För Latinamerikagruppernas styrelse, Francisco Contreras, ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "För Latinamerikagruppernas styrelse, Francisco Contreras, ordförande"

Transkript

1 Foto: Lisa Minell

2 Latinamerikagrupperna levererar återigen ett mycket bra resultat med ett lyckat opinionsbildningsarbete, en växande allians- och folkrörelseaktivitet och en stabil och långsiktig politisk allians med folkrörelserna i Latinamerika. Ett stort tack till alla aktivister, medlemmar och personalen i Sverige och Latinamerika för er insats under år Speciellt går en stor kram till Åsa Thomasson som slutar som verksamhetsledare och till Margareta Lilja som slutade under våren efter 25 år inom UBV/Latinamerikagrupperna. Hoppets kontinent 2010 var ett händelserikt år i Latinamerika. En viktig mötespunkt var nätverket CLOC/ Via Campesinas kongress i Latinamerika under hösten. Latinamerikagrupperna var närvarande som en allierad till lantarbetar- och småbrukarorganisationerna. CLOC/Via Campesina har lyckats driva fram en gemensam problemformulering, övervinna de nationella skillnaderna och mötas i ett gemensamt program som ett svar på nyliberalismens projekt. Med den finansiella kapitalismens intrång i Latinamerika är det nödvändigt för småbrukarrörelsen att bemöta detta enad över de nationella gränserna. Kampen för jordreform och social rättvisa på världens mest ojämlika kontinent är fortsatt enad och stark. Vi gör skillnad Miljontals klimatflyktingar och över en miljard människor som lider av hunger kräver akuta lösningar. Dessa kriser är konsekvenser av klimatförändringar och ökande matpriser i en orättvis världsordning,. Folkrörelserna i världen måste höja sin röst när stater, transnationella bolag och andra i maktens korridorer diskuterar lösningar på dagens problem. Vi måste lyfta maktperspektivet, ställa krav, binda beslutfattarna vid sina åtaganden och mobilisera en opinion. Det är glädjande att våra ansträngningar för att bygga allianser i folkrörelse-sverige resulterade i en uppmärksammad kampanj under Global Rättvisa Nu! samt i succén med Inspiration Världen en vecka innan riksdagsvalet. Det är en långsiktig strategi att stärka både allianser och en engagerad opinion för rättvisa. Den svenska biståndspolitiken är i en förändringsprocess. Gammelbistånd och passiv utbetalningspolitik vill man bort ifrån, har det sagts. Jakten på resultat står i fokus och svenska företag ges en större roll. På sikt kan det förändra Sveriges roll i världen. Det påverkar även vår verksamhet. Latinamerikagrupperna har under året deltagit i debatten om innehållet i utvecklingssamarbetet och lyft både fattigdomsbekämpning och folkrörelsernas roll. Vår verksamhet påverkas av politiska beslut. På grund av minskade anslag lades tidskriften Latinamerika ner efter 35 år och volontärverksamheten fick också ett slut efter 40 år. Praktikantverksamheten drabbade av stora neddragningar. Alla dessa är verksamheter som präglat vår identitet som organisation och som utan tvekan berikat Sverige med kunskaper och perspektiv. Men vi ger inte upp. Vi kommer nu ut med den nya tidningen Röster från Latinamerika med perspektiv från folkrörelserna och vi arbetar med att inför nästa år åter få igång någon form av praktikantverksamhet. Vår framtida roll För att förbättra och utveckla Latinamerikagrupperna kör vi under 2011 igång en uppdateringsprocess Latinamerikagrupperna 2.0 som ska pågå i tre år. Kom gärna med i diskussionen! Vår framtida roll beror trots allt på hur vi lyckas aktivera fler i Latinamerikagrupperna och i de rörelser och aktiviteter som vi driver. Vi måste anstränga oss hårdare för att ge kontinuitet i och stärka våra lokalgrupper och bredda allianserna med andra rörelser. Globalisera solidariteten! För Latinamerikagruppernas styrelse, Francisco Contreras, ordförande 2

3 Latinamerikagrupperna fortsatte växa under I slutet av 2009 nådde medlemsantalet för första gången i föreningens historia det magiska talet 1000 medlemmar. Glädjande nog har antalet medlemmar under 2010 fortsatt växa. I december 2010 hade föreningen 1160 medlemmar. Åsa Thomasson Vi var 35 personer från sju lokalgrupper, Miljöförbundets Jordens Vänner och Färnebo folkhögskola som träffades i Göteborg mars för 2010 års första riksträff. Stefan, Fredrik och Gonzalo i Göteborgs lokalgrupp håller en presentation Foto: Fredrik Pettersson Göteborgs lokalgrupp höll i en workshop om lokal organisering, där vi gruppvis diskuterade hur vi kan stärka gemenskapen inom lokalgrupperna, hur vi kan stärka gemenskapen nationellt inom Latinamerikagrupperna, tips för att arrangera aktiviteter samt vilka faktorer och förhållningssätt som bör undvikas eftersom de kan inverka negativt på gruppens arbete. Många matnyttiga tips kom fram. Fredrik Pettersson Trettio personer från sex av Latinamerikagruppernas lokalgrupper och medlemmar i Colombianätverket, Miljöförbundet Jordens Vänner och Sörängens folkhögskola begav sig till Limmernäs utanför Linköping den november för höstens inspirerande Riksträff. Stockholms lokalgrupp inledde Riksträffen med en Mistica. Vice ordförande Maria Palselius inledde tillsammans med Margareta Varenhed, internrevisor, Lisa Minell, styrelseledamot, samt Malin Stråle och Amanda Andersson i Latinamerikagrupperna Göteborg. Foto: Carolina Camacho Några av riksträffens viktiga teman var årets verksamhetsplan, en motion inför årsmötet, tankarna inför 2010 års kampanj Global Rättvisa Nu, där riksträffsdeltagarna bidrog med synpunkter på formulering av enkätfrågor till politiker och konkreta tips för namninsamlingen och lokala paneldebatter. Insändarverktyget på Latinamerikagruppernas hemsida, som medlemmar kan använda, presenterades. Georg Andersson från Latinamerikagrupperna Malmö delade med sig av sina tips för skrivande och kontakter med media. Mistica riksträff nov 2010 Carmen Blanco Valer, vice ordförande, presenterade begreppet Sumak Kawsay/Buen vivir. Ett komplext begrepp som härstammar från ursprungsfolksrörelsen i Latinamerika. Sumak Kawsay formulerar en ny framtid med ursprung i vårt förflutna, där allt och alla är inkluderade. Inte bara människan bör ha rättigheter, även naturen borde ha rättigheter. 3

4 Lars Jonsson från Agenda PR gav oss inspiration och konkreta tips på hur vi kan arbeta när vi vill påverka beslutsfattare lokalt. Nöta in budskap, sätta upp delmål och vara tydlig med vad vi tycker var några av alla tips vi fick. Andra viktiga punkter på riksträffen var en utvärdering av kampanjåret 2010, en genomgång av vår julkampanj för insamling till projekten i Latinamerika, diskussioner om ett utkast till verksamhetsplan för 2011, och vikten av att fördela ansvarsområden inom lokalgrupperna. gamla arkiv med brev, foton och dokument från volontärernas arbete. Margareta uttryckte att ett av de mest påtagliga intrycken var hur volontärerfarenheterna har gått på djupet och förändrat människor på ett bestående sätt. Att se de sammantagna effekterna av volontärverksamheten har inte låtit sig göras lika lätt. "Vi har fått börja om från noll många gånger", sa Margareta och syftade på den stora omsättningen av människor. Både volontärer och samarbetsorganisationernas personal har tenderat att bytas ut med ett par års mellanrum. Men visst har Margaretas intervjuer med tidigare volontärer och samarbetsorganisationer gett många exempel på att arbetet har sått frön som lever kvar och som har format hur var och en har spridit erfarenheter och kunskaper vidare. Deltagarna på volontärkvällen diskuterade vad volontärerna har betytt. Flera tidiga volontärer ställde sig frågande till att Sida har avskaffat finansieringen av volontärverksamhet. Vad kommer det att betyda i framtiden när färre och färre av dem som arbetar med bistånd har haft möjlighet att arbeta på vanliga människors villkor i Syd genom praktik eller volontärarbete? Flera deltagare lyfte också frågan att många före detta "UBV:are" har centralt placerade uppdrag inom svenskt bistånd och samhället i stort. Det vore intressant att kartlägga var de har hamnat, alla de nästan 800 volontärer som har passerat revy genom 40 år, tyckte flera deltagare i diskussionen. Livliga diskussioner om kampanjåret 2010 Maria Löfgren, text och foto Den 26 november 2010 träffades drygt fyrtio före detta volontärer för att se tillbaka på 40 års volontärverksamhet. Det var många glada återseenden och mycket intensiva samtal mellan gamla vänner. Volontärer från alla årtionden mellan och 2000-talet, och till och med från den allra första kursen, fanns samlade i lokalen. Bild: Verksamhetsledare Åsa Thomasson visar skriften innan Margareta inleder kvällen. Margareta Lilja, som har sammanställt skriften "Solidaritet, möten och lärande 40 års volontärverksamhet" berättade om arbetet med att gå igenom 4 Hamnade volontärverksamheten alltför snabbt i en biståndsfälla? Det var en annan tankeväckande fråga i diskussionen. Borde volontärarbetet i första hand ha setts som kulturutbyte eller ett gemensamt politiskt arbete istället för som biståndsverksamhet? Den stora vinsten som många gamla volontärer framhöll under kvällen var den internationella medvetenheten som följde med hem till Sverige igen efter volontäruppdraget. Och även inom Latinamerikagrupperna frodas fortfarande fröna som volontärerna sådde. Förändringsviljan, perspektiven och solidariteten lever kvar. Latinamerikagruppernas ordförande Francisco Contreras, en av dagens "volontärer" i föreningen, dvs en av alla dem som arbetar frivilligt med opinionsbildning i Sverige, tackade volontärerna för deras bidrag till föreningen. Åsa Thomasson och Margareta Lilja

