Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11

Transkript

1 Rapport 2011:8 REGERINGSUPPDRAG Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 En slutredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H

2

3 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 En slutredovisning av Boverkets regeringsuppdrag M2010/2276/H Boverket juni 2011

4 Titel: Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Utgivare: Boverket juni 2011 Upplaga: 1 Antal ex: 100 Tryck: Boverket internt tryckeri ISBN tryck: ISBN pdf: Sökord: Takras, snölaster, tak, byggnader, ekonomibyggnader, byggregler, lagstiftning, skador, statistik, historik, förslag Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, Karlskrona Telefon: Fax: E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: Rapporten finns som pdf på Boverkets webbplats. Rapporten kan också tas fram i alternativt format på begäran. Boverket 2010

5 3 Förord Boverket fick regeringens uppdrag år 2010 att utreda orsaken till de takras som förekommit på stora byggnader under vintern I Boverkets delrapport som redovisades i juni 2010 finns en del förslag till orsaker och åtgärder. I denna slutrapport, Erfarenheter från takras i Sverige i samband med snölast de två senaste vintrarna, finns en närmare beskrivning av orsakerna. Det finns också Boverkets förslag till åtgärder för att försöka förebygga framtida takras. Denna redovisning bygger också på en forskningsrapport från Sveriges tekniska institut (SP), Lunds tekniska högskola (LTH), Skanska och Sverigess lantbrukstekniska universitet (SLU) där Carl-Johan Johansson, Camilla Lidgren, Christer Nilsson och Roberto Crocetti med flera redovisar de takras som skett och analyserar orsaker och föreslår åtgärder. Rapporten heter, Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Orsaker och förslag till åtgärder. Forskningsprojekten har fått ekonomiskt stöd av Formas, Sveriges byggindustriers utvecklingsfond (SBUF) och Boverket. Rapporten är sammanställd av Nikolaj Tolstoy med hjälp av Ingvar Andersson, Lars Göransson, Joakim Persson och Yvonne Svensson. Anders Sjelvgren, Irene Nyman och Martin Storm har bistått med synpunkter. Boverket ger samtidigt ut en annan rapport, ett regeringsuppdrag om taksäkerhet. Boverkets arbete har utförts i samråd med Arbetsmiljöverket, länsstyrelserna, Myndigheten for Samhällsskydd och beredskap (MSB), Lunds tekniska högskola (LTH), Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges Metrologiska och Hydrologiska Institut (SMHI), SP Sveriges tekniska forskningsinstitut, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Statens jordbruksverk, försäkringsbolag, Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och Erhvervs- og Byggestyrelsen i Danmark med flera. Karlskrona juni 2011 Janna Valik generaldirektör

6 4 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11

7 5 Innehåll Summary... 7 Investigation of the causes of roof failures... 7 Planning and Building Act and Eurocodes... 8 Farm buildings... 8 Sammanfattning Utredning av skadeorsaker Plan- och bygglagen och Eurokoder Lantbrukets byggnader Bakgrund stora takras runt om i landet Flera nyinvigda byggnader Få allvarliga olyckor Nationell takrasgrupp Oroliga fastighetsägare och politiker Boverkets budskap Snölaster på tak Kort om Boverkets delrapport 1 juni Undersökning av de rasade taken Tre forskningsprojekt i en rapport Förutsättningar för orsaksanalyser Väderförhållandena Takrasen Snölaster och formfaktorer Stålkonstruktioner Limträ Spikplåtsförbundna trätakstolar Bågformade stålramar av fackverkstyp klädda med duk Takplåt Risken för fortskridande ras Beräkningsprogram Byggprocessen Entreprenadformen Lantbruksbyggnader Åtgärder inför kommande snövintrar SP:s rapportens resultat och förslag Lantbruksbyggnaders säkerhet mot ras Jordbruksverket Samhällets regler för byggande gäller även lantbruksbyggnader Andra kontakter Försäkringskrav att skotta Kontakt med Myndigheten för samhällsskydd, MSB Kontakt med Arbetsmiljöverket Nordiska grannländer Bärförmåga Eurokoder och nationella val Exponeringsfaktor Densitetsmätningar och vatteninnehåll i snötäcket... 31

8 6 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 CE-märkta trätakstolar Byggherren ansvarig för att samhällets krav följs Dimensioneringskontroll och utförandekontroll Viktigt med kontroll av handlingar Beredskap för nya händelser Realisera en permanent expertgrupp Kommunikationsinsatser Informationsmaterial till fem målgrupper Målgruppen - Ägare av stora byggnader Målgruppen - lantbrukare Målgruppen Bygg- och fastighetssektorn Målgruppen Kommunernas byggnadsnämnder Målgruppen Villaägare Information från Lantbrukarnas riksförbund Länsförsäkringar satsade på träffar och annonser Informationsinsatser från Lantbrukets byggnadsteknik (LBT) vid SLU Taksäkerhetsrapport Fara på taken Istappar som rasar Fortsatt forskningsbehov Referenser Bilagor... 55

9 7 Summary Swedish Board of Housing, Building and Planning, Boverket, proposes that Swedish Meteorological and Hydrological Institute (SMHI) is commissioned by the government to reopen the density measurements of snow, and include older manual registration into the time series, so that Boverket can get the basis for any changes of characteristic snow load on the ground and that SMHI continuously show maps of snowloads on their website. Boverket proposes that feedback of experience and follow-up of the Planning and Building Act (SFS 2010:900), PBL, is made by reporting interesting defects and failures in buildings from the Municipalities to the Counties and to Boverket and to the Government. Boverket proposes that a group of experts for failures and defects in buildings is created. The group has to process incoming problems and also to be prepared to start up surveys similar roof collapse project, project to examine the problems with plastering on undrained walls with wooden bar and insulation etc. Boverket proposes that the Board of Agriculture and Boverket will be commissioned to work with Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), The Federation of Swedish Farmers (LRF) and insurance companies to inform farmers about which rules apply at design and construction. Investigation of the causes of roof failures A joint research report from Swedish Technical Research Institute of Sweden (SP), SLU, Faculty of Engineering LTH at Lund University and Skanska reports that most of the roof collapses that occurred in the last two winters due mainly to deficiencies in the design and execution. The roofs which had most failures were flat roofs of large span and built during the last 30 years. The technical fault that is the most frequent in roof collapse is a lack of lateral stability. Thin Gerber-jointed sheet is a part in several of the rooffailures. Farmers buildings are the most vulnerable types of buildings, but the failures have taken place even in stores, schools, sports halls and warehouses. The snowloads on the ground was large, but not extreme. Boverket estimates that maps of snowloads in the mandatory provisions and general recommendations (BFS 2011:10) on the application of European construction standards (Euro codes), EKS, not require revision based on what emerged. The specified snowloads on the ground has not been exceeded. However, the snow, the cold weather and the stable wind direction led to extensive drifting of snow and accumulation of snow on parts of the roofs. SP's report shows that errors in design and execution are found at least in 75% of the causes. Large amounts of snow on the leeward side and small to windward have been found even on low-pitched roofs below 15 º.

