Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland

Transkript

1 Örjan Andersson Solveig Cornér Jonas Heikkilä Henrik Huldin Gun-Britt Lejonqvist Kenneth Lundin Auditering av kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland PUBLIKATIONER AV RÅDET FÖR UTVÄRDERING AV HÖGSKOLORNA :

2 ISBN (tryckt) ISBN (pdf) ISSN Utgivare: Rådet för utvärdering av högskolorna Pärm: Juha Ilonen Layout: Pikseri Julkaisupalvelut Esa Print Oy Tammerfors 2009

3 Förord Rådet för utvärdering av högskolorna auditerar alla finländska högskolors kvalitetssäkringssystem före utgången av Den centrala målsättningen är att stöda högskolorna i deras arbete för att utveckla sina kvalitetssäkringssystem i enlighet med de europeiska kvalitetssäkringsprinciperna 1 och påvisa att kvalitetssäkringen på högskolenivå är både kompetent och konsekvent i Finland. En avsikt med auditeringarna är således också att förstärka de finländska högskolornas konkurrenskraft på den globala utbildningsmarknaden. På det nationella planet är målsättningen att samla och sprida god praxis, samt att främja dess användning i högskolorna och därmed utveckla högskoleutbildningen i sin helhet. Det bör påpekas att alla högskolor deltar frivilligt i auditeringarna, också de som inte hör till undervisningsministeriets förvaltningsområde. Som ett resultat av detta är det möjligt att år 2011 samla ett internationellt sett unikt utvärderingsmaterial som täcker alla högskolor i landet och som är enhetlig med avseende på metod. Utgångspunkten för auditeringen av kvalitetssäkringen är en utvecklande utvärdering som utvecklats till en stark tradition i Finland och som också högskolorna konstaterat att stöder deras egen verksamhet och autonomi. Som grund för denna metod ligger en tilltro till högskolans eget ansvar för verksamhetens kvalitet. Högskolan besluter själv om sitt kvalitetssäkringssystem och i auditeringen utvärderas dess ändamålsenlighet: omfattning, funktionsduglighet och effekt. Auditeringsmodellens utvecklingsskede förverkligades I november 2007 publicerade Rådet för utvärdering av högskolorna en ny upplaga av auditeringshandboken 2. I handboken har man definierat auditeringens mål, objekt, metoder, kriterier och följder. Handboken följer de allmänna principer och förfaringssätt som fastställdes i den gamla handboken men med vissa preciseringar på basen av den respons som samlats från högskolorna och auditörerna samt på basen av utvärderingsrådets egna erfarenheter. Respons 1 Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area. European Association for Quality Assurance in Higher Education. Helsinki: Multiprint. ( / 2 Korkeakoulujen laadunvarmistusjärjestelmien auditointi. Auditointikärsikirja vuosille Korkeakoulujen arviointineuvoston julkaisuja 7:2007.En svensk version publicerades samma år (9:2007).

4 insamlas också i framtiden från alla som deltagit vid en auditering och efter ungefär tre år från auditeringen arrangeras ett uppföljnings- och utvecklingsseminarium för de auditerade högskolorna. År 2009 inleds också utvecklingen av den metod som skall användas i auditeringens andra omgång. Enligt responsen från högskolorna och auditeringsrapporterna har auditeringarna klart satt fart på kvalitetssäkringssystemens systematiska utveckling och förfaringssätt. Kvalitetssäkringen förefaller ha gett både verktyg för den interna ledningen och styrt högskolorna till att utveckla sina aktiviteter som helhet. Man kan med fog säga att auditeringsprocesserna och den offentliga rapporteringen om högskolornas system har ökat och fördjupat diskussionen om kvalitet samt högskolornas och deras intressegruppers ömsesidiga växelverkan. Ansvaret för utnyttjandet och tillämpandet av utvärderingskunskapen ligger hos högskolorna själva och de hittills utförda auditeringarna bevisar att metoden befrämjar detta. Jag vill, å Rådets för utvärdering av högskolorna (RUH) vägnar, rikta ett speciellt tack till Högskolan på Åland för deltagandet i auditeringen. Jag vill även tacka auditeringsgruppens medlemmar för ett sakkunnigt och engagerat arbete. Riitta Pyykkö, professor Ordförande för Rådet för utvärdering av högskolor

5 Innehåll Auditeringsgruppen Inledning Mål för auditeringen Objekt för auditeringen Auditeringsprocessen Auditeringsavtalet Auditeringsmaterialet Auditeringsbesöket Auditeringsrapporten Högskolan på Åland och dess kvalitetssäkringssystem. Organisation och administration. Verksamhetsidé. Kvalitetssäkringssystemet och dess delar Auditeringsresultat. Definition och dokumentation av målen, funktionerna, aktörerna och ansvarsfördelningen med avseende på högskolans kvalitetssäkringssystem. Omfattningen och effekten av kvalitetssäkringen av högskolans grundläggande uppgifter.. Den examensinriktade utbildningen.. Forsknings- och utvecklingsarbete.. Samhällelig växelverkan, genomslagskraft och regionutvecklingsarbete.. Stöd- och servicefunktioner.. Rekrytering och utveckling av personalen. Kvalitetssäkringssystemets anknytning till ledning och styrning av verksamheten. Högskolepersonalens, studenternas och externa intressegruppers medverkan i kvalitetssäkringen. Ändamålsenligheten och tillgängligheten av den information som kvalitetssäkringssystemet tar fram.. Ändamålsenligheten och tillgängligheten av informationen inom högskolan.. Ändamålsenligheten och tillgängligheten av informationen med avseende på högskolans externa intressegrupper. Uppföljning, utvärdering och fortgående utveckling av kvalitetssäkringssystemets funktion. Kvalitetssäkringssystemet som helhet

6 .... Konklusioner Styrkor och god praxis i kvalitetssäkringssystemet Utvecklingsrekommendationer Auditeringsgruppens helhetsutvärdering av kvalitetsäkringssystemet vid Högskolan på Åland Beslut fattat av Rådet för utvärdering av högskolorna om auditeringens resultat Bilagor : Auditeringskriterier : Auditeringsbesökets program...

