Biomedicinsk analytiker
|
|
- Solveig Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke Referat från konferensen Den kliniska utbildningen för blivande biomedicinska analytiker mars KAROLINSKA INSTITUTET ett medicinskt universitet
2 Text:Annika Hallman Form:Anna Björnström Tryck: Artikelnummer: XX XX XX
3 Den kliniska utbildning för blivande biomedicinska analytiker ett cellsynt viktigt arbete Dokumentation från konferens 18 mars Arrangörer:Vårdförbundet, Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap (IBL) och Karolinska Institutet En bra klinisk utbildning för blivande biomedicinska analytiker är en investering för framtidens laboratoriemedicin och sjukvården. Den bidrar även till den framtida rekryteringen till yrket. Just nu görs det mycket runt om i landet för att utveckla utbildningen av biomedicinska analytiker och på ett bra sätt integrera teori och praktik. Stora insatser görs också för att marknadsföra utbildningen och yrket. Om samarbetet mellan universitet, högskolor, regioner och landsting förbättrades skulle ännu mer kunna göras. Rekryteringsbehovet av biomedicinska analytiker ökar och konkurrensen på arbetsmarknaden hårdnar. Därför är det extra viktigt att locka unga människor till yrket i dag, bland annat genom att visa att intressant praktik i den laboratoriemedicinska verkligheten ingår i utbildningen. Vårdförbundet, Landstingsförbundet, Karolinska Institutet och Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap (IBL) arrangerade en konferens i mars 2004 för att utbyta idéer och erfarenheter kring hur samarbetet och den kliniska utbildningen för biomedicinska analytiker kan utvecklas. Att bejaka utvecklingen av professionen, våga pröva nya idéer på arbetsplatserna och utveckla det multiprofessionella samarbetet samt handledningsmetoderna var några av de ämnen som diskuterades under dagen. Detta häfte är en dokumentation från konferensen. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
4 Inledning Hur ser framtiden ut för de som arbetar inom laboratoriemedicin och hur ska vi utveckla den kliniska utbildningen för biomedicinska analytiker? Det var frågor som diskuterades på en konferens om blivande biomedicinska analytikers kliniska utbildning som hölls på Karolinska Institutet Campus Syd i mars.över hundra deltagare från hela landet var på plats. Roine Hernbrand, biomedicinsk analytiker från Karolinska Universitetslaboratoriet och IBL (Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap) var dagens moderator och inledde konferensen. Hur lär man sig ett yrke där många praktiska färdigheter ingår? När lär man sig det på ett bra sätt och när lär man sig det på ett dåligt sätt? Hur samverkar den teoretiska utbildningen på högskolan och universitetet med den praktiska utbildningen på klinikerna? Är de integrerade eller ser man dem som två separata delar? Vad är det för biomedicinska analytiker vi ska utbilda i framtiden? Och hur ser samarbetet ut mellan biomedicinska analytiker och andra yrkesgrupper? Min förhoppning är att vi kan få svar på några av de här frågorna genom att ta del av varandras erfarenheter och kunskaper. I dag ska vi bli inspirerade till att vilja arbeta med och utveckla den kliniska utbildningen för biomedicinska analytiker. 4 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
5 Framtidens hälso- och sjukvård Det är tack vare den omvälvande strukturomvandlingen inom svensk sjukvård som Sverige ligger i toppen på listan över den bästa sjukvården i Europa. Det menade Roger Molin, biträdande avdelningschef på hälsooch sjukvårdspolitiska avdelningen på Landstingsförbundet. Vi möts varje dag av nyheter på löpsedlarna om tillståndet i vården. Nyligen varnade en löpsedel för de farligaste sjukhusen i Sverige, de man skulle undvika om man fick problem med hjärtat. Det här kan ge en bild av att svensk sjukvård fungerar dåligt. Men egentligen är det omöjligt att säga om svensk sjukvård är bra eller dålig bara genom att titta på de egna resultaten. Man måste jämföra den med vården i andra länder. När en engelsk forskargrupp nyligen rankade sjukvården i olika länder placerades svensk sjukvård som nummer ett. Den bedömning de gjorde var i vilken utsträckning som olika länders sjukvård kunde minska den dödlighet som är åtgärdbar genom insatser i hälso- och sjukvården. I slutet av mars presenterar Landstingsförbundet rapporten Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård en granskning av hur vården använder sina resurser. Där kommer vi fram till ungefär samma resultat som den engelska undersökningen. Svensk sjukvård står sig väl i en internationell jämförelse. Vi drar slutsatsen att det måste bero på de snabba och omvälvande strukturförändringar som har ägt rum här sedan 1970-talet. Om vi jämför dagens sjukvård med 1970-talet så finns det bara hälften så många akutsjukhus i dag och bara 25 procent av de vårdplatser som fanns då. Vården har också flyttats allt mer från sjukhusen till den öppna vården. Dessutom blir vårdtiderna kortare. Vid Sahlgrenska universitetssjukhuset har man i år börjat göra höftledsoperationer som dagkirurgi till exempel. Därför är det lite av ödets ironi att just det som gjort svensk sjukvård så framstående att vi effektiviserat vården är det som kritiseras mest i media. Det är en enorm vånda varje gång man lägger ner en akutmottagning. Men hade man inte reducerat antalet akutmottagningar i Sverige till hälften hade man inte kunnat expandera vården på andra områden. Det är i de äldsta åldersgrupperna som vårdbehoven är som störst. I rapporten ser vi att Sverige har den äldsta befolkningen av EU-länderna. 5 procent av befolkningen här är över 80 år. De andra länderna ligger på runt 3,5 4 procent. Trots det har vi lika hög tillgänglighet inom vården som andra länder. Om vi går tillbaka tio år i tiden gjordes det årligen 800 höftledsoperationer i Sverige Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 5
