robin lane fox Antikens värld En historisk odyssé genom Grekland och Rom Översättning av Hans Magnusson
|
|
- Stig Fransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 robin lane fox Antikens värld En historisk odyssé genom Grekland och Rom Översättning av Hans Magnusson
2 Prisma Besöksadress: Tryckerigatan 4 Box Stockholm Prisma ingår i Norstedts Förlagsgrupp AB, grundad 1823 Robin Lane Fox 2005 och Prisma, Stockholm 2008 Originalets titel: The Classical World Originalförlag: Penguin Books Översättning: Hans Magnusson Faktagranskning: Johan Flemberg Omslag: Carl Åkesson Grafi sk form: Lars Molin Tryckt hos WS Bookwell, Finland 2008 isbn
3 Hadrianus och den klassiska världen Följande [beslutades] av rådet och medborgarna i Thyatira: att skriva denna kungörelse på en stele av sten och placera den på Akropolis (i Athen) så att det [står] klart för alla greker hur mycket Thyatira har fått från den störste av konungar sedan han (Hadrianus ) gagnade alla greker gemensamt då han sammankallade, som en gåva till var och en, ett utvalt råd av dem till den lysande staden Athen, Välgörerskan och när [romarna] på hans förslag godkände [detta] högst ärevördiga Panhellenion [enligt kungörelse] av senaten och han var för sig [gav] stammarna och städerna delaktighet i detta högst ärofulla råd Inristat beslut, ca 119/120 e.kr., hittat i Athen, rörande Hadrianus Panhellenion Den klassiska världen är de antika grekernas och romarnas värld, sådär fyrtio livstider före vår egen men ändå med förmåga att utmana oss genom en mänsklig natur som de delar med oss. Ordet klassisk är självt av antikt ursprung: det härstammar från det latinska ordet classicus, som syftade på rekryter av första klassen, det tunga infanteriet i den romerska armén. Det klassiska är alltså förstklassigt, fast det inte längre är tungt beväpnat. Grekerna och romarna lånade från många andra kulturer, den iranska, levantinska, egyptiska och judiska bland andra. Deras historia är emellanåt kopplad till dessa parallella historier, men det är deras egen konst och litteratur, deras tänkande, fi losofi och politiska liv som med rätta betraktas som förstklassigt i deras värld och i vår. I den här världens långa historia kom två perioder och platser att ses som särskilt klassiska: Athen på talen f.kr. var den ena, medan den andra var Rom från första århundradet f.kr. till år 14 e.kr.,
4 16 antikens värld den värld som tillhörde Julius Caesar och därefter Augustus, den förste romerske kejsaren. Antikens människor delade själva det synsättet. På Alexander den stores tid hade de redan insett, som vi fortfarande gör, att vissa dramatiker i Athen på 400-talet f.kr. hade skrivit klassiska skådespel. Under den hellenistiska tiden (ca f.kr.) tillägnade sig konstnärer och arkitekter en klassicerande stil som gick tillbaka på den klassiska konsten från 400-talet. Sedan blev Rom under slutet av första århundradet f.kr. ett centrum för klassicerande konst och smak, under det att det klassiska grekiska, särskilt det athenskt grekiska, hyllades som god smak i motsats till österländska stilexcesser. Senare romerska kejsare främjade denna klassiska smak och tillfogade efter hand som tiden gick ytterligare en klassisk tidsålder: den epok då kejsar Augustus, imperiets grundare, härskade. Min berättelse om den klassiska världen börjar med en förklassisk klassiker, den episke poeten Homeros, vilken antikens folk liksom alla moderna läsare erkänner som helt enkelt i en klass för sig själv. Hans diktverk är den första grekiska litteratur som har bevarats. Från och med då skall jag undersöka hur det klassiska Grekland från 400- och 300-talen f.kr. växte fram och vad det stod för, ungefär fyrahundra år efter Homeros (sannolika) tid (ca 730 f.kr.). Sedan går jag över till Rom och uppkomsten av dess egen klassiska tidsålder, från Julius Caesar till Augustus (ca 50 f.kr. till 14 e.kr.). Min historia slutar med Hadrianus regering, den romerske kejsaren mellan 117 och 138 e.kr., strax före den första bevarade användningen av begreppet klassiker för att beskriva de bästa författarna: det fi nns belagt i samtal med Fronto, informator för barnen till Hadrianus efterträdare i Rom. 1 Men varför välja att sluta med Hadrianus? En anledning är att den klassiska litteraturen slutar under hans regeringstid, precis som den började med Homeros: på latin är den satiriske poeten Juvenalis dess siste allmänt erkände representant. Men den anledningen är ganska godtycklig, formad av en kanon som är svår att dela för dem som läser vidare fram emot senare författare och som närmar sig skriftställarna från 300- och 400-talet e.kr. med öppet sinne. En mer relevant anledning är att Hadrianus själv var den kejsare som hade den mest uppenbara klassicerande smaken. Den blir tydlig i hans planer för staden Athen och många av de byggnader som han var beskyddare för, och av vissa aspekter av hans personliga stil. Han såg självmedvetet tillbaka på en klassisk värld,
