Slutrapport. Vi Finns!

Transkript

1 Slutrapport Vi Finns!

2 Innehållsförteckning Sammanfattning sid.3 Inledning Bakgrund, Metod & Mål sid.3 9 månader 9 kommuner sid.5 KreaLa sid.7 Vi Finns i övriga landet sid.7 Föreläsningarna sid.8 Slutevent sid.8 Reflektion och Slutsatser sid.9 Slutrapportens författare är Lottie Rääf, projektledare. ( ) 2

3 Sammanfattning Leadersommenbygds projekt Vi Finns har pågått under ca 2 år och kommer att avslutas i maj Ringar på vattnet har gett positiva resultat genom att nya arrangörsgrupper, kontaktnät och en förening har bildats. Dessutom har ett ungdomsboende skapats tack vare projektet. Alla arrangemang/träffar, hela 80 stycken, genomfördes bra och de flesta var välbesökta. Projektet har figurerat mycket i media, både radio, tidningar och TV. Inledning Bakgrund, Metod & Mål Under hösten våren 2011 var projektledaren ute i Sommenbygds nio Leaderkommuner 1 för att informera och inspirera ungdomar och unga vuxna att söka ungdomschecken. Målgruppen är år och ett problem stöttes på tidigt, de över 18 år är oerhört svåra att hitta. När kommunernas växel tillfrågades; Var har ni era åringar? hördes alltför ofta; Det har vi inte tänkt på, De sitter väl på krogen runt hörnet, Vi har inga i den åldern här, De åker till grannkommunen och fikar. Tanken kunde inte släppas att den här målgruppen knappt fanns kvar på landsbygden. Enligt många tror man inte att alla lämnar sin hemort för att resa jorden runt eller flytta för att plugga eller jobba. Återigen till frågan var finns de då? De har inte längre tillåtelse att besöka kommunala fritidsgårdar och det finns få kvällsöppna caféer vilket gör att de därför inte har en självklar mötesplats. I media rapporteras det att denna målgrupp inte tas på allvar och att de känner en maktlöshet. Spelmissbruket i åldrarna år har fördubblats på tio år, visar siffror från Folkhälsoinstitutet, vilket i sin tur ofta leder till kriminalitet pga skulder. En spridd åsikt som framkom på det ungdomsseminarium som Leader Sommenbygd arrangerade 27 maj 2010 där Jytte Rydiger talade, är att man är mer välkommen att komma tillbaka till uppväxtkommunen när man utbildat sig och bildat familj. De som bor kvar talas det inte lika positivt om, och de kan uppleva att de 1 Vadstena, Ödeshög, Boxholm, Ydre, Åtvidaberg, Kinda, Tranås, Aneby samt norra delen av Jönköpings kommun. Tätorter på mer än 3000 innevånare (Aneby, Kisa, Vadstena, Tranås och Åtvidaberg) är undantagna och där kan det endast bedrivas projekt som är direkt inriktade på att skapa nytta för den omgivande landsbygden 3

