6 Luftfartens intressen i den fysiska planeringen

Transkript

1 6 Luftfartens intressen i den fysiska planeringen Innehåll: Bakgrund och syfte Plansystemet Luftfartens deltagande i planprocessen Luftfartens krav Krav på redovisning Litteratur Luftfartens kunskapsunderlag för tillämpning av PBL och MB FLYGSÄKERHETEN VIKTIGAST inga byggnadsverk som överskrider angivna höjdbegränsningar i flygplatsens närområde undvik bebyggelse under in- och utflygningssektorerna fråga alltid flygtrafiktjänst och berörd flygplats MILJÖFRÅGORNA PRIORITERAS inga nya bostäder innanför bullerkurvorna max 70 dba och FBN 55 dba ANMÄL ALLTID byggnadsverk högre än 40 m till Luftfartsverket Luftfart och Samhälle Rapport 2002:01

2 Följande häften ingår i Luftfartens kunskapsunderlag för tillämpning av PBL och MB: 1. Introduktion 2. Luftfartsverkets sektorsansvar 3. Flygtrafiktjänstens uppgifter 4. Flygplatser i Sverige 5. Flyglinjer och trafikprognoser 6. Luftfartens intressen i den fysiska planeringen 7. Flygsäkerhet, luftfartsutrustning och skyddsområden 8. Luftfartens riksintressen 9. Luftfartens miljöpåverkan Text: Luftfartsverket, Luftfart och Samhälle Grafisk form: Form&Fakta Foto: Bildpunkten Tryck: LFV Tryck, Norrköping 2002 Ytterligare exemplar av detta häfte kan beställas från Luftfartsverket, Publikationer. Tel: Besök gärna vår hemsida

3 Luftfartens intressen i den fysiska planeringen Bakgrund År 1987 trädde plan- och bygglagen (PBL) i kraft. Lagen ersatte byggnadslagen och byggnadsstadgan från Samma år trädde även lagen om hushållning med naturresurser mm (NRL) i kraft. Genom PBL och NRL fick kommunerna ett större ansvar för den lokala miljön och hushållningen med naturresurser. Kommunerna erbjöds därmed former för reglering och fick större möjlighet att välja regleringsform. Rättsverkande reglering av mark- och vattenanvändningen och bebyggelsemiljöns utformning sker genom detaljplaner eller områdesbestämmelser. Enligt PBL ska varje kommun ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. NRL upphörde emellertid att gälla vid 1998 års utgång och hushållningsbestämmelserna fördes i sin helhet in i miljöbalkens (MB) 3:e och 4:e kapitel. Miljöbalken utgör en sammanhållen, skärpt och övergripande lag för hela miljöområdet. Bestämmelserna i de centrala miljölagarna har smälts samman i balken; det gäller bland annat de tidigare bestämmelserna i miljöskyddslagen, naturresurslagen och delar av vattenlagen. I och med PBLs ikraftträdande år 1987 har Luftfartsverket varit skyldigt att tillhandahålla planeringsunderlag till länsstyrelser och kommuner. I de fall där flygplatsen inte pekats ut som riksintresse är luftfarten ett allmänt intresse som ska vägas mot andra allmänna intressen. Syfte Syftet med kunskapshäftet är att redovisa luftfartens roll och intressen i den fysiska planeringen. Plansystemet 2,3 kap. PBL Översiktsplan Lov enligt PBL Plansystemet Regionplan Detaljplan Fastighetsplan Bindande Det är enligt PBL en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Lagen tillhandahåller tre kommunala planeringsinstrument: översiktsplan, detaljplan och områdesbestämmelser. Områdesbestämmelser 3,4 kap. MB Tillstånd enligt MB + andra speciallagar Ej bindande 3