5 hadrianus och den klassiska världen även om det som vi kallar den romerska världen i hans livstid hade pacifi cerats och kraftigt utvidgats. Hadrianus är också ett landmärke, för han är den ende kejsaren som skaffade sig en förstahandsuppfattning om denna värld, något som vi gärna skulle vilja ta del av. På 120- och i början av 130-talet gav han sig i väg på ett fl ertal långresor genom ett imperium som sträckte sig från Britannien till Röda havet. Han tillbringade en hel del tid i Athen, rikets klassiska centrum. Han färdades med båt och på hästryggen, en härdad ryttare i fyrtiofemårsåldern som hängav sig åt traktens möjligheter att ge sig ut på jakt. Han reste långt bort till områden under romerskt styre som ingen klassisk athenare någonsin hade besökt. Vi har ovanligt goda möjligheter att följa hans färd eftersom de specialbeställda mynt som präglades för att högtidlighålla hans resor fi nns kvar. Även på oklassiska platser utgör de levande vittnesbörd om Hadrianus och hans samtidas känsla för ett beundrat klassiskt förfl utet. 2 Dessa mynt visar en personifi erad bild av varje provins i Hadrianus Romerska rike, vare sig den hade haft en klassisk tidsålder eller inte. De visar det oklassiska Germanien som en barbröstad kvinnlig krigare och det oklassiska Spanien som en kvinna vilande på marken: hon håller en stor olivkvist, symbol för Spaniens utmärkta olivolja, och har en kanin vid sin sida, eftersom spanska kaniner var notoriskt snabba att föröka sig. Större delen av Spanien och hela Germanien hade varit okända trakter för grekerna under den första klassiska tiden, men de fi na bilderna på de här mynten förbinder dem med en klassisk smak eftersom de porträtteras i en elegant klassicerande stil. Bakom Hadrianus smak och konstnärerna i den hadrianska skolan som tecknade dessa bilder ligger en klassisk värld som de själva var medvetna om. Den baserade sig på grekernas klassiska konst från fyra- eller femhundra år tidigare, som romarna bekvämt kunde beundra eftersom tidigare romare hade plundrat grekerna och tagit konstverk med sig tillbaka till sina egna hem och städer. Dessa långresor till Grekland eller Egypten, Asiens västkust eller Sicilien och Libyen gav Hadrianus möjligheten till en global klassisk översikt. Han dröjde sig kvar på många av forntidens kända platser, men särskilt stor respekt hade han för Athen. Han betraktade Athen som en fri stad och gjorde den till påfallande stor mottagare av sina gåvor, bland dem ett storslaget bibliotek med hundra pelare av säll- 17
6 18 antikens värld synt marmor. Han lät fullborda dess väldiga tempel till den olympiske guden Zeus, som hade påbörjats sex århundraden tidigare men aldrig avslutats. Det var med säkerhet Hadrianus som uppmuntrade det nya initiativet till en allgrekisk synod, Panhellenion, varigenom han till och med överträffade den klassiske athenske statsmannen Perikles. 3 Från hela den grekiska världen skulle delegater komma och träffas i Athen, och hålla en stor konst- och idrottsfest vart fjärde år. Tidigare athenare hade tillskrivits panhellenska projekt, men det här skulle bli ojämförligt storslaget. De som idealiserar det förfl utna är ofta oförmögna att förstå det: återupplivandet dödar med sin snällhet. Hadrianus hängav sig förvisso åt de forna grekiska aristokraternas och kungarnas njutningar. Han älskade att jaga som de hade gjort; han älskade sin häst, den ståtlige Borysthenes som han hedrade med poesi efter hästens död i södra Gallien; 4 framför allt älskade han ynglingen Antinous, ett uppseendeväckande fall av grekisk kärlek. När Antinous dog en förtidig död lät Hadrianus bygga en stad till hans ära i Egypten och uppmuntrade kulten av honom som gud över hela riket. Inte ens Alexander den store hade gjort riktigt lika mycket för sin manlige livskamrat, Hefaistion. Liksom Hadrianus utmärkande skägg hade dessa element i hans liv sina rötter i en tidigare grekisk kultur. Men han kunde aldrig själv bli en klassisk grek, eftersom så mycket hade förändrats sedan de stora klassikernas tid i Athen, för att inte tala om sedan Homeros tid. Den mest hörbara förändringen var språkets utbredning. Nästan tusen år tidigare, i Homeros ungdom, hade grekiskan bara varit ett talat språk utan alfabet, och användes bara av människor från Grekland och Egeiska havet. Latin hade också bara varit ett talat språk, med hemort i en liten del av Italien, Latium, kring Rom. Men Hadrianus talade och läste båda språken, trots att hans släkt på båda sidor härstammade från södra Spanien och hans fars egendomar låg strax norr om det nutida Sevilla, miltals från Athen och Latium. Hadrianus förfäder hade slagit sig ner i Spanien som latintalande italiker, belönade för sin tjänstgöring i den romerska armén nära trehundra år före hans födelse. Eftersom han var av latinspråkig härkomst var Hadrianus inte spansk i något hänseende. Han hade själv blivit uppfostrad i Rom och föredrog den arkaiska stilen i latinsk prosa. Liksom andra bildade romare talade han också grekiska: han hade till och med blivit kallad den lille greken eftersom hans passion för
