Förord. Mariehamn i augusti Sigurd Lindvall Förbundsdirektör

Transkript

1

2 Förord Från den kommunala sektorn har framförts krav på att lagtinget genom egna aktiva lagstiftningsåtgärder bör ta ställning till kommunernas helhetsfinansiering vid förändringar i den kommunala skattebasen. Blankettlagstiftningen bör frångås och en egen kommunalskattelagstiftning genomföras. På så sätt skulle ansvaret mellan lagstiftare och finansiär bli tydligare. I dagsläget sänks kommunernas inkomster genom riksdagsbeslut utan att lagtinget tar ställning till detta. Syftet med denna PM är att försöka beskriva såväl kommunalskattelagstiftningen i landskapet Åland som behovet av en aktiv skattelagstiftning. Tomas Lundberg har på uppdrag av Ålands kommunförbund utarbetat promemorian. Kommunförbundet har inte tagit ställning till innehåll och slutsatser i promemorian utan denna ska närmast ses som ett underlag för det fortsatta arbetet. För mer information vänligen kontakta Sigurd Lindvall, tfn eller sigurd.lindvall@kommunforbundet.ax. Mariehamn i augusti 2008 Sigurd Lindvall Förbundsdirektör 2

3 Innehållsförteckning 1. GÄLLANDE KOMMUNALSKATTELAGSTIFTNING Allmänt Kommunalskattelagen En ren blankettlag med avvikelser Inkomstskattelagen i huvuddrag Tillämpningen av hänvisningar i inkomstskattelagen Andra bestämmelser om inkomstskatt KOMMUNAL INKOMSTSKATT I DANMARK, NORGE OCH SVERIGE Kommunal inkomstskatt i Danmark Kommunal inkomstskatt i Norge Kommunal inkomstskatt i Sverige KOMMUNALSKATTELAGSTIFTNINGENS HISTORIA UTVÄRDERINGEN AV NULÄGET Landskapet agerar inte i kommunalskattefrågor Negativ retroaktiv skattelagstiftning FÖRSLAG TILL NY KOMMUNALSKATTELAGSTIFTNING Allmän kommunalskattelagstiftning Avdrag i kommunalbeskattningen Särskild kommunalskattelagstiftning Ny kommunalskattelag Allmänt Lagförslaget

4 PM om kommunalbeskattning av inkomst 1. GÄLLANDE KOMMUNALSKATTELAGSTIFTNING 1.1 Allmänt Den kommunalskattelagstiftning som tillämpas på Åland är nästan uteslutande så kallad ren blankettlagstiftning. Med blankettlagstiftning avses en landskapslag eller landskapsförordning, som anger att i riket gällande lagstiftning även ska tillämpas på Åland. Med ren blankettlagstiftning avses att i riket gällande lagstiftning ska tillämpas sådan den lyder till varje tid. Det innebär att om rikslagstiftningen ändras så ska de ändrade bestämmelserna tillämpas även på Åland. Det finns ett viktigt undantag från ren blankettlagstiftning. Det är sådan blankettlagstiftning som innehåller särskilda materiella bestämmelser och där ändringar i rikslagstiftningen inte ska tillämpas på Åland, om avvikelser angetts i blankettlagen. Sådan lagstiftningsteknik benämner jag nedan såsom ren blankettlag med avvikelser. 1.2 Kommunalskattelagen En ren blankettlag med avvikelser Kommunalskattelagen för landskapet Åland (1993:37), nedan kommunalskattelagen, är en ren blankettlag med avvikelser. I lagen anges bland annat att på förvärvsinkomst och på inkomst av samfund och samfällda förmåner ska betalas skatt till kommunen samt medges förlustutjämning vid kommunalbeskattningen i enlighet med vad därom är föreskrivet i inkomstskattelagen (FFS 1535/1992), nedan inkomstskattelagen. Kommunalskattelagens 1 2 mom. anger att inkomstskattelagen ska tillämpas som den lyder när kommunalskattelagen träder i kraft. Om det därefter har skett ändringar i inkomstskattelagen, så ska de ändrade bestämmelserna tillämpas på 4

5 Åland från den tidpunkt de träder i kraft i riket. Men ändringar av bestämmelser som i kommunalskattelagen föreskrivits som avvikelser ska inte tillämpas på Åland. Kommunalskattelagen är med andra ord som tidigare nämnts en ren blankettlag med avvikelser Inkomstskattelagen i huvuddrag För att få en överblick och en viss kunskap om gällande kommunalskattelagstiftning, är det nödvändigt att åtminstone översiktligt redogöra för bestämmelser i inkomstskattelagen. Åtminstone till den del de ska tillämpas i kommunalbeskattningen på Åland. I lagens I avdelnings 1 kap anges lagens tillämpningsområde. Kapitlet anger att skatt ska betalas till kommunen för förvärvsinkomst samt för samfunds och samfällda förmåners inkomster. Kommunen är inte skattetagare till någon annan inkomst. Alltså tillämpas inkomstskattelagen och kommunalskattelagen lika, då det gäller vilka inkomster som utgör grund för kommunalbeskattningen. Allmänna definitioner ingår i lagens I avdelnings 2 kap. Kapitlet definierar centrala begrepp som samfund, sammanslutning, samfällda förmåner, fastighet, makar och minderåriga barn. Samfund Med samfund avses: 1) staten och dess inrättningar, 2) kommuner och samkommuner, 3) församlingar och andra religionssamfund, 4) aktiebolag, andelslag, sparbanker, placeringsfonder, universitetsfonder, ömsesidiga försäkringsbolag, lånemagasin, ideella och ekonomiska föreningar, stiftelser och anstalter, 5) utländska dödsbon, 6) andra juridiska personer eller för särskilt ändamål förbehållna förmögenhetskomplex som är jämförbara med de samfund som nämns i 1-5 punkten. Sammanslutning Med sammanslutning avses: 5