6 för den äldsta åldersgruppen. I dag görs det nästan Det här har samtidigt skett till väldigt måttliga kostnadsökningar. Mellan 1990 och 1998 ökade Sverige kostnaderna med 15 procent. I resten av länderna, till exempel Frankrike och Tyskland, ökade de under samma period med procent. Nu har den utvecklingen vänt. Fram till 2001 har Sverige lika stor kostnadsökning som de andra länderna, runt 50 procent. Men vården är fortfarande billigare här. I Sverige kostar vården dollar per invånare och år. I Norge kostar den 30 procent mer, i Tyskland 25 procent och i Frankrike 20 procent mer. I Sverige har de låga kostnaderna inte skett till priset av dålig tillgänglighet. Om vi tittar på ett område som ofta kritiseras, väntetiderna när det gäller starroperationer, har vi inte hittat något annat land som gör fler sådana operationer än vi per hundratusen invånare. Resultaten ser ockå bra ut inom andra områden. Vi har till exempel den lägsta eller näst lägsta spädbarnsdödligheten i Europa, trots att många BB har lagts ner under 1990-talet. Med färre personal åstadkommer alltså sjukvården i Sverige allt mer i dag. Och systemet ser annorlunda ut. I början på 1990-talet hörde man till en vårdcentral och till ett sjukhus. I dag kan patienterna välja vårdcentral och sjukhus var de vill. Det här tror jag att vi kommer att få ser mer av, liksom ökad öppenhet och redovisning av väntetider och kvalitet. Rimligen kommer ni som är biomedicinska analytiker att arbeta allt oftare utanför sjukhusen i framtiden, i ett mer avancerat samspel med patienterna. Det allra viktigaste då blir att behålla kvaliteten i vårdkedjan och se till att vården finns kvar inom ett enda system. Skulle man splittra upp vården mellan stat och kommun hindrar man den kommande utvecklingen. 6 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
7 Samtal mellan två studenter om den kliniska utbildningen Ta er tid att reflektera tillsammans och låt studenten få pröva på de olika momenten själv under den kliniska utbildningen, löd uppmaningen till publiken. Cleo Dioszegi, biomedicinsk analytikerstuderande och studentrepresentant vid Göteborgs universitet och Reka Rusz, biomedicinsk analytiker och studerandeombudsman på Vårdförbundet samtalade om vad som är viktigast med den kliniska utbildningen ur ett studentperspektiv. Reka Rusz: Det är nödvändigt att få omsätta sina teoretiska kunskaper i praktiken, men som studentombudsman träffar jag studenter från hela landet och deras kliniska utbildningar skiljer sig mycket åt. Det är vanligt att de först läser en kurs på universitetet och sedan gör praktiken terminen efter, men då hinner man glömma väldigt mycket under tiden. Det vore bättre om praktik och teori kunde ske parallellt. Cleo Dioszegi: Det skulle vara bra om handledarna fick ta del av de kursutvärderingar som görs av studenterna efter den kliniska utbildningen. Där framkommer det till exempel att vissa studenter bara har fått stå bredvid och titta på. Många är besvikna över att de inte har fått utföra vissa moment själva. På vissa laboratorier händer det att handledaren bara visar ett moment en gång och sedan förväntas studenten klara av det. Som student vill man se vad det innebär att vara biomedicinsk analytiker, men en del studenter känner sig inte delaktiga i arbetslaget. Reka Rusz: Ett bra sätt att lära sig tycker jag är att inte bli för matad med information. Vid Lunds universitet har vi något som kallas problembaserat lärande. Där uppmanas studenterna att ta reda på information på egen hand och de lär sig att ta ansvar för sitt arbete och planera det. Cleo Dioszegi: En annan viktig sak är att handledaren har tid för studenten och att studenten får möjligheten att reflektera över ett moment. Det är väldigt bra att ha en avstämning med handledaren under praktiktiden, där man tillsammans går igenom vad studenten har gjort och lärt sig. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 7
8 Framtidens laboratoriemedicin Utan samarbete mellan olika discipliner klarar vi inte vårt uppdrag i framtiden: att förse vården med vår specialkunskap, sade Anna Schwan, överläkare. Laboratoriemedicinen har under de senaste decennierna lett utvecklingen inom det medicinska kunskapsområdet. Vi kan till exempel ställa bättre diagnoser i dag och det leder till effektivare behandling. Samtidigt ökar kraven på oss att bli mer kundorienterade, bland annat på grund av de kortare vårdtiderna. Den diagnostiska framtiden ser olika ut inom de olika disciplinerna. Vissa verksamheter kommer att automatiseras mer, till exempel inom klinisk kemi och mikrobiologi. Inom patologin däremot sker fortfarande mycket av arbetet manuellt. Gränserna mellan de olika diagnostiska verksamheterna kommer att suddas ut. Den provbundna laboratoriemedicinen kan till exempel närma sig bilddiagnostiken, som röntgen. Därför tycker jag att det är en intressant tanke att i framtiden etablera diagnostiska centra som både omfattar röntgen och provbunden laboratoriemedicin. Där använder man allt från bilden till molekylen för att få svar på kundens fråga. Personligen tycker jag att det känns spännande och roligt med ett sådant totalansvar. När det gäller frågan hur morgondagens laboratorier kommer att se ut tror jag att kunskap och tillgänglighet blir nyckelorden. Den snabba laboratoriemedicinska utvecklingen kräver att vi finns till hands, mitt i vårdkedjan, i rätt tid och på rätt plats. Laboratoriemedicinen kommer att delas upp i tre nivåer i framtiden: Patientnära laboratorier, kärnlaboratorier och referenslaboratorier. De patientnära laboratorierna blir viktiga eftersom den patientnära diagnostiken (POCT =Point of care testing) kommer att öka. Just nu ser vi en fortsatt decentralisering av diagnostiken, ända ut till patienten. Det är möjligt på grund av att analyserna är lättare att hantera och att personal utanför vår krets kan hantera dem. Men det betyder inte att vi kan släppa verksamheten lös utan vi måste vara de som leder och styr utvecklingen. Den andra nivån är kärnlaboratorier vid mindre sjukhus och läns- och länsdelssjukhus. Dessa laboratorier kommer att klara av den största andelen prover inom den provbundna verksamheten. Där kommer vi också att få se en fortsatt automatisering. 8 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
