GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD"

Transkript

1 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Agneta Riedel

2 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3 Ordlista Pauträskdialekt till svenska 4 65 Ordlista svenska till Pauträskdialekt Några ord om grammatik med mera 129 Utflykt till Paubäcksdammen 130 Tjäder, orre, järpe, ripa 130 Flakaträskvägen på vår dialekt, av Stig-Ove Gustafsson 130 Fina bider från Pauträsk som tagits bort från tidigare plats 131 Solnedgång vid Pauträsket Från Svedbergs båtlänning mot Holmsunnä Foto: Anci Abrahamsson PAUTRÄSKLOGEN Pauträsklogen flyttades till festplatsen från Samlings och serveringslokalen Holken Bäcknäs, Åskilje används flitigt för byns fester och samman- komster. Kan hyras för fester och möten. Foto: Anci Abrahamsson Även om logdanserna tills vidare har upphört, är det inte slut med festligheter vid Logen och Holken. På midsommardagen anordnar IF Berguven en hemvändarkväll-grillkväll, med pub och trubadur. Innan älgjakten samlas jaktklubben till surströmmingsskiva. Efter älgjakten bjuds det till älgfest. Norra och södra jaktlagen turas om att bjuda till fest. Ungefär 70 personer äter älgköttsoppa mm. I december bjuder IF Berguven på julfest med musikunderhållning. Valborgsmässoafton firas här med brasa och fest i Holken. 1

3 FÖRORD Sedan första juli 2009 är jag pensionerad före detta lärare. Efter genomgången folkskollärarutbildning vid lärarhögskolan i Luleå, arbetade jag några år i Tärendö i Tornedalen. Då jag såg hur elevunderlaget i Pajala kommun på 1970-talet med oroväckande hastighet minskade, valde jag att genomgå en ettårig vidareutbildning till speciallärare vid Umeå universitet. Därefter tillträdde jag första juli 1979 en speciallärartjänst i Eskilstuna. En tjänst som jag innehade fram till min pensionering i juli När jag berättat för elever hur det var under min uppväxt och skolgång i Pauträsk, var barnen i Eskilstuna övertygade om att jag bara hittade på. Jag berättade bland annat om den vintertid hästdragna skolskjutsen mellan Finnäs och skolan i Pauträsk. Om det väsande ljudet från primuslamporna. Hur de fungerar och hur man tänder dem. Jag berättade också om att vi under andra världskriget, på grund av bristen på lysfotogen fick lov att använda oss av karbidlampor. Vad de hade allra svårast att tro vara sant, var när jag berättade om hur det var när jag var fem år och vi fick elektricitet hemma. När jag genom åren besökt Pauträsk och Storumantrakten har jag märkt hur både den lokalhistoriska kunskapen, förståelsen av, och användningen av dialekten gradvis minskat och verkar vara på väg att helt försvinna. Som pensionär bestämde jag mig för att göra mitt bästa för att bevara dialekten till eftervärlden och nu anser jag mig vara klar med ordlistan. Att dialektordlistan skulle vara klar är kanske att säga för mycket. Jag har nämligen flera gånger tidigare sagt att den var klar, men bara efter någon vecka lagt in ett nytt ord eller gjort någon ändring eller förbättring. Jag är som sagt uppvuxen i Pauträsk och trots att jag varit borta så många år har jag fortfarande ett i det närmaste intakt ordförråd på Pauträskdialekten. Under arbetet med ordlistan har jag inte intervjuat en massa människor. Däremot har jag tydligen i minnet lagrat mängder av ord som använts i min närhet, och av mig själv. Under arbetet med ordlistan har dessa ord poppat upp ur minnet. Det var massor av ord jag inte visste att jag kunde. När jag har varit riktigt osäker har jag ringt min mor i Storuman, som föddes i Bergnäs 1916, och stor del av sitt liv bodde i Pauträsk. Mina tankar omkring stavning av dialektorden Det är svårt att fästa Pauträskmål och de flesta andra dialekter på pränt. Jag har på internet sett avskräckande exempel, med långa förklaringar om hur olika fonetiska tecken ska tolkas, så att jag ledsnat innan jag kommit fram till själva texten. Därför bestämde jag mig för en stavning som är en blandning mellan något som liknar vanlig svensk stavning, och vad som också liknar fonetisk skrift. Jag har dock, med så ljudenlig stavning som möjligt, enbart använt vanliga bokstäver i förhoppning om att det ska vara lättläst och lätt att förstå. Pauträskdialekten, som har utvecklats som ett välfungerande talspråk, har aldrig använts som skriftspråk. Därför finns det mycket att utveckla när det gäller hur orden bör stavas. Jag har inte haft några tydliga principer, utan försökt avgöra detta från fall till fall, och mest gått på känn, d.v.s. vad jag tror kan fungera för att kunna kommunicera uttalet via skriftspråket. 2

4 Tje och sje-ljuden har jag försökt stava så ljudenligt som möjligt. Tje-ljudet har jag stavat med tj utom efter t inuti ord där jag använt ch. Exempel: Bättchäs och lyttchen. Sje-ljudet har jag stavat med sj, sch eller rs beroende av vad som för mig känts rätt i det aktuella fallet. Vilka ord ska med i ordlistan. Var ska jag dra gränsen mellan dialekt och rikssvenska? Jag har inte tagit med ord som ligger nära rikssvenskan. Nedan ger jag ett exempel på ett verb som jag inte tagit med, för att det ligger för nära rikssvenskan. DIALEKT Presens imperfekt supinumform Bär, bar, buri (öppet a i bar) SVENSKA presens imperfekt supinumform Bär, bar, burit Presensformerna är lika. Imperfektformerna uttalas olika och i supinumform faller t bort. Detta exempel bör ge läsaren en uppfattning om ungefär var jag dragit gränsen. Undantag från ovannämnda princip har jag gjort för benämningar på ett fåtal företeelser som har kommit helt ur bruk efter 1950-talet och nu närmast kan betraktas som museala. Dessa illustreras då med bild, då det är nästan omöjligt att med ord beskriva och förklara. I de fall jag kan hitta en video på youtube som visar hur föremålet använts, länkar jag dit, särskilt när det gäller sådant som jag själv använt i min barndom. Exempel på sådant är primuslampa, som vi använde innan vi fick elektricitet, och separatn = separatorn. En sådan av märket Alfa Laval vevade jag själv som barn. Illustrerade med foto är bland annat härvelkors, lavoar och skohö, vilka i likhet med primuslampa inte är dialektord, men ändå historiskt hör samman med tiden vid andra världskrigets slut, då dialekten i min hemtrakt och användningen av härvelkors, lavoar och skohö på allvar påbörjade sin tillbakagång. Av dessa företeelser har bara dialekten överlevt, men uttunnas mer och mer och riskerar att helt försvinna inom en mansålder. De ovan nämnda företeelserna var, trots att de succesivt togs ur bruk, välkända i södra Lappland fram till 1960-talet. Nu vet inga ungdomar längre vad det är/var, och än mindre hur de användes. Detta är en del av vår hembygds historia, som jag vill föra vidare. Ove 12 år Pauträsk skola Ove nutid Eskilstuna 25 september 2015 Ove (Bengt-Ove) Bengtsson född 1942 E-post: bengtsson.bengtove@gmail.com 3

5 GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD (Lite om grammatik och förklaringar finns att läsa på sidan 128) HÄR FÖLJER EN ORDLISTA PAUTRÄSKDIALEKT TILL SVENSKA FÖLJD AV EN ORDLISTA SVENSKA TILL PAUTRÄSKDIALEKT Ordlistan innehåller 2000 uppslagsord (Ungefär 2500 enskilda ord och uttryck) Obs! Tjockt l är markerat. Ex: Bälefisken A a före kvinnonamn (a Kerstin kömmä hit) Abbar, abbarn Abborre, abborren Ackordér Köpslå, förhandla Affäres Göra affärer Aftaväl Eftermiddagsmåltid Agasam (betonat tredje a) Ansvarsfull Ajtomát Automat Áksan Tvärstycke på skacklar och stötting Áktdä! Akta dig! Áktsä Akta sig Almycke (öppet a) Mjölkört, rallarros Almälla (öppet a) Öglan från selen, genom skackeln Alldeles oppa tok Alldeles galet, åt skogen Aller Aldrig Aller sä litä En smula, något (Aldrig så lite) Allomstass Överallt Alltisänn Rätt vad det är, oförhappandes (Gäller framtid) Ámpen Ivrig, orolig, ängslig, bekymrad Ámper Pigg, kvick Ámpes Bekymra sig, oroa sig Ampäsä Oroade sig Angerst Ångerfull Ánna Skördetiden t.ex. slåttanna = höslåttertid Annandagsblia Ánnara Annfäktes Ánnsia Annrän Annsönns, annsjönnsch Ánnvar Annvara Annörja Köldperioden mellan Lucia och Jul bryts tillfälligt ungefär vid Annandag Jul av några dagars blidväder Skidor Stressad, känner sig stressad På andra sidan (om ett vattendrag) Andra personer Motsols, bakvänt Varannan Betrakta, observera Skidspåret 4

6 Arbetä ligg å Aren (öppet a) Arguler (betonat e) Armade Armest (öppet a) Arn (undearmslängd) Asaforen Asadelut Aschulä (kort öppet a) Askfisn Avarne Avarnom Avavick Avesia B Ba Backen Back-knix Bak å fram Bakan, bakavén Bakanför, bakarne Bakerst, bakersti Bakätter (betonat ä) Bakfälen Baklannä Bakselan Bakstammen Bakufjäla (se bild nedan) Det är mycket att göra just nu Andra, de andra Argumentera Förstärker hårda ord. Ex: Ditt armade as! Knappast Alnmåttet (1 aln = 2 fot = 4 kvárter = 59,4 cm) Vårdslöshet (farlig sådan) Riskabelt, farligt (okristligt) Ändan Yngsta barnet Ovanpå Ovanför Obalans på grund av hög tyngdpunkt Avigsidan Bara, endast Marken, jorden Liten kulle överst i en backe Avig Barkdelen på en timmerstock (Spill vid sågning) Bakom Längst bak Bakom (efter) Spår man följer åt det håll djuret kom ifrån Sluttning mot norr Extra seldon vid tunga lass Aktern på en roddbåt Bakredskap, med vilket man överförde det ogräddade brödet från bakbordet till ugnen (diameter 700 mm) På högra bilden: Randkaveln, skrapa (långt betonat första a) rallra, sopen, bakuspjalka å gräddspjalka. Dessa avbildade bakredskap finns i vår bryggstu (bagarstuga) i Pauträsk, Storumans kommun. 5

7 Bakuvén Balk å Balka Ballongbyxen Bambo! Bannréjä Bark iväg, barkä iväg Barmsjinn Basväg Basvägskärn, baselistn Beckolja Begstut Beföringa Beförtin Beg Begés Behändi (betonat ä) Bejär, bejol, bejórt Belyfti Benut Ber, bera Berukang Besjärm sä, besjärmä sä Besmí Bessel (betonat första e) Betárt (kort a) Betroddn Bettnäs, bettnäsä, bettnäsä Beviljat (Ha hä) Bi, bi på (långt i) Bi på pären Binn, bann, bunni Binn näta Ved att elda bakugnen med Avdela ett utrymme Väggar i kätte Ridbyxor Rop som användes om träd grövre än tumsaxens max 18 tum Kobindsle. Att tjudra kon i båset med Far iväg, for iväg utom kontroll (På tok) Skinnförkläde Huvudväg vid timmerkörning Man som skötte basvägen vid timmerkörning Myggmedel (starkt); Biprodukt till tjära Envis människa Flyttning till/från fäboden. Eller flyttning av renhjord Tid för flyttning med djuren till fäboden (omkring 10 juni) Tjurig, ovillig Tvistar, är inte överens, har olika åsikter Nätt, rar Begär, begärde, begärt Oförvägen, lite odygdig Benig Bär, bären Bärklase. Kvist eller grässtrå man trätt upp bär på Urskulda sig, urskuldade sig Besvärligt arbete, besvärlig syssla Betsla Betalt, betalning Om man har betroddn är man betrodd och ansedd vara pålitlig Härsknar, härsknade, härsknat Ha det bättre än man förtjänar Hålla sig mätt länge Äta sig mätt, huvudsakligen på potatis Binder, band, bundit Göra nätslingor Bissmanä Besman (Förr vanlig handvåg) 6

8 Bitte Bjega Bjes, bjesa (koen) Bju, bjudd, bjudd Bjärka Bjäller (betoning ä och e) Bjärkstol Bitit Knäa. Gå ostadigt Binda korna Bjuder, bjöd, bjudit Björken Prata fort Tätväxande rotskott på björkstubbe Björn Björnmöger Black Blada Blaka Blakatvetn Blannbytta Blask, blaskä, blaskä Blaskut Blask å sä, blaskä å sä Blattn ihop Blattn, blattnä Blavér Bleka Blekfis Bleksot Blemm, blemmen Blia Blinnbrems, blinnbremsn Blisch Blistér, blisträ, blisträ Blisterpunga Bloblem, bloblemmen Verktyg (som en hävarm), används för att binda ett timmerlass med kättingar Hästmyra som svärmar och då har vingar Utan pengar Vända blad Grovbila timmer Spån vid bilning Bytta för vardagsdricka (vattenblandad kärnmjölk) Blinkar, blinkade, blinkat Tunt, vattnigt, dåligt. T.ex. svagt kaffe Tvättar sig, tvättade sig (snabbt) Falla ihop (av ansträngning, fysisk eller psykisk) Blöts upp, blöttes upp. Ex: Hårt tunnbröd, lera mm, som blöts upp och därför mjuknar och ev. löses upp Skryta, skrodera Stämpla (märka) skog som ska avverkas Blek, ljushyllt person Blodbrist Blåsa, brännblåsa/blåsor, brännblåsor Töväder Gråbroms, gråbromsen Glad, ser gladlynt ut Visslar, visslade, visslat = Flatvattuskon = Skrenablemmen. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida utan klack Blodblåsa, blodblåsorna 7

9 Blopaltn Bloår, bloåren Blysch Blåisn Blåjakob, blåhansch Blåknut Blåmjölka Blåning Bläckt Blöta Blodpalt Blodåder, blodådrorna Kisa (blinka) När det är riktigt halt är det blåisn Blåhjon. Blå skalbagge. Kan ses i virkeshögar. Hård knut, som är svår att lösa upp Skummjölken Blåmärke Vifta (med armarna) Maträtt av tunnbröd. Hårt tunnbröd blöts och värms i mjölk eller buljong Blötskodd När man fått in vatten i stövlarna t.ex. Bocken Den främre kälken vid timmerkörning Bogfjäla Skulderbladet Boka (betonat o) böckren Boken, böckerna Bol, bolä Bord, bordet Bondeförbundara Kängor med snörning, gummerad skodel, läderskaft Bonnska Dialekt. T.ex. Storumanbondska = Storumandialekt Bo näta Sätta telnar på näten, laga näten Bortanför Bortom Bortesti Längst bort Borti Utav, av, från Borti tok Oacceptabelt, galet Borti vettä Knäpp, tokig Borti vägen Ur vägen Bortjórt Undanstökat, klart Bottn (betonat kort o) Vinden, övervåningen Bottn*, bottnä Bottna, bottnade *(betonat nasalt n) Bottnsjyla Täcker bottnen Bra däg! Snälla du! Bra je! (långt e) Snälla ni! Brakasjit Ljudlig fis Bránnbera Hallon Brannjärnä Trefot. Ring med tre ben. Användes vid kokning/matlagning, över öppen eld Brank-isn Is som brister 8

10 Brankä Branntjäpp, branntjäppen Bráno Bratt Brattback Bre, brea, bréen Bre, breare, breest Bredave Bredda Brems, bremsn, bremsa Brinn unner Brolysä Bron Bruck, bruckä, bruckä Brura Bruschel, bruschlä, bruschlä Bryckstun, bryggstun Bryt, bröt, brutte Bryta Bröts sönder (is och skare) Eldgaffel, eldgaffeln Ganska, rätt så, i mesta laget Brant Brant backe Bräda, brädan, brädorna Bred, bredare, bredast Bredvid Bredden Broms, bromsen, bromsarna (insekt) Fryser under på skidor eller medar Utebelysningen Farstutrappen Brukar, brukade, brukat Bruden Drar/drog/dragit ihop timmer för bortkörning Bagarstugan Bryter, bröt, brutit Maträtt (frukost) av tunnbröd eller knäckebröd som brutits i bitar i långfil eller mjölk Brå Tidig Bråbär (långt betonat å ä) Ko som kalvar på hösten är bråbär Brågärv (långt betonat å) Brådmogen, lillgammal Bråttomt Bråttom Brå-år År då växtligheten kommer ovanligt tidigt Bräsa Stå bredbent eller ta ovanligt långt steg Bräst, brästä, brästä Sprättar, sprättade, sprättat upp Brätt sjiden Brätt åttabak Brättes Böja upp skidbrättena: Värma i hett vatten, böja över stången, där man hängde spiskroken Fram till 1950-talet använde vi enkla skidor av gran eller björk. Dessa behövde brättas om efter ett par år. Mitt första par lamellskidor var av märket Splitkein. Lutar(sig) bakåt Stoltsera, gå ovanligt rak i ryggen 9

11 Brönagga, nagga (kort bet. a i nagga) Naggen: Hopbundna stora fågelfjädrar, som man naggade bröd med. (Företrädesvis tunnbröd, som bakades på ojäst deg) Har i modern tid ersatts av rulle med piggar Brörallra, rallra, kakurallra >>>>>>>>>>>>>>>>>>> Bakredskap som rullas över brödet före Används vid bakning av mjukkakun gräddning. Mjukkakun bakas på jäst deg Brörern Bröt Bukjola Buksörja Bullerkús Bullrut Búltn Bröderna Flottningstimmer som fastnat i bäcken/älven och stoppar upp timmer som kommer uppifrån Rem i selen som spänns under hästens buk Om man la för sig mer än en kaka i taget från kakfatet visade man buksörja. Ansågs mycket ofint Bullersam man/pojke Bullrig, högljudd Varpen läggs upp på denna i vävstolen Búltn Bussun Bysop Byssa Byxluka (långt u) Båna (långt betonat å) Bånbåna Vält som drogs efter häst för att packa snö på vintervägar och på nysådd åker för att platta till jorden Enklare bädd Skvallerbytta (manlig) Gevär, geväret Gylfen Barnen Barnbarnen 10

12 Bånklea Barnkläderna Bånkluta Tygblöjor Bånut (långt betonat å) Gravid Bårådd Villrådig, tvekande Bås-lädä Skiljevägg mellan korna i ladugården Båsshakan Båtshake Båt, båta, båta Båt, båtar, båtarna Båtlänninga Båtplatsen. Där man drar upp båten Båtsuda (långt betonat u) Relingen Bäckel (betonat ä e) Fumla med något, vara valhänt Bäckel (betonat ä) Fumlig valhänt person Bäckelkús Person som ofta misslyckas (klantar sig) Bäckläs, bäckläsä Krånglar, krånglade Bäckern (betoning ä e) Baggen (Ung bagge) Bäle (Läte från en tjur) Råma Bälefisken Elritsa, (kvidd) Bälinga Hud från underbenet hos djur. Används till skor Bälj ti sä/mä/dä/je Dricka fort och mycket (gäller allt flytande) Bängel (kort betonat ä) Besvär, problem (substantiv) Bängel (betonat ä och e) Strula, tjorva (verb) Bänglut Besvärligt, problematiskt, knepigt arbete Bänn mot Hålla emot Bänner, bännrä, bännrä Experimenterar, experimenterade, experimenterat Bännstut Oresonlig person Bännt Svårt att komma åt, besvärligt Bär sä Lönar sig (ekonomiskt) Bär sä int Lönar sig inte (ekonomiskt) Bär å, bar å*, buri å Bär iväg, bar iväg, burit iväg *(öppet a i bar å) Bära till Bli av, hända Bärarhärva Träräfsa (kraftig) för hässjning av hö Bäraschulä (långt bet. ä) Barändan, barstjärten Bäraschulstryk Stryk på bara stjärten Bäre Bärga, skörda Bärenavar (betoning ä a) Stenborr Bäreuv, bäreuven Berguv, berguven Bärfot Barfota Bärhänt Bara händer. Utan handskar eller vantar Bärjola Barmark, barmarken Bärkrok Enkelt ok. Läggs över ena axeln Bärnaken Naken i betydesen dåligt klädd (vid kyla) Bärr Spreta 11

13 Bärskall Bärsom Bättchäs, bättchäsä Bätter Bögasåga (öppet ö) Böl Böl (å grin) Böl Böllspönnarplan Böllspönninga Bölä (långt betonat ö) Bön, böna Böngel, (bögel) Bönglut Bönn Bönnjettingen Böre, börjä, börjä Börning (öppet ö) Börting Bös (långt ö) Böschn (långt ö) Bösa däri båse (öppet ö) Bösa ne (öppet ö) Bössut Bössä D Dabb sä, dabbä sä Dagakär Dagavill Damn å Dalatarven Darukang Darunål (långt öppet a) Ditta Barhuvad Undvara Visar avsky, visade avsky Bättre Bågsågen Om fågel (ripa) som satt bra efter omslag från kyla till tö Storgråta Råm från en ko Fotbollsplanen Fotbollsspelandet Bärande yta i kärra, släde eller säng Gudstjänst, gudstjänsten, bönemöte, bönemötet Buckla Bucklig Fundersamt, trumpet och tyst titta ner i marken Getingblomfluga. Liknar geting. Kan stå stilla i luften Börjar, började, börjat Böld (varbildning) Stor bäcköring Ivrig, förväntansfull, framfusig Spöket Strö ut torvströ i kobåset Skräpa ner Skräpigt Damm, finkornig smuts Gör bort sig, gjorde bort sig Man med tillfälligt arbete Osäker på vilken dag det är Domna av Torvor för täckning av tjärdalen Liten tunn kvist från barrträd. (Eller barrkluster: Tallbarr sitter inte ett och ett, utan i kluster) Ovanstående betydelse är nog inte särskilt spridd Barr (ett barr) Till. Om platser i naturen, ej samhällen Exempel: Ditta Bäremyra 12

14 Ditti Till (Gå ditti Kalles = Gå till Kalles) Ditti +familjefaderns förnamn i genetivform. Även ditti skola, ditti Resbäcken, ditti farfars, ditti morfars... Dittna Dit, däråt Divel Tvista, diskutera Dividér Diskutera Dockes Är knappt synbart, t.ex. ett översnöat skidspår Dockslen Dödsryckningar i klubbat djur Domp, dompä, dompä till Slår, slog, slagit till (Slutföra en affär) Dompt, domp Handfull av något t.ex. mjöl Dongen Hoptrampad gödsel i t.ex. fårkätten Donkesä Möglat Dotra Dottern Dra, dro, dräjje Drar, drog, dragit Dragnagel Person som flyttar på saker (verktyg) och skapar oreda Dráks ve (kort öppet a) Arbeta med, syssla med Dra snarkvarna Snora Dra fälen ätter sä Dra benen efter sig Dreggalorn Insats i separatorn Dremn, dremnä, dremnä Smälter, smälte, smält (Ex: sockerbit i kaffet) Dropparänna Hängränna, takränna (stupränna) Drunken, drunknä, drunknä Drunknar drunknade drunknat Dryckt/drycktä/drycktä sä Leker/underhåller; lekte/underhöll; lekt/underhållit sig själv. (Tidsfördriv) Dryckt bort tin Få tiden att gå Dräp, drap(öppet a) drippe Dödar, dödade, dödat Drävje Gungfly Drävjemyr Sank myrmark, med gungfly Drävjekam Mindre blött område på en myr, där man lämpligen går. Dug, duggd, duggd Duger, dög, dugt Duggd int Dög inte Dunner Bullra, bullrar Dur Dis, dimma Durut Disigt, dimmigt Dutt, duttä, duttä Nuddar, nuddade, nuddat Dyng Skita, bajsa Dyngdrög, dyngdröga Gödselsläde, gödselsläden Dyngfånk (ungefär =) Dyngstövel 13

15 Dyngkäsa Dyngrus (långt betonat u) Dyngsjövla Dyngspridarn Dyngstavarn Dyngut Dyppen Dyrk, dyrkä, dyrkä Dyt, dytä, dytä Dä, däg Däng, dängt, dängt onga Dänna Dära (kort ä) Däri Dävi Döbb Döbb, döbbä, döbbä Dödd Döfft Döjja Döka, döka till (öppet ö) Dönarrä Döra (långt betonat ö) Dörabäcken Döragåta Dörna (långt betonat ö) Dörr, dörrä, dörrä Gödselstacken Komocka (Koskit i en liten hög) Skovel att utgödsla med Gödselspridaren Svinmålla Smutsig, skitig Unghöns/kycklingar, eller unga flickor Bjuder, bjöd, bjudit ikapp på auktion Signalerar, signalerade, signalerat (Bilhorn) Dig Agar, agade, agat barnen Där På (Exempel: Boka ligg dära golvä = Boken ligger på golvet) När man skulle ange i vilket hem något skett eller skulle ske, sa man däri följt av familjefaderns förnamn i genitiv. Ex: Däri Lasses. Även om orter Ex: Däri Bergnäs Utan att nämna namn: Däri morfars, däri farfars Vid, ex: Han stod (dävi) vid en sten Flytande markering av nät eller mjärde Kan också betyda flöte Försvinner, försvann, försvunnit under ytan Dog Döpte, döpt Ett slags foder åt korna. Spill från höladan sopades ihop, las i ett träkar tillsammans med varmt vatten Slå, hamra (slå till) Lurad, grundlurad Dörren Tröskeln Dörrkarmen Skjuta hårt i bollsporter Dörr är ett ljudhärmande ord för ljud som alstas av vibration och eller skakninng. 14

16 Dörsk Olustig, trött. Slapp slö och likgiltig Döver*, dövrä, dövrä Bullrar, bullrade, bullrat starkt *(betonat ö) Dövskall En som inte vill lyssna E Egennytti Ejeln Ell, elln Elltenä (långt betonat e) Elljest (Älljest) På dåligt humör Första grönskan på nysådd åker Eld, elden Näver och lättantändliga små kvistar Annars, annorlunda (Två skilda betydelser) Exempel: 1.Va ska ja elljest jör? = Vad ska jag annars göra? 2.Han ä nalta elljest = Han är lite annorlunda. Uttryck som används om en udda person. En hel mala En töcken Enkomt Enden (enda) En massa, väldigt många En sådan Gjort med beräkning Den ende (den enda) Enkronasväg Enkel väg som byggdes med statsbidrag. En krona (Faktisk ersättning då per byggd meter. Enkronasväg byggdes på 1930-talet 1,35 1,85 kr/löpmeter) från Friheten till Pauträskvägen av Nicke Backlund. Enpicka Estimér Et, åt, itte Eta (koeta) (betonat e) Etergäddn Eterkäring/etergöbb Etring (betonat e) Etrut Ett som annä Exingen F Fali Fallér Fall ihäl sä Liten slägga Uppskatta, värdera Äter, åt, ätit (infinitivform: eta) Hökrubban Små röda myror som finns i tuvor på myrar Argsint kvinna respektive man Vagel i ögat Argsint Lite av varje Kvickrot Mycket, väldigt (I uttryck som: Fali dyrt, fali slarvut) Det fattas något, något är fel Ramla och slå ihjäl sig 15

17 Falåtä Famn (substantiv) Fangforä Fanken Farajupä Farbrorsam Faren (öppet betonat a) Farfars tobáckä Fargångsstugun (öppet a) Fargångströsta (öppet a) Fark Fárken Fársmen Farstudöra Farstukammarn Fassn, fassnä, fassnä Féger Fegjus Féhunn Féhusä, lagårn Fela (långt e) Fes å, fisse å Feta Fick på lakaskalln Fikulér Filä, tjockmjölka Förhänge, draperi Gammalt längdmått 178 cm Mossa, ris, bark, allt slags bristfoder i nöd Mild svordom Plogtiltans tjocklek Försynt, försiktig Fåror i jorden (plogfåror) Rölleka Undantagsstuga för de äldre (Fargånga) Någon eller något som kan bli till glädje för äldre Varna Långt handtag till dubbellien för fräkenslåtter Lättflugen vit aska Ytterdörren I traditionella enkla hus (förr i världen) var det vanligt att man på bottenvåningen hade tre rum. Från farstun kom man genom en dörr in i farstukammarn, som ofta inte var uppvärmd vintertid. Genom den andra dörren kom man till köket och vidare in till kammarn. Övervåningen hade ofta inte ens någon eldstad. Fastnar, fastnade, fastnat Vackrare Ljusfenomen. Varsel om ett stundande dödsfall Fähund Ladugården (fähuset) Filen (verktyg) Avtog, sinade, avtagit, sinat Talg = Det fasta fettet kring större organ hos idisslande djur. Om höstarna togs vid slakten tarm och njurfetan tillvara och hängdes upp på en käpp till torkning. Under vintern användes denna feta, skuren i tärningar, bland annat i blodkorv och till att inbakas i palt, som då kallades fetpalt. Fläskpalt benämns ofta felaktigt fetpalt. Fick en ordentlig utskällning Krumbukta sig Långfil 16

18 Finsnäjs Fysiskt lättare arbete Finn åt, fann åt Hitta. hittade (något som var borttappat, förlagt) Fira Ta ledigt från jobbet, inte arbeta Fisi (långt första i) Ynklig, opålitlig, svag, feg Fiskninga Fisket, fiskandet Fjaskforen Dumheter Fjaskut Löjlig, larvig Fjer, fjera, fjeren Fjäder, fjädern, fjädrarna Fjoling Årsgammal älg (Kan ev. användas om andra djur) Fjuster Dåre Fjustrut Dåraktigt Fjäling Fjärding = 1/4 tunna = 12 kannor = 31,25 liter Fjöla (betonat ö) Sittbrädet på dass Flasa Brinna häftigt Flasa till Flamma upp (Elln flasa till = Elden flammade upp) Flathanna (öppet första a) Handflatan Flatterdynga Lös avföring (gäller kreatur) Flatvattuskon (öppet a) Fli, flidd, flidd Fli ne sä Flin, flinä, flinä Flir, flirä, flirä Flister Flohagan Flott (kort o, inte å-ljud) Flottkus Flyhänt (är flyhänt) Flytgåen Flytväxtpären Flyttara Flår Flänn Flö, hä flö = Skrenablemmen = Blisterpunga. Hemsydda kängor av kohud med slät undersida utan klack Skamfilar, skadar, nöter/skamfilade, skadade, nötte/skamfilat, skadat, nött Smutsa ner sig Ler, log, lett Småsnöar, småsnöade, småsnöat (Lätt kall snö) Mjäll Stängsel/gärdsgård som går ut i vattnet Högt vattenstånd E-formad munk (anisbröd) Utför ett arbete snabbt Snabbgående (gäller person med förmåga att gå snabbt) Snabbväxande potatis Flottningsarbetarna Flytande markering för mjärde eller nät Handjur som drar upp överläppen efter att ha luktat på honans kön sägs flänn Vattenståndet ökar 17

19 Flöj, flöjd, flöjd Flöjjes Flötan (öppet ö) Folkforen Folktrå Forssparrn Fortäsä, klocka fortäsä Forä (långt o) Fotane Fotlannä Fotspönna Framkastgryn Framstammen Fres, fresn Frest, frestä, frestä Fri (Han fri ve á Eva) Friar Fridd Frostlännt Frusse Frussn Främmen, främmena Främmerst Frö, frödd, frödd Frön, frönt Frönlivu Frösan (öppet ö) Frösta Frötchen Frövuxe (talln, grarna) Fules Fullkär Fundrasjon Funtes Fyromfot, gå fyromfot Knuffar, knuffade, knuffat Knuffas Flotten Folkvett Tillgiven (Om djur) Strömstaren Klockan fortade sig Foder till djur Lyftkrok för grytor i öppen spis Området där man vänder vid plöjning Sängens nedersta del Någon värd att satsa på Fören på en roddbåt Hankatt som är okastrerad Försöker, försökte, försökte Om en man som har en kärleksrelation med en kvinna, utan att det hunnit bli en fast relation Man, som har en kärleksrelation med en kvinna, utan att vara förlovad, gift eller sambo Friade (Han fridd = Han hade en kärleksrelation) Läge med risk för frost under odlingssäsongen Frusit Frusen Besökare, gäst; besökare, gäster Längst fram Förfryser, förfrös, förfrusit Spröd, skör, bräcklig/sprött, skört, bräckligt Sjuklig, dör tidigt Frossa, frossbrytningar Frosten Matfrisk, glupsk Träd med god växtkraft Grimasera Fullvuxen (stark) man Fundering Funnits Gå på alla fyra 18

20 Få borti hännren Fårgråtn Fårfittbrems Fårstömmeln Fårtevun Fäjjen Fäkt Fälen (betonat ä) Fäles (betonat ä) Fäll Fällsjyra Fämmenhärva Fämmn Fära ånyest Fära åt Fär, for, furi Fär, for, furi ill sä Färdd å sä Fässlen Fö sä, född sä, född sä Föa Fögel (öppet ö) Föle, fördd, fördd vä Följes Fölut För mer, ä för mer För ro skull Förblånat, förblånämä Förel Förellina (fiske) Förevis Förfálla Förgrönat Förhuggaryx Förning Förta sä Föskut Föskä (kort öppet ö) Få det (någonting) gjort Ögonvar Regnbroms Fårsvansen Lukt från (fuktig) ull Upprymd, begeistrad, glad, förhoppningsfull Tigga, låna (Kunn ja fäkt sockrä? = Kan jag få låna socker?) Fotspår, spår Färdas Väl (Hä tö fäll gå = Det torde väl gå) Skåra, som görs i träd innan fällning Grövre räfsa som man famnar hö med vid hässjning Räfsa ihop hö till en famn för att lägga i hässjan Fara en gång till Gå till väga Far, for, farit. Åker, åkte, åkt (infinitivform: fära) Gör, gjorde, gjort sig illa Färgade av sig Axelremmar på ryggsäck eller kont (även hängslen) Försörjer sig, försörjde sig, försörjt sig Maten, födan Fågel Följer med, följde med, följt med Pojke och flicka som har sällskap Dräktig (om sto) Person som anser sig bättre än andra För skojs skull Milt kraftuttryck, pingstvänssvordom Fjäril Fluglina (Förel är fjäril, men här fiskefluga) Förutseende Tid när man inte kan färdas över sankmark, sjö (Ex: Svag is, men inte öppet vatten) Milt kraftuttryck Yxa av grov plåt, för att hugga av rötter vid dikesgrävning Reskost, matsäck Överanstränga sig Murken, murket Murket, ruttet trä 19

21 G Gallko Gammläs, gammläsä Gammalt, för gammalt Gammfönna Gammgöbb Gammjänt Gammkusn, Gammpiln Gammtjäring Gammlen Gammpojk Gammärka Gangnelit Gangoxn Gapakoj Gaput Garail (långt betonat i) Geschvint Glapasnög Glema Gliver Glivrut Glo Glommer (betonat o) Glonkes (Hä glonkes) Glup opp Glyster, glysträ, glysträ Glöhyppen Glötter Gnalm (substantiv) Gnalm, gnalmä, gnalmä Gnetcha Gni, gnidd, gnidd Gníster (kort betonat i) Steril ko (Kan inte bli med kalv) Åldras, åldrades Förr i tiden Fjolårsgräs på lägdor Gammal man Medelålders ogift kvinna Namn på mörkrets furste Gammal kvinna De gamla Ungkarl Gamla tecken (om väder) Brukbart (Gangneli om person) Byatjuren Vindskydd med snedtak och en helt öppen vägg Om person som pratar opassande högt om likt och olikt Häftigt, kortvarigt oväder Snabbt (Hä ä geschvint = Det går undan) Snöar stora blöta flingor Glänsa, glimma Flina, småskratta (eventuellt också hånle) Fnittrig Ett mindre område med öppet vatten, helt omgivet av fräken och andra vattenväxter. Ett bra metarställe Ljud från häst eller koskälla Pratas om, skvallras om Kasta upp = Lättare kräkning Lyser, lyste, lyst (mycket svagt) Hastbullar Något ostigt. T.ex. mjölk som surnat Gnäll, jämmer eller dylikt (Även kattljud) Gnäller tjafsar; gnällde tjafsade; gnällt, tjafsat Gnissla Ex: Ljud från dörr med osmorda gångjärn Gnider, gned, gnidit Pip från orolig hund Gnuggbrea Tvättbräda. Gammal sådan fanns helt i trä 20

22 Gnup/gnuppt/gnuppi Nyper/nöp/nypt Gnus, gnust, gnust Nyser, nös, nyst Gnäg, gnäggd, gnäggd Gnager, gnagde, gnagt Gnäpäs Gnabbas, bråka Goakti Givmild Gocken Göken Gockä däri Nickes (Nu ä hä)det har gått galet, det är kört Gompen Baken på häst Go-prata Prata för att få någon på bättre humör Gopris Bra (lågt) pris Góvér, góvérä Vackert och varmt väder Govilli Hjälpsam Goår År med bra skörd Granntyckt Tar lätt illa upp Grarn, grarna, grarnen Gran, granen, granarna Grassér Härja, leka våldsamt Grejhojta Ungefär som fina fisken Gresst Glest Gre ut, gredd ut, gredd ut Reder ut, redde ut, rett ut (t.ex hår, trasslig lina) Grillrut Jobbigt opassande färger/mönster Grin, grinä, grinnt Gråter, grät, gråtit Grispären Potatisar, för små som matpotatis. Blev grismat Grodpillen Grodyngel Grofft Grovt Grommlut Grumligt Grommen Kaffesumpen Groova Dalsänkan, stort dike Grotäs, grotäsä, grotäsä Hotar/hotade/hotat att företa sig något mot någon Gruv sä/gruvä sä/gruvä sä Oroar/oroade/oroat sig Grymmes Se hotfull ut Grådu (betonat å och u) Äter mycket efter att ha svultit. jfr eng. greedy Gråkalln Tjädertuppen Gräddsnicka Gräddkanna för kaffegrädde Gräddspjalka Gräftyx Spaden, med vilken man vänder brödkakan i ugnen (nedan) Spadyxa som bl.a. användes vid dikesgrävning 21

23 Grälut Gräsbuk Bråksjuk Kalv som gått på bete under sommaren och slaktas på senhösten Gräv, grov, gruvi/grävvd Gräver, grävde, grävt Gräv pären, grävvd pären Ta upp potatis, tog upp potatis Gröbb, gröbben Grop, gropar Gröhull Gott läkkött för sår och skador Grötmälla Snörstump för att förlänga byxans vidd Gufrukti, gudeli Religiös Gulltyppa Nyckelpiga Gumödelit (betonat ö) Hjärtskärande Gunåde (däg) Mild hotande svordom Gusslån Mat, spannmål Gussola Guds ord (Bibelverser) Gussris Besvärlig, jobbig person Gå/jick/gått bet Misslyckas/misslyckades/misslyckats Gå/jick/gått sunn Går/gick/gått sönder Gå å, jick å, gått å Brister, brast, brustit (Gäller rep, sträng och dylikt) Gå åt byn, gå te byn Hälsa på (gå hem till folk) Gå åt, jick åt Förbrukas, förbrukades Gå ätt Gå och hämta (Gå ätt koen! = Gå och hämta korna!) Gåli Färdig (för en resa) Gåli stern, sterngåli Döfärdig Gångsår Skavsår i grenen Gåt, gåta (långt å) List, listen runt fönster och dörrar Gåven (långt å) Talang (Jänta ha då fått sjunggåven) Gåänäs Gående Gärv Vuxen/duktig för sin ålder Gärvfolkä Vuxna Gärvtacktjick Beskäftigt barn som lägger sig i vuxnas samtal (gärv = vuxen; tack = tacka*; tjick = spene *tacka = fårhona) Göbb (öppet ö) Gubbe, farbror, man Göbbsjuka Prostatabesvär Göjvut (öppet ö) Dum, obegåvad Gömsn (öppet ö) Baggen Gör, görä (öppet ö) Tarminnehåll, tarminnehållet Görä (öppet ö) Gyttja, slam, gegga Görhöl (öppet ö, båda) Gyttjehål Görm, görmä, görmä Pratar, pratade, pratat; argt upprört 22

24 Görmut (öppet ö) Görmstickar (öppet ö) Görskutte (öppet ö) Görut (öppet ö) Gösa (öppet ö) Gössekär (öppet ö) Gött, goare, goest Götta (öppet ö) Göva H Ha/hadd gulle (Hä mått ha gulle Hagan Hagastör Haj (kort a) Hakafark Hakafönsträ Halbett Halen Halvdeles Halvhärdasklea Halvtjytting Halvtjävling Halvylleblusn Hamlut (kort öppet a) Hams/hamsä/hamsä Hams ihop Hamsut Hanna, hännren Hank Hannel Hannel på boka Hannvass Gnällig, besvärlig, missnöjd Renstekel, renstyng Skjuten i magen Kladdig, lerig Riva upp himmel och jord utan rimlig anledning Ett kraftuttryck. Ex: Men gössekär, vilken fisk! Gott, godare, godast Karameller, godis Strömmande varm luft från en värmekälla Har/hade gått. Hä sku ha gulle = Det skulle ha gått Det var nära att lyckas/det kunde ha gått) Gärdsgården Gärdsgårdsstör (Lång, mager och stel person) Häpen, överraskad Båtshakeskaft Öppningsbart fönster med hakar Svårslaget gräs (med lie) Djävulen Nästan Kläder(lite finare) man tog på sig på vardagskvällar om man inte bara stannade hemma Tonåring, speciellt om pojkar Yngling Skogsarbetarplagg Fumlig, klumpig Arbetar/arbetade/arbetat fort och slarvigt Samla ihop (slarvigt) Slarvig, vårdslös Handen, händerna Ögla. Förr av snodd björkvidja. Användes för att stänga grindar Köpa, handla Handla på kredit Stark i nyporna 23

25 Haran (öppet a) Hark, harkä, harkä Harm, harmä, harmä Harmes Harnan Harre Gu! Harreligen Harrmelit Harut (kort öppet a) Haschn Harta (kort öppet a) Haren Bromsar, bromsade, bromsat (med foten, när man med sparkstötting vill sänka farten, eller stanna) Härmar, härmade, härmat Vara ångerfull, skämmas Hane på vapen Herre Gud! Kraftuttryck (i pingstvänsområde) Förargligt Feg, räddhågsen Halsen (även munnen) Hälften. En rolig fråga: Hur mycke ä hárta bórti hárta å hárta bórti hä? = Hur mycket är hälften av hälften och hälften av det? (1/8) Harta vu no Hälften vore nog Hart om hart* Nästan. Hugget som stucket *(kort öppet a) Hata (långt öppet a) He He bort He dä borti annörja! He hem dä! He hit! He in, hedd in, hedd in He ut, hedd ut, hedd ut He å He å ve He åt, hedd åt, hedd åt Hedd på sä Hedd å sä Hemjerut Hemmarnä Sägs med grym röst till småbarn som är på väg att stoppa något olämpligt i munnen Sätta, ställa, lägga. Jämförbart med engelskans put Göra sig av med Flytta på dig! Håll dig ur vägen! Gå hem! (lite aggressivt, uppfordrande) Ta hit! / Ge mig! Ställer in, ställde in, ställt in; Tar in, tog in, tagit in Ställer ut, släpper ut, häller ut; ställde ut, släppte ut, hällde ut; ställt ut, släppt ut, hällt ut Stäng(a) av (He å motorn sä ja hör va du säg!) Ställa undan Stänger, stängde, stängt (dörren) Tog på sig (olika klädesplagg) Tog av sig, klädde av sig Illasmakande, vidrigt Hemmanet 24

26 Herkusligen! Het Hev (långt e) Heä Higrarn (långt i) Hihaj (långt i) Hilka Himmel opp Hip ätt ann (långt i) Hipä ätt ann (långt i) Hir, hirä, hirä (långt i) Hitanför Hiterst Hitti Hittna Hitt, hittä, hittä opp Hommel, hommla Hopes Hóptjukä Hort* ja sku... Hort* elln tappå ta sä? Hov Hovér Hoverä Ho vet? (långt o) Huckér Hull Hunne Hunnsvulk Hunnut Hurr/hurrä/hurrä Hurvel (betonat u) Hurven (betonat u) Herre min skapare! Ivrig (mycket ivrig) Glad över något som lyckats, stolt Lägg det, sätt det, ställ det (Heä ditti skafferi!) Gran vars kvistar når till marken (bildar en kåta) Överrumplande, plötslig brådska Huvudduk Klarnar Andas in häftigt (med svårighet) Andades in häftigt (med svårighet) Ilar, ilade, ilat (i magen) Exempelvis när man åker berg-och dalbana. Hitom Närmast Hit, hit till (Kömm hitti skola! = Kom till skolan!) Hit (Används när man är inom syn och hörhåll Kömm hittna! = Kom hit!) Hittar på, hittade på, hittat på Humla, humlan Ansamlas Hopkurad Om jag skulle... *(Kort o i hort) Jag undrar om elden börjar ta sig Vett, förstånd Tillsätta något efter gottfinnande, eller ta ett ungefärligt mått Tog till på ett ungefär Vem vet? Smågnägga (Häst) Sparsam, försiktig, gnidig, snål Hunnit Hund som bara tänker på mat Sniken, lurar folk till höger och vänster Glider, kanar/gled, kanade/glidit, kanat Örfil Är man när man ryser av köld 25

27 Hurves (betonat u) Huskäs (å huskäs) Husnavar Huvva! Huvvaligen! Huvvaligen sä fin! Huvva sä hämst! Huvvusvag Huvvuvill Hyller (ve) Hyppel Hytt, hyttä, hyttä Hå Håken Håll, hull, hulli Håll, hull, hulli ti Håp Håvidja Hårhärna Hä Hä gäll Hä gäll int Hä jäll Hä jäll int Hä stö på (tryck på stö) Hä ä int rattåt Hä ä int sä vilyftit Hä ä na i na Häkt, häkt ti (kort ä) Häkt tugu Hällflygä Hämtar (mjölk-, ber-) Hängna (betonat ä) Hänna Gör man när man ryser av obehag, raseri etc. Hastig chockkänsla över något oangenämt Stor handborr som användes vid timring Usch! Hu då! / Usch då! Oh, så fin! Oh, så hemskt! (farligt) Höjdrädd Yr Övertala någon att gå med på något som den personen egentligen inte vill Gå dåligt, halta Gör, gjorde, gjort en hotande åtbörd Årtull Mild svordom Håller, höll, hållit Håller, höll, hållit i/fast Båt. Särskilt flottningsbåt Sammanvriden vidja. För att hålla åran på plats Håret på huvudet Det Det gick Det gick inte Det går Det går inte Det tar (hårt) på krafterna Det är inte så lätt ordnat Det är inte så noga. Det är någorlunda bra Fästa, haka fast Dragkamp: När man förr i tiden ville se vem som hade den starkaste hästen, kopplade man ihop skacklarna (ve tugun) och manade på hästarna. Den som drogs bakåt förlorade. Bergsstupet Hink, ämbar, kanna, kruka Inhägnaden (Inhägnad betesmark) Här 26

28 Hänna kömm äggä borti kätta Detta är pudelns kärna Härdasklea Helgdagskläderna Härv Härva (garnhärva) Härv, härva* Höräfsa, höräfsan *(betonat kort ä i härva) Härveln (Härvträ) En träställning för att varpa upp garnet till härvor Härvelkors (med räkneverk) Snurrade man upp garn på, för att göra härvor (knippor) Kan även användas i uttrycket Du går an som ett härvelkors om någon som är överdrivet aktiv Härvelkorsets omkrets 4 (Rydaholms) alnar = 4x0,594 m Pasma 72 varv 72x4x0,594 = 171 m (modernt mått 100 m) Härva; Dialektalt = Härv 6 pasmor 6x171m = 1026 m (modernt mått 1000 m) Härvkam Hästbrems Hä va ba ojort Hävi oss Höcke du vill Höcke som Höcken Högfäll (verb) Högfälut Höjje! Höl, hölä (öppet ö) Hölodä (långt betonat ö) Höppstor Höräfsa, utom skaftet Fäbroms Det var nära ögat Hos oss Som du vill, vilket du vill Vilket som. Det spelar ingen roll Vem, vilken Tycka om något (i hög grad) Högfärdig Hör ni! (Höjje båna! = Hör ni barn!) Hål, hålet Höskullen Förväntansfull 27

29 Höstol Hösudd Hövvda (öppet ö) I I kvällst I lönnom I maranom I marest Ickorr, ickorn Idu Ikull Ilag Illisti Illonn (betonat o) Illsnikti Illunnen Imen, ima (betonat i) Infött Ingerst Innanfönster Innarne Innersti Inni Int riktit navlä Int ä hä sä noga Int vätt Is Isbark Isn t Itte opp Ivälu J Jalp (kort a) Jalpa (kort betonat a) Jartes (kort öppet a) Stol, med låda under sits med gångjärn. I den, som stod nära spisen, förvarade man skohö. Hötapp Utskjutande taksprång I går kväll I hemlighet I morgon I morse Ekorre, ekorren Eda, bakström (Exempel: Kvarnidun i Paubäcken) Omkull Tillsammans, ihop Slug, listig Illvillig, elak Missundsam, ondsint, elak, bakslug Avundsjuk, missundsam Fiskyngel, småfisk Går med fötterna vinklade inåt Ingenstans Enkelfönster kompletterades vintertid med innanfönster Innanför, inuti Längst in Inuti, inne i Inte riktigt klok Inte är det så noga Rakt ingenting Ids Ytisskorpa efter underkylt regn Ids inte, tänker inte Ätit upp Liten och klen Hjälp Hjälpen Hjälptes åt 28

30 Je (kort e) Je (långt e) Je, jedd, jedd Je mä si Je ne Jedd sä tin Jen (långt e) Jeru Jestanes! Jestanesligen! Jet (långt e) Jeta (långt e) Jetar, jetara Jetarköntn Jetarskogen Jett fäll Jett fära Jett, gätt, gutte Jett ha vu Jett int Jett va Jetta Jettingdyll Jettä, gätt Jétyppa, spittitjeta Jevt Jick å Jick åt Jill Jólbera Jolsolva Jufft Jumm, jummä, jummä Jungelln Jur, jurä Jus (Ljusstyrka motsvarande ett stearinljus) Ni; Je användes förr då man inte fick dua äldre. Je även = ni i plural. Då får man det som låter lustigt: Hö je je je, je je je? = Hör ni ni ni, ger ni er? Lä Ger, gav, gett Låt mig se (Låt mig tänka efter) Släppa ifrån sig mjölken (om kor) Gav sig tid En, enbuske, enris Girig, uthållig i arbetet Oj då! Kära nån då! Oj, oj, oj, då! Vakta kor. (getare) Den bakre kälken vid timmerkörning Vallpojke, vallpojkarna Djurägarna turades om att fylla matsäckskonten Skogsområdet där jetara vallade korna Måste väl Måste fara/åka Är tvungen, var tvungen, har/hade varit tvungen Måste ha varit Behöver inte, måste inte Måste vara Vara tvungen Getingbo Var tvungen, måste Talltita Lätthanterligt Gick av, brast Omkom, förolyckades Lovlig Smultron Backsvala Djupt Genljuder, genljöd, genljudit Blixten Juver juvret Ljus = candela. Lagårdslykta (veke) ca 10 ljus. Primuslampa (se berättelser) ca 100 ljus 29

31 Just sä pass Nätt och jämnt Jut (långt u) Ful (gäller människa) Jå (långt å) Andas häftigt Jåå Jodå Jäckäl*, jäcklen Kindtand, kindtänder (*betonat andra ä) Jäckes Raljera, utmana (Jäckäs int ve gammfolkä) Jäddfresn Bergfinken Jäddslir Liten gädda Jägarn Ett slags gräs. Tuvtåtel Jäl, jäla, jälen (betonat ä) Gärde, gärdet, gärdor/gärdena Jäll, gäll, gulle (Hä mått ha gulle Jäll, jällä Jällä Jämarn, jämarns Jänglen Jäntóng Järmes, järmäsä Järnpinnhärv Järt (kort ä) Jästning Jästninga Jästä (Nu jästä han!) Jöla Jöninga Jöra bort Jöra kväll Jöralös Jöra opp fisken Jör mä lik (Ja) K Kack, kackä, kackä Kagerhänt, kagrut Kaffebrännar Går, gick, gått (I betydelsen fungera, lyckas) Det var nära att lyckas) Kastrera, kastrerade Kastrerad Mild svordom Styltor Flicka, flickebarn Klaga, jämra sig/klagade jämrade sig Järnräfsa Idissla (om kor) Kalas Bjudmat Nu fick han så han teg! Porla Gödsel (konstgödsel) Göra färdigt Avsluta arbetsdagen Saknar sysselsättning (arbetslös) Rensa fisken Jag bryr mig inte/bara bra om jag slipper Hamrar/hamrade/hamrat försiktigt. Knackar knackade, knackat. Försiktigt (med verktyg) Darrhänt, eller skakig Panna för rostning av kaffe Kaffedarrn Darrighet, när man druckit för mycket svagt kaffe (Egentligen blodsockerfall) Oftast i samband med hårt kroppsarbete 30

32 Kakukaveln Kalvdön (änkestöt) (käringstöt) Kalvut Kamen (långt a) Kammarn Kamperä ve Kangero Kangeronät Kaniffles Kánken Kankarygg Kantor, kantorä (långt o) Kara Karbidlampa Kardusn Karribel Kasch Karnan Karyschabannä Klamn, klamnä, klamnä Klammrä Klatter Klava koen Klea Kleknäppara Klem Klestötn Klevärv Klin på Klingerpären Klingerris, klingerrisä Klingra, klingren Brödkavel (större) Om man får en smäll på armbågen vid ulnarisnerven, gör det mycket ont och underarmen och handens lillfinger och ringfinger domnar av ett tag. Att det kallas kalvdön i Norrland, beror nog på att det påminner om dödsryckningar i en klubbad kalv. Dum, bär sig dumt åt Åsryggen (Ex. Vackerkamen vid Björkås) Rum (litet) innanför köket. Mot murstocken Höll ihop med Spindel Spindelnät Småbråka, kivas Tuppen Bära någon på ryggen Skåp, skåpet där mjölktrågen förvarades svalt. (Oftast i farstun, under trappan till övervåningen) Skrapa försiktigt Användes under andra världskriget. (Se berättelser) Tobaken Odåga, ligist Kasse Hyvelspån Gummibandet Spricker, sprack, spruckit (Ex: Vedträ som klyvs) Tyngd (sten) på insaltad fisk Krångel Binda korna Kläderna Klädnypor Med lera, bruk, laga en spricka Träpåk som användes vid klädtvätt Hel ekipering Smöra, bre på smör Rundpotatis Fjällbjörk, fjällbjörkarna (Betula nana) Stavtruga, stavtrugorna 31

33 Klo Klommerox Klomp, klompa, Klompa Klomrut Klonk, klonkä, klonkä Klyva (långt y) Klyvaryx Klyvja Klå, klådd, klådd Klåfingrut Klåtträ sä Klåån, no ä hä väll klåån Klöbb, klöbbä, klöbbä Klöbb, klöbbä, klöbbä Klöbben Toalett (Av vattenklosett) Klantskalle Klump, klumpar, klumparna Ovig, klumpig, ramlar lätt Kluckar, kluckade kluckat Kvinnligt könsorgan Kilyxa för vedklyvning Dubbelbeckasin (och/eller Gluttsnäppa) Kliar, kliade, kliat Klåfingrig Skurit sig (Mjölka ha klotträ sä) Nog är det väl själva Kastrerar, kastrerade, kastrerat Fryser, frös, frusit under (skidor, medar) Träkloss, hängande ner från halsen framför benen på kreatur, för att hindra dem att springa Klöbbsnön (Långt ö i snön) Kramsnö Klömsn (öppet ö) Frusen och stel om fingrarna Knapana Handtagen på lieorvet Knerodd (båt) Båt med låga årtullar, så att man slår årorna i knäna Knippsträng Järntråd som höll ihop höbalar Knivbakan Knivens ryggsida Knivslirä Knivslidan Knortn Knotten Knosa (verb) Krossa Knosa (långt o) (substantiv) Stor slägga Knul, knulut Knöl, knöligt Knula (långt u) Fotknölen på fotens utsida Knussli Ogin, snål Knyt, knöt, knutte Knyter, knöt, knutit Knäfft Knäppt, knäppte Knäppskörv, sprättskörv Snytbagge eller skalbagge i familjen knäppare Knärt, knärtä, knärtä Knäpper, knäppte, knäppt (ljudhärmande ord) Knöttrut Knottrig Knös Kulle Knöst, knöstä, knöstä Stönar, stönade, stönat (kort öppet ö) Knövel/knövlä/knövlä ihop Knycklar/knycklade/knycklat ihop Knövel sunn Smula sönder Knövlut Skrynkligt 32

34 Kocka Kokerska i timmerkoja/arbetarbarack Kockburn Kockans rum i timmerkojan Kojdag Ovädersdag Ko, koa, koen Ko, kon, korna Koen röt Korna råmade Koeta Höplats (krubba) för kor Kon ha vurti go Efterbörden har släppt Koksön Kokande vatten (betoning på både o och ö) Korus (betoning o och u) Komocka (Koskit i en liten hög) Kosjälla Kotjicksmorninga Kracken ihop Krágä Krimen (långt i) Kosöppen Krimmermössa Kring Kringt Kristnä Krokuslipen Krokut Krondikä, basdikä Krubbitar Krusjeru Kryll, kryllä, kryllä Kråkhacka Kräfta Kräka (långt ä) Kröjm Kröjmut Kúller, kúllrä, kúllrä Kúllrut (avavick) Pingla av plåt, som satts runt skällkons hals så att den låter när kon rör sig, och får de andra korna att följa efter, och som man själv hör och känner igen, när man ska hämta korna som går på skogen Spensalva Sjunka ihop Båge eller galler som fästes på lien vid myrslåtter Snuva och hosta. Karl Johanssvamp, som också heter stensopp Fårskinnsmössa Snabb Snabbt Döpt Krokläpp, begynnande gråt Krokig Större dike, grävt med statsbidrag Häst som biter i träkrubban Nödbedd Vimlar, vimlade, vimlat (Hä ba kryllä ve onga dära lekplassn) Nariga händer Cancer Boskap, kor Jämra sig över småsaker, anse att allt är besvärligt Klagande Rullar runt, rullade runt, rullat runt Om båt som är instabil vinglig 33

35 Kunn, kunnä, kunne Kurk (åt) Kurut Kuselit Kut, kutä, kutä (långt u) Kut te byn Kvamn, kvamnä Kvamn å Kvarnkalln Kvastlommen Kvir, kvirä, kvirä Kvirut Kvirhöken Kåtskiva Käpp (K uttalas som k) Käppes, käppäsä, käppäsä Käppkut, käppkutä, käppkutä Kan, kunde, kunnat Tröttna, inte orka mer Nyvaken, nymornad Kusligt, hemskt Springer, sprang, sprungit Springer hos grannarna Kvävs, kvävdes; får/fick kvävningskänsla Få kvävningskänsla så man nästan svimmar, eller rentav svimmar. (Ja hull på kvamn å) Grov axel från kvarnens vattenhjul till övre kvarnstenen Handtaget på riskvasten Gnäller, gnällde, gnällt Gnällig Fjällvråk Ändskiva på limpa Kappa Tävlar, tävlade, tävlat Springer/sprang/sprungit ikapp (tävla) Käppränn Tävla i skidåkning Kär, kära, kära Karl, karlar, karlarna/man män, männen Kärakär Karlakarl Kärasia Manssidan Kärut Kaxig Kärv borti (långt i) Gröpa ur, skära ut Kästbyt Byta jämnt Käst, kästä, kästä Kastar, kastade, kastat Kästvén Ved i (kluvna) enmeterslängder Kästä kalven Fick missfall (Gäller ko) Kätta Katten Kättkälln Hankatten Kök (uttalas med k-ljud) Ropa (på), hojta Kömm, kömme, kömmä ihag Kommer ihåg, kom ihåg, kommit ihåg Könt, könta Näverkont, näverkontarna Köst, köstä, köstä Kostar, kostade, kostat Köx, köxä, köxä Tittar, kikar/tittade, kikade, tittat, kikat Köxiken* (öppet ö) Lavskrika (*Ord med samiskt ursprung) 34

36 L Lagrann Lagårsvinn Langn, langnä, langnä Langnen Lannkalln Lannvaka Lapphanska Lappsko Lask Latox (långt öppet a) Lavannara Lave (kort betonat a) Lavedä (betonat e) Lavemä (betonat e) Lavoar Noggrann, kräsen Höskulle, loft Lägger, lade, lagt ut näten Fisknäten Strandkanten Öppet vatten längs sjöstranden, innan den direkta islossningen, på grund av att sjön stigit. Ovanligt stora snöflingor Sko av renpäls Sy med två becksnören i läder. Snörena möts i samma hål Latmask Särskilt breda skidor. Gick bra att åka på lös snö med Tillsammans med Tillsammans med dig Tillsammans med mig Tvättmöbel med handfat, vattenkanna m.m. Le (långt e) Spydig, sarkastisk Le (långt e) Öppning i hägn, hage (Passage) Ledelit Förargligt Lejd, lejda, lejden (bet. e) Gärde, gärdet, gärdor/gärdena Lekäs ve pilla Onanera Lekätt, lekättn Hermelin, hermelinen Ler, lerä Läder, lädret Les Lås (Ex: Les döra! = Lås dörren!) Leva om Störa, busa, vara högljudd Li, lia Berg, lid; berget, liden (Ex: Bergsäterlia) Liggen Sängliggande på grund av sjukdom/skada Ligg på åhagan Ligger och väntar på något speciellt. (Utan väckarklocka) Ligg å Vara i vägen, störa i arbetet 35

37 Ligg å sä Likvis (ä likvis) Liskes (ve) Lix Lommen Lomp Lon Ludden Lur, lurä, lurä Lusjeru (ä lusjeru) Luskammen Lusut Lut ikull sä Lúves Ly Lyng, lyngä Lyngbera Lyslinja Lyssnen Lysä brinn Lyttch, lyttchän Lyttchknut Låg å snusä Långleäs Långsletta Låt om sä, låtä om sä Låsses, låssesä, låsses Lägg på pären Läjjänäs Lämmen (ä) Längn, längnä Länninga Lärarinn Lätt Lätt hä va Lög, lögä, löggd Lömmeln Lönn Lönndryg, lönndrygt Löns int (öppet ö) Lötä (På det) Bli sämre på att utföra något pga bristande övning Förstår inte trots förklaring Lirka med. Jfr hyller (ve) Ändå, i alla fall. (Då ja nu lix håll på...) Grovändan på en timmerstock Rötkasserad timmerstock Logen Filtskor Lindar, rullar/lindade, rullade/lindat, rullat Person som har lätt för att få löss Finkammen Sakta, mycket sakta, senfärdigt Lägga sig och vila en stund Luggas Lyssna aktivt (t.ex. efter koskällan) Ljung, lingonris och blåbärsris Lingon Kraftledningen Norrsken Lampan är tänd Ögla, öglor på tråd, snöre, rep eller dylikt Rosett Sov Ha långtråkigt Lång raksträcka på väg Är högljudd, var högljudd Låtsas, låtsades, låtsats Kupa potatis Lejd person Träningsvärk, muskelvärk (har) Förlänger/förlängs, förlängdes/förlängts Båtplatsen Björk (träd) växt som en klyka Låt (Lätt mä va i fre! = Låt mig vara ifred!) Låt det vara, låt det bero Ljuger. Ljög, ljugit Fjällämmeln Hemlighetsfull Mer/längre än man kan tro (t.ex. om avstånd) Lönar sig inte (det är ingen ide) På det humöret 36

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Lars Walfridsson GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3 Ordlista

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Stugan vid sjön ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ANNA HANSSON ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ANNA HANSSON ORDLISTA kängor (sida 5, rad 1) tjocka, stora skor skilt sig (sida 5, rad 7) separerat, inte längre gift myren (sida 7, rad 2) blöt mark där man kan sjunka ner tall

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och

Kapitel 2 Jag vaknar och ser ut som en stor skog fast mycket coolare. Det är mycket träd och lianer överallt sen ser jag apor som klättrar och Ön Teodor Kapitel 1 Jag sitter på planet och är väldigt trött. Sen 10 minuter senare så hör jag att planet skakar lite. Det luktar bränt och alla på planet är oroliga. Därefter tittar jag ut och jag tror

Läs mer

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Agneta Riedel GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3 Ordlista

Läs mer

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008

Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Fjällpoesi av de glada eleverna i 6 Gul 2008 Farten med min vackra bräda Är obeskrivlig Men ändå så är det synen Som fångade mina ögon. Jag kollar på de andra. Så ser vilken fart de åker med. Men ändå

Läs mer

GAMLA DIALEKTORD MED MERA FRÅN STORUMANTRAKTEN

GAMLA DIALEKTORD MED MERA FRÅN STORUMANTRAKTEN GAMLA DIALEKTORD MED MERA FRÅN STORUMANTRAKTEN En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Agneta Riedel GAMLA DIALEKTORD MED MERA FRÅN STORUMANTRAKTEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3

Läs mer

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD

GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD En sammanställning av Ove Bengtsson Foto: Tord Önnestig Foto: Lars Walfridsson GAMLA DIALEKTORD FRÅN PAUTRÄSK MED OMNEJD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 2 3 Ordlista

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta

Lille katt, lille katt, lille söte katta, vet du att, vet du att det blir mörkt om natta Heja Bamse, starkast är vår Bamse. Men han tycker inte om att slåss! Dunderhonung, farmors dunderhonung, äter han för att bli stark förstås. Och kommer det en stöddig typ, och ger en liten svag ett nyp,

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

VERBGRUPPER.

VERBGRUPPER. VERBGRUPPER 1 Grupp 1 1. Verben i grupp 1 har a i alla former eftersom stammen slutar på a. 2. Verben slutar på r i presens, de i preteritum och t i supinum. 3. Infinitiv och imperativ har samma form.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här.

Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Petter och mamma är i fjällen. De ska åka skidor. Petters kompis Elias brukar alltid vara med. Men nu är bara Petter och mamma här. Det är morgon och fortfarande mörkt ute. Utanför fönstret är det bara

Läs mer

ÖN Av ANTON AXELSSON

ÖN Av ANTON AXELSSON ÖN Av ANTON AXELSSON Kapitel 1 Jag nickar och ler mot flygvärdinnan som passerar. Bredvid mig sitter en gammal dam. Vi småpratar lite och jag får reda på att hon är rädd för att flyga. Jag försöker att

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm..

- Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Lucia - Vad önskar du dig då? Säger mamma och smeker handen mot min kind. - Ehhmm.. Jag funderar, jag har liksom inte riktigt kommit på vad jag vill ha jag menar, det finns ju så mycket saker nu för tiden.

Läs mer

Ramp -- svenska som andraspråk

Ramp -- svenska som andraspråk På span efter vårt dagliga bröd (sas) AV-nummer: 31404tv 11 /Vinjettbilder på programledarna: Lina Zacharias och Lincoln Robbin Coker./ Det har funnits i alla tider. Man kan göra det hemma om man vill.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december.

Sånglösa Struket Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Struket 2012-12-16 23.42 Struket! Här är all text som strukits mellan 10 november och 10 december. Hallå! Var är du? Du måste lyssna?, var är du? Du kan inte bara försvinna sådär! Du går med din hund.

Läs mer

Flickan som blir ensam

Flickan som blir ensam Ön Flickan som blir ensam https://c1.staticflickr.com/ 9/8072/ 8429441527_a294b47d2c.jpg http://orig00.deviantart.net/01d6/f/ 2012/030/9/8/ wiz_khalifa_by_qurkiegrl-d4o2c7x.jpg Daniela Jehrlander Kapitel

Läs mer

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda

Skitfiske på dig önskar. Fiskeresurs i Eda Hej Här får du ett litet häfte med information om våra fyra vanligaste fiskar som finns i våra vatten. Här kan du få lite tips om var fiskarna tycker om att simma, hur de lever och varför det är bra att

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och

Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och MONSTRET AV: Freja Kapitel 1 - Hörde ni ljudet? sa Felicia. - Nej det är ju bara massa bubbel och pys som hörs här, sa Jonathan. Felicia och Jonathan var bästisar och gick på skolan Röda hornet. Felicia

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Skeppet som brann till havs

Skeppet som brann till havs Skeppet som brann till havs Det var en gång jag var ute och gick en helt vanlig dag sen såg jag nåt skumt svepa förbi där borta i gränden. Så jag följde efter det men det var bara en katt. -men är det

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola

Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola Författare: Thea Kjellström och Julia Ahola En vanlig höstdag så ska klass 5a gå på utflykt till den gamla fyren. Alla har med sej massäck, när dom väl kom fram till fyren så berättade Tommy dess historia.

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Mina nio liv utan röd tråd

Mina nio liv utan röd tråd Mina nio liv utan röd tråd Marie Lind Strömblad Sida 1 Mina nio liv utan röd tråd Copyright 2012, Marie Lind Strömblad Ansvarig utgivare: Marie Lind Strömblad Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1397-2

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Nya vänner ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARIA BURMAN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA BURMAN ORDFÖRSTÅELSE halt (s 3, rad 1), isigt, lätt att glida och ramla mellanmål (s 5, rad 7), något lätt att äta, frukt till exempel stukat (s 7, rad 9), gått snett med,

Läs mer

Ön Av: Axel Melakari

Ön Av: Axel Melakari Av: Axel Melakari Ön Kapitel 1 Jag sitter på mitt plan. Jag är på väg till thailand när det börjar skaka. Den ena motorn börjar brinna och jag tänker att jag kommer dö. Planet sjunker långsamt neråt. Långt

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier

SAGAN Om RÄVEN. Av Freja Fortier SAGAN Om RÄVEN Av Freja Fortier Kap 1 Ungarna Det var en gång en rävmamma som var ganska ensam men som tur att hon skulle få ungar. Hon bodde ute i skogen i sitt lilla gryt. Det var en mycket vacker skog

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012

Publicerat med tillstånd Blink Blink med stjärnan Text Ingrid Olsson Gilla böcker 2012 En flicka kisar mot den ljusa strimman. Runt strimman är det svart. Svart som under sängen, svart som rullgardinen med julstjärnan där bakom. Svart som hela golvet fram till den ljusa dörrstrimman. 69

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra.

Alla satte sig i soffan. Till och med Riley. Tanten berättade vad Riley kunde göra. Han kunde göra nästan allt som en riktig människa kan göra. Den hemliga roboten Asta, Bea och Cesar har fått ett uppdrag av deras lärare Olle. Uppdraget var att de skulle hitta en bok i skolbiblioteket som Olle skulle läsa som högläsning på morgonen i klassrummet.

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så

Efter att jag byggt mitt bo är jag väldigt hungrig, efter långt slit märker jag att det inte finns något på stranden så jag hugger mer material så Ön av Gabbe KAPITEL 1 Jag sitter på ett plan och lyssnar på Arne alligator så hör jag en smäll. Alla skriker: AAAAAAAAA` Jag förstår att något hemskt håller på att hända. Plötsligt ser jag brandrök och

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

LasseMajas Teater. Tågmysteriet. av Martin Widmark. En pjäs från Valleby i tre akter. text Martin Widmark bild Helena Willis. www.bonniercarlsen.

LasseMajas Teater. Tågmysteriet. av Martin Widmark. En pjäs från Valleby i tre akter. text Martin Widmark bild Helena Willis. www.bonniercarlsen. LasseMajas Teater Tågmysteriet av Martin Widmark En pjäs från Valleby i tre akter 1 Medverkande: Lasse Maja Polismästaren Prästen Konduktören Serveringsflickan Lokföraren Nödvändig rekvisita (teaterprylar):

Läs mer

Advent. Adventsljusstaken. Adventsstjärnan

Advent. Adventsljusstaken. Adventsstjärnan Advent Fyra veckor före jul börjar advent. Ordet advent betyder ankomst. I dag är det julafton de flesta väntar på. Men för länge sen i ett land som heter Palestina väntade man på något annat. I Palestina

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk,

Kapitel 1 I planet. Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Ön Meriel shahid Kapitel 1 I planet Jag har varit flygrädd hela mitt liv. Men min mormor blev sjuk, Så jag måste åka till Frankrike. Jag är i flygplanet nu och jag börjar få panik. Jag hör att mitt hjärta

Läs mer

Yxan i huvudet. Kapitel 1

Yxan i huvudet. Kapitel 1 Kapitel 1 Yxan i huvudet För nästan tusen år sedan levde en pojke som hette halvdan. han bodde i Östbyn som låg vid en bred flod. På andra sidan floden låg en annan by, Västbyn. trots att det fanns en

Läs mer

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?

EN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!

Läs mer

mysteriet Torsten Bengtsson

mysteriet Torsten Bengtsson mysteriet med smitarna Torsten Bengtsson Mysteriet med smitarna av Torsten Bengtsson Illustrerad av Katarina Strömgård Nära döden Jag smyger fram genom den mörka salen. Det hörs inte ett ljud. På golvet

Läs mer

Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror

Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror Det var snart allhelgonahelgen, och vi skulle besöka min farmors och storebrors grav som låg i Kivik. Han hade gått bort för exakt ett år sedan då han bara

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

Lyckas med läsförståelse Minto

Lyckas med läsförståelse Minto Lyckas med läsförståelse Minto Victoria W Gustafsson Ane S Panboon ISBN 978-91-7767-026-1 2018 Victoria W Gustafsson, Ane S Panboon och Askunge AB Jag Produktion Mirvi Unge Thorsén Illustration Daniel

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen

En bra kompis. - sagan om den goda förpackningen En bra kompis - sagan om den goda förpackningen FRUKT 1 Det här är William och Ellen. Idag är de med sin farmor och farfar i affären. I affären är det fullt av människor och många hyllor med varor. Det

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

6b presenterar. Tänk om...

6b presenterar. Tänk om... 6b presenterar Tänk om... Tänk om jag var en fågel och du min lilla unge Vi skulle flyga ovanför varenda liten dunge Vi skulle flyga högt, högt upp i det blå Och sen skulle vi sno frön när bonden skulle

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten?

Frågor. Noa gör upp eld. av Kirsten Ahlburg. 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? Frågor Noa gör upp eld av gör upp eld 1. Varför gör Noa upp eld? 2. Vad händer när Noa häller bensin på veden? 3. Varför hämtar Noa vatten? 4. Vem hör när Noa ropar Hjälp!? 5. Vem släcker elden? FRÅGOR

Läs mer