Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkebyskolan årskurs 7-9 Läsåret TRYGGHET, ANSVAR OCH RESPEKT Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 Innehållsförteckning I Bakgrund, definitioner och begrepp Lagstöd Definitioner Skolpersonalens befogenheter och skyldigheter Ansvarsfördelning vid arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Kontaktpersoner inom skolan Kartläggning Delaktighet och inflytande... 8 II Utvärdering av den årliga planen för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete för läsåret III Årlig plan för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete gällande årskurserna 7 9, läsåret Mål Åtgärder för att främja likabehandling Åtgärder för att förebygga kränkande behandling Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling mellan elever Arbetsgång när elev utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av personal Arbetsgång när en lärare/personal utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av elev/klass Litteratur tillgänglig hos skolans specialpedagog: Kontakter för mer information

3 I Bakgrund, definitioner och begrepp Alla människors lika värde är en grundläggande mänsklig rättighet, enligt FN:s konvention. Det innebär att det aldrig är tillåtet att kränka en annan människa oavsett anledning. I skolan är trygghet och studiero grundförutsättningar för utveckling och lärande. Alla skolor ska arbeta med att förebygga diskriminering och kränkande behandling av barn och elever. En plan för detta arbete måste enligt lagen upprättas Plan mot diskriminering och kränkande behandling. I denna ska det framgå vilka främjande och förebyggande åtgärder som ska genomföras under året. I planen ska även finnas med rutiner för hur man åtgärdar situationer där kränkningar eller trakasserier skett, och hur sådana händelser dokumenteras. Det ska tydligt framgå hur ansvaret är fördelat mellan rektor och personalen i skolan. En utvärdering av planens mål och åtgärder ska finnas med i planen för efterföljande år. 1 Lagstöd Elevernas och de vuxnas rättigheter och skyldigheter i skolan bygger på Diskrimineringslagen 2008: 567 Skollagen SFS 2010: kap. 6 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. 6 kap. 7 Skollagen (SFS 2010:800) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. 6 kap. 8 Skollagen (SFS 2010:800) Årlig plan Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. 6 kap. 10 Skollagen (SFS 2010:800) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till 2

4 förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Lgr års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Förordning 2006:1 083, om barns och elevers deltagande i arbete med planer mot diskriminering och kränkande behandling. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen som syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet, samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Socialtjänstlagen 14 kap. 1, avseende anmälningsskyldighet. Brottsbalken. Regeringsformen 1 kap. 2. Europakonventionen artikel 14 förbud mot diskriminering. FN:s mänskliga rättigheter och Barnkonventionen 2 Definitioner Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Individens subjektiva upplevelse är en viktig utgångspunkt i definitionen av kränkande behandling. Skollagens beslut om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling innefattar följande begrepp: Diskriminering Diskriminering är ett övergripande begrepp för att någon direkt eller indirekt blir sämre behandlad än någon annan person i en liknande situation och att det har samband med de sju diskrimineringsgrunderna. Diskrimineringsombudsmannen (DO) övervakar diskrimineringslagen. De sju diskrimineringsgrunderna: kön etnisk tillhörighet religion och annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning 3

5 könsöverskridande identitet eller uttryck (identifierar sig inte med sin biologiska könstillhörighet eller genom klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) ålder Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som på något sätt kränker en persons värdighet på grund av samma diskrimineringsgrunder som ovan. Kränkande behandling Ett uppträdande, som utan att vara trakasserier, kränker någon annan persons värdighet. Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering eller trakasserier. Det är effekten som avgör. Trakasserier och kränkande behandling kan vara: fysisk (slag och knuffar) verbal (hot eller tillmälen) psykosocial (utfrysning och ryktesspridning) text- eller bildburen (klotter, brev/lappar, databuren text och sms). De flesta handlingar som ryms under begreppet kränkande behandling, t.ex. misshandel, ofredande och olaga hot, är brottsliga handlingar även om de begås av underåriga. Barn- och elevombudsmannen, BeO, har som uppgift att tillvarata den enskilda elevens eller barnets rätt i frågor som rör begreppet kränkande behandling. Mobbning Exempel på kränkande behandling är mobbning utfrysning, hot, våld som dessutom innebär: upprepning över tid obalans i styrkeförhållandet, där den utsatte har svårt att försvara sig ur ett fysiskt eller psykiskt underläge såväl individ eller grupp kan vara förövare Mycket av mobbingen sker bakom ryggen på de vuxna, och är ofta svår att upptäcka. För den som drabbas handlar det om att få hela sin psykiska existens sargad. Att ställas utanför gemenskapen är något av det grymmaste man kan drabbas av. Nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling innebär att skolan agerar omedelbart när sådant upptäcks. Det är den utsatte eleven som avgör om beteendet eller handlingen är oönskat eller kränkande. Varje elev har rätt att få stöd och bli tagen på allvar. En utredning ska göras och åtgärder vidtas. Elev som deltagit i en utredning om kränkning eller diskriminering får inte utsättas för repressalier. 4

