Elevbok. Del I Delmål mot kunskapskrav Utveckling av förmågor Elev och lärarkommentarer. Del II Läroplanens syfte och kunskapskrav.

Transkript

1 Elevbok Del I Delmål mot kunskapskrav Utveckling av förmågor Elev och lärarkommentarer Del II Läroplanens syfte och kunskapskrav Namn:

2

3 Del I Delmål mot kunskapskrav Utveckling av förmågor Elev- och lärarkommentarer

4

5 Bild årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk 1 Jag kan skapa en berättande bild ex. sagobild. 1 Jag kan skapa i formbara material ex. lera, gips, naturmaterial. 1 Jag kan skapa en bild genom att använda färg och form. 1 Jag kan skapa en bild genom att göra ett collage. 2 Jag kan skapa en bild med för- och bakgrund. 2 Jag kan använda och benämna några verktyg för teckning, ex. kol och blyerts. 2 Jag kan använda och benämna några verktyg för måleri, ex. pensel och svamp. 2 Jag kan använda och benämna några verktyg för konstruktion. 2 Jag kan använda en kamera och fotografera/filma. 3 Jag kan fotografera och överföra bilder med hjälp av dataprogram. 3 Jag kan samtala kring berättande bilder, dess utseende och vad bilden vill berätta. 3 Jag kan samtala kring historiska och nutida bilder och vad bilderna vill berätta. Termin

6

7 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i bild Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan titta på en bild och fundera på vad bilden berättar. Jag kan titta på en bild och berätta för någon annan vad bilden berättar. Jag kan jämföra två olika bilder med varandra och berätta likheter och skillnader. Procedurhanteringsförmåga Jag har egna idéer. Jag själv skapa en bild med olika material. Jag berätta för någon annan hur jag har skapat en bild eller ett bildarbete. Kommunikationsförmåga: Jag kan göra ett enkelt bildarbete där någon annan ser vad jag har skapat. Jag kan göra ett mer detaljerat bildarbete med tydligt budskap. Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar.

8 Elevens kommentar kring ämnet bild: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

9 Engelska årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk 1 Jag kan förstå enkla ord i mycket tydligt talad engelska i lugnt tempo. 1 Jag kan förstå enkla ord med stöd av bilder. 1 Jag kan eleven muntligt formulera sig enkelt med inövade ord. 1 Jag känner till att man pratar engelska i t.ex. Storbritannien och USA. 2 Jag kan förstå enkla ord och fraser med stöd av bilder. 2 Jag kan skriva av enkla ord. 2 Jag känner till några engelskspråkiga länder. 3 Jag kan förstå en del av innehållet i mycket tydligt talad engelska i lugnt tempo. 3 Jag kan förstå en del av innehållet i mycket enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. 3 Jag kan muntligt formulera mig enkelt och begripligt med inövade ord, fraser och meningar. 3 I skrift kan jag formulera mig enkelt och begripligt med inövade ord och fraser. 3 Jag känner till några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används. 3 Jag kan förstå en del av innehållet i mycket enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Termin

10

11 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i engelska Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan lära in nya ord. Om jag inte förstår något på engelska så frågar jag eller slår upp ordet i en ordlista. Procedurhanteringsförmåga Jag vågar prata eller härma. Jag kan formulera muntligt en egen fras. Jag vågar skriva eller skriva av. Jag kan formulera skriftligt en egen fras. Kommunikationsförmåga: Tala Jag kan göra mig förstådd när jag pratar. Jag kan göra mig förstådd när jag skriver en text. Lyssna Jag förstår några ord på engelska. Jag förstår några fraser på engelska. Jag förstår en enkel text på engelska. Läsa Jag förstår några ord på engelska. Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag förstår några fraser på engelska. Jag förstår en enkel text på engelska. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar.

12 Elevens kommentar kring ämnet: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

13 Matematik årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Taluppfattning 1 Jag kan antalsprincipen. (III=3) 1 Jag kan ramsräkna 0-10 framåt och bakåt 1 Jag kan ramsräkna Jag kan ramsräkna bakåt från 100 och framlänges över Jag kan skriva siffrorna 0-5 rätt och koppla dem till rätt antal 1 Jag kan skriva siffrorna 6-9 rätt och koppla dem till rätt antal 1 Jag förstår lika många, fler och färre 1 Jag kan ordningstalen 1:a till 10:e 1 Jag förstår begreppen dubbelt och hälften 2 Jag kan använda begreppen hälften och dubbelt 2 Jag kan använda begreppen udda och jämna tal 2 Jag kan använda begreppen större än och mindre än 1 Jag kan talens grannar Jag kan talens grannar Jag kan talens grannar Jag kan använda ental och tiotal 2-3 Jag kan använda ental, tiotal och hundratal 2-3 Jag kan dela upp tal i utvecklad form 756= Jag kan ordningstalen upp till 100:e. 2 Jag kan placera talen på tallinjen. 3 Jag kan avrunda tal till närmaste tiotal och hundratal. 3 Jag kan överslagsräkna. 3 Jag kan se, följa och göra egna talmönster. 2-3 Jag kan dela upp helheter i olika antal/ delar. 3 Jag kan namnge antal/delar som enkla bråk ½, ¼, 1/3. Termin Åk Räknesätten 1 Jag kan uppdelning av tal Jag kan addera (+) och subtrahera (-) inom talområdet Jag kan uppdelning av talen 6 till Jag kan addera (+) och subtrahera (-) inom talområdet Jag kan 10-kamraterna. 1 Jag förstår likhetstecknet = 2 Jag kan med hjälp av likhetstecknet visa på matematiska likheter. (15+3=20-2) 2 Jag använder talkamraterna när jag räknar tal i addition och subtraktion. 3 Jag kan räkna addition och subtraktion med tiotalsövergång. 3 Jag har en fungerande skriftlig räknemetod inom heltalsområdet Jag kan räkna med algoritmer uppställningar (addition och subtraktion) 4 Termin