5 På den här sidan och på många andra ställen i verksamhetsberättelsen kan du läsa exempel på vad alla aktiva medlemmar i Latinamerikagruppernas tolv lokalgrupper runtom i landet gör. År 2010 fanns det eller startade det lokalgrupper med kontaktpersoner i Stockholm, Göteborg, Malmö/Lund, Uppsala, Eskilstuna, Kalmar, Umeå, Linköping, Karlstad, Skaraborg, Skellefteå och Växjö. Foto: Lisa Minell diskussionerna efter filmerna pratar vi bland annat om sambanden mellan vår konsumtion och utvinningen av naturresurser i Latinamerika. En förändring är lika viktig här som där. MarieLouise Hedborg Inför det svenska valet var vi flera medlemmar och lokalgrupper som uppmärksammade att internationella frågor helt saknades i debatten om Sveriges framtida regering. Som del av den nationella kampanjen "Global Rättvisa Nu" bestämde sig därför Latinamerikagrupperna Göteborg att anordna en paneldebatt med lokala riksdagskandidater från de sju största partierna. Eftersom vi ville att frågorna skulle engagera så många som möjligt bjöd vi in fem andra lokala organisationer att samordna debatten tillsammans med oss. Att ordna detta tillsammans med andra gav oss styrka organisatoriskt men framförallt moraliskt. Vi är många i kampen för en rättvis värld. Paneldebatten blev mycket lyckad då vi kunde lyfta internationella frågor om handel, klimat, bistånd och mänskliga rättigheter. Plenisalen på Stadsbiblioteket var fullsatt och många i publiken passade också på att ställa frågor till våra framtida politiker. Latinamerikagrupperna Malmö/ Lund har valt Störa Enso-kampanjen som tema, för att försöka påverka pappersföretaget Stora Enso att agera mer hållbart i sin verksamhet i Brasilien (eukalyptusodling för framställning av pappersmassa). Första maj och liknande dagar är ypperliga tillfällen att synas och få uppmärksamhet. T.ex. klädde vi en gång ut oss till elaka eukalyptusträd, en gång hade vi bolivianska flöjtspelare med oss och en gång hade vi capoeriautövare med oss. Georg Andersson och Lina-Lotta David Malin Stråle Latinamerikagrupperna Eskilstuna samarbetar med demokraticentrum Palatzet i Skiftinge och NBV i en utåtriktad filmserie. Bland annat så har filmerna "Etanol vad har du i tanken?", som handlar om hur etanolen produceras i Brasilien, och "Killerbean", som handlar om de jordlösas kamp för mark i Brasilien och om hur köttindustrin bidrar till avskogningen av Amazonas, visats. En viktig del i lokalgruppens arbete är att göra röster från Syd hörda i Sverige. Att visa filmer med människor som förklarar sin livssituation är ett bra sätt att få fler att känna till problematiken kring monokulturer. I Under året har det hänt en hel del på hemsidans sidor för medlemmar. Där kan man hitta handfasta och konkreta tips om många saker som är viktiga när man vill engagera sig och ordna aktiviteter där man bor. Latinamerikagrupperna har tagit fram ett nytt startpaket för lokalgrupper och ett tipspaket för medlemmar. Medlemstipsen på hemsidan innehåller bland annat handböcker för påverkan, tips om hur man skriver bra insändare, studiecirklar och checklistor för hur man anordnar olika typer av utåtriktade aktiviteter. En Powerpoint-presentation om Latinamerikagrupperna, och ett utförligt manus till den som är lätt att använda, finns också att ladda ner från hemsidan. Åsa Thomasson 5

6 Latinamerikagrupperna är en av föreningar som 1982 grundade Solidaritetshuset på Södermalm i Stockholm. Ett föreningshus för freds-, miljö- och solidaritetsrörelsen som drivs av ett trettiotal medlemsföreningar. En extern utvärdering av formerna och metoderna för samarbete i programmen genomfördes i slutet av Utvärderingen bekräftade positiva effekter av mycket av det som Latinamerikagrupperna redan har genomfört eller håller på att utveckla med samarbetsorganisationerna i den gemensamma styrningen av och inflytandet över programmen. Utvärderingen gav tillfällen att diskutera med samarbetsorganisationerna hur styrgruppernas arbete och dokumentation kan användas för att utveckla den interna kommunikationen med rörelsernas basorganisationer, uppföljningen av programmen som helhet, samt det gemensamma påverkansarbetet. Åsa Thomasson År 2010 var ett turbulent år för Solidaritetshuset, vilket också påverkade Latinamerikagruppernas arbete. Dels var prövningarna svåra för husets ekonomi på grund av de renoveringar som blev nödvändiga efter de mögelskador som upptäcktes i huset i slutet av Dels råkade huset ut för en mycket omfattande vattenskada i januari 2010, vilket gjorde att hela huvudbyggnaden fick utrymmas omedelbart. I april fick även annexet och Latinamerikagruppernas lokaler utrymmas. Inte förrän i december kunde flytten tillbaka till Solidaritetshuset ske. Detta blev det första året sedan 1982 som Latinamerikagruppernas kontor och möten flyttades till andra lokaler. Två kontorsflyttar under ett och samma år har inneburit stora utmaningar, men Latinamerikagruppernas personal har ansträngt sig för att verksamheten ändå ska kunna genomföras som planerat. I december 2010 flyttade Latinamerikagrupperna in i det återställda Solidaritetshuset, och nu i nya lokaler. Från de gamla lokalerna på bottenvåningen har föreningen nu tagit klivet en trappa upp, och trots att det tar tid så håller Latinamerikagruppernas nya kontor och möteslokaler på att ta form. Åsa Thomasson Under hösten 2010 genomfördes en avtalsefterlevnadsrevision av Latinamerikagrupperna, beställd av Forum Syd. Vi kan med viss tillfredsställelse konstatera att revisorerna kunde notera att Latinamerikagruppernas interna kontroll är god. Intern styrning och kontroll är en fråga som regeringen och Sida betonar starkt i alla led i svenskt utvecklingssamarbete, och att ha god ordning och bra rutiner för att hantera alla typer av risker i vårt arbete är något som kommer att fortsätta vara viktigt för oss. Många organisationer inom folkrörelserna lägger mer vikt vid idéer och handling än vid administration och att planera systematiskt. Här behöver Latinamerikagrupperna vara ett stöd till våra samarbetsorganisationer, som ibland saknar en del i administrativ kapacitet eftersom det inte alltid är ett område som får tillräckliga resurser och tid. Vårt arbete kan bidra till medvetenhet om hur viktigt det är att planera och hantera sina ekonomiska resurser för att kunna fortsätta ta emot finansiering från biståndsbudgeten. Givetvis gäller samma strävan att fortsätta ha bra system för kontroll på resurserna även oss själva. Revisionsprocessen bidrog ytterligare till att sätta fokus på metoder, rutiner och system i programmen i Latinamerika, och en åtgärdsplan har upprättats, vilken kommer att bidra till att frågor om intern styrning och kontroll hamnar i fokus även Åsa Thomasson 6

7 Succén från 2009, forumet Inspiration Latinamerika i Rinkeby, utvecklades under valåret 2010 till det ännu större och bredare arrangemanget Inspiration Världen. Vi ville samla alla krafter inför valet och sätta de globala rättvisefrågorna på agendan. Hela ABF-huset i Stockholm fylldes den 11 september, en vecka före valdagen, med debatter, workshops, filmvisningar och informationsbord av över tjugofem olika organisationer. Över 900 personer tog del av inspirerande berättelser, åsikter och kunskaper. Inspiration världen visar på vad vi kan lära oss av aktivister och sociala rörelser i Afrika, Asien och Latinamerika. Latinamerikagruppernas samarbete med folkhögskolor har i många år varit en viktig del av vår verksamhet. Vi ser folkhögskolorna som viktiga aktörer inom folkbildning och praktikantkurserna har varit en bra grogrund för aktivister. Praktikanterna har på ett värdefullt sätt bidragit till Latinamerikagruppernas informationsarbete. Läsåret samarbetade vi med flera folkhögskolor kring praktikantkurser. Vi samarbetade med Biskops-Arnö kring kursen Film för förändring, där deltagarna gjorde praktik hos MST i Brasilien och producerade en film tillsammans med dem. I samarbete med Sörängens folkhögskola gavs kursen Global rättvisa: miljö, demokrati och solidaritet, med praktik hos vår samarbetsorganisation Fenocin i Ecuador. Praktikanterna ansvarade för 2010 års kampanjtidning, Global Rättvisa Nu! Vi samarbetade för fjärde året i rad med Glokala folkhögskolans kurs Folkrörelser och Förändring, med praktik hos ATC i Nicaragua. Praktikanterna ordnade bland annat politikerdebatt och producerade Kalender för rättvisa 2011 Praktikantsamarbetet med Glokala har fortsatt även under , med praktik både hos ATC och hos CODIMCA i Honduras. Åsa Callmer och Marie Sjöberg Våra medlemsorganisationer utgör ett viktigt nätverk för samarbete, stöd och lärande. På årsmötet i maj blev Solidariska tolkar ny medlemsorganisation och vi har nu nio stycken. Under året har Latinamerikagrupperna samverkat med medlemsorganisationerna i flera olika aktiviteter. Bland annat medverkade Colombianätverket på årsmötet, där de visade film. På Casa Perús Inti Raymi-firande i juni deltog aktivister från Latinamerikagrupperna och delade ut tematidningar. Latinamerikakommittén i Luleå har arbetat aktivt med namninsamlingen inom kampanjen Global Rättvisa Nu. Detta var några exempel på samarbeten under året. Marie Sjöberg Nätverket bakom Inspiration Världen har beslutat att göra detta till ett årligt evenemang, och knappt hade utvärderingen av 2010 års arrangemang avslutats förrän planeringen av Inspiration Världen 2011 var i full gång. Åsa Thomasson Global Rättvisa Nu är ett nätverk av ett 40-tal organisationer och folkhögskolor, som samlades under 2010 för att driva gemensamma politiska krav. Syftet med den gemensamma kampanjen är att lyfta frågor om klimatet och global rättvisa. Många av organisationerna i nätverket gjorde aktiviteter i kampanjen under Folkhögskolor, Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner med flera arrangerade lokala paneldebatter. Några av de organisationer som Latinamerikagrupperna gjorde allra flest aktiviteter och debattartiklar med under året var Emmaus Stockholm, Afrikagrupperna, Klimataktion, Jordens Vänner och Attac. De fyra kraven som framfördes i namninsamlingen: 1. Inför en global skatt på utsläpp av växthusgaser 2. Teckna handelsavtal som främjar hållbar utveckling och mänskliga rättigheter 3. Inför en internationell skatt på valutahandel 4. Använd biståndet till fattigdomsbekämpning Åsa Thomasson Latinamerikagrupperna var under 2010 aktiva medlemmar i Swedwatch, där vi medverkade i att sprida rapporter om svenska företags agerande. Vi deltog också inom Forum Syd, Färnebo folkhögskola och EU-nätverket CONCORD. Under året gick vi in i SCCJ, ett nytt nätverk som arbetar med företags ansvar och mänskliga rättigheter. Åsa Thomasson 7