7 Auditeringsgruppen Ordförande TkD, docent Örjan Andersson är rektor vid Yrkeshögskolan Novia och VD för Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, som är högskolans huvudman. Andersson har lett arbetet med att bygga upp den nya högskolan, som är ett resultat av en samgång mellan Svenska yrkeshögskolan och Yrkeshögskolan Sydväst. Yrkeshögskolan Novia, som inledde sin verksamhet 2008, har certifikat enligt ISO9001 och ISO Tidigare har Andersson bl. a. verkat som överlärare , som chef för teknikutbildningen och som rektor vid Svenska yrkeshögskolan. Högskolan godkändes av Rådet för utvärdering av högskolorna i den auditering som genomfördes Andersson har även från forskningsinstitut och näringsliv erfarenhet av kvalitetssäkring, såväl i Finland som utomlands. Bland förtroendeuppdragen kan nämnas medlemskap i styrelserna för Åbo Akademi 2006 och Arene Yrkeshögskolerektorernas råd r.f , samt ett antal stiftelser och aktiebolag. Medlemmar PeM Solveig Cornér 3 arbetar som planerare med uppgifter inom strategisk planering för den svenskspråkiga undervisningen och regionala Helsingforsalliansen vid Enheten för Svenska ärenden vid Helsingfors universitets utvecklingsavdelning. Fram till början av 2009 var Cornér anställd vid Arcada som projektchef för kvalitetsarbetet med ansvar för yrkeshögskolans interna och externa kvalitetssäkring. Åren var hon anställd som projektplanerare vid Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH) och koordinerade Svenska yrkeshögskolans och Svenska handelshögskolans auditeringar. Cornér är för andra året utnämnd till internationell expert för nationella auditeringar för NOKUT (Nasjonalt organ for kvalitet i utdanningen) och deltagit som medlem i expertgruppen för auditeringen av universitetet i Stavanger Solveig Cornér valdes till viceordförande vid gruppens möte den

8 Fil. stud. Jonas Heikkilä är för tillfället anställd som projektplanerare vid Åbo Akademis kvalitetsenhet där han arbetar med verksamhetshandböcker för administration, utveckling av undervisningen och elektroniskt kursfeedbacksystem. Heikkilä har också varit studentrepresentant bl.a. i Åbo Akademis styrelse och kvalitetsnämnd. Jonas Heikkilä har fungerat som auditör vid RUH:s auditering av Svenska handelshögskolan och som utvärderare av kvalitetsenheter inom universitetsutbildning. FM, DE Henrik Huldin fungerar som företagsrådgivare för Sydspetsens nyföretagscentral r.f. Huldin har en mångårig erfarenhet från företagsvärlden på chefsposter samt som egenföretagare. Som utvecklingschef vid yrkeshögskolan Sydväst med helhetsansvar för yrkeshögskolans forsknings- och utvecklingsverksamhet medverkade Huldin aktivt i utvecklingen av yrkeshögskolans kvalitetssystem och det certifierade miljöledningssystemet Henrik Huldin har varit ordinarie medlem i nämnden för högskolornas specialiseringsstudier , ordförande för utvärderingen av Arcadas specialiseringsstudier för hygienskötare och specialiseringsstudier i jourpoliklinisk vård samt medlem i den externa utvärderingsgruppen för helhetsutvärderingen av Arcada HVL, överlärare Gun-Britt Lejonqvist arbetar som programledare för utbildningsprogrammet i vård vid Arcada, Avdelningen för idrott-, social- och hälsovård. Hon har varit ansvarig och deltagit i forskningsprojekt om vårdarbete och utbildning samt forskat och publicerat om bl.a. kompetens och evidens. Lejonqvist var medlem i utvärderingskommittén som utvärderat magisterprogrammet i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa 2003 samt deltog som sekreterare i den interna auditeringen av akutvårdprogrammet vid Arcada Som programledare ansvarade hon för vårdavdelningens självutvärderingsrapport Sekreterare Projektplanerare Kenneth Lundin, RUH.