4 Översiktsplan Vad gäller riksintressen, se häfte 8. Alla kommuner måste ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunen. Av planen ska framgå grunddragen i användningen av mark- och vattenområden och i bebyggelseutvecklingen samt hur riksintressen enligt miljöbalken ska tillgodoses. Planen är inte bindande för prövning av planfrågor enligt PBL eller annan lagstiftning, men ska ge vägledning vid beslut om mark- och vattenanvändningen. Översiktsplanens betydelse som beslutsunderlag avser att visa den politiska viljan, den långsiktiga inriktningen av markanvändningen samt att redovisa kommunens avvägningar mellan olika intressen enligt 3:e och 4:e kapitlet MB. I översiktsplanen vägs olika allmänna intressen mot varandra och ger en samlad bild av kommunens prioriteringar. I översiktsplanen bör kommunen också redovisa hur den avser tillgodose områden av riksintresse. Kommunfullmäktige ska minst en gång under mandattiden ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Vid denna prövning ska politikerna bl a ta ställning till om tidigare prioriteringar ska ligga fast eller om förändringar är aktuella. Arbetsprocessen för översiktsplanen är reglerad i PBL med krav på bl a samråd och information till en vid krets intressenter. När översiktsplanen kräver en ökad detaljeringsnivå eller en redovisning av ställningstaganden i en större skala kan detta ske genom en fördjupning av översiktsplanen. För en fördjupning gäller samma krav på innehåll och förfarande som för den kommunomfattande planen. Fördjupningar av översiktsplanen kan t ex användas för delar av kommunen, mindre tätorter eller för mark- och vattenområden med särskilda förutsättningar för en viss verksamhet. Detaljplan Detaljplanen reglerar markanvändning och bebyggelsemiljö främst i områden med sammanhållen bebyggelse. Planen är bindande för efterföljande prövning av bygglov m m och har en begränsad genomförandetid på minst fem och högst femton år. Under genomförandetiden får planen inte ändras, ersättas eller upphävas mot berörda fastighetsägares bestridande annat än om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Om planen ersätts med en ny, ändras eller upphävs under genomförandetiden, har fastighetsägarna rätt till full ersättning av kommunen för den skada de lider. Efter denna tid är byggrätten mer osäker eftersom planen då kan ersättas, ändras eller upphävas utan särskild ekonomisk kompensation till fastighetsägarna för minskad byggrätt. I bestämmelserna till detaljplanen kan bl a miljöstörningar begränsas. En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt PBLs regler upprättas om detaljplanen medger förändringar som kan medföra en betydande påverkan på miljön, hälsan och hushållning med mark, vatten och andra resurser. Förutom sakägarna har berörda hyresgäster och boende samt berörd hyresgästorganisation rätt att överklaga detaljplanen. Staten (länsstyrelsen) kan också överpröva en plan på eget initiativ, men endast om riksintressen, mellankommunala intressen, miljökvalitetsnormer eller kraven på hälsa och säkerhet inte tillgodosetts. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan införas för begränsade områden som inte omfattas av detaljplan, för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse enligt 3:e eller 4:e kapitlet miljöbalken tillgodoses. Bestämmelserna kompletterar översiktsplanen och används för att reglera mark- och vattenanvändningen och bebyggelsemiljöns egenskaper. Områdesbestämmelser har samma karaktär som detaljplanebestämmelser men är tänkta att reglera endast ett fåtal frågor. De kan vara ett alternativ till detaljplan när det finns ett behov av att reglera befintlig bebyggelse, men ger till skillnad från detaljplan ingen förhandsbestämd byggrätt och inte heller någon rätt för kommunen att lösa in mark. Det är framför allt när konkurrerande intressen gör sig gällande som en reglering genom områdesbestämmelser kan behöva ske. Genom områdesbestämmelser kan allmänna intressen prövas mot varandra på ett bindande sätt och ett allmänt intresse kan prövas mot ett enskilt. 4

5 Luftfartens deltagande i planprocessen Luftfarten deltar i den kommunala planeringen i första hand genom representanter för flygplatsen. Flygplatsen har möjlighet att få råd av Luftfartsverket genom avdelningen Luftfart och Samhälle. För luftfarten är det viktigt att verka för att flygplatsägaren deltar i planeringsprocessen i ett tidigt skede. För att säkerställa flygplatsverksamheten på lång sikt måste flygplatsägaren ha ett aktivt samarbete med kommunerna för att nödvändiga reservat och restriktioner inarbetas i de planformer som är tillämpliga enligt PBL. Flygplatsägaren måste också inför kommunen skapa en förståelse för flygplatsens förutsättningar att bedriva flygtrafik. De flygplatser som är utpekade som riksintresse har ett visst skydd mot intilliggande samhällsutbyggnader genom att utbyggnaden ska gå att förena med flygplatsen. Länsstyrelsen bevakar att detaljplaner och områdesbestämmelser tillgodoser riksintresset. För att kunna hävda riksintresse måste särskilda kriterier finnas. Riksintressena och bedömningsgrunderna behandlas i häfte 8. I en planeringsprocess kommer luftfartens behov att vägas mot andra allmänna intressen. Det är mycket viktigt för flygplatsens utveckling att handlingar och planärenden från kommunen bevakas. Om flygplatsens intressen trots allt inte blir tillgodosedda under planprocessen kan flygplatsen som en sista utväg överklaga. Flygplatsen har överklaganderätt när det gäller bygglov, detaljplaner m m som på något sätt berör flygplatsen, dvs flygplatsen är sakägare. Detta gäller även planer i andra kommuner än flygplatsens värdkommun om flygplatsens rätt begränsas på något sätt. Länsstyrelsens roll Luftfartsverket och länsstyrelsen bör samverka för ett brett utbyte med kommunens planeringsansvariga för att lyfta frågor i ett brett perspektiv kring flygplatsens utveckling, eftersom många frågor är gemensamma för flygplatsen och kommunen. Samverkan underlättar såväl kommunens planering och ambitioner om flygplatsens roll ur näringslivssynpunkt, som luftfartssektorns ambitioner om kvalitativa frågor kring flygplatsen och dess tillfarter.

