Eksjö kommuns INTEGRATION

Transkript

1 s PROGRAM FÖR INTEGRATION

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 Förkortningar i samband med åtgärder och ansvar...3 SAMMANFATTNING...4 INLEDNING...5 FN:S FLYKTINGSKONVENTIONE...5 INTEGRATIONSPOLITISKA MÅL PÅ RIKSPLANET...6 Integrationspolitikens mål...6 Integrationspolitikens inriktning...6 INTEGRATIONSPOLITISKA MÅL I EKSJÖ KOMMUN....7 Delmål och riktlinjer:...7 HANDLINGSPLAN OCH ANSVARSFÖRDELNING FÖR OLIKA SEKTORER AV INVANDRINGSPOLITIKEN...8 NYANLÄNDA...8 MÅL...8 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...8 BOENDE...9 MÅL...9 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...9 UTBILDNING OCH KOMPETENSUTVECKLING FÖR VUXNA INVANDRARE.10 MÅL...10 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...10 ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH FÖRSÖRJNING...12 MÅL...12 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...12 BARN OCH UNGDOM...14 MÅL...14 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...14 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...16 MÅL...16 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...16 ÄLDRE INVANDRARE...17 MÅL...17 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR...17 KULTURMÖTEN...19 MÅL...19 ÅTGÄRDER OCH ANSVAR

3 Förkortningar i samband med åtgärder och ansvar AF BUN SOFI KFN Socialnämnden/Integrationssektionen Arbetsförmedlingen Barn- och Utbildningsnämnden Samordningsgruppen för flykting- och integrationsfrågor Kultur- och Fritidsnämnden 3

4 SAMMANFATTNING Det invandrarpolitiska programmet har reviderats och omarbetats till ett integrationsprogram. Till grund för programmet är integrationspolitikens mål att lika rättigheter och möjligheter ska gälla för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En lyckad introduktion är beroende av individens eget ansvar och motivation men också av en god samverkan mellan ansvariga myndigheter. Kommunens introduktion för flyktingar och andra invandrare syftar till att ge individen förutsättningar att försörja sig själv och bli delaktig i det svenska samhället. Integrationsarbetet innebär även att ta tillvara den resurs det innebär att människor har olika etnicitet, kultur, språk, religion och livserfarenhet. Syftet med integrationsprogrammet är att utifrån integrationspolitikens mål föreslå konkreta åtgärder som främjar integrationen för den enskilde genom en bra samverkan mellan berörda aktörer. Integrationsprogrammet svarar väl mot kommunens övergripande mål och visioner som bl. a. talar om kommunens roll som brobyggare mellan olika aktörer i samhället. 4

5 INLEDNING FN:S FLYKTINGKONVENTION Mer än 130 länder har skrivit under FN:s flyktingkonvention, den så kallade Genèvekonventionen. Ett av de länderna är Sverige. Därmed lovar Sverige att vi ska ge en fristad åt de personer som har sådana flyktingskäl som beskrivs i konventionen. Genèvekonventionens skydd för politiskt förföljda finns inskrivet i 3 kap. 2 utlänningslagen: "Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land, som han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting skall även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. Enligt svensk lag kan även personer som inte är konventionsflyktingar få asyl här. I lagen kallas dessa personer skyddsbehövande. Skyddsbehövande är den som har lämnat sitt hemland och har starka skäl att vara rädd för till exempel dödsstraff eller tortyr, behöver skydd på grund av krig eller miljökatastrof i sitt hemland, eller är rädd att bli förföljd på grund av sitt kön eller sin homosexualitet. Personer som har starka humanitära skäl kan också få stanna i Sverige. Det gäller till exempel den som lider av någon livshotande sjukdom som han eller hon inte kan få behandling för i hemlandet. En person som får asyl i Sverige får i regel permanent uppehållstillstånd, vilket betyder att han eller hon kan få bosätta sig här för gott. Sverige kan också bevilja tidsbegränsade tillstånd i vissa fall. De personer som beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige ska av kommunen erbjudas ett introduktionsprogram som ska underlätta den enskildes integrationsprocess in i det svenska samhället. 5

