas till stor del av digitalisering. Digitaliseringen för med sig att vi kan göra helt nya saker

Läs mer

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne

Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne Tillgänglighet för alla Handikappolitiskt program för Region Skåne beslut i RF 2009-04-28 1 Inledning År 2002 antog regionfullmäktige ett handikappolitiskt program, vilket nu har reviderats. Region Skånes

Läs mer