7 hadrianus och den klassiska världen den grekiska litteraturen var så stark. Så långt ifrån att vara spansk var Hadrianus ett exempel på den gemensamma klassicerande kultur som nu förenade kejsarens bildade klass. Den hade sin grund i de grekiska och latinska språkens klassiska hemländer, men sträckte sig långt utanför deras gränser. På ett sätt som Homeros aldrig kunde göra hade Hadrianus möjlighet att färdas genom Syrien och Egypten och tala grekiska, och han kunde också resa ända bort till Britannien och tala latin. Hans klassicerande medvetande överblickade en värld av en helt annan skala än Homeros värld. Under den första klassiska tiden hade Athen på sin höjdpunkt hyst kanske invånare på sitt attiska territorium, inklusive slavar. På Hadrianus tid uppskattas (inte mer) Romerska riket ha haft en befolkning på omkring 60 miljoner, utspridda från Skottland till Spanien, från Spanien till Armenien. Inget annat rike, varken förr eller senare, har behärskat ett så stort landområde, men på vår moderna skala var dess totala befolkning inte större än den som återfi nns i dagens Storbritannien. Den var lokaliserad fl äckvis, med kanske så många som åtta miljoner i Egypten, 5 där Nilen och spannmålsskördarna klarade av en sådan folktäthet, och åtminstone en miljon, kanske, i megastaden Rom som också utfodrades och understöddes av Egyptens skördar och dess exporterade spannmål. Utanför dessa två punkter var hela stråk av Hadrianus imperium mycket glest befolkade enligt vår måttstock. Inte desto mindre krävdes det i varje provins avdelningar av den romerska armén för att freden skulle kunna bevaras. Hadrianus hedrade många städer på sina resor, men han måste också styra över stora områden där det bara fanns byar, inga klassicerande städer alls. Där det var nödvändigt beställde han långa sträckor av murverk för att hålla folken utanför imperiet i schack, ett högst oklassiskt projekt. Det mest berömda är Hadrianus vall i norra Storbritannien, som sträcker sig från Wallsend nära Newcastle västerut till Bowness. Det var en massiv barriär, tre meter tjock och fyra och en halv meter hög, delvis klädd i sten med mellanfort varje halvannan kilometer, två signaltorn mellan dem och ett dike på norra sidan, tre meter djupt och tio meter brett. Det fanns även andra Hadrianus vallar, men de är mindre berömda nuförtiden. I norra Afrika, bortom Aurèsbergen i det moderna Tunisien, lät Hadrianus anlägga sträckor av murar och diken som var avsedda att kontrollera kontakterna med nomadfolken i öknen längs en gräns på ungefär 240 kilometer. I nordvästra Europa, i övre Germanien, insåg han mycket väl 19
8 20 antikens värld faran: här stängde han ute barbarerna med långa pålar som var djupt nedkörda i marken och sammanfogade likt en palissad. 6 Globalt murbyggande hade aldrig varit en del av den klassiska forntiden. Varken under Athens storhetstid eller då Homeros levde hade det funnits någon ensam härskare som Hadrianus, en kejsare, och inte heller någon stående armé som Roms, med omkring soldater fördelade över hela imperiet. Under Roms klassiska tidsålder, vid mitten av första århundradet f.kr., hade det heller inte funnits någon kejsare eller stående armé. Hadrianus var arvtagare till förändringar som hade omformat den romerska historien. Hadrianus respekterade det klassiska grekiska och romerska förfl utna och vart han än reste besökte han viktiga kvarlevor av det, men förstod han den kontext som det en gång hade tillhört, hur det hade utvecklats och hur hans egen roll som kejsare hade kommit till? Hadrianus var förvisso berömd för att älska kuriositeter och att vilja utforska dem. 7 På sina resor besteg han vulkanen Etna på Sicilien och andra välkända berg; han rådfrågade gudarnas forntida orakel; han besökte turistattraktionerna i det sedan länge döda antika Egypten. Med sitt turistiska sinnelag var han också en kulturell skata, som lagrade och imiterade det han såg. Tillbaka i Italien, nära Tivoli, byggde han sig en enorm, spretande villa, vars drag uttryckligen anspelade på de stora kulturminnesmärkena i Greklands antika förfl utna. Hadrianus villa var en väldig temapark som innehöll byggnader som förde tanken till såväl Alexandria som det klassiska Athen. 8 I den villan satte han, efter sin älskade Antinous död, i gång med att skriva sin egen självbiografi. Nästan ingenting av den fi nns bevarat, men vi kan gissa att den bör ha kombinerat kärleksfulla hyllningar till hans älskare med ett framhävande av hans egen världsvana självbild. Hadrianus var intresserad av fi losofi, och kanske sökte han, på ett epikureiskt sätt, tröst mot dödsskräcken. 9 Det han inte skulle ha gjort var att analysera de historiska förändringarna bakom allt han hade sett på sina resor, från Homeros till det klassiska Athen, från Alexander den stores mäktiga Alexandria till den forna glansen i Karthago (en stad som han döpte om till Hadrianopolis efter sig själv). Hadrianus tog den förste kejsaren, Augustus, som sin förebild, men han tycks aldrig ha funderat över hur Augustus enmansstyre hade påtvingats Rom efter mer än fyrahundra år av lovprisad frihet.