14 Åk Räknesätten fortsättning 2 Jag har påbörjat automatiseringen av stora + och stora och kan göra beräkningar inom talområdet 0-20 i huvudet. 3 Jag har automatiserat additions och subtraktionstabellerna. 2 Jag kan addera Jag kan subtrahera Jag ser samband mellan addition och subtraktion. 2- Jag har kunskap om att multiplikation är upprepad addition Jag kan hoppräkning. 2-skutt, 5-skutt och 10-skutt. 2 3 Jag kan räkna multiplikation inom talområdet 0 till Jag har automatiserat multiplikationstabellerna. 4 3 Jag har kunskap om divisionsbegreppet och kopplingen till multiplikation. 3 Jag kan räkna division inom talområdet 0 till Jag kan visa förståelse för ett räknesätt genom att förklara ett uttryck med 3 praktiskt material. 1- Jag kan visa förståelse för ett räknesätt genom att förklara ett uttryck med hjälp av en bild. Jag kan visa förståelse för ett räknesätt genom att förklara ett uttryck genom att sätta in uttrycket i ett sammanhang t.ex. genom en räknehändelse. Termin Åk Geometri 1 Jag känner igen olika geometriska former. 1 Jag kan fortsätta enkla mönster. 1 Jag kan begreppen stor-liten. 1 Jag kan begreppen hög-låg. 1 Jag kan begreppen höger-vänster. 1 Jag kan lägesorden, över, under, på, i, bakom, framför och bredvid. 2 Jag kan namnge, jämföra och beskriva två och tredimensionella figurer. 2 Jag vet skillnaden mellan linje och sträcka. 2 Jag kan se symmetri i figurer. 2 Jag kan fortsätta mönster. 2 Jag använder mig av matematiska begrepp som ingår i undervisningen. 3 Jag kan beräkna omkrets på en rektangel, kvadrat eller triangel. 3 Jag kan avbilda ett föremål. 3 Jag kan enkel skala. 3 Jag kan bygga tredimensionella figurer Termin

15 Åk Mäta Termin 1 Jag kan jämföra längder, vikt och pris. 2 Jag kan mäta och uppskatta använda cm och meter. 3 Jag kan mäta och uppskatta längd (m, dm, cm och mm) 2 Jag känner till kg, hg och g. 3 Jag kan mäta och uppskatta (kg, hg och g) 1 Jag kan räkna med pengar upp till 10 kr. 2 Jag kan räkna med och växla pengar upp till 100 kr. 1 Jag kan klockan hel och halvtimmar. 2 Jag kan klockan kvart i och över. 3 Jag kan avläsa analog tid. 3-4 Jag kan avläsa digital tid. 2-3 Jag kan avläsa temperatur. Åk Statistik Termin 1 Jag kan sortera efter storlek, färg och form. 1 Jag kan bilda par. 2 Jag förstår enkla tabeller och diagram. 2 Jag kan göra enkla tabeller och diagram. 3 Jag kan avläsa och tolka en resultattabell. 3 Jag kan avläsa och tolka en tidtabell. 3 Jag kan avläsa och tolka ett cirkeldiagram. 3 Jag kan göra en undersökning med tabell och diagram. 2 Jag har tankar kring slumpmässiga händelser. Åk Problemlösning Jag kan bedöma om mina lösningar är rimliga. 1-3 Jag kan välja räknesätt. 1-3 Jag kan göra en uppskattning. 1-3 Jag kan genom en bild visa hur jag tänker. 1-3 Jag kan sätta ord på hur jag tänker. 1-3 Jag kan skriva ett matematiskt uttryck som visar hur jag tänker. 1-3 Jag kan lösa enkla matematiska problem. 1-3 Jag kan beskriva hur jag löst problemet.

16

17 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i matematik Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan jämföra saker, sortera saker och ordna i par. Jag kan berätta hur jag sorterat, hur saker hör ihop. Jag kan säga om mitt svar är rimligt. Jag kan förklara hur addition och subtraktion hör ihop. Jag kan förklara samband mellan de fyra räknesätten. Procedurhanteringsförmåga Jag vågar försöka lösa ett problem själv. Jag löser problem med hjälp av bilder. Jag kan lösa enkla problem. Jag kan lösa enkla problem och förklara hur jag gjort. Jag kan välja räknesätt till uppgifter. Jag har hållbara strategier. Begrepp Förstår du begreppen vi arbetat med. Tex addition, subtraktion, hälften, dubbelt, talkamrater, kvadrat, cirkel. Kommunikationsförmåga: Jag lyssnar oftast på andra men säger inte så mycket. Jag är med och ställer frågor och säger mina förslag. Jag kan berätta hur jag tänker. Jag kan visa hur jag tänker med hjälp av bilder. Jag kan visa hur jag tänker med hjälp av siffror och symboler. Jag kan ge förslag på hur man kan lösa problem. Jag lyssnar på andra när de berättar sina förslag. Jag kan bygga vidare på andras tankar. Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar. Använder du själv begreppen. Ser du samband mellan begrepp.