9 Inledning. Mål för auditeringen Auditeringen av högskolornas kvalitetssäkringssystem avser att: klarlägga vilka kvalitetskrav högskolan har ställt på sin verksamhet bedöma med vilka förfaranden och processer högskolan upprätthåller och höjer kvaliteten på utbildningen och sin övriga verksamhet bedöma huruvida kvalitetssäkringen vid högskolan fungerar som den bör, huruvida högskolans kvalitetssäkringssystem tar fram ändamålsenlig information med tanke på utvecklingen av verksamheten och huruvida systemet ger upphov till verkningsfulla, kvalitetshöjande utvecklingsåtgärder. Vid auditeringen utvärderas kvalitetssäkringssystemet i förhållande till auditeringskriterierna, tas fram starka sidor och god praxis samt ges rekommendationer till högskolorna gällande utvecklingen av kvalitetssäkringen.. Objekt för auditeringen Auditeringens fokus ligger på två nivåer: på högskolans kvalitetssäkring som helhet och på kvalitetssäkring av högskolans grundläggande uppgifter. Auditeringen riktas på det kvalitetssäkringssystem som respektive högskola har utvecklat utgående från sina egna utgångspunkter och målsättningar. Vid auditeringen utvärderas kvalitetssäkringssystemets omfattning, funktionsduglighet, öppenhet och kommunikativitet, genomslagskraft samt på vilket sätt högskolan följer upp, utvärderar och utvecklar sitt kvalitetssäkringssystem. Auditeringsobjekten är: 1. Definition och dokumentation av målen, aktiviteterna och aktörerna samt ansvarsfördelningen med avseende på högskolans kvalitetssäkringssystem 2. Omfattningen och effekten av kvalitetssäkringen av högskolans grundläggande uppdrag a) Examensinriktad utbildning 4 4 Examensinriktad utbildning avser utbildning som leder till examen inom första, andra och tredje cykeln.

10 b) Forskning/forsknings- och utvecklingsarbete c) Samhällelig växelverkan, genomslagskraft och regionutvecklingsarbete 5 d) Stöd- och servicefunktioner (bl.a. biblioteks- och informationstjänster, karriär- och rekryteringstjänster samt internationella tjänster) e) Rekrytering och utveckling av personalen 3. Kvalitetssäkringssystemets anknytning till ledning och styrning av verksamheten 4. Högskolepersonalens, studenternas och de externa intressegruppernas medverkan i kvalitetssäkringen 5. Ändamålsenligheten och tillgängligheten av den information som kvalitetssäkringssystemet tar fram a) inom högskolan b) med avseende på högskolans externa intressegrupper 6. Uppföljning utvärdering och fortgående utveckling av kvalitetssäkringssystemets funktioner 7. Kvalitetssäkringssystemet som helhet. Vid auditeringen används en uppsättning kriterier som är uppdelade enligt fyra olika utvecklingsskeden av kvalitetssäkringssystemet. Kriterierna innehåller följande karaktäriseringar av kvalitetssäkringen i samtliga objekt för auditeringen: bristfälliga, inledande, under utveckling och inarbetade (se kriterieuppsättningen i bilaga 1). Rapporten redogör för auditeringsgruppens bedömning av kvalitetssäkringssystemets utvecklingsskede för varje auditeringsobjekt (inklusive underpunkterna 2 a e och 5 a b). Utgående från bedömningarna gör auditeringsgruppen en framställan till Rådet för utvärdering av högskolorna (RUH), antingen om godkänd auditering av kvalitetssäkringssystemet eller förnyad auditering. 5 Samhällelig genomslagskraft och regionutvecklingsarbete innehåller i detta sammanhangäven påbyggnadsstudier (inkl. specialiseringsstudier) samt undervisning inom det öppna universitetet och den öppna yrkeshögskolan.

11 Auditeringsprocessen. Auditeringsavtalet Auditeringsavtalet mellan Rådet för utvärdering av högskolorna och Högskolan på Åland undertecknades I avtalet fastställdes utöver auditeringsobjekten även tidtabellen för auditeringsprocessen, auditeringsgruppens nationalitet och språket för auditeringen, auditeringsbesökets längd, ansvaret för kostnaderna för auditeringen samt högskolans samtycke till förnyad auditering ifall auditeringen inte blir godkänd. Man beslöt att auditeringsgruppen skulle bestå av medlemmar från Finland.. Auditeringsmaterialet Enligt auditeringshandboken skall auditeringsmaterialet sammanställas av högskolan så att det erbjuder auditeringsgruppen tillräckligt med information och belägg för omfattningen, funktionsdugligheten, effekten samt öppenheten och informativiteten vid utvärderingen av kvalitetssäkringssystemet och de grundläggande uppgifterna. Med hjälp av auditeringsmaterialet bör auditörerna få en bild av högskolans organisation, kvalitetssäkringssystem, dess förhållande till styrsystemet för verksamheten samt evidens att kvalitetssäkringssystemet fungerar. Följande basmaterial levererades av Högskolan på Åland: 6 ett diagram över kvalitetsledningssystemets anknytning till styrning av verksamheten helhetsbild över Högskolan på Åland en redogörelse för kvalitetsledningssystemets utveckling ett diagram över kvalitetsledningssystemet diagram över högskolans organisation samt antalet studerande och personalstyrka 6 Högskolan på Åland använder begreppet kvalitetsledningssystem i sin dokumentation av kvalitetssäkringssystemet. I denna rapport används begreppet kvalitetsledningssystem då texten är direkt tagen ur högskolans dokumentation. I övrigt används begreppet kvalitetssäkringssystem. Se närmare om begreppen som anknyter sig till auditeringen i Auditering av högskolornas kvalitetssäkringssystem. Auditeringshandboken för åren , Publikationer av rådet för utvärdering av högskolorna, 9:2007, Bilaga 1.