6 1) partrederier, öppna bolag, kommanditbolag och sådana konsortier som två eller flera personer har bildat för att bedriva näringsverksamhet och som är avsedda att verka för delägarnas gemensamma räkning, om de inte ska betraktas som samfund (näringssammanslutning), 2) konsortier som två eller flera personer har bildat för att bruka eller förvalta en fastighet (beskattningssammanslutning). Såsom sammanslutningar betraktas inte konsortier, som två eller flera skattskyldiga som idkar näringsverksamhet har bildat, för utförande av ett byggnadsarbete eller något annat därmed jämförbart arbete om vilket har överenskommits på förhand. Samfälld förmån Som samfällda förmåner betraktas samfällda skogar, väglag, fiskelag och skifteslag samt andra med dessa jämförbara konsortier. I lagens II avdelning regleras skattskyldigheten. I avdelningen ingår bland annat bestämmelser om vem som har en allmän skyldighet att betala skatt på inkomst; vilka inkomster som ska anses förvärvade i Finland; vem som anses boende i Finland; hur vissa fysiska och juridiska personer ska beskattas och vilka samfund som är helt eller delvis skattefria. Allmän och begränsad skattskyldighet Skyldiga att betala skatt på inkomst är 1) personer som under skatteåret har varit bosatta i Finland, inhemska samfund, samfällda förmåner och dödsbon för inkomst som har förvärvats här och annanstans (allmän skattskyldighet), 2) personer som under skatteåret inte har varit bosatta i Finland samt utländska samfund för inkomst som har förvärvats här (begränsad skattskyldighet). Boende i Finland En person anses vara bosatt i Finland, om han har sitt stadigvarande bo och hemvist här eller om han vistas här över sex månader i följd, varvid tillfällig frånvaro inte anses medföra avbrott i vistelsen. En finsk medborgare anses dock vara bosatt i Finland även om han inte vistas här över sex månader i följd, tills tre år har förflutit efter utgången av det år under vilket han lämnade landet, om han inte visar att han inte under skatteåret har haft väsentlig anknytning till Finland. Visas inte något annat, anses en finsk medborgare efter nämnda tidpunkt inte vara bosatt i Finland. Särbeskattning av makar Makar beskattas vid kommunalbeskattningen såsom särskilda skattskyldiga på basis av de inkomster som de har förvärvat. 6

7 Om makarna gemensamt bedriver näringsverksamhet eller jordbruk (företagarmakar), ska förvärvsinkomstandelen av företagsinkomsten fördelas mellan makarna i förhållande till deras arbetsinsats. Om inte något annat visas, anses makarnas arbetsinsats vara lika stor. Företagsmakarnas kapitalinkomstandel av företagsinkomsten fördelas mellan makarna enligt den andel de har i den nettoförmögenhet som hänför sig till verksamheten. Om inte något annat visas, anses makarnas andelar vara lika stora. På beskattningen av inkomsten av skogsbruk som makarna bedriver gemensamt ska stadgandena om beskattningssammanslutningar tillämpas. Beskattning av beskattningssammanslutningar och deras delägare Beskattningssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning ska dock fastställas nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av jordbruket och nettoinkomsten eller den negativa nettoinkomsten av annan verksamhet. Den nettoinkomst av skogsbruket som avses i 11 inkomstskattelagen för gårdsbruk ska också fastställas särskilt. De för en beskattningssammanslutning fastställda, ovan nämnda nettoinkomsterna eller de negativa nettoinkomsterna ska fördelas mellan delägarna enligt deras andelar av sammanslutningens nettoinkomster eller negativa nettoinkomster. Resultatet av jordbruk för en delägare i en beskattningssammanslutning beräknas genom att från hans andel av jordbrukets nettoinkomster eller negativa inkomster, dra av de ränteutgifter som hänför sig till sammanslutningens jordbruk. Beskattning av näringssammanslutningar och deras delägare Näringssammanslutningar är inte särskilda skattskyldiga. För en sådan sammanslutning ska dock fastställas resultatet av näringsverksamheten. Resultatet ska, efter avdrag av tidigare skatteårs förluster, fördelas för beskattning som delägarnas inkomst. Visar näringsverksamheten förlust, ska denna dras av från resultaten av sammanslutningens näringsverksamhet under de följande skatteåren. Om en näringssammanslutning utöver inkomst av näringsverksamhet har jordbruksinkomst och annan inkomst, ska för sammanslutningen särskilt fastställas resultatet av jordbruk och inkomsten av den övriga verksamheten under skatteåret. Delägarna beskattas sedan efter avdrag av de tidigare skatteårens förluster. Beskattningen fördelas som delägarnas inkomst enligt de andelar som de har av sammanslutningens inkomst. Visar jordbruket förlust, ska denna dras av från resultaten av sammanslutningens jordbruk under de följande skatteåren. Och visar övrig verksamhet förlust dras denna av från inkomsten av den övriga verksamheten. Vid beräkningen av en näringssammanslutnings inkomst av näringsverksamhet och av jordbruk ingår de dividender som sammanslutningen fått i denna inkomst i sin helhet. Från de andelar som fördelats för beskattning som delägarnas inkomst, ska avdras den del av den i andelarna ingående dividendinkomsten som är skattefri inkomst enligt 6 a i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (FFS 7