8 - Nu vill jag att ni alla tar varandras händer och när jag ropar "Global rättvisa NU" så stämmer ni in i "NU!" samtidigt som ni lyfter händerna i luften. Carmen Blanco Valer, Latinamerikagruppernas vice ordförande, förmedlade kampanda och en känsla av gemenskap när hon rundade av den gemensamma invigningen av Inspiration Världen på lördagsmorgonen, den 11 september. Taket lyfte nästan av deltagarnas rop innan de skyndade vidare till något av de 18 seminarier som forumet bjöd på under dagen. I sex föreläsningssalar med parallella seminarier samt två filmvisningssalar samlades hundratals människor för att lära sig mer om allt från kvinnors situation i Peru, till småskaligt jordbruk i Sri Lanka och möjligheterna för att arbeta över blockgränserna för ett fritt Västsahara. Dessutom fanns en lång rad organisationer och föreningar på plats med bokbord och information utanför föreläsningssalarna. Artisten Moneybrother var en av alla som skrev på namninsamlingen för Global Rättvisa Nu, här med vår Kim Moberger. Foto: Victoria Ciceri Den 7 juli samlades sex av våra medlemmar på Nordenstrands camping norr om Visby. Almedalsveckan eller politikerveckan som den också kallas hade mycket att erbjuda i år. Vi hade fyra soliga och intensiva dagar av föreläsningar, frågeställningar, namninsamling, bokbord, informationsspridning och mingel. Almedalsveckan var ett av stoppen på årets sommarturné, som även besökte Peace and Lovefestivalen, Uppsala Reggaefestival och Urkultfestivalen. Iklädda våra röda t-shirts som efterlyser mänskiga rättigheter före vinstintressen informerade vi om kampanjen Global Rättvisa Nu och samlade in över 350 namnunderskrifter. Trots en tuff och insatt publik kände vi oss belåtna med resultatet. Vi var även nöjda med vår debatt Duell om den globala handeln och mänskliga rättigheter som vi arrangerade tillsammans med Afrikagrupperna och där riksdagsledamöterna Hans Linde (v) och Fredrik Malm (fp) möttes för att debattera handelsfrågor och mänskliga rättigheter. När vi under frågestunden berättade om hur EUkommissionen har drivit förhandlingarna om avtal med Centralamerika utan möjlighet till insyn i processen konstaterade Fredrik Malm att "om det ser ut så är det ett trovärdighetsproblem för hela systemet". Fredrik Malm har nu fått vår rapport "Bakom lyckta dörrar" där detta problem beskrivs i detalj. Den gemensamma nämnaren, såhär en vecka innan riksdagsvalet, var att lyfta in de globala utmaningarna i valrörelsen och erbjuda ett forum för människor för samtal om en internationell kamp för en rättvis och hållbar värld. Succén var ett faktum årets roligaste och nödvändigaste forum i ABF-huset i Stockholm levererade både kunskap, engagemang och glädje. Sammanlagt deltog över 900 personer på forumet. Klimatdebatten drog 270 personer. Tre debatter under Inspiration Världen sändes av SVT Forum/Kunskapskanalen den 14 september. Linda Jonsson Alla deltagare i veckan lobbade för sina hjärtefrågor, så gjorde även vi. Vi efterfrågade dock mer globala rättvisefrågor och mer fokus på Latinamerika. Victoria Ciceri 8

9 I slutet av maj anordnade Latinamerikagrupperna Malmö/Lund, praktikantkursen Folkrörelser och Förändring, Glokala folkhögskolan och Svalorna, genom kampanjen Global Rättvisa Nu, en paneldebatt på Garaget i Malmö. Detta var en av nio lokala paneldebatter som ordnades inom nätverket Global Rättvisa Nu under året. Exakt hundra dagar efter regeringstillträdet (13/1 2011) lämnade Global Rättvisa Nu över sin namninsamling till regeringen. Fler än 6400 personer hade skrivit under förslaget på fyra konkreta åtgärder för en mer rättvis och hållbar värld. Politikerdebatten handlade om hur de olika partierna ser på globala rättvise- och miljöfrågor, där vi pratade om EUs handelspolitik samt berörde klimatfrågan och koldioxidutsläpp. Partiernas syn på biståndet debatterades också liksom kriget i Afghanistan och FNs roll i världssamfundet. Det var dryga hundratalet i publiken som följde flera timmars samtal kring aspekter av global rättvisa - som en del i kampanjen Global Rättvisa Nu. Elie Cijvat från Miljöförbundet Jordens Vänner ledde debatten/samtalen, tidvis provocerande, tidvis just så klargörande som vi hoppats. Flera av de inbjudna politikerna (som kom från såväl riksdag som kommun) kommenterade: "Egentligen är det inte vi som borde sitta här och svara - det är uppenbarligen ni i publiken och bland arrangörerna som har kunskapen om de här frågorna!" Förhoppningsvis påbörjades ett samtal som kan fortgå och ett utbyte av just kunskaper - metoder för påverkan. Daniel Wolski Latinamerikagrupperna genomförde, inom ramen för Global Rättvisa Nu, en enkätundersökning med samtliga riksdagspartier. Partienkäten fick riksdagspartierna att sätta sig in i 41 frågor om EU/Sveriges handelsavtal med utvecklingsländer, mänskliga rättigheter, klimatpolitik, internationellt utvecklingssamarbete och global rättvisa. Enkätfrågorna har sedan debatterats på nio paneldebatter med sammanlagt 40 medverkande riksdagsledamöter. Latinamerikagrupperna utarbetade en metod för paneldebatter som spreds inom Global Rättvisa Nu. Elva av de 41 frågorna använde vi för att göra valets enda Valkompass med enbart internationella frågor. Den gjordes av 3000 medborgare. De fyra krav vi hade i namninsamlingen för Global Rättvisa Nu har speglats i enkäten som minst 40 viktiga beslutsfattare inom riksdagspartierna tagit ställning till. Man kan se tendenser till hur vi bidragit till att flytta fram positionerna bland folkvalda. Pontus Björkman Foto: Kerstin Edquist Tack, vilket jobb ni har gjort! sa biståndsministerns politiska sakkunniga, Hanna Hellquist, när hon tog emot den tjocka luntan med 6407 namnunderskrifter. De tre ministrarna vid utrikesdepartementet, Carl Bildt, Ewa Björling och Gunilla Carlsson, tackade nej till att möta Global Rättvisa Nu. När ett tiotal representanter från nätverkets organisationer kom till ministerkansliet togs de i stället emot av Hanna Hellquist. Global Rättvisa Nu presenterade de fyra kraven i namninsamlingen och menade att regeringen borde föra en mycket starkare global politik med fokus på att bekämpa fattigdom och klimatförändringar. En internationell skatt på valutatransaktioner skulle till exempel kunna betyda mycket i kampen mot både undernäring och klimatkatastrofer. Är regeringen beredd att jobba för en sådan skatt? frågade Julia Finér från Emmaus Stockholm. Hanna Hellquist utlovade ett skriftligt svar från regeringen. Det är viktigt att vi förklarar våra ståndpunkter och resonemang. Vi hoppas att ni inte känner att ni bara pratar med en vägg i de här centrala frågorna, sa hon. Kerstin Edquist Köttkonsumtionen i den här delen av världen ökar drastiskt. Konsekvensen av en ökad produktion av soja och nötkött blir att regnskog i Amazonas huggs ner och den artrika savannen cerradon förstörs. Sedan 1990 har ett område stort som Storbritannien skövlats. Samtidigt har besprutningen med 9

10 bekämpningsmedel på sojaodlingarna tredubblats de senaste tio åren och kemikalier används som i Sverige varit förbjudna i 30 års tid. Foto: Lisa Minell I samband med småbrukarnas internationella kampdag den 17 april 2010, så arrangerade Latinamerikagrupperna, Jordens Vänner, Nordbruk och Sensus ett seminarium som satte våra konsumtionsmönster i samband med de problem för miljö och mänskliga rättigheter som är en del av verkligheten för så många i Latinamerika. Seminariet bjöd även på delar av dokumentärfilmen Killerbean. Dagen kunde genomföras med hjälp av stöd från Konsumentverket. Seminariet följdes av en paneldebatt med alla riksdagspartierna, där kampanjen Global Rättvisa Nu lanserades. Här deltog även Afrikagrupperna som medarrangör. Även 2010 års namninsamling för att skapa fokus på global rättvisa i valrörelsen lanserades, och aktivister från Latinamerikagrupperna invigde genast namninsamlingen och samlade namn på Medborgarplatsen i Stockholm. Åsa Thomasson Vi har under 2010 fortsatt vårt påverkansarbete mot APfonderna och riktat fokus dels på särskilt oetiska och ohållbara investeringar (Goldcorp, Chevron och fossila bränslen generellt), dels på bristerna i samstämmighet mellan riktlinjerna för AP-fonderna och Sveriges politik för global utveckling. Foto: Christin Sandberg Vi har även bidragit med upprop om situationen vid Marlin-gruvan från riksdagsledamöter och svenska EU-parlamentariker. Och trycket från sociala rörelser i Guatemala, internationella MR-organ och internationell press fick den guatemalanska regeringen att säga att den skulle avbryta gruvbrytningen tills situationen var utredd (därefter har dock exploateringen fortsatt). Latinamerikagrupperna har bidragit till att skapa ett internationell och svensk opinion kring Marlingruvan och det oetiska i AP-fondernas investeringar. Samtidigt är Etikrådet högst medvetna om att vi bevakar fondernas agerande. Hundratusentals svenskar har blivit mer medvetna om relationen mellan våra pensionspengar och investeringarnas konsekvenser i utvecklingsländer. Pontus Björkman Utvinningsindustrin blomstrar men leder ofta till föroreningar och grova kräkningar av mänskliga rättigheter. I samarbete med Mayanätverket Waqib Kej har vi fokuserat på Goldcorps agerande, ett kanadensiskt guldföretag som AP-fonderna investerar i och som skapar stora miljöproblem och kränker Mayafolkens rättigheter. Vi har levererat beslutsunderlag, haft möten och ställt frågor till riksdagsledamöter och Etikrådet. Den tribunal om Goldcorp som Latinamerikagrupperna arrangerade i Madrid tillsammans med Enlazando Alternativas och Waqib Kej fick Prensa Libre, Guatemalas största dagstidning, att skriva en stort reportage. På uppdrag av Latinamerikagrupperna och Jordens Vänner tog SwedWatch fram rapporten Mer kött och soja, mindre regnskog, Granskningen visar på en komplex situation och höga risker. På sojaplantagen används bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige, på boskapsfarmarna förekommer en modern form av slaveri och ursprungsfolken trängs undan. Det är stora skillnader mellan företagen när det gäller deras etik- och hållbarhetsarbete. 10