10 8 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Shoveling of snow on the roof can in many cases have been a precipitating cause. On many roofs the collapse occurred during the shoveling of snow. Sheltered of mountains, of high forests and of other buildings is also visible in the accounts of the various cases studied. Neglected heating greenhouses and halls can be seen in the reported cases. Planning and Building Act and Eurocodes The new PBL, which allows for explicit verification in the construction with technical consultation meeting, verification plan, the opportunity to request certified expert, clearance to start, site visits and final consultation meeting and clearance to use the building will hopefully reduce the risk of roof collapse in future buildings. Transition from Design Regulations of the Boverket (BFS 1993:58), BKR, to EKS provides a clear improvement of low-pitched roofs with slopes over 15 º to be designed for uneven loading. An increased risk was found in the possibility to select the exposure factor of 0.8 if the ceiling is, and will be, exposed to wind. It is important that the Boverket follow the work on a review of the Euro codes for wind and snow. Shape coefficients may need to be clarified for large low-pitched roofs. Here, research is needed with help of measurements of snowloads, calculations and wind tunnel simulations. The property owner's obligation accordance PBL to maintain its building and for larger hall buildings (statically determined) with flat roofs, it is particularly important to examine its structure in order to ascertain whether there are weaknesses in such roofs stabilization and to ask a designer for a snow removal plan how and when the roofs should be shoveled. Building owner or the one that remove the snow must have knowledge of building static systems to determine the order of shoveling. The design regulation is designed so that correctly designed and constructed roofs usually do not have to be shoveled during winter. The Boverket has the opinion that the Municipal Building Committee should show good examples and also in municipal buildings require verification plans with supporting documents on the design verification and construction verification and perform the supervision. Farm buildings For a farm building outside the planned areas is the building owner exempt from a building permit and from duty of notification but has still the responsibility for the design and construction and it is the same technical rules that apply regardless of whether the measure need a building permit/notification duty or not. For load capacity, stability and durability is EKS the regulation. After the failures of roofs, in connection with snow loads, in the last two winters, the insurance companies refused reimbursement for roofs that did not meet current building regulations. The opportunities to meet the rules and have a greater confidence in the insurance increases by

11 Summary 9 using the knowledge that certified verification supervisor and others have. There is nothing to prevent a building owner to hire certified verification supervisors or other skills in order to verify that the society's rules of construction including load capacity, stability and durability are met for the building in question, even if the measure not need a building permit/notification duty.

12 10 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11

13 11 Sammanfattning Boverket föreslår att SMHI får i uppdrag av regeringen att återuppta densitetsmätningar av snö, samt inkludera äldre manuella registreringar i tidsserierna, så att Boverket kan få underlag för eventuella förändringar av snölast på mark samt att SMHI kontinuerligt lägger ut snötyngdskartor på sin hemsida. Boverket föreslår att erfarenhetsåterföring och uppföljning av Planoch bygglagen (SFS 2010:900), PBL, görs genom att rapportera intressanta brister och fel i byggnader från kommuner till länsstyrelser och till Boverket och vidare till regeringen. Boverket föreslår att en expertgrupp för skador och brister inrättas. Gruppen ska kunna behandla inkomna problem och även ha en beredskap att starta upp undersökningar liknande takrasprojekt, projekt för att undersöka problemen med putsade odränerade träregelväggar etc. Boverket föreslår att Jordbruksverket och Boverket får i uppgift att tillsammans med SLU, LRF och försäkringsbolag informera lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande. Utredning av skadeorsaker En gemensam forskningsrapport från SP, SLU, LTH och Skanska redovisar att de flesta takras som skett de två senaste vintrarna beror framförallt på brister i dimensionering och utförande. De tak som drabbats i störst utsträckning är låglutande tak med stor spännvidd och byggda de senaste 30 åren, Av tekniska fel är bristande sidostabilisering det mest vanliga vid takras. Tunn Gerberskarvad plåt finns i flera av takrasen. Lantbrukarnas ekonomibyggnader är den mest utsatta typen av byggnader, men ras har skett även i butiker, skolor, idrottshallar och lager. Snölasten på marken var stor, men inte extrem. Boverket bedömer att snölastkartorna i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:10) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (Eurokoder), EKS inte behöver revideras utifrån det som framkommit. Dock har snön, det kalla vädret och den stabila vindriktningen lett till omfattande snödrift och ansamling av snö på delar taken. SP:s rapport visar att fel i projektering och utförande står för minst 75 % av orsakerna. Stora snömängder på läsida och små i lovart har visat sig även på låglutande tak under 15º. Skottning av tak kan i flera fall ha varit en utlösande orsak. Många var under skottning när raset inträffade. Även läsituation av berg, av hög skog och av andra byggnader syns i redovisningen av de olika undersökta fallen. Försummad uppvärmning av växthus och hallar syns i de inrapporterade fallen. Plan- och bygglagen och Eurokoder PBL ger möjlighet till tydligare verifiering vid byggande vilket förhoppningvis kommer att minska risken för takras i framtida byggander. Kraven på teknikst samråd, kontrollplan, möjlighet till att begära certifierad