4 inte riktigt accepteras. Unga vuxna är en lågt prioriterad eller bortglömd grupp i kommunerna. Enligt en statistik från Statens folkhälsoinstitut är det den här gruppen som mår dåligt. Såväl arbetslöshet som att inte finnas med i ett socialt sammanhang är starkt förknippat med ohälsa. Rapporten Individen i centrum Det är bättre att stämma i bäcken än i ån visar tydligt effekten av att satsa på bra barn- och ungdomsverksamhet. Utanförskap kostar samhället flera miljoner varje år. Med detta i ryggen drog Leader Sommenbygd, med Lottie Rääf som projektledare igång projektet: Vi Finns!, som skulle synliggöra åringar som har valt att bo kvar eller flyttat tillbaka till sin uppväxtkommun. Landsbygden brottas med sviktande befolkningsunderlag och det var även högst intressant att försöka bryta den negativa utflyttningstrenden likaväl som att locka presumtiva hemvändare eller nya invånare till kommunen. Projektet Vi Finns! ville jobba på två arenor, dels synliggöra invånare i åldersgruppen år för samhället, dels inspirera unga vuxna att ta mer plats. Metod Projektledaren är initiativtagare till mötesplatsen Kreativitetshuset Lyan i Österbymo, föreningen bygger på arrangörsgrupper som tillsammans skapar det som saknas i kommunen. På grund av att det är personer med olika åldrar och erfarenheter som samarbetar bildas nya kontaktnät och annorlunda koncept på eventen. Verksamheten satte snabbt tidigare oengagerade personer i sysselsättning och Ydre kommun fick mycket gratis inte minst positiv publicitet i media genom Lyan. Man såg vilket givande resultat upplägget gav och tog även tankebanorna in i Vi Finns-projektet. Det skulle helt enkelt bildas arrangörsgrupper med personer i åldern år i de nio Leaderkommunerna. För att inte mätta utbudet skulle eventen riktas till olika målgrupper. För att inspirera målgruppen arrangerades en turné med föreläsaren Leo Razzak under augusti månad Dessvärre kom det inte så många till Vadstena, Ödeshög, Aneby, Gränna trots att personliga brev skickades till målgruppen i de nio kommunerna. Därför valdes att slå samman föreläsningarna för Ydre, Kinda, Åtvidaberg, Tranås och Boxholm. Projektet skulle lägga fokus på en kommun åt gången under en månads tid för att sedan, 4

5 när alla nio månader gått ha en återkopplande föreläsningsturné i respektive kommun. Givetvis skulle ett slutevent knyta ihop säcken med mingel, föreläsningar och fest. Mål Målet med Vi Finns! är att det ska fortgå en debatt kring bemötandet av åringar och att projektet ska ge lust till fortsatt skapande av arenor för arrangemang och möten invånare emellan. Visionen är även att hitta nycklar som kan användas till att bryta negativa utflyttningstrender. 9 månader 9 kommuner För att locka med sig målgruppen hittades två personer i respektive kommun som fick titeln kärnperson. De fungerade som ett bollplank och de var även med och arrangerade. Under projektets gång har ett antal kärnpersonsträffar ägt rum vars syfte var att föra dem samman och därmed ge dessa unga vuxna ett nytt värdefullt kontaktnät. I vissa kommuner valde man att satsa på flera arrangemang medan man i andra gjorde färre. Resultaten har varierat men alla event var väl genomförda trots att det inte alltid var mycket besökare/deltagare. Arrangörerna har lärt sig mycket, vissa hade aldrig tidigare arrangerat något medan andra fick nya idéer och en klarhet i vad som funkar i just deras kommun. Ydre 1/10-31/ Kärnpersoner: Carl Gustavsson & Jakob Winblad, U-LAG :Simon Spaak Invigning + Hör Vi Finns, 80/90s Tribute, Workshop med Aktiv Ungdom, Babyrave, Spelning på Ydre Wärdshus, Teater Lek & Action, Utställningen-Brinn Vi Finns!, Föreläsning-Apan i våra drömmar! Är vi vad vi drömmer?, Hackbymo, Höströjet, Meditation, Dramaguidning, Skyttetävling, Fotbollscup mellan byarna, Artistföreläsning med Slagsmålsklubben, Storseans, Dressyrtävling. 5

6 Kinda 10/11-11/ Kärnpersoner: Emilia Klaar & Pierre Petterson Workshop med Aktiv Ungdom, Föreläsning-Arrangera Mera, Utställning- Brinn Vi Finns, Spelning med Guldgossen, Fotoutställning, Hör Vi Finns, Underhållning på Café Columbia, Kärlek i Horn, Konst(ig) Utställning, Musikcafé, Pantjakten, Skaparverkstad, Flaschmob, Skräcknatt, Tipspromenad, Hur gör vi Kinda attraktivare för unga vuxnaträff. Tranås 13/1-12/ Kärnpersoner: Julius Osbeck & August Fundin, U-LAG: Evelina Olsson Gripenbergsloppet, VintageDay, Hur gör vi Tranås attraktivare för unga vuxna-träff, Premiär för Klubb Bettan, HockeyBockey, Djurtubespelning med Guldgossen, Hör vi finns, Jazzjam, Poesiafton, Skejtevent, Föreläsning med Ung Cancer, Mini utställning. Ödeshög 25/2-25/ Kärnpersoner: Sara Conradsson & Lovisa Johansson Modevisning, Hör vi finns, Hur gör vi Ödeshög attraktivare för unga vuxna-träff, Cherry&Love i Folkets park med livespelning. Vadstena 7/4-6/ Kärnpersoner: Simon Billemar & Elsa Landsblom, U-LAG: Frida Karreskog Hur gör vi Vadstena attraktivare för unga vuxna-träff, Ljusfest, RättBuss, Hör vi finns, Föreläsning om entreprenörskap, Idétåget. Aneby 19/5-17/ Kärnpersoner: Marco Fjordmark & My Brangenfeldt Paddla med Vi Finns, Hör vi finns, hundpromenad med hundmassagekurs, Artistbokning till Anebydagen, Hur kan vi göra Aneby attraktivare för unga vuxna-träff, Fototävling. Jönköping 18/8-16/9 Kärnpersoner: Albin Olson & Petra Stockhaus, U-LAG: Isac Höglund Grännafestivalen 25/8 Åtvidaberg 29/9-28/10 Kärnpersoner: Julia Tember & Rebecca Johansson Åtvidabergs barngala, Metalfest 6

7 Boxholm 10/11-7/12 Kärnpersoner: Emil Lövgren & David Lagg Hur kan vi göra Boxholm attraktivare för unga vuxna-träff, Konst(g)ig med reggaespelning m.m, JuniorRave, Utställningar. KreaLa 20-22juli 2012 Kärnpersonsgruppen tillsammans med projektledaren kände att det vore kul att tillsammans arrangera något vilket resulterade i nätverksfestivalen KreaLa. (Kreativ Landsbygd) Ungdomar & Unga Vuxna från alla nio Leaderkommunerna bjöds in helt kostnadsfritt till en helg i Österbymo. (Ydre) Under festivalen fick deltagarna vara med på workshops, gå på spelningar, lyssna på föreläsningar och framför allt vidga sitt kontaktnät. Vi Finns i övriga landet Projektet fick äran att vara en av 20 montrar under konferens Av egen Kraft i Karlstad 31 okt-1 nov Eventet var en arena för möten och inspiration för alla som är intresserade av att utveckla arbetet med kultur för, av och med barn och unga. Därför byggde de konferensen på exempel och erfarenheter från hela Sverige. Sju stycken kärnpersoner inklusive projektledaren åkte och hade en givande helg. Fyra stycken av dessa var även med på Landsbygdsriksdagen i Ronneby 7-9/ Genom annorlunda event och ett nytt tänk har Vi Finns! figurerat en hel del i media, vilket har gjort att projektet spridits till flera delar av landet. Projektledaren sitter även med i U-lands styrelse vilket gör att andra Leaderområden har fått reda på det som görs inom Leader Sommenbygd. 7

8 Föreläsningarna 9/1-7/ För att sammanfatta det som kommit fram och vad som hänt under projektet åkte projektledaren på en föreläsningsturné, en kväll i varje Leaderkommun. Där berättades om vikten av att lägga fokus på målgruppen unga vuxna, möjligheterna med landsbygden och Vi Finns!-projektets betydelse. Ydre - Kreativitetshuset Lyan Åtvidaberg - Facetten Kinda - Ungdomshuset Kåken Vadstena - Röd Tornet Ödeshög - Biblioteket Gränna (jkpg)- Ribbaskolan Tranås - Biblioteket Aneby - Gula Villan Boxholm - Stenbockskolan Slutevent 20/ Vi Finns-projektet avslutades med ett så kallat slutevent i Tranås. Som besökare bjöds man på fika, mingel, inspiration och möjlighet att delta i en tävling. Lottie presenterade projektet lite kort och lämnade sedan över till Putte Hultsfredsrebellen Svensson, som höll en intressant föreläsning. Kärnpersonerna avtackades med en middag och sedan spelade bandet Movits! för ca 350 unga vuxna. Två mingelfotografer och en filmare såg till att allt dokumenterades vilket även finns tillgängligt för allmänheten på hemsidan. 8