11 Rapporten lanserades den 1 mars Det gjordes 33 artiklar/reportage i främst nationella medier om rapporten. Latinamerikagruppernas Francisco Contreras deltog i en debatt med LRF i P1 Morgon. I samband med lanseringen av rapporten startade Latinamerikagrupperna och Jordens Vänner även en e- brevskampanj som riktade sig mot de svenska importörerna av kött och soja. Sammanlagt 446 privatpersoner har kontaktat importörerna med ett personligt mejl. Latinamerikagrupperna genomförde under våren en föreläsnings- och filmturné om soja och hade ett uppmärksammat seminarium om köttkonsumtion och sojaproduktion, samt en paneldebatt på småbrukarnas internationella dag den 17 april på Debaser i Stockholm. Detta var ett samarrangemang med Jordens Vänner och gjordes med projektstöd från Konsumentverket. Det stora mediala genomslaget har använts till att få igång en dialogprocess med svenska sojaimportörer och branschorganisationer för livsmedelsindustrin. Dialogprocessen har lett dels till att branschorganisationerna lovat att engagera sig mer i certifieringsprocessen och söka alternativ till sojan, och göra ett gemensamt utspel riktat mot regeringen för att få Sverige och EU att genom den politiska vägen få bort parakvat från produktionen. Rapporten och efterarbetet har gett avtryck på såväl importörerna som inom regering och riksdag. Kunskapen i Sverige om sojans och köttproduktionens effekter på människor och miljö i Sydamerika och klimatet har ökat markant. Det är dock för tidigt att säga om det får positiva effekter i Brasilien. En artikel på Newsmill i samband med toppmötet mellan EU och Latinamerika, fick minister Mats Odell att svara om vikten av mänskliga rättigheter i handelsavtalen. I samband med omröstningen om 2009 års motioner mejlade vi 200 riksdagsledamöter för att öka kunskapen om hälsokonsekvenserna av TRIPS+ (patentklausuler). Vi beredde underlag till två motioner från riksdagsledamöter som handlade om handelsfrågor. Pontus Björkman Fokus i Latinamerikagruppernas deltagande i debatten om utvecklingssamarbetet under året har legat på att regeringen inte ska urholka biståndsbudgeten med avräkningar till flyktingmottagning, ambassader, klimatinsatser, exportfrämjande och skuldavskrivningar. Latinamerikagrupperna har även deltagit i en kampanj för att återställa informationsanslaget till enskilda organisationer. I de rödgrönas valmanifest utlovade man att återställa informationsanslaget och inte finansiera sin klimatskuld till utvecklingsländer från biståndsmedel. Liknande skrivelser finns i flera motioner. Detta är ett resultat av många organisationers kombinerade påverkansarbete. Pontus Björkman Pontus Björkman Sverige bör ge bakläxa åt EU-kommissionen och inte godkänna förslaget till handelsavtal med Peru och Colombia, skrev Olivia Malmqvist, vice ordförande för Latinamerikagrupperna, och David Rosenberg, journalist på tidskriften Latinamerika, i en artikel i Sydsvenskan i oktober. De berättade hur Latinamerikagrupperna lyckades komma över de vid tillfället ännu hemligstämplade handelsavtalen mellan EU och Peru respektive Colombia och att dessa avtal visar hur EU har förhandlat fram begränsningar för de sydamerikanska ländernas politiska handlingsutrymme. Denna artikel var ett av inläggen i debatten om handelsavtal, där Latinamerikagrupperna under året varit en aktiv opinionsbildare. Latinamerikagrupperna skrev debattartiklar i Sydsvenskan, Newsmill, Veckans affärer, Aktuellt i politiken och Expressen med fokus på bindande regelverk för transnationella företag, om handelsavtalen med Peru och Colombia, om TRIPS+-klausulers effekter på rätten till hälsa. Den 28 april överlämnades en protest mot Stora Ensos agerande i Sydamerika till företagets kontor i Falun. Deklarationen överlämnades av representanter från Miljöförbundet Jordens Vänner, Latinamerikagrupperna och kampanjen Störa Enso. Organisationerna kritiserar utbredningen av Stora Ensos eukalyptusplantager för att orsaka 11

12 markkonflikter, hota livsmedelssuveränitet och föröda naturen. Människor måste få upp ögonen för konflikterna kring Stora Ensos verksamhet i Brasilien och Uruguay. Småbrukare och urfolk drivs från sina marker, miljölagar nonchaleras och plantagerna är ett hinder för en nödvändig och akut jordreform, säger Max da Rocha från Störa Enso. Protestdeklarationen, som undertecknats av en rad solidaritetsföreningar och miljöorganisationer, följer protesterna på Stora Ensos bolagsstämma i Helsingfors den 30 mars, och kallar för ett moratorium på all plantageverksamhet och expansion i regionen. Stora Enso som sedan tidigare annonserat att de har en långsiktig strategi att flytta sin produktion från Europa till Asien och Sydamerika menar att investeringarna skapar en hållbar utveckling i regionen. Foto: Maria Ortler Foto: Max DaRocha - Äkta hållbar utveckling främjas av småskaligt jordbruk och inte storskaliga plantager. Stora Ensos verksamhet i Latinamerika är både miljömässigt och socialt förödande, säger Emiliano Techera från Latinamerikagrupperna. Företaget har upprepade gånger anklagats och dömts för miljöbrott i Latinamerika. År 2008 fälldes Stora Ensos brasilianska dotterföretag Veracel för skövlingen av skyddad regnskog och dömdes till att böta 80 miljoner kronor och återplantera hektar ursprunglig skog. Stora Enso breder ut sig i en region där många är beroende av mark för att överleva. Latinamerika behöver mat och inte eukalyptus, säger Ellie Cijvat, ordförande för Miljöförbundet Jordens Vänner. Ellie Cijvat Den 16 oktober 2010 uppmärksammade Latinamerika-grupperna ursprungsfolkens motståndsdag (12 oktober) med Öppet hus i Solidaritetshusets lokaler på Götgatan, musik och gatuteater vid Slussen, seminarier, café och fotoutställningar. Dagen arrangerades av Stockholms lokalgrupp i samarbete med Färnebo folkhögskola, Föreningen för f.d. chilenska politiska fångar i Stockholm samt Svalorna Latinamerika. Det hela blev mycket lyckat med deltagare på seminarierna och totalt över 100 personer som besökte oss under dagen. De välbesökta seminarierna behandlade ursprungsfolkens situation i den alltmer militariserade mexikanska provinsen Oaxaca (hölls av Rosalia Cárdenas Velasquez från den mexikanska organisationen VOCAL), kriminalisering av ursprungsfolksrörelsen i Chile (Rodrigo Hernandez, från Latinamerikagrupperna Stockholm), Bolivia som en plurinationell stat (Alex Choque från organisationen Grupo de apoyo a Bolivia) och gruvproblematiken i Guatemala (Christin Sandberg, vice ordförande i Latinamerikagrupperna). Medverkade gjorde också Sigrid Stångberg som berättade om hur gruvnäringen hotar miljön och samernas rättigheter i Tärnaby. Åsa Callmer 12

13 Latinamerika, vykort och tips på hur man kan engagera sig. Alla intäkter från kalendern går oavkortat till Latinamerikagruppernas insamling för latinamerikanska folkrörelser. Tove Fraurud Efter 35 år av rapportering från den latinamerikanska kontinenten tvingades tidskriften Latinamerika under 2010 lägga ned. Försämrade ekonomiska villkor gjorde det omöjligt att fortsätta ge ut tidskriften, vilket föranledde det sorgliga beslutet. Det allra sista numret, nr 4/2010, innehåller tillbakablickar från de 35 åren i Latinamerika såväl som aktuella reportage. Föreningen tog farväl av tidskriften med en gravöl den 8 december Redaktörer, skribenter och läsare från alla år med tidskriften samlades och mindes tillbaka. Susanne Andersson, redaktör under många år, tackade alla som under 2010 kämpade och hjälpte till med att värva prenumeranter för att rädda tidskriften. Även om inte nog många nappade för att tidskriften skulle gå att rädda, så var stödet från läsarna ändå mycket värt. Många är vi som kommer att sakna tidskriften, och som tycker att det behövs en djupare och bredare beskrivning av vad som sker i Latinamerika än den som förekommer i de vanliga medierna i Sverige. Ett alternativ som finns kvar efter tidskriften Latinamerikas nedläggning är nyhetssajten som görs av Latinamerikagrupperna, Svalorna och Kristna Fredsrörelsen. Latinamerikagrupperna fortsätter också ge ut en tidning, fast i mindre skala. Redan i slutet av 2010 lanserades Röster från Latinamerika som kommer med fyra nummer under Åsa Thomasson Latinamerikagruppernas kalender för Rättvisa 2011 lyfter fram viktiga händelser i Latinamerika och världen som annars sällan uppmärksammas. Kalendern gjordes under 2010 av deltagare i kursen "Folkrörelser och förändring" vid Glokala folkhögskolan i Malmö, i samarbete med Latinamerikagrupperna och Sörängens fhsk. Förutom en kalender innehåller den också intressanta reportage från Tidningen "Global Rättvisa Nu! röster från Latinamerika" visar att globaliseringen har en mörk baksida, där företag skövlar regnskog och prioriterar sina vinstintressen före respekten för mänskliga rättigheter. Tidningen ger även flera exempel på hur människor genom att organisera sig lyckas påverka bolagens agerande. Läs även om hur Sverige döms för klimatbrott i Bolivia och om nya handelsavtal mellan EU och Latinamerika. Syftet med tidningen är att öka kunskapen om globaliseringen genom konkreta exempel. Tidningen ger tips på hur man kan engagera sig i Sverige. Skolor kan beställa klassuppsättningar av tidningen. På hemsidan finns instuderingsfrågor som kan användas för att diskutera innehållet i tidningen. Tidningen är ett gemensamt projekt producerat av Latinamerikagrupperna, Sörängens Folkhögskola, Emmaus Björkå, Glokala Folkshögskolan och Nordens folkhögskola Biskops-Arnö. Pontus Björkman Filmen Tillbaka till jorden är gjord av Nils Bucher, Michaela Danielsson och Lisa Persson (deltagare i Film för förändring på Nordens folkhögskola Biskops- Arnö) i samarbete med MST i Brasilien. Filmen skildrar motsättningen mellan den storskaliga jordbruksmodell som idag dominerar det brasilianska jordbruket och det alternativ som håller på att växa fram bland småbrukare över hela landet: agroekologi. Brasilien är det land som har den mest ojämlika jordkoncentrationen i världen, och samtidigt det land som konsumerar mest bekämpningsmedel i världen. Agroekologin fokuserar på att producera mat till den egna befolkningen, att säkra den biologiska mångfalden och kräva ett giftfritt jordbruk. Men det är också ett försök att återta småbrukarnas självständighet och makt över matproduktionen. Lisa Persson och Åsa Callmer 13