6 INTEGRATIONSPOLITISKA MÅL PÅ RIKSPLANET Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle om man med det menar att människor från många olika kulturer lever här. Nästan var femte invånare i Sverige har utländsk bakgrund. Eftersom begreppet mångkulturellt samhälle har många olika innebörder, föredrar regeringen att tala om samhällets mångfald. Sverige är ett land med etnisk, kulturell, religiös och språklig mångfald. Integrationspolitikens mål Lika rättigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk och kulturell bakgrund. En samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund. En samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans och som alla, oavsett bakgrund, ska vara delaktiga och medansvariga för. Integrationspolitikens inriktning Ge förutsättningar för individens egen försörjning och delaktighet i samhället. Värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter. Förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. 6

7 INTEGRATIONSPOLITISKA MÅL I EKSJÖ KOMMUN s invandrarpolitiska målsättning kan sammanfattas i tre begrepp: Möjlighet: Genom att öppna gränserna för människor från andra kulturer breddas och fördjupas det egna perspektivet på verkligheten. Skyldighet: I en värld av hot, våld och förtryck vill ta sitt ansvar för att skapa en trygg och meningsfull tillvaro åt människor som tvingats lämna sina hem och sin hembygd. Integration: Genom en ömsesidig öppenhet för varandras olika kulturer och levnadsvillkor kan invandrarna bli en del av vårt samhälle, på samma villkor, med samma möjligheter och skyldigheter som andra kommuninnevånare. DELMÅL OCH RIKTLINJER: Alla människor skall behandlas lika oavsett religion, nationalitet, hudfärg, kultur och språk. Invandrarna skall i första hand själva ta ansvar för sin situation och skall uppmuntras till att så snart som möjligt själva utforma sin framtid. Invandrarna skall ges förutsättningar för att kunna integreras i det svenska samhället. Olika medel i denna process är t.ex. svenskundervisning, skol- och arbetsmarknadsutbildning, information och kontakter med arbetsmarknaden, fackliga organisationer och föreningslivet. Kommunen skall sträva efter att använda sig av den tillgång som invandrarna utgör och ta tillvara deras kunskaper, erfarenheter och synpunkter. Kommunen skall arbeta för att skapa förståelse mellan olika kulturer och motarbeta rasism och främlingsfientlighet. Kommunen skall stödja enskilda personer och grupper att återvända till sitt hemland om det finns möjligheter och de har en vilja till detta. Stöd skall ges till invandrarföreningar vars verksamhet syftar till att bevara och utveckla det egna kulturarvet. En utvärdering av Integrationsprogrammet skall ske efter två år. 7

8 HANDLINGSPLAN OCH ANSVARSFÖRDELNING FÖR OLIKA SEKTORER AV INVANDRINGSPOLITIKEN NYANLÄNDA Integrationssektionen, IS, ansvarar för samordningen av mottagandet av de personer som omfattas av förordningen om statlig ersättning för flyktingmottagande mm. Ansökningar om bistånd från flyktingar som flyttat in i kommunen från annan kommun och för vilken bidrag inte längre utgår, handläggs av Individ- och familjeomsorgen inom Socialförvaltningen. IS har ett särskilt ansvar för att initiera en samverkan mellan lokala aktörer och att introduktionsprogrammet påbörjas utan dröjsmål. Introduktionstiden är två år från det att individen har flyttat till kommunen. Introduktionstiden kan dock förlängas, om det behövs med hänsyn till den enskildes behov. MÅL Mottagandet skall leda till att flyktingen/invandraren så effektivt som möjligt integreras i det svenska samhället för att själv kunna ta till vara sina rättigheter och svara för sina skyldigheter i det svenska samhället. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Vid mottagandet ordna lämplig bostad och hjälpa till med ansökan om hemutrustningslån. Utreda ekonomi och besluta om introduktionsersättning. Utreda flyktingens/invandrarens sociala situation och vid behov ge kurativt stöd samt uppmärksamma om det finns behov av professionella hjälpinsatser. Ordna SFI för vuxna samt anmäla barnen till skola/barnomsorg. Senast tre månader efter mottagandet upprätta introduktionsplan tillsammans med flyktingen/invandraren. Erbjuda kontaktfamilj., Landstinget/ Vårdcentralen AF, BUN Utb.anordnare m.fl 8