8 360/1968) eller 5 14 punkten i inkomstskattelagen för gårdsbruk (FFS 543/1967), vilka bestämmelser gäller beskattning av delägaren. Om avdraget inte kan göras för att inkomstandelen är för liten, görs avdraget under de tio följande skatteåren efter hand som inkomst inflyter. Avdraget görs från den skattskyldiges inkomstandel av samma inkomstkälla i samma näringssammanslutning. Vid beräkningen av en näringssammanslutnings övriga inkomst beaktas inte dividender som sammanslutningen har fått. Dividender ska fördelas för beskattning som delägarnas inkomst enligt de andelar som dessa har av sammanslutningens inkomst. Dividender räknas som delägarens inkomst i enlighet med de bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller delägaren. Samfund som är befriade från inkomstskatt Fria från skatt på inkomst är bland annat Finlands Bank, Helsingfors universitet, Rundradion Ab, Nordiska Investeringsbanken, folkpensionsanstalten, kommunala pensionsanstalten och olika arbetslöshetskassor. Delvis skattefria samfund Skatt på inkomst ska till kommunen och församlingen betalas av bland annat staten och dess inrättningar, PAF samt Oy Veikkaus Ab på inkomst av annan verksamhet än sådan som avses i lotteriskattelagen (FFS 552/92) och lagen om förströelseautomater (FFS 426/76). Skatt ska dessutom betalas av kommuner, samkommuner och landskap samt pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som har grundats för deras anställda eller motsvarande pensionsanstalter, pensionsstiftelser eller pensionskassor som får understöd av allmänna medel samt vissa kyrkliga samfund. Staten och dess inrättningar ska betala skatt endast för inkomst av gårdsbruksenheter och andra därmed jämförbara fastigheter, för inkomst av andra sådana fastigheter som inte används för allmänna ändamål samt för inkomst av industriell och annan rörelse som är jämförlig med privata företag. Staten är dock inte skattskyldig för inkomst som den får från affärs- eller produktionsföretag som huvudsakligen verkar för att tillgodose statliga inrättningars behov eller av fartygs-, flyg- och biltrafik, järnvägar, kanaler, hamnar eller post-, tele- och radioinrättningar. Landskap, kommuner och samkommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan och ortodoxa kyrkosamfundet och deras församlingar samt andra religionssamfund är skattskyldiga endast för inkomst av näringsverksamhet och inkomst av fastigheter eller delar av fastigheter som har använts för annat än allmänt eller allmännyttigt ändamål. Kommuner är inte skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet som de bedriver inom sitt område eller för inkomst av fastigheter inom detta. Skattskyldighet för allmännyttiga samfund De allmännyttiga samfunden är skattskyldiga för inkomst av näringsverksamhet. Dessutom är de skattskyldiga till kommunen och församlingen för inkomst av 8

9 fastigheter eller delar av fastigheter som använts för andra än allmänna och allmännyttiga ändamål. Som ett allmännyttigt samfunds inkomst av näringsverksamhet anses inte 1) inkomst som samfundet för finansiering av sin verksamhet har fått genom att anordna lotterier, basarer, idrottstävlingar, dans- och andra nöjestillställningar, varuinsamlingar och annan därmed jämförbar verksamhet, inte heller inkomst som erhållits genom serverings-, försäljnings- och annan sådan verksamhet i samband med ovan nämnda tillställningar, 2) inkomst av medlemsblad och andra publikationer som direkt betjänar samfundets verksamhet, 3) inkomst som förvärvats genom insamling av medel i form av försäljning av adresser, märken, kort, vimplar eller annat liknande, 4) inkomst av försäljning av produkter som i terapi-, hobby- eller undervisningssyfte har tillverkats på sjukhus, anstalter för utvecklingsstörda, straff- och arbetsanstalter, åldringshem, invalidvårdsanstalter eller andra dylika vårdanstalter eller inkomst av tjänster som har producerats i sådant syfte, 5) inkomst av bingospelsverksamhet. Såsom inkomst av fastighet anses även kapitalinkomst av skogsbruk. Skattepliktig inkomst och avdrag från inkomsten regleras i lagens III avdelning. Skattepliktig inkomst är den skattskyldiges inkomster i pengar eller pengars värde. Den skattskyldige har rätt att från sin inkomst dra av utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande (naturliga avdrag). Fysiska personers och dödsbons inkomster indelas i två inkomstslag, nämligen kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Den skattepliktiga förvärvsinkomsten har definierats som annan inkomst än kapitalinkomst som avses i 2 kap. i III avdelningen inkomstskattelagen. Skattepliktig förvärvsinkomst är bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande samt förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst. Nettoförvärvsinkomsten beräknas genom att från förvärvsinkomsten görs de naturliga avdragen. Skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen fastställs genom att från nettoförvärvsinkomsten görs de avdrag som ska göras vid kommunalbeskattningen. Den beskattningsbara inkomsten vid kommunalbeskattningen bestäms genom att från skatteårets inkomst vid kommunalbeskattningen dras av sådana under tidigare år fastställda förluster som hänför sig till förvärvsinkomstslaget. Ett samfunds och en samfälld förmåns beskattningsbara inkomst av näringsverksamhet, jordbruksinkomst och annan verksamhet ska beräknas särskilt, 9

10 genom att tidigare skatteårs förluster av samma slag dras av från skatteårets inkomst. Den beskattningsbara inkomsten för andra samfund än sådana som är delvis skattefria eller allmännyttiga utgörs av summan av de beskattningsbara inkomster som nämns i reglerna i inkomstskattelagens III avdelning. I reglerna i III avdelningen ingår som ovan nämnts även bestämmelser om de naturliga avdragen: vad som ska anses vara skattepliktig förvärvsinkomst; vad som inte är skattepliktig inkomst; vilka avdrag som får göras från förvärvsinkomsten (Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Motorsågs- och skogsarbetaravdrag Avdrag för inkomstens förvärvande Avdrag för bostad på arbetsorten) samt om avdrag som ska göras från nettoförvärvsinkomsten vid kommunalbeskattningen. Som ovan nämnts är skattepliktig förvärvsinkomst bland annat lön och därmed jämförbar inkomst i arbetsförhållande. Hit räknas även förmån eller ersättning som erhållits i stället för sådan inkomst. Skattepliktig inkomst är också: Förvärvsinkomstandelen av företagsinkomst och dividend Av företagsinkomst som ska fördelas och av den inkomstandel som tillkommer en delägare i en sammanslutning utgör den andel förvärvsinkomst, som enligt särskilda regler inte är kapitalinkomst, samt dividend och förtäckt dividend på det sätt som bestäms särskilt. Stöd för privat vård av barn Vårdpeng, vårdtillägg eller kommunalt tillägg för vård av barn enligt lagen om hemvård och privat vård av barn (FFS 1128/1996) är förvärvsinkomst för den förälder eller annan vårdnadshavare till vilken inkomsten betalas. Betalas vårdpengen, vårdtillägget eller det kommunala tillägget direkt till vårdproducenten, är betalningen dock inte inkomst för föräldern eller den andra vårdnadshavaren utan för vårdproducenten. Naturaförmåner Naturaförmåner som erhållits av arbetsgivaren är skattepliktig förvärvsinkomst för den skattskyldige och ska uppskattas till gängse värde enligt vad skattestyrelsen årligen bestämmer. En personlig kollektivtrafikbiljett, som arbetsgivaren ger arbetstagaren för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, värderas till 75 procent av biljettens gängse värde. Inkomst från personalfonder Från personalfonder erhållna fondandelar och överskott utgör skattepliktig förvärvsinkomst till 80 procent. I övrigt är inkomsten skattefri. 10