14 De stödgrupper och föreningar som bidrar solidariskt till insamlingen är viktiga allierade till Latinamerikagrupperna och rörelserna i Latinamerika. mage Vår insamling är otroligt viktig för att vi ska kunna fortsätta förmedla ekonomiskt stöd till folkrörelser i Latinamerika. Idag kommer större delen av det vi samlar in från enskilda stiftelser och fonder. Under 2010 var de största givarna Postkodstiftelsen, Radiohjälpen, Stiftelsen Brödet och Fiskarna, Gävleborgs biståndsgrupp samt Latinamerikakommittén i Luleå. Vi arbetar aktivt med att söka nya finansiärer och samarbetspartners, och tar gärna emot tips och idéer på hur vi kan utveckla arbetet. Allt fler medlemmar och sympatisörer har under året anslutit sig till autogirot och blivit månadsgivare, något som är mycket glädjande. Men det behöver bli fler, och vi behöver öka bredden och långsiktigheten bland våra givare. Flera lokalgrupper har under året arbetat med insamling, främst i samband med årets julkampanj då man deltog i solidariska julmarknader. Tove Fraurud Postkodstiftelsen Brödet och fiskarna Västerås Gåvor autogiro Enskilda gåvor 90-kontot Gävleborgs biståndsgrupp Radiohjälpen Försäljning (inkl lokalgruppers försäljning) Praktikantavgifter Latinamerikakommittén i Luleå Övrigt TOTALT Från Radiohjälpen fick vi stöd för flera av höstens aktiviteter inom ett av våra program i Centralamerika. Pengarna gick till insatser för att stärka landsbygdsungdomars deltagande i småbrukar- och lantarbetarorganisationer i Centralamerika. Bland annat finansierade stödet från Radiohjälpen nationella och regionala ungdomsmöten, men även deltagandet av ungdomar vid CLOCs kongress i Quito i Ecuador. Marie Sjöberg ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,70 kr ,00 kr ,00 kr ,09 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,79 kr Brödet och Fiskarna är en praktiskt arbetande solidaritetsstiftelse och aktionsgrupp som stödjer grupper som kämpar för en hållbar utveckling och för befrielse från förtryck och exploatering. Brödet och Fiskarna i Västerås bidrog under 2010 med egeninsatsen till 8 av våra projekt. Latinamerikakommittén i Luleå är både en medlemsorganisation och stödförening och har under många år samlat in pengar till vår verksamhet, genom loppmarknader och andra aktiviteter. Under våren hade många av deras aktiviteter fokus på Centralamerika. Gävleborgs Biståndsgrupp är en Emmausförening som stödjer projekt på flera ställen i Afrika och Latinamerika. De arbetar med praktiskt solidaritet och driver en butik i Valbo. Under 2010 bidrog de med kronor till våra projekt. Marie Sjöberg Det finns många olika anledningar att stödja Latinamerikagrupperna. - Latinamerikagrupperna lyfter fram den omfattande och klimathotande miljöförstöring som pågår i Amazonas och andra flodsystem över hela kontinenten. För mig är det en glädje att kunna bidra till att bryta det oheliga tigande som råder i dessa frågor. Bo Alvberger. -Det som får mig att ge mitt stöd till Latinamerikagrupperna är deras samarbete med starka och drivande folkrörelser såsom Via Campesina och MST, de jordlösas rörelse i Brasilien. Dessa folkrörelsers kamp för jordreform, klimatet, rättvisa, jämställdhet och en demokratisk samhällförändring, ger mig både hopp och kraft. Mitt stöd och engagemang i Latinamerikagrupperna bottnar i drömmen om att en annan värld är möjlig. Max da Rocha. -Jag har alltid varit engagerad i frågor som rör Latinamerika. Många latinamerikanska länder fortsätter att vara mål för orättvisor och exploatering av sina resurser från västvärlden. Därför tycker jag att ert jobb inte bara är viktigt utan nödvändigt också. Mirtha Murillo Cortes. Tove Fraurud 14

15 Postkodstiftelsen stödjer CAOI:s och CONACAMI:s arbete för ökad kännedom om ursprungsfolkens alternativ för hållbar hantering av naturresurser och lösningar på klimatkrisen. Projektet syftar också till ett ökat erkännande av ursprungsfolkens kollektiva rättigheter och till att se till att de som drabbas av gruvnäringen i Peru har kännedom om sina rättigheter och om konsekvenser av gruvbrytning för människa och miljö. Det blev en mycket intensiv och rolig helg med en strid ström av besökare i kaféet. Alla gäster gjorde att vi knappt hann sätta oss ner och vila men när söndagskvällen kom kunde konstatera att det varit en kul helg som absolut varit värt besväret. Vi hade varit runt 10 personer som hjälpts åt under helgen och ännu fler som hjälpt till med förberedelserna. Vi lyckades samla in ordentligt med pengar och resultatet blev att drygt kronor sattes in på Latinamerikagruppernas 90-konto, allt tack vare en fantastisk laginsats som vi gärna upprepar nästa år. Lisa Minell Foto: Marcus Berglund Projektet heter ursprungsfolkens alternativ hållbar utveckling i den andinska regionen och får stöd av Postkodstiftelsen under halva 2010 och under hela Under 2011 kommer Postkodlotteriet att besöka projektet och rapportera genom blogg och TV. Marie Sjöberg och Kim Moberger Likt tidigare år deltog Latinamerikagrupperna Stockholm även år 2010 i den rättvisa julmarknaden Schysst Jul, vilket blev en stor succé. Marknaden hålls varje år i december på ABF-huset i Stockholm. De senaste åren har lokalgruppen deltagit med bokbord där vi sålt allt från rättvisa smycken som köpts in i Latinamerika till läsvärda böcker. År 2010 fick vi även chansen att hålla i kaféet. Lokalgruppen såg det som en rolig utmaning och med runt 1000 förväntade gäster under helgen började förberedelserna redan tidigt på hösten. Det planerades meny, inköp av servetter, muggar och annat nödvändigt och framför allt för bak av lussekatter och julkakor. Med gemensamma krafter bakade vi ca 250 lussekatter, 6 mjuka pepparkakor och en massa småkakor. På lördagsmorgonen kom vi till ABF huset tidigt och insåg genast att det skulle bli en ännu större utmaning än vad vi trott. I det som skulle bli kafé fanns inte ens ett bord att ställa ut sakerna på. Vi lyckades hitta en möbel som kunde fungera som kafédisk och med några fina dukar och planscher på väggarna blev det till slut riktigt trivsamt. Julen är den tid på året då folk i Sverige skänker allra mest pengar till ideella organisationer. Många letar då aktivt efter bra och seriösa organisationer att skänka sin julgåva till. Fler och fler har de senaste åren upptäckt Latinamerikagruppernas insamling för småbrukare och ursprungsfolk i Latinamerika, men vi har fortfarande mycket kvar att göra för att göra vårt namn och vår insamling mer kända. Som ett led i detta lanserade vi under november 2010 julkampanjen Tillsammans. Kampanjen fokuserade på latinamerikanska folkrörelsers gemensamma kamp för social rättvisa och mänskliga rättigheter och lyfte fram exempel från Guatemala, Peru, Honduras och Colombia. Eftersom vi är en liten organisation med begränsade resurser spreds information om kampanjen främst genom sociala medier som Facebook, på vår egen hemsida, nyhetsbrev och i tidskriften Latinamerika. Flera lokalgrupper deltog också i solidariska julmarknader och sålde hantverk från Latinamerika och annat material till förmån för insamlingen. Tack vare att vi hade en praktikant på kansliet kunde vi också göra en särskild satsning på att sälja solidariskt hantverk via hemsidan, något som ledde till ökad försäljning. Kampanjen presenterades på höstens riksträff i Linköping. Till kampanjen togs fram en handledning, en särskild logga och ett nytt insamlingsblad. Våra folkhögskolepraktikanter från Glokala folkhögskolan producerade också en fin julhälsning från en av våra samarbetsorganisationer i Honduras som spreds i sociala medier. För första gången gjordes också en satsning på ett sms-utskick som uppmanade medlemmar och tidigare givare att ge en julgåva via sms. Tove Fraurud 15

16 Rättigheter, miljö och kommunikation ursprungsfolksrörelser och småbrukarrörelser i Sydamerika Under 2010 har Latinamerikagrupperna samverkat med ett tjugotal samarbetsorganisationer och nätverk för att genomföra fem utvecklingsprogram i Latinamerika. Några av de viktigaste resultaten i programmen 2010 handlar om att skapa och sprida idéer som främjar ursprungsfolkens eller småbrukarnas rättigheter, att överbrygga konflikter, samt att främja nya attityder till ledarskap och organisering inom folkrörelserna. Viktiga resultat har också handlat om att åstadkomma konkret politisk förändring för till exempel omfördelning av mark, stopp för exploatering och utvinning av naturresurser på ursprungsfolkens territorier, och om erkännanden av de demokratiska rättigheterna för dem som berörs av politiska beslut. Sammanlagt har de fem programmens aktiviteter direkt involverat personer i ursprungsfolkens och småbrukarnas rörelser i Latinamerika. Genom opinionsbildare och beslutsfattare som har tagit intryck av småbrukarrörelsens och ursprungsfolksrörelsens idéer och förslag så har ytterligare många tusentals människor nåtts av dessa budskap. Inom samarbetsorganisationerna har de frågor som lyfts fram i programmens planer varit fortsatt aktuella rätten till mark och territorier, jordreform, matsuveränitet, konstitutionella reformer och inflytande i beslut om naturresurser och ursprungsfolkens territorier. En fråga som har seglat upp som ett större fokus i arbetet i de flesta programmen under året är klimatförändringar och klimaträttvisa. Ett stort antal samarbetsorganisationer har engagerat sig i processerna inför Folkens världskonferens om klimatförändringar som genomfördes i Cochabamba i Bolivia i april och i det alternativa klimatmötet som genomfördes under klimattoppmötet i Cancún i Mexico i december. Flera samarbetsorganisationer har också varit drivande i debatten och idéskapandet kring klimatfrågor i sina respektive länder och gentemot sina regeringars officiella delegationer till klimattoppmötet. Åsa Thomasson I programmet har några av de viktiga resultaten handlat om att folkrörelserna varit idéskapande och drivande i att fördjupa debatten på provins-, nationell och internationell nivå, när det gäller t.ex. ursprungsfolkens syn på och förslag i klimatfrågor, bilden av jordreform och synen på de jordlösas rörelse i Brasilien Det har också medverkat till att stärka och värdera kichwafolkets identitet under en genomförd folkräkning i Ecuador. Sedan några år tillbaka har Latinamerikagrupperna stött den ecuadorianska ursprungsfolksorganisationen Ecuarunari och deras arbete med att sända radio på landsbygden i Ecuador. Latinamerikagruppernas solidaritetsarbetare Adriana Tovar träffade två deltagare i Ecuarunaris kommunikationsnätverk för att be dem berätta lite mer om hur de arbetar och varför det är viktigt för ursprungsfolksrörelsen att sända radio. Francisco Farinango bor i Cayambe i Sierra Norte och har arbetat på radion sedan Rosa Gonzales bor i Saraguro i södra Ecuador. Hon har arbetat med radio i ett och halvt år. Vad betyder radion för Ecuarunari? "Den är jätteviktig eftersom det är den enda radiostationen i landet som sänder information om Ecuarunari och om den nationella ursprungsfolksrörelsen" säger Rosa. Francisco förklarar att deras organisation aldrig ges utrymme i de traditionella massmedierna och att de därför vill skapa ett nationellt nätverk med flera lokala radiostationer för att stärka ursprungsfolken i landet. 16