9 hadrianus och den klassiska världen Den här boken syftar till att besvara dessa frågor för Hadrianus och de många som har ärvt hans typ av engagemang, som reser i den klassiska världen, som tittar på klassiska platser och som tycker om att erkänna att en klassisk tidsålder har funnits, även bland de konkurrerande anspråken från allt fl er kulturer runt om i världen. Den är ett urval av höjdpunkter och har minst att säga om de ämnen som skulle ha bekymrat Hadrianus minst: raden av grekiska kungadömen efter Alexander den store och, framför allt, den romerska republiken under åren mellan plundringen av Karthago (146 f.kr.) och diktatorn Sullas reformer (81/80 f.kr.). Däremot är det Athen på Perikles och Sokrates tid och Rom under Caesar och Augustus som gör anspråk på rampljuset, i egenskap av klassiska punkter i det förfl utna som Hadrianus fäste sig vid. Historikerna i Hadrianus eget rike var inte omedvetna om förändringarna sedan dessa epoker. Några av dem försökte förklara dem, och deras svar innehöll inte bara listor över militära segrar och medlemmar av den kejserliga familjen i Rom. En del av berättelsen om den klassiska världen utgörs av historieskrivningen själv, hur den uppfanns och utvecklades. Numera försöker historikerna tillämpa sofi stikerade teorier på förståelsen av dessa förändringar, ekonomi och sociologi, geografi och ekologi, klass- och genusteorier, kraften hos symboler eller demografi ska modeller för populationer och deras åldersgrupper. Under antiken var dessa våra teorier inte klart uttalade, eller existerade inte ens. I stället hade historikerna sina egna favoritämnen, av vilka tre var speciellt framträdande: frihet, rättvisa och lyx. Våra moderna teorier kan fördjupa dessa antika förklarande teman, men de kan inte ersätta dem helt. Jag har valt att lägga tonvikt vid dessa tre eftersom de fanns i de agerandes tankar på den tiden och var en del av det sätt på vilket händelser uppfattades, även om de inte är tillräckliga för vår förståelse av historiska förändringar. Vart och ett av dem är ett fl exibelt begrepp vars spännvidd varierar. Frihet är för oss förenad med val, och innebär för många människor nuförtiden självständighet, autonomi, eller makt att fatta oberoende beslut. Autonomi är ett ord som uppfanns av de antika grekerna, men för dem hörde det till en klar politisk kontext: det började som ordet för ett samfunds självstyre, en tryggad grad av frihet gentemot en yttre makt som var stark nog att inkräkta på den. Dess första bevarade tillämpning på en person gäller en kvinna, Antigone, inom dramatiken
10 22 antikens värld Även friheten var ett politiskt värde, men det stod alltid i kontrast till sitt motsatta tillstånd, slaveriet. Från Homeros och framåt värdesatte samfunden friheten gentemot fi ender som annars skulle förslava dem. Inom en gemenskap blev friheten sedan ett värde bestående av politiska förordningar: alternativ förkastades som slaveri. Framför allt var friheten ett av individerna lovprisat tillstånd, som avgränsade dem från slavar som kunde köpas och säljas. Men bortsett från slaveriet, varav bestod individens frihet? Bestod den av yttrandefrihet eller frihet att dyrka vilka gudar man ville? Var det friheten att leva som man behagade, eller helt enkelt en frihet från inblandning? När gick friheten över i den hemska tygellösheten? De här frågorna hade alla diskuterats före Hadrianus, som hyllades både som befriare och gud av greker bland hans undersåtar. Begreppet rättvisa hade inte varit mindre omtvistat. Det hävdades av härskarna, bland dem Hadrianus, och till och med på Homeros tid tillskrevs det idealiserade rättvisa samfund. Brydde sig gudarna om det, eller var den bistra sanningen att rättvisa inte var något värde som styrde deras samröre med de dödliga? Vad var rättvisa, hade fi losoferna länge undrat; var det att ge var och en vad som tillkommer honom, eller var det att ta emot vad man förtjänar, kanske på grund av sitt uppförande i ett tidigare liv? Var jämlikheten rättvis, och i så fall vilket slags jämlikhet? Samma för alla och envar, eller en proportionell jämlikhet som varierade beroende på varje enskild persons tillgångar eller sociala klass? 11 Vilket system garanterade det, ett med lagar som tillämpades av juryer med godtyckligt valda medborgare, eller ett med lagar som tillämpades och skapades av en enda domare, kanske en ståthållare eller kejsaren själv? Mycket av Hadrianus egen energi lades ner på att döma och besvara petitioner, den process genom vilken vi känner honom bäst. Hans svar till städer och undersåtar i sitt imperium har ibland bevarats genom att mottagarna ristat dem i sten. 12 Andra avgöranden har bevarats i latinska samlingar av juridiska utlåtanden. Det fi nns till och med en särskild samling av Hadrianus egna utlåtanden som var hans svar till petitionärer och har levt kvar som skolövningar för översättning till grekiska. 13 På den klassiska grekiska tiden hade ingen Perikles eller Demosthenes besvarat några petitioner eller gett några svar med lagens myndighet. Precis som rättvisa och frihet var lyx ett begrepp med en mycket fl exi-