14 12 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 sakkunnig, startbesked, arbetsplatsbesök, och slutsamråd ger den ökade tydligheten. Övergången från Boverkets konstruktionsregler (BFS 1993:58), BKR, till svenska nationella krav i EKS ger en klar förbättring för låglutande tak med lutning under 15º för att de ska dimensioneras för ojämn last. Det är viktigt att Boverket följer arbetet med översyn av Eurokoderna för vind och snö. Formfaktorerna kan behöva förtydligas för stora låglutande tak. Här behövs forskning med snökarteringar, beräkningar och vindtunnelsimuleringar. Det är bl.a. fastighetsägares skyldighet enlig PBL att underhålla sin byggnad och för större hallbyggnader (statiskt bestämda) med låglutande tak, är det särskilt viktig att undersöka sin byggnad för att utröna om det finns svagheter i bl.a. takens stabilisering samt att be en konstruktör om en snöskottningsplan hur och när taken bör skottas. Byggnadsägaren eller den som skottar måste ha kännedom om byggnadens statiska system för att kunna avgöra i vilken ordning skottning sker. Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern. Boverket har den uppfattningen att kommunens byggnadsnämnd bör visa gott föredöme och även vid kommunala byggnader begära kontrollplaner med verifikationer på dimensioneringskontroll och utförandekontroll, samt utföra tillsyn. Lantbrukets byggnader För ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är byggherren befriad från bygglov och anmälan men har fortfarande ansvaret och det är samma tekniska egenskapsregler som gäller oavsett om åtgärden är lov- /anmälningspliktig eller inte. Plan- och bygglagen krav på på bärförmåga, stadga och beständighet är förtydligat i Boverkets tillämpningsföreskrifter EKS. Efter de två senaste vintrarnas ras av tak i samband med snölaster har försäkringsbolagen nekat ersättning för tak som inte uppfyllt gällande byggregler. Möjligheterna att uppfylla reglerna och att få en ökad säkerhet att försäkringar gäller ökar genom att använda kunskap som certifierade kontrollansvariga och andra har. Det är inget som hindrar att en byggherre anlitar certifierade kontrollansvariga eller annan kompetens för att verifiera att samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda för byggnaden i fråga, även om åtgärden inte är lov- eller anmälningspliktig..

15 13 Bakgrund 180 stora takras runt om i landet Under förra vintern, åren , inträffade ett stort antal takras i Sverige. Det var bland annat drygt 180 stora byggnader som mathallar, ridhus, arenor och lager som inte klarade av den stora mängden snö. Dessutom fick ca ekonomibyggnader på landsbygden mer eller mindre allvarliga skador. Under årets vinter, finns det enbart ett fåtal takras rapporterade och då främst under december månad när det snöade som mest. Flera nyinvigda byggnader Takrasen på de stora byggnaderna hade några saker gemensamt. Det var ofta byggnader med låglutande tak och stora spännvidder mellan bärande element och det var inte enbart äldre byggnader utan oroväckande många var byggda under de senaste tjugo åren. Villorna klarade sig betydligt bättre. Det finns enbart något enstaka fall rapporterat om takras på villor, däremot rasade många altan- och skärmtak. Det går också att konstatera att det var betydligt fler byggnader i södra Sverige än i den norra delen av landet som rasade. De flesta rasen på stora byggnader inträffade i Västsverige, Småland och Östergötland men är sedan ganska jämt fördelade över landet. Få allvarliga olyckor Under den snörika vintern kunde mycket väl flera allvarliga olyckor inträffat med dödlig utgång. Inte sällan fanns det många människor i sporthallar och mathallar när taken rasade. Ett annat sätt att beskriva vad som hände är vilken uppmärksamhet som takrasen fick i media. I januari finns 10 artiklar i medieföretagets Retrievers databas, i februari stiger det till 1 527, i mars 974 för att sedan i april sjunka till 205 inslag. Ytterligare ett sätt att beskriva omfattningen av det inträffade är att ett av de största försäkringsbolagen har anmälda skador

16 14 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 som främst gäller lantbrukets ekonomibyggnader som uppgår till över 300 miljoner kronor. I slutet av februari 2010 redovisade Boverket, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och SMHI, läget för miljöminister Andreas Carlgren och Boverket fick då i uppdrag att snabbt utreda och lämna förslag till åtgärder. Boverket fick sedan i uppdrag av regeringen att utreda takrasen, och redovisa arbetet först i en delrapport 1 juni 2010 och senare i denna slutrapport 1 juni Nationell takrasgrupp Boverket bildade en nationell takrasgrupp för att dra nytta av den kunskap som finns på andra myndigheter, försäkringsbolag och intresseorganisationer. Gruppen hade också kontakt med Boverkets motsvarighet i Danmark och Norge som också genomförde egna utredningar. I gruppen ingick Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP), SMHI, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), Arbetsmiljöverket, Sveriges kommuner och landsting, Länsstyrelser, Jordbruksverket, Danska Ereverv- og Byggestyrelsen, Länsförsäkringar, Folksam och Trygg-Hansa. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) fick samtidigt möjlighet att tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet, Lunds tekniska högskola samt företrädare för byggindustrin specialstudera en del av de 180 byggnader där taken rasade. Forskningsuppdragen finansierades av Formas och SBUF och finns redovisat i Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011. Orsaker och förslag till åtgärder från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP). Denna grupp har i första hand specialstuderat de drygt 180 stycken stora takrasen vintern och sammanfattningen av deras undersökning finns redovisad och kommenterad i denna rapport. Oroliga fastighetsägare och politiker Under vintermånaderna rasade ett stort antal tak på stora byggnader varje vecka. Nyheter kring takrasen fanns i både nationella och regionala media och många kommuner, fastighetsägare och politiker blev oroliga. Boverket försökte på alla sätt att informera oroliga fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter. På Boverkets webbplatser fanns ett stort antal artiklar med information. Inte sällan ringde det oroliga föräldrar som undrade om de kunde låta sina barn besöka sporthallar, arenor och ridhus. Politiker och fastighetsägare kände naturligtvis ett ansvar för att undersöka hur det stod till med sina byggnader. Boverkets budskap Boverkets experter ansåg ganska tidigt att det inte var de stora snömängderna i sig som gjorde att konstruktioner inte höll utan det måste finnas en eller flera andra orsaker. Det mest troliga var att snön utlöste takras på de byggnaderna där det fanns brister. I den undersökning som SP nu gjort framgår tydligt att det är brister i konstruktionen p.g.a. dimensionerings-

