I N B J U D A N T I L L V Ä X J Ö S A M TA L E T M A R S VETA, VILJA, VÅGA

Transkript

1 SVERIGES ARKITEKTER VÄXJÖ UNIVERSITET VÄXJÖ KOMMUNFASTIGHETER AB VÄXJÖ KOMMUN MARS 2007 I N B J U D A N T I L L V Ä X J Ö S A M TA L E T M A R S VETA, VILJA, VÅGA i samhällsplanering och stadsbyggande Hur kan vi veta om det vi bygger blir bra? Vilka värden är viktiga? Vad vet forskaren, planeraren, politikern? Var finns viljan att utveckla kollektiva värden och möjligheter i samhället? Planering idag är ofta ett bejakande av projekt i takt med att de dyker upp. Men samhällsplaneringen måste syfta till mer än att bejaka det som ändå sker. Att våga fatta beslut är viktigt. Men att våga vänta är också viktigt, att våga lyssna och låta det offentliga samtalet mogna.

2 VETA, VILJA, VÅGA i samhällsplanering och stadsbyggande VETA Hur kan vi veta om det vi bygger blir bra? Staden växer och förändras med varje tillskott; blir det bra? Vår erfarenhet säger oss att vissa stadsmiljöer är bra. Andra områden har uppenbara problem. Erfarenhet ger överblick och förmåga att värdera; men hur relevant är denna kunskap på nya platser under nya villkor? Hur allmängiltig är kvartersstaden, trädgårdsstaden, den historiska stadskärnan? Forskning inom samhällsplanering och stadsbyggande syftar till en strukturerad kunskap som är formad efter disciplinens metoder, problemställningar och vad som är forskningsbart. Det ger en kunskap som kan borra djupt och vara smal. Den står fri från stadsbyggandets behov av överblick, värderingar och handling. Den ena kunskapsformen ersätter inte den andra. Forskningsresultaten måste bli tillgängliga för planeraren. Stadsbyggandets problem och frågor måste föras in i forskningen. Det krävs fortlöpande samtal. Samhällsplanering är en process där intressen, behov och möjligheter värderas och avvägs. Vetenskapen ger underlag men planeringen i sig präglas av kompromisser, succesiva val och politiska avgöranden. En del intressen är starka och högröstade andra viktiga men svårfångade. En god miljö kan skapas där många röster kommer till tals och blir hörda, mjuka värden formuleras och prövas. Insikten kommer då ur det kollektiva offentliga samtalet. VILJA Viljan reduceras lätt till sektorsintressen och villas bort bland alla måldokument och objektiva mått. De systematiska och sifferspäckade underlagen ersätter då viljan. Om man inte vet vad man vill kan marknaden/den faktiska utvecklingen upphöjas till vilja. Det, som sker, sker därför att det måste ske; det följer av givna spelregler och oss övermäktiga trender. Ofta och allt för snabbt uttrycks då viljan som bejakande av konkreta projekt i takt med att de dyker upp. Konkreta byggprojekt och ekonomiska krafter är helt klart viktiga motorer i samhällsplaneringen. Men samhällsplanering måste syfta till mer än att bejaka det som ändå sker. Planeringen måste syfta till att utveckla kollektiva värden och möjligheter. Den måste drivas av en vilja att skapa processer där dessa värden lyfts fram och tillåts sättas avtryck i samhällsbyggandet. Viljan kommer både ur det personliga engagemanget och ur det gemensamma samtalet. VÅGA Om man inte vet vad man vill är att våga inte något problem eller behov. Men många gånger vet vi och vill vi, men vågar vi ta de konsekvenser och konflikter som uppstår? Städernas utglesning, den snabbt växande bilismen, det offentliga rummets förfall. Vågar vi samtala om utmaningarna och pröva alternativen; vågar vi vänta tills samtalet mognat?