11 11

12 Aktieemission på grundval av arbetsförhållande Som förvärvsinkomst anses rätten att på grundval av ett arbetsförhållande teckna aktier eller andelar i ett företag till lägre pris än det gängse. Förmånen är skattepliktig till den del nedsättningen på aktiens eller andelens pris överstiger 10 procent av aktiens eller andelens gängse pris. Om förmånen inte kan utnyttjas av en majoritet av de anställda, är nedsättningens belopp i sin helhet skattepliktig inkomst. Anställningslån Såsom skattepliktig förvärvsinkomst betraktas ränteförmåner i samband med lån som erhållits på grundval av anställning, till den del den årliga räntan på lånet är lägre än den grundränta enligt 1 lagen om vissa referensräntor (FFS 996/1998). Av arbetsgivaren betalda försäkringspremier Premier för en arbetstagares sparlivförsäkring och för frivillig individuell pensionsförsäkring som betalats av arbetsgivaren utgör skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade. Av arbetsgivaren betalda premier för frivillig individuell pensionsförsäkring, som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare och som uppfyller vissa villkor, anses utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade. Men endast till den del premiernas sammanlagda belopp under skatteåret överstiger euro. Som skattepliktig inkomst anses bland annat inte: Sedvanlig personalförmån Som skattepliktig inkomst anses inte sedvanliga och skäliga förmåner som anställda och personer som får pension erhåller av arbetsgivaren och som utgörs av: 1) hälsovård som arbetsgivaren ordnar, dock med undantag av sådana ersättningar för kostnader för hälsovård och sjukdom som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren, 2) personalrabatt på de varor och tjänster som arbetsgivaren producerar eller saluför, 3) gåvor på bemärkelsedagar och andra mindre gåvor i annan form än pengar eller därmed jämförbara prestationer, 4) rekreations- eller hobbyverksamhet som arbetsgivaren ordnar; som sådan kan också anses motionssedlar som arbetsgivaren bekostar, 5) gemensam transport som arbetsgivaren ordnar mellan bostaden och arbetsplatsen. 12

13 Som skattepliktig inkomst betraktas inte heller inom branschen sedvanliga och skäliga förmåner som skattskyldiga. Att anställda hos trafikidkare får fri- eller rabattbiljetter för resor av arbetsgivaren är ett exempel på det. Skattepliktig inkomst uppkommer inte när en arbetsgivare tillfälligt ordnar vård för ett sjukt barn, under den tid som arbetstagaren skulle ha rätt till vårdledighet med fulla löneförmåner. Som tillfällig betraktas en vårdperiod på längst fyra dagar på grund av samma sjukdomsfall. Skattepliktig inkomst uppkommer inte heller av privat bruk av telekommunikationsförbindelser som ordnats för arbetstagarens yrkesmässiga bruk. Skattefria resekostnadsersättningar Skattepliktig inkomst är inte kostnadsersättningar för resor, dagtraktamenten, måltidsersättningar och logiersättningar som arbetsgivaren har betalat för arbetsresor. Skattestyrelsen meddelar årligen på förhand närmare föreskrifter om grunderna för och beloppen av skattefria ersättningar. Skatteplikt för skadestånd Skadestånd och därmed jämförbara ersättningar är inte skattepliktiga, om de inte har erhållits i stället för skattepliktig inkomst eller som ersättning för minskade inkomster eller försämrad utkomst. Stipendier, understöd och hederspris Skattepliktig inkomst är inte 1) stipendier och andra understöd som har erhållits för studier eller vetenskaplig forskning eller för konstnärlig verksamhet, 2) pris som har utdelats som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet. Stipendier, studiebidrag och andra understöd samt pris som erhållits från andra än staten, en kommun eller något annat offentligrättsligt samfund eller från Nordiska rådet är dock skattepliktig inkomst till den del det sammanlagda beloppet av dem, efter de naturliga avdragen, under skatteåret överstiger det årliga beloppet av ett statligt konstnärsstipendium. Finansministeriet kan på ansökan besluta att ett ovan angivet pris som erhållits som erkänsla för vetenskaplig, konstnärlig eller allmännyttig verksamhet är skattefri inkomst i sin helhet. Pris i skolelevstävlingar Skattepliktig inkomst är inte pris i annan form än pengar eller någon därmed jämförbar prestation som en elev i grundskola, gymnasium, kvällsgymnasium, 13

14 yrkesskola eller någon annan därmed jämförbar läroinrättning har fått vid en tävling i ett läs- eller övningsämne som har anordnats för eleverna. Lotterivinster Skattepliktig inkomst är inte vinster från lotterier som avses i 2 i lotteriskattelagen eller från lotterier som i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anordnats i enlighet med dess lagstiftning. Däremot är vinster, som kan anses som skälig ersättning för någon prestation skattepliktig inkomst, liksom vinster som kan betraktas som lön enligt lagen om förskottsuppbörd. Strejkunderstöd Skattepliktig inkomst är inte strejkunderstöd eller annat därmed jämförbart understöd om högst 16 euro per dag som med anledning av stridsåtgärd har erhållits från en arbetsmarknadsorganisation. Inkomster av naturprodukter och modersmjölk Skattepliktig är inte den inkomst som plockaren har fått vid överlåtelse av vilda bär, svampar och kottar eller sådana vilda växter och växtdelar som insamlas för att användas som människoföda eller läkemedel eller vid tillverkningen av läkemedel, om inkomsten inte ska anses som lön. Skattepliktig är inte heller den ersättning som överlåtaren har erhållit för överlåtelse av modersmjölk. Underhållsbidrag för barn Skattepliktig inkomst är inte underhållsbidrag för barn som har fastställts genom dom eller avtal enligt lagstiftningen om underhåll för barn eller som annars erhålls för sådant underhåll. Periodiskt underhåll Skattepliktigt är inte sådant underhåll i form av pengar eller varor som på basis av en frivillig förbindelse eller någon annan förpliktelse på bestämda tider betalas till en tidigare make eller till en make som på grund av söndring i äktenskapet är stadigvarande bosatt på annat håll. Skattefria sociala förmåner Skattepliktig inkomst är inte: 1) barntillägg och vårdbidrag för pensionstagare enligt folkpensionslagen (FFS 347/1956), 2) fronttillägg och extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (FFS 119/1977) samt fronttillägg enligt lagen om betalning av fronttillägg utomlands (FFS 988/1988), 3) begravningshjälp, 14