17 Bakgrund 15 fel och utförandefel som var de främsta orsakerna. Ett annat sätt att se på detta är att 99,9 av alla andra byggnader i landet klarade snön utan större problem. Boverkets budskap till media, allmänhet och fastighetsägare handlade därför mycket om att uppmana till lugn. Under en tid fick Boverket utöka sin telefonservice med experter och det fanns också Frågor & Svar och chatt på webbplatsen. Webbplatsen, har aldrig tidigare haft så många besökare som under perioden eller över besökare under en månad. Råd och budskap som gavs var Villatak rasar nästan aldrig skotta inte ditt villatak om det inte behövs för läckage eller istappar Om Du skottar skotta så att taket har så jämn last som möjligt. Fastighetsägare till stora byggnader med låglutande tak uppmanades att själva, eller med hjälp av tekniska konsulter, se över om det fanns fel och brister i konstruktionen. Snölaster på tak När Boverket anger snölast utgår myndigheten ifrån en nederbörds-karta som SMHI har tagit fram och som beskriver nederbörden i landet de senaste femtio åren. De snölaster som gäller varierar i tio zoner över landet. I södra Sverige ska byggnaden klara en snölast med ett grundvärde av snölast på mark på 100 kilo per kvadratmeter, i mitten av landet ca 300 kilo och i norr är det ca 500 kilo per kvadratmeter. Vid bestämning av snölast ska även inverkan av byggnadens form och snöanhopningar till följd av vindpåverkan, ras och glidning beaktas. Formfaktor för detta kan bli upp till 4 gånger grundvärdet på mark. Det finns även faktorer för exponering och för temperatur inifrån byggnaden. Kort om Boverkets delrapport 1 juni 2010 I den delrapport som Boverket lämnade till regeringen 1 juni 2010 föreslog myndigheten ett förtydligande på förordningsnivå för kommuner och byggherrar i vilka situationer det kan finnas anledning för kommunen att vara särskilt uppmärksamma och överväga om certifierad sakkunnig bör krävas istället för byggherrens egenkontroll. Ett sådant förtydligande infördes också i regeringens plan- och byggförordning (2011:338) 7 kap. 2. Boverket önskade också ett bemyndigande att föreskriva vad som kan ingå i kontrollplan. En sådan möjlighet finns nu för Boverket i ovannämnda förordning 10 kap 22. Boverket föreslog också att regeringen skulle införa en anmälningsplikt för ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område. En anmälan skulle ge kommunen möjligheter att förbereda tillsyn över byggprojektet och bedöma behovet av kontroll och samråd. På så sätt skulle byggherren få hjälp med att bedöma behovet av kontroller på riskfyllda konstruktioner. Regeringen har valt att inte införa anmälan för ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område.

18 16 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Boverket meddelade också att myndigheten skulle söka ett samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, Länsförsäkringar Sverige, Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, för att diskutera alternativa vägar att öka kunskapen bland lantbrukarna om byggnaders konstruktion och underhåll. Det resulterade i ett antal kommunikationsinsatser som redovisas i kapitel Kommunikation.

19 17 Undersökning av de rasade taken Tre forskningsprojekt i en rapport Boverket har följt arbetet Takras vintrarna 2009/2010 och 2010/2011 Orsaker och förslag till åtgärder (Formas och SBUF-projekt) som utförts av SP, Skanska och LTH, med att utreda tekniska orsaker till de inträffade rasen. För lantbruksbyggnader följdes arbetet hos SLU med att se på de inträffade skadorna på lantbrukssidan. Projekten redovisades tillsammans och här nedan följer delar av sammanfattningen från denna rapport, Johansson Carl-Johan et al, 2011, här benämnd SP:s rapport och Boverkets kommentarer. Förutsättningar för orsaksanalyser Med de förutsättningar som fanns har ett bra arbete utförts i projekten. I en framtid bör det utformas en beredskap för att snabbare vara ute på plats, så att mätningar av snölast, granskning av konstruktioner och prov av material kan göras medan de skadade delarna finns kvar. Se förslag längre ner om förslag till expertgrupp. Väderförhållandena I SP:s rapport sammanfattas vädret på detta sätt: Utmärkande för vintern 2009/2010 var att det föll mycket snö samtidigt som det var minusgrader under praktiskt taget hela snöfallsperioden. Dessutom blåste det en nordlig till nordostlig vind, men oftast med en måttlig styrka. Snölasten på marken var stor, men inte extrem. Snömängder redovisades i föregående rapport, (Boverket, 2010) Boverket bedömer att snölastkartorna i EKS inte behöver revideras utgående från det som framkommit. Att med beräkningar, vindtunnelsförsök eller uppmätningar få fram värden på snödrift kan vara framtida forsk-