6 3 Skolpersonalens befogenheter och skyldigheter Skolan ska se till att både barn, elever och personal får arbeta i en god arbetsmiljö. Det kan innebära att personal måste ingripa på något sätt mot elever som upplevs som störande eller gör sig skyldiga till olika förseelser. Enligt Skolverket kan personal ingripa i följande situationer utan att det anses som kränkande behandling: Nödvärnsrätten: Var och en i skolan har rätt att använda nödvändigt våld för att stoppa förstörelse eller misshandel av både egendom och person. En person kan t.ex. hållas fast, eller dras bort, från en plats där misshandel pågår. Nödvärnsrätten får aldrig innebära mer våld än nödvändigt. Tillrättavisande av elev: Tillrättavisning för att uppehålla ordningen och följa skolans regler är inte vare sig trakasserier eller kränkande behandling. Utvisning: Lärare får visa ut en grundskoleelev för högst återstoden av lektionen. Skollag (2010:800) (5 kap, 7 ) Kvarsittning: Lärare kan låta grundskoleeleven stanna kvar under uppsikt i skolan högst en timme efter skolans slut. Skollag (2010:800) (5 kap, 8 ) Skriftlig varning: I skolan kan rektor utdela varning vid behov. Skollag (2010:800) (5 kap, 11 ) Avstängning: Inom grundskolan kan en elev avstängas från undervisningen. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Flytt till annan skola: I grundskolan kan elever förflyttas till en annan skola mot vårdnadshavarnas önskemål, om det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Beslagta föremål: Skolan har rätt att beslagta föremål som används på ett störande sätt i skolverksamheten, eller som kan utgöra en fara mot säkerheten. Skollag (2010:800) (5 kap, ). Kontrollåtgärder: Eleverna lånar skåp av skolan och skolledningen har rätt att kontrollera att skåpen används på rätt sätt. Skolledningen har rätt att öppna skåp i elevens närvaro. En väska är elevens personliga egendom och är skyddad mot husrannsakan. Polis måste tillkallas om en sluten väska ska öppnas och visiteras. Skolpersonal har inga befogenheter att utföra kroppsvisitation, dvs. undersöka kläder eller skor för att leta efter stulna föremål. Provtagning, som exempelvis alkohol- eller drogtest, måste bygga på frivillighet. 5

7 Vid oroväckande hög frånvaro har skolpersonalen skyldighet att anmäla detta till EHTteamet. EHT-teamet utreder och beslutar om åtgärder. Om åtgärderna inte fungerar har rektor skyldighet att anmäla frånvaron vidare till huvudmannen. Vid all oro för att elev far illa har skolpersonalen en skyldighet att anmäla detta till socialtjänsten, för vidare utredning. Socialtjänstlagen, Anmälan om missförhållanden, (14 kap. 1 ). Kyrkebyskolans rutiner vid anmälan till socialtjänsten: Oron lyfts av den som fått kännedom till EHT-teamet, och anmälan görs oftast skriftligt av rektor. Vårdnadshavare informeras alltid före anmälan, såvida oron inte berör sexuella övergrepp eller våldshandlingar. Då sker anmälan omedelbart. 4 Ansvarsfördelning vid arbete mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Det är rektors ansvar att: all personal, alla elever och vårdnadshavare känner till skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling, en årlig plan upprättas, utvärderas och revideras i samarbete med personal, elever och vårdnadshavare, en utredning görs och att åtgärder vidtas om skolan får kännedom om att diskriminering, trakasserier eller kränkningar förekommer, se till att skolan har en modell för dokumentation av sådana händelser fortlöpande informera skolans huvudman om uppkomna kränkningsärenden. Det är personalens ansvar att: varje läsårsstart och vid behov diskutera och utvärdera skolans ordningsregler, varje läsårsstart informera eleverna om innehållet i planen mot diskriminering och kränkande behandling, ifrågasätta och reflektera över de normer och värderingar som förmedlas och sträva efter likabehandling, vara lyhörd för stämningen på skolan och hur det sociala samspelet i klasser och grupper fungerar, i det vardagliga arbetet prata med eleverna om konfliktlösning och påtala kränkningar, i det vardagliga arbetet följa skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, vilket innebär att - förvissa sig om att utredning och åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks, - dokumentera fall av diskriminering eller kränkande behandling, 6

8 - följa upp utredda fall av diskriminering eller kränkande behandling Personalen i skolan förväntar sig att föräldrar påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan, ställer upp och samarbetar med skolan när det gäller hanteringen av eventuell kränkande behandling, stöttar sina barn att vara goda kamrater. Personalen förväntar sig att elever påtalar diskriminering och kränkande behandling som förekommer i skolan, är goda kamrater och följer skolans regler. 5 Kontaktpersoner inom skolan Elevens mentor Trygghetsgruppen: Tina Israelsson, eller Tintin Falk, eller Rektor Cecilia Brodin eller Skolkurator Monica Andersson, Skolsköterska Susanne Österberg, Specialpedagog Annelise Paulsen,

