Utveckling av Miljöbyggnad

Transkript

1 Utveckling av Miljöbyggnad En analys av åtgärdsalternativ Jonny Ericson Kristian Larsen Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet, 2013 Rapport TVIT--13/5040

2 Lunds Universitet Lunds Universitet, med åtta fakulteter samt ett antal forskningscentra och specialhögskolor, är Skandinaviens största enhet för forskning och högre utbildning. Huvuddelen av universitetet ligger i Lund, som har invånare. En del forsknings- och utbildningsinstitutioner är dock belägna i Malmö, Helsingborg och Ljungbyhed. Lunds Universitet grundades 1666 och har idag totalt anställda och studerande som deltar i ett 280 utbildningsprogram och ca fristående kurser. Avdelningen för installationsteknik Avdelningen för Installationsteknik tillhör institutionen för Bygg- och miljöteknologi på Lunds Tekniska Högskola, som utgör den tekniska fakulteten vid Lunds Universitet. Installationsteknik omfattar installationernas funktion vid påverkan av människor, verksamhet, byggnad och klimat. Forskningen har en systemanalytisk och metodutvecklande inriktning med syfte att utforma energieffektiva och funktionssäkra installationssystem och byggnader som ger bra inneklimat. Nuvarande forskning innefattar bl a utveckling av metoder för utveckling av beräkningsmetoder för godtyckliga flödessystem, konvertering av direktelvärmda hus till alternativa värmesystem, vädring och ventilation i skolor, system för brandsäkerhet, alternativa sätt att förhindra rökspridning vid brand, installationernas belastning på yttre miljön, att betrakta byggnad och installationer som ett byggnadstekniskt system, analysera och beräkna inneklimatet i olika typer av byggnader, effekter av brukarnas beteende för energianvändning, reglering av golvvärmesystem, bestämning av luftflöden i byggnader med hjälp av spårgasmetod. Vi utvecklar även användbara projekteringsverktyg för energi och inomhusklimat, system för individuell energimätning i flerbostadshus samt olika analysverktyg för optimering av ventilationsanläggningar hos industrin.

3 Utveckling av Miljöbyggnad En analys av åtgärdsalternativ Jonny Ericson Kristian Larsen

4 ISRN LUTVDG/TVIT--13/5040--SE(187) Avdelningen för installationsteknik Institutionen för bygg- och miljöteknologi Lunds tekniska högskola Lunds universitet Box LUND

5 Förord Denna studie är ett examensarbete omfattandes 30 hp, genomförd via avdelningen för installationsteknik vid Lunds Tekniska Högskola och i samarbete med Sweden Green Building Council, SGBC. Vi vill tacka vår handledare Catarina Warfvinge för möjligheten och det engagemang och intresse som uppvisats för vårt arbete samt inspirationen som fört oss framåt i processen. Det har varit till stor hjälp. Vidare vill vi tacka Bengt Dahlgren SYD för möjligheten att skriva examensarbetet hos dem. Personalen på Malmökontoret har varit väldigt trevlig och tillmötesgående under hela vår vistelse vilket har bidragit till en minnesvärd upplevelse. Malmö, juni 2013 Jonny Ericson Kristian Larsen I

6 II

7 Abstract Title: Authors: Supervisor: Examinor: Development of Miljöbyggnad - An analysis of alternative measures Jonny Ericson and Kristian Larsen, Civil Engineering program at the Faculty of Engineering Lund University. Catarina Warfvinge, Civil Engineer, Licentiate in Engineering, Lecturer, Division of Building Services Engineering, Faculty of Engineering, Lund University. Kaisa Svennberg, Associate professor at Lunds university, Divison of Building Physics, Faculty of Engineering. Principal Consultant, Ramböll Sweden AB. Issue/Problem: What measures can be taken to address the development needs Miljöbyggnad are facing regarding its rating system and detailed design of indicators. Purpose: Method: The purpose is primarily to evaluate the rating system in Miljöbyggnad. Secondly, improvement measures will be developed and tested. The work will relate to being part of the basis for the development of the system. Background information of the study were collected through a literature study followed by case studies, partly as an additional for literature but mainly for mapping of the current situation. The case study includes an interview and an extensive questionnaire study. In efforts to develop action proposals an iterative process was used in which testing, literature study and evaluation was done in parallel. Issue Literature study Case study Interview Questionnaire Analysis Including proposed measures Conclusions Conclusions: Miljöbyggnad is in its current form a well-functioning environmental assessment method. Still, there is room for adjustments to further improve the system. The aggregation III

8 method used for grading has both advantages and disadvantages. Some of the included indicators are location-dependent, thus very difficult to affect by the contractor. This, along with other indicators having hard to meet criteria s, makes the aggregation method a somewhat harsh grading-method. In contrast to this, the method doesn t allow for any aspect to be overlooked, which more easily can be done in the other systems. There are no easy solutions to manage the impact individual indicators can have on the final grade if you do not want to deviate from the principle that a GOLD-rated building may not have BRONZE-rated indicators. However, with small adjustments it is possible to ease up when indicators conflict with each other. For example, a scoring system would allow the rating limits to be set manually. Merging some indicators within the same aspect brings some effects that can alter the conditions of aggregation. One can also get a similar effect by regrouping sections. The aspect-level in Miljöbyggnad has limited function concerning the grading of buildings and can consider to be removed. Regarding some individual indicators there is room for improvement where they either is perceived as too difficult or lacks clear justification. Choosing the easiest way to a certain grade is a common phenomenon in all environmental assessment methods, this also applies to Miljöbyggnad. It seems natural that different purchasers/developers choose to focus more on certain aspects than others. As it exists, it s important to establish an even level between indicators and reasonable criteria-levels for each and every one of them. Regarding the system boundary of Miljöbyggnad, there has been a discussion about widening it, thus allowing for a broader environmental assessment. However, an extension of the system should be implemented carefully given the risk of inhibiting its usage as a consequence of becoming to extensive. The most requested section to be added is resource management. Such a section is possible to split in two aspects with two indicators each. The first aspect, Waste, deals with waste management in operation and production stage. The other, Water resources, are split into storm water management and water use. Keywords: Environmental classification, Environmental assessment method, Aggregating, Miljöbyggnad, LEED, BREEAM, Miljöbyggprogram SYD IV