20 18 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 ningsuppgift. Detta med tanke på det som SP skriver snön, det kalla vädret och den stabila vindriktningen som vintern 2009/2010 lett till omfattande snödrift och ansamling av snö på delar av taken. Takrasen Några intressanta iakttagelser ur SP:s rapport: Huvuddelen av rasen 2009/2010 skedde inom ett brett stråk från västkusten upp mot mälarregionen och vidare upp efter norrlandskusten. Vintern 2010/2011 var det i första hand den sydligaste delen av landet som drabbades. SP har etablerat en databas med uppgifter om 180 rasade tak. En sammanställning av denna visar bl.a. att de flesta rasen skedde under vecka 7 och Ca 30 % var lantbruksbyggnader. Slanka stål- och träbärverk drabbades. Byggnadernas byggnadsår är från före 1910-talet till Mer än 60 % är byggda efter Taken är flacka. Hälften har en taklutning på 15 grader. En närmare undersökning av 37 rasade eller skadade tak visar att orsaken i o 16 fall är dimensioneringsfel (40%) o 4 fall är material- eller komponentfel o 2 fall är bristande underhåll och o 11 fall är utförandefel på byggplatsen (30%). 11 fall är det en annan oklar orsak. 7 objekt har dubbla orsaker Enligt SP:s rapport är slutsatsen att snön har varit den utlösande faktorn som avslöjat en rad olika fel och brister, framför allt projekteringsfel och utförandefel. I SP:s rapport finns en jämförelse med tidigare undersökningar, och samtida undersökning i Danmark, och där erfarenheter från takras orsakade av snö i Sverige och utomlands stämmer väl överens med de resultat som här framkom. SP:s rapport visar att projektering och utförande står för ca 75 % av orsakerna. Stora snömängder på läsida och små i lovart har visat sig även på låglutande tak under 15º. Skottning av tak kan i flera fall ha varit en utlösande orsak. Många tak (10% av de som rasade) var under skottning när raset inträffade. Gerberskarvade plåttak sticker ut i den statistiken. Även läsituation av terräng, av hög skog och av andra byggnader saknas i sammanfattningen men syns i redovisningen av de olika undersökta fallen. Försummad uppvärmning av växthus och hallar syns i de inrapporterade fallen.

21 Undersökning av de rasade taken 19 Snölaster och formfaktorer SP skriver flera iakttagelser pekar på att formfaktorerna inte har speglat s de verkliga förhållandena. Det gäller särskilt tak med lutning 15 grader. I åtskilliga av de studerade rasen har det varit v praktiskt taget renblåst på lovartsidan av nocken och stor snöansamling på läsidan. Det är inte osan- risken nolikt att takrasenn hade blivit färre om snölastnormen hade beaktatt för osymmeteriskk last för taklutningar under 15. Boverket bedömer att snölastkartorna i EKS inte behöver revideras utifrån det som framkommit och får stöd i detta av SP:s rapport. I Eurokoderna a räknas med ojämn last även ä för låglutande tak under 15º, vilket blir en n förbättring mot BKR där tak under 15º:s lutning inte behövde dimensioneras för ojämn snölast.. SP föreslår attt Fastighetsägare bör låta undersöka de tak som dimens- ionerats för jämn last genom att de är merr utsatta för risk för ras om de- och komplettering gar av formfaktorer för snölast fekterr och brister i bärförmågan finns. SP skriver Det bör övervägas att undersöka behovet av förändringar

22 20 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Om formfaktorn 0,8 ska ändras för låglutande stora tak är en av flera uppgifter att titta på i det påbörjade arbete att se över konstruktionsstandarder för vind- och snölaster i Eurokoder. Det kan ta upp till 5 år och Boverket avser delta i det arbetet. Svagheter hos olika slag av takkonstruktioner Dessa problemområden och skadeorsaker pekas bl.a. på i rapporten: Stålkonstruktioner Stabilisering av tryckta flänsar och stänger Knäcklängd Arbetsutföranden på byggplatsen Känslighet för ojämn lastfördelning Limträ Dålig detaljutformning och/eller monteringsfel Olämpligt urtag i balkända Stabilisering av limträkonstruktioner Spikplåtsförbundna trätakstolar Stabilisering av tryckta stänger Bågformade stålramar av fackverkstyp klädda med duk Fackverksramarna är ofta inte stagade gentemot vippning Takplåt Gerberskarvar ger en känslighet för ojämn belastning. Konstruktören har inte alltid beaktat konsekvensen av brott i takplåten vid val av säkerhetsklass. SP:s rapport föreslår att berörda aktörer ska informeras om hur en korrekt dimensionering bör ske. Risken för fortskridande ras Risk för fortskridande ras beaktas inte i tillräcklig grad skriver SP: Takkonstruktionernas utformning är oftast sådan, att en lokalskada, t ex i form av att en takplåt brister, kan leda till att hela takkonstruktionen kollapsar. SP föreslår att en broschyr utformas med goda exempel på hur primär/ sekundärbärverk och detaljer bör utformas, samt exempel på hur

23 Undersökning av de rasade taken 21 risken för fortskridande ras bör hanteras. Särskilt viktig att understryka behovet av stabilisering av slanka konstruktioner. Boverket gjorde i december 2010 två stycken Boverket informerar om vad att tänka på vid dimensioneringskontroll vid nybyggnad av balkar av stål eller trä med stora spännvidder och förslag på åtgärder vid underdimensionering av takkonstruktion i hallbyggnader av befintliga tak. Dessa är bilagadadenna rapport. Beräkningsprogram I SP:s rapport framgår att det finns en uppsjö av olika beräkningsprogram och varje stomleverantör verkar ha sitt eget. Modellerna som ligger till grund för programmen är olika. Många program tar inte hänsyn till viktiga lastkombinationer. Brukare av program bör kontrollera vad deras program har för möjligheter och brister. Konstruktörer måste sätta sig in i vilka lastkombinationer som programmet inte tar hänsyn till. Exempelvis beaktas vippning inte rätt i alla program. Byggprocessen Boverket har den uppfattningen att många av rasen hade kunnat undvikas om dimensioneringskontroll och utförandekontroll hade gjorts i större utsträckning än vad som har skett i de rasade takens fall. Boverket har den uppfattningen att kommunens byggnadsnämnd bör visa gott föredöme och även vid kommunala byggnader begära kontrollplaner med verifikationer på dimensioneringskontroll och utförandekontroll samt utföra tillsyn. Kommuner som fastighetsägare bör låta besiktiga äldre egna hus och ta fram skottningsplaner för framtida stora snölaster. Entreprenadformen Ur SP:s rapport: Det har inte gått att fastställa om entreprenadformen har haft någon betydelse. Det kan däremot konstateras att det finns brister i såväl projektering som utförande samt kompetensbrister hos inblandade parter. I ett flertal fall har kunnat konstateras att viktiga samordningsfrågor har fallit mellan stolarna. Lantbruksbyggnader SLUs redovisning av rasen och deras förslag till åtgärder: En övervägande andel av de rasade byggnaderna har trästomme. Slarv och okunskap är viktiga förklaringar till rasen. Mycket byggs i egen regi. Brister i eller avsaknad av konstruktionsberäkningar förekommer i många fall. Bristande underhåll har också bidragit till att skador inträffat.