9 6 Kartläggning November Deltagande i den kommunala grundskolen. Analys av resultaten och eventuella förändringar utifrån analysen. Mars/april Kyrkebyskolans klimatenkät Utvärderingar i arbetslagen samt i EHT Läsårsstart augusti-september Föregående läsårs plan revideras och ny plan presenteras Läsårsslut maj-juni utvärdering av planen och analys av utvärderingen Skolan deltar i en kommungemensam elevenkät under höstterminen. En nätbaserad klimatenkät för Kyrkebyskolan 7-9 genomförs i samtliga årskurser i mars/april. Vid behov kan fler enkäter genomföras för samtliga elever eller för enskilda klasser Skolans likabehandlingsarbete följs även regelbundet upp på Elevhälsoteamets möten under hela läsåret. Utvärdering av årets plan sker i maj och planen revideras i början av nästa läsår. 7 Delaktighet och inflytande Elever Eleverna är utifrån sina förutsättningar med i processen med att följa upp och revidera skolans trivselregler. I samband med uppföljning/sammanställning av klimatenkät och utvärdering av tidigare års plan uppmanas eleverna att komma med förslag på förebyggande åtgärder. I samband med revidering/omskrivning av planen efterfrågas elevrådets synpunkter. Även i samband med klassråd och elevrådsmöten uppmanas eleverna att löpande komma med synpunkter. Ansvarig mentor, tillsammans med elevsamordnare, ansvarar för att skolans plan och arbete mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan görs känd på ett bra sätt utifrån ålder och grupp, under september månad. Nyinflyttad elev informeras snarast. 8

10 Vi kopplar planen mot det vi gör i det dagliga arbetet, bl.a. genom att säga "det vi gör nu är en del av det som står i plan mot diskriminering och kränkande behandlingen. Alla elever ska känna till vart man vänder sig för att få hjälp och hur arbetsgången vid åtgärdande arbete ser ut. Planen, och det arbete som där beskrivs, finns sedan läsåret 2014/15 beskrivet i en digital kortversion, som kan användas i samband med information till elever och/eller föräldrar. Personal Utvärderingar görs i arbetslagen i samband med att eleverna genomför klimatenkäten. Revidering av planen görs av personal i skolans elevhälsoteam, med utgångspunkt i skolans enkätresultat, arbetslagens utvärderingar samt i ovanstående lagverk. Rektor har ansvar för att all personal får god kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan, i samband med varje läsårsstart. Varje anställd har en kopia på planen tillgänglig som ett levande dokument. När det gäller nyanställd personal under läsåret ansvarar rektor för att ge information om planen mot diskriminering och kränkande behandling, eller för att delegera uppdraget till specialpedagog/kurator. När det gäller vikarier, som har längre eller återkommande vikariat på skolan, ansvarar expeditionspersonal för att förmedla kontakt mellan vikarien och specialpedagog/kurator, för information om planen. Planen finns även att läsa i vikariepärmen, som finns i mellanstadiets personalrum samt vid skolans expeditionslokal. Vikariepärmen innehåller i övrigt klasslistor, elevfotografier, viktig information om elever, scheman, skolans trivsel- och ordningsregler, rastvaktsrutiner, etc. Vid eventuella förändringar under läsåret ansvarar mentorer för att fylla på med aktuella uppgifter. Vårdnadshavare Mentor har ansvar för att elevernas vårdnadshavare får kännedom om skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling/årliga plan under läsårets första föräldramöte. Planen finns också att läsa på skolans hemsida. Vårdnadshavare har möjlighet att kontinuerligt lämna synpunkter på planen och på arbetet med likabehandling, till ansvarig mentor eller till elevhälsopersonal. 9

11 II Utvärdering av den årliga planen för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete för läsåret Övergripande mål Under läsåret gällde följande övergripande mål: Mål Elever ska känna sig trygga i att all personal aktivt ingriper, åtgärdar och följer upp, så snart någon form av diskriminering eller kränkande behandling upptäckts eller anmälts, d.v.s. nolltolerans. All personal ska veta hur de ska agera vid upptäckt av diskriminering/kränkande behandling. Vi ska i de årliga enkätsvaren från eleverna kunna se en positiv utveckling, vad gäller deras svar om trygghet, trivsel och arbetsglädje. Personalen ska vid den årliga utvärderingen kunna se en positiv utveckling vad gäller trygghet och arbetsklimat. Formerna för hur denna utvärdering ska gå till ska utvecklas vidare i SKUT-grupp och skolledning. Vi ska under året bygga upp samlad bild av hur det främjande arbetet som görs på skolan ser ut, för att inför nästa år kunna utveckla det vidare. RESULTAT Sammanfattning av resultatet i elev- och personalenkäter våren 2015 Trygghet, trivsel och arbetsro Trygghet och trivsel På en skala mellan 1-4 hamnar medelvärdet för trygghet och trivsel i enkäten på 3,48. Föregående år var värdet 3,6. Det finns en variation mellan de olika klasserna. Av de svar vi fått från eleverna framgår att eleverna o hög grad känner sig trygga in sina klasser och på skolan. I elevernas kommentarer framgår att de ser att det finns kamrater som de tror känner sig otrygga. De föreslår t.ex. att man ska göra fler saker tillsammans för att stärka tryggheten, t.ex. olika samarbetsövningar. De föreslår att fler lärare ska finnas i korridorerna och att lärarna ska vara tydligare om de något olämpligt. Hälften av de elever som känner att de blivit kränkta någon gång i skolan säger att fått hjälp och att de är nöjda med den hjälp de fått. Frågan var otydligt ställd: svaren kan eventuellt komma från tidigare läsår och det framgår inte om eleven eller någon annan anmält kränkningen och/eller bett om hjälp. Eleverna tycker att de har god kontakt med sina mentorer, tycker att de vuxna lyssnar på dem och de vet vart de ska vända sig om de behöver stöd. Lärarnas enkätsvar ger ett liknande resultat men medelvärdet ligger något lägre 3,0. De vet hur de ska agera och de tycker att de har bra stöd fån Elevhälsoteamet när otrygghet uppstår. 10