15 4) moderskapsunderstöd och stöd för kostnaderna för internationell adoption enligt lagen om moderskapsunderstöd (FFS 477/1993), 5) barnbidrag, 6) vårdbidrag enligt lagen om vårdbidrag för barn (FFS 444/69), 7) underhållsstöd enligt lagen om underhållstrygghet (FFS 671/1998), 8) värnpliktigs dagspenning, militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (FFS 781/93) och hemförlovningspenning enligt lagen om hemförlovningspenning (FFS 910/77), 9) särskilt stöd enligt lagen om särskilt stöd till invandrare (FFS 1192/2002), 10) avgångsbidrag och stöd för yrkesinriktad utbildning enligt lagen om utbildnings- och avgångsbidragsfonden (FFS 537/1990) och statstjänstemannalagen (FFS 750/1994) samt yrkesexamensstipendium enligt lagen om Utbildningsfonden (FFS 1306/2002), 11) ersättning för kostnader i anslutning till arbetskraftsservice som betalas till arbetslösa eller handikappade med stöd av lagen om offentlig arbetskraftsservice (FFS 1295/2002) samt ersättning för uppehälle enligt 10 kap. 3 och 6 och de förmåner som avses i 10 kap. 2 1 mom. i samma lag, 12) i lagen om läroavtal (FFS 422/1967) nämnda ekonomiska fördelar som lärlingar erhåller av statens medel, 13) sysselsättningsstöd som fysiska personer erhåller enligt lagen om offentlig arbetskraftsservice och inte heller det arbetsmarknadsstöd enligt 7 kap. 6 lagen om utkomstskydd för arbetslösa (FFS 1290/2002) som betalas till arbetsgivare, om stödet används i annan verksamhet än näringsverksamhet, jordbruk eller skogsbruk, 14) ränteunderstöd som betalas av statens medel enligt lagen om studiestöd (FFS 65/1994), 15) bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag (FFS 408/1975) och lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (FFS 591/1978) samt bostadstillägg enligt lagen om studiestöd (FFS 65/1994), 16) understöd som en fysisk person för reparation av bostäder får av statens eller kommunens medel, 17) förmåner enligt lagen om service och stöd på grund av handikapp (FFS 380/1987), 18) handikappbidrag enligt lagen om handikappbidrag (FFS 124/1988), 15

16 19) förmåner enligt lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten (FFS 610/1991) och motsvarande förmåner samt ersättning för uppehälle enligt 2 lagen om rehabiliteringspenning (FFS 611/1991), 20) sysselsättnings- eller brukspenning som betalas till fångar som avtjänar straff eller till häktade, 22) utkomststöd enligt lagen om utkomststöd (FFS 1412/1997), 23) verksamhets- eller andra bidrag på i genomsnitt högst 12 euro per dag som betalas för arbets- eller dagverksamhet som kommunen eller andra offentliga samfund som bedriver social- eller hälsovård eller allmännyttiga samfund ordnar för utvecklingshämmade, psykiatriska patienter, klienter inom missbrukarvården eller andra klienter inom socialvården, när bidraget stöder klientens vård, rehabilitering eller anpassning till samhället, 24) stöd för skolresor som avses i lagen om stöd för skolresor för studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter (FFS 48/1997) och som betalas till den studerande själv, 25) polisaspirants dagpenning. Avdrag som får göras från förvärvsinkomsten är: Kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen Som utgift för inkomstens förvärvande anses även kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, beräknade enligt kostnaderna för det billigaste fortskaffningsmedlet. Sådana kostnader kan dock dras av till ett belopp av högst euro och endast till den del de under skatteåret överstiger 500 euro (självriskandel). Anses något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel som billigaste fortskaffningsmedel enligt 1 mom., räknas avdraget ut så som skattestyrelsen årligen bestämmer med beaktande av den skäliga kostnadsökning som användningen av fortskaffningsmedlet för resor mellan bostaden och arbetsplatsen medför. Motorsågs- och skogsarbetaravdrag Har en skattskyldig använt motorsåg eller röjsåg vid fällning av träd, upparbetning av virke, skogsröjning eller annat med skogsröjning jämförbart arbete, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst av sådant arbete kostnaderna för användningen av sågen till ett belopp om 30 procent eller, om den skattskyldige yrkar på detta, 40 procent av den nämnda löneinkomsten. Har ett arbetslag om två personer använt samma såg, anses dessa kostnader utgöra 20 procent av varderas löneinkomst av arbetet och, om arbetslaget bestått av tre 16

17 personer, 15 procent av vars och ens löneinkomst av arbetet. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för löneinkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användningen av motorsåg, om de är större än vad som nämns ovan. Har en skattskyldig använt häst och körredskap eller traktor vid skogskörslor eller andra körslor, anses som utgift för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor till ett belopp om 60 procent av löneinkomsten av skogskörslor och 50 procent av löneinkomsten av andra körslor. På basis av vad den skattskyldige visar beaktas som utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande de verkliga kostnaderna för användning av häst och körredskap eller traktor, om de är större än vad som nämns ovan. Utgör den löneinkomst som avses i 1 mom. minst en tredjedel av den skattskyldiges inkomster, anses ytterligare 5 procent av löneinkomsten, dock högst 240 euro, utgöra utgifter för förvärvande eller bibehållande av denna löneinkomst (skogsarbetsavdrag). Avdrag för inkomstens förvärvande Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av: 1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande 620 euro, dock högst löneinkomstens belopp, 2) medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer och avgifter till arbetslöshetskassor, 3) kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen, till den del de enligt 93 inkomstskattelagen är avdragbara, 4) andra än i 2 och 3 punkten nämnda utgifter för förvärvande eller bibehållande av löneinkomst dock endast till den del deras sammanlagda belopp överstiger avdraget för inkomstens förvärvande. Den skattskyldige får med undantag av avdraget för inkomstens förvärvande inte dra av utgifter för förvärvande eller bibehållande av sjöarbetsinkomst. Avdrag för bostad på arbetsorten Om den skattskyldige på grund av sin egentliga arbetsplats läge har hyrt en bostad för eget bruk (bostad på arbetsorten) och även har en annan bostad där han eller hon bor med sin make eller minderåriga barn (stadigvarande bostad), avdras som den skattskyldiges utgifter för inkomstens förvärvande 250 euro för varje sådan hel kalendermånad då den skattskyldige haft två bostäder (avdrag för bostad på arbetsorten). Avdraget beviljas dock högst till ett belopp som motsvarar den hyra som den skattskyldige betalat för bostaden på arbetsorten. För att avdraget ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från 17