9 Sammanfattning Titel: Författare: Utveckling av Miljöbyggnad En analys av åtgärdsalternativ Jonny Ericson och Kristian Larsen, Civilingenjör Väg- och vattenbyggnadsprogrammet vid Lunds Tekniska Högskola. Handledare: Catarina Warfvinge, Civilingenjör, Teknologie Licentiat, Universitetslektor vid avdelningen för Installationsteknik, Lunds Tekniska Högskola. Energi- och miljöchef, Bengt Dahlgren AB, Malmö. Examinator: Problem: Syfte: Metod: Kaisa Svennberg, Docent och universitetslektor vid avdelningen för Byggnadsfysik, Lunds Tekniska Högskola. Konsultchef, Ramböll Sverige AB. Vilka åtgärder kan vidtas för att bemöta de utvecklingsbehov Miljöbyggnad står inför gällande betygssystemets och ingående indikatorers utformning. Syftet är att i första hand utvärdera betygssättnings-systemet i Miljöbyggnad. I andra hand ska förbättrande åtgärder utarbetas och provas. Arbetet ska avse vara en del i underlaget inför utvecklingen av systemet. Bakgrundsfakta till studien insamlades genom en litteraturstudie som åtföljdes med fallstudier, dels i kompletterande syfte för litteraturstudien men främst för kartläggning av nuläget. Till fallstudien hör en intervju samt en omfattande enkätundersökning. I arbetet med att utveckla åtgärdsförslag användes ett iterativt förfarande där analys, litteraturstudier och utvärdering skedde parallellt. Frågeställning Litteraturstudie Fallstudier Intervju Enkätundersökning Analys Inkl. åtgärdsförslag Slutsatser Slutsatser: Miljöbyggnad är i sin nuvarande utformning ett fungerande miljöcertifieringssystem. Trots det finns det utrymme för justeringar för att förbättra och utveckla systemet. Den aggregeringsmetod som används för betygssättning i gällande version har både för- och nackdelar. Det finns indikatorer vars V

10 betyg är svåra att påverka då de beror på byggnadens belägenhet. På grund av aggregeringsmetoden blir det nästan avgörande i de fall där högre byggnadsbetyg eftersträvas. Detta, tillsammans med de indikatorer som har svåruppnåeliga kriteriegränser, medför att aggregeringsmetoden kan upplevas som en hård betygssättningsmetod. I kontrast till detta är en fördel att inga indikatorer kan förbises, vilket kan göras med andra certifieringssystem. Det finns inga enkla lösningar för att hantera det genomslag enstaka indikatorer kan få på slutbetyget om man inte vill frångå principen att en GULD-klassad byggnad inte får ha BRONSklassade indikatorer. Däremot kan man med små justeringar underlätta då indikatorer hamnar i konflikt med varandra. Bland annat kan ett oviktat poängsystem införas vilket möjliggör att gränser för byggnadsbetyg kan sättas manuellt. Att slå ihop vissa indikatorer under samma aspekt medför vissa effekter som kan ändra förutsättningarna i aggregeringen. Likaså kan man få motsvarande effekt genom att omgruppera områdena. Samtidigt fyller aspektnivån endast en begränsad funktion och kan övervägas att tas bort. Enskilda indikatorer har förbättringspotential då de antingen upplevs som för svåra att uppnå högre betyg på alternativt saknar tydlig motivering. Betygsoptimering, det vill säga att endast de indikatorbetyg som är nödvändiga för byggnadsbetyget höjs, är vanligt oavsett miljöcertifieringssystem, så även för de fastighetsägare som väljer att använda Miljöbyggnad. Dock bör det inte betraktas som något som måste motarbetas så länge kriteriegränserna är rimliga och ligger på en jämn nivå. Det förefaller naturligt att olika beställare/byggherrar väljer att fokusera mer på vissa aspekter än andra. Miljöbyggnad säkerställer dock att en viss grundnivå alltid är uppnådd. Det finns intresse och utrymme för att komplettera Miljöbyggnad med ytterligare områden för att förbättra bedömda byggnaders miljöprestanda. Dock måste en utvidgning av systemet ske med eftertanke för att systemet inte ska bli för omfattande. Det skulle hämma användandet av det. Det mest eftertraktade området handlar om resurshantering. Här föreslås en uppdelning i två aspekter med två indikatorer vardera. Den ena rör avfallshantering i drift respektive produktionsskedet, den andra gäller vattenresurser som delas upp i dagvattenhantering och vattenanvändning. Nyckelord: Miljöklassning, Miljöcertifiering, Aggregering, Miljöbyggnad, LEED, BREEAM, Miljöbyggprogram SYD. VI

11 Innehållsförteckning 1 Introduktion Bakgrund Problembeskrivning Frågeställning och syfte Målsättning Målgrupp Avgränsningar Begreppsprecisering och definitioner Metod Litteraturstudie Fallstudier Intervju Enkätundersökning Analys och utveckling av Miljöbyggnad Att miljöcertifiera en byggnad Drivkrafter för att miljöcertifiera byggnader Egenvärde av miljöcertifiering Viktning och betygsättning Viktning Betygssättning Miljöbyggnad Bakgrund och syfte Betygssystemet i Miljöbyggnad Betygsredovisning Området Energi Indikator 1 Energianvändning Indikator 2 Värmeeffektbehov Indikator 3 Solvärmelast Indikator 4 Energislag Området Innemiljö Indikator 5 Ljudmiljö Indikator 6 Radon Indikator 7 - Ventilationsstandard Indikator 9 Fuktsäkerhet Termiskt klimat Indikator 10 Termiskt klimat vinter Indikator 11 Termiskt klimat sommar Indikator 12 Dagsljus Indikator 13 Legionella VII

12 4.6 Området Material Indikator 14 Dokumentation av byggvaror Indikator 15 Utfasning av farliga ämnen Övriga system BREEAM BRE Building Research Establishment BREEAM BRE Environmental Assessment Method Bedömningsområden i BREEAM Betygssystemet i BREEAM LEED U.S. Green Building Council LEED Leadership in Energy and Environmental Design Betygssystemet i LEED Miljöbyggprogram SYD Bakgrund Klasser i Miljöbyggprogram SYD Kärnområde 1 Energi Kärnområde 2 Fuktsäkerhet Kärnområde 3 Innemiljö Kärnområde 4 Urban biologisk mångfald Kärnområde 5 Byggnadsakustik Kärnområde 6 Trafikbuller Krav på redovisning Resurshantering Definition av resurs Myndighetskrav och lagar om avfall Resurshantering i Miljöbyggnad Resurshantering i BREEAM Resurshantering i LEED Resurshantering i Miljöbyggprogram SYD Intervju med Mauritz Glaumann Bakgrund till val av indikatorer och betygskriterier Metod för aggregering av indikatorbetyg till byggnadsbetyg Reflexioner från utvecklingsskedet Enkätundersökning Enkätens utformning Genomförande Resultat från enkätundersökningen Analys inför utveckling av Miljöbyggnad Jämförelse av certifieringssystemens betygssystemen Miljöbyggnads indikatorer - brister och utvecklingsbehov VIII

13 9.3 Miljöbyggnad som poängssystem Bakgrund till åtgärdsförslaget Poängsättning av kriteriegränserna Förslag på alternativ Utfall Analys av aggregering utan aspektbetyg Förslag på alternativ Utfall Analys av gemensam indikator för Energianvändning & Andel av energislag Förslag på alternativ Utfall Analys av uppdelning av innemiljöområdet Förslag på alternativ Utfall Analys av nytt område i Miljöbyggnad Underlag från enkätundersökningen Underlag för val av indikatorer Förslag på indikatorer för resurshantering Konsekvenser av utvidgning med resursområde Slutsatser Betygssystem Komplettering med fler indikatorer Sammanfattning av enkätresultatet, indikatorer Redovisning av certifieringsresultat Diskussion Föreslagna åtgärder Val av metod Genomfört arbete och metodval Rekommendationer och fortsatt arbete Litteraturförteckning Bilagor Bilaga 1 Enkätundersökning IX

14 X

15 1 Introduktion 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Sveriges riksdag fastställde 1999 ett antal nationella miljökvalitetsmål vars syfte var att tydliggöra den miljömässiga dimensionen i begreppet hållbar utveckling. I dagsläget finns det 16 till antalet och ett flertal av dessa påverkar eller åtminstone bör påverka bygg- och fastighetsbranschen. Bland annat lyder riksdagens definition av miljökvalitetsmålet: "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas." (Naturvårdsverket 2013d) Bygg- och fastighetsbranschen står idag för ca 40 % av vår totala energi- och materialanvändning och de fastigheter vi lever och verkar i påverkar i hög grad vår hälsa och vårt välbefinnande. Med detta som bakgrund finns det ett stort behov och ett växande intresse av att i många avseenden förbättra vårt fastighetsbestånd, befintligt såväl som framtida. Det regelverk som finns idag speglar samhällets minimikrav med risk för att det tolkas som olönsamt att överprestera. Sett ur en byggnads totala livslängd så borde det dock ligga i samtliga inblandade aktörers intresse att planera och uppföra den med hållbar utveckling i åtanke. Ett miljöcertifieringssystem kan vara ett kraftfullt verktyg för att stimulera kvalitetsoch hållbarhetstänkandet hos aktörer i bygg-och fastighetsbranschen. Det finns många initiativ till sådana miljöcertifieringssystem, internationella såväl som nationella. Det mest använda är BRE Environmental Assessment Method, BREEAM, med drygt certifierade byggnader och enheter varav flertalet i Storbritannien där systemet utvecklades i början på 1990-talet (BREEAM 2013). Ett annat välkänt system är Leadership in Energy and Environmental Design, LEED, från USA. Det utvecklades i slutet av 1990-talet och med certifierade byggnader i över 100 olika länder har systemet störst spridning över världen. Ett svenskt initiativ för att främja utvecklingen och nyttjandet av miljöcertifieringssystem är Sweden Green Building Council, SGBC, numera fullvärdig medlem i World Green Building Council. Det är en ideell förening öppen för alla företag och organisationer i bygg-och fastighetsbranschen. SGBC har valt ut fyra olika miljöcertifieringssystem som anses passa den svenska marknaden, de två redan nämnda (BREEAM och LEED) samt GreenBuilding och Miljöbyggnad. GreenBuilding är ett EU-initierat system som lanserades 2004 och Miljöbyggnad är det enda av de fyra som är framtaget specifikt för den svenska marknaden. Innehållsmässigt skiljer sig de fyra systemen åt avsevärt. SGBC arbetar med att anpassa både BREEAM och LEED till svenska förhållanden vilket 1

16 1 Introduktion innebär att de krav som i dagsläget ställs i respektive system inte är relaterade till svenska byggnormer. BREEAM tillåter dock att systemen används utan anpassning till lokal lagstiftning i de fall standarden är likvärdig eller mer betungande (BREEAM, 2013) och vid certifiering enligt LEED används för tillfället amerikansk standard (SGBC, 2013). Vissa kommuner i landet utvecklar egna miljöprogram för att främja arbetet mot de nationella miljökvalitetsmålen. Ett exempel är Miljöbyggprogram SYD som är utvecklat genom ett samarbete mellan Malmö Stad, Lunds kommun och Lunds universitet. I tabell 1 fås en överblick över vilka ämnesområden som beaktas i respektive system. Tabell 1 - Jämförelse mellan ingående aspekter hos de certifieringssystem som jämförs i denna rapport. GreenBuilding Miljöbyggnad BREEAM LEED Miljöbyggprogram SYD Energi X X X X X Material X X X X Innemiljö X X X X Fuktsäkerhet X X X X Vatten X X X Förvaltning X X Byggavfall X X Infrastruktur och kommunikation X X Ekologi och plats X X X Föroreningar X X Process och innovation X X 1.2 Problembeskrivning Sweden Green Building Council förvaltar och utvecklar de miljöcertifieringssystem som används mest på den svenska marknaden, där Miljöbyggnad har seglat iväg som det mest populära av dem. Samtidigt är det ett av de yngsta systemen på den svenska marknaden och det har så kallade barnsjukdomar. Förbättringspotential finns på en del punkter, en av dessa rör 2

17 1 Introduktion betygssystemet. Vissa betygsgränser är idag diffusa och det medför att jämförelsen mellan olika byggnader med samma slutbetyg haltar. Insatsen som krävs för att uppnå ett visst byggnadsbetyg varierar med hur underliggande indikatorer betygssätts. Detta kan möjligtvis påverka uppfattningen av Miljöbyggnad och i slutändan dess trovärdighet som referenssystem. Vidare har varje enskilt miljöcertifieringssystem sin egen unika uppsättning av bedömningsområden och kriteriegränser. Att systemen i olika grad skiljer sig från varandra är en av anledningen till att de tilltalar olika aktörer. Miljöbyggnads systemgräns är starkt knutet till byggnaden och kan eventuellt uppfattas som otillräcklig för den som vill ha en heltäckande miljöbedömning. 1.3 Frågeställning och syfte Syftet med detta arbete är att i första hand utvärdera betygssystemet i Miljöbyggnad och undersöka signifikansen hos betygsmetoden samt avgöra om den utgör ett problem för klassningsverktyget. I andra hand ska eventuella åtgärder undersökas. I detta examensarbete kommer vi att undersöka följande: Är aggregeringsmetoden som betygsmodell något hinder för användare av Miljöbyggnad? Vad beror det i så fall på? Går det att härleda till enskilda indikatorer? Är betygsgränserna rimliga? Utnyttjas aggregeringsmetoden till att komponera billiga slutbetyg för byggnader? Hur är betygsgränserna motiverade? Påverkar aggregeringsmetoden trovärdigheten för Miljöbyggnad som miljöbedömningssystem? Till exempel vid jämförelse av byggnader med samma betyg. Vilken är den huvudsakliga skillnaden mellan de olika certifieringssystemens uppbyggnad och betygsmodeller? Kan man förbättra aggregeringsmetoden i Miljöbyggnad utan att ändra på dess grundläggande princip? Finns det intresse av och utrymme för ytterligare bedömningsområden i Miljöbyggnad och hur skulle dessa i så fall kunna utformas? Skulle nya områden påverka aggregeringsmetoden och finns det risk för att man förlorar intressenter genom att utvidga systemet? 1.4 Målsättning Målet är att utvärdera hur Miljöbyggnads betygssystem fungerar i dagsläget och att identifiera och finna en lösning på de presumtiva problem gällande betygssystemet som finns. Arbetet ska bidra till en medvetenhet om vilken förbättringspotential Miljöbyggnad har som bedömningsverktyg. Detta genom att föreslå och utvärdera lämpliga framtida åtgärder. 3

18 1 Introduktion För skribenterna ska arbetet även ge ökad kompetens inom området energi och miljö samt bidra till ett holistiskt synsätt kring miljöbedömningssystem generellt. 1.5 Målgrupp Examensarbetet ämnar svara på hur betygssystemet i Miljöbyggnad fungerar och om det finns potential i att utveckla det. En från författarna önskad målgrupp är därför medarbetare på SGBC, beslutsfattare inom Miljöbyggnad samt personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med Miljöbyggnad. 1.6 Avgränsningar Studien behandlar ett brett område varvid tydliga avgränsningar behövs för att behålla fokus. Nedan följer de viktigaste avgränsningarna: Arbetet behandlar i första hand Miljöbyggnads aggregeringsmetod. Andra betygsmodeller behandlas i arbetet, dock inte lika utförligt utan främst i jämförande syfte. De miljöcertifieringssystem som används i jämförande syfte i rapporten är: - BREEAM - LEED - Miljöbyggprogram SYD Green Building, som är ett annat vanligt certifieringssystem i Sverige, behandlas inte i denna rapport då det endast är att betrakta som ett energicertifieringssystem. Bedömningskriterierna i Miljöbyggnad för småhus med egen vattentäkt och avloppreningsanläggning, det vill säga särskilda miljökrav, beaktas inte i denna rapport. Manualen för handelsbyggnader behandlas inte i arbetet. Analysen av utvecklingsbehov omfattar inte ekonomiska konsekvenser. 1.7 Begreppsprecisering och definitioner I arbetet förekommer begreppen miljöcertifieringssystem, miljöklassningssystem, miljöbedömningssystem. Dessa syftar på samma sak, det vill säga olika system och metoder för att bedöma en byggnads påverkan på miljö och brukare. Vidare förekommer benämningen Miljöklassad byggnad som är det gamla namnet på miljöklassningssystemet Miljöbyggnad. Förkortningar på organisationer, institutioner, lagtexter, förordningar och vanligt förekommande terminologi tydliggörs nedan. A temp : Areabegrepp. Invändig area som värms till mer än 10 C. 4

19 1 Introduktion AMA: Allmän Material- och Arbetsbeskrivning. Beskrivningar för tekniska lösningar och konstruktioner. BAT: BBV: BBR: BOA: Best Available Technology. Byggkeramikrådets branschregler för våtrum. Frivilligt regelverk som uppfyller de tvingande regler som finns i BBR. Boverkets byggregler. En samling föreskrifter och allmänna råd kopplat till gällande lagstiftning, bl.a. plan- och bygglagen. BBR gäller byggnader enligt definitionen i Plan- och bygglagen. Boarea. BREEAM: Building Research Establishment Environmental Assessment Method. Miljöcertifieringssystem från Storbritannien utvecklat av BRE. Används internationellt. BSAB 96: ByggaF: DVUT: ECHA: FEBY: FNI: System av koder och rubriker som AMA:s texter och klassificerar de begrepp som används i byggsektorn. Branschstandard som säkerställer fuktsäkert byggande. Dimensionerande vinterutetemperatur. European Chemicals Agency. Tillsynsmyndighet som förankrar EU:s kemikalielagstiftning. Forum för energieffektiva byggnader. Rådet som utvecklade de svenska kriterierna för byggande av nollenergihus, passivhus och minienergihus. Den senaste versionen är FEBY12. Ansvaret för utgivningen är numera Sveriges Centrum för Nollenergihus (SCNH). Fastighetsnära insamling. Behandlar avfallsinsamling som inte är krav för kommuner. FSC: Forest Stewardship Council är en internationell medlemsorganisation som verkar för ett ansvarsfullt bruk av världens skogar. De utvecklar skogsbruksmetoder som har som mål att ta hänsyn till både miljö och sociala förhållanden. Gråvattten GVK: Även kallat BDT-vatten, det vill säga spillvatten som härrör från Bad, Disk och Tvätt. Golvbranschens Våtrumskontroll. Stiftelse vars syfte är att minska vattenskador i våtrum. Ger ut branschregler för hur våtrum ska utformas och byggas. KEMI: Kemikalieinspektionen. Tillsynsmyndighet som ansvarar för kemikaliekontroller i Sverige. 5

20 1 Introduktion LCA: Livscykelanalys. En metod för att bedöma hur den totala miljöpåverkan är för en produkt eller aktivitet sett över hela livscykeln. LEED: Leadership in Energy and Environmental Design. Miljöcertifieringssystem från USA. Används internationellt. LOA: Lokalarea. Bruksarea för lokalutrymmen. Metabolism: Storhet som beskriver energiomsättningen i människans kropp. Varierar beroende på fysisk aktivitet och anges i enheten met. NIST: OVK: PPD: RBK: REACH: REPAB: National Institute of Standards and Technology. En amerikansk statlig organisation för forskning och teknisk standardisering. Obligatorisk ventilationskontroll. Predicted Percentage Dissatisfied. Ett indexmått som används för att i förväg utvärdera andelen missnöjda i en viss sammanslutning. Vanligt förekommande vid bedömning av inomhusmiljö. Rådet för byggkompetens. Registration, Evaluation, Authorization and restriction of Chemicals. EU-förordning som reglerar kemikalieanvändandet. Bokserie som innehåller aktuella nyckeltal för bl.a. drift- och underhållskostnader. SBS: Sick Building Syndrome. Sjuka-hus-sjukan. Begrepp på sjukdomsförlopp eller symptom relaterade till inomhusklimatproblem. SCB: SCNH: SGBC: SIS: SVR: Statistiska centralbyrån. Svensk myndighet som samlar och sammanställer statistik. Sveriges Centrum för Nollenergihus. En icke vinstdrivande organisation som verkar för utvecklingen av lågenergihus med minimala energibehov. Administrerar kravspecifikationen FEBY. Sweden Green Building Council. En ideell icke vinstdrivande förening ägd av dess medlemmar, med målsättningen att utveckla och påverka hållbarhetsarbetet i branschen. Swedish Standards Institute. Ideell medlemsorganisation som är specialiserad på nationella och internationella standarder. Ger ut och säljer standarder och handböcker samt utbildar och konsulterar. Svenska Väg- och vattenbyggares Riksförbund. 6

21 1 Introduktion Säker Vatten: Ett initiativ från VVS-branschen för att minimera risken för vattenskador, Legionella och andra problem relaterat till vatteninstallationer. Nu gällande branschregler ägs och förvaltas av Säker Vatten AB. TRACI: USGBC: VASKA: Tool for the Reduction and Assessment of Chemical and Other Environmental Impacts. Ett verktyg utvecklat av EPA (US. Environmental Protection Agency) för systematisk konsekvensanalys av olika miljöfrågor. U.S. Green Building Council. En ideell icke vinstdrivande förening ägd av dess medlemmar. Verkar för hållbart byggande och befolkningens välmående i USA. Upphovsmakare och förvaltare av miljöledningssystemet LEED. Vattenskadesäkert byggande. Ett projekt i samband med bomässan 1987 i Umeå där man på ett systematiskt sätt försökte förebygga vattenskador relaterade till vatteninstallationer och våtutrymmen. Syftet var att få fram branschregler till vilket man skulle kunna hänvisa till för vattenskadesäkert byggande. 7

22 8

23 2 Metod 2 Metod 2.1 Litteraturstudie Inledningsvis genomfördes en litteraturstudie i ämnet för att utöka kunskaperna om miljöbedömningssystem i allmänhet och ge djupare inblick i betydelsen av dem. Störst fokus har lagts på att ta reda på Miljöbyggnads bakgrund, utveckling och innehåll. Dessvärre finns det inte mycket publicerad litteratur om Miljöbyggnad eftersom systemet är relativt nytt. De mest omfattande rapporterna avser utveckling och inte drift och resultat av systemet. Dessa ligger till grund för en stor del av teorin. Även manualerna med metodbeskrivning och bedömningskriterier för certifiering med Miljöbyggnad har använts. För att hitta information från myndigheter, andra certifieringssystem och företag samt att hitta vetenskapliga artiklar har webbaserade sökmotorer använts, däribland Google, den nationella bibliotekskatalogen Libris och LTH-bibliotekens söktjänst Lovisa. Litteraturstudien har legat till grund för större delen av teoridelen i arbetet. 2.2 Fallstudier Som en komplettering till litteraturstudien har en fallstudie i form av en intervju samt en enkätundersökning genomförts Intervju En intervju med Mauritz Glaumann har genomförts. Metoden för intervjun och resultatet framgår av kapitel Enkätundersökning Genomförandet, utformningen och resultat av den genomförda enkätundersökningen finns samlat i kapitel Analys och utveckling av Miljöbyggnad Resultatet från enkätundersökningen, litteraturstudien samt intervjun har legat till grund för de åtgärdsalternativ som föreslås för Miljöbyggnad i detta arbete. För åtgärden som behandlar ett nytt område i Miljöbyggnad har det krävts ytterligare fördjupning och förankring i teori. 9

24 2 Metod Frågeställning Litteraturstudie Fallstudier Intervju Enkätundersökning Analys Inkl. åtgärdsförslag. Slutsatser Figur 1 - Illustration över arbetsprocessen 10

25 3 Att certifiera en byggnad 3 Att miljöcertifiera en byggnad Att miljöcertifiera innebär att man med ett utarbetat system värderar och styr hållbarhetsfrågor vid projektering och uppförandet av byggnader. Med miljöcertifieringssystemet bedöms en byggnads eller fastighets miljöpåverkan på ett systematiserat sätt och används bland annat för att visa att man som fastighetsägare eller fastighetsutvecklare tar ett miljömässigt ansvar. Tredjepartscertifierade miljöcertifieringssystem innebär att en oberoende specialist granskar handlingarna och att ett certifieringsorgan utfärdar intyg och plakett som motsvarar det betyg som byggnaden uppfyller. Därmed erhålls en oberoende kvalitetsgranskning av de miljöspecifika delarna och en viss trygghet i att det verifierade slutbetyget är det samma som det man har projekterat efter. Miljöbyggprogram SYD är mer att betrakta som ett miljöklassningsprogram, skillnaden jämfört med ett miljöcertifieringssystem är att handlingarna inte granskas vid en oberoende tredjepartskontroll som sker inför en certifiering. 3.1 Drivkrafter för att miljöcertifiera byggnader Det finns olika anledningar till att miljöcertifieringssystem används. Marknadens krav nämns som ett av dem, till exempel från fastighetsköpare och hyresgäster. I konkurrensen om hyresgäster i kontor kan det vara en fördel att profilera en byggnad som miljöcertifierad och därmed minska vakanserna. Fram till och med år 2009 var intresset begränsat för byggnader med tydlig miljöprestanda och merkostnader för att investera i god miljöprestanda var svårmotiverad. Detta håller på att ändras och i takt med att marknaden blir mer miljömedveten ökar givetvis också intresset för produkter som är bättre ur miljösynpunkt än sina motsvarigheter. 11

26 3 Att certifiera en byggnad Diagram 1 - Antal registrerade och certifierade byggnader i Sverige (Sweden Green Building Council 2013). Parallellt med marknaden ställer myndigheter krav i form av lagar och förordningar. Här kan nämnas Miljöbalken och de nationella miljökvalitetsmålen. I förhållande till dessa anser många att det är bättre att agera frivilligt genom att adoptera ett miljöcertifieringssystem istället för att riskera att tvingas till åtgärder, det är helt enkelt bättre att förekomma än att förekommas. Därtill förekommer ett tydligt politiskt tryck om miljömedvetet arbete på offentliga bolag, däribland fastighetsbolag (Eriksson et al. 2006). 3.2 Egenvärde av miljöcertifiering Det har i samband med miljöcertifieringssystem diskuterats om incitament ska/kan användas för att stimulera till bredare användning. Tänkbara incitament som kan användas för att miljöcertifiera byggnader är (Eriksson et al. 2006): Sänkt fastighetsskatt Fördelaktiga försäkringspremier Förmånligare villkor för banklån Lägre tillsynsavgifter alternativt färre ålagda kontroller Dessa incitament har aldrig betraktats som en absolut förutsättning för att etablera certifieringssystem på marknaden, däremot har man trott att det markant påskyndar processen. Inga av incitamenten har använts eller används idag, ändå har många system etablerats på marknaden. Detta beror mycket på att det finns ett egenvärde i 12

27 3 Att certifiera en byggnad användandet av miljöcertifieringssystem. Eriksson et al. (2006) nämner sju olika egenvärden kopplade till certifieringssystem: Ökad insikt/kunskap Ökad tydlighet om byggnadens status Stöd för köp-, sälj och uthyrningssituationer Trygghet för användare av byggnaden Höjt marknadsvärde/konkurrensmedel Sänkta driftkostnader Större engagemang för byggnaden Det finns fler egenvärden kopplade till certifieringssystem. Ovanstående nämnda är rangordnade efter förekomst i de intervjuer rapporten delvis bygger på. Hur egenvärdena rangordnads individuellt varierar beroende på individ och företag. 3.3 Viktning och betygsättning Viktning Det finns nästan lika många betygssystem som miljöcertifieringssystem. Alla har för och nackdelar och vilket som är bäst beror på annat än vetenskapligt förankrad teori. Grundläggande för alla miljöcertifieringssystem är att det finns någon form av metodik för bedömning av de ingående parametrarna. Utan detta skulle varje bedömning göras intuitivt och godtyckligt med konsekvensen att resultaten inte kan motiveras, försvaras eller ens jämföras. Dels beskrivs och bedöms varje aspekt utifrån en eller fler valda indikatorer, dels tilldelas aspekterna ett relativt värde beroende på betygsystemets utformning. Hur dessa aspekter värderas inbördes påverkar och speglar miljöcertifieringssystemets inriktning och fokus. Man kan nämna tre huvudgrupper av värderingsmetoder i samband med livscykelanalyser; monetära, målrelaterade och panelmetoder. Principen för monetära metoder är beskriven ovan. Målrelaterade metoder handlar om att viktningsfaktorn är relaterad till någon form av målsättning, t.ex. politisk. Panelmetoder är sådana där en panel eller motsvarande fattar beslut eller rådfrågas om värderingsfaktorerna (Eriksson et al. 2006). Betygssystemen för de flesta miljöcertifieringssystemen faller inom ramen för den senare, det vill säga panelmetoden. Den vanligaste värderingsmetod är av monetärt slag, det vill säga att man sätter ett ekonomiskt värde på en resurs eller prestation. Den är enkel att förhålla sig till eftersom nästan alla har erfarenhet av ekonomisk valuta och därför kan relatera till det. Däremot kan det vara svårt att utrycka vissa förtjänster i monetära termer. Många miljöeffekter är av sådant slag. Hur värderar man till exempel det ekonomiska värdet av biologiskt mångfald? Det finns istället beslutsteorier av ickemonetärt slag och ett antal metoder inom Multikriterieanalys som behandlar frågor som hur man värderar nyttan av miljöeffekter (Eriksson et al. 2006). 13

28 3 Att certifiera en byggnad Ett vanligt sätt att hantera viktningen/prioriteringen av bedömningspunkterna är genom ett så kallat poängsystem (additivt binärt system). Den grundläggande principen är att poäng tilldelas för varje bedömd indikator, förutsatt att önskat gränsvärde är uppnåtts. Varje bedömningsområde kan tilldelas olika antal poäng beroende på hur viktiga de anses vara. Därefter avgörs byggnadens totala betyg av summan av de erhållna poängen. Idealt har varje poäng i ett sådant system samma miljömässiga värde. Detta är emellertid mycket svårt att uppnå och det är också nackdelen med systemet eftersom det medför en betydande risk för att miljömässiga åtgärder styrs av vilka poäng som är billigast snarare än vad som är mest fördelaktigt ur miljösynpunkt (Eriksson et al. 2006). Ett annat sätt att lägga upp systemet är genom hierarkiska system. Ett sådant system består av över- och underordnade områden som bedöms var för sig. Figur 2 åskådliggör ett sådant systems uppbyggnad. Den översta nivån kan vara ett övergripande område, t.ex. innemiljö. En nod i underliggande nivå kan representera en del av området innemiljö, t.ex. luftkvalitet. Längst ner i systemet finns alla de indikatorer (belastningsvärden) som man tycker representerar överliggande område, t.ex. CO 2 -halt. (Eriksson et al. 2006). Figur 2 Principiell uppbyggnad av ett hierarkiskt system (Eriksson et al. 2006) Antal nivåer som väljs är valfritt men påverkar behovet av viktning. Summan av vikterna under en nod ska bli 1,0 vilket medför att varje belastningsvärdes bidrag till överliggande nivåer kan beräknas enligt B 1 *V 1 *V 11 (Eriksson et al. 2006). Det finns olika sätt att hantera viktning och den problematik som det medför. Ett inte helt ovanligt sätt är att helt enkelt undvika viktning. Genom att använda färre faktorer i bedömningen minskar behovet av viktning. Ett annat sätt kan vara att låta den sämsta faktorn bestämma slutvärdet. På så sätt reducerar man antalet parametrar utan att göra en linjär viktning (Eriksson et al. 2006). Det är delvis på detta sätt som Miljöbyggnad är uppbyggt. Härigenom har man undvikit att ta ställning till olika indikatorers inbördes värde och på så sätt har man inte behövt hantera problem som annars hade uppstått i samband med detta. 14

29 3 Att certifiera en byggnad Betygssättning De områden som bedöms måste på något sätt vara kvantifierbara och mätbara. Det behövs en skala tillsammans med någon form av referensvärde. Vilket referensvärde som väljs får givetvis konsekvenser för den bedömda byggnaden och det är därför av stor vikt att välja rätt. Att använda statistiska referensvärden är ett sätt. Med statistiska referensvärden kan man planera de olika betygsgränserna utifrån medelvärden, percentiler och liknande beroende på ambitionsnivå. Det är dock viktigt att i detta sammanhang reflektera över statistikens ursprung, vilka byggnader som ligger till grund för den och på vilket sätt den förhåller sig till olika faktorer. Ett exempel kan vara energianvändning som har olika regionala förutsättningar beroende på klimat och därför får statistiken större spridning om man inte beaktar detta. Ett annat problem kan vara brist på relevant statistik vilket kan vara fallet då man vill införa nya mätmetoder (Eriksson et al. 2006). Olika typer av målsättningar kan också ligga till grund för betygsgränser. Till exempel är det vanligt att använda de nationella miljökvalitetsmålen som grund för betygssättning (Eriksson et al. 2006). Att ha noll som yttre gränsvärde är ett sätt att undvika subjektiva bedömningar. Samtidigt kommer det aldrig att uppstå ett behov av att revidera ett sådant gränsvärde, har man uppnått gränsvärdet finns det ingen ytterligare förbättringspotential. I samband med detta uppstår dock en risk att det blir för svårt för byggnader att klara gränsvärdet för högsta betyg och på så sätt kan det tappa sin stimulerande effekt. Genom att använda sig av BAT (Best Available Technology) som kvalgräns för högsta betyg får man ett mer balanserat förhållande i betygsskalan, åtminstone då det går att bestämma BAT i förhållande till miljöpåverkan (Eriksson et al. 2006). Skalans utformning bör också diskuteras. Den kan vara antingen linjär eller progressiv. Ett resonemang för progressiva skalor är att det är svårare att åstadkomma en förbättring på högre nivåer jämfört med medelnivån, varför skalstegen borde vara mindre i övre delen av skalan (Eriksson et al. 2006). 15

30 16

31 4 Miljöbyggnad 4 Miljöbyggnad 4.1 Bakgrund och syfte Miljöbyggnad är en utveckling av Miljöklassad byggnad som var ett resultat av ByggaBoDialogen. Det var ett samarbete mellan cirka 35 företag i bygg- och fastighetsbranschen, försäkringsbolag, banker och högskolor. ByggaBoDialogen upphörde ByggaBoDialogens mål var att inom en generation (före år 2025) nå en hållbar bygg- och fastighetssektor. Områden som prioriterades var energi- och resursanvändning samt innemiljö. Idag har det tillkommit andra forum för att driva vidare utvecklingen, t.ex. SGBC. Idag har SGBC helt tagit över administrationen för och driver utvecklingen av Miljöbyggnad (Sweden Green Building Council 2012f). I Sverige är Miljöbyggnad det certifieringssystem som ökar mest i popularitet. Anledningen sägs vara de värdegrunder som systemet är utvecklat ifrån: Enkelhet. Relevant och verkningsfull miljövärdering. Kostnadseffektivt. Tar till vara på dokument och utredningar som arbetas fram i de flesta byggprojekt. Verifieringen bekräftar projekteringskrav och BBR. Enkätundersökning krävs för att bekräfta indikatorbetyg GULD. För byggnadsbetyget GULD krävs att ingen indikator klassas BRONS eller sämre. Miljöbyggnad fokuserar på tre områden gällande en byggnads miljöpåverkan (Sweden Green Building Council 2012d): Energi Innemiljö Material. Dessa är i sin tur uppdelade i ett antal aspekter som vidare är uppdelat i olika indikatorer. Indikatorerna är de mätbara faktorer som kvantifierar byggnadens miljökvaliteter. Kriterierna för urvalet av indikatorer har principiellt grundats på följande punkter (Carlsson & Wintzell 2007): Så direkt mätning av det problem aspekten förorsakar som möjligt. Kostnadseffektivitet. Ingår i andra system. Indikatorn är verifierbar, repeterbar och kan anges med viss noggrannhet. 17

32 4 Miljöbyggnad Indikatorn är relevant för det problem den är avsedd att mäta. Indikatorn är lätt att kommunicera. Miljöklassad byggnad utvecklades i första hand för att bedöma befintliga byggnader. Utgångspunkten var att utveckla ett verktyg för att bedöma byggnader utifrån aspekter som är bra ur miljösynpunkt och som inte ger allvarliga konsekvenser för människors hälsa. I forskningsprojektets slutrapport som ämnade utveckla miljöklassningssystemet är man öppna med att det inte omfattar alla aspekter som är viktiga med avseende på detta. Utifrån den kravspecifikation och de riktlinjer som systemet vilar på och den urvalsmetod som användes var det nödvändigt att prioritera bort många indikatorer. Därför diskuterades och testades flertalet indikatorer och aspekter under utvecklingsarbetet som senare utgick i det slutliga förslaget, dessa redovisas i tabell 2. De valdes bort av olika anledningar, vissa ansågs ligga utanför den tänkta systemgränsen för Miljöbyggnad medan andra bedömdes för kostsamma och krångliga samt saknade tillräcklig mätbarhet. Många av de bortvalda indikatorerna anses trots detta vara relevanta och skulle eventuellt kunna utvecklas för att i framtiden passa in i systemet, förutsatt att det sker en breddning av systemet (Glaumann et al. 2008). 18

33 4 Miljöbyggnad Tabell 2 Bruttolista av indikatorer och aspekter som diskuterades och testades i utvecklingsskedet av Miljöbyggnad, men som slutligen inte togs med i systemet. För respektive indikators betydelse och potentiell bedömningsgrund hänvisas till slutrapporten Miljöklassning av byggnader (Glaumann et al. 2008). Koldioxid/klimatindikator Eleffekt Primärenergi Ineffektiv ytanvändning Efterklangstid Indikator/aspekt Magnetiska och elektriska fält Solförhållanden inne och ute Dagvatten Vattenanvändning (snålspolande utrustning och dylikt) Byggnads- och rivningsavfall Miljöpåverkan från produktion av byggnadsmaterial Resursanvändning Effekter på yttre miljö Förorenad mark Markanvändning och påverkan på biologisk mångfald Brandsäkerhet Kulturhistoriskt värde Huvudorsak till att inte inkludera i Miljöklassad byggnad Alltför resurskrävande att beräkna. Inte tillräcklig koppling till energianvändning. För svår att kommunicera samt avsaknad av allmänt accepterad primärenergifaktorer. Mätmetoden ligger alltför långt från praxis i branschen. För kostsamt eller för godtycklig bedömning Inga riktvärden finns från myndigheter, samt att hålla nere antalet indikatorer. Anses utgöra en komfortfråga som ej prioriteras. Mindre prioriterat än medtagna indikatorer. Vatten anses inte vara en begränsad resurs på de flesta håll i Sverige. Ej relevant för befintliga byggnader och för nyproducerade byggnader anses data vara svårinsamlad. I nuläget anses miljöpåverkan från driften vara större än för produktionen. Ingen direkt orsak. Anses vara något kopplad till energiindikatorerna. Komplicerade livscykelanalyser krävs. Som de energirelaterade indikatorerna är utformade anses dessa dock ta viss hänsyn till aspekten. Ingen direkt orsak. Komplexitet och för omfattande. Alltför perifert. Anses inte ligga i linje med normalt brukande. Faller inte inom ramen för klassningssystemets avgränsningar. Mätbarheten är svår. Idag finns bedömningskriterier i Miljöbyggnad manualer dels för befintliga byggnader, som det ursprungligen var tänkt, och dels nyproducerade byggnader. Vid om- och tillbyggnation av en byggnad används bedömningskriterierna för nyproduktion. Byggnadstyper som kan bedömas i Miljöbyggnad är småhus, flerbostadshus och de flesta typer av lokalbyggnader. 19

34 4 Miljöbyggnad Det finns även en anpassning av bedömningskriterierna för att certifiera handelsbyggnader, dessa behandlas inte i detta arbete. Enligt Miljöbyggnad definieras en byggnad som befintlig när den har varit i drift i mer än 2 år. De 16 indikatorer som slutligen inkluderades i Miljöbyggnad redovisas för i Tabell 3 i efterkommande avsnitt, där deras koppling till aspekter och områden även åskådliggörs. Eftersom förutsättningarna för befintliga och nyproducerade byggnader skiljer sig åt i vissa hänseenden har man gjort vissa justeringar i grunduppsättningen av indikatorer. Då bedömningen gäller nyproducerad byggnad utgår Indikator 16 som avser inbyggda material, och då bedömningen gäller befintlig byggnad är det inte relevant att använda indikator 14 och 15. Utöver de 16 grundläggande indikatorerna tillkommer även särskilda miljökrav då byggnaden har egen vattentäkt samt egen avloppsreningsanläggning frånkopplat det kommunala nätet (Sweden Green Building Council 2012f). 4.2 Betygssystemet i Miljöbyggnad Betygsättningsmetoden i Miljöbyggnad är ett så kallat aggregat, som innebär att det sämsta betyget för respektive nivå går vidare till nästa. Nedan redogörs för hur metoden är konstruerad. För varje indikator kan betyget GULD, SILVER, BRONS samt KLASSAD uppnås. KLASSAD innebär att indikatorn är bedömd men inte uppnår kraven för BRONS. BRONS motsvarar myndighetskrav i den mån det finns, annars branschpraxis. Nivån för GULD motsvarar bästa teknik vad gäller miljömässigt hållbart och som är kommersiellt tillgängligt. SILVER-nivån ligger däremellan (Sweden Green Building Council 2012c). 20

35 4 Miljöbyggnad Tabell 3 - Betygsnivåer i Miljöbyggnad utvisande områden, aspekter samt indikatorer (Glaumann et al. 2008) Område Aspekt Indikator Energi Innemiljö Material Särskilda miljökrav Energianvändning Effektbehov Energislag Ljudkvalitet Luftkvalitet Fukt Termiskt klimat Dagsljus Legionella Dokumentation Utfasning Förekomst Vattenkvalitet Avloppsrening 1 Energianvändning 2 Värmeeffektbehov 3 Solvärmelast 4 Andel av energislag 5 Ljudmiljö 6 Radonhalt 7 Ventilationsstandard 8 Kvävedioxid 9 Fuktsäkerhet 10 Termiskt klimat vinter 11 Termiskt klimat sommar 12 Dagsljus 13 Legionella 14 Dokumentation av byggvaror 15 Utfasning av farliga ämnen 16 Sanering av farliga ämnen Vissa av indikatorerna bedöms utifrån byggnaden som helhet medan andra bedöms på rumsnivå. De indikatorer som bedöms på rumsnivå är solvärmelast, ljudmiljö, termiskt klimat (sommar och vinter) samt dagsljus. Metoden för val av rum som ligger till grund för indikatorbetyget är följande: Rummet ska vara ett vistelserum enligt BBRs definition vilket innebär utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt (Sweden Green Building Council 2012f). Ett för byggnaden typiskt/representativt våningsplan ska väljas. På detta våningsplan väljs det rum med sämst förutsättningar att klara den aktuella indikatorns betygskriterier. Rummet analyseras och betygsätts enligt kriterierna. Därefter väljs det rum med näst sämst förutsättningar. Rummet analyseras och betygsätts. Detta fortgår till drygt 20 % av våningsplanets area (A temp ) är betygsatt. Det sämsta rummets betyg avgör indikatorbetyget men får höjas maximalt ett steg 21

36 4 Miljöbyggnad om mer än hälften av den bedömda arean har ett högre betyg. Av denna anledning får inte större area än 20 % bedömas eftersom det i så fall hade minskat de sämsta rummens inverkan på betyget (Sweden Green Building Council 2012f). Därefter avgörs aspektbetyget av sämsta indikatorbetyget. I sin tur avgörs områdesbetyget av sämsta aspektbetyget. Dock kan områdesbetyget höjas maximalt ett steg om mer än hälften av de övriga aspektbetyg är av högre valör. Detta kommer hädanefter att benämnas 50-procentregeln. Som sista steg i processen ges ett samlat byggnadsbetyg baserat på det sämsta områdesbetyget. Principen är alltså att sämst betyg går vidare med vissa undantag. Utan undantagen skulle det krävas att alla indikatorer uppnår högsta betyg för att byggnaden ska kunna GULD-klassas, något som i praktiken hade varit svårt (Sweden Green Building Council 2012f). Vid nyproduktion ska alla uppgifter som lämnats och som certifieringen grundas på verifieras i byggnaden när den varit i drift i två år. Certifieringen är preliminär tills verifieringen visar att alla betygskriterier verkligen är uppfyllda i den färdiga bygnaden. Detta gäller oavsett byggnadstyp eller betyg. Verifieringen innebär att utförande och funktion i byggnaden jämförs med de handlingar som ligger till grund för den preliminära certifieringen. För några indikatorer krävs för betyget GULD att en enkätundersökning utförs där brukarnas upplevelse tas i hänsyn. De berörda indikatorerna är (Sweden Green Building Council 2012f): Indikator 5 Ljudmiljö Indikator 7 Ventilationsstandard Indikator 9 Fuktsäkerhet Indikator 10 Termiskt klimat vinter Indikator 11 Termiskt klimat sommar Indikator 12 Dagsljus För dessa indikatorer krävs acceptans från 80 % av brukarna utom för indikator 9 Fuktsäkerhet där motsvarande krav är 90 % av brukarna. Vidare måste svarsfrekvensen uppgå till minst 75 % för lokalbyggnader och 70 % för flerbostadshus (Sweden Green Building Council 2012f). 4.3 Betygsredovisning Angående aggregeringsmetoden i Miljöbyggnad framgår det av slutrapporten (Glaumann et al. 2008) att det har varit viktigt med en transparens i resultatpresentationen. Med detta menade gruppen att resultaten för alla indikatorer och aspekter ska finnas tillgängliga vid presentation av områdes- och byggnadsbetyg. Det har också varit en del av syftet med aggregeringsmodellen, nämligen möjligheten att kunna presentera resultat på alla olika nivåer, inte bara som ett slutligt byggnadsbetyg. Ett transparent system vid redovisning av resultatet har både för och nackdelar. Glaumann (2013) påpekar risken med att avskräcka byggherrar om att ställa krav 22