12 Arbetsro På en skala mellan 1-4 hamnar medelvärdet för arbetsro på 2,9. I föregående års enkät var frågan lite annorlunda utformad så värdet går ej att jämföra. Elevernas uppfattning om arbetsron varierar mycket mellan elever och mellan klasser. I huvudsak tycker eleverna att arbetsron behöver förbättras. I sina kommentarer anger några elever att mobiltelefonerna ofta används så att de stör arbetsron och detsamma gäller ibland med deras ipads. Vissa elever har haft tillåtelse att lyssna på musik via mobilen under individuellt arbete. De upplever att detta är bra medan andra elever påpekar att de blir störda av kamrater som lyssnar på musik. Att ha fasta platser i lektionssalarna framhålls som ett bra sätt att skapa arbetsro. Lärarnas enkätsvar stämmer väl överens med elevernas. Vid diskussioner kring arbetsron framhåller de vikten av att all personal och alla klasser har en samsyn kring denna och kring vilka regler som ska gälla. Analys av främjande och förebyggande arbete. En variation finns mellan klassernas svar i elevenkäten. Mentorerna har tagit del av respektive klass svar, diskuterat dessa och har det som grund för sitt förebyggande arbete i klassen detta läsår. När det gäller arbetet kring stadieövergången för de nya sjuorna följer vi den årliga planen och ser ett gott resultat av detta arbete och gör inga förändringar inför detta läsår. Även mentorsdagen vid skolstart för åk 8-9 behålls eftersom det är en viktig uppstartsdag för samarbetsklimatet i klassen. Eleverna har fått en genomgång av Ordningsregler och Planen mot kränkande handlingar och diskriminering av sin mentor vid läsårsstarten och detta anses mycket viktigt och fortsätter på samma sätt detta läsår. Övriga åtgärder som finns i vardagsarbetet och beskrivs under punkterna 2. Åtgärder för att främja likabehandling 3. Åtgärder för att förebygga kränkande behandling ger ett gott resultat och ändras inte inför detta läsår. Analys av det åtgärdande arbetet i samband med diskriminering och kränkande behandling Skolans mobbingteam numera omdöpt till Trygghetsteam arbetar enligt den arbetsgång som finns kring upptäckt av diskriminering och kränkningar. Vi anser att detta arbete är mycket bra och att vi oftast når gott resultat. Kontakten med hemmen är otroligt viktig och en samverkan mellan skolan och de inblandade elevernas vårdnadshavare anser vi är det som ger bäst resultat. Förslag till vidareutveckling och förbättring Att utveckla frågorna i enkäten och av elevernas förståelse för hur deras svar tolkas bör ske så att svaren blir mer korrekta. Att prata om Nolltolerans när det gäller diskriminering och kränkningar så ofta som möjligt i vardagen. Att personalen får kunskap om och bli mer medveten om attityder och värderingar kring de olika diskrimineringsgrunderna så att man agerar på rätt sätt 11

13 III Årlig plan för främjande, förebyggande och åtgärdande arbete gällande årskurserna 7 9, läsåret Mål All personal ska ha kunskap om och känna sig trygga i hur man bemöter attityder och värderingar vad gäller olika diskrimineringsgrunder. Elever ska känna sig trygga i att all personal aktivt ingriper, åtgärdar och följer upp, så snart någon form av diskriminering eller kränkande behandling upptäckts eller anmälts, d.v.s. nolltolerans. All personal ska veta hur de ska agera vid upptäckt av diskriminering/kränkande behandling. Vi ska i de årliga enkätsvaren från eleverna kunna se en positiv utveckling, vad gäller deras svar om trygghet, trivsel och arbetsglädje. Personalen ska vid den årliga utvärderingen kunna se en positiv utveckling vad gäller trygghet och arbetsklimat. 2 Åtgärder för att främja likabehandling Främjande insatser syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla och bedrivs utan förekommen anledning, samt är en naturlig del i det vardagliga arbetet. Insats och ansvar Återkommande rutiner runt stadieövergångar och läsårsstart. Inför övergången till ett nytt stadium börjar arbetet med att förbereda eleverna under förevarande vårtermin, för att de ska känna trygghet i klassen och på skolan. De blivande klasserna träffas under våren för gemensamma aktiviteter. En särskild överlämningsplan finns, för möten i nya konstellationer, samt för informationsutbyte mellan stadierna Ansvarig: Rektor En kväll i slutet på maj inbjuds alla blivande sjuor till aktiviteten Fångarna på fortet i de nya klasskonstellationerna, tillsammans med de nya mentorerna. Resurspersonal på högstadiet arrangerar aktiviteten. Ansvarig: Mentorer och resurspersonal/eht-personal Under de första dagarna vid skolstart ordnas aktiviteter i alla klasser för att främja goda relationer och sammanhållning i klasserna. Särskilt satsas arbete på detta i årskurs 7, då bl.a. särskilda s.k. teambildningsdagar med gemensamt, återkommande upplägg genomförs. Gemensamma aktiviteter och utforskande enskilda samtal, allt i syfte att lära känna varandra. Ansvarig: EHT-personal och mentorer En presentation av innehållet i skolans årliga plan mot diskriminering och kränkande behandling och av skolans ordningsregler görs i samband med höstterminens start. Den digitala kortversionen av planen kan användas. Då påminns även om kopplingen till olika gällande lagar och regler, FN:s barnkonvention, mänskliga rättigheter etc. Ansvarig: Mentor/Trygghetsgrupp 12