18 bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats. Den skattskyldige beviljas avdrag för bostad på arbetsorten under de förutsättningar som anges i 1 mom. även när den skattskyldige utöver bostaden på arbetsorten har en stadigvarande bostad på grund av en annan egentlig arbetsplats läge, även om den skattskyldige bor ensam i den stadigvarande bostaden. Om den skattskyldige på grund av den egentliga arbetsplatsens läge har beviljats bostadsförmån av arbetsgivaren, beviljas den skattskyldige avdrag för bostad på arbetsorten under de förutsättningar som fastställs i 1 och 2 mom. I detta fall beviljas avdraget högst till ett belopp som motsvarar bostadens naturaförmånsvärde. Avdrag beviljas inte om den skattskyldige har fått skattefri ersättning eller förmån med anledning boende på annan ort eller till den del som den skattskyldige med stöd av någon annan bestämmelse har dragit av kostnader i anknytning till användningen av bostaden i sin beskattning för skatteåret. Hushållsavdrag utgör dock inget hinder för beviljande av avdrag för bostad på arbetsorten. Om båda makarna uppfyller villkoren för avdraget och båda har yrkat på avdrag beviljas avdraget den make vars nettoförvärvsinkomst är större. Berättigade avdrag från nettoförvärvsinkomsten är bland annat: Obligatoriska försäkringspremier Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av arbetstagarens lagstadgade pensionspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och sjukförsäkringens dagpenningspremie samt de premier som han eller hon betalat för sin egen och sin makes obligatoriska pensionsförsäkring. En förutsättning för att den skattskyldiges egna eller makens pensionsförsäkringspremier är avdragsgilla är ytterligare att premier för samma försäkring inte har dragits av från inkomst av näringsverksamhet eller av lantbruk. Premierna för en obligatorisk pensionsförsäkring dras av från den makes förvärvsinkomst som har yrkat på avdrag. Yrkandet ska framställas innan beskattningen för avdragsåret har slutförts. Om avdraget inte kan göras så som makarna har yrkat, görs avdraget i första hand från den makes inkomster vars nettoförvärvsinkomst i statsbeskattningen är större. Vad som ovan i denna paragraf bestäms om obligatorisk pensionsförsäkring tillämpas på motsvarande sätt på sådan pensionsförsäkring enligt lagen om pension för företagare (FFS 468/1969) och lagen om pension för lantbruksföretagare (FFS 467/1969) vars tecknande inte är obligatoriskt på grund av att arbetsinkomsten är liten eller på grund av odlingsarealens storlek. Detsamma gäller motsvarande utländska pensionsförsäkringar. 18

19 Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd. Premierna får då uppgå till fem procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst euro i året. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att pension i form av ålderspension börjar betalas tidigast då den försäkrade fyllt 60 år. Med kollektivt tilläggspensionsskydd avses frivilligt tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar för sina anställda. Pensionsskyddet ska då bestämmas gruppvis enligt arbetsområde eller enligt andra motsvarande grunder så att det inte i verkligheten gäller namngivna eller annars individuellt bestämda personer. Ett arrangemang som är avsett att gälla endast en i arbetsgivarens tjänst varande person åt gången utgör inte kollektivt tilläggspensionsskydd. Premier för frivillig pensionsförsäkring som tecknats i en annan försäkringsanstalt än en sådan som har sitt hemvist eller fast driftställe i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet är inte avdragsgilla. Premier för sådan försäkring som betalats av en person som från utlandet flyttat till Finland, med undantag för en person som under de närmaste fem åren före flyttningen har varit allmänt skattskyldig i Finland, är dock avdragsgilla i denna persons beskattning för flyttningsåret och för de tre följande åren. Detta förutsatt att premierna grundar sig på en försäkring som har tecknats minst ett år innan personen flyttade till Finland. Avdrag för sjöarbetsinkomst Vid stats- och kommunalbeskattningen beviljas de som erhåller sjöarbetsinkomst enligt 74 avdrag för sjöarbetsinkomst från nettoförvärvsinkomsten. Detta är dock under förutsättningar som beskrivs nedan Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid statsbeskattningen beviljas utgör 18 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst euro. Det avdrag för sjöarbetsinkomst som vid kommunalbeskattningen beviljas utgör 30 procent av det sammanlagda beloppet av sjöarbetsinkomsten, dock högst euro. Utan hinder av 3 mom. höjs avdraget för sjöarbetsinkomst vid kommunalbeskattningen med 170 euro för varje hel kalendermånad under vilken fartyget inte anlöper finsk hamn eller annars rör sig inom finskt territorium, om den skattskyldige då arbetar på fartyget. Vid utgången av en tidsperiod som berättigar till förhöjning beviljas dock denna även för del av en kalendermånad. 19