3 Välj tema för samtal Vi tänker oss att dessa teman inte behöver fångas in under någon gemensam hatt annat än att det ska vara aktuella frågor i samhällsbyggandet där dina egna erfarenheter tas upp. B Industriellt byggda bostäder Några frågeställningar kring det samtal som delvis pågår kring den industriellt byggda bostaden: Hur kan ökad industrialiseringsgrad ge ökad arkitektonisk kvalitet? Vilka komponenter i bostaden kan industrialiseras? Hur kan marknaden för industrialisering av bostadsbyggandet utvecklas? Vad kräver industrialiseringen av arkitekten, arkitekturen och byggaren? Samtalsledare Ola Nylander och Dan Engström. K Kulturen i centrum Ett samtal om de kulturprojekt som nu planeras runt om i landet. Vilken betydelse har de för staden? Vad vill vi? Hur ska de samspela med staden? Är dagens kulturinstitutioner något helt annat än sina föregångare? Samtalsledare Keith Wijkander. G Generationsskiftet i planerarkåren Ett samtal om vad detta skifte innebär och hur det ska kunna gå till? Är det bara ett generationsskifte (där mellangenerationen saknas) eller är det också ett skifte av vetande och vilja? Samtalsledare Göran Åberg och Kristina Thorvaldsson. T Trafiken på nya spår Vi vet att ett hållbart stadsbyggande på många sätt är ett paradigmskifte. Vi vet att utvecklingen av våra allt glesare städer och av den kraftigt ökande bilismen är ohållbar. Ett samtal om alternativen; hur ska vi hantera bilismen och samtidigt prioritera kollektiv trafik och närhet. Vad vågar vi? Samtalsledare Leif Linderholm. S Stora projekt med stora pengar Ett samtal om hur planering, insyn och demokrati hanteras i stora projekt med starka ekonomiska intressen/möjligheter. Det pågår ett antal stadsbyggnadsprojekt i strategiska lägen med tunga investeringsbehov och stora möjligheter. Är samhällsplaneringen ett hinder/hot mot affärerna eller en nödvändig och naturlig del i dessa projekt? Kan projekten balansera marknadens behov och kollektiva intressen med vinst för alla? Samtalsledare Nisse Hassellöf och Anders Eloff. V Vetenskap för samhällsplanering Vetenskap i olika former har stor betydelse både för viljan och modet att våga satsa i samhällsplaneringen, men också för att kunna utvärdera effektiviteten hos denna för samhället så väsentliga verksamhet. Det gäller både vetenskap om effekterna av samhällsplaneringen i teknisk och social mening, den goda staden, men också vetenskap om processerna och hur dessa kan hanteras på ett bra sätt. Vilken kunskap behövs, vilken kunskap finns och vilken kunskap är forskningsbar? Räcker den sektorsforskning som finns idag som stöd för samhällsplaneringen, eller behövs det en egen särskild samhällsplaneringsforskning? Samtalsledare: Pehr Mikael Sällström. M Mellanrummet i staden Ett samtal om vad som är möjligt och bra utveckling för de stadspartier som blev över, som inte fick någon funktion i staden. Stadskärnan med rutnätet, trädgårdsstaden, förorten/ytterområden: alla har de sina former och sitt liv. Varje plats har sina förutsättningar, det aktuella utbyggnadsbehovet har sitt program, staden som helhet ställer krav att tillkommande stadspartier fogas in i ett samband och en struktur. Vad vet vi, vad vill vi och vad vågar vi? Samtalsledare: Sten Göransson och Ewa Eklind Blomkvist. U Universitetet i staden Universitet och städer liknar varandra i sin komplexitet och sitt långa tidsperspektiv. Hur samspelar universitet med sin stad? Hur bedriver vi en gemensam planering när kommunen formellt har planmonopol. Hur hanterar vi en planering som ska klara en snabb expansion och stora byggvolymer men också utveckla kvalitéer och långsiktiga värden? Hur förenas ett organiserat och fortlöpande samtal med planeringens formella och demokratiska krav? Samtalsledare: Christel Olsson och Claes Caldenby. w w w. v a x j o s a m t a l e t. s e