9 Reflektion och Slutsatser Hela projektet byggde på att få människor att lägga sin ideella tid på något som vissa av dem aldrig gjort tidigare. Att få dessa unga vuxna att inse värdet i deras engagemang. Det intressanta är att det var betydligt lättare att få med sig folket i de kommuner som redan har börjat jobba med frågor som berör unga vuxna eller har ett starkt föreningsliv, där man sedan tidigare är van att ställa upp, jobba i grupp och inte få en krona i ersättning. Vill man att den lilla orten ska ha stolta invånare i alla åldrar, en härlig gemenskap och delaktighet så bör man därför jobba med ett förebyggande arbete. Om några år blir våra ungdomar unga vuxna hur kan vår kommun tillfredställa deras behov så att de känner att de bor i en attraktiv kommun? Under våra Hur kan vi göra XXX till en attraktivare kommun för unga vuxna? -träffar kom tankar kring en mötesplats upp. Fritidsgårdarna är ofta tillåtna för de under 18 år men när ungdomarna börjar på gymnasiet så är det inte lika intressant att gå dit, trots att man gillar att träffa folk. Fritidsgården får ofta en stämpel. Därför är det viktigt att skilja på en fritidsgård och en mötesplats. Det fanns även önskningar om bättre kollektivtrafik, bostäder för unga med rimlig hyresnivå och någon på kommunen som kan vara en kontaktperson för att stötta med t.ex. starta-eget-frågor. Enligt SKL(Sveriges Kommuner och Landsting) önskar sig unga vuxna dessutom: -Fler jobb. -Bättre skolor. Flera unga nämner att de saknar en högskola på orten. -Miljövänligt liv i form av kollektivtrafik, elbilar, närproducerad mat och alternativa energikällor. -Ett eller flera turistmål man kan vara stolt över. -Fler mötesplatser för unga vuxna. Är det ett problem att unga önskar sig det här, eller är det en möjlighet? Ett problem som känts av under projektets gång är ett slöseri på resurser. Det finns mycket mer resurser i kommunen än vad man tror. Skulle man skriva upp allas kunskap under ett möte skulle det säkert komma fram massor av nya idéer! För att kommunerna ska kunna ta tillvara på dessa värdefulla kunskaper så kan man enkelt bilda en 9

10 referensgrupp. En grupp ungdomar och unga vuxna som får förtroendet att sitta med tjänstemännen var tredje månad för att diskutera. En referensgrupp kan se ut hur som helst med olika åldrar, vilket ger en koppling mellan det kommunala arbetet och folket. Tänket kring sin hemkommun är oerhört viktig. I vissa av Leader Sommenbygds kommuner kunde man nästan ta på den negativa inställningen och det var ofta där det var svårare att engagera personer till att vilja delta i Vi Finns!. Här finns inte ett skit att göra. Ingen vill hjälpa till. Folk är inte så engagerade här ute. Det är ingen idé. Kul att ni gör något men det kommer nog inte så mycket publik ändå. Det intressanta var att när man fick kommentaren och sedan frågade om de hade lust att förändra detta för en kväll så ville de helt enkelt inte hjälpa till. Det här tänket kan vara en ren existensfara, hela orten kan dras in i en negativ spiral. I matbutiken pratar man om att det är dåliga tider och att ungdomen flyttar. I tidningen skriver man om en åldrande kommunstyrelse och att ingen ung verkar intressera sig för kommunens framtid. I och med arbetet i 9 landsortskommuner syntes det tydligt vilka som befann sig eller var på väg in i detta negativa tänk. Därför kändes det extra härligt när man fick möjligheten att spendera tid i de kommuner som befann sig i positiva spiraler. Sen är såklart inte allt svart eller vitt, vilket man ska komma ihåg. Något som har genomsyrat Vi Finns-projektet är att vända problem till möjligheter. Så hur kan man då vända en negativ spiral till en positiv? Det handlar om att kasta Jante i väggen. Att våga vara stolt över den lilla orten, att se vilken potential den verkligen besitter innan man klagar. Lyft fram unga vuxna som väljer att stanna kvar, hylla företagen och se till att invånarna trivs. Arrangera invånarsamtal och se till att det som kommer fram även förverkligas. Starta en kampanj; Vi är XX tillsammans Som Putte Hultsfredsrebellen Svensson nämnde i sin föreläsning under sluteventet; politiker & kommun måste lära sig säga Hej istället för Nej! En annan viktig aspekt är att Vi Finns jobbat för att man kan ta tag i saker själv istället för att klaga på politikerna och att man dessutom kan åstadkomma en hel del utan några pengar. Vi har lagt vikt på att ta tillvara egna kontaktnät och hur mycket det ger både en själv och bygden att arrangera. Dessutom går arrangörskap och entreprenörskap hand i hand, vilket är något som projektet har uppmuntrat. Med dagens teknik kan man starta företag precis var som helst, vilket gör att man ska bo där man mår bäst och är som mest 10