20 Avdrag för nedsatt skattebetalningsförmåga Har en skattskyldigs skattebetalningsförmåga med beaktande av de inkomster och den förmögenhet som står till hans och hans familjs förfogande, av någon särskild orsak, såsom försörjningsplikt, arbetslöshet eller sjukdom, nedgått väsentligt, avdras från nettoförvärvsinkomsten ett skäligt belopp, dock inte mera än euro. Avdraget beviljas i hela hundra euro. På basis av kostnader som enbart beror på sjukdom kan den skattskyldiges skattebetalningsförmåga anses ha blivit väsentligt nedsatt endast om det totala beloppet av den skattskyldiges och hans familjs sjukdomskostnader under skatteåret uppgår till minst 700 euro och samtidigt utgör minst 10 procent av den skattskyldiges sammanlagda nettokapital- och nettoförvärvsinkomster. Som familjemedlemmar betraktas den skattskyldiges make och minderåriga barn. Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen Vid kommunalbeskattningen ska från en skattskyldig pensionstagares nettoförvärvsinkomst göras ett pensionsinkomstavdrag. Fullt pensionsinkomstavdrag räknas så att beloppet av full folkpension multipliceras med 1,37, varefter produkten minskas med beloppet av fullt grundavdrag och resten avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Är den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 70 procent av det överskjutande beloppet. Då fullt pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen räknas ut anses som full folkpension det belopp som under skatteåret har betalats till en ensamstående såsom full folkpension. Med avvikelse från vad som föreskrivs ovan beviljas en skattskyldig som denna lags bestämmelser om make tillämpas på pensionsinkomstavdrag för make vid kommunalbeskattningen. Pensionsinkomstavdraget för make beräknas enligt 2 och 3 mom. Såsom full folkpension för make ska betraktas det belopp som under skatteåret har betalats till make såsom full folkpension. Invalidavdrag vid kommunalbeskattningen Vid kommunalbeskattningen dras från en skattskyldig fysisk persons nettoförvärvsinkomst av 440 euro, om han genom sjukdom, lyte eller kroppsskada åsamkats bestående men på grund av vilket hans invaliditetsgrad enligt lämnade uppgifter är 100 procent. Om procenttalet är lägre, dock minst 30 procent, beviljas i avdrag en mot procenttalet svarande del av 440 euro. Avdraget beviljas dock högst till beloppet av annan nettoförvärvsinkomst än pensionsinkomst. Har den skattskyldige under skatteåret fått invalidpension som baserar sig på lagstadgat minimipensionsskydd, anses hans invaliditetsgrad utan särskild utredning vara 100 procent om full pension har beviljats, och 50 procent om delpension har beviljats, såvida inte den skattskyldiges invaliditetsgrad på basis av lämnade 20

21 uppgifter anses vara högre. Den skattskyldige bibehåller sin rätt till invalidavdrag enligt invalidpensionen även efter att invalidpensionen har ombildats till ålderspension. Genom förordning utfärdas närmare stadganden om de grunder enligt vilka invaliditetsgraden ska fastställas samt om den utredning som krävs för invalidavdrag. Invalidavdragets storlek bestäms på basis av annan förvärvsinkomst vid statsbeskattningen än pensionsinkomst, efter att avdrag för inkomstens förvärvande har gjorts. Utan hinder av 1 och 2 mom. får en skattskyldig som 1982 har haft skattepliktig inkomst, vid kommunalbeskattningen göra invalidavdrag till samma belopp som han hade rätt till vid kommunalbeskattningen för 1982, om han inte med stöd av gällande stadganden har rätt till större invalidavdrag. Studiepenningsavdrag vid kommunalbeskattningen Om en skattskyldig har fått i lagen om studiestöd avsedd studiepenning, ska från hans nettoförvärvsinkomst göras kommunalbeskattningens studiepenningsavdrag. Avdragets fulla belopp är euro, dock högst beloppet av studiepenningen. Avdraget minskas med 50 procent av det belopp som beloppet av den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger Förvärvsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen Vid kommunalbeskattningen görs från den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst ett förvärvsinkomstavdrag. Avdraget räknas på den skattskyldiges skattepliktiga löneinkomst, förvärvsinkomst av annat arbete, uppdrag eller tjänst som utförts för en annans räkning, bruksavgifter som anses utgöra förvärvsinkomst, dividender som ska beskattas som förvärvsinkomst, förvärvsinkomstandel av företagsinkomst som ska fördelas samt förvärvsinkomstandel av näringsverksamhet eller jordbruk för delägare i en sammanslutning. Avdraget utgör 51 procent av det belopp varmed de inkomster som avses i 1 mom. överstiger euro upp till ett inkomstbelopp av euro och 28 procent av det belopp som överstiger detta. Avdraget är dock högst euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger euro minskar avdraget med 4,5 procent av det belopp som nettoförvärvsinkomsten överstiger euro med. Grundavdrag vid kommunalbeskattningen Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovan nämnda avdragen inte överstiger euro, ska från denna dras av detta inkomstbelopp. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten. 21

22 Periodisering av inkomster och utgifter Lagens IV avdelning innehåller bestämmelser om periodisering av inkomster och utgifter. Med det menas bestämmelser om till vilket skatteår en inkomst eller en utgift ska anses höra. En inkomst anses hänföra sig till det skatteår under vilket den har lyfts eller antecknats på den skattskyldiges konto eller under vilket den skattskyldige annars har kunnat förfoga över den. Sådana avdrag från den skattskyldiges inkomst som baserar sig på den skattskyldiges utgifter ska, om inte något annat följer av särskilda skäl, göras för det skatteår under vilket betalningen skedde. Bestämmelser om förlustutjämning finns i lagens V avdelning. En fysisk persons förlust inom förvärvsinkomstslaget dras vid statsbeskattningen för de följande tio skatteåren av från skatteårets förvärvsinkomster och från skatteårets inkomster vid kommunalbeskattningen i den mån motsvarande inkomster uppkommer. Med förlust inom förvärvsinkomstslaget avses det belopp varmed summan av den skattskyldiges avdrag för förvärvsinkomsternas förvärvande eller bibehållande under skatteåret överstiger beloppet av hans skattepliktiga förvärvsinkomster. Förlust som härrör av näringsverksamhet och av jordbruk Förlust som härrör av näringsverksamhet (näringsförlust) och av jordbruk (jordbruksförlust) under ett skatteår dras av från näringsverksamhetens och jordbrukets resultat under de tio följande skatteåren, i den mån resultat uppkommer. Med näringsförlust avses ett enligt lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet uträknat förlustresultat och med jordbruksförlust ett enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk uträknat förlustresultat. En fysisk persons och ett dödsbos jordbruks- eller näringsförlust samt en beskattningssammanslutnings jordbruksförlust ska enligt 1 mom. dras av till den del som det inte under förluståret har yrkats att förlusten med stöd av 59 ska dras av från den skattskyldiges kapitalinkomster. Förlust som hänför sig till samfunds, näringssammanslutningars och samfällda förmåners övriga verksamhet Annan förlust för samfund, näringssammanslutningar och samfällda förmåner än närings- och jordbruksförlust ska dras av från inkomsten av den övriga verksamheten under de tio följande skatteåren i den mån inkomst uppkommer. Med förlust avses det belopp varmed de sammanlagda utgifterna för inkomstens förvärvande eller bibehållande, övriga avdragbara poster och avdragbara räntor under skatteåret (förluståret) överstiger det sammanlagda beloppet av de skattepliktiga inkomsterna. 22