24 22 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Boverkets förslag till information till lantbrukarna i samverkan med Jordbruksverk, LRF, SLU m.fl. redovisas senare i denna rapport. Åtgärder inför kommande snövintrar SP m.fl. föreslår, att det inför kommande vintrar, att det skapas en beredskap, för takkonstruktioner projekterade före 2011, för att skotta taken när det kommer stora mängder snö. De anser att det är uppenbart att det finns riskkonstruktioner, slanka konstruktioner som inte är tillräckligt stabiliserade, Gerberskarvad TRP-tak och en del underdimensionerade tak. Det är bl.a. fastighetsägares skyldighet enlig PBL att underhålla sin byggnad. För större hallbyggnader (statiskt bestämda) med låglutande tak är det särskilt viktig att undersöka sin byggnad för att utröna om det finns svagheter i bl.a. takens stabilisering samt att be en konstruktör om en snöskottningsplan, hur och när taken bör skottas. I EKS finns följande råd: En lastbild som tar hänsyn till snöröjningen bör beaktas om den inte täcks in av de formfaktorer som ges i standardens avsnitt 5.3(formfaktorer) och om den kan ha avgörande betydelse för bärverkets bärförmåga eller stabilitet. Byggnadsägaren eller den som skottar måste ha kännedom om byggnadens statiska system för att kunna avgöra i vilken ordning skottning sker. SP:s rapportens resultat och förslag Resultat och förslag från forskningsrapporten från SP, SLU, LTH och Skanska pekar på flera viktiga punkter som återkommer längre fram i Boverkets rapport. Genom att ca 75 % av rasen orsakats av dimensionerings- och utförandefel är det viktigt att nya tak byggs rätt och att kontrollplaner, certifierade sakkunniga används om inte byggherren har god konstruktionskunskap i sin egenkontroll, att dimensioneringskontroll och utförandekontroll redovisas senast på slutsamråd så att byggnadsnämnden kan avge slutbesked före ibruktagande. Det som rör tekniska reglerna är formfaktorer i Eurokod för snölast, exponeringsfaktor och val av säkerhetsklass. i Sveriges nationella val, EKS. Tältduksbyggnader är ett speciellt problemområde vad gäller regler, värme och skottning. En viktig uppgift är att informera lantbrukare, men även andra om byggherreansvar och vilka regler som finns.

25 23 Lantbruksbyggnaders säkerhet mot ras Jordbruksverket Jordbruksverket följde arbetet med takras första året. De har för närvarande ingen handläggare som har kunskap om bärförmåga, stadga och beständighet. Deras kunskapsområde är i djurhållning och storlek på utrymmen för olika djurslag. De utgav för många år sedan en handbok i byggenskap, (Jordbruksverkets byggråd), men den är sedan flera år indragen. De följer SIS arbete med att ta fram en handbok/standarder för jordbruksbyggande. Boverket föreslår att Jordbruksverket och Boverket får i uppgift att tillsammans med SLU, LRF och försäkringsbolag informera lantbrukare om vilka regler som gäller vid byggande. Samhällets regler för byggande gäller även lantbruksbyggnader Målsättningen med samarbetet med LRF är att lantbrukarna ska få en bra information om byggherrens ansvar och samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet. En ny PBL började gälla 2 maj I lagen är det tydligare regler för kontroll och tillsyn än tidigare. Byggherren, den som för egen räkning utför eller låter utföra projekterings- eller byggnadsarbeten, är som förut ansvarig för att samhällets regler uppfylls. Till sin hjälp har byggherren en certifierad kontrollansvarig. Byggherren ska redan i bygglovsansökan lämna förslag på vem som ska vara kontrollansvarig. Av lovbeslutet ska det framgå vem som är kontrollansvarig. Till det tekniska samrådet ska byggherren redovisa en kontrollplan hur kraven för byggandet ska verifieras i byggnadsprojektet. Av kontrollplanen ska det framgå om kontrollen ska utföras inom ramen för byggherrens egenkontroll eller av någon certifierad sakkunnig. Om det inom ramen för byggherrens egenkontroll inte finns tillräcklig kompetens för exempelvis konstruktion kan bygg-

26 24 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 nadsnämnden begära att byggherren anlitar en certifierad sakkunnig När det föreligger risk för allvarliga personskador som uppkommer om åtgärden eller byggnadsverket inte uppfyller föreskrivna krav ska byggnadsnämnden ta särskild hänsyn till detta vid prövning av om någon certifierad sakkunnig ska kontrollera åtgärden eller byggnadsverket. Detta enlig plan- och byggförordningen 7 kap 2. Byggnadsnämnden ska lämna ett startbesked när åtgärden kan antas komma att uppfylla de krav som gäller enligt PBL med tillhörande föreskrifter. När byggherren har fått ett startbesked får bygget påbörjas. Byggnadsnämnden ska normalt göra minst ett arbetsplatsbesök. Vid slutsamrådet ska bl.a. verifikaten gås igenom och ett slutbesked ges av byggnadsnämnden om byggherren har visat att alla krav som gäller för åtgärderna enligt lovet, kontrollplanen, startbeskedet och ev. kompletterande villkor är uppfyllda och om byggnadsnämnden inte funnit skäl att ingripa. Efter slutbeskedet kan byggherren börja använda byggnaden. För ekonomibyggnader utanför detaljplanelagt område är byggherren befriad från bygglov och anmälan men har fortfarande ansvaret och det är samma tekniska egenskapsregler som gäller oavsett om åtgärden är lov- /anmälningspliktig eller inte. Plan- och bygglagen krav på på bärförmåga, stadga och beständighet är förtydligat i Boverkets tillämpningsföreskrifter EKS. Efter de två senaste vintrarnas ras av tak i samband med snölaster har inte försäkringsbolagen ersatt många tak som inte uppfyllt gällande byggregler. Möjligheterna att uppfylla reglerna och att få en ökad säkerhet att försäkringar gäller ökar genom att använda kunskap som certifierade kontrollansvariga och andra har. Det är inget som hindrar att en byggherre anlitar certifierade kontrollansvariga eller annan kompetens för att verifiera att samhällets regler för byggande inklusive för bärförmåga, stadga och beständighet är uppfyllda för byggnaden i fråga, även om åtgärden inte är lov- eller anmälningspliktig.