18 Elevens kommentar kring ämnet: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

19 No-ämnena årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Biologi 1-2 Jag kan samtala om årstiderna och hur de påverkar djur och växter, 1-2 Jag kan ge exempel på livscykler hos några djur och växter. 2-3 Jag kan beskriva och ge exempel mellan samband i naturen baserat på egna upplevelser. 1-3 Jag kan sortera, gruppera och artbestämma växter i min närmiljö (ex blommor, träd och svampar). 1-2 Jag kan sortera, gruppera och artbestämma djur i min närmiljö (ex ekorre, groda, grävling). 1-2 Jag genom att göra kopplingar mellan (för mig bekanta) växter och djur genom att beskriva enkla näringskedjor. 1-2 Jag kan berätta om några av människans kroppsdelar, deras namn och funktion. (kroppsdelar utsidan av kroppen) 1-2 Jag har kunskap om människans 5 sinnen. (känsel, syn, hörsel, lukt och smak). 1-3 Jag känner till betydelsen av mat, sömn, hygien, motion och sociala relationer. Termin Åk Fysik 2-3 Jag har upplevt balans, tyngdpunkt och jämvikt vid lek och rörelse (balansgång, gungbrädor). ) och kan berätta om det jag upplevt. 2-3 Jag har upplevt tyngdkraft och friktion vid lek och rörelse (gungor, rutschkana) och kan berätta om det jag upplevt 1-2 Jag kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande till varandra. 1-2 Med hjälp av enkla modeller, bilder eller drama kan jag visa på hur blir det dag och natt och hur kan det komma sig att det finns årstider? 1-2 Jag känner till och har observerat månens olika faser. 1-2 Jag har gjort experiment och kan berätta om lufts egenskaper. 2-3 Jag har gjort experiment om ljud och kan berätta om något jag upplevt. 2-3 Jag har gjort experiment om ljus och kan berätta om något jag upplevt Termin

20 No-ämnena årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Kemi Termin 1-2 Jag kan sortera olika material och föremål utifrån egna motiveringar. 2-3 Jag kan sortera olika material och föremål efter egenskaperna som t.ex. utseende, magnetism, ledningsförmåga och om det flyter eller sjunker i vattnet. 2-3 Jag kan förklara skillnaden mellan en lösning och en blandning (avdunstning/filtrering). 1-3 Jag känner till vattnets olika former (fast, flytande gas) samt dess övergångar (avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning). Åk Berättelser om natur och naturvetenskap samt metoder och arbetssätt Jag kan vara med och diskutera berättelser från skönlitteratur, myter samt tagit del av konst som handlar om naturen och människan. 1-3 Jag har genomfört enkla fältstudier och observationer i närmiljön. 1-3 Jag har genomfört naturvetenskapliga undersökningar. 1-3 Jag har dokumenterat och genomfört naturvetenskapliga undersökningar med text bild och andra uttrycksformer.

21 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i NO-ämnen Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan jämföra saker, se skillnader och likheter. Jag kan lära in fakta om ett ämne. Jag kan använda fakta för att beskriva hur det har påverkat människor, djur, natur och samhälle. Jag kan förklara hur saker och ting hör ihop. Se samband. Jag kan ställa frågor och gör en hypotes utifrån ett experiment som vi gör Procedurhanteringsförmåga Kommunikationsförmåga: Jag lyssnar oftast på andra men säger inte så mycket. Jag är med och ställer frågor och säger mina förslag. Jag kan berätta hur jag tänker. Jag kan ge förslag på hur man kan lösa problem. Jag lyssnar på andra när de berättar sina förslag. Jag kan bygga vidare på andras tankar. Jag motiverar och förklara mina åsikter. Jag kan läsa en faktatext. Jag kan samla in fakta från olika källor, tex bok och internet. Jag kan göra en tankekarta själv. Jag kan fundera på källans trovärdighet. Jag vågar göra ett enkelt experiment. Begrepp Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar. Jag förstår begreppen vi arbetat med. Jag kan använda begreppen jag lärt mig. Jag kan se samband mellan begrepp.