9 Den tredje nivån är referenslaboratorier vid universitetssjukhusen. De tar det största ansvaret för den fortsatta kunskapsutvecklingen, gärna i multidisciplinär samverkan. Här blir det en utveckling över specialitetsgränserna. Vi kommer att arbeta allt mer tillsammans! När det gäller bemanningen blir det ett minskat personalbehov, delvis på grund av automatiseringen. Men utvecklingen leder till behovet av nya specialkunskaper. När det gäller den patientnära verksamheten kommer det att behövas biomedicinska analytiker med fördjupad kunskap både inom den egna professionen men också inom andra för att utbilda övrig vårdpersonal att hantera instrumenten på rätt sätt. Eftersom patienternas egna analyser kommer att öka, till exempel diabetespatienternas egenkontroll av blodsocker, behövs vi för att ge vägledning. Vid kärnlaboratorierna kommer det inte att finnas tillräckligt med läkare inom alla specialiteter och därför behöver vi samarbeta i konsultnätverk. Undantaget är patologin. Den behövs fortfarande som en egen disciplin, men annars blir det vanligare att man tar ansvar för fler enheter. Fler laboratorietekniker kommer att behövas som kan utföra de mer repetitiva arbetsuppgifterna på laboratoriet. På referenslaboratorierna kommer det att finnas läkare med olika specialistkompetens, liksom biomedicinska analytiker och andra yrken som biokemister, kemister, ingenjörer, mikrobiologer, molekylärbiologer och laboratorietekniker. Samverkan blir nödvändig i framtiden. Vi måste dela med oss av våra kunskaper över de olika specialiteterna. Vi kommer att behöva samutnyttja instrument och bygga nätverk, inom och utanför den egna regionen, kanske också slå ihop oss i gemensamma organisationer. Vid sådana förändringar uppstår det ofta oro och misstänksamhet, men det får inte hindra processen. Utan samarbete inom laboratoriemedicinen tror inte jag att vi klarar vårt uppdrag: att förse vården med vår specialkompetens. Jag tror dessutom att när vi närmar oss varandra kommer vi att finna att det både är roligt och stimulerande. Vi måste ta vårt uppdrag som kunskapsförmedlare på stort allvar. Vi är till för kundens behov och därför måste vi öppna våra laboratoriedörrar och ta ett helhetsansvar. Utvecklingen kommer att vara snabb och decentraliseringen ökar, men utan samverkan klarar vi oss inte. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 9
10 Klinikerns erfarenheter kring att lägga upp en ny utbildning för biomedicinska analytiker Det är viktigt att skapa en bra läromiljö på laboratoriet. Studenterna ska känna sig välkomna, menade Ingvar Eliasson, överläkare och verksamhetschef för klinisk mikrobiologi och vårdhygien i Kalmar. Jag har varit med och byggt upp det nya biomedicinska analytikerprogrammet på högskolan i Kalmar. Det finns flera skäl till att jag har engagerat mig i detta. Bland annat åldersstrukturen inom yrket. De som utbildade sig till biomedicinska analytiker under och 1970-talet går snart i pension. Därför är det viktigt att värna om en lokal utbildning för att rekrytera unga på orten till yrket. Det fanns tidigare en landstingsdriven utbildning i Blekinge med profilen biomedicinsk laboratorievetenskap och miljömedicin. I och med att utbildningen förstatligades och flyttades till högskolan i Kalmar blev målet att bygga upp en 120- poängsutbildning här som hade inriktning mot laboratorivetenskap inom hälso- och sjukvårdssektorn. Några nyckelhändelser i uppbyggnaden av utbildningen: I maj 2001 bildade vi en projektgrupp med två personer från högskolan och tre personer från den kliniska verkligheten. Vår profil blev: laboratoriemedicin med patienten i centrum. I september 2001 la vi fram ett förslag på hur utbildningen skulle se ut, i april 2002 blev vi prövade av högskoleverket, i maj 2002 marknadsförde vi utbildningen och hösten 2002 startade vi. Just nu går tretton studenter fjärde terminen och fjorton studenter går andra terminen. Nyckelhändelser på laboratoriet: Våren 2001 fick våra biomedicinska analytiker se utbildningsplanen och komma med synpunkter på den. Vi bestämde oss för att föreslå en tidig yrkesrollspraktik och redan första terminen, hösten 2002, kom det studenter till oss. Våren 2003 fick de som ville gå en 5-poängs högskoleutbildning i klinisk handledning. Deras examensarbeten blev sedan utbildningsplanen för studenterna. Nu, våren 2004, ser vi över vår dokumentation inför höstens kliniska utbildning. Som verksamhetschef är det min uppgift att förebygga problem som generations- och kulturkrockar på laboratoriet genom att skapa en bra läromiljö på arbetsplatsen, en miljö som välkomnar studenten. Mina medarbetare ska vara motiverade och ha hunnit reflektera över sin yrkes- eller handledarroll. Studenten ska möta ett väl förberett introduktionsprogram. De som är huvudhandledare kan också regelbundet undervisa på högskolan så att de lär känna studenterna innan den kliniska utbildningen börjar. 10 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
11 Även studenten kan bidra med nya kunskaper. De kan hålla ett seminarium för personalen, återkoppla praxis till bakomliggande teoribildning. De ifrågasätter också verksamheten och det är bra. Vi försöker se praktiken som en möjlighet till reflekterande dialog mellan två medarbetare som befinner sig i olika fas av sin karriär. Några särdrag i programmet för biomedicinska analytiker på högskolan i Kalmar är: tidig yrkesrollspraktik, kurser i anatomi, fysiologi och sjukdomslära samt att hela tiden ha ett patientperspektiv i utbildningsplanen. Ett annat inslag är vård och etik där patientsäkerhet, sekretess och dokumentation ingår. Efter den kliniska utbildningen hålls en muntlig examination av en extern examinator. Då deltar även handledaren och den som är kursansvarig och programansvarig. Studenten får svara på frågor om organisation, metod och kvalitetssäkring. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 11