14 Återkoppling till planen sker sedan såväl i dagliga rutiner och förhållningssätt i klassrummet, som i arbetet med olika ämnen/teman, beskrivet i följande stycken nedan. Ansvarig: All personal Föräldrar till elever i årskurs 7 inbjuds till ett tidigt föräldramöte i början av höstterminen, då man bl.a. informerar om skolans arbete mot kränkande behandling. Ansvarig: Rektor/ företrädare för EHT- teamet / mentorer Enskilda möten mellan mentor och elev/vårdnadshavare sker efter behov. Ansvarig: Mentor Alla klasser i årskurs 7 får ett första besök av studie- och yrkesvägledaren för att tillsammans prata om framtidsdrömmar, målbilder och studieteknik. Ansvarig: Studie- och yrkesvägledaren Ordningsregler samt rastvaktsrutiner. Det finns gemensamma ordningsregler, med tydliga formuleringar om vad som gäller. Skolan har nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling. Kränkande händelser anmäls snarast och följs upp enligt arbetsgången under punkt 4 i denna plan. Alla de olika diskrimineringsområdena beaktas i detta arbete. Ansvarig: Rektor, trygghetsgruppen, samt all övrig personal Det finns personal i korridorer och andra gemensamma utrymmen, enligt schema, även bussvakt på eftermiddagar, som kan observera och ingripa om något händer. Ansvarig: Rektor/personal enligt schema Ett öppet klimat, där elever känner förtroende för att vuxna både vill och kan ge ett stöd i besvärliga situationer, gör att elever själva inte drar sig för att säga till när insatser behövs. Detta i sin tur skapar många samtal och tillfällen att träna konfliktlösning i praktiken, göra etiska avvägningar och diskutera förhållningssätt, i ett tidigt skede. Ansvarig: All personal I november deltar skolan i den kommungemensamma trivselenkäten, och mars görs ytterligare uppföljning genom skolans klimat- och utvärderingsenkäter. Ansvarig: Rektor och mentorer Mentorstid/Tematid/ Klassråd En lektion per vecka har alla klasser s.k. tematid. Syftet med detta är såväl att utveckla goda relationer och samarbetsformer, som att ge möjlighet till fördjupning i olika ämnen/frågor. Mentorerna i klasserna ansvarar för arbetet som då sker. Tiden används flexibelt till mentorstid, till elevers enskilda arbete med olika skolämnen efter behov och planering, klassråd i samband med elevråd, m.m. Även gemensamt temaarbete kan förekomma. Ansvarig: Rektor och mentorer Elevråd Elevrådsrepresentanter från alla klasser finns. Elevrådet sammanträder 3-4 gånger per termin enligt kalendarium. Ansvarig: Rektor och mentorer 13

15 Elevhälsoteamsarbete Skolan har ett team för allt övergripande elevhälsoarbete, med regelbundna möten enligt kalendarium. Där ingår rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, studie-och yrkesvägledare, samt resurspersonal ansvarig för det elevsociala arbetet. Berörda mentorer kan kallas till EHT-möten efter behov. Återkommande punkter på dagordningen är bl.a. uppföljningar av anmälning om diskriminering och kränkande behandling, och/eller anmälning om oroväckande frånvaro. Ansvarig: Rektor och specialpedagog Enskilda motiverande och/eller stödjande samtal, av olika slag och med olika syften, genomförs av elevhälsoteamets personal vid behov. Arbete med tjej- och killgrupper, eller andra insatser på gruppnivå, kan förekomma efter behov. Ansvarig: All EHT-personal Hälsosamtal genomförs av skolsköterskan med alla elever i årskurs 7. Skolsköterskan besöker varje klass, informerar om och delar ut en enkät som eleverna får fylla i. Denna enkät ligger sedan till grund för det enskilda hälsosamtalet. Ansvarig: Skolsköterska Vägledande samtal inför framtiden ges till alla elever under högstadietiden. Eleven får då redskap att jobba med för att göra underbyggda val mot vidare studier och yrkesval. Ansvarig: Studievägledare Dagligt klassrumsarbete Varje lektion ska genomsyras av att skolans personal bemöter alla elever med vänlighet, uppmärksamhet, omtanke och hänsyn. Vi ska uppmuntra artighet, vänlighet och gott uppförande hos eleverna, hjälpa dem att lösa konflikter, samt kontakta föräldrar om något särskilt hänt under skoldagen. Diskussioner om demokratiska grundprinciper förs vid behov. Alla diskrimineringsområden beaktas i det dagliga arbetet, och vid behov i form av temaarbeten. Ansvarig: All personal Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende kön och sexuell läggning: Mål: - Pojkar och flickor har samma förutsättningar i skolan genom att de ges lika stort inflytande över skolans verksamhet och lika stort utrymme i undervisningen. - Alla elever, vårdnadshavare och personal ska behandlas med respekt oavsett sexuell läggning. Att i det dagliga arbetet i klassrummet: - fördela tid och samtalsutrymme så att alla ska komma till tals, exempelvis genom kortskrivande, rundor etc. (exempel, se lathund) - alltid reagera vid kränkande uttalanden - observera de situationer i vardagen där det naturligt passar in att samtala om och förhålla sig till olika aspekter på genus - alltid poängtera jämlikhetens värde Ansvarig: All personal Exempel på ämnesområden där likabehandling avseende kön naturligt kommer in: Svenska/litteratur: Skapa balans i presentationen av kvinnliga-manliga författare. Utgå från elevens intresse för att väcka intresse för läsande. Låta eleverna möta många olika sorters böcker, författare, miljöer, konflikter och huvudkaraktärer. Svenska/SO/PRAO: Diskussioner om yrkesroller/yrkesval 14