22 Elevens kommentar kring ämnet: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

23 SO-ämnena årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Samhällskunskap 1-2 Jag kan ge exempel på varför någon flyttar och vad det kan innebära för barn och familjer. 1-2 Jag kan identifiera faror i närområdets trafikmiljö. 1-2 Jag kan ge exempel på hur man kan minska riskerna i trafiken. 1-2 Jag har kunskap om centrala samhällsfunktioner t.ex. brandstationen, vårdcentral, förskola mm. 1-2 Jag känner till några olika yrken och verksamheter inom närområdet. 1-3 Jag är medveten om aktuella samhällsfrågor i olika medier. 1-3 Jag kan delta i samtal kring aktuella nyheter. 1-3 Jag har kännedom om grundläggande mänskliga rättigheter och barnkonventionen. 1-3 Jag kan ge exempel på vad barnkonventionen och mänskliga rättigheterna innebär i skola och hemma. 1-3 Jag förstår och kan följa skolans regler och berätta varför de behövs. 1-3 Jag kan delta i klassråd och förstår begreppen majoritet och minoritet i beslutsfattning 1-3 Jag förstår hur enklare möten hålls med ordförande, dagordning och sekreterare. 1-2 Jag har förståelse för pengars användning och värde (några olika betalningsformer och vad saker kan kosta). 1-3 Jag har kunskap om miljöfrågor utifrån min vardag t.ex. trafik, energi och matvaror och kan ge exempel på hur man kan bidra till hållbar utveckling. Termin Åk Geografi Jag kan göra egna mentala och enkla fysiska kartor över min närmiljö. Jag kan beskriva utifrån närområde hur natur och miljö påverkar var människor väljer att leva och arbeta. (mark, vatten, klimat). Jag kan med hjälp av en karta och jordglob berätta hur olika världsdelar förhåller sig till varandra. I undersökningar kan jag använda mig av väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna Termin

24 Åk Historia Termin 1-2 Jag har kännedom om tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid. 1-3 Jag kan till viss del använda en tidslinje för att ange händelser i tid. 1-3 Jag har kännedom om hemortens historia ex platser, byggnader, föremål och hur dessa berättar om hur människor levde under olika perioder. 1-3 Jag kan göra jämförelser mellan livet förr och nu utifrån t ex någons berättelse eller foton. Jag kan berätta om min familj - min egen historia. 2-3 Jag har sett spår av forntiden i naturen och kan berätta om dem. 2-3 Jag kan ge exempel på hur forntiden lever kvar i vårt språk t ex i namn och veckodagar. 2-3 Jag har kunskap om stenåldern, bronsåldern och järnåldern och kan berätta om och jämföra levnadsförhållanden under perioden med nutid. Åk Religion Termin 1-3 Jag kan samtala om elevnära livsfrågor. (vänskap, kärlek, död) 1-3 Jag har kännedom om religiösa berättelser, ha kännedom om varför man firar religiösa högtider. 1-3 Jag har kunskap om några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. 1-3 Jag har kännedom om några berättelser ur Bibeln och deras innebörd. 1-3 Jag känner till berättelser om gudar och hjältar. 1-3 Jag känner till och kan beskriva några platser för religionsutövning i närområdet och kan koppla samman dem till religioner som utövas i vårt område. 1-3 Jag kan ge exempel på kunskap om kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Åk Berättelser om natur och naturvetenskap samt metoder och arbetssätt Jag kan ta del av enkel samhällsinformation och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att ställa frågor, säga vad jag tycker eller ge kommentarer. 1-3 Jag känner till olika metoder att söka information t.ex. intervjuer, observation och mätningar. 1-3 Jag kan söka information från olika källor t.ex. människor, radio, tv tidningar, böcker och Internet. 1-3 Jag kan värdera och bearbeta källor och information (sanningsenligt).

25

26 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i SO Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan jämföra saker, från förr och nu. Jag kan berätta hur gjort min jämförelse. Jag kan lära in fakta om ett ämne. Jag kan använda fakta för att beskriva hur det har påverkat människor, djur, natur och samhälle. Jag kan förklara hur saker och ting hör ihop. Se samband. Begrepp Kommunikationsförmåga: Jag lyssnar oftast på andra men säger inte så mycket. Jag är med och ställer frågor och säger mina förslag. Jag kan berätta hur jag tänker. Jag kan ge förslag på hur man kan lösa problem. Jag lyssnar på andra när de berättar sina förslag. Jag kan bygga vidare på andras tankar. Jag motiverar och förklara mina åsikter. Jag förstår begreppen vi arbetat med. Jag kan använda begreppen jag lärt mig. Jag kan se samband mellan begrepp. Procedurhanteringsförmåga Jag kan läsa en faktatext. Jag kan samla in fakta från olika källor, tex bok och internet. Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar. Jag kan göra en tankekarta själv. Jag kan fundera på källans trovärdighet.