11 hadrianus och den klassiska världen bel historia. Exakt var börjar lyxen? Enligt romanförfattarinnan Edith Wharton är lyx att skaffa sig någonting man inte behöver, men var slutar behoven? För modedesignern Coco Chanel var lyx ett mera positivt värde, vars motsats, som hon brukade säga, inte var fattigdom utan vulgaritet; enligt hennes uppfattning är lyx inte skrytsamt. Naturligtvis inbjuder den till dubbelmoral. Genom historien, från Homeros till Hadrianus, har det stiftats lagar för att begränsa lyxen, och tänkare uppfattade den som något vekligt eller korrumperande eller till och med socialt undergrävande. Men omfattningen av lyxen och efterfrågan på den fortsatte att öka trots rösterna som angrep den. Kring lyxen kan vi skriva en historia om kulturell förändring, förstärkt av arkeologin som ger oss bevis på dess omfattning, vare sig det gäller bitar av blå lapis lazuli som importerats i den förhomeriska världen (till ursprunget alla från nordöstra Afghanistan) eller rubiner i Främre Orienten, importerade efter Alexander (de visar sig efter analys från första början ha kommit från det okända Burma). På den klassicerande Hadrianus tid hade de politiska friheterna från den forna klassiska tidsåldern krympt. Rättvisan hade enligt vårt synsätt blivit betydligt mindre rättvis, men lyxen, alltifrån mat till inventarier, hade brett ut sig. Hur inträffade dessa förändringar, och vad står de i för inbördes förhållande, om något? Deras bakgrund hade varit starkt politisk, eftersom ramarna för makten och de politiska rättigheterna ändrades tumultartat genom generationerna, till en grad som skiljer ut den här epoken från århundradena av monarki eller oligarki under mycket av den senare historien. Om epoken studeras tematiskt, genom kapitel om sex eller arméer eller stadsstaten, reduceras den till en falsk, statisk enhet och kulturen lösrycks från sin formativa kontext, de omtvistade, växlande maktförhållandena. Så den här historien följer trådarna i en växlande berättelse, inom vilken dess tre huvudämnen har en växlande resonans. Ibland är det en historia om stora beslut, fattade av (manliga) individer men alltid mot en bakgrund av tusentals individuella liv. Vissa av dessa liv, utanför den stora berättelsen, är kända för oss genom ord som människor har skrivit på hållbara material, som till exempel segerrika idrottsmän eller tillgivna ägare av namngivna kapplöpningshästar, som kvinnan i Alexander den stores hemstad som lät skriva ut en förbannelse över sin tilltänkte älskare och den Thetima som han föredrog ( må han aldrig gifta sig med någon annan än mig ), 23
12 24 antikens värld eller som den sorgsne ägaren till en griskulting som hade traskat efter hans kärra hela sträckan längs vägen mot Thessalonika, bara för att bli överkörd i Edessa och dödad i en olycka i en vägkorsning. 14 Mängder av dessa individer kommer upp till ytan varje år i nystuderade grekiska och latinska inskrifter vilkas bevarade fragment frestar på forskarnas förmåga, men vilkas innehåll utvidgar den antika världens mångfald. Från Homeros till Hadrianus står vår kunskap om den klassiska världen inte still, och den här boken är ett försök att följa dess huvudvägar på ett sätt som Hadrianus, dess store världsresenär, aldrig gjorde.
Den romerska republiken var en form av demokrati, men som främst gynnade de rika
Bild: Giovanni Dall'Orto Varghona med tvillingarna Romulus och Remus. I romersk mytologi var det Romulus som grundade staden Rom. SPQR är en förkortning för "senaten och det romerska folket". Romarriket
Läs merGrekiska gudar och myter
Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka
Läs merHistorien om Antiken i Grekland.
Historien om Antiken i Grekland. 1 Homeros Levde på 700-talet f.kr. Sägs ha skrivit Illiaden och Odysséen Illiaden handlar om grekernas krig mot Troja Odysséen är fortsättningen på berättelsen där en av
Läs merAntiken Det gamla Grekland
Antiken Det gamla Grekland Kung Minos på Kreta Många grekiska myter och sagor från Antiken en bland annat om kung Minos Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette
Läs merAntikens Grekland. Historia.
Antikens Grekland. Historia. Antikens Grekland Antiken = gammal. Kallas äldsta perioden i Europas historia - Grekland och romarrikets historia. Perioden antiken inleddes ca 800 f.kr till 500 e.kr. Alfabetet
Läs merInstuderingsfrågor till Perspektiv på historien A
Instuderingsfrågor till Perspektiv på historien A Forntiden, de första högkulturerna och antikens Grekland och Rom. Forntiden, s.6-10 1a) Vilken var den avgörande skillnaden mellan aporna och våra tidigaste
Läs merAntiken 700 f Kr 500 e Kr. Greker och Romare
Antiken 700 f Kr 500 e Kr Greker och Romare Varför dessa årtalsgränser? Händelser som traderats muntligt från 1200- talet f Kr, krig o myter m hjältar skrivs ned i Iliaden/Odysseen äldsta diktverken i
Läs merRomarriket. Historia
Romarriket Historia Rom - staden som växte fram. Rom växte fram vid floden Tibern. Staden passade bra för handel då det fanns flera landsvägar som möttes samtidigt som det gick att segla in med stora skepp.
Läs merca 900 f.kr- ca 300 f.kr Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums
ca 900 f.kr- ca 300 f.kr Antiken och Stadsstaterna Aten och Omkring 900 f.kr. började människor bygga städer. Sparta En stad växte upp kring en hög klippa där människorna sökte skydd för fiender. Eftersom
Läs merHur byggdes Rom enligt sagan?