12 Stöd för handledare Behövs handledning? Vad kräver högskoleverket? Och hur blir man en bra handledare? diskuterade Ester Mogensen, lektor i pedagogik på Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) på Karolinska Institutet. Vad betyder egentligen begreppet handledning? Man skulle kunna kalla det en betydelsefull professionell assistans i en yrkesutbildning eller en verksamhet som har klara pedagogiska mål. Handledning kan också vara något som bedrivs i samtalsform präglad av reflektion över praxis. Det sista skulle jag vilja lyfta fram här i dag: Den reflekterande handledningen. I Högskoleförordningen betonas det bland annat att studenterna under sin utbildning ska erbjudas aktivt kunskapssökande, kritisk granskning och reflektion samt bearbetning och diskussion av erfarenheter. Och i en utredning om pedagogisk förnyelse från år 2000 står det att studenterna självständigt ska urskilja, formulera och lösa problem, att de ska kunna möta förändringar i arbetslivet och följa kunskapsutvecklingen inom det egna området. Det här viktigt att tänka på. Om vi blir utsedda till handledare är vi en del av högskolan och då har vi det här ansvaret. Det finns två huvudprinciper för handledning. Den ena är mästarmodellen som i princip handlar om följ mig eller lär dig att bemästra det jag gör. Den andra principen är reflektionsmodellen där målet är att erövra en insikt. Den reflekterande handledningen växlar mellan handling och reflektion. Handledning är inte att tala om så här ska du göra utan att tillsammans fundera över: Vad är det vi ska göra? Hur tänker du om det? Vad har du lärt dig? Reflektionsmodellen går ut på att handledare och den handledde utforskar saker tillsammans. På det sättet är det inte bara studenten som lär sig utan också handledaren. Den modellen tycker jag är att föredra. Men inom den kliniska utbildningen för biomedicinska analytiker behövs båda modellerna. Mästarmodellen står för att demonstrera, tillämpa och korrigera. Jag tycker att den är en bra beskrivning av vad man behöver som blivande biomedicinsk analytiker under vissa delar av sin utbildning. För att ni ska få lite information om hur en handledarutbildning ser ut kan jag berätta om den som jag varit med om att genomföra tillsammans med Karolinska Education AB (Karolinska Institutets utbildningsföretag), Karolinska Laboratoriet och Institutionen för Lärande Informatik Management och Etik (LIME). Det är en 5-poängsutbildning för handledare inom laboratorie- 12 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
13 medicin och den sträcker sig över sju kurstillfällen och innehåller litteraturläsning och en egen skriftlig uppgift. Huvudboken vi använder är Handledning och praktisk yrkesteori av Gunnar Handal och Per Lauvås och kursen innehåller bland annat: Handledning vad är det?, Kommunikation och lärande och Organisationsförståelse. Några exempel på uppsatser som skrivits är: Manligt och kvinnligt språk, Handledarens plats i organisationen och Humorns roll i handledning. Jag tycker att den kliniska utbildningen är ett bra tillfälle att testa sina kunskaper. Men det absolut viktigaste är kanske att upptäcka sin kunskapsbrist. Där har handledaren en stor uppgift. Nämligen att skapa ett sådant klimat så att det blir tillåtet för studenten att ställa frågor. Men kom ihåg att inte alla passar för att vara handledare. Alla ska inte heller behöva vara det. Däremot är det viktigt att skapa en bra struktur för handledning på arbetsplatserna. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 13
14 Reflektion och sammanfattning Bejaka utvecklingen av yrkesrollen och våga pröva nya idéer på arbetsplatserna, sade Margareta Albinsson, vice ordförande för Vårdförbundet, i sitt slutanförande. Ni är många som har kommit hit i dag från olika delar av landet och det visar att frågan om biomedicinska analytikers kliniska utbildning är viktig. Men var är ledningen en sådan här dag? En viktig fråga behöver ju en ledning som också tycker att den är viktig. Både när det gäller hur man ska rekrytera biomedicinska analytiker i framtiden och hur man utformar en bra utbildning. Det är i den kliniska verksamheten som studentens yrkesidentitet formas. Ni som arbetar där är förebilder för de studenter som kommer ut. Jag tror att vi behöver fundera på hur vi skapar bra förebilder. Hur tar vi oss tid till reflektion? Hur tar vi oss tid till handledning? Hur tar vi oss tid till kollegiala samtal och tid att utvärdera varandras arbete? Vilka är det vi arbetar för? Jo, för medborgarna, patienterna, vårdtagarna. Hur bidrar ni till deras krav på tillgänglighet, trygghet och helhet inom hälsooch sjukvården? Det är inte alltid så enkelt att locka ut biomedicinska analytiker på vårdcentralerna. Men det är kanske där ni behövs allra bäst! Teamarbete och ökad samverkan har några av er berört i dag. Jag är övertygad om att er yrkesroll stärks av att arbeta i grupp. Ju mer man avgränsar och isolerar sig ju mindre betydelsefull blir man i helheten. Ju mer man träder in och bejakar professionellt samarbete, då kommer ens yrkeskunskaper verksamheten och patienterna till del. Hur måste utbildningen då se ut? Är utbildningen formad efter morgondagens hälso- och sjukvård? Det är alltid lätt att värna om det som har varit, men tänk er att ni som professionella yrkesutövare egentligen har två uppdrag: dels att föra ut den kunskap ni redan har, dels att förbättra och utveckla den. Då handlar det om att ständigt ompröva det ni gör. Det sägs att nya innovationer kommer från eldsjälar eller från personer med nya idéer. Jag hoppas att ni som deltagit i dag har fått massor av nya idéer som ni vågar pröva ute i verksamheterna. En del av er kommer säkert att stöta på motstånd, men en del idéer kanske får fotfäste. Min förhoppning är att den här dagen inte bara blir ett bloss i allt brus utan en start i en diskussion om utveckling. Det som kommit fram i dag visar att det finns en väldig kraft hos er och den kraften ska vi ta vara på. 14 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
15 Sammanställning av gruppdiskussioner Vilka är de viktigaste insatserna för att utveckla den kliniska utbildningen för biomedicinska analytiker? Tio grupper diskuterade frågan ur tre perspektiv: studentens, utbildningsanordnarens och verksamhetens. Studentperspektiv Inför regelbundna bedömningssamtal mellan huvudhandledare och student. Gör en utvärdering av praktikplatsen som omgående skickas till laboratoriet. Sprid ut studenterna på flera orter än de närmast utbildningsorten. Förbered och motivera studenterna inför den kliniska utbildningen. Klargör bedömningen och examinationen av den kliniska utbildningen. Låt studenten skriva en målformulering inför praktiken. Klargör studentens attityd till praktiken. Inför längre praktiktid. Viktigt med halvtidsavstämning, som en vägledning för studenten. Skicka en CV till praktikplatsen i förväg där studenten presenterar sig själv. En studiehandledning bör finnas för studenten på arbetsplatsen. Inför en kurs i handledarskap under utbildningen och låt studenterna handleda varandra så att de får förståelse för handledarens roll. Ha en kommunikation med laboratoriet innan den kliniska utbildningen börjar. Skapa möjlighet till kompetensutveckling och fortbildning i nya ämnen. Skapa möjlighet till traineeprogram efter utbildningen. Utnyttja de studentnätverk som finns, information via Reka Rusz, Vårdförbundet. Utbildningsanordnarens perspektiv Förbättra samordningen mellan utbildning, arbetsplats, lärare, studenter och handledare. Ta fram en tydlig mall för hur praktiken ska läggas upp, inklusive mål och förväntningar. Inför en introduktionskurs i ämnet som ger studenterna möjlighet att reflektera över sin yrkesroll. Skapa tydliga karriärvägar för biomedicinska analytiker. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 15
16 Inför en tidig yrkesrollspraktik. Inrätta fler kliniska adjunkter och lektorer, som har en fot på högskolan och en fot ute i verksamheten. Utbilda verksamhetens personal så att de kan möta studenten på rätt nivå. Utveckla kurser tillsammans med verksamheterna. Utbildningsanordnaren ska verka som en ambassadör när det gäller att skapa kontakter utåt. Skapa nätverk mellan de tre parterna: studenter, utbildningsanordnare, verksamheter. Skapa regionala och nationella nätverk för varje part samt gemensamma möten som till exempel dagens konferens. Utnyttja det nätverk med kliniska adjunkter som finns. Kontaktpersoner finns på Landstingsförbundets hemsida: Information via Gunilla Strand, Landstingsförbundet. Verksamhetens perspektiv Skapa rutiner för hur studenten tas emot på arbetsplatsen, till exempel genom att skicka ut ett informationsbrev innan studenten kommer. Ge studenten en introduktion som är lika grundlig som för nyanställda. Skapa utrymme för minst en huvudhandledare per laboratorium. Gå ut med information till all personal om vad som förväntas av dem. Skapa ett nätverk för handledare inom klinisk utbildning. (IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, ser just nu över möjligheten att starta ett sådant.) Arbeta med attityder och värderingar hos både studenter och anställda. Behåll den handledarutbildning som finns på högskolorna. Ledningen bör skapa en positiv inställning till klinisk utbildning ute i verksamheten. Tid och resurser ska finnas för handledning och för att planera den kliniska utbildningen. Det är viktigt hur man benämner studenterna. De bör inte kallas elever. Skapa en medvetenhet om att studenten inte är färdigutbildad. Var bra förebilder på laboratoriet och förmedla en yrkesstolthet. Lyft fram personalens erfarenheter. 16 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
17 Mer information och föreläsardokumentation finns på: (Landstingsförbundet) (Institutet för Biomedicinsk Laboratorievetenskap) (Vårdförbundet) På Landstingsförbundets hemsida finns också rapporten Utvecklingen i svensk hälso- och sjukvård en granskning av hur vården använder sina resurser. Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 17
18 18 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke
19 Biomedicinsk analytiker ett cellsynt viktigt yrke 19
20 VÅRDFÖRBUNDET Adolf Fredriks kyrkogata 11. Box 3260, Stockholm. Tel
Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng)
Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng (180 högskolepoäng) Study Programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning
Läs merUtbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng
Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng Study programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 samt reviderad
Läs merUtbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng
Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng Study programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Reviderad
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng. Biomedical Scientist Programme, 180 Higher Education Credits MÅL
UTBILDNINGSPLAN Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 Biomedical Scientist Programme, 180 Higher Education Credits Programkod: VBA1Y Utbildningsnivå: Grundnivå Inrättat: 2010-06-08 (dnr 52-315/2010)
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Dnr: Dnr:5.2-896/06. HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen. Utbildning:
Dnr: Dnr:5.2-896/06 UTBILDNINGSPLAN HÖGSKOLAN I KALMAR Naturvetenskapliga institutionen Utbildning: Program: Utbildningsnivå: Biomedicinsk analytikerexamen samt filosofie kandidatexamen med huvudområdet
Läs merSjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Läs merProgrammet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter
Läs merBiomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar
Biomedicinsk analytiker, specialister och nya befattningar Agneta Colliander Leg. Biomedicinsk analytiker, Bitr. verksamhetschef, Laboratoriemedicin Universitetssjukhuset Örebro, ordf. IBL agneta.colliander@regionorebrolan.se
Läs mer2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merUTBILDNINGSPLAN Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning laboratoriemedicin, 180 högskolepoäng
UTBILDNINGSPLAN Biomedicinska analytikerprogrammet, inriktning laboratoriemedicin, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng. Study Programme in Nursing, 180 ECTS
Dnr: 347/2005-510 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet, 120 poäng Study Programme in Nursing, 180 ECTS Ansvarig institution Institutionen
Läs merKvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och
2010-11-23 Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom
Läs merSTUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp
2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred
Läs merKvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens läns landsting - Arbetsterapeut- och sjukgymnastprogrammen
Bilaga till 2 i avtalet mellan Umeå universitet och Västerbottensläns landsting rörande verksamhetsförlag utbildning Kvalitetskrav för handledning inom verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom Västerbottens
Läs merMagisterprogrammet i diagnostisk cytologi
Magisterprogrammet i diagnostisk 3DC16 Inrättad av Rektor 2015-10-20 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2015-12-15 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3DC16 1.2. Programmets namn Magisterprogrammet
Läs mertre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet
tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de
Läs merProgramme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Dnr: G 2014/182 Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse
Läs merKVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.
KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat
Läs merDnr: / Sid: 1 / 5. Pedagogisk profil. för Biomedicinska analytikerprogrammet
Dnr: 3-3762/2013 2013-12-12 Sid: 1 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk profil för Biomedicinska analytikerprogrammet utformad på uppdrag av Karolinska institutets
Läs merUtbildningsplan för logopedprogrammet
Utbildningsplan för logopedprogrammet 2LG07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2011-05-12 Sid
Läs merUTBILDNINGSPLAN. RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN RÖNTGENSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, 120/160 poäng Diagnostic Radiology Nursing Programme, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av Fakultetsnämnden
Läs merFördjupad och tillämpad klinisk Laboratoriemetodik, 4,5 hp. Advanced and Applied Clinical Laboratory Methodology, 4,5 credits
1(5) 8BLG52 Fördjupad och tillämpad klinisk Laboratoriemetodik, 4,5 hp Advanced and Applied Clinical Laboratory Methodology, 4,5 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: vårterminen 2019
Läs merEttårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp. Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits
FSM-2, p23 1(6) Ettårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits MGBX2 Gäller från: vårterminen 2018 Utbildningsplan
Läs merUtbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng
Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 120 poäng Study programme in Biomedical Laboratory Science 120 credits (180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 samt reviderad
Läs merMålbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker
Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition
Läs merAKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG
HÄLSOAKADEMIN Utbildningsplan Dnr CF 52-644/2009 Sida 1(6) AKUT- OCH AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG Emergency and Ambulance Care Programme, 120 Higher Education Credits Utbildningsprogrammet
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS
Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric
Läs merUtbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet
Utbildningsplan för biomedicinska analytikerprogrammet 1BA10 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-01-24 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2009-10-09 Sid 2 (7) 1. Basdata 1.1. Programkod 1BA10
Läs merSpecialistutbildning för biomedicinska analytiker
Specialistutbildning för biomedicinska analytiker Förord En högkvalitativ vård är grunden i ett välfärdssamhälle och en välfungerande utbildning av hög kvalitet är avgörande för utvecklingen av vård och
Läs merUtveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter
Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund
Läs merInformation om praktisk tjänstgöring för biomedicinska analytiker med utbildning utanför EU och EES
Information om praktisk tjänstgöring för biomedicinska analytiker med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för
Läs merEttårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp. Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits
p59, FSM-5, 1(6) Ettårig kompletteringsutbildning till biomedicinsk analytikerexamen, 60 hp Supplementary study programme to biomedical scientist, 60 credits MGBX3 Gäller från: vårterminen 2019 Utbildningsplan
Läs merUtbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz
Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.
INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN AMBULANSSJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Prehospital Emergency Care Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för
Läs mer2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet
Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Läs merAgneta Colliander. Leg. Biomedicinsk analytiker, klinisk kemi Bitr. verksamhetschef, Laboratoriemedicin Universitetssjukhuset Örebro, ordf.
Agneta Colliander Leg. Biomedicinsk analytiker, klinisk kemi Bitr. verksamhetschef, Laboratoriemedicin Universitetssjukhuset Örebro, ordf. IBL 2017-04-21 Biomedicinsk analytiker Nu och i framtiden Laboratoriemedicins
Läs merStudiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin
Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07
Läs merArbets- och miljömedicin
Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav
Läs merBEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points
1 INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN BEHANDLINGSASSISTENTPROGRAMMET, 80 POÄNG Treatment Assistent Programme, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merUtveckling för dig som är handledare.