27 Elevens kommentar kring ämnet: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

28 Svenska årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Fonologisk medvetenhet 1 Jag kan höra rim, jag kan rimma. 1 Jag kan klappa antal stavelser i ord, t ex ko (1), må-la(2). 1 Jag kan höra vilket första ljudet i ord är, t ex m-mat, och s-sol. 1 Jag kan höra att fel, fyra och fisk börjar på f och att bok, tak och sjuk innehåller k. 1 Jag kan ljuda ihop s-ö-t till söt och m-u-s till mus. 1 Jag kan dela upp ordet bil i b-i-l- och måla i m-å-l-a. 1 Jag kan ta bort ett ljud och höra vad som blir kvar, t ex leka -l blir eka. 1 Jag kan lägga till ett ljud och höra vilket nytt ord det blir, t ex s+kor blir skor. 1 Jag kan höra vilket nytt ord det blir om o i sol byts ut mot i, då blir det sil. 1 Jag kan hitta på egna ord som alla börjar på samma ljud. Termin Åk Ordavkodning 1 Jag kan namnen på fler än 8 bokstäver. 1 Jag kan läsa mitt eget namn och andra namn jag känner igen. 1 Jag känner igen ordbilder på skyltar och förpackningar. 1 Jag försöker läsa nya, enkla ord genom att läsa början av ordet och gissa resten. 1 Jag känner igen vanliga småord som jag, hej, och. 1 Jag kan läsa ord som is, sol, räv. 1 Jag kan läsa ord som busa, leka måla. 1 Jag kan läsa ord som spel, gris, blöt. 1 Jag prövar att läsa okända ord på egen hand. 1 Jag kan läsa ord som spruta, struts, krita. 2 Jag kan läsa ord som tjugo, stjärna, och skylt. 2 Jag kan läsa det flesta vanliga ord snabbt och direkt. Termin

29 Svenska årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Läsförståelse Termin 1 Jag kan läsa enkla ord och förstå vad de betyder. 1 Jag kan läsa och förstå en enkel mening, t ex "Mia leker med Max". 1 Jag kan läsa och förstå en lång mening, t ex "Musen hette Max och bodde i en liten papplåda". 1 Jag kan läsa och förstå ett helt stycke. 2 Jag kan koppla det jag läst till egna erfarenheter och tidigare kunskap. 2-3 Jag kan svara på frågor om texten utan att svaret är givet i texten. (läsamellan-raderna) 2 Jag kan uppfatta "den röda tråden" i en berättelse. 2 Jag kan rita en händelsekarta över innehållet i en berättelse. 3 Jag kan läsa mig till information i olika källor, ex faktaböcker, internet. 3-4 Jag kan läsa och förstår text i dagstidningar (ex Metro). 3 Jag kan läsa kritiskt och reflekterande. 3 Jag kan berätta om texters budskap och koppla det till mina egna erfarenheter. Åk Flyt i läsningen Termin 1 Jag kan läsa vanliga ord med flyt, t ex bok, sol, spel 1 Jag kan läsa enkla meningar som Mia leker med Max. 1 Jag kan läsa meningar som Musen hette Max och bodde i en liten papplåda. 2 Jag kan läsa de flesta vanliga ord snabbt och direkt. 2 Jag rättar mig själv när jag läser. 1 Jag kan läsa en hel bok med enkel text och med många bilder på egen hand (t.ex. Pia och pappa serien eller Klassfesten) 2 Jag kan läsa en bok med lite mer text bilder ( Tex Mia och Mette eller Kasper). 2-3 Jag kan läsa en hel bok med lite mer text och färre bilder (ex Lasse-Maja). 3-4 Jag kan läsa en kapitelbok med flyt och jag orkar läsa en längre text. (ex Gyllene Knorren) 3-4 Jag hinner med att läsa textremsorna på TV.

30 Svenska årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Skriva Termin 1 Jag kan skriva mitt namn. 1 Jag kan skriva enstaka ord. 1 Jag kan skriva enkla meningar med mellanrum mellan orden. 1 Jag kan skriva enkla texter (meddelande, brev). 1 Jag blandar inte stora och små bokstäver. 2 Jag skriver med tydlig handstil. 2 Jag kan skapa sammanhang i mitt skrivande. 2 Jag kan skriva en text på dator. 2 Jag kan skriva enkla faktatexter med hjälp av ex tankekartor, nyckelord, och stödord. 3 Jag kan skriva enkla texter t.ex. berättelser och sagor med tydlig inledning, handling och avslut. 3 Jag skriver fullständiga meningar. (Stor bokstav, punkt och frågetecken.) 3 Jag kan skriva enkla dikter. 3 Jag skriver med tydlig handstil och med god fart. 3 Jag kan skriva en sammanhängande berättelse med en tydlig "röd tråd". 3 Jag kan i efterhand gå igenom min text och göra förtydliganden. Åk Tala/lyssna Termin 1 Jag kan berätta sammanhängande om egen upplevelse. 1 Jag förstår en enkel instruktion som ges i grupp. 1 Jag kan ge en instruktion (lek & spelregler). 1 Jag kan lyssna på en berättelse och återberätta den muntligt. 1-3 Jag kan muntligt framföra en text inför en grupp. 1-3 Jag kan kombinera mina texter med bilder så att budskapet blir tydligare. 2 Jag kan delta i ett boksamtal (jämföra, samtala & argumentera runt innehåll och form). 2 Jag förstår och kan ta en instruktion i flera led (spelregler, arbetsbeskrivning) 1-3 Jag kan ge återkoppling (feedback) på en klasskamrats text. 3 Jag har kunskap om berättandets betydelser i olika kulturer och under olika tider. 3 Jag har kunskap om några skönlitterära författare och illustratörer.