Hur byggdes Rom enligt sagan? Sagan berättar att två små pojkar, Romulus och Remus, lades i en korg på floden Tibern. Deras mamma var en prinsessa och deras morfar var kung. Pojkarnas morfar jagades sedan
Läs merTidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen
Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.
Läs merVad menas med en högkultur? Diskutera med din bänkgranne i 4 minuter så brainstormar vi allt ni vet om högkulturer. Vet du inte så använd din fantasi
Att kunna: Hur levde människan innan hon blev bofast? Vad är det som kännetecknar en högkultur? Hur var det nya samhället när människan blev bofast? Hur uppstod högkulturen Egypten? Vad är det som kännetecknar
Läs merAntik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr.
Grekland Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna
Läs mer02 Världshärskarnas historia förutsagd. Jonathan Karlsson
02 Världshärskarnas historia förutsagd Jonathan Karlsson Tre tolkningsverktyg 1.Fokusera på Jesus 2.Historicism 3.Låt Skrift tolka Skrift Franz Hasel 2:a världskriget Pastor Vapenvägrare i tyska armén
Läs merROM - En utmärkt plats för handel
Romarriket ROM - En utmärkt plats för handel Ursprung: Bra plats för handel - vägar, floder, hav. kullar (vid flykt) 600 f.kr fanns det ett centrum Olika folkgrupper - kelter (galler), greker, latiner
Läs merRomarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag
Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax
Läs merDOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11
DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens
Läs merKyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv
Kyrkan Jesu Uppståndelse Och Liv PREDESTINATION RLJ-1221-SE JOHN S. TORELL 17 JANUARI 2010 DEL 13: ABRAHAMS FÖRBUND TAR SLUT DET SÖDRA RIKET 344 ÅR Det Södra kungariket varade 344 år och styrdes av 20
Läs mer5 Historia. Kimmo Päivärinta Kati Solastie Simo Turtiainen. Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors
5 Historia Kimmo Päivärinta Kati Solastie Simo Turtiainen Förlagsaktiebolaget Otava, Helsingfors Innehåll Kapitel I Vad är historia?...................................... 6 Tidsperiodens mysterium: Det
Läs merHemtenta Vad är egentligen demokrati?
Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick
Läs merAntikens Grekland förr och nu
Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4
Läs merRomarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område under sig.
Romarrikets Uppgång. Roms historia Republikens Födelse. 750 f Kr 509 f Kr. Romarrikets uppväxt börjar i staden Rom. Historien handlar om en stad och hur den sakta men säkert lägger ett allt större område
Läs merHinduism/Buddism. torsdag 18 april 13
Hinduism/Buddism Geografiskt läge Hinduism Buddism Här finns det två bilder. De visar i vilka länder flest procent av befolkningen är hinduer, respektive buddhister. På bilderna kan man se bilden så bor
Läs merKLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR
KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen
Läs merJesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn
Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet
Läs merFacit Instuderingsfrågor Romarriket
Facit Instuderingsfrågor Romarriket 1. Vad kallas den period i historien då Romarriket fanns? Antiken 2. Hur bildades Rom enligt sagan/myten om Romulus och Remus? Det var en gång två små pojkar som lagts
Läs merFÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)
FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre
Läs merRomarriket. alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag
Romarriket alla vägar bär till rom rom byggdes inte på en dag Tidslinje Romarriket Romerska akvedukter Colosseum ca 50 e Kr Romarriket delas i Östrom och Västrom Västrom faller Romerska republiken Pax
Läs merDEMOKRATI. - Folkstyre
DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att
Läs merDelad tro delat Ansvar
Delad tro delat Ansvar Nehemja kap.2-3 Av: Johannes Djerf Jag vet att det bara är jag som gillar detta, men eftersom jag är så otroligt nöjd med min första inköpta tröja till min och Lisas tilltänkta knodd
Läs merEn ledare efter Guds hjärta
En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som
Läs merDopgudstjänst SAMLING
Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att
Läs mer4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder
4:e söndagen i advent 2014 Herrens moder Tänk om man kunde ha en sådan stark tro som Maria! Hon har fått besök av ängeln Gabriel, som sagt henne att hon ska bli gravid och föda ett barn, och inte vilket
Läs merExtramaterial till Historia 7-9
Extramaterial till Historia 7-9 Forna civilisationer s. 9-44 Här finns gratis extramaterial som hör till Capensis Historia 7-9. Allt extramaterial har en tydlig koppling till historiaboken, men för att
Läs merTYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET
SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar
Läs merEtt andligt liv i frihet.
Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. År 2013 Ett andligt liv i frihet. Romarbrevet kapitel 8. Foto: Tobias Lindberg Eva Söderström Konstnär, Religionsvetare Kulturvetare Mobil +46 (0)70-686
Läs merVar Antikens Aten en demokrati?
Var Antikens Aten en demokrati? En radikal demokratisering av Aten genomfördes efter fördrivandet av tyrannerna (507 f.kr.). Medborgarna fick tillgång till makten via framför allt fyra inrättningar: folkförsamlingen,
Läs merVem är Jesus enligt Jesus?
2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder
Läs merLARS ENARSON 60. Hjälp oss att gratulera Lars!