12 högskolans SWOT-analys en sammanfattning av de viktigaste utvecklingspunkter som uppdagats genom kvalitetsledningssystemet samt de åtgärder som vidtagits/verkställts kvalitetsdokumentation. Syftet med bevisen/proven som högskolan samlat in är att verifiera, att kvalitetssäkringssystemet fungerar. För varje objekt som är definierat i auditeringshandboken bör evidens finnas. Ur materialet bör framkomma vilket bevis/ prov hör till vilket objekt. Högskolan på Ålands auditeringsmaterial levererades den 6.3 till RUH och det vidaresändes omedelbart till auditeringsgruppen. Auditeringsgruppen bad om följande tilläggsmaterial: lagar och förordningar som direkt berör högskolan samtliga utbildningsavtal som uppgjorts med landskapsregeringen gällande strategidokument mätare över verksamheten samt mätare som används i ledning och styrning av verksamheten kort beskrivning av Q-teamet undervisningsplaner för två utbildningsprogram dokumentation om personalens kompetens/utveckling/fortbildning forskningsnämndens senaste verksamhetsberättelse bevis på branschrådens funktion bevis på utvärderingar av kurser och studiehelheter. Rektorn för Högskolan på Åland, Agneta Eriksson-Granskog, presenterade högskolans kvalitetssäkringssystem samt auditeringsmaterialet som levererats på förhand vid gruppens möte den Auditeringsbesöket Auditeringsgruppens ordförande Örjan Andersson och projektplanerare Kenneth Lundin (RUH) besökte Högskolan på Åland vid ett informations- och diskussionstillfälle den Under tillfället presenterades målen, objekten och kriterierna samt genomförandet av auditeringen. Utöver Anderssons och Lundins presentationer höll även rektor Agneta Eriksson-Granskog ett inledningstal och publiken som bestod av lärare, studenter och personal ställde frågor och deltog i diskussionen. Det egentliga auditeringsbesöket ordnades (program, bilaga 2). Målet för auditeringsbesöket var att fastställa och komplettera den bild man fått av högskolans kvalitetssäkringssystem utgående från materialet för

13 auditeringen. Programmet för besöket gjordes upp enligt den modell som beskrivs i auditeringshandboken. Under den första dagen intervjuades ledningen, programledare, studenter, lärare, representanter för stödfunktionerna, representanter för huvudman samt externa intressegrupper. Målet var att skapa en helhetsbild av högskolans kvalitetssäkringssystem. Under den andra dagen besökte auditeringsgruppen på förhand valda enheter. Man intervjuade representanter för öppna högskolan samt representanter för forskning, utveckling och uppdragsverksamheten. Auditeringsgruppen delade sig sedan i två mindre grupper och intervjuade representanter för högskolans samtliga utbildningsprogram. Auditeringsbesöket avslutades med slutplädering med ledningen.. Auditeringsrapporten Auditeringsgruppen författade en rapport på basen av det insamlade och analyserade materialet från auditeringsprocessen. Rapporten sammanställdes gemensamt så att gruppens specialkännedom kunde utnyttjas vid granskningen av auditeringsobjekten. RUH:s planerare ansvarade för rapportens delar som innehöll beskrivningar om auditeringsprocessen, högskolan och dess kvalitetssäkringssystem samt hela rapportens enhetliga struktur. Högskolan gavs möjlighet att kontrollera fakta före rapporten behandlades av rådet för utvärdering av högskolorna.

14 Högskolan på Åland och dess kvalitetssäkringssystem I kapitel 3 beskrivs organisationsstrukturen, administrationen, verksamhetsidén och kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland utgående från det auditeringsmaterial som levererats.. Organisation och administration Högskolan på Åland inrättades 2003 efter en 5-årig försöksperiod då yrkeshögskoleundervisningen utvecklades i landskapet. De av landskapets skolor som erbjöd yrkeshögskoleutbildning samverkade inom ramen för ett samarbetsnätverk benämnt Ålands Yrkeshögskola. Grunden för verksamheten var en lag om försöksverksamhet med yrkeshögskoleutbildning på Åland. När Högskolan på Åland bildades infogades dessutom verksamheten vid Ålands högskola i den nya organisationen. Landskapet Åland är huvudman för verksamheten som bedrivs med stöd av landskapslagen om Högskolan på Åland (2002:81) och landskapsförordningen om Högskolan på Åland (2002:87). De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2006:65) samt FFS 248/2005 (548/2005). Den examensinriktade utbildningen som leder till yrkeshögskoleexamen genomförs inom utbildningsprogrammen för elektroteknik, företagsekonomi, hotell- och restaurangservice, informationsteknik, maskinteknik, sjöfart och vård. Vid högskolan bedrivs dessutom kursverksamhet, fortbildningsverksamhet, forsknings- och utvecklingsverksamhet, kunskapsspridning och samverkan med det omgivande samhället samt biblioteks- och informationsverksamhet. Förvaltningen och övervakningen av verksamheten handhas av en styrelse. Styrelsemedlemmarnas mandattid är fyra år. Styrelsen är högskolans högsta förvaltningsorgan. Flertalet medlemmar skall vara företrädare för de delar av arbetslivet och den vetenskapliga forskning som berörs av utbildningen. I styrelsen skall ingå en representant för personalen och en representant för de studerande, vilka utses för två år i sänder.

15 Högskolan är indelad i en fakultet för examensinriktad utbildning och forskning, en enhet för högskolans kursverksamhet benämnd Öppna högskolan, ett högskolebibliotek för biblioteksservice till studerande, lärare och forskare samt ett rektorskansli för personal-, ekonomi-, IT- och fastighetsfrågor. Högskolan hade den sammanlagt 410 studerande på utbildningsprogram och ca 2000 deltar årligen i den öppna kursverksamheten. Antalet anställda uppgår till drygt 60 personer. Organisationsschema Högskolan på Åland Högskolestyrelse Ordförande Rektor Ledningsgrupp Rektoratet, enhetschefen, ekonomi- och personalchefen, programledarna, bibliotekschefen och IT-chefen Branschråd Antagningsnämnd Examensnämnd Forskningsnämnd Inernationell nämnd Biblioteksnämnd Fakulteten för examensinriktad Öppna högskolan Högskolebiblioteket Rektorskansli utbildning och forskning Enhetschef Bibliotekschef Rektor Vicerektor Kursverksamhet Utbildningsprogram Universitetskurser Studerandeservice Rektorat Företagsekonomi Öppna föreläsningar Rektor Programledare Planerare Forskningsbibliotek Vicerektor Elektroteknik Allmän fortbildning Informatiker Ekonomi- och personalfrågor Programledare Allmänna uppdrag Ekonomi- och personalchef Öppna programkurser Hotell- och restaurangservice Planerare Programledare IT-avdelningen Sjöfartsfortbildning IT-chef Informationsteknik Sjöfartsuppdrag Programledare Kursplanerare Kvalitetsledning Q-Team Maskinteknik - Maskinbefäl Studerandeservice Programledare Studerandekansli Sjöfart - Sjökapten Programledare Vård Programledare Studerandeservice Fastighetskötsel Lokalvård Bild. Organisationsschema för Högskolan på Åland

16 . Verksamhetsidé Högskolans på Åland verksamhetsidé, vision och målsättningar finns dokumenterade bl.a. i dokumentationen för kvalitetssäkringssystemet (dokument 1050) och i högskolans strategi för åren , som godkänts av högskolans styrelse, samt i verksamhetsberättelsen (2007). Enligt verksamhetsidén, som den är beskriven i kvalitetsdokumentationen, ska Högskolan på Åland erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på vedertagen kunskap. Högskolan skall också generera ny kunskap som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studie- och arbetsmiljö högskolan erbjuder. Verksamheten vid Högskolan på Åland styrs av landskapslag 2002:81, LL om Högskolan på Åland, utfärdad i Mariehamn den 26 november 2002 och landskapsförordning nr 2002:87, LF om Högskolan på Åland, utfärdad den 5 december 2002 i Ålands författningssamling (ÅFS). Enligt dessa styrdokument är högskolans uppgifter: Högskolan har till uppgift att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Vid högskolan kan bedrivas forsknings- och utvecklingsarbete, uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov. Högskolan skall informera om sin verksamhet samt samverka med arbetslivet och det omgivande samhället. I verksamheten skall det finnas ett nära samband mellan forskning och utbildning. Vetenskapens trovärdighet, fri forskning och god forskningssed skall värnas. (ÅFS 2002:81, 2 ) Utbildningen ordnas i form av utbildningsprogram som leder till högskoleexamen och i form av kurser i de ämnen och i den omfattning som bestäms särskilt. Om en utbildning som bedrivs i kursform uppfyller de krav som ställs på en högskoleutbildning enligt detta kapitel och de särskilda krav landskapsregeringen föreskriver i en landskapsförordning kan högskoleexamina utfärdas även för sådana utbildningar. (ÅFS 2002:81, 3 ) De högskoleexamina som får avläggas vid högskolan är de examina som benämns yrkeshögskoleexamina. (ÅFS 2002:87, 2 ) Högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter inom det aktuella utbildningsområdet, ge den studerande förmåga till självständig och kritisk bedömning

17 och självständig problemlösning, ge den studerande beredskap att möta förändringar i arbetslivet samt utveckla förmågan och intresset att följa kunskapsutvecklingen. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Verksamheten skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar, främja principen om alla människors lika värde samt främja internationell förståelse och jämställdhet mellan könen. Verksamheten skall bygga på ekologiska grundprinciper och präglas av respekt för och hänsyn till miljön.verksamheten skall genom pedagogiskt utvecklingsarbete samt pedagogisk och yrkes- eller ämnesanknuten fortbildning garantera en god kvalitativ nivå på utbildningen. (ÅFS 2002:81, 4 ) Den högskoleutbildning som ordnas i form av utbildningsprogram som leder till högskoleexamen skall med gymnasialstadieutbildningen som grund och utgående från arbetslivets krav och kravet på att utveckla detta ge den studerande sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra expertuppgifter i arbetslivet. Utbildningsprogrammen inriktas på särskilda sektorer inom arbetslivet som kräver yrkeskunskap. (ÅFS 2002:81, 20 ) Strategi och målsättningar I sitt strategidokument för åren fastställer högskolan som sin vision att vara en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktivt för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. I sin strategi har högskolan fastställt följande övergripande målsättningar: Högskolan skall ha en större autonomi, för att kunna bedriva en effektivare utveckling. Högskolan skall erbjuda högklassig samhällsnyttig och arbetsmarknadsrelevant utbildning baserad på forskning och vedertagen kunskap. Högskolan skall vara väl etablerad och ha en hög status i det åländska samhället. Högskolan skall arbeta för internationalisering, globalisering och digitalisering, bl.a. genom samarbete med andra högskolor. Verksamheten skall bedrivas så att studerande och personal uppskattar den studie- och arbetsmiljö högskolan erbjuder.

18 Studenterna med examen från Högskolan på Åland skall vara attraktiva på arbetsmarknaden och ha hög social kompetens samt vana vid näringslivets umgängesregler. Högskolan skall bedriva en verksamhet så att bästa möjliga tvärvetenskapliga synergier tas tillvara och utvecklas i enlighet med näringslivets behov. Högskolan skall bedriva utbildning där nya pedagogiska metoder utnyttjas och högskolebiblioteket används som en pedagogisk resurs. Den examensinriktade utbildningen inom första cykeln i Bolognaprocessen är högst prioriterad inom högskolans verksamhetsområden. Högskolan skall ha ett kvalitetssäkringssystem, för kvalitetssäkring och system för utveckling av utbildningarna den tillämpade forskningen och samverkan med det omgivande samhället. För sin verksamhet ställer högskolan följande mål och vill vara 7 : en regional profilhögskola som utgår från och utgör ett medel vid utvecklingen av ett åländskt arbets- och näringsliv i nationell och internationell samverkan en kreativ samarbetsmiljö och pedagogisk inlärningsmiljö präglad av en helhetskoordinering av högskolan, där de studerandes inflytande beaktas på samtliga nivåer en innovativ och nydanande högskola som tillgodoser behovet av högre utbildning i landskapet med forskningsnätverk nationellt och internationellt en central aktör i forsknings- och utvecklingsverksamheten i landskapet baserat på ett utbildnings- och forskningspolitiskt program, som utarbetas i samråd mellan högskolan och landskapsregeringen en aktiv aktör i ett innovationssystem på Åland bestående av högskola, näringsliv och offentlig förvaltning en internationellt erkänd högskola i dynamisk utveckling och tillväxt i paritet med arbetslivets och hela det åländska samhällets behov och förutsättningar. 7 Verksamhetsberättelse 2007.

19 . Kvalitetssäkringssystemet och dess delar Bakgrund och kvalitetspolicy Ålands sjöfartsläroverk och Ålands Tekniska läroverk, som ingick i Ålands yrkeshögskola och erbjöd utbildning till däcks- och maskinbefäl, ålades att utveckla ett kvalitetssystem och genomgå extern utvärdering våren Kravet gällde alla yrkeshögskolor, andra stadiets skolor och övriga kursarrangörer i Finland som anordnande utbildning som följer den internationella STCWkonventionen för utbildning av sjöfarare. Utvecklingsarbetet och kvalitetsdokumenteringen inleddes i samverkan med ledning, lärare och övrig personal och vid den externa utvärderingen våren 1998 godkändes båda skolorna. Efter 1998 har interna revisioner av kvalitetssäkringssystemet utförts regelbundet samt ytterligare externa utvärderingar 2002 och När högskolan bildades 2003 påbörjades också arbetet med ett kvalitetssäkringssystem för hela verksamheten. Erfarenheterna och materialet från de tidigare sjöfartsutbildningarna tillvaratogs. År 2007 hade kvalitetssäkringssystemet kompletterats med dokument så att den examensinriktade utbildningen, kursverksamheten, forskning och utveckling, samverkan med det omgivande samhället och biblioteket var inkluderade i systemet. I sin kvalitetspolicy (dokument 1060) fastställer Högskolan på Åland sin målsättning att erbjuda högklassig aktuell utbildning på eftergymnasial nivå. En utexaminerad studerande från högskolan ska inneha den kompetens som krävs inom yrkesområdet och värderas högt på arbetsmarknaden. Utbildningen ska ge teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i grupp utföra yrkesarbete med expertkompetens. Högskolan betonar färdigheter att självständigt söka kunskap som grund för att upprätthålla professionell kompetens i enlighet med principen om livslångt lärande. Kursverksamheten inom högskolans kompetensområden, fortbildningen, uppdragsutbildningen och de akademiska kurserna som erbjuds i samarbete med andra högskolor och universitet ska i genomförande och kursnivå motsvara Högskolans på Åland och dess olika samarbetspartners kravnivå. Verksamheten som utgör utbildningsgrund för olika behörigheter ska fylla minst de krav nationella och internationella myndigheter och organisationer ställer. Vidare konstateras att samverkan med det åländska samhället och dess näringar samt forsknings- och utvecklingsarbetet ska garantera att verksamheten är samhällsnyttig och att den fortlöpande får aktuella impulser. Genom pedagogisk och fackämnesanknuten utveckling, fortbildning och forskning

20 ska verksamhetens höga kvalitet garanteras. Dessutom ska fortlöpande utvärdering och utveckling ingå i högskolans verksamhet och i detta arbete ska information och kommunikation vara prioriterade funktioner. Kvalitetssäkringssystemets uppbyggnad och struktur Kvalitetssäkringssystemet finns dokumenterat öppet för alla på högskolans hemsidor ( info/kvalitetssäkring). Huvuddokumentet är kvalitetshandboken och ISO standarden har legat till grund vid framtagning av den. Dokumenteringen i kvalitetshandboken täcker all verksamhet i högskolan det vill säga den examensinriktade verksamheten, Öppna högskolan, högskolebiblioteket, forskning och utveckling och samverkan med samhälle. Dokumentationen är strukturerad enligt nio huvudkapitel. Den första delen beskriver övergripande funktioner, resurser och organisation. Dokumentationen av kapitel 2 6 är uppbyggda enligt verksamhetens kärnprocesser (inklusive biblioteket) med dit tillhörande ansvarsfördelningar. Kapitel sju är en samling av lagar, förordningar och interna styrdokument. I det nästsista kapitlet finns modellblanketter för exempelvis utvärderingar och interna revisioner. Det sista kapitlet innehåller kvalitetsdokument specifika för särskilda utbildningsprogram såsom för uppfyllande av krav på behörighetsgivande utbildning. Enligt den externa utvärderingen av sjöfartsutbildningarna år 2007 uppfyller kvalitetssäkringssystemet de externa krav som valda delar ur STCW 95 -konventionen (Standards of Training, Certification and Watchkeeping for Seafarers) ställer på institutioner som ger utbildning för sjöfartspersonal. Enligt dokumentationen (dokument 1030) är avsikten med kvalitetssäkringssystemet att beskriva högskolans verksamhet samt att utgöra ett verktyg för fortlöpande utveckling av verksamheten. Systemet har två huvudsakliga tyngdpunkter: att beskriva vad som sker inom högskolans verksamhet och hur detta utförs. I detta sammanhang är beskrivningar av hur information förmedlas och kommunikation sker inom organisationen att erbjuda fungerande rutiner för kontinuerlig utvärdering av verksamheten på olika nivåer och utveckling av den på basen av utvärdering. Sedan 2008 leder ett kvalitetsteam, benämnt Q-team, arbetet. Rektorn är teamets ordförande och högskolans olika enheter och verksamheter är representerade. Det är planerat att Q-teamet utökas med en studentrepresentant under våren 2009.

21 Högskolan på Ålands kvalitetsledningssystem Kapitel 1000 ALLMÄN INFORMATION -om högskolan -om kvalitetsledningssystemet Kapitel 2000 EXAMENSINRIKTAD VERKSAMHET Kapitel 3000 ÖPPNA HÖGSKOLAN Kapitel 4000 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Kapitel 5000 FORSKNING OCH UTVECKLING Kapitel 6000 SAMVERKAN MED SAMHÄLLET Kapitel 7000 EXTERNA OCH INTERNA STYRDOKUMENT Kapitel 8000 BLANKETTER Kapitel 9000 PROGRAM- OCH ENHETSSPECIFIKA TILLÄGG Bild. Högskolan på Ålands kvalitetsledningssystem För uppföljningen av verksamheten genomförs årligen interna revisioner. Enligt kvalitetsdokumentationen (dokument 1066) uppgörs årligen ett revisionsprogram av kvalitetsansvarig och godkänns av rektor. Likaså utses revisorsgruppen av rektorn. Kvalitetsdokumentationen fastställer vidare procedurerna för genomförandet, rapporteringen och uppföljningen. Ansvarfördelningen mellan kvalitetsansvarig och revisor (revisorsgrupp) är dokumenterade. Externa utvärderingar och auditeringar hör också till högskolans kvalitetssäkringssystem. Detta fastställs bl.a. i landskapslagen. De sjöbehörighetsgivande utbildningsprogrammen vid högskolan deltar i de externa auditeringarna som krävs enligt STCW 95-konventionen och högskolan deltar i övriga externa auditeringar då rektor finner det ändamålsenligt.

22 Auditeringsresultat. Definition och dokumentation av målen, funktionerna, aktörerna och ansvarsfördelningen med avseende på högskolans kvalitetssäkringssystem Målen, aktiviteterna, aktörerna och ansvarsfördelningen med avseende på högskolans kvalitetssäkringssystem har definierats och dokumenterats klart i högskolans kvalitetshandbok. Dokumentationen för den operativa verksamheten är omfattande och kvalitetssäkringssystemet är transparent. Ansvarsfördelningen kunde dock klarare definieras och dokumenteras vad gäller rutinbeskrivningar. Likaså kunde processbeskrivningar för utvärdering och utveckling av verksamheten utvecklas. Kvalitetssäkringssystemet är under utveckling. Kvalitetssäkringssystemets målsättning och kvalitetspolicy I kvalitetshandboken beskriver Högskolan på Åland att kvalitetssäkringssystemets avsikt är att beskriva högskolans verksamhet samt att utgöra ett verktyg för fortlöpande utveckling av verksamheten. Vidare beskrivs i kvalitetshandboken att det finns två huvudsakliga tyngdpunkter för kvalitetssäkringssystemet. Den ena tyngdpunkten är att beskriva vad som sker inom högskolans verksamhet och hur detta utförs. Därmed menas att kvalitetssäkringssystemet är ett viktigt verktyg vid dagligt arbete samtidigt som det fungerar som en introduktion för ny personal och nya studerande. En central uppgift, enligt kvalitetshandboken, är i detta sammanhang att beskriva hur information förmedlas och hur kommunikation sker inom organisationen. En annan tyngdpunkt är att kvalitetssäkringssystemet bör erbjuda fungerande rutiner för kontinuerlig utvärdering av verksamheten på olika nivåer och utveckling av den på basen av utvärdering. Enligt dokumentation har kvalitetssäkringssystemet ett uttalat fokus. Kvalitetssäkringssystemet omfattar de väsentligaste funktionerna vid högskolan för att gagna användarvänligheten och för att vara tydligt. Med detta menar högskolan att systemet således inte ersätter självständigt omdöme eller sunt förnuft hos användaren. Enligt intervjuer menar man således att kvalitetsarbetet

23 i högskolan och utvecklingen av kvalitet är den enskilde anställdes ansvar. Kvalitetspolicyn, som även är inkluderad i kvalitetshandboken och godkänd av styrelsen år 2004, beskriver hur HÅ ser på kvalitativ verksamhet och närmast på den operativa verksamheten. Det anges att HÅ värnar om att erbjuda högklassig, aktuell utbildning och att den utexaminerade innehar den kompetens som krävs inom yrkesområdet och värderas högt på marknaden. Hög kvalitet i verksamheten uppnås bland annat genom pedagogisk och fackämnesanknuten utveckling, fortbildning och forskning. I högskolans verksamhet ingår fortlöpande utvärdering och utveckling av verksamheten och i utvärderings- och utvecklingsarbetet är information och kommunikation centrala och prioriterade funktioner. Enligt intervjuerna bedömer auditeringsgruppen att kvalitetssäkringssystemets målsättning delvis nås. Personalen och studenter är väl förtrogna med målsättningen och kvalitetssäkringssystemet är förankrat i verksamheten och används som stöd i det vardagliga arbetet vad gäller beskrivning av processer. Vad gäller utvärdering och utveckling av verksamheten bedömer audieringsgruppen att det ytterligare finns rum för utveckling. I intervju med ledning nämns även att högskolans styrelse har varit delaktig vid framtagning av kvalitetssäkringsdokument. Personalen har från första början varit delaktiga i uppbyggandet av kvalitetssäkringssystemet och ett gediget samarbete har gjorts och görs vid framtagandet av processbeskrivningar. Kvalitetssäkringssystemets uppbyggnad och dokumentation Enligt auditeringens dokumentation består kvalitetssäkringssystemet av kvalitetsdokumentation (kvalitetshandboken), interna revisioner, ledningens genomgång och externa utvärderingar. Auditeringsgruppen kan konstatera på basen av dokumentation och intervjuer att Högskolan på Åland sedan 2003 kontinuerligt arbetat med att skapa en systematisk dokumentation av processer i den operativa verksamheten och samtidigt byggt upp flera rutiner för kvalitetssäkring i verksamheten. Enligt intervjuer byggdes ett sammanhängande kvalitetssäkringssystem upp för den nya högskolan, som då var en sammanslagning av utbildningsprogram från fem olika skolor på Åland samt kursverksamheten vid dåvarande Ålands högskola (se kapitel 3.1). Erfarenheterna från de externa utvärderingarna år 1998 och 2002 av sjöfartsutbildningarna vid dåvarande Ålands sjöfartsläroverk och Ålands tekniska läroverk utnyttjades och personalen hade redan då en aktiv roll vid framtagandet av läroverkets kvalitetsdokument. Dokumentationen har byggts upp stegvis och präglas av engagemang och samarbete med ledning och personal vid högskolan. Dokumentationen har samlats i ett

24 huvuddokument som kallas kvalitetssystem och benämns allmänt för kvalitetshandboken. Informationsansvaret om förnyandet av kvalitetsdokument finns dokumenterat i kvalitetshandboken (dokument 1020). Vid förnyande av kvalitetssäkringsdokument meddelas skriftligt per e-post till följande: styrelseordförande, rektor, ledningsgrupp, all fast anställd personal och till alla högskolestuderande. Ansvaret för informationen är indelat enligt kvalitetshandbokens kapitel. Auditeringsgruppen bedömer på basen av det material som den fått ta del av att dokumentationen, som är uppdelad enligt kärnprocesser med både övergripande dokument och specificerande policydokument, utgör en tydlig helhet. Auditeringsgruppen skulle dock vilja fästa uppmärksamheten vid den dokumentation, som gäller kärnprocesserna och rekommenderar att högskolan kompletterar dokumentationen så att det i samtliga så kallade rutinbeskrivningar finns angivet vem som ansvarar för en viss funktion. Detta finns angivet i några, men kunde med fördel finnas i alla dokument. De specifika kvalitetsdokument som gäller för visst utbildningsprogram bedömer auditeringsgruppen som ytterst väsentliga för högskolans kvalitetssäkringsarbete. Vid högskolan genomförs årligen intern revision. Processbeskrivning för intern revision finns i kvalitetshandboken (dokument 1066). I de årliga interna revisionerna av kvalitetssäkringssystemet är fokus på kvalitetshandbokens olika kapitel. Interna revisioner har genomförts systematiskt sedan år 2004, då man startade med revision av kapitel två som gäller examensinriktad verksamhet. Samma kapitel har även genomgått revision år 2005 och 2006 som en förberedande åtgärd inför den externa auditeringen av de tre utbildningsprogrammen Elektroteknik, Maskinteknik och Sjöfart, som gick av stapeln år Kapitel tre, som behandlar Öppna högskolan, genomgick revision år Högskolebiblioteket, som dokumenteras i kvalitetshandbokens fjärde kapitel, har reviderats både år 2007 och 2008 och kapitel sex, som behandlar Samverkan med samhälle, blev reviderat år Den interna revisionen behandlade år 2008 dokumentgrupperna 1000, Allmän information samt dokumentkapitel 2000, Examensinriktad verksamhet. Enligt dokumentationen genomförs intern revision enligt följande process. En revisorsgrupp utses av rektor. En revisionsplan görs, liksom checklistor ifall dessa bedöms vara ändamålsenliga. En tidtabell görs upp och berörda parter informeras. Intern revision omfattar öppningsmöte, revision, genomgång och avslutande möte. Avvikelser noteras i avvikelserapporter. Ifall utbildningsplaner förändras noteras dessa i revisionsrapporten. Revisionsrapporten, som produceras av revisorn, tillsänds kvalitetsansvarig, som i sin tur genomför relevanta åtgärder. Uppföljning sker efter att avvikelser åtgärdas och därefter noteras avvikelsehävning.

25 Enligt dokumentationen har de interna revisionerna resulterat i att rutinerna och processerna relativt väl följs vid Högskolan på Åland. Avvikelserapporterna, som den interna revisionen producerar, är systematiskt hanterade och avvikelserna åtgärdade. Auditeringsgruppen noterar att fokus för de interna revisionerna utgår