Utbildningsdag. Utveckling för dig som är handledare. Runt om i landet erbjuder vi utbildningsdagar för dig som vill utvecklas i rollen som handledare. Här träffar du andra hand ledare, tränar dina kunskaper,
Läs merUtbildningsplan för tandläkarprogrammet
Dnr 3-2831/2014 Utbildningsplan för tandläkarprogrammet 2TL13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-09-22
Läs merSOCIONOMPROGRAMMET 140 POÄNG Social Work Programme, 140 points
- 1 - UTBILDNINGSPLAN SOCIONOMPROGRAMMET 140 POÄNG Social Work Programme, 140 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap
Läs merArbetsterapeutprogrammet, 180 hp
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp Occupational Therapy Programme, 180 credits MGAT2 Gäller från: höstterminen 2016 Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid medicinska fakulteten Fastställandedatum 2016-01-28
Läs merSTUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi
2013-01-28 STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk virologi Kurskod: 1BA039 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan
Läs merKVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet. Uppsala kommun och Uppsala universitet (5)
1 (5) KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning på fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2018 2020 2 (5) Innehåll KVALITETSKRITERIER... 3 Inledning... 3 Förutsättningar...
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME FOR MEDICAL SECRETARIES, 120 ECTS
Utbildningsplan Dnr CF 52-210/2007 Sida 1 (6) MEDICINSKA SEKRETERARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME FOR MEDICAL SECRETARIES, 120 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 8 maj 2001 av fakultetsnämnden
Läs merUtvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Läs merríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=
ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç
Läs merModell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv
Modell för verksamhetsförlagd utbildning ur utbildningens och arbetsplatsens perspektiv Karolinska Institutet Umeå 2015-05-07 Karin Burén och Lena Rolfhamre Namn Efternamn 19 maj 2015 2 Namn Efternamn
Läs merSTUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik
STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik Kurskod: 1BA033 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan 7 070-214 33
Läs merUtbildningsplan för tandhygienistprogrammet
Utbildningsplan för tandhygienistprogrammet 1TH13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-16 Sid 2 (8) 1. Basdata 1.1. Programkod 1TH13 1.2. Programmets
Läs merProgramme in Nursing 180 higher education credits
Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap och teknik den 31 augusti 2004.
040624 INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH OMSORG UTBILDNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Health- and Medical Care Program, 80 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden
Läs merBiomedicinska analytikerprogrammet -Inriktning klinisk fysiologi -Inriktning laboratoriemedicin Lars Frelin, Programdirektor Docent, Med. Dr.
Biomedicinska analytikerprogrammet -Inriktning klinisk fysiologi -Inriktning laboratoriemedicin Lars Frelin, Programdirektor Docent, Med. Dr. 30 augusti 2016 Välkomstdag: Biomedicinska analytikerprogrammet
Läs merFÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning
FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares
Läs merUtbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och management
Utbildningsplan för masterprogrammet i hälsoekonomi, policy och 4HM17 Inrättad av Rektor 2016-05-10 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4HM17 1.2. Programmets
Läs merUtbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng. Programme in Physiotherapy
Sahlgrenska akademin Dnr G217 4713/06 Utbildningsplan för Sjukgymnastprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Physiotherapy Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006 11 24 1. Beslut om fastställande
Läs merKompletteringsutbildningen för biomedicinska analytiker med utländsk examen 90 hp
Kompletteringsutbildningen för biomedicinska analytiker med utländsk examen 90 hp Complementary Programme for Biomedical Laboratory Scientists with a Foreign Degree MKUBA Gäller från: 2017 HT Utbildingsplan
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits
Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen
Läs merFysioterapeutprogrammet, 180 hp
1(9) Fysioterapeutprogrammet, 180 hp Physiotherapy Programme, 180 credits MGFY2 Gäller från: höstterminen 2016 Utbildningsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen vid Medicinska fakulteten Fastställandedatum
Läs merHANDLEDNINGS GRUNDER AGENDA DEFINITION AV HANDLEDNING
S GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning Några vanliga
Läs merSTUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik
STUDIEANVISNINGAR för KLINISK KURS 2 7,5 hp Klinisk genetik Kurskod: 1BA033 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred Nobels Allé 8 Ins. f. Labmedicin plan 7 070-214 33
Läs merLärandemodell. för verksamhetsintegrerat lärande SAMVERKAN. Universitet och högskola i. med hälso- och sjukvård samt tandvård
TRE PEDAGOGISKA PERSPEKTIV Lärandemodell för verksamhetsintegrerat lärande Universitet och högskola i SAMVERKAN med hälso- och sjukvård samt tandvård Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat
Läs merLIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
Läs merEtiken gör dig unik! Etik och etisk reflektion för biomedicinska analytiker. LINUS-dagarna Malmö, 27 augusti 2015
Etiken gör dig unik! Etik och etisk reflektion för biomedicinska analytiker LINUS-dagarna Malmö, 27 augusti 2015 Anne Berndt Biomedicinsk analytiker Förbundsombudsman Upplägg 1. Profession, professionell
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå
Läs merHANDLEDNING - GRUNDER
HANDLEDNING - GRUNDER UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Olika definitioner på Handledning De två vanligaste handledningsmodellerna Diskussion Verktyg för en reflekterande handledning
Läs merUtbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng
Utbildningsplan för Programmet för Medicinsk Informatik 160 poäng Study programme in Medical Informatics, 160 credits (=240 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning 2002-06-12 Senast reviderad
Läs merKursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för hälsovetenskaper
1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper Hörselvetenskap, Handledning och bedömning i verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng Audiology, Supervision and Evaluation in Workplace Education,