4 PROGRAM onsdagen den 14 mars Biograf Palladium Storgatan 12 i Växjö Välkomstskål, kort och finurligt med Bo Frank, kommunalråd Växjö estradsamtal: Samtalet som metod Lisbeth Iversen, byråd Bergen Farnaz Arbabi, regissör och dramatiker Stockholm José Ramirez, planerare och filosof Stockholm Buffé med småbord och mingel Lisbeth Iversen, Byråd Bergen Farnaz Arbabi, Regissör och dramatiker Stockholm torsdagen den 15 mars Växjö konserthus Teaterparken 8.30 Registrering och morgonkaffe 9.00 Samtal i grupper Förmiddag med samtal i mindre grupper i olika teman med kort introduktion i respektive grupp av samtalsledaren Lunch i foajén samhällsplanera med stöd i det offentliga samtalet Lisbeth Iversen, byråd Bergen REFLEKTIONER FRÅN FÖRMIDDAGENS SAMTAL José Ramirez, Planerare och filosof Stockholm Från Avslutande gruppsamtal: Grupperna formulerar sig och producerar en digital text som direkt kan läggas på vår och andras hemsidor Färdkost inför hemresan i foajén tid och rum för eftersamtal José Ramirez Planerare och filosof Stockholm För er som vill ta en titt på några konkreta projekt/byggen ordnar vi en liten rundtur på förmiddagen fredagen den 16 mars. Personpresentationer: Ola Nylander adj. professor Chalmers, Dan Engström, adj. professor Chalmers, Keith Wijkander överintendent Kulturdepartementet, Göran Åberg fd stadsbyggnadschef Karlstad, Kristina Thorvaldsson bitr. planeringschef Växjö, Leif Linderholm tekn. dr. VD Trivector Lund, Nisse Hassellöf arkitekt QPG Göteborg, Anders Eloff arkitekt QPG Göteborg, Pehr Mikael Sällström arkitekt/utbildnings- och forskningssekreterare Sveriges Arkitekter Stockholm, Sten Göransson, landskapsarkitekt/chef Malmö stad, Ewa Eklind Blomkvist stadsträdgårdsmästare Växjö, Christel Olsson sektionschef Växjö universitet, Claes Caldenby professor Chalmers.

5 ANMÄLAN va r g od och t exta SVERIGES ARKITEKTER VÄXJÖ UNIVERSITET VÄXJÖ KOMMUNFASTIGHETER AB VÄXJÖ KOMMUN MARS 2007 na mn titel/befat tning organisation/för etag a dr ess posta dr ess tel org. nr e-post Ange här om fakturan skall ställas till annan adress än den som är given ovan: Jag önskar särskild kost: Välj tema i workshops (Sätt kryss för önskade alternativ) l B l K l G l T l S l V l M l U AVGIFT (Sätt kryss för önskade alternativ) l Jag kommer på den 14 mars på mingelaftonen, 390 kr/person. l VäxjöSamtalet 15 mars, 1800 kr/person l Jag kommer båda dagarna, 2100 kr/person l Jag deltar förmiddagen 16 mars (kostnadsfritt) n Jag är studerande, student eller pensionär och betalar halva priset. Sista anmälningsdag: Anmälan skickas eller görs på Adress: VäxjöSamtalet, Box 1222, Växjö Frågor om bokning: Kontakta, VäxjöSamtalet, tel , fax Frågor om program: Resebeställning: Besvaras av Hans Andrén tel eller via e-post hans.andren@kfabvaxjo.se För bokning av resor till Växjö kontakta Lingmerths Resebyrå om ni inte har avtal med egen resebyrå Kontakta Kjersti Boye tel , fax , adress Box 471, Växjö HOTELLBOKNING Du bokar rum själv. Hotellkostnad debiteras av hotellen direkt Hotell Teaterparken (Växjö Konserthus) Enkelrum, pris kr/natt Elite Växjö Stadshotell (5 min från Växjö Konserthus) Enkelrum, pris kr/natt Hotell Värend (5 min från Växjö Konserthus) Enkelrum, pris 795 kr/natt Evedals vandrarhem (5 km från Växjö centrum) Enkelrum, pris 380 kr/natt Priser inkl. frukost, service och moms VäxjöSamtalet kommer endast att behandla dina personuppgifter för att kunna administrera Din anmälan. De uppgifter du anger på anmälan lagras i vårt utbildningsregister. Utbildnings-registret och dess information används enbart av VäxjöSamtalet. Dina lämnade personuppgifter behandlas i syfte att upprätthålla kundrelationen och även för marknadsföringsändamål av oss.

6 3 1 2 Konserthus Resecentrum Palladium Domkyrkan 1. Hotell Teaterparken 2. Elite Växjö Stadshotell 3. Hotell Värend Lantmäteriverket %3B0%3B0%3B0.0000%3B0.0000%3B&stq=0&imgmode=0&tpl=print_map Sida 1 av 1 Erland Ullstad hans Andrén Adj professor/arkitekt Projektkoordinator erland.ullstad@kommun.vaxjo.se hans.andren@kfabvaxjo.se SVERIGES ARKITEKTER VÄXJÖ UNIVERSITET VÄXJÖ KOMMUNFASTIGHETER AB VÄXJÖ KOMMUN Foto Farnaz Arbabi: Petra Hellberg VäxjöSamtalet Box Växjö Tel Fax info@vaxjosamtalet.se