31 Svenska årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk Språklära Termin 1 Jag kan hela alfabetet. 1 Jag kan skriva alla stora bokstäver. 1 Jag kan skriva alla små bokstäver. 1 Jag kan alla ljuden i bokstäverna. 2 Jag kan stava ljudenligt. 2 Jag kan skriva meningar med stor bokstav och punkt. 2-3 Jag kan alfabetisk ordning. 3 Jag kan vokaler och konsonanter och deras funktion i språket ex att dubbelteckning styrs av vokalens ljud. 3 Jag kan använda de vanligaste skiljetecknen (frågetecken och utropstecken) 3 Jag kan stava dubbeltecknade och högfrekventa ord i elevnära texter samt några stavningsregler för detta. (snabb, mamma/och, inte, kanske, ibland) 3 Jag kan stava "enkla" ljudstridiga ord som förekommer i elevnära texter. Åk Informationssökning och källkritik Termin 1-3 Jag har förståelse för hur texters avsändare påverkar innehållet. 1-3 Jag kan söka information i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.

32 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i svenska Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan lyssna på en text och återberätta den. Jag kan läsa en text och återberätta den. Jag kan läsa en text och förstå budskapet. Jag kan jämföra två texter med varandra och se likheter och olikheter. Procedurhanteringsförmåga Jag kan skriva själv. Jag kan berätta något så att andra förstår. Kommunikationsförmåga: I samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag ser till att alla får tala. Jag kan sätta ord på vad jag tycker och motivera varför jag tycker så. Jag vågar stå framför gruppen och berätta något som jag lärt mig. Jag kan berätta en sak för andra så att andra förstår. Jag kan skriva så att andra förstår. Jag anpassar det jag skrivit till mottagaren. Jag kan skriva en text, så att andra förstår. Jag kan läsa och använda mig av olika texter. Jag kan söka, samla och strukturera information. Jag är källkritisk. Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar.

33 Elevens kommentar kring ämnet: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

34 Teknik årskurs 1-3 Delmål mot kunskapskraven Åk 1-2 Jag känner till föremål i min vardag och vet hur de är anpassade efter människas behov (gaffel-kniv). 1-2 Jag har konstruerat med olika material (tandpetare, sugrör). 1-3 Jag kan dokumentera mitt arbete med hjälp av skisser. 1-3 Jag kan förklara hur jag tror att något fungerar. 2-3 Jag har gjort egna konstruktioner där jag har använt enkla mekanismer ex. sprattelgubbe. 2-3 Jag känner till några vanliga föremål som används för att uppnå en viss funktion (hävstång). 2-3 Jag kan delta i diskussioner om hur olika föremål och tekniska system har förändrats över tiden. Termin

35

36 Elevens reflektioner kring arbetet mot förmågorna i teknik Överstruken fras = det här kan, gör jag. Inte överstruken fras är något att arbeta mot. Analysförmåga: Jag kan titta på ett arbete och fundera hur arbetet fungerar. Jag kan titta på ett arbete och berätta för någon annan hur det tekniska arbetet fungerar. Jag kan jämföra två olika arbeten med varandra och berätta likheter och skillnader. Procedurhanteringsförmåga Jag vågar försöka lösa ett problem själv. Kommunikationsförmåga: Jag lyssnar oftast på andra men säger inte så mycket. Jag är med och ställer frågor och säger mina förslag. Jag kan berätta hur jag tänker. Jag kan visa hur jag tänker med hjälp av bilder. Jag kan ge förslag på hur man kan lösa problem. Jag lyssnar på andra när de berättar sina förslag. Jag kan bygga vidare på andras tankar Jag löser problem med hjälp av bilder. Jag kan lösa enkla problem. Jag kan lösa enkla problem och förklara hur jag gjort. Jag kan välja räknesätt till uppgifter. Jag har hållbara strategier. Metakognitiv förmåga. Jag kan fundera på vad jag kan utveckla i mitt arbete. Jag kan titta på andras arbeten och ge feedback, två stjärnor och en önskan. Jag vågar utmana mig själv. Begrepp: Jag kan titta på mitt arbete och göra förbättringar. Jag förstår begreppen vi arbetat med. Jag kan använda begreppen jag lärt mig. Jag kan se samband mellan begrepp.

37 Elevens kommentar kring ämnet: Pedagogens kommentar utifrån förmågorna:

38 Del II Läroplanen Lgr 11 Syfte och kunskapskrav

39 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska och känslomässiga upplevelser. Kunskaper om bilder och bildkommunikation är betydelsefulla för att kunna uttrycka egna åsikter och delta aktivt i samhällslivet. Genom att arbeta med olika typer av bilder kan människor utveckla sin kreativitet och bildskapande förmåga. Syfte Undervisningen i ämnet bild ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår. I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur bildbudskap utformas i olika medier. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet. Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material, undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder, och analysera historiska och samtida bilders uttryck, innehåll och funktioner. Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. I arbetet kan eleven använda några olika tekniker, verktyg och material på ett i huvudsak fungerande sätt för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven några olika bildelement på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan i det bildskapande arbetet bidra till att utveckla idéer inom några olika ämnesområden genom att återanvända samtida eller historiska bilder och bearbeta andra uppslag och inspirationsmaterial. Under arbetsprocessen bidrar eleven till att formulera och välja handlingsalternativ som leder framåt. Dessutom kan eleven presentera sina bilder med viss anpassning till syfte och sammanhang. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och kvaliteten i bildarbetet.

40 Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om uttryck, innehåll och funktion i bilder från olika tider och kulturer och gör kopplingar till egna erfarenheter, andra bilder och företeelser i omvärlden.