Läs merProgramme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits
Utbildningsplan för Biomedicinska analytikerprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Science 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademistyrelsen 2006-11-24 Reviderad:
Läs merVFU utbildning i samverkan
VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap
Läs merPresentation av lärarenkät VFU Marie Brandt
Presentation av lärarenkät VFU 2017 Marie Brandt Vad är den största orsaken till att du idag inte är handledare för studenter? 1. tidsbrist 2. ingen ersättning 3. har inte fått frågan 4. saknar erfarenhet
Läs merUTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng
UTBILDNINGSPLAN Tandhygienistexamen Kandidatexamen i oral hälsa 120 poäng Study Programme in Oral Health Dnr. 473/333-01 Fastställd i institutionsstyrelsen HV 2001-04-04, rev 2005-01-12 Tandhygienistprogrammet
Läs merUtbildningsplan för psykoterapeutprogrammet
Utbildningsplan för psykoterapeutprogrammet 2PT07 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Senast reviderad av Styrelsen för utbildning 2008-12-08
Läs merSPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points
PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM 60 POÄNG Special Education Programme, 60 points Fastställande av utbildningsplan Utbildningsplanen är fastställd av sektionsnämnden
Läs merUtbildningsplan för magisterprogrammet
Utbildningsplan för magisterprogrammet i diagnostisk cytologi Inrättad av Styrelsen för utbildning 2007-11-07 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2008-01-08 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3CY08
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 11 november, 2015... Hallands sjukhus Halmstad Klinisk mikrobiologi Sjukhus Ort Klinik Tomas Bergström, klinisk mikrobiologi... Inspektörer
Läs merUTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng
UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot vård av äldre, 60 högskolepoäng Programstart: Våren 2016 Hälsohögskolan, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39, Högskoleområdet
Läs merInformation till kontaktperson
Uppdaterat: 2015-08-17 Information till kontaktperson Verksamhetsförlagd utbildning och praktisk tillämpning Institutionen för Hälsovetenskap Ansvarig: Hanna Forsberg Tel: 0920-49 30 60 E-post: hanna.forsberg@ltu.se
Läs merAllmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik
Dnr U 2013/471 Allmän studieplan mot doktorsexamen i Pedagogik Studieplanen är fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-09-05. Utbildning på forskarnivå regleras genom allmänna bestämmelser
Läs merDnr: <Dnr> Sid: 1 / 5. Pedagogisk policy. för Biomedicinsk analytikerprogrammet
Dnr: 2010-01-25 Sid: 1 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet 2 / 5 Pedagogisk policy för Biomedicinsk analytikerprogrammet Utformad på uppdrag av utbildningsstyrelsen under
Läs merPedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län. Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens
Pedagogisk samverkan vid 12 geriatriska kliniker i Stockholms län Svensk sjuksköterskeförening och Karolinska Institutets VFU-konferens 2017-10-19 Disposition Presentation AKA-plattformen Elisabeth Rydwik,
Läs merUppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)
Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se
Läs merSAHLGRENSKA AKADEMIN. Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng
Utbildningsplan Dnr G 2018/339 SAHLGRENSKA AKADEMIN Biomedicinska analytikerprogrammet, 180 högskolepoäng Programme in Biomedical Laboratory Programkod: M1BMA 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merMedicinska fakulteten
Umeå universitet Medicinska fakulteten Norrbottens läns landsting Dnr: UmU 243-662-13 Dnr: NLL 719-13 AVTAL mellan medicinska fakulteten, Umeå universitet, och Norrbottens läns landsting om verksamhetsförlagd
Läs merUtbildningsplan för sjukgymnastprogrammet
Utbildningsplan för sjukgymnastprogrammet 1SY13 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-08 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2012-11-12 Reviderad av Styrelsen för utbildning 2014-03-26 Sid 2
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME FOR MEDICAL SECRETARIES, 120 HIGHER EDUCATION CREDITS
HANDELSHÖGSKOLAN Utbildningsplan Dnr CF 52-352/2010 Sida 1 (5) MEDICINSKA SEKRETERARPROGRAMMET, 120 HÖGSKOLEPOÄNG PROGRAMME FOR MEDICAL SECRETARIES, 120 HIGHER EDUCATION CREDITS Utbildningsprogrammet är
Läs merFörslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro
Förslag till nationellt reglerad specialistutbildning samt masterutbildning i Örebro Christina Karlsson/Anita Hurtig Wennlöf Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet Innehåll Utbildningssystemet
Läs merUTBILDNINGSPLAN. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Health- and Medical Care Programme, 80 points
INSTITUTIONEN FÖR KLINISK MEDICIN UTBILDNINGSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPROGRAMMET, 80 poäng Health- and Medical Care Programme, 80 points Utbildningsprogrammet inrättades den 3 april 2003 av fakultetsnämnden
Läs merMEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5
MEDICINSKA SEKRETERARE I KLINISK VÅRDADMINISTRATION KOMPETENSSTEGE STEG 1 5 1 INNEHÅLL 3 Inledning 4 Kompetensstege 6 Steg 1 Medicinsk sekreterare 8 Steg 2 Medicinsk sekreterare 10 Steg 3 Medicinsk sekreterare
Läs merLedarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp HT VT 2020
Ledarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp HT 2019 - VT 2020 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den
Läs merUTBILDNINGSPLAN FÖR ETTÅRIG KOMPLETTERING TILL BIOMEDICINSK ANALYTIKEREXAMEN 60 HÖGSKOLEPOÄNG
UTBILDNINGSPLAN FÖR ETTÅRIG KOMPLETTERING TILL BIOMEDICINSK ANALYTIKEREXAMEN 60 HÖGSKOLEPOÄNG SUPPLEMENTARY STUDY PROGRAMME TO BIOMEDICAL SCIENTIST 60 CREDITS Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska
Läs merLINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM
LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland
Läs merEXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring
EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT
Läs merHandledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC
Handledning är det att hålla någon i handen.? Jerry Albihn, RUC Handledningens tre syften 2 Eleverna skall bli förtrogna med yrkets praxis Eleverna skall genom praxisen få fördjupad förståelse för ämnets
Läs merKompletterande utbildning för läkare med examen
UTBILDNINGSPLAN 1 Dnr: Fastställd av Grundutbildningsnämnden Gäller från vårterminen 2018 Grundutbildningsnämnden Kompletterande utbildning för läkare med examen 60 högskolepoäng Nivå A KULÄK Programbeskrivning
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs mer