16 Biologi: Årskurs 8 Undervisning i sex- och samlevnad: Idrott Belysa olika anatomiska, mekaniska och mentala förutsättningar. Bild: Synliggöra t.ex. kvinnliga konstnärer bland konsthistoriens många män, både lokalt och globalt Hemkunskap: Matkulturer och mattraditioner i olika länder. Musik: Vi lyssnar på musik från olika kulturer och miljöer. Ansvarig: Respektive ämneslärare Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende etnisk tillhörighet: Mål: Alla elever och anhöriga bemöts oavsett etnicitet och kulturell tillhörighet bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter. Att i det dagliga arbetet i klassrummet, - samtala om nu händelser, i världen och i närmiljön, med anknytning till etnicitet, exempelvis när man talar om nyheter, - ta tillvara tillfällen att jämföra förhållanden i länder där elever i klassen har sitt ursprung med förhållanden i Sverige, med särskilt fokus på likheter, - reagera på alla tecken på olika typer av diskriminering eller kränkande behandling, - belysa aktuella frågor/dilemman från olika synvinklar, - uppmärksamma de högtider som våra elever med utländsk härkomst firar, - anpassa och förklara extra när språket inte räcker till hos elever med annat modersmål - regelmässigt använda tolk när så behövs vid samtal och möten - tydliggöra via tolk för föräldrarna med utländsk härkomst vad skolan har för förväntningar på barnens skolgång. Ansvarig: All personal Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende religion eller annan trosuppfattning: Mål: Alla elever och anhöriga bemöts oavsett religion eller annan trosuppfattning bemöts med respekt och erbjuds samma rättigheter och möjligheter. Att i det dagliga arbetet i klassrummet, - skapa ett klassrumsklimat där människors olika tro ses som en tillgång, - uppmuntra elever att vilja/våga dela med sig av sina religiösa världar/föreställningar. Ansvarig: All personal Exempel på ämnesområden där likabehandling avseende olika trosuppfattningar naturligt kommer in: Religionskunskap: Elever fått beskriva sin egen drömreligion, vissa har då skapat en egen religion eller valt en redan existerande, jobbat med likheter i olika världsreligioner Hemkunskap: Olika mattraditioner i samband med olika högtider: hur de firas och varför, Musik: hur influenser från olika religioner o kulturområden visar sig i musiken. Spanska Hur katolicismen påverkar spanskspråkiga samhällen Bild: Religioner o trosuppfattningars betydelse i konsthistorien, lära om mandala och olika symbolspråk från olika religioner. Ansvarig: Respektive ämneslärare Exempel på främjande förhållningssätt vad gäller likabehandling avseende funktionshinder: Mål: Alla elever ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden utifrån sina egna förutsättningar, oavsett funktionsförmåga. 15

17 Att i det dagliga arbetet i klassrummet: - Visa respekt för elevers olikheter och olika behov - Anpassa undervisningen efter elevers olika behov och förutsättningar, i enlighet med olika åtgärdsprogram, - Uppmuntra en lyhördhet inför hur och när en elev med funktionshinder vill få hjälp och stöd. Ansvarig: Respektive ämneslärare, resurspersonal och specialpedagog Att i arbetet med individuella pedagogiska och sociala åtgärder utifrån behov/funktionshinder, - Utveckla anpassningar, extra anpassningar och särskilt stöd, pedagogiskt och socialt, utifrån elevers olika behov/ev. funktionshinder. Ansvarig: Respektive ämneslärare, resurspersonal och specialpedagog - Extra anpassningar ska ske inom ordinarie undervisning utifrån behov. Ansvarig: Respektive ämneslärare - Efter utredning om ytterligare behov kan särskilt stöd ges, och detta ska då dokumenteras i ett åtgärdsprogram. Ansvarig: mentor och specialpedagog - Särskilt stöd ges inom ramen för klassens undervisning, och/eller i liten studiegrupp eller inom någon av skolans två resursverksamheter, Resursen och Resurs Autism. Ansvarig: Rektor Exempel på ämnesområden där likabehandling avseende olika funktionshinder naturligt kommer in: Alla ämnen: Arbeta med acceptans av och respekt för olika funktionshinder, genom genomförande av anpassningar, särskilt bemötande och användande av olika kompenserande hjälpmedel, enligt elevers åtgärdsprogram. Biologi: Lära om olika funktionshinder i samband med arbete med människokroppen, Idrott: Olika övningar då man plockar bort fysiska förutsättningar (t.ex. sittande fysiska träningsövningar), i skadeförebyggande eller rehabiliterande träning. Olika med för att träna olika sinnen. Ansvarig: Respektive ämneslärare Kompetensutveckling - Värdegrundsfrågor och frågor som berör specifika diskrimineringsgrunder lyfts i alla arbetslag i samband med arbetet med de främjande och förebyggande åtgärderna. I övrigt är ingen kompetensutveckling inplanerad detta läsår 3 Åtgärder för att förebygga kränkande behandling Förebyggande arbete syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Dessa omfattar endast områden som i en kartläggning av verksamheten identifierats som riskfaktorer. Eleverna i samtliga klasser har fått ge förslag till förbättringar utifrån problemområden som framkommit i förra årets klimatenkät. Dessa förslag har sedan diskuterats i lärarnas arbetslag. Vid revidering har beslutats att följande insatser fortsätter även detta läsår: Insats Insatser som tidigare utvärdering visar är viktiga att fortsätta med: 16