19 OKTOBER 2012 LARS ENARSON 60 VAR MED OCH GE LARS EN SKRIVAR- STUGA! Lars blir äldre - han fyller 60 inom kort, men arbetar fortfarande intensivt. Han reser, predikar och undervisar, själavårdar, gör
Läs merSÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA
SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA Stadshistorisk basutställning LÄRARHANDLEDNING Februari 2011 SÄLEN, GRISEN OCH GLASPÄRLORNA NORRKÖPINGSTRAKTENS FÖRHISTORIA UTSTÄLLNINGEN
Läs merCa 3000 fkr uppstår de första mänskliga civilisationerna. Utmärkande för en civilisation är: - Statsapparat - Ekonomiskt utbyte - Religion - Språk
Riktigt gammal historia Hi B kurs. Ett litet tidsperspektiv. Jorden är ca 5000 000 000 år gammal. Människoapan är ca 50 000 000 år gammal. Ca 1% av jordens historia alltså Mänsklig aktivitet, alltså att
Läs merHelande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf
Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade
Läs merEller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.
Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det
Läs merEtt anspråk på sanning Vad är Bibeln?
Ett anspråk på sanning Vad är Bibeln? 2:a Petrusbrevet 1:16-21 Vad är Bibeln? 1) Ögonvittnena om Jesus i Nya Testamentet v.16-18 2) Profeterna om Jesus i Gamla Testamentet v.19-21 2 Pet 1:16-18 16) Det
Läs mer4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare
4 PSÖ B-2015, S:TA EUGENIA, 26 APRIL Joh 10:11-18 Guds översättare Hur skulle man framställa Jesus Kristus? Det kanske var en fråga som de första kristna ställde sig. Honom fick man ju framställa i bild.
Läs merByggt på Löften Av: Johannes Djerf
Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett
Läs merEnskild fördjupningsuppgift realism och
Enskild fördjupningsuppgift realism och naturalism Denna epok var en tid där det industriella började växa vilket gjorde att både liv och landskap började förändras. Det här gjorde så att små städer blev
Läs merVi behöver en VISION!
Vi behöver en VISION! Vi behöver en VISION! Jesus försonar människor med Gud, varandra och med hela skapelsen. Han bryter ner murar mellan judar och hedningar, slavar och fria, män och kvinnor. Därför
Läs merAntikens Grekland. När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet.
Antikens Grekland Antikens Grekland När man säger Antikens Grekland handlar det sett till geografi om en stor del av medelhavsområdet. Kreta 2000 f.kr 2000 f.kr Kung Minos Stort inflytande från Egypten
Läs merTunadalskyrkan Att leva i Guds Nu
1 Mark 1:14 När Johannes hade blivit fängslad kom Jesus till Galileen och förkunnade Guds budskap och sade: Tiden är inne, Guds rike är nära. Omvänd er och tro på budskapet. Tunadalskyrkan 131208 Att leva
Läs merEtt ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf
Ett ödmjukt hjärta Av: Johannes Djerf Jag tänkte börja med att ställa er en fråga idag som du kan fundera en liten stund på med den som sitter bredvid dig. Och frågan är; vad innebär det att vara ödmjuk?
Läs merTriangelhandeln del 1 av 2. även känd som den transatlantiska slavhandeln
Triangelhandeln del 1 av 2 även känd som den transatlantiska slavhandeln Vad kostar ett människoliv Sätt er i små grupper med tre elever i varje. Frågor att diskutera och besvara Vilka varor ingick i
Läs merGUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.
Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh
Läs merUPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.
UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen
Läs merVÄLKOMMEN till ett helt nytt liv! Innehåll. Dina första steg på vägen till ett liv tillsammans med Gud.
Gud i din stad! Innehåll VÄLKOMMEN till ett helt nytt liv!... 3 Dina första steg på vägen till ett liv... tillsammans med Gud... 3 Lösningen är Jesus, Guds Son... 4 Frälst?... 5 Du kan bli född på nytt:...
Läs merVid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.
Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och
Läs merTITEL: Sverige Elevens namn (lärare) Skolans namn, Datum Cécile Tartar 1
TITEL: Sverige Elevens namn Skolans namn, Datum (lärare) Cécile Tartar 1 Inledning (Vad ska du prata om? Vilket ämne har du valt? Varför har du valt det?) För några år sedan lämnade jag mitt land och började
Läs merBERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå
BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute
Läs merJesus är HERREN Av: Johannes Djerf
Jesus är HERREN Av: Johannes Djerf Mark.11:1-10. Det är efter en tung och lång klättring som vi här i texten möter Jesus ridande nedför oljeberget och in i Jerusalem till människors lovprisning. Ifrån
Läs merStyrelseskick i gamla Grekland
Styrelseskick i gamla Grekland Kungadöme ca 2000 1200 f KR Oligarki ( fåmannavälde, en liten grupp styr) ca 1200 600 f Kr Tyranner ca 600-500 f Kr Demokrati ( Aten) 400 300 f Kr Antiken 700 f Kr 500 e
Läs merJudendomen. Abraham judarnas stamfader
Klagomuren eller Västra muren i Jerusalem är judendomens viktigaste plats. Muren är det enda som återstår av det gamla templet som förstördes av romarna 70.e.Kr. Abraham judarnas stamfader Judarnas historia
Läs merFrån bedragen hästbeskyddarinna till granatäpplemadonna
Från bedragen hästbeskyddarinna till granatäpplemadonna Kultkontinuitet från antiken till idag? Jenny Högström, D-student i religionsvetenskap I Homeros Iliaden och Odysséen kan vi läsa att gudinnan Hera
Läs merAntikens världar. Instuderingsfrågor
Antikens världar Instuderingsfrågor 1. Vilka spår av antikens kulturer kan vi uppfatta i vår egen tid? 2. Vad menas med ord och uttryck som folk och kultur? 3. Vad är skillnaden på ett kulturarv och ett
Läs merGalaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith
Galaterbrevet Del 12) 5:9-16 Undervisning: Chuck Smith Lite surdeg syrar hela degen. Gal 5:9 Om du öppnar upp dörren och tillåter ett litet fel, kommer detta snart att förstoras. På grund av bristerna
Läs merRomarriket en resa i tiden
Romarriket en resa i tiden Namn: Klass: För att lösa denna uppgift måste du åka tillbaka i tiden. När du skriver skall du skriva som det händer nu, det vill säga i presens. Du ska berätta vad du upplever
Läs merVESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA
! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som
Läs merINDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA
INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren
Läs merNärvarande KAPITEL ETT
KAPITEL ETT Närvarande Ett inledande kapitel om nödvändig mångfald i Svenska kyrkan och ödmjukhet inför Gud, om brist på tro och tillit i Svenska kyrkan, om Guds närvaro och vår närvaro och om att Gud
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merInsikt & Utveckling Renée Ohlson
Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merFÖRSTA KORINTIERBREVET. INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4
FÖRSTA KORINTIERBREVET INNEHÅLL Bakgrundsstudium 2 Löpande Kommentar 4 Husbykyrkan Lars Mörling 2015 FÖRSTA KORINTIERBREVET BAKGRUND (Lars Mörling 2015) Författare: Aposteln Paulus (1:1). Brevet är skrivet
Läs merHistoria v Antiken fram till år 1700
Historia v. 11-17 Antiken fram till år 1700 Vi kommer att framförallt arbeta med den historiska epoken Antiken (ca 800 f.kr.-500 e.kr.) under denna period. Vi kommer att fokusera på det antika Grekland
Läs merFranska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning
Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla
Läs merDen europeiska socialundersökningen
Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta
Läs merVikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.
Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna
Läs merFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Läs merAntikens Grekland. Athen. Demokrati. Grekisk mytologi
Antikens Grekland Antikens Grekland var mellan 700 år f.kr till 300 f.kr. Greklands läge vid Medelhavet spelade stor roll för handeln och ideerna som spreds i området. Grekerna spred den grekiska kulturen
Läs merTunadalskyrkan 13 02 03. Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40
1 Tunadalskyrkan 13 02 03 Kyndelsmässodagen Luk 2:22-40 Jesus var drygt en månad gammal, och Maria och Josef började vänja sig vid att ha en bebis i familjen. Det hade hänt så mycket omkring dem och det
Läs merDet är ju lite märkligt att glädjen lyser så i det här brevet när vi ser hur hans omständigheter var.
NYTT HJÄRTA Fil. 1:3-11 Sammanfattning av predikan 31 januari. När Bibeln talar om hjärtat är det oftast inte det fysiska hjärtat som menas utan det handlar om vårt innersta vår personlighet, våra känslor.
Läs merHubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert
Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är
Läs merEtt Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium
Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar
Läs mera. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).
1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.
Läs merEva Andreas Tunadalskyrkan Fil 2:12-30 Gud är den som verkar i er
1 Eva Andreas Tunadalskyrkan 181007 Fil 2:12-30 Gud är den som verkar i er Ett brev ska ju egentligen läsas i sin helhet, inte hackas sönder som det blir när man tar upp det i olika delar. För det är ju
Läs merMÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I ISLAM Eftersom Gud är människornas och universums absolute och ende Härskare, så är Han den högste Herren, Upprätthållaren, Livgivaren och den Barmhärtige, vars barmhärtighet omfattar
Läs merLeroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.
Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till
Läs merSkatter i Torahn. Bibelstudium nr 11, A. Sabbaten den 31 december 2011. Vayigash Steg fram vgæyiw"
Skatter i Torahn Bibelstudium nr 11, A Sabbaten den 31 december 2011 Vayigash Steg fram vgæyiw" Torahtext: 1 Mos 44:18 47:27 Haftarah: Hes 37:15-28 Apostoliska skrifterna: Matt 23:1 25:46 Jag tänker om
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs mer200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
Läs merKristendomen. Kristendomens tidiga historia
Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det
Läs merEn religion och en filosofi
Buddhismen Film En religion och en filosofi Buddhismen tillhör en av världsreligionerna men är i grunden en religion utan någon gud. I centrum för kulten står istället Buddha, den upplyste, som är en läromästare
Läs merARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER
SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merVad är Europeiska unionen (EU)?
Vad är Europeiska unionen (EU)? Den är europeisk = EU ligger i Europa Den är en union = EU förenar länder och folk Låt oss titta närmare: Vad har vi européer gemensamt? Hur har EU utvecklats? Vad gör EU
Läs merHär på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på
Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena
Läs merSPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt
Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merOrdning för dopgudstjänst
Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att
Läs merVilja lyckas. Rätt väg
Vilja lyckas Rätt väg Till Fadern genom Mig Predikan av pastor Göran Appelgren Läsningar: Ps 23; Joh 14:1-11; SKR 538. Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni. Thomas sade: Herre, vi vet inte
Läs mer