27 25 Andra kontakter Försäkringskrav att skotta Boverket har haft kontakt med försäkringsbolagen för att dels ta del av deras information, dels lära oss mer varför deras villkor är utformade på det sätt de är. Vissa fastighetsägare med närings- eller lantbruksbyggnadsförsäkringar är idag tvungna att skotta så att inte stora mängder snö samlas på taken för att vara säkra på att försäkringen gäller vid ett kraftigt snöfall. Takras ersätts inte heller om skadan orsakats av felaktig konstruktion eller försummat underhåll. Det är viktigt att studera undantagen i villkoren för försäkringstagaren. Boverkets regler är utformade så att ett rätt dimensionerat och utfört tak normalt inte ska behöva skottas under vintern. Kontakt med Myndigheten för samhällsskydd, MSB Fortsatt kontakt med MSB har framförallt varit utbyte med information i samband med snö, skottning och risken för takras på myndigheternas hemsidorna. Räddningstjänsternas många utryckningar till byggnader med rasade tak har tyvärr bara resulterat i enstaka utredningsrapporter. Ett bättre samarbete med byggnadsnämnd och en högre prioritering av att utredningsrapporter upprättas skulle i en framtid ge bra underlag för att minska fel i projektering och utförande. Räddningstjänsten är tidigt på plats och kan, om tid finns, dokumentera mycket som kan användas i senare skadeutredningar. MSB bör ingå i den expertgruppen som föreslås längre fram i denna rapport. Kontakt med Arbetsmiljöverket Arbetsmiljöverket har tio distrikt där flera har rapporterat till Boverket och till SP om inträffade ras av tak. I några fall har Arbetsmiljöverket låtit utreda raset och överlämnat ärendet till polismyndigheten och

28 26 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 åklagarmyndigheten. Arbetsmiljöverket har också registrerat fall när snö och is rasat ner på arbetstagare. Händelser när personal som skottat på tak fallit ner finns också hos Arbetsmiljöverket, men normalt inte när det gäller privatpersoner som skottat sina egna tak och fallit ner. Det skulle vara en förbättring i kunskapsutbyte till andra, om Arbetsmiljöverket hade en central rapporteringsskyldighet från deras distrikt, så att det på ett ställe gick att få fram inträffade takras i samband med snölast och där Arbetsmiljöverket är informerat. Arbetsmiljöverket bör ingå i den expertgrupp som beskrivs längre fram i denna rapport. Nordiska grannländer Boverket har tillsammans med myndigheter och standardiseringen i de andra nordiska länderna sett om det är någonting i Eurokoder eller våra svenska val, EKS, som bör ändras för att stora låglutande tak ska bli säkrare. I Danmark pågår motsvarande utredningar som i Sverige och de har även utfört vindtunnelförsök. I Norge och i Finland har på grund av tidigare skadefall 2005/2006 myndigheter tidigare tittat på detta med stora låglutande tak och snölaster och framförallt ökat kraven på de som konstruerar och bygger dessa tak. I Norge finns inskrivet i nationella val att exponeringsfaktorn inte får väljas till 0,8 om taket är längre än 50 meter. I Kanada har ingående studier av snölast resulterat i att en motsvarande produkt som exponeringsfaktor multiplicerat med formfaktorer går mot 1,0 ju större ett låglutande tak är. Boverket kommer fortsatt att följa arbetet med revision av Eurokod och ha årlig kontakt med de regelskrivande myndigheterna i Norden.

29 27 Bärförmåga Verifiering av bärförmåga och stadga hos byggnadsverk sker ofta i praktiken med hjälp av partialkoefficientmetoden. Bärförmågan i brottgränstillstånd ska i princip vara större än lasteffekten eller R - S > 0, där R betecknar bärförmåga och S lasteffekt. Regelverk som Eurokodsystemet med tillhörande nationella val i EKS anger vilka karakteristiska värden med tillhörande koefficienter som ska användas. Snölastens karakteristiska värde kan beskrivas som S k =µc e C t S 0 där: µ ar formfaktor som beror av takytans form och av risk for snöanhopningar till följd av vind, ras och glidning C e ar exponeringsfaktor för ouppvärmda hus och som tar hänsyn till vindens inverkan. Sverige har valt C e lika med 0.8, 1.0 och 1.2 i olika exponeringar C t ar termisk koefficient som tar hänsyn till energiförluster genom tak eller annan termisk påverkan Värdet S 0 definieras som snölast på mark med en genomsnittlig återkomsttid på 50 år. Hur är det möjligt att jämföra en verklig snölast på mark med reglernas angivna värden? En verklig last med ett värde större än det i reglerna behöver inte nödvändigtvis innebära att reglernas värde är felaktigt. Det högre lastvärdet kombineras med en bärförmåga, som också har en spridning. Det angivna värdet är alltså inte ett värde som i verkligheten alltid måste underskridas utan är ett värde som används tillsammans med bärförmågan för att ge tillräcklig säkerhet hos konstruktionen.

30 28 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 4,5 2,5 4,5 3,5 3,0 3,5 3,5 5,5 4,5 3,5 3,5 3,5 4,5 5,5 2,5 2,5 3,5 4,5 3,5 3,0 3,5 3,5 3,5 3,0 2,0 3,0 3,0 2,5 2,5 2,0 2,0 1, 5 1, 5 2,0 2,0 2,5 3,0 2,5 2,0 2,0 1, 5 1, 0 1, 5 Karta. Snözoner for snölast på mark som med sannolikheten 0,02 överskrids en gång per år. Kartan ar baserad på mätdata från 148 meteorologiska stationer.