18 Mål: Att eleverna vet hur de kan få hjälp i sina relationer om de så behöver. Åtgärder: - Alla mentorer informerar vid skolstart och påminner sedan kontinuerligt om vilka personer eleverna kan tala med. - Anmälningar kan även lämnas skriftligt, men inte anonymt, i en brevlåda vid elevsamordnarens kontor. Ansvarig: Mentor Mål: Att eleverna ska känna sig trygga vid elevskåpen, i korridorerna och på Torget. Åtgärder: - Att elevskåpen fördelas klassvis med eftertanke - Att mentor är lyhörd för elevers särskilda behov inför fördelningen av skåpen - Att någon av rastvakterna alltid finns i korridorerna, att de rör sig inom området och vaktar aktivt - Att ha extra bemanning när det är risk för vatten- och snöbollskastning Ansvarig: Mentor, Rastvaktande personal enligt schema, Rektor Mål: Att eleverna ska känna sig trygga i uppehållsrummet Magneten. Åtgärder: - En vuxen ska finnas där under raster och dörren ska vara öppen - De som inte följer de regler som finns där ska avvisas - Rummet delas upp i en speldel och en chilla-del. Ansvarig: Rastvaktande personal enligt schema Mål: Arbetsro i klassrummet Åtgärder: Placering av eleverna enligt placeringsschema som tas fram av mentor och som gäller vid samtliga lektioner i helklass, även halvklasslektionerna ska ha fast placeringar - Flexibla placeringar av bänkar för att skapa mer avskilda arbetsplatser - Möjlighet att använda grupprum - Avvisa störande elever Nya insatser som ska genomföras under det kommande året: Mål: Arbetsro Åtgärder: 1. En Mobilfri Zon införs i alla klassrum. Eleverna placerar sina mobiler, vid lektionsstart i den Gröna lådan. Mobilen hämtas när lektionen avslutas. 2. Eleverna får inte lyssna på musik på lektionstid via mobil, ipad eller cromebook. Om beslut fattas i ett ÅP att eleven har behov av musik, får beslutet ändras för enskild elev på de lektioner det gäller. Ansvarig: Undervisande lärare, mentor och rektor 17

19 4 Åtgärder vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling Målet är nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, vilket innebär att skolan agerar omedelbart när sådant upptäcks. Årskurserna 7-9 har en trygghetsgrupp, som ansvarar för utredning och uppföljning av anmälda ärenden. Gruppen består av elevsamordnaren samt en personal från skolans resursverksamhet. Mentor ska alltid hållas kontinuerligt informerad. Trygghetsgruppen ansvarar för att leda samtalen respektive lyssna aktivt, samt för att dokumentera vad som framkommer. Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg, 1-7. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Trygghetsgruppen ansvarar även för att lämna vidare ärendet till EHT, om det vid uppföljningen framgår att kränkningar fortsätter. All skolpersonal har ansvar för att följa upp alla tecken på att någon elev inte mår bra i skolan, i första hand genom att kontakta trygghetsgruppen eller elevens mentor, som då ansvarar för att gå vidare med ärendet. Elever ska veta att och hur de kan anmäla alla slag av kränkningar. Information om hur anmälan görs ges muntligt i varje klass vid varje läsårsstart, och finns att läsa här i denna plan. Information om detta finns även att läsa dagligen, lättillgängligt i rullande text på skolans TV-information, på skolans torg. Anmälan kan göras av vem som helst som själv har kännedom om att någon på skolan blivit utsatt för kränkande behandling kan göras muntligt eller skriftligt, till mentor eller direkt till trygghetsgruppen mot kränkande behandling behandlas konfidentiellt blankett som kan användas för skriftlig anmälan ska finnas tillgänglig hos elevsamordnaren, i biblioteket, på expeditionen, samt i varje arbetslag blanketten kan lämnas i en uppsatt brevlåda utanför elevsamordnarens kontor vid torget på skolan skriftlig anmälan måste innehålla uppgift om vem som berörs av anmälan och får inte vara anonym 4.1 Arbetsgång vid upptäckt av diskriminering och kränkande behandling mellan elever. Anmälan inkommer 1. Trygghetsgruppen kontaktar anmälaren för ytterligare information. Ytterligare kartläggning sker även genom samtal med mentor och eventuell annan berörd personal. 18