9 BOENDE Att ha tillgång till en egen bostad och att kunna välja bostadsområde på lika villkor som andra i samhället är en grundläggande rättighet och en förutsättning för integration. En egen bostad innebär en trygghet med en fast tillvaro med ökad möjlighet att få kontakt och relation med andra, ta del av föreningars aktiviteter och samhällets service. MÅL De nyanlända skall ha ett integrerat boende i kommunens olika orter och bostadsområden. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Boendet sprids till olika bostadsområden Eksjöbostäder stimulerar andra boendegrupper än invandrare att bosätta sig i invandrartäta områden. Information ges till de nyanlända om de rättigheter och skyldigheter som en hyresgäst har. Information till privata hyresvärdar i syfte att hyra ut bostäder till nyanlända flyktingar. Eksjö- Bostäder Eksjö- Bostäder Eksjö- Bostäder m.fl. 9

10 UTBILDNING och kompetensutveckling för vuxna invandrare En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna integreras i det svenska samhället är förmågan att förstå, läsa och skriva det svenska språket samt känna till svensk kultur och samhällsliv. Svenskundervisning för invandrare (SFI) erbjuds alla som bor i kommunen och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. IS upphandlar utbildningstjänsten hos Barn- och utbildningsnämnden eller annan utbildningsanordnare. Svenskundervisningen för de vuxna kan bedrivas i olika former: SFI för de som har grundskolestudier från hemlandet. I medeltal ges 525 undervisningstimmar per elev. Grundläggande vuxenutbildning och svenska för personer med låg- eller ingen grundutbildning. Kommunikationssvenska för personer, som på grund av ålder eller andra orsaker inte klarar den vanliga SFI-undervisningen. MÅL Alla invandrare som avslutar SFI-studierna skall kunna läsa och förstå texter av olika slag, såsom skönlitteratur och faktatexter, och genom läsningen kunna utveckla sina kunskaper i svenska och fördjupa sin förståelse för svensk kultur och sina kunskaper om svenska levnadsförhållanden. Alla invandrare i kommunen skall kunna inhämta kunskaper om svenskt arbets- och samhällsliv så att de kan ta till vara sina rättigheter, påverka sin situation och fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet medför. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Alla invandrare som kommer till kommunen anmäls till SFI och erbjuds undervisning senast en månad efter ankomsten. Val av innehåll, pedagogik och metodik i svenskundervisningen styrs i första hand av den enskildes behov och förutsättningar. En mångfald av lösningar avseende såväl innehåll som former för undervisningen tillämpas. Svenskundervisningen följer fastställd kursplan enligt aktuell förordning. Utb. anordnare Utb. anordnare Utb. anordnare 10

11 Personer som har svårt att lära sig svenska genom språkstudier erbjuds möjlighet att delta i sysselsättnings- och språkprogram. Efter individuella bedömningar förenas svenskundervisningen med praktik, i syfte att språkinlärningen ska stimuleras. För invandrare som inte kan följa SFIundervisningen ordnas en enklare kurs med inriktning på muntlig kommunikation. Vid behov genomförs svenskundervisningen i samverkan med andra kommuner och/eller andra aktörer. AF m.fl. AF Utb.anordnare IS Utb.anordnare 11

12 ARBETE, SYSSELSÄTTNING OCH FÖRSÖRJNING Inom ramen för det kommunala introduktionsprogrammet ska kommunen och den nyanlände gemensamt utforma en individuell introduktion. Den enskilde och kommunen har båda ansvar för att introduktionen blir framgångsrik. Introduktionen ska beakta den nyanländes utbildning, kunskaper och erfarenheter från hemlandet. Arbete och försörjning är grundläggande faktorer för integrering i det svenska samhället. För den enskildes identitet och självkänsla är det viktigt att genom arbete kunna svara för sin egen försörjning och därigenom kunna forma sin egen framtid. MÅL Vidtagna åtgärder skall syfta till att invandrare och flyktingar blir delaktiga i svenskt arbets- och samhällsliv med fast egenförsörjning ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Vägen till sysselsättning stakas ut i individuella introduktionsplaner vilka sedan kontinuerligt följs upp och kompletteras. I planerna tas hänsyn till såväl personens tidigare utbildning och yrkeserfarenhet som rådande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen ger individen rådgivning så att introduktionsprogrammet blir arbetslivsorienterad. Arbetsförmedlingen kan erbjuda och bekosta arbetsmarknadspolitiska program när så är befogat för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Arbetsplatsförlagd introduktion kan, där så är lämpligt, erbjudas till personer med adekvat utbildning/arbetslivserfarenhet som ett alternativ/komplement i introduktionsprogrammet. Åtgärder prioriteras som syftar till att ge arbete till invandrare. Kommunen verkar för att invandrare får praktik eller arbeten, alternativt ger rum för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom den egna organisationen. AF Utb.anordnare AF AF Utb.anordnare, Kommunala förvaltningar & Bolag Kommunala Förvaltningar & Bolag AF Kommunala Förvaltningar & Bolag 12