41 ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar därför individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i internationellt studie-och arbetsliv. Syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i engelska språket och kunskaper om områden och sammanhang där engelska används samt tilltro till sin förmåga att använda språket i olika situationer och för skilda syften. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en allsidig kommunikativ förmåga. Denna förmåga innebär att förstå talad och skriven engelska, att kunna formulera sig och samspela med andra i tal och skrift och att kunna anpassa sitt språk till olika situationer, syften och mottagare. I den kommunikativa förmågan ingår även språklig säkerhet och att kunna använda olika strategier för att stödja kommunikationen och lösa problem när språkkunskaperna inte räcker till. I mötet med talat språk och texter ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att sätta innehållet i relation till egna erfarenheter, livsvillkor och intressen. Undervisningen ska även ge eleverna möjligheter att utveckla kunskaper om och förståelse för olika livsvillkor samt sociala och kulturella företeelser i områden och i sammanhang där engelska används. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper i att söka, värdera, välja och tillägna sig innehållet i talat språk och texter från olika källor. De ska också ges förutsättningar att kunna använda olika hjälpmedel för lärande, förståelse, skapande och kommunikation. Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för språk och kulturer och förmedla nyttan av språkkunskaper. Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förstå och tolka innehållet i talad engelska och i olika slags texter, formulera sig och kommunicera i tal och skrift, använda språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådda, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang, och reflektera över livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och delar av världen där engelska används. Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan förstå det mest väsentliga av innehållet i tydligt talad, enkel engelska i lugnt tempo samt i enkla texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Eleven visar sin förståelse genom att i enkel form redogöra för och kommentera innehållet samt genom att med godtagbart resultat agera utifrån budskap och instruktioner i innehållet. För att underlätta sin förståelse av innehållet i det talade språket och texterna kan eleven välja och använda sig

42 av någon strategi för lyssnande och läsning. Eleven kan välja texter och talat språk av enkel karaktär och från olika medier samt med viss relevans använda det valda materialet i sin egen produktion och interaktion. I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig enkelt och begripligt med fraser och meningar. För att förtydliga och variera sin kommunikation kan eleven bearbeta, och göra enstaka enkla förbättringar av, egna framställningar. I muntlig och skriftlig interaktion kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. Dessutom kan eleven välja och använda sig av någon strategi som löser problem i och förbättrar interaktionen. Eleven kommenterar i enkel form några företeelser i olika sammanhang och områden där engelska används, och kan då också göra enkla jämförelser med egna erfarenheter och kunskaper.

43 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse och friluftsliv under uppväxtåren har stor be tydelse för om vi blir fysiskt aktiva senare i livet. Att ha färdigheter i och kunskaper om idrott och hälsa är en tillgång för både individen och samhället. Syfte Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till psykiskt och fysiskt välbefinnande. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att planera, genomföra och värdera olika rörelseaktiviteter. Eleverna ska genom undervisningen också utveckla kunskaper om begrepp som beskriver fysiska aktiviteter och ges förutsättningar att ta ställning i frågor som rör idrott, hälsa och livsstil. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin samarbetsförmåga och respekt för andra. Undervisningen ska skapa förutsättningar för alla elever att under hela sin skoltid kontinuerligt delta i skolans fysiska aktiviteter och bidra till att eleverna utvecklar en god kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. Genom undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att röra sig allsidigt i olika fysiska sammanhang, planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer, och förebygga risker vid fysisk aktivitet samt hantera nödsituationer på land och i vatten. Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i lekar, spel och idrotter som innefattar sammansatta motoriska grundformer i olika miljöer och varierar och anpassar sina rörelser till viss del till aktiviteten. I rörelser till musik och i danser anpassar eleven till viss del sina rörelser till takt och rytm. Eleven kan även simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge. Eleven kan samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan. Eleven kan genomföra olika aktiviteter i natur och utemiljö med viss anpassning till olika förhållanden och till allemansrättens regler. Dessutom kan eleven med viss säkerhet orientera sig i bekanta miljöer med hjälp av kartor.

44 Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Dessutom kan eleven hantera nödsituationer vid vatten med hjälpredskap under olika årstider.

45 MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser. Syfte Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans. Kunskapskrav Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan lösa enkla problem i elevnära situationer genom att välja och använda någon strategi med viss anpassning till problemets karaktär. Eleven beskriver tillvägagångssätt och ger enkla omdömen om resultatens rimlighet. Eleven har grundläggande kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i vanligt förekommande sammanhang på ett i huvudsak fungerande sätt. Eleven kan beskriva begreppens egenskaper med hjälp av symboler och konkret material eller bilder. Eleven kan även ge exempel på hur några begrepp relaterar till varandra. Eleven har grundläggande kunskaper om naturliga tal och kan visa det genom att beskriva tals