20 2. Trygghetsgruppen kontaktar eleven som blivit utsatt för den kränkande behandlingen. I samtalet tar vi reda på och dokumenterar vad som hänt, när det skett och vilka som var inblandade. 3. Den/de som utfört kränkningen kallas in för enskilt samtal. Det är viktigt att samtalet inte på något sätt är hotfullt eller fördömande, bara fast och bestämt. Beteendet fördöms, inte personen. Målet för samtalet är att den kränkande själv tar ansvar för att förändra sitt beteende. Beslut tas om direkta åtgärder. Eleven uppmanas att snarast själv berätta hemma om vad som hänt och om samtalet. Trygghetsgruppen ansvarar alltid för att kontakta hemmet. Trygghetsgruppen avgör från fall till fall när kontakt med hemmet tas, - exempelvis kan tid för samtal med flera personer, tid att reda ut eventuella misstolkningar etc. behövas. 4. Efter några dagar tas ny kontakt med den som blivit utsatt för att kontrollera att kränkningarna upphört. Om så inte skett, tas upprepad kontakt med den som har kränkt, och då åter med hemmet direkt. 5. Efter ca två veckor genomförs uppföljningssamtal med samtliga inblandade. Efter uppföljningssamtalet tar någon ur trygghetsgruppen åter kontakt med hemmen. Om kränkningarna inte upphör, eller om den som utfört kränkningarna är inblandade i ett nytt ärende görs en ny anmälan 6. Den som utfört de fortsatta kränkningarna informeras om att förnyad, omedelbar kontakt med vårdnadshavare tas, samt att rapport går till rektor och EHT-teamet. Rektor avgör skyndsamt hur ärendet skall utredas och åtgärdas vidare. Dokumentation sker. Åtgärdsprogram upprättas vid behov. Exempel på åtgärder: allvarligt samtal för den som kränkt, med föräldrar och rektor miljöbyte för den som kränkt; - annan grupp, klass eller skola andra individuella åtgärder, enligt åtgärdsprogram anmälan till socialförvaltning och/eller polis, anmälan till Lärande och stöds verksamhetsledning och utskott åtgärder på gruppnivå olika individuella stödåtgärder för den som utsatts för kränkningar: stödjande samtal, träning av svarsbeteenden, eller andra överenskommelser. 4.2 Arbetsgång när elev utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av personal Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Anmälan kommer in till rektor. Anmälan kan komma från elev, föräldrar, andra elever eller personal. Rektor samtalar med eleven. Rektor tar kontakt med vårdnadshavare. 19

21 Rektor samtalar med aktuell lärare. Läraren uppmanas att förändra sin attityd gentemot eleven. Han/hon uppmanas också att inte på något sätt ta upp ämnet med eleven i ex ett enskilt samtal, detta på grund av den bristande jämvikt i maktbalansen som kan uppstå i ett sådant samtal. Efter att lärare och elev träffats under 2-3 lektioner kallas de till nya enskilda samtal hos rektor. I fall där situationen nu blivit utredd och löst Ny föräldrakontakt tas av rektor för att informera om de åtgärder som vidtagits. Ytterligare uppföljning sker efter cirka fyra veckor. Om situationen inte blivit löst efter 2-3 lektioner Rektor genomför ett försoningssamtal mellan lärare och elev snarast, kurator kan vara med som ett stöd. Föräldrarna är informerade och kan delta i samtalet om de så önskar. Klarar inte läraren att reda ut situationen för rektor fortsatta samtal med läraren, där även kurator samt ev. facklig representant deltar. Vi gör en preliminär lösning för eleven i form av t ex stödjande samtal. Om situationen i något skede bedömts som mycket allvarlig, och/eller inte blir löst, så frikopplas läraren snarast från undervisning i den aktuella klassen/gruppen. Kontakt tas med personalkontoret, om så bedöms görs även polisanmälan. 4.3 Arbetsgång när en lärare/personal utsatts för kränkning eller känner sig kränkt av elev/klass Dokumentation sker i samband med samtliga, nedanstående steg. Efter att ärendet har avslutats sker arkivering av dokumentationen. Anmälan kommer in till rektor. Anmälan kan komma från läraren/personalen själv eller från en kollega. EHT-teamet genomför kartläggning i klassen. Involverad elev/elever kallas till personligt samtal med rektor och någon representant för EHT-teamet. I de enskilda samtalen kan man ytterligare ringa in kärnan och arbeta vidare. Elevens vårdnadshavare informeras snarast om samtalen, och inbjuds att delta i processen. Samma arbetsgång som vid kränkningar elever emellan används. Rektor ansvarar för att skapa en hållbar arbetssituation och för att stödja läraren i det fortsatta klassrumsarbetet. Arbetslaget skall vara informerat och kunna fungera som ett stöd för läraren. 20

22 5 Litteratur tillgänglig hos skolans specialpedagog: Skolverket, Allmänna råd Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. (2012). Diskrimineringsombudsmannen Lika rättigheter i skolan handledning. (2012) Skolverket, Olikas lika värde Höjstad, (2001) Mobbning och människovärde om förtryck, utanförskap och vad vi kan göra. Gothia. Lindell Hartikainen, (2001) Handbok Var går gränsen? Värdegrunden i praktiken. Uppsala fortbildning Björk, (1995) Mobbning ett spel om makt. Göteborgs universitet Hundeide, (2001) Vägledande samspel. Rädda barnen Olweus, (1991) Mobbning i skolan. Liber. 6 Kontakter för mer information I Sverige har alla barn och ungdomar under 18 år en egen ombudsman som arbetar för deras rättigheter. Barnombudsmannen informerar om barnkonventionen, följer hur den fungerar i samhället, samt föreslår ändringar i lagar och regler. Telefon: E-post: info@barnombudsmannen.se Webbplats: Ombudsmän mot diskriminering Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, jobbar för att etnisk och religiös diskriminering inte ska förekomma i samhället. Telefon: Adress: Box 3686, Stockholm E-post: do@do.se Webbplats: Rädda Barnen. 21