13 Dubbel språk- och kulturkompetens räknas som en merit vid tillsättningar av tjänster i kommunen där sådana kunskaper är till nytta Arbetsförberedande utbildning i projektform, såväl teoretiskt som praktiskt, kan förekomma för de invandrare som har bristande språkkunskaper och/eller svårigheter att förstå det svenska samhället Kommunala Förvaltningar & Bolag AF 13

14 BARN OCH UNGDOM Alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig möjlighet att utvecklas till harmoniska och kunniga individer. Barnomsorg och skola utgör en viktig del i integrationen, där alla behandlas lika respektfullt oavsett kön, härkomst och religion samt har tillgång till likvärdig utbildning. Barn och ungdomar är en prioriterad målgrupp i kommunen. Barn som har ett annat språk än svenska som dagligt umgängesspråk i hemmet har rätt till modersmålsundervisning i grundskolan och gymnasieskolan. Barn och ungdomar inom grundskola och gymnasium som talar ett annat språk än svenska som första språk har rätt till svenska som andraspråk. MÅL Invandrarbarn skall organisatoriskt, socialt och pedagogiskt vara integrerade i den ordinarie skol- och barnomsorgsverksamheten. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Vid mottagandet görs en individuell introduktionsplan för samtliga barn. Introduktionsplanen följs kontinuerligt upp vid utvecklingssamtal med elev och föräldrar. Det är särskilt viktigt inför val av program eller förändringar av skolgång. I utvecklingssamtalet deltar även handläggare från IS. Barnomsorg erbjuds barn vars föräldrar deltar i kommunens introduktionsprogram med SFI, praktik eller andra sysselsättningar. Invandrarbarn i barnomsorg och skola ges möjlighet att utveckla såväl det svenska språket som hemspråket. Undervisningen i hemspråket och studiehandledning på hemspråket ges enligt grundskoleförordningen 5 kap och gymnasieförordningen 8 kap. Förskolan bidrar till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål (enligt Lpfö 98). Skola och barnomsorg lägger stor vikt vid kontakterna med hemmen och ska vid behov använda tolk. BUN/Skola o Barnomsorg BUN/Skola o Barnomsorgen IS BUN/ Barnomsorgen BUN/Skola o Barnomsorgen BUN/Skola o Barnomsorg 14

15 Barn som av fysiska, psykiska, sociala eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Regelbundna träffar mellan elevvård, lärare i svenska 2 och IS:s handläggare m.fl. varvid behov av stödinsatser bland eleverna behandlas. Personal som arbetar med invandrarbarn bör erbjudas kontinuerlig utbildning/handledning som stöd i sitt arbete. BUN/Skola o Barnomsorg BUN/Skola BUN 15

16 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Många nyanlända flyktingar kommer från samhällen där den förebyggande hälsovården varit bristfällig eller obefintlig. Dessutom har flykten, och de händelser som orsakat den, inneburit såväl fysisk som psykisk stress. Vård till invandrare ges av ordinarie vårdinstanser som kommunens äldreomsorg, landstingets vårdcentraler och sjukhus, folktandvården m.fl. MÅL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Nyanlända invandrares eventuella hälsoproblem, både vuxnas och barns, uppmärksammas. Sjukvård och/eller rehabiliterande/habiliterande insatser erbjuds vid behov. Kommunen i samarbete med Landstinget och andra myndigheter, ger stöd och vård på samma villkor som till övriga kommuninnevånare. Speciellt stöd skall ges till flyktingar med traumatiska upplevelser. Information om Kommunens och Landstingets service ges med tolkhjälp till invandrare med bristande kunskaper i svenska språket. Vid myndighetsutövning och annan viktig information anlitas alltid godkänd tolk. Invandrares och flyktingars speciella behov uppmärksammas genom utbildning till den personal som kommer i kontakt med dessa grupper. Funktionshindrades särskilda behov beaktas så att de kan tillgodogöra sig samhällets service och vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Landstinget, BUN, Omsorgen, Äldreomsorgen Landstinget, Berörda Instanser Berörd arbetsledning SOFIE SocN/Omsorgsenheten Berörda Instanser 16