46 inbördes relation samt genom att dela upp tal. Eleven visar grundläggande kunskaper om tal i bråkform genom att dela upp helheter i olika antal delar samt jämföra och namnge delarna som enkla bråk. Dessutom kan eleven använda grundläggande geometriska begrepp och vanliga lägesord för att beskriva geometriska objekts egenskaper, läge och inbördes relationer. Eleven kan även använda och ge exempel på enkla proportionella samband i elevnära situationer. Eleven kan välja och använda i huvudsak fungerande matematiska metoder med viss anpassning till sammanhanget för att göra enkla beräkningar med naturliga tal och lösa enkla rutinuppgifter med tillfredsställande resultat. Eleven kan använda huvudräkning för att genomföra beräkningar med de fyra räknesätten när talen och svaren ligger inom heltalsområdet 0 20, samt för beräkningar av enkla tal i ett utvidgat talområde. Vid addition och subtraktion kan eleven välja och använda skriftliga räknemetoder med tillfredsställande resultat när talen och svaren ligger inom heltalsområdet Eleven kan hantera enkla matematiska likheter och använder då likhetstecknet på ett fungerande sätt. Eleven kan även avbilda och, utifrån instruktioner, konstruera enkla geometriska objekt. Eleven kan göra enkla mätningar, jämförelser och uppskattningar av längder, massor, volymer och tider och använder vanliga måttenheter för att uttrycka resultatet. Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan dessutom vid olika slag av undersökningar i välkända situationer avläsa och skapa enkla tabeller och diagram för att sortera och redovisa resultat. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang om val av metoder och räknesätt samt om resultats rimlighet, slumpmässiga händelser, geometriska mönster och mönster i talföljder genom att ställa och besvara frågor som i huvudsak hör till ämnet.

47 MUSIK Musik finns i alla kulturer och berör människor såväl kroppsligt som tanke och känslomässigt. Musik som estetisk uttrycksform används i en mängd sammanhang, har olika funktioner och betyder olika saker för var och en av oss. Den är också en viktig del i människors sociala gemenskap och kan påverka individens identitetsutveckling. I vår tid förenas musik från skilda kulturer och epoker med andra konstformer i nya uttryck. Kunskaper om och i musik ökar möjligheterna att delta i samhällets kulturliv. Syfte Undervisningen i ämnet musik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper som gör det möjligt att delta i musikaliska sammanhang, både genom att själva musicera och genom att lyssna till musik. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att tillägna sig musik som uttrycksform och kommunikationsmedel. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskap att använda röst, musikinstrument, digitala verktyg samt musikaliska begrepp och symboler i olika musikaliska former och sammanhang. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla en musikalisk lyhördhet som gör det möjligt att i samarbete med andra skapa, bearbeta och framföra musik i olika former. Undervisningen ska ge eleverna både möjlighet att utveckla en tilltro till sin förmåga att sjunga och spela och ett intresse för att utveckla sin musikaliska kreativitet. Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att uppleva och reflektera över musik. Elevernas erfarenheter av musik ska utmanas och fördjupas i mötet med andras musikaliska erfarenheter. Därigenom ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om och förståelse för olika musikkulturer, såväl den egna som andras. Genom undervisningen i ämnet musik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att spela och sjunga i olika musikaliska former och genrer, skapa musik samt gestalta och kommunicera egna musikaliska tankar och idéer, och analysera och samtala om musikens uttryck i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Kunskapskrav Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 6 Eleven kan delta i gemensam sång och följer då i någon mån rytm och tonhöjd. Eleven kan även spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas-och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming. Eleven kan, utifrån egna musikaliska idéer, bidra till att skapa musik genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg utgå från några enkla musikaliska mönster och former och pröva hur dessa kan bidra till en fungerande komposition. Eleven kan föra enkla resonemang om eget och andras musicerande. Eleven kan även uttrycka sig på ett enkelt sätt om egna musikupplevelser samt beskriva och ge exempel på hur musik kan påverka människor. Dessutom kan eleven med viss säkerhet urskilja och ge exempel på musikaliska karaktärsdrag från olika genrer och kulturer samt med viss säkerhet ge exempel på instrument från olika instrumentgrupper.

48 Naturorienterande ämnen BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden som hälsa, naturbruk och miljö. Med kunskaper om naturen och människan får människor redskap för att påverka sitt eget välbefinnande, men också för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och naturen. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att ställa frågor om naturen och människan utifrån egna upplevelser och aktuella händelser. Vidare ska undervisningen ge eleverna förutsättningar att söka svar på frågor med hjälp av både systematiska undersökningar och olika typer av källor. På så sätt ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar ett kritiskt tänkande kring sina egna resultat, andras argument och olika informationskällor. Genom undervisningen ska eleverna också utveckla förståelse för att påståenden kan prövas och värderas med hjälp av naturvetenskapliga arbetsmetoder. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i biologi har betydelse. Därigenom ska eleverna ges förutsättningar att hantera praktiska, etiska och estetiska valsituationer som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med biologins begrepp, modeller och teorier samt förståelse för hur dessa utvecklas i samspel med erfarenheter från undersökningar av naturen och människan. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar förmågan att samtala om, tolka och framställa texter och olika estetiska uttryck med naturvetenskapligt innehåll. Undervisningen ska skapa förutsättningar för eleverna att kunna skilja mellan naturvetenskapliga och andra sätt att skildra omvärlden. Genom undervisningen ska eleverna få inblick i naturvetenskapens världsbild med evolutionsteorin som grund samt få perspektiv på hur den har utvecklats och vilken kulturell påverkan den har haft. Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom