Blockflöjtens förskola

Transkript

1 Grimstofta Förskoleenhet Plan mot diskriminering och kränkande behandling Blockflöjtens förskola Upprättad Gäller till Fastställd av Sofie Stagevik (förskolechef), Eleonor Larsson (specialpedagog), Joakim Persson (förskollärare)

2 Innehållsförteckning Barnens trivselregler 3 1. Förskolans förhållningssätt kring diskriminering och kränkande 4 behandling 2. Verksamhetens vision 4 3. Regelverk som styr förskolans arbete 5 4. Definitioner 5 5. Värdegrundsmaterial på förskolan 6 6 Värdegrundsgrupp på Grimstofta förskoleenhet 7 7. Kartläggning, resultat, analys, sammanställning och åtgärder 8 på Blockflöjtens förskola 7.1 FOKUS Plan för satsning Sjöbos förskolor, 8 skolor och fritidshem 7.2 Fokusområde och mål Fokusområde och mål Diskrimineringsgrunderna Kön Etnisk tillhörighet Religion och annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Könsöverskridande identitet eller annat uttryck Annan kränkande behandling Barns och elevers medverkan Arbetsgången vid misstanke om kränkande behandling mellan 26 barn 10.1 Om personal/vuxen kränker eller trakasserar/diskriminerar barn Årsklocka 28 Bilaga 1 Sociogramsfrågor 29 Bilaga 2 Frågeställningar från barnens trivselenkät på förskolan 30 hösten 2014 som kopplas till värdegrundsarbetet. Bilaga 3 Frågeställningar från barnens trivselenkät på förskolan 31 hösten 2014 som kopplas till värdegrundsarbetet Bilaga 4 Vem bevakar att de här lagarna följs? 32 Bilaga 5 Anmälan/utredning kränkande behandling 33 Litteraturlista 36 2

3 Barnens trivselregler 2015 Vi leker med varandra och alla får vara med. Vi städar efter oss och värnar om vår miljö. Vi lyssnar och respekterar varandra. 3

4 1. Förskolans förhållningssätt kring diskriminering och kränkande behandling Till dig som barn på Blockflöjtens förskola Om du som barn känner att du blir kränkt eller utsatt av något annat barn eller vuxen på förskolan, vill vi att du berättar det för någon vuxen på förskolan eller hemma. På vår förskola gör vi allt för att du ska vara trygg och känna att du trivs på förskolan. Till dig som vårdnadshavare Om du som vårdnadshavare får kännedom om att ditt barn eller någon annans barn blir kränkt eller utsatt på något sätt vill vi att du kontaktar någon personal på förskolan eller förskolechef. Till dig som personal Du som personal har som uppdrag att bemöta alla barn med förståelse och respekt. Om du får kännedom om någon form av kränkande behandling eller att ett barn blir utsatt på något annat sätt ska du följa rutinerna kring detta (se sid.26). Till dig som vikarie eller tillfälligt arbetande Om du får kännedom om någon form av kränkande behandling eller att ett barn blir utsatt på något annat sätt ska du omedelbart kontakta ordinarie personal i förskolan eller förskolechefen. Till dig som förskolechef Du som förskolechef ansvarar för att förskolan arbetar utifrån att främja och förebygga alla barns lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Förskolechefen ansvarar också för att rutiner finns för att upptäcka och åtgärda alla former av kränkande behandling. Om du får kännedom om någon form av kränkande behandling ska du anmäla till huvudman. 2. Verksamhetens vision Vår förskola är en mötesplats för gemensamt lärande, en demokratisk arbetsplats som värnar om värden som olikhet, lyssnande och delaktighet. 4

5 3. Regelverk som styr förskolans arbete Det finns två lagar som har som gemensamt syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling: Diskrimineringslagen (2008:567) med ändringar (2014:958). Kapitel 6 i Skollagen (2010:800). Lagarna har stöd i läroplan för förskolan (Lpfö 98/10) och diskrimineringsgrunderna vilar på FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter. Det finns också: Förordning (2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Skolverkets allmänna råd och kommentarer för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS, 2012:10). I denna Plan mot Diskriminering och kränkande behandling har Blockflöjtens förskola sammanfattat sitt arbete för att följa dessa styrdokument. Tillsammans förbjuder lagarna diskriminering oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller annat uttryck samt annan kränkande behandling. (under Lagar och regler) _sfs / 4. Definitioner Bristande tillgänglighet innebär att en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar en person sämre än andra personer och att missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller annat uttryck. Direkt diskriminering är orättvis behandling eller missgynnande av en person som har ett samband med någon av diskrimineringsgrunderna. En förskola får till exempel inte neka ett barn att följa med på en utedag på grund av att barnet sitter i rullstol. Indirekt diskriminering är att diskriminera genom att behandla alla lika t.ex. om alla barn serveras samma mat diskrimineras de barn som har allergier eller av religiösa skäl behöver annan mat. Likabehandling är att alla elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 5

6 Kränkande behandling är uppträdande som kränker en persons värdighet. En kränkning är ett uttryck för makt och förtryck. Det kan förekomma vid enstaka tillfällen och/eller vara systematiska och återkommande. Det kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera personer. Det är alltid individens upplevelse som gör det till en kränkning och denna upplevelse måste alltid tas på allvar. Kränkande behandling kan vara: Främlingsfientlighet negativa attityder mot personer som invandrat till Sverige. Homofobi rädsla för eller mycket starkt ogillande av homosexuella personer eller homosexualitet. Mobbning är när någon blir utsatt för upprepade negativa handlingar under en tid. Den som blir utsatt kommer i underläge och känner sig kränkt. Rasism Man ser sin egen folkgrupp som bättre än andra och därmed är det accepterat att förtrycka, utnyttja och kontrollera andra. Sexuella trakasserier är ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Trakasserier är när kränkande behandling har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling kan ta sig uttryck: Fysiskt (slag knuffar) Verbalt (hot, svordomar, öknamn) Psykosocialt (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) Texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn, meddelanden på olika web communities) Materiellt (t.ex. förstörda kläder, väskor eller skor) Värdegrundsmaterial på förskolan Mini-Rede är anpassat till barn i åldrarna 1-6 år. Övningarna har sin grund i forskning kring empatisk utveckling samt relationen mellan människa och djur. Många vetenskapliga studier visar att sättet man behandlar djur på hänger ihop med hur man behandlar människor. Barnen tränar sin empatiska förmåga, sitt tänkande runt viktiga livsfrågor och sin tillit till den egna förmågan att uttrycka sig och ta ställning. Snick & snack - Vännerna i Kungaskogen utgår från temat vänskap, där man arbetar med empati, värdegrund, natur, språk, musik, matte mm i förskola och skola. Förlaget har tillsammans med pedagoger utvecklat denna arbetsmetod. 6

7 Start - Livskunskap för de minsta fokuserar på områdena empati, anknytning och samspelsfärdigheter för barn i åldrarna 1-3 år. Stegvis 1 - Socialt och emotionellt lärande för barn i åldrarna 4-6-år är ett material där man tränar empati, impulskontroll och problemlösning samt självkontroll. Tio små kompisböcker behandlar viktiga ämnen som: Dela med dig, Lugna ner dig, Lyssna och kom överens, Prata om det, Samarbeta, Sprid glädje, Säg förlåt, Säg stopp, Visa dina känslor, Vänta på din tur. I böckerna följer man Kanin, Igelkott och de andra kompisarna och lär sig tillsammans med dem. Kompissagorna riktar sig till barn 0-8 år. Tio kompisböcker baserade på Barnkonventionen klargör barnens rättigheter. I böckerna blir Barnkonventionens artiklar: En egen plats, Ett eget namn, Få vård, Lika värde, Säga sitt, Känna trygghet, Lek, vila och fritid, Gå i skola, Äta mat och Barnets bästa belysta ur ett barnperspektiv när Kanin, Igelkott och de andra kompisarna råkar ut för händelser som kan kopplas till Barnkonventionen. Barnkonventionen/ Ugglan och kompisproblemet tar upp ämnen som grupptryck, säga förlåt, vara utanför, hålla vad man lovar, inte skylla på andra, stå upp för sin kompis och vikten av att inte avbryta varandra. I filmerna har världens klokaste uggla en mottagning där han tar emot kunder som har kompisproblem. Ugglan är väldigt självgod och när han väl vaknat kommer han alltid med en snabb lösning. En lösning som visar sig vara lite konstig - för att inte säga värdelös. För att hitta svaret på problemet måste kunden därför tänka efter och själv finna lösningen. Kunderna har alla olika yrken, som bagare, clown, fotbollsspelare, tjuv, snickare, uppfinnare och konstnär Värdegrundsgrupp på Grimstofta förskoleenhet Värdegrundsgruppen träffas en gång i månaden för att diskutera den pedagogiska utvecklingen utifrån ett värdegrundsperspektiv. Deltagarna i gruppen är nyckelpersoner i detta arbete och väljer ut olika frågeställningar utifrån verksamhetens behov, som pedagogerna ute i arbetslagen eller i andra forum utvecklar ett kollegialt lärande kring. Sofie Stagevik, Förskolechef Eleonor Larsson, Specialpedagog Annika Wikström, Förskollärare Ingela Lundqvist, Förskollärare Joakim Persson, Förskollärare sofie.stagevik@sjobo.se eleonor.larsson@sjobo.se , annika.vikstrom@sjobo.se , ingela.lundqvist@sjobo.se , joakim.persson2@sjobo.se 7

8 7. Kartläggning, resultat, analys, sammanställning och åtgärder på Blockflöjtens förskola Vi använder oss av olika metoder/material för att grundlägga och förankra de värden som vårt samhälle vilar på samt kartlägga, analysera och åtgärda alla former av diskriminering och kränkande behandling på Blockflöjtens förskola: Värdegrundsarbetet genomsyrar förskolans förhållningssätt i all verksamhet under hela dagen. Arbete i barngrupperna minst en gång i veckan med hjälp av något av våra värdegrundsmaterial (Mini-Rede, Snick & Snack, Start, Stegvis 1, Kompisböckerna och/eller Ugglan och kompisproblemet) samt olika rollspel. Ansvarig: all personal på förskolan. Iakttagelser under dagen som vid behov dokumenteras och utreds vidare. Ansvarig: all personal på förskolan. Spontana samtal med vårdnadshavare dokumenteras och utreds vidare vid behov. Ansvarig: all personal på förskolan. Pedagogerna analyserar och utvärderar verksamheten kontinuerligt och systematiskt tillsammans utifrån ett ständigt lärande kring värdegrundsarbetet. Ansvarig: värdegrundsgrupp samt all personal på förskolan. Utvalda kartläggningsfrågor som görs av föräldrar/vårdnadshavare under våren. Ansvarig: värdegrundsgrupp på förskolan. Utvalda kartläggningsfrågor som görs under hösten, samt sociogram som görs både på våren och på hösten, med barn mellan 3-5 år (se bilaga 1). Ansvarig: ansvarspedagoger på förskolan. Sammanställningen av kartläggningsfrågorna, sociogramen och värdegrundarbete med dokumentation analyseras i arbetslagen på arbetslagsmöte. Analysen av kartläggningsfrågorna lämnas till förskolechef. Ansvarig: värdegrundsgrupp samt all personal på förskolan. 7.1 FOKUS Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem För att nå bästa resultat kring lärande och utveckling arbetar Sjöbo kommuns förskola, skola och fritidshem utifrån kommunens politikermål, nyckelområden att satsa på från verksamhetschefen för familjeförvaltningen tillsammans med rektorer och förskolechefer samt nationella styrdokument. Ett nyckelområde som ska genomsyra verksamheterna är värdegrundsarbetet. I FOKUS 2020 under värdegrund står: Förskolan och skolan ska präglas av respekt för alla människors lika värde. Barn och elever ska utveckla förståelse för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar. Förskolan och skolan ska motverka alla former av kränkande behandling. Alla barn och elever ska känna trygghet och gemenskap. Värdegrundsarbetet definieras av varje enhets plan mot diskriminering och kränkande behandling (FOKUS Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem). 8

9 7.2 Fokusområde och mål 2014 Lärprocesser, årets nyckelområde har stor påverkan i värdegrundsarbetet på förskolan ur ett sociokulturellt perspektiv. Ett lärande är en ständigt pågående process. Lärmiljöerna ska utveckla och stimulera generella kompetenser som initiativ, ta ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Den utvecklande lärmiljön främjar också kompetenserna att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Utvecklande lärmiljöer där samspelet mellan barn/elev och pedagog utmärks av ett ömsesidigt respektfullt möte. De formativa processerna ska aktivera barn och elever som ägare av sin egen lärprocess, skapa aktiviteter som tydliggör mål, synliggör lärandet, ger återkoppling samt gör barn och elever till lärresurser för varandra. (FOKUS Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem) Två av nämndens målområden, har Blockflöjtens förskola knutit samman med värdegrundsarbetet: Livskvalitet -Tillgänglighet och delaktighet. Nöjd-inflytande-index ska förbättras. Alla enheter ska bygga upp en bra information via edwise, blogg eller hemsidan. Resultat 2014 I Kartläggning av brukarnas upplevelse genom brukarenkät våren 2014, kopplas här två av frågeställningarna till ovanstående mål: Fråga 3. Jag upplever att mitt barn trivs på förskolan? Stämmer helt och hållet svarade 60% av vårdnadshavarna. Stämmer ganska bra svarade 35% av vårdnadshavarna. Svarade inte, gjorde 5% av vårdnadshavarna. Fråga 16. Jag känner till förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling? Ja svarade 77,78% av vårdnadshavarna. Nej svarade 22,22% av vårdnadshavarna. Kunskap - Hög kvalitet på den pedagogiska verksamheten. Andelen barn/elever som anger att det känns bra att gå till förskolan/skolan ska öka. Alla ska arbeta aktivt med likabehandlingsarbete genom exempelvis KRAFT, Stegvis. I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här en frågeställning till ovanstående mål: Fråga 4. Jag trivs på förskolan? Stämmer helt svarar 95,83% av barnen. Stämmer inte alls svarar 4,17% av barnen. På förskolan har pedagoger och barn mestadels utgått från Kompisböckerna samt Ugglan och kompisproblemet i sitt värdegrundsarbete under året. I övrigt har det grundläggande arbetet ägt rum systematiskt i den vardagliga verksamheten, utifrån ett värdegrundstänk. 9

10 Alla pedagoger har utifrån olika frågeställningar från värdegrundsgruppen och processledarna tillämpat olika kollegiala samtal kring relationsarbete i förskolan, utifrån filmen Hissad och dissad av Margaretha Öhman samt filmen Hur kan utåtagerande barn bemötas av Lasse Lindsjö. Annica Otterman som är utvecklingskonsult i Sjöbo kommun har arbetat tillsammans med arbetslaget i olika övningar kring roller, förhållningssätt, och feedback. Sammanställning och analys Brukarenkäten var tillgänglig tills den 31 maj Det fanns då 62 inskrivna barn på Blockflöjtens förskola. 20 vårdnadshavare hade svarat på enkäten. Det är svårt att dra korrekta slutsatser utifrån denna och tillförlitligheten kan vara missvisande eftersom bortfallet är större än 20% (enligt Bjurwill, 2001). Flertalet vårdnadshavare tyckte att deras barn trivdes helt och hållet eller ganska bra på förskolan, medan 5% inte svarade på frågan. Det som är positivt är att ingen svarade att deras barn inte trivdes. Det är svårt att göra en bedömning av barnens trivsel på förskolan utifrån brukarenkäten då svarsfrekvensen var låg, men det är av värde att vi pedagoger hela tiden fortsätter att kommunicera och lyssna in barn och vårdnadshavare kring hur de trivs och kan trivas bättre på förskolan. En stor del av vårdnadshavarna kände till förskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling men det var 22,22% av de som svarade där de inte kände till den. Vad detta berodde på är svårt att säga men pedagogerna tyckte att planen är på många sidor när den formats utifrån skolverkets rekommendationer och kom fram till att det också ska finnas en lightversion samt att planen ska hänga på anslagstavlan, vilket den inte gjort under våren Trivselenkäten var tillgänglig till den 23 november Det fanns då 23 inskrivna barn som var 3-5 år på Blockflöjtens förskola och 24 som hade svarat på enkäten, här har något blivit tokigt men vi vet inte vad. Det var flertalet barn som svarade att de trivdes helt på förskolan och 4,17% trivdes inte alls och eftersom det inte fanns någon följdfråga är det svårt för förskolan att veta om det är något de kan bli bättre på men det är bara för oss pedagoger att fortsätta lyssna in och möta upp bättre utifrån behov, intresse och lärmiljöer. Pedagogerna har under året arbetat tillsammans med olika frågeställningar kring och utifrån värdegrundsarbete. Detta arbete är viktigt att hålla igång och fortsätta driva utvecklingsarbete kring. 7.3 Fokusområde och mål 2015 Inkludering som är årets nyckelområde är ett förhållningssätt som ska finnas i hela verksamheten på förskolan så att alla kan känna tillhörighet och därmed trygghet för att kunna lära. Förskolan, skolan och fritidshemmet ska vara för alla oavsett vilka möjligheter och svårigheter som barnet eller eleven har. Det är viktigt att individualisera på rätt sätt och inkludera både fysiskt och pedagogiskt. Förskolan, skolan och fritidshemmet har ett kompensatoriskt uppdrag. Inkludering handlar inte om att behandla lika, men likvärdigt. Alla får vara olika men på lika villkor. Olikhet är en tillgång. (FOKUS Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem) 10

11 Fyra av nämndens målområden, har Blockflöjtens förskola tänkt knyta samman med värdegrundsarbetet: Livskvalitet - Tillgänglighet och delaktighet. Alla enheter ska erbjuda bra information om verksamhetens innehåll via edwise, blogg eller hemsida. Kunskap - Kollegialt lärande ska genomsyra allt pedagogiskt utvecklingsarbete. Hållbar utveckling Att marknadsföra verksamheterna som attraktiva arbetsplatser i olika forum. Åtgärder för att nå målen 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling samt en lightversion ska sättas upp på anslagstavlan, in på hemsida och edwise. Pedagoger ska fortsätta att kommunicera, lyssna in barn, vårdnadshavare samt varandra för att alla ska kunna trivas ännu bättre på förskolan. Pedagogerna ska fortsätta att driva utvecklings arbete kring värdegrundsfrågor, analysera, utvärdera verksamheten tillsammans, kontinuerligt och systematiskt utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till liknande händelser eller känslor som kan komma fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Förskolan måste informera värdet av att vårdnadshavarna tar sig tid att göra brukarenkäten till nytta för förskolans utvecklingsarbete. Pedagogerna har pratat om att erbjuda vårdnadshavarna en dator på förskolan för att besvara enkäten på plats. Ansvarspedagogerna ska informera sina ansvarsbarns vårdnadshavare om enkäten. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Vi kommer att skicka ut kartläggningsfrågor i brukarnekäten till vårdnadshavare under våren, likadant som förra året på edwise men också ställa fram en dator på förskolan till detta ändamål. Ansvarspedagogerna ska informera vårdnadshavarna kring vikten av att de besvarar enkäten för vår utvärdering för att förbättra. Vi kommer i övrigt använda oss av samma metod som förra året (7. Kartläggning, resultat, analys, och åtgärder på Blockflöjtens förskola) Utifrån detta kommer vi att utvärdera och sätta nya mål. 11

12 8. Diskrimineringsgrunderna 8.1 Kön Förskolan ska förebygga och förhindra könsdiskriminering och trakasserier som har samband med kön. Trakasserier som har samband med kön kan vara utfrysning, förlöjligande och skämt kopplade till ett barns könstillhörighet (Ur Förebygga diskriminering och kränkande behandling Främja likabehandling, 2008, DO, BEO & Skolinspektionen). Mål 2014 Behandla alla med samma värde. Resultat 2014 I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här tre frågeställningar till ovanstående mål: Fråga 8. Flickor och pojkar får lov att göra samma saker i förskolan? Stämmer helt svarade 70,83% av barnen. Stämmer till stor del svarade 4,17% av barnen. Stämmer delvis svarade 8,33% av barnen Övrigt svarade 8,33% av barnen: - Flickor leker för sig och pojkar för sig. - Flickorna leker med varandra pojkar leker med varandra. Fråga 10. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad för att den är pojke eller flicka? Ja svarade 30,43% av barnen. Nej svarade 65,22% av barnen. Obesvarat 4% av barnen. Fråga 11. Har du någon gång blivit utsatt/retad för att du är pojke eller flicka? Ja svarade 13,04% av barnen. Nej svarade 65,22% av barnen. Obesvarat 9% av barnen. Övrigt svarade 13,04% - Min lillebror har retat mig.. - Stina och Stina (fingerade namn) retar mig för att jag är pojke.. - Kalle (fingerat namn) kallade mig bajstolle. Pedagogerna har inte haft något samtal med vårdnadshavarna gällande någon skillnad på vad man fått lov att göra på grund av sitt kön. Pedagogerna har inte gjort några iakttagelser vad gäller trakasserier som har samband med kön och det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till kön. Sammanställning och analys 2014 Pedagogerna har inte upplevt att något barn diskriminerades av andra barn eller av oss vuxna på grund av sitt kön. Det var fler barn som svarade ja på att någon i 12

13 förskolan än på frågan om de själv blivit utsatt/retad. Detta kan man tolka som att barnen själv inte upplevt det. Pedagogerna har tillsammans haft kollegiala samtal kring könsfrågor gällande omedvetna förhållningssätt i bemötandet gentemot flickor och pojkar. Vi kan se i enkäten att flertalet av barnen på förskolan också verkade uppleva att det inte gjordes någon skillnad på vad pojkar och flickor fick lov att göra i förskolan. Målsättning 2015 Verksamheten arbetar för att främja alla barns och elevers lika rättigheter och motverka diskriminering och annan kränkande behandling på grund av sitt kön. Åtgärder för att nå målen 2015 Pedagogerna fortsätter med kollegiala samtal i arbetslaget där vi reflekterar kring förhållningssätt och lärmiljöer utifrån ämnet. Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015 samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 8.2 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas att någon tillhör en grupp personer med samma nationella eller etniska ursprung, ras eller hudfärg. Var och en har rätt att bestämma sin egen tillhörighet (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 I vår förskola ska alla barn oavsett etisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. 13

14 Resultat 2014 I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här två frågeställningar till ovanstående mål: Fråga 12. Är det någon i förskolan som blivit utsatt/retad på grund av sin etnicitet? Ja svarade 4,35% av barnen. Nej svarade 91,30% av barnen. Obesvarat 4% av barnen. Fråga 13. Har du någon gång blivit utsatt/retad på grund av din etnicitet? Nej svarade 91,30% av barnen. Övrigt svarade 4,35% av barnen: - Svårt att förstå frågan- även om jag som pedagog gör om frågan till barnets nivå. Pedagogerna har inte haft något samtal med vårdnadshavarna gällande etnicitet och inte heller observerat någon kränkning som kan kopplas till etnicitet och därför har ingen anmälan/utredning förekommit gällande etnisk tillhörighet. Sammanställning och analys 2014 Pedagogernas uppfattning är att det inte förekommit någon kränkande behandling p.g.a. etnicitet. Det verkar som att ingen av barnen själva upplevde sig utsatt/retad på grund av sin etnicitet, eftersom ingen svarade ja på denna fråga. Pedagogerna som genomfört enkäterna med barnen anser att det har varit svårt att förklara frågan för barnen, detta är inte något begrepp vi använt tillsammans med barnen på förskolan. Målsättning 2015 I vår förskola ska alla barn oavsett etnisk eller kulturell tillhörighet ha samma rättigheter och möjligheter. Inget barn ska bli utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av etnisk eller kulturell tillhörighet. Åtgärder för att nå målen 2015 För att synliggöra människors olikhet och allas lika värde oavsett bakgrund ska pedagogerna föra diskussioner med barnen genom att t ex läsa böcker som belyser detta ämne samt att använda oss av begreppet etnicitet tillsammans med barnen. Vi ska också fortsätta reflektera kring olika frågeställningar kring ämnet i vårt arbetslag. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade 14

15 vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015 samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 8.3 Religion och annan trosuppfattning Religionsfriheten är skyddad såväl i internationella konventioner som i den svenska grundlagen. Begreppet annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har grund i eller samband med en annan religiös åskådning t ex. buddism, ateism eller agnosticism (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Behandla alla med samma värde Resultat 2014 Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring religion och annan trosuppfattning. Pedagogerna har inte gjort några observationer kring religion och annan trosuppfattning. Förskolan har inte haft någon fråga kring ämnet i kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten Det har inte heller framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av detta. Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till religion och annan trosuppfattning. Sammanställning och analys 2014 Pedagogernas uppfattning är att det inte förekommit någon kränkning p.g.a. religion eller annan trosuppfattning och inte heller funnits några funderingar kring ämnet som kommit pedagogerna till kännedom. Gällande Religion och trosuppfattning har inte olikheterna kring ämnet varit tydliga i verksamheten. Målsättning 2015 Förskolan ska i möjligaste mån underlätta för det enskilda barnet att följa sin tro. Åtgärder för att nå målen 2015 Förskolan ska ta hänsyn till det enskilda barnets religion och trosuppfattning samt att pedagogerna för diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne. Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring ämnet. 15

16 Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 8.4 Funktionsnedsättning Funktionsnedsättning beskriver en varaktig nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Funktionsnedsättning beskriver inte ett statiskt tillstånd eller hur en person är. Funktionsförmågan varierar beroende på situationen och miljön ( Mål 2014 Alla barn på Blockflöjtens förskola ska uppleva att de har lika rättigheter och möjligheter under sin vistelse i förskolan. Resultat 2014 Inga samtal finns dokumenterade kring funktionsnedsättning och pedagogerna har inte gjort några observationer angående kränkning kring funktionsnedsättning. Förskolan har inte haft någon kartläggningsfråga som handlade om funktionsnedsättning. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blivit utsatt/retad på grund av funktionsnedsättning. Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till funktionsnedsättning. Sammanställning och analys 2014 På Blockflöjtens förskola är alla barn och vuxna bra på något och har svårt för något annat, ansvaret ligger på pedagogerna i förskolan att möta upp alla barns olika behov och ständigt utveckla nya komplement/hjälpmedel i olika situationer och i våra lärmiljöer. Detta har varit en naturlig del av pedagogernas och barnens vardag. Barnen vet att några barn haft andra behov än de själva och ibland fått göra saker på ett annat sätt än dem själva. Pedagogerna har inte upplevt att det uppstått någon kränkande behandling på grund av någons funktionsnedsättning. Likabehandling är 16

17 ju att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter. Det innebär dock inte alltid att alla barn ska behandlas lika och detta accepterar barnen efter att de fått en förklaring och därmed förståelse för det. Målsättning 2015 Alla barn på Blockflöjtens förskola ska uppleva att de har lika rättigheter och möjligheter under sin vistelse i förskolan oberoende av funktionsnedsättning. Åtgärder för att nå målen 2015 Pedagogerna ska föra diskussioner tillsammans barnen kring likheter och olikheter mellan människor och alla människors lika värde. Pedagogerna fortsätter reflektera i arbetslagen och andra forum samt påminner varandra om att bygga på det salutogena det vill säga att bygga på det barnen kan. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 8.5 Sexuell läggning Sexuell läggning avser homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Homofobi är en ideologi som står för en stark negativ uppfattning av homosexualitet och bisexuella människor (Handledning för likabehandling, 2009). Mål 2014 Behandla alla med samma värde. Resultat 2014 Barnens funderingar och frågeställningar kring om de homogena könen kan pussas och att man kan ha två mammor och/eller pappor har framkommit i diskussioner och även lyfts genom böcker som behandlat ämnet. Förskolan har inte haft någon kartläggningsfråga som handlade om sexuell läggning. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blivit utsatt/retad på grund av sexuell 17

18 läggning. Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. Sammanställning och analys 2014 Det har inte förekommit någon diskriminering eller kränkande behandling kopplad till sexuell läggning. Barnens funderingar har slutat i att de konstaterat att någon har sett någon som pussats eller att det finns de som har två mammor och/eller pappor. Målsättning 2015 Alla barn på Blockflöjtens förskola ska uppleva att de har lika rättigheter under sin vistelse i förskolan. Inget barn ska känna sig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling på grund av familjebild eller sexuell läggning. Åtgärder för att nå målen 2015 Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne. Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring ämnet. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. Utifrån detta ska vi utvärdera och sätta upp nya mål. 8.6 Ålder Förskolan kan arbeta främjande genom att skapa förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa förväntningar baserade på ålder ( 18

19 Mål 2014 Behandla alla med samma värde. Resultat 2014 Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring ålder. Pedagogerna har inte gjort några iakttagelser gällande frågorna kring ålder. Vi har inte heller haft någon kartläggningsfråga som handlade om ålder. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av sin ålder. Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till ålder. Sammanställning och analys 2014 På Blockflöjtens förskola går det barn i åldrarna 1-5 år och vi är alla som är på plats då tillsammans vid öppningar, stängningar och utomhus. Det har blivit en naturlig del av barnens vardag att umgås med barn i olika åldrar och de vet också att barn i olika åldrar har olika behov. Vi för även diskussioner tillsammans med de äldre barnen kring att de är förebilder för de som är yngre. Vi upplever inte att det uppstått någon kränkande behandling på grund av någons ålder. Målsättning 2015 Alla barn på Blockflöjtens förskola ska ha inflytande över verksamheten samt anpassade lärmiljöer utifrån barnets ålder. Åtgärder för att nå målen 2015 Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne. Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring ämnet. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 19

20 8.7 Könsöverskridande identitet Könsöverskridande identitet eller annat uttryck definieras som att man inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön ( Mål 2014 Behandla alla med samma värde. Resultat 2014 Barnens funderingar och frågeställningar kring om en pojke kan ha en rosa tröja har framkommit i diskussioner mellan barnen, där de konstaterade at ja det kunde de och det hade också någon. Inga samtal finns dokumenterade kopplade till frågorna kring den könsidentitet barnen upplever sig ha. Personalen har inte gjort några iakttagelser gällande könsidentiteten. Vi har inte haft någon kartläggningsfråga som handlade om könsidentitet. Det har inte framkommit i samtal med vårdnadshavare att något barn blir utsatt/retad på grund av den könsidentitet de upplever sig ha. Det finns ingen anmälan/utredning kränkande behandling kopplad till den könsidentiteten. Sammanställning och analys 2014 Då det inte har förekommit någon kränkande behandling kopplat till könsidentitet och barnen inte upplever sig ha blivit kränkta har vi inte behövt arbeta extra med denna fråga. Barnen har ofta lekt rollekar och de har varit vana vid att man kan ha olika roller, en pojke kan vara mamma och en flicka kan vara pappa. Målsättning 2015 Alla barn ska uppleva att de har samma rättigheter och möjligheter oavsett könsöverskridande identitet och ingen ska diskrimineras eller uppleva kränkning kopplat till könsidentiteten. Åtgärder för att nå målen 2015 Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne. Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring ämnet. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade 20

21 vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 8.8 Annan kränkande behandling Begreppet ska täcka in alla beteenden som ett barn upplever som kränkande, men som saknar koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Det kan vara mobbning men även enstaka händelser som inte är mobbning (Ur Handledning för likabehandling, 2008). Mål 2014 Behandla alla med samma värde. Ha ett trevligt bemötande. Vara en aktiv lyssnare. Resultat 2014 I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här tre frågeställningar till ovanstående mål: Fråga 5. Jag är trygg med de vuxna i min förskola? Stämmer helt svarade 83,33% av barnen. Stämmer till stor del svarade 8,33% av barnen. Stämmer delvis svarade 4,17% av barnen. Fråga 14. Finns det någon på din förskola som inte har det bra? Ja svarade 13,04% av barnen. Nej svarade 56,52% av barnen. Obesvarat 4% av barnen. Övrigt svarade 26,09% av barnen: - Det vet jag inte. - Ibland är det en flicka som inte har det bra då hon inte förstår mig. - Kalle (fingerat namn) att han inte ska bli skadad. - Det tror jag inte. - Kalle och Kalle (fingerade namn) har det inte så bra. De knuffas. - Kalle (fingerat namn) har det inte så bra inte så bra att leka med honom.. Fråga 15. Finns det någon som inte får vara med? Ja svarade 31,82% av barnen. Nej svarade 40,91% av barnen. Obesvarat 5% av barnen. 21

22 Övrigt svarade 22,73% av barnen: - I bland kan någon säga att man inte får vara med. Tänker inte på någon särskild. - Ibland får Stina (fingerat namn) inte vara med. - Stina (fingerat namn) får inte leka med mig. - Kalle (fingerat namn) får inte vara med och leka. - Kalle, Kalle och Kalle (fingerade namn) får inte leka med mig. Förskolan har under 2014 inte haft någon anmälning/utredning kring kränkande behandling. Några barn som bitits, slagits och/eller rivit andra barn. Sammanställning och analys 2014 På Blockflöjetens förskola känner sig flertalet barn trygga med de vuxna på förskolan. Barnen har lämnat några namnförslag på barn som de tror inte har det bra men ingen som säger att de själv inte har det bra. Likaså finns det namnförslag på någon inte får vara med. När det gäller frågan om det är någon som inte får vara med så är det lite oroväckande att 31,82% av barnen svarar ja om de med det menar att barnet/barnen aldrig får vara med. Pedagogerna tolkar inte att så är fallet, då detta inte är något man sett mer än att alla barn ibland får ett nej till att delta i en lek men att alla får vara med och leka med någon. På Blockflöjtens förskola har vi under året haft barn mellan 1-5 år som befunnit sig i det mest grundläggande relationsarbetets centrum, vilket är viktigt för dessa åldrar. Här har de tränat sig tillsammans med andra barn och vuxna på förskolan i att ge och ta i kommunikationen, vilket ju också innebär att barnen hamnar i konflikter med varandra. Här har pedagogerna hjälpt till med att både vara närvarande vuxna som ser och hör samt att stötta vid konfliktlösningar. Detta leder till utveckling av barnens sociala kompetenser. Det är inte alltid så lätt att avgöra om barnet upplever sig kränkt eller inte, därför har även pedagogernas kommunikation med vårdnadshavarna kring deras iakttagelser och in lyssnande av sina barn haft stor betydelse för att det ska kännas så bra som möjligt på förskolan för alla barn. Målsättning 2015 Alla barn på Blockflöjtens förskola ska känna sig trygga och det är nolltolerans mot kränkande behandling. Åtgärder för att nå målen 2015 Vi ska fortsätta jobba med att få trygghet och rutiner i barngrupperna för att alla barn ska känna att det känns bra när de går till förskolan. De vuxna ska lyssna in och vara närvarande vuxna så att barnen ska känna sig trygga och vänder sig till de vuxna om de behöver hjälp med något eller om en konflikt uppstår. Barnen har tillsammans gjort upp trivselregler och de är duktiga på att påminna varandra om dessa och vi pedagoger kan hänvisa till dessa. Vi är noga med att man stannar kvar vid det man väljer och att man är kvar där en längre stund. Det ger barnen lugn och ro att hinna leka och att det inte blir avbrott hela tiden av att barn kommer och går. Pedagogerna ska ha diskussioner tillsammans med barnen kring likheter och olikheter mellan olika människor och alla människors lika värde samt föra diskussioner tillsammans med barnen utifrån böcker som belyser detta ämne. 22

23 Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring ämnet. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan och kompisproblemet samt olika rollspel som fångar barnens intresse och som de sedan kan återkoppla till om liknande händelser eller känslor kommer fram i vardagen samt att vi sedan lär tillsammans av varandra i vardagen. Den pedagog som är i närheten av en situation ska ta diskussionen med barnen direkt och ansvarar för att det skrivs en anmälan samt att involverade vårdnadshavare blir informerade om pedagogen anser att det är en kränkning. Alla pedagoger på förskolan är ansvariga för detta arbete. Hur vi utvärderar målen 2015 Ansvarspedagogerna kommer att genomföra kartläggningsfrågor under hösten 2015 samt sociogram med alla barn 3-5 år under våren och hösten Vi kommer dagligen att närgranska barnens samspel och vara lyhörda för vårdnadshavares iakttagelser och samtal från vårdnadshavare samt att vi kommer att följa upp detta vid behov. Utifrån detta ska vi sedan utvärdera och sätta upp nya mål. 9. Barns och elevers medverkan Enligt skolverkets allmänna råd bör det finnas med en beskrivning av hur barn ska medverka och har medverkat i det främjande förebyggande arbetet (Ur Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling; Skolverkets allmänna råd 2012). Mål 2014 Behandla alla med samma värde. Ha ett trevligt bemötande. Vara en aktiv lyssnare. Resultat 2014 I Kartläggning av barn/elevs upplevelse i trivselenkät hösten 2014, kopplas här tre frågeställningar till ovanstående mål: Fråga 6. De vuxna bryr sig om vad jag tycker? Stämmer helt svarade 70,83% av barnen. Stämmer till stor del svarade 8,33% av barnen. Stämmer delvis svarade 16,67% av barnen. Stämmer inte alls svarade 4,17% av barnen. Fråga 7. Jag får vara med och bestämma vad vi ska göra i förskolan? Stämmer helt svarade 70,83% av barnen. Stämmer till stor del svarade 4,17% av barnen. Stämmer delvis svarade 12,50% av barnen. Stämmer inte alls svarade 8,33% av barnen. 23

24 Fråga 9. Vi pratar om hur vi ska vara mot varandra i förskolan? Stämmer helt svarade 82,61% av barnen. Stämmer inte alls svarade 13,04% av barnen. Obesvarat 4% av barnen. Sammanställning och analys 2014 Barnens svar visar att många av barnen tyckte att de vuxna bryr sig om vad de tycker och att de fått vara med att bestämma. Några barn tyckte inte alls de fått vara med och bestämma vad vi ska göra på förskolan. Detta svar kan tolkas som att några barn tyckte att de inte fick vara med och bestämma för andra vuxna och/eller barn vad de ska göra på förskolan, vilket inte är bra om de genomgående kände så. På Blockflöjtens förskola fanns det aktiviteter som man valde själv och/ eller tillsammans med andra barn men även aktiviteter som pedagogerna valt utifrån förskolans mål och övriga styrdokument men även utifrån barnens intresse, förmågor och behov. Barnen gjorde inför våren 2014 gemensamt upp trivselregler. Vi diskuterade då tillsammans hur man ska vara mot varandra och vilka regler som ska gälla i leken för att alla barn ska trivas och ha det bra på förskolan. När vi arbetat med vårt värdegrundsmaterial har vi haft kontinuerliga diskussioner med barnen om vårt förhållningssätt. Målsättning 2015 Barnen ska vara delaktiga i det främjande förebyggande arbetet. Barnen ska känna till planen mot diskriminering och kränkande behandling och vad den innebär för dem. Åtgärder för att nå målen 2015 Vi ska fortsätta låta barnen själv välja sin aktivitet när vi är inne och har fri lek. När vi har planerade pedagogiska aktiviteter ska vi i större utsträckning låta barnen vara med och påverka och välja vad vi ska göra, samt att lägga ord på att de då är med och bestämmer. Barnen ska inför våren gemensamt göra upp trivselregler. Vi ska diskutera tillsammans med dem hur man ska vara mot varandra och vilka regler som ska gälla i leken för att alla barn ska få trivas och ha det bra. När vi arbetar med vårt värdegrundsmaterial har vi kontinuerliga diskussioner med barnen om vårt förhållningssätt. Vi ska göra barnen mer delaktiga i arbetet och i Planen mot diskriminering och kränkande behandling och på barnens nivå berätta för dem vad den innebär. Ansvarig för detta är alla pedagoger. Vi ska ta upp Plan mot diskriminering och kränkande behandling på ett möte med föräldrarna för att möjliggöra inflytande i värdegrundsarbetet. Pedagogerna ska fortsätta med reflektioner och kollegialt lärande i arbetslaget kring ämnet. Barn och pedagoger fortsätter att använda något värdegrundsmaterial: Rede, Tio små kompisböckerna, FN:s tio kompisböcker och Snick & Snack och/eller Ugglan 24