11 kreativ. Är det i huset i skogsdungen jämte sjön som man är som mest produktiv så är det där man ska vara. Under projektet så har 80 stycken event/träffar genomförts som man kan läsa tidigare i rapporten så handlar det om allt från babyrave, festivaler till föreläsningar och turneringar. Alla event har genomförts väl men med ett blandat besöksantalsresultat. De unga vuxna som var med och arrangerade lärde sig hur det gick till och de som besökte kunde få inspiration till att göra liknande event framöver. Det har även hänt fler positiva saker tack vare projektet. I Ydre kommun skulle ett hyreshus rivas i tätorten Österbymo, snabbt samlades tankarna hos oss i Vi Finns-gänget och i samråd med tekniska chefen Urban Tordsson kunde vi snart konstatera att det skulle bli lika dyrt att riva som att renovera upp och hyra ut. Varför inte låta huset bli en symbol för att visa på att kommunen har en plats och uppskattar dem mellan år? En referensgrupp med några representanter från målgruppen bildades där man diskuterade vad som skulle ingå i huset, hyreskostnader, regler och kvalité. Det fanns elva lägenheter i olika storlekar så elva personer tog på sig ansvaret att välja tapeter, kakel och färg för varsin lägenhet. Att få vara en del i processen skapade ett stort intresse för lägenheterna och vid invigningen, bara ett halvår efter första mötet, var alla lägenheter uthyrda. Dessutom hade Österbymo sin första bostadskö på många år. Att ha ett ungdomshus likt ett studentboende i en kommun med skola upp till årskurs 9 är något unikt, något som andra landsortkommuner borde ta efter! Projektledaren hade införmöten med en representant från respektive kommun innan varje Vi Finns-månad. Det varierade väldigt mycket vilka som hade möjlighet att träffas. (allt från kommunalråd, fritidsledare, politiker till kultur och fritid m.fl.) Här ser man en tydlig bild av hur pass viktigt projektet har ansetts i de olika orterna. Vissa representanter som fick tillfälle att träffas hade inget intresse alls, vilket var sorgligt då de andra tyckte att vårt nya tänk var väldigt intressant och hade en vilja att börja jobba djupare med dessa frågor. Det känns oerhört viktigt att det sitter rätt person på rätt plats. Om inte ens kommunerna själva har lust och driv att göra en förändring kan det vara svårt för enskilda eldsjälar att få den negativa spiralen att byta riktning. Visionen med Vi Finns är att Leader Sommenbygd ska vara en förebild för resten av Sveriges landsbygd. Att våga ta tillvara på unga vuxna och på så sätt se det som en nyckel att bryta den negativa utflyttningstrenden. 11