17 ÄLDRE INVANDRARE Många av de invandrare som har kommit hit på äldre dagar, har inte lärt sig svenska i någon större utsträckning. Även om man lärt sig, är det inte ovanligt att man som äldre, successivt tappar det nya språket, särskilt om man drabbas av demens. Då är det lätt att känna sig isolerad. Det är därför av stor vikt att ha människor omkring sig som talar mitt språk och förstår min kultur när man blir gammal och behöver vård. Stöd och hjälp till ordinärt boende i hemmet eller vårdboende måste anpassas till de äldre invandrarnas livssituation. Undersökningar visar att många invandrare i första hand vill ha anhörigvård i hemmet och i andra hand vårdboende. Det behövs flexibilitet och man måste utgå från individen och inte se en språkgrupp som en homogen grupp. Kunskapen om människors behov och önskemål är viktig när man planerar olika delar av äldreomsorgen. Idag är antalet äldre med invandrarbakgrund inte så stort i kommunen, men det kommer att öka och behovet av vård och omsorg till denna grupp behöver aktualiseras. I kontakterna med de äldre är språkproblemet och kulturskillnader komplicerande faktorer. MÅL Kommunen ska utifrån behov erbjuda äldre vård och funktionella boendeformer. Äldre ska beredas/ha möjlighet att delta i ett aktivt socialt liv utifrån olika behov och önskemål. Var och en ska garanteras vård, service och omsorg efter behov. ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Äldre invandrare får information om möjligheter att få undervisning i svenska, om närsamhälle och service så att de känner sig trygga i det svenska samhället. Information ska ges via tolk när så behövs. Inom åldringsvården tas speciell hänsyn tas till språkbarriärer och kulturskillnader när hjälpinsatser planeras. Den sociala samvaron och fritidsverksamheten utformas så att den passar olika traditioner och kulturer. SocN/Äldreomsorgen, Äldreomsorgen 17

18 Vid placering i servicehus och vårdboende tas hänsyn till om och i så fall var det finns personal eller annan boende som har aktuell språk- och kulturkompetens. SocN/Äldreomsorgen, IS Äldres särskilda behov beaktas så att de kan tillgodogöra sig samhällets service och vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. SocN/Äldreomsorgen, IS 18

19 KULTURMÖTEN I bor människor från alla världsdelar. Dessa personer bär med sig en rikhaltig fond av erfarenheter, kunskaper och kulturutbud. Denna fond skulle kunna berika såväl den enskilde kommuninnevånaren som hela samhällslivet. Det är därför viktigt att det skapas mötesplatser som möjliggör en meningsfull dialog mellan invandrarna och de övriga kommuninnevånarna. Detta gäller även kontakten mellan olika invandrargrupper. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det kan vara svårt för flyktingar, som med tvång har ryckts upp med rötterna från sitt gamla hemland, att på nytt rota sig så att erfarenheterna från hemlandet blir livskraftiga och användbara i den nya miljön. MÅL Kommuninnevånarna skall ha förståelse för olika kulturer och se värdet av att finna kommunikationsvägar mellan personer med olika kulturbakgrund. Tendenser till främlingsfientlighet och rasism ska vara obefintliga ÅTGÄRDER OCH ANSVAR Information ges till invandrarna om Sverige och det svenska samhället. Information ges om invandringsfrågor och invandrarnas situation vid besök på skolor, i föreningar, till myndigheter och massmedia. Genom utbyggnad av kontaktnätet skapas tillfällen till dialog mellan invandrare och andra kommuninnevånare. Kommunen stödjer projekt som syftar till att underlätta förståelsen mellan olika kulturer. Kommunen informerar invandrarna om den fritidsoch kulturverksamhet som bedrivs av kommun eller kyrkor och föreningar, särskilt betonas att såväl flickor som pojkar har likvärdiga möjligheter inom dessa områden i vår kommun. Ordna aktiviteter där invandrarungdomar och andra Eksjöungdomar kan mötas. Utb.anordnare BUN KFN/Fritidsavd KFN/Fritidsavd KFN/Fritidsavd 19