23 Statsskatt och avdrag samt kommunalskatt I lagens VI avdelningens 1 kap finns bestämmelser om statsskatten och samfunds inkomstskatt och avdrag från skatten samt i avdelningens 2 kap finns bestämmelser om kommunalskatten. Noteras bör att även om 1 kap anges handla om statsskatten så finns regler i kapitlet som berör kommunalbeskattningen. T.ex. en skattskyldig får från skatten dra av en del av de belopp som han eller hon har betalt för arbete som utförts i en bostad eller fritidsbostad som han eller hon använder (hushållsavdrag) och en sådan i 16 c i lagen om studiestöd avsedd skattskyldig som avlagt en till avdrag berättigande examen inom föreskriven tid får från skatten dra av ett belopp som motsvarar amorteringarna på studielånet (studielånsavdrag). Hushållsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Studielånsavdraget görs i första hand från inkomstskatten till staten. Till den del avdraget överstiger beloppet av inkomstskatten till staten, görs avdraget från kommunalskatten, sjukförsäkringens sjukvårdspremie och kyrkoskatten enligt förhållandet mellan dessa skatter. Kommunalskatteprocenten Enligt mom. inkomstskattelagen ska fysiska personer och dödsbon för sin i kommunalbeskattningen beskattningsbara inkomst betala inkomstskatt till kommunen enligt en inkomstskattesats som fastställs enligt 66 kommunallagen. Enligt den bestämmelsen så är det kommunens fullmäktige som beslutar om kommunens inkomstskattesats. För samfund och samfällda förmåner har lagtinget bestämt inkomstskattesatsen i kommunalbeskattningen genom en uttrycklig bestämmelse om procentsatsen i 4 kommunalskattelagen. Avdrag av underskottsgottgörelse från den skattskyldiges olika skatter Den del av underskottsgottgörelsen som inte har dragits av enbart från statsskatten ska dras av från den skattskyldiges inkomstskatt till staten och från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten. Gottgörelsen ska i så fall efter att avdrag enligt 132 har gjorts fördelas mellan respektive skatter i förhållande till dessas belopp. Till den del särskild underskottsgottgörelse överskrider beloppet av den inkomstskatt som ska betalas på förvärvsinkomsten avdras den särskilda underskottsgottgörelsen från kommunalskatten, från sjukförsäkringens sjukvårdspremie och från kyrkoskatten i förhållande till dessa skatters belopp, efter det att från dessa skatter har dragits av andra avdrag. 23

24 1.2.2 Avvikelserna och särskilda bestämmelser i kommunalskattelagen Ovan har redovisats för resekostnadsavdraget i inkomstskattelagen. I kommunalskattelagen har intagits en bestämmelse som avviker från bestämmelsen i inkomstskattelagen. Självrisken är lägre på Åland (340 euro) i jämförelse med riket (500 euro). Dessutom bortses på Åland från självrisken om mer än hälften av kostnaderna utgörs av kostnader för resor med allmänt fortskaffningsmedel. Till resekostnader på Åland räknas även hyreskostnader som åsamkas skattskyldig genom att han eller hon på grund av kommunikationsförhållandena varit tvungen att hyra bostad på den ort arbetsplatsen är belägen. Maximiavdraget är dock lägre på Åland (6 000 euro) än i riket (7 000 euro). Med sjöarbetsinkomst avses både i inkomstskattelagen och i kommunalskattelagen löneinkomst i pengar eller pengars värde för arbete som ombord på ett fartyg med en bruttodräktighet om minst 100 registerton i samband med fartygets trafik utförs i anställning hos en redare eller någon annan därmed jämställbar, av skattestyrelsen bestämd arbetsgivare som sköter fartygets trafik, under förutsättning att fartyget används i utrikesfart eller under skatteåret huvudsakligen i kustfart eller om fartyget är underställt Ålands landskapsstyrelse och inte är en färja som sköter trafik längs allmän väg. På Åland dessutom om fartyget är underställt sjöfartsstyrelsen och används på havsområde. I riket dessutom om fartyget tillhör Sjöfartsverket, Rederiverket eller en annan redare och används på havsområden i uppdrag som beställts av en myndighet. Då namnet sjöfartsstyrelsen avskaffades årsskiftet och myndigheten fick namnet Sjöfartsverket så saknar den nämnda bestämmelsen i kommunalskattelagen betydelse och torde inte kunna tillämpas i de fall fartyget tillhör Sjöfartsverket, Rederiverket eller en annan redare och används på havsområden i uppdrag som beställts av en myndighet. Löneinkomst för arbete ombord på fartyg tillhörande Sjöfartverket och Rederiverket torde således inte kunna anses vara sjöarbetsinkomst i kommunalbeskattningen. Kommunalskatteintäkterna av samfund och samfällda förmåner redovisas till kommunerna enligt lagen om skatteredovisning (FFS 532/1998). Regler som avviker från reglerna i rikslagstiftningen om fastställande av en kommuns andel av kommunalskatteintäkterna av samfund och samfällda förmåner har intagits i 5a kommunalskattelagen. I kommunalskattelagen finns avdrag som saknar sin motsvarighet i inkomstskattelagen (sjukdomskostnadsavdrag (sjukkostnader överstigande 84 euro dras av från förvärvsinkomsten) och studieavdrag (340 euro för varje termin som man studerat avdras från nettoförvärvsinkomsten) samt ett allmänt avdrag (ett avdrag om fem procent från nettoförvärvsinkomsten)). 24