6 Behandling av planer och bygglov Vid upprättande av en plan ska kommunen samråda med olika intressenter, bland annat länsstyrelsen. Under samrådsskedet får kommunen tillgång till den kunskap och de synpunkter som finns i det aktuella området. Samtidigt ges information till berörda intressenter. För länsstyrelsen finns en lagstadgad skyldighet att under samrådstiden tillhandahålla planeringsunderlag, ge råd om bestämmelserna i 2:a och 3:e kapitlet PBL, verka för att riksintressen och miljökvalitetsnormer tillgodoses, samordna mellankommunala intressen samt bevaka statens myndighetsintresse, bland annat luftfartens. Underlagsmaterial tillhandahålls i första hand från flygplatsen och i andra hand från Luftfartsverkets avdelning Luftfart och Samhälle. Flygplatsen kommunicerar direkt med kommunen i plan- och bygglovfrågor. Luftfartsverket, Luftfart och Samhälle svarar på remisser till länsstyrelsen som därefter sammanfattar myndigheternas synpunkter till ett yttrande. Se häfte 8 Luftfartens riksintressen för planeringsprocessen för dessa. Framtida utbyggnadsplaner Flygplatsen står för stora värden, både företagsoch samhällsekonomiska. Att förvalta flygplatsen väl så att den även bortom överskådlig framtid kan användas på det sätt som regionala företrädare och Luftfartsverket bedömer att den kommer att behöva användas, är en viktig förutsättning för regionens utveckling. För flygplatsernas utbyggnadsplaner, se det lokala kunskapsunderlaget.

7 Luftfartens krav konsekvenser för samhällsplaneringen En flygplats kan påverka och stärka en regions attraktionskraft genom att fler företag etablerar sig där t ex genom att det finns möjligheter att flyga. Regionens påverkan kan då innebära att efterfrågan på ankomster/avgångar och annan service ökar. Det är också viktigt att det är möjligt att resa till exempelvis Stockholm över dagen, och att kunna ta sig vidare ut i Europa och världen. Det är viktigt att luftfartens krav beaktas eftersom det annars kan medföra att flygplatsen inte längre kan användas för avsett ändamål eller utvecklas, eller att flygtrafiken på ett eller annat sätt inskränks. I värsta fall måste flygplatsen flyttas till orörda markområden vilket är dålig resurshushållning. Dessa frågor behandlas också i det lokala kunskapsunderlaget. Se vidare häfte 7 Flygsäkerhet, luftfartsutrustning och skyddsområden. Flygplatsen och Luftfartsverket, Luftfart och Samhälle är remissinstanser i dessa frågor. Flygbuller Regeringen har i propositionen 2001/02:20 Infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem tagit fram en vision för att visa hur transportsystemet kan komma att se ut när alla transportpolitiska och övriga relevanta mål är uppfyllda år Bland de mål som ska uppfyllas finns riktvärden för trafikbuller. Vid planering av ny bebyggelse måste bullerfrågan beaktas. I regeringens proposition 1996/97:53 Infrastrukturinriktning för framtida transporter beslutades att: Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnation av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnation eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur: 30 dba ekvivalentnivå inomhus, 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, 55 dba ekvivalentnivå utomhus (vid fasad), 70 dba maximalnivå vid uteplats i ansluning till bostad. För utomhusnivån avses för flygbuller FBN 55 dba. Se vidare häfte 9 Luftfartens miljöpåverkan. Boverket ger i skriften Planera för en god ljudmiljö en första vägledning, följande rekommendationer: Riktvärdet 70 dba maximalnivå vid uteplats i anslutning till bostad ska alltid eftersträvas vid nyplanering av bostäder och infrastruktur. En mer liberal tillämpning kan tills vidare i vissa fall vara motiverad i samband med förändringar i befintlig bebyggelse i anslutning till landets flygplatser. T ex bör naturliga kompletteringar med nya bostadshus i redan bebyggda planlagda områden ofta kunna accepteras om en intresseavvägning visar att det finns starka skäl för ett bebyggelsetillskott. Vid den avvägning som måste göras mellan målet att nå riktvärdet och andra intressen bör omfattningen/frekvensen av de störningstillfällen när maxvärdet överskrids analyseras, liksom när störningar väntas uppträda i tiden. Beräknade framtida bullernivåer redovisas också. Maximala bullervärden överstigande 80 dba kan bara accepteras i mycket speciella undantagsfall. (Riktvärdet avser buller vid uteplats. Riksdagsbeslutet klargör att där utomhusvärdena inte kan uppnås ska inomhusvärdena eftersträvas.) Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att i samråd med trafikverken och Boverket utveckla definitionerna för riktvärden för buller för de olika trafikslagen så att de blir mer jämförbara. Uppdraget redovisas i rapporten Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur förslag till utveckling av definitioner. Naturvårdsverket föreslår följande definitioner av bullerriktvärden för flygtrafik: 30 dba dygnsekvivalentnivå inomhus, avser ett bullervärde beräknat som ett typvärde för ett trafikårsmedeldygn. Riktvärdet gäller för bostäder för permanentboende, fritidshus och vårdlokaler. 45 dba maximalnivå inomhus nattetid, avser ett beräknat bullervärde av den mest bullrande flygplanstypen under en trafikårsmedelnatt. Riktvärdet får överskridas högst tre gånger per natt och gäller för bostäder för permanentboende, fritidshus och vårdlokaler. 55 dba dygnsekvivalent ljudtrycksnivå utomhus, avser ett bullervärde som tillämpas för såväl uteplats som bostadsområdet i övrigt. Riktvärdet gäller för bostäder för permanentboende, fritidshus samt vård- och undervisningslokaler. 70 dba maximalnivå utomhus, avser ett beräknat bullervärde av den mest bullrande flygplanstypen under ett årsmedeldygn. I avvaktan på resultat av fortsatt utredningsarbete får riktvärdet tills vidare överskridas högst tre gånger under dag/kväll ( ). Riktvärdet gäller främst för planering av bostäder för permanentboende, fritidshus, vårdlokaler och bebyggelsekoncentrationer. 7

8 A C/L landningsbana Mått: meter B Bredd 4800 m Rullbana Kod 4 flygplats. Den högsta höjd som byggnadsverk (byggnader, master, vindkraftverk etc.) får ha i flygplatsens närområde. Kod 4 flygplats. Sektion A-A Mått: meter Lutning 1: B Banlängd (BL) ,5 BL A Riktvärdestillämpningen i områden av riksintresse för luftfarten När det bedöms om en åtgärd kan påverka ett riksintresseområdes användbarhet negativt, har det ingen betydelse om åtgärden vidtas inom själva riksintresseområdet eller utanför dess gräns. Det är själva påverkan på funktionen flygplats som är avgörande för bedömningen. I översiktsplanearbetet bör kommunen noga analysera hur en strikt tillämpning av riktvärdena för buller kan komma att påverka bebyggelseutvecklingen inom och i anslutning till flygplatsen. Bullersituationen kopplad till framtida utveckling av flygplatsen måste klarläggas så långt som möjligt. Ur kommunens synpunkt är det angeläget att så långt det är rimligt verka för att människors bostäder i framtiden inte exponeras för buller som överstiger riktvärdena. Ur samhällets synpunkt är det angeläget att flygplatsen garanteras utvecklingsmöjligheter så länge som möjligt. Bullerkurvor i översiktsplaner De bullerkurvor som redovisas i kommunens översiktsplan bör så långt möjligt visa den framtida maximala bullerutbredningen på flygplatsen. Höjdbegränsande områden Runt alla flygplatser finns områden som begränsar byggnadshöjder som bör skyddas för att flygsäkerheten inte ska äventyras. Områdena skyddas genom att byggnadsverkens höjder inte får överstiga höjdbegränsningarna. Alla byggnadsverk berörs såväl fasta (byggnader, master, vindkraftverk) som tillfälliga (byggnadskranar etc) berörs. Området som begränsar byggnadshöjderna är unikt för varje flygplats. Analys om byggnadsverken är för höga görs av Luftfartsverkets avdelning Luftfart och Samhälle för den civila luftfarten. Regler för hur dessa områden ska utformas finns i Luftfartsverkets Bestämmelser för Civil Luftfart Flygplatser (BCL-F). Bestämmelserna finns i Luftfartsverkets författningssamling, Om kravet på höjdbegränsningarna inte innehålls, t ex om det byggs ett vindkraftverk eller en mast som överstiger höjdrestriktionerna, medför detta begränsningar för flygtrafiken. Kod 4 flygplats. Sektion B-B. 8

9 Begränsningarna kan innebära: Att lastbegränsningar införs som medför att allt bagage inte kommer med, eller att flygplanet inte kan ha tillräckligt med bränsle för att ta sig direkt till slutdestinationen utan måste mellanlanda för att tanka. Att flygplatsen bara får användas vissa tider på dygnet. Att landning inte kan ske vid dålig sikt och/eller låga moln. Att flygplatsen får en sämre regularitet, vilket innebär att flygplanen får svårt att hålla tidtabellen. Flygplatsens framtida utvecklingsmöjligheter är också en ekonomisk fråga för kommunen, beroende på vilka investeringar som gjorts i området runt flygplatsen, exempelvis bostäder, verksamhetsområden etc. Bebyggelse i flygplatsens närområde Det får inte finnas några byggnadsverk i flygvägarna eller i flygplatsens närområde som riskerar flygsäkerheten. Exploateringar i närheten av flygplatsens in- och utflygningsstråk ska ske i samråd med flygplatsen, bl a för att utreda flygets riskbidrag i området. Som praxis för hur nära en flygplats bebyggelse kan tillåtas används flygplatsens bullerkurvor. A C/L landningsbana Mått: meter +80 R 3000 R R 2000 R Kod 1 flygplats. Den högsta höjd som byggnadsverk (byggander, master, vindkraftverk etc) får ha i flygplatsens närområde. Kod 1 flygplats. Sektion A-A. B B A Master, vindkraftverk etc Master, vindkraftverk, kraftledningar m fl anläggningar kan påverka luftfarten negativt. Luftfartens intressen omfattar inte bara området runt flygplatsen, utan även den luftfartsutrustning som finns ute i terrängen i form av radiostationer för UHF- och VHF-trafik, navigeringshjälpmedel av olika slag (VOR, DME, NDB eller signalfyrar) samt radarstationer. Mellan dessa objekt kan det även finnas radiolänkstråk. Detta innebär att innan master och dylikt uppförs är det viktigt att samråd har skett med Luftfartsverket. För att kunna göra en bedömning om byggnadsverket stör luftfartens intressen eller inte behövs uppgifter om läge och höjd. Informationen bör vara i koordinatsystemet RT90 eller SWEREF 99 och höjdsystemet RH Mått: meter Banlängd (BL) Banmitt +0 0,5 BL 30 Kod 1 flygplats. Sektion B-B

10 Järnväg Vid planering av en ny järnvägssträcka förbi en flygplats eller annan luftfartsutrustning måste hänsyn bl a tas till starkströmsförordningen som säger att luftledningar för starkström normalt inte får anläggas närmare än 4 km från landningsbanans mittpunkt. Beroende på hur järnvägen dras fram relativt flygplatsen samt efter en noggrann analys kan detta avstånd få underskridas. Hänsyn måste också tas till att ljuslinjer för inflygning inte störs samt att höjdbegränsande områden inte får genomträngas. För luftfartsutrustning som är placerad skilt från flygplats gäller andra avstånd. Samråd bör ske med både berörd flygplats och Luftfartsverket. Kontakter med Luftfartsverket skall alltid ske om avståndet till en flygplats kan komma att underskrida 4 km. Väg Vid planering av en ny väg förbi en flygplats eller annan luftfartsutrustning måste hänsyn tas till ljuslinjer och de områden som begränsar byggnadshöjder. Det bör observeras att skyddsavståndet till en luftfartsutrustning kan röra sig om flera kilometer. Ljus från fordon får heller inte störa flygtrafiken. Samråd bör ske både med berörd flygplats och Luftfartsverket. Byggnadsverk över 40 m Alla byggnadsverk med en höjd av 40 meter eller högre ska anmälas till Luftfartsverket i enlighet med Luftfartsverkets Bestämmelser för Civil Luftfart Flygplatser (BCL-F) kapitel 4.1, samt hindermarkeras i överensstämmelse med bestämmelserna i detta kapitel. Exempelvis ska byggnadsverk över 150 meter hindermarkeras med högintensivt ljus, blixtrande eller roterande. Krav på redovisning Luftfarten har följande krav på redovisning av luftfartens intressen i kommunala planer: Översiktsplan I översiktsplanerna bör flygplatsernas höjdbegränsande områden och bullerkurvor för flygplatsens maximala utbyggnad och trafik redovisas. Materialet tillhandahålls av respektive flygplats. Luftfartsverket, Luftfart och Samhälle kan bistå flygplatserna med redovisning av de höjdbegränsande områdena. De konsekvenser som de höjdbegränsande områdena och bullerkurvorna medför för samhället bör redovisas i översiktsplanen i form av restriktioner eller rekommendationer. Exempel på översiktplan. Kartunderlag från Lantmäteriet Detaljplan Vid detaljplaneärenden som ligger inom flygplatsens influensområde ska kommunen i första hand samråda med flygplatsen. Det är viktigt att flygplatsen är sakägare i planärendet för att senare i planprocessen ha rätt att överklaga antagandet av planen om det blir aktuellt. Om flygplatsen överklagar planen är det Luftfartsverket, Luftfart och Samhälle som är samrådspart och remissorgan till länsstyrelsen. Enskilda byggnadslov Vid enskilda bygglov inom en flygplats influensområde ska kommunen vända sig direkt till flygplatsen. Dispens från höjdbegränsningarna När byggnadsverk är högre än tillåtet innanför det höjdbegränsande området kan kommunen/flygplatsen ansöka om dispens hos Luftfartsverket. 10

11 Anmälningar enligt BCL-F Enligt Luftfartsverkets Bestämmelser för Civil Luftfart Flygplatser (BCL-F), kapitel 4.1 ska den som vill uppföra ett byggnadsverk med en höjd av 40 meter eller högre, oavsett läge, göra en anmälan om byggnadsverkets läge och höjd. Anmälan tillställs Luftfartsverket, avdelningen Luftfart och Samhälle, för behandling och eventuell prövning hos Luftfartsinspektionen. Litteratur Boken om detaljplan. Boverket. Boken om översiktsplan, del II. Översiktsplanen i lagstiftningen. Boverket. Didón, L U., Magnusson, L., Millgård, O., Molander S. Plan- och bygglagen. Norstedts laghandböcker. En modell för redovisning av flygplatsens fysiska framtid. Luftfartsverket Miljöbalken och den fysiska planeringen nr 5. Miljöbalksutbildningens kompendium i miljöbalken och dess förordningar. Februari Miljöbalksutbildningen. Planera för en god ljudmiljö en första vägledning. Boverket. Riktvärden för trafikbuller vid nyanläggning eller väsentlig ombyggnad av infrastruktur. Förslag till utveckling av definitioner. Naturvårdsverket. Kunskapshäftet är utarbetat i samråd med Boverket. Upplysningar om innehållet lämnas av Sektionen för miljö och fysisk planering på Luftfartsverkets avdelning Luftfart och Samhälle, tel Upplysningar kan också erhållas från respektive flygplats.

12 Luftfartsverket ska främja ett säkert, tillgängligt, effektivt och miljöanpassat flyg för att tillgodose människors resebehov och näringslivets behov av varutransporter. Luftfartsverket har tre verksamhetsområden: produktions-, säkerhets- och sektorsverksamheten. Regeringen har givit Luftfartsverket det samlade ansvaret sektorsansvaret för den civila luftfarten och det är avdelningen Luftfart och Samhälle som har den uppgiften inom verket. Det betyder att avdelningen ska fungera som en pådrivande kraft och bidra till att de transportpolitiska målen som regeringen har satt upp också uppfylls. Det handlar om att flyget ska vara tillgängligt för alla. Det ska vara ett miljöanpassat och säkert transportmedel, ha hög transportkvalité, liksom att det ska bidra till att alla regioner inom Sverige får förutsättningar till en god utveckling. Statsmakternas transportpolitiska mål är därmed ledstjärnan för Luftfart och Samhälles arbete. Häftet vänder sig till planerare vid kommuner och länsstyrelser samt verksamhetsutövarna vid landets flygplatser. Det ska fungera som handledning i den kommunala fysiska planeringen, exempelvis vid ny- och tillbyggnad av bebyggelse och infrastruktur som direkt eller indirekt påverkar luftfarten. Luftfart och Samhälle Norrköping Telefon Telefax Telex CIVAIR S luftfartsverket@lfv.se