31 29 Eurokoder och nationella val Jämförelse mellan BKR och EKS gjordes i delrapporten (Boverket, 2010). En klar förbättring jämfört med tidigare, när BKR användes, uppstår genom att EKS gör det säkrare för låglutande tak under 15º:s lutning genom att hela och halva lasten på resp takhalva ingår. Det vill säga att ojämn last används vid dimensionering även av låglutande tak. I Sverige har det varit möjligt under flera år att använda antingen BKR eller EKS. Nu upphör användningen av BKR succesivt. BKR får användas i ärenden där bygganmälan inkommit före 2 maj Exponeringsfaktor I Sverige har Boverket valt rekommendationen för exponeringsfaktorn för ouppvärmda hus i Eurokod. Det vill säga exponeringskoefficienten är normalt 1,0 men det öppnar också upp för noten där tabellen med värden 0.8, 1.0 och 1.2 finns. I BKR var C e alltid lika med 1,0. Texten nedan är ur SS EN Eurokod 1- Laster på bärverk del 1-3 Allmänna laster snölast: Exponeringsfaktorn C e bör användas för bestämning av snölast på tak. Vid val av C e bör man beakta den framtida exploateringen kring byggplatsen. C e bör tilldelas värdet 1,0 om inte annat anges för aktuell topografi.

32 30 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11 Tabell 5.1 Rekommenderade värden på Ce för olika topografier Topografi C e Vindexponerat a 0,8 Normal b 1,0 Skyddat läge c 1,2 a Vindutsatt topografi: plan, öppen terräng, vindexponerad i alla riktningar utan skydd eller med lite skydd av terräng, träd och högre byggnadsverk. b Normal topografi: områden där snön endast i undantagsfall blåser av byggnadsverk, avhängigt terräng, andra byggnadsverk eller träd. c Skyddad topografi: område för det aktuella byggnadsverket är väsentligt lägre än omgivande terräng eller omgivet av höga träd och/eller omgivet av högre byggnadsverk. Boverket anser att C e lika med 0,8 bör användas med stor försiktighet och det kräver att byggnaden är vindexponerad i alla riktningar under hela sin livslängd. C e lika med 0,8 bör endast användas i områden där temperaturen ute är under 0ºC under lång tid och en viss vind brukar råda och att värme inte kommer inifrån genom taket. Boverket kommer att vid ändring av EKS föra in ett allmänt råd som förtydligar användning av C e.

33 Densitetsmätningar och vatteninnehåll i snötäcket 31 Densitetsmätningar och vatteninnehåll i snötäcket SMHI har hjälpt forskningsuppdragen och Boverket under regeringsuppdraget med bl.a. uppgifter om snötäckets storlek vid inträffade ras. Tyvärr är det snötäckets tjocklek och inte snötäckets tyngd som SMHI fortlöpande redovisar. För att fastighetsägare och kommuner i en framtid ska få förbättrade uppgifter om snötäckets tyngd föreslår Boverket två saker som SMHI kan förbättra. Boverket föreslår att regeringen ska uppdra åt SMHI att återuppta densitetsmätningar av snö samt inkludera äldre manuella registreringar i tidsserierna. Detta för att Boverket på sikt kan få underlag för förändringar avsnölast på mark. Boverket föreslår även att regeringen ska uppdra åt SMHI att presentera snöns innehåll i mm vatten fortlöpande på deras hemsida. Detta kan göra det enklare för fastighetsägare att veta när stora snölaster föreligger. Det materialet finns idag som uppdrag till kraftindustrin och dammägare för att de ska kunna sköta kraftverk och dammar utifrån förväntade avrinningar. Dagens modell bör förbättras genom att utföra densitetsmätningar kontinuerligt enligt stycket ovan.

34 32 Erfarenheter från takras i Sverige vintrarna 2009/10 och 2010/11

35 33 CE-märkta trätakstolar Trätakstolar är möjliga att CE-märka under byggproduktdirektivet och sedan 1/ är CE-märkning enda möjligheten att bestyrka produkterna. Även om CE-märkning av byggprodukter för närvarande inte är obligatoriskt är så innebär alternativet kostnader för byggherren som måste kunna verifiera produkternas egenskaper. Boverket har försökt uppmuntra leverantörer att vid leveranser av takstolar ha med information om montage och bruksanvisning där det framgår vikten av att tänka på sidostabiliteten etc. Viktigt för byggherrar och entreprenörer att förstå är att CE-märkning av byggprodukter innebär att en egenskapsredovisning finns med, men att det är beställaren som måste utvärdera om de redovisade egenskaperna uppfyller de krav beställaren och samhället har i t.ex. EKS. Utan CEmärkning är det svårt att verifiera att samhällets krav uppfyllts. Provbelastning eller förstörande prov som är alternativ vid utebliven CEmärkning är dyrt att genomföra för takstolar. När en harmoniserad standard eller en riktlinje för europeiskt tekniskt godkännande för den aktuella produkten har offentliggjorts och övergångsperioden gått ut gäller endast CE-märkningen som bestyrkande av egenskaper för byggprodukter. Från 1 oktober 2010 innebär det i praktiken obligatorisk CE-märkning av takstolar enligt SS-EN För att CE-märka krävs ett så kallat anmält organ. I Sverige är SP anmält organ och ute i Europa finns flera liknande organ. För att kunna säkerställa att produkternas redovisade egenskaper stämmer ska medlemsstaterna se till att utföra marknadskontroll i detta syfte. I Sverige är det Boverket som utövar marknadskontroll på byggproduktområdet. Myndigheten kan då kontrollera CE-märkningen och att produkten har de uppgivna produktegenskaperna genom att undersöka ett urval av de produkter som finns på marknaden eller på byggarbetsplatser. Alla led i saluföringskedjan har ansvar för att CE-märkningen är korrekt. För takstolstillverkarna är det ett problem att de inte har kontroll över nästa led. Det är inte säkert att byggherren till exempel uppmärksammar hur den så viktiga sidostabiliteten i en slank byggnad ska säkras. Att skicka med handlingar om vad som bör göras i nästa led, sidostabilise-