17 Francisco leder ett program med pedagogisk och kulturell inriktning. Han fokuserar på lokala nyheter och tar upp ämnen som jordbruk, boskapsskötsel, hälsa och utbildning. Han brukar bjuda in olika gäster till sitt program för att diskutera ämnen som rör de lokala ursprungsfolksorganisationerna, jordbruket och kvinnors och barns situation. Även om jord har omfördelats mer rättvist sedan Evo Morales kom till makten i Bolivia så är det i denna del av landet fortfarande jordägarna som håller hårt om sin makt och även försvarar den med våld, säger Hanna Dahlström, Latinamerikagruppernas solidaritetsarbetare i Santa Cruz. Rosa arbetar med att intervjua olika personer i Saraguro om aktuella lokala frågor som till exempel den indianska rättvisan eller problemen med att många unga är på väg att förlora tillgången till sitt språk, sin historia och kultur. På vilket språk sänder ni radioprogrammet? Varför är det viktigt att sända program på kichwa? Francisco berättar att sex organisationer deltar i Cayambes lokalradio och att de sänder på både spanska och kichwa. "De flesta radiolyssnare talar kichwa och vi vill stärka vårt språk. Dessutom erkänner den nya konstitutionen kichwa som Ecuadors ursprungsfolks officiella språk". I Rosas by är situationen annorlunda: "Vi sänder programmet på spanska. Kichwa är ett språk som håller på att försvinna från vår by och det är förstås viktigt att öva det. Men om vi inte skulle sända på spanska skulle ingen lyssna på radion eftersom de inte skulle förstå. De unga pratar inte språket och inte våra föräldrar heller." Text och foto: Adriana Tovar Bloque Oriente Rörelser från landsbygd och stad på väg tillsammans Foto: Hanna Dahlström Förutom den politiska aktiviteten anordnar Bloque Oriente ledarskapsutbildningar och just nu arbetar de även med att ta fram en gemensam mediastrategi. Folkrörelserna vädrar optimism Traditionellt sett har den politiska högern haft stort inflytande i östra Bolivia och Santa Cruz, vilket gjort att klimatet för folkrörelser varit hårt där. Många aktivister har fått utstå både hot och förföljelse. - Kring år var den politiska situationen i östra Bolivia mycket svår. Men på senare tid har läget i mycket stabiliserats. Det sker också en splittring inom högern där en del börjar trappa ner sin diskurs mot regeringen och istället ser fördelarna med ett samarbete, säger Johan Sommansson, koordinatör för Latinamerikagruppernas arbete i Bolivia. Programmet har fyllt en viktig funktion i att stärka och utveckla ledare inom folkrörelser på delstatsnivå, men aktiviteterna har framförallt fått fylla en funktion i att överbrygga de konflikter som under året har uppstått i regionen och inom nätverket Bloque Oriente. Att få olika folkrörelser att tillsammans driva viktiga frågor. Det är målet för Latinamerikagruppernas samarbete med organisationen Bloque Oriente. Ett arbete som de senaste månaderna bidragit till stärkandet av folkrörelserna i östra Bolivia. Bloque Oriente är en koalition av flera folkrörelser i östra Bolivia, däribland bonderörelser, ursprungsfolksorganisationer och organisationer för fattiga boende i städer. Just nu är jordfrågan väldigt central för organisationen. Detta då småbönder och ursprungsfolk i Bolivia har olika synsätt på hur jord bör fördelas. Vissa organisationer vill ha individualiserad rätt till jord, medan ursprungsfolksorganisationerna vill ha kollektiv rätt. - I projektet jobbar vi för att skapa dialog mellan dessa grupper och på så vis kunna driva jordfrågan vidare. Evo Morales. Foto: Hanna Dahlström Ett tecken på detta är bland annat invigningen av en av Bloque Orientes samarbetsorganisationer, CPESC:s (Coordinadora de Pueblos Etnicos de Santa Cruz), nya kontor. Kontoret som brändes ner av organisationens motståndare år 2008, har nu återuppstått i både en modernare och större version. Vid invigningen den 11:e september fanns även Evo Morales på plats för att visa organisationen sitt stöd. Lisa Karlsson 17

18 Organisationsstärkande på landsbygden - matsuveränitet, rättigheter och jämställdhet i Ecuador och den andinska regionen Inom programmet har ett av årets viktigaste resultat varit att de tre småbrukarrörelserna i programmet alla har utvecklat sina metoder för ledarskapsskolor så att de har ett bättre fungerande och tydligare strukturerat arbete med folkbildning för medlemmar och ledare i hur de ska utkräva och försvara sina mänskliga rättigheter. Ett intressant resultat i organisationernas påverkansarbete är att de har fått gehör hos Ecuadors regering för ett lagförslag om omfördelning av mark. De lyckades även påverka regeringens ställningstagande på klimatmötet i Cancún, där småbrukarnas intressen hördes tydligt. Miguel säger att hans roll som en del av FEPIO och FENOCIN är att besöka människorna i regionen och informera dem om sina rättigheter, förklara de miljömässiga och sociala konsekvenserna av oljeproduktionen. Trots att rättsfallet Texaco är internationellt uppmärksammat så finns det fortfarande människor i Amazonas som inte känner till det. Texacos intervention i regionen har också orsakat skador på människors sätt att leva. Man har förlorat stor del av den kunskap och de traditioner som ursprungsbefolkningen i området innan praktiserade. FENOCIN och FEPIO representerar visionen "en annan utveckling är möjlig" och vill som politiska aktörer ändra på samhällets sätt att se på utveckling. "Det är viktigt att förklara för medlemmarna att rättvisa börjar med oss själva genom att vi försvarar vårt sätt att leva", förklarar presidenten Edison Vargas för medlemmarna i basorganisationen FEPIO. Text och foto: Frida Larsson Från Motstånd till Makt: förstärkning av en mayarörelse för politiskt inflytande i Guatemala I programmet lyckades Mayanätverket Waqib Kej över förväntan befästa sin ställning som språkrör för Mayarörelsen och fick ett enormt mediagenomslag för sina frågor. Nätverket lyckades få FNs speciella rapportör för ursprungsfolkens rättigheter att besöka Guatemala och ta kraftfullt avstånd från kränkningarna av Mayafolkens rättigheter och de gruvprojekt som sker mot befolkningens vilja och med negativa effekter för hälsa och miljö. Bland annat rekommenderade FN-rapportören att omedelbart stänga Marlingruvan, en gruva som Latinamerikagrupperna har uppmärksammat i Sverige eftersom de svenska AP-fonderna har investerat i denna miljö- och hälsofarliga gruva. Guatemalas regering har beslutat att gruvan ska stängas, men ännu har inte det kanadensiska gruvbolaget hörsammat detta. Miguel Andy och Lisbeth Vargas Ungdomarna Lisbeth Vargas och Miguel Andy har precis börjat i FENOCINs ledarskapsskola och är tillsammans med ett tiotal andra ungdomar en aktiv och kreativ ungdomsgrupp inom FEPIO. De lyssnade på Elmer Chavez presentation om fallet Texaco och landets nya oljepolitik. Miguel Andy säger: "Jag tycker det var väldigt intressant att lyssna på den politiska analysen och hur företaget Texaco har förstört naturen och livet för flera tusen människor här i Amazonas. Det var något nytt för mig." - Gruvföretaget lurade oss. De köpte marken utan att berätta varför och betalade en krona per kvadratmeter. De lovade arbeten och utveckling till folket, men vi har inte sett något av det, berättar Crisanta Hernández Pérez och hennes mamma Juanita Pérez i byn Agel nära guldgruvan Marlin i Guatemala. Utanför byn i nordvästra Guatemala utvinner sedan 2005 det kanadensiska företaget Goldcorp guld. Företaget gjorde förra året en vinst på hundratals miljarder dollar. För de människor som lever i Agel och de andra byarna runtomkring gruvan har däremot de senaste åren inneburit en social och miljömässig katastrof. 18

19 Gruvan förbrukar liter vatten per timma. Samma mängd beräknas en familj kunna leva på i 22 år. Befolkningen har därför tvingats uppleva hur brunn efter brunn torkat ut och hur det blivit allt svårare att överleva på jordbruket. Dessutom har sprängningar och tung trafik fått deras hus att börja spricka och barn och vuxna har blivit sjuka av de gifter som spridits i området. Med stöd från Mayanätverket Waqib'Kej har människor i byar som Agel fått stöd och hjälp att kunna genomföra folkomröstningar om användningen av deras marker. De senaste åren har över människor sagt nej till gruvdrift och andra megaprojekt. Folkomröstningarna har genomförts med stöd av kommunallagen samt FN:s ILO-konvention 169. Trots att de endast är rådgivande ökar trycket på företagen att börja ta ansvar för konsekvenserna av sitt agerande. Både Internationella arbetsorganisationen (ILO) och den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter (CIDH) har uppmanat den guatemalanska staten att stänga gruvan. Trots det fortsätter gruvbrytningen. Centralamerika. Detta börjar nu ge ett mer effektivt kollektivt arbete med både folkbildning, organisering och påverkan. - Okej ungdomar, scenen tillhör er nu, det är ni som ska stå på den, inte jag! Med de orden inledde den nicaraguanske skådespelaren och regissören Pablo Pupiro workshopen i deltagande teater (teatro popular), efter att gruppen lekt flera lekar tillsammans, för lära känna varandra och skapa förtroende, men också för att bara ha kul ihop. I CLOC-programmet, Latinamerikagruppernas program med samarbetsorganisationer i Centralamerika, finns tre projekt som alla syftar till att nå det övergripande programmålet, större folkligt inflytande för en utveckling som gynnar ursprungsfolk, bönder och småbrukare i Centralamerika. Men det finns också en metodfond som inte tillhör något specifikt projekt, som vill stödja och täcka upp där behov finns, för att på så vis säkerhetsställa att programmålet nås. Det kan röra sig om att skapa en strategisk plan för den nationella ungdomskommissionen i något av de centralamerikanska länderna, eller som i det här fallet, en regional workshop i deltagande teater. Juanita Pérez Med Latinamerikagruppernas stöd har Waqib'Kej fått ökade resurser att organisera och ge stöd till de byar som vill genomföra folkomröstningar. Stödet har också inneburit ökade möjligheter för Waqib'Kej att driva opinion, och uppmärksamma världen på situationen för kvinnor som Crisanta och Juanita. Christin Sandberg, text och foto Småbrukarnas, lantarbetarnas och ursprungsfolkens organisering, kamp och inflytande i politiska beslutsfora i Centralamerika I programmet handlar några av de mest intressanta resultaten om hur ett medvetet arbete med dialog, förtroendeskapande och en deltagande process i programsamarbetet under tre års tid nu har börjat ge effekter i form av nya sätt att arbeta med ledarskap, mer positiva attityder mot unga ledare, och bättre kommunikation inom nätverket CLOC/LVC Syftet med workshopen är att utveckla fler metoder och verktyg för att öka kunskaperna och engagemanget kring viktiga teman såsom jordreform och matsuveränitet, i kampen för en mer rättvis värld med ett större folkligt inflytande. Dessutom är det fantastiskt verktyg för att få in fler ungdomar i organisationsarbetet, något som för många organisationer är en stor utmaning för framtiden. I den här aktiviteten är dock de flesta av deltagarna ungdomar. Raquel Puerto Serrano från Carazo, Nicaragua, medlem i ATC (Asociación de 19

20 Trabajadores del Campo) är en av dem. Att hon är aktiv medlem i en organisation beror på att hon anser att organisering är det enda sättet att nå förändring. Genom att organisera sig kan ungdomar bidra till en bättre utveckling och få större möjlighet att anta den utmaning som en förändring innebär. Raquel menar att deltagande teater är ett annat sätt att kommunicera, ett roligare och intressantare sätt för deltagarna att uttrycka och beskriva sin verklighet på. Därför tycker hon att den här workshopen är ett jätteviktigt verktyg för att kunna kommunicera med människor på ett annat sätt och för utvecklingen av aktiviteter inom organisationsarbetet. - Jag tycker att syftet med teateraktiviteten är att deltagarna ska kunna använda teater som kommunikationsmedel för reflexion och spridning av teman som är av socialt intresse. Men också att tillgodogöra sig basverktygen inom teaterarbetet, för att kunna återge workshopen när de kommer tillbaka till sina organisationer. I framtiden hoppas jag kunna räkna med en väl organiserad teatergrupp och på så sätt bidra till reflexion och eftertanke inför de situationer som rör oss alla, säger hon. Regional workshop i "teatro popular" i Managua Pablo som leder aktiviteten spinner vidare på samma tråd. - Syftet är att överföra mina kunskaper genom folkbildningens mekanismer, det vill säga att lära genom att göra, men även att deltagarna själva i sin tur sedan ska kunna överföra kunskapen i sina organisationer helst att de ordnar teatergrupper i samhällena där de bor. Men en personlig utmaning är också att själv lära mig nya saker under processen, eftersom varje grupp jag jobbar med är olika. Det Pablo nämner, att deltagarna ska sprida vidare sina kunskaper, är en viktig del av aktiviteternas och projektens upplägg. Idén är att varje deltagare i en workshop ska göra "réplicas", det vill säga kopiera det de lärt sig och sprida det vidare så att så många som möjligt av gräsrötterna i organisationerna får del av kunskapen. Pablo menar att det är viktigt att använda folkbildningen som metod: att lära genom att göra, reflektera, systematisera och öva. Det handlar om en process som aldrig avslutas, eftersom vi ständigt lär oss något nytt och för att livet helt enkelt är dynamiskt. Kristina Gustafsson, text och foto Det är i det ödmjuka mötet över gränser, kulturer och samhällsklasser som verklig förståelse om förutsättningarna i olika delar av världen skapas. Att låta unga människor utveckla relationer och utbyta erfarenheter är absolut nödvändigt i arbetet för att skapa tillit mellan människor i olika delar av världen. Men ungdomspraktik i Syd har under 2010 prioriterats bort ur Sidas folkrörelseanslag, med konsekvenser för Latinamerikagrupperna och våra samarbetspartners. Latinamerikagrupperna har drivit praktikantverksamhet finansierad av Sida sedan Under 2009/2010 tog Sida och UD fram nya strategier för olika delar av den svenska biståndspolitiken, och då ströks praktikantverksamheten i den form den har funnits i hittills. Latinamerikagrupperna kritiserade att praktikantbidraget från Sida monterades ner "bakvägen", och strävade under året efter att Sida skulle öppna upp diskussionen med berörda organisationer. Internationella praktikantuppdrag har varit en viktig erfarenhet för så många människor, och skapat så många utvecklande möten mellan Sverige och länder i Syd, som i många fall har lett vidare till större engagemang för global rättvisa, jobb eller studier inom internationella frågor, bättre metoder för att hantera internationellt samarbete etc. Tillsammans med ett tiotal andra organisationer har Latinamerikagrupperna försökt påverka både UD och Sida; genom att visa goda resultat från verksamheten, och även genom att argumentera för att det är viktigt att det finns unga människor i Sverige och i Syd som skaffar sig erfarenhet av globala rättvisefrågor och internationellt utvecklingssamarbete inom det civila samhället och mellan folkrörelser. Dialogen med UD och Sida har glädjande nog gett resultatet att de har sett att det är viktigt med stöd till att unga inom det civila samhällets organisationer ska kunna göra praktik med internationellt utbyte. Vi fick i början av 2011 besked om att praktikantverksamhet i någon form kommer att finnas, på en annan avdelning inom Sida än tidigare, och att verksamheten ska hanteras av Internationella Programkontoret. Allt tyder dock på att resurserna till praktikantverksamhet blir avsevärt mycket mindre i framtiden. Att praktikantfinansieringen för 2011 helt försvann påverkade de praktikantkurser som Latinamerikagrupperna planerade tillsammans med olika folkhögskolor inför läsåret Verksamheten genomfördes i mycket mindre skala än planerat, och endast kursen med Glokala folkhögskolan i Malmö kunde i slutändan genomföras. Åsa Thomasson 20

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning 2010. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2010 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

En kraft för förändring

En kraft för förändring En kraft för förändring Varför finns det fortfarande människor som går hungriga? Det finns tillräckligt med odlingsbar jord i världen för att utrota hungern och tillräckligt med resurser för att uppfylla

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015

Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Latinamerikagruppernas Verksamhetsplan 2015 Inledning Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas prioriteringar och planerad verksamhet i Latinamerika och i Sverige för

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

Hej! Latinamerikagrupperna

Hej! Latinamerikagrupperna B Detta kuvert ar viktigare an det andra du brukar få Hej! Vet du att mycket information om dina framtida pensionspengar inte står med i det där andra orange kuvertet? Information som är viktig. Som att

Läs mer

Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm

Effektrapport Rapportering enligt FRII. Stockholm Stockholm 20180603 Effektrapport 2017 Rapportering enligt FRII Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se 1 grupperna är medlem i Frivilligorganisationernas

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige

Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Verksamhetsplan 2019 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg

Läs mer

Verksamhetsplan 2018

Verksamhetsplan 2018 Stockholm 20180322 Verksamhetsplan 2018 [Logga] Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@ latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se Verksamhetsplanen grundar sig i den strategiska långtidsplanen

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Stockholm Verksamhetsplan 2017

Stockholm Verksamhetsplan 2017 Stockholm 20170420 Verksamhetsplan 2017 Tegelviksgatan 40, 116 41 Stockholm info@latinamerikagrupperna.se www.latinamerikagrupperna.se Verksamhetsplanen syftar till att ge en god bild av Latinamerikagruppernas

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till höstens arbetsgrupper i världens bästa förening! FUF-bladet Seminariegruppen Biståndsdebatten.se Projektgruppen FUF-nätverket Vem kan söka till

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Årsredovisning. Latinamerikagrupperna

Årsredovisning. Latinamerikagrupperna Årsredovisning 2009 Latinamerikagrupperna Org. Nr 802004-5681 Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 5 Balansräkning 6 Redovisnings- och värderingsprinciper 7 Noter 8 Styrelsens underskrifter

Läs mer

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans

Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Ungas sätt att göra skillnad Utvärdering inspirationsträff #2 Fokus: Göra skillnad tillsammans Den 18-19 maj 2013 anordnade Nytänk den andra av de 4 inspirationsträffar som projektet kommer att hålla under

Läs mer

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3

Innehåll. 1. Syfte Metod och urval Analys Reflektioner och rekommendationer Frågor och svar 3 Innehåll 1. Syfte... 1 2. Metod och urval... 1 3. Analys... 1 3.1 ACT now for climate justice och kunskapshöjning 1 3.2 Aktivisternas övriga aktiviteter... 1 3.3 Aktivisternas engagemang... 2 3.3 Aktivisternas

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Inledning/ Vision 2 Organisation 3 Aktivism och mobilisering 4 Verksamheten i Latinamerika 7 Verksamheten i Sverige 14 Latinamerikagrupperna i siffror 17 Vi tror att en annan värld är möjlig.

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

Bistånd för hållbar utveckling

Bistånd för hållbar utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 22 förbund och närmare 30 deltagare. Gemensam valstrategi Handikappförbundens kongress fastställde en gemensam valstrategi med ambitionen att alla medlemsförbund

Läs mer

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET!

Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Ett material för elevkårer, skolföreningar och skoltidningar inför riksdagsvalet och skolvalet GÖR NÅGOT INFÖR VALET! Nu är det snart skolval! Hösten 2010 hålls riksdags-, landstings- och kommunalval samtidigt

Läs mer

Afrika, Asien, Europa & Latinamerika FOLK I RÖRELSE FÖR JORDEN, VATTNET & MATEN, KLIMAT, GLOBAL RÄTTVISA OCH FRED

Afrika, Asien, Europa & Latinamerika FOLK I RÖRELSE FÖR JORDEN, VATTNET & MATEN, KLIMAT, GLOBAL RÄTTVISA OCH FRED FOLK I RÖRELSE FÖR JORDEN, VATTNET & MATEN, KLIMAT, GLOBAL RÄTTVISA OCH FRED Lördag 6 september kl 10.00 16.30, ABF-huset i Stockholm Fri entré! INSPIRATION VÄRLDEN 2014 Afrika, Asien, Europa & Latinamerika

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Jordens Vänners paket

Jordens Vänners paket Foto: Shutteerstock.com Jordens Vänners paket VI ERBJUDER WORKSHOPS med utgångspunkten klimaträttvisa för gymnasieskolor, folkhögskolor och organisationer. Vår workshop-form har under åren utvecklats till

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Stärkande av en global resursbas

Stärkande av en global resursbas Bilaga 2 Syftet med denna rapport är att visa på resultat från praktikantverksamheten som bedrivits av ett flertal organisationer under tio år. De underlag som ligger till grund för rapporten kommer från

Läs mer

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014

Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Förslag till verksamhetsplan för Klimataktion Stockholm 2014 Klimataktion Stockholms verksamhet utgår från riksorganisationen Klimataktions plattform, stadgar och beslut fattade av dess årsmöte. Verksamhetsplanen

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

Praktikrapport Hungerprojektet

Praktikrapport Hungerprojektet Samira Rabit Utbildning: Statsvetsvetarprogrammet Mail: samira.rabit@gmail.com Praktikplats: Hungerprojektet Göteborg Besöksadress: c/o World Trade Center, Mässans gata 18, 412 51 Göteborg Postadress:

Läs mer

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen.

Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Vilken värld! Om demokrati i kläm. Om hotade mänskliga rättigheter. Om din möjlighet att förändra världen. Stå upp för mänskliga rättigheter under valåret Nästa år är det val i Sverige. Det sker i en tid

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

Naturskyddsföreningens medlemmar Medlemsundersökning 2018

Naturskyddsföreningens medlemmar Medlemsundersökning 2018 Naturskyddsföreningens medlemmar Kontakt: Lena Rydorff Kontakt Novus: Liza Pettersson Datum: 2018-04-27 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har på uppdrag av Naturskyddsföreningen genomfört en undersökning

Läs mer

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan

Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan Guide: Musikhjälpen 2014 Hjälp oss att stoppa spridningen av hiv Musikhjälpen är ett insamlingsevent skapat av stiftelsen Radiohjälpen och har sedan starten 2008 vuxit sig enormt populärt. Genom att rikta

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN 3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET..... 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.. 5 FÖRDJUPNING: JÄMSTÄLLDHET.. 6 MATERIAL.. 7 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar

Läs mer

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE

UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Pressguide - mötet med pressen

Pressguide - mötet med pressen Pressguide - mötet med pressen Varför PR? Att arbeta med PR är både kostnads- och tidseffektivt. När PR fungerar som bäst inspirerar den människor att börja prata med varandra på ett positivt sätt om oss.

Läs mer

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua

Uppdragsbeskrivning. Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua Uppdragsbeskrivning Utvärdering av VFSN: s projektverksamhet i Nicaragua 2006-2010 1. Bakgrund 2. Syftet med utvärderingen 3. Mål 4. Frågeställningar 5. Metod och tidsplan 6. Rapportering 1. Bakgrund Forum

Läs mer

fairtrade av susanne lundström

fairtrade av susanne lundström fairtrade av susanne lundström 8 9 Vem har sagt att rättvisa produkter måste se tråkiga och fula ut? Och får man verkligen ställa krav på kvaliteten? Det har hänt mycket de senaste åren inom rättvis handel.

Läs mer

Protokoll Latinamerikagruppernas årsmöte 24-25 april 2010

Protokoll Latinamerikagruppernas årsmöte 24-25 april 2010 Protokoll Latinamerikagruppernas årsmöte 24-25 april 2010 Plats: Kista träff, Kista torg 7, Stockholm Dag 1, 24 april 2009 1. Mötets öppnande Ordförande Francisco Contreras öppnade mötet och hälsade alla

Läs mer

Verksamhetsplan 2018 FIAN Sverige

Verksamhetsplan 2018 FIAN Sverige Verksamhetsplan 2018 FIAN Sverige Om FIAN FIAN Sverige är den svenska sektionen av den internationella människorättsorganisationen FIAN (FoodFirst Information & Action Network). FIAN grundades 1986 i Heidelberg

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna

Att bilda opinion och påverka lokalt. Workshop Latinamerikagrupperna Att bilda opinion och påverka lokalt Workshop Latinamerikagrupperna 1 Upplägg Förberedelser för påverkansarbete Aktiviteter för att synas och att påverka Syfte: Bidra till att lägga grund och höja kunskap

Läs mer

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport

Ronald McDonald Barnfond Effektrapport Ronald McDonald Barnfond Effektrapport 1. Vad vill er organisation uppnå? Vilken nytta/förändring vill ni åstadkomma? Beskriv för vem ni är till. Vilka är det som ni vill åstadkomma en förbättring för?

Läs mer

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss.

Hej arrangör. Frågor? Via skolval2018.se kan du få svar och kontaktuppgifter till oss. ARRANGÖRSHÄFTE Hej arrangör Vad roligt att er skola är anmäld till Skolval 2018 och vad kul att just du är arrangör. Er skola kommer genom Skolval ge eleverna chansen att ta ställning och rösta på ett

Läs mer

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013

HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 HUNGERPROJEKTET BANGLADESH RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har investerat i en framtid fri från

Läs mer

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet

CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN

Läs mer

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014

Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014 Rapport till Sida för informations- och kommunikationsbidraget år 2014 Ruth Bourke Berglund Sida Partnership Forum Härnösand Sida Svenska missionsrådet Box 14038 167 14 Bromma SMR:s kommunikations- och

Läs mer

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

INSAMLINGSGUIDE. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen INSAMLINGSGUIDE Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen 13 Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi - en framtid där diabetes kan botas och

Läs mer

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Datum 2015-11-24 Diarienummer KSN-2015-2171 Kommunstyrelsen Almedalsveckan 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunstyrelsens

Läs mer

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen

Insamlingsguide. Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen Insamlingsguide Tips för dig som vill samla in pengar till förmån för diabetesforskningen TÄNK OM DIABETES KUNDE BOTAS Du som läser denna insamlingsguide hoppas troligen på samma sak som vi en framtid

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..

INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET...5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL.. INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR JÄMSTÄLLDHET.. 4 10 FAKTA OM JÄMSTÄLLDHET.....5 FÖRDJUPA ER OM JÄMSTÄLLDHET..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion genomförd av FN-elevföreningar

Läs mer

Hej studerandemedlem i FUF

Hej studerandemedlem i FUF 1 Hej studerandemedlem i FUF Nu är det dags att söka till vårens arbetsgrupper - i världens bästa förening! Våren 2011 Filmgruppen FUF-bladet Biståndsdebatten Seminariegruppen Projektgruppen Vem kan söka

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

Hej arrangör. Oavsett är det viktigt att ni pratar och stämmer av med varandra, då kan ni få till ett roligt och lyckat val.

Hej arrangör. Oavsett är det viktigt att ni pratar och stämmer av med varandra, då kan ni få till ett roligt och lyckat val. ARRANGÖRSHÄFTE Hej arrangör Vad kul att er skola är anmäld till Skolval 2019 och att just du är arrangör. I det här häftet beskrivs steg för steg hur ett skolval genomförs. Vid anmälan har ni antingen

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Internationell grupp

Internationell grupp Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Internationell grupp Vem har ansvar för församlingens internationella arbete? En enda kropp liksom kroppen är en och har många delar och alla

Läs mer

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER

Svenska Cykelstäder. Verksamhetsplan för Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 VERKSAMHETSPLAN SVENSKA CYKELSTÄDER Kansli Svenska Cykelstäder info@svenskacykelstader.se 073-324 77 84 Svenska Cykelstäder Verksamhetsplan för 2018 2019 Antagen vid höstmöte 17 oktober 2017 Introduktion Svenska Cykelstäder vill öka andelen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017

VERKSAMHETSPLAN Antagen på LSU:s Representantskap 2017 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Antagen på LSU:s Representantskap 2017 Slutversion av verksamhetsplan 2018-2019 Verksamhetsplan 2018-2019 Detta är verksamhetsplanen för 2018-2019 och här beskrivs hur LSU ska

Läs mer

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND

RÄDDA BARNENS LOKALFÖRENING I LUND Oj, vad tiden går fort! April är snart slut och sommaren närmar sig med stormsteg. Men innan sommaren kommer har vi ytterliggare en fartfylld månad att se fram emot! Vårinsamling, mångfaldsrunda, nätverksträff,

Läs mer

Hållbar utveckling för barn & unga

Hållbar utveckling för barn & unga Hållbar utveckling för barn & unga Sveriges största nätverk för arbete med miljö och hållbar utveckling Vi på Håll Sverige Rent är övertygade om att arbetet med hållbar utveckling börjar med barn och unga.

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga.

Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga. Underlag för anbud/uppdragsbeskrivning avseende utvärdering av Diakonias arbete gentemot aktivister och unga. S I D A 1 av (5) Utvärderingen önskas utföras under sep 2017 - dec 2017. Anbud önskas senast

Läs mer

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras

Volontärbarometern. - en undersökning om volontärer och deras Volontärbarometern - en undersökning om volontärer och deras ideella engagemang under 2015 Innehåll Förord 3 Höjdpunkter 4 Vem har engagerat sig 5 Om att börja engagera sig 6 Att vara engagerad 10 Engagemangets

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Beviljade stöd 2010 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2010 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B

8361/17 sa/ss 1 DG B 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 25 april 2017 (OR. en) 8361/17 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 25 april 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 7783/17 + ADD 1 Ärende: FIN 266

Läs mer

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet.

Till varje Aktion FN finns förslag på aktiviteter på skolan, material att använda till dem samt förslag på fördjupning i det aktuella ämnet. 2 Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar på FN-skolor fyra gånger per år. Aktion FN ger FN-elevföreningar chansen att sprida information och skapa engagemang för FN och en bättre värld. Genom

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016

Läs mer

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN

PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN PÅVERKANSARBETE FÖR DÖVRÖRELSEN 34 Våra bästa tips och råd för att effektivt påverka politiker och beslutsfattare 1 GÖR EN INSATS FÖR DÖVA OCH TECKENSPRÅK INFÖR VALET 2018! VALSPECIAL Vid valet har du

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet

Läs mer

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Socialdemokraterna Umeå AK Valprogram Kyrkovalet 2017 Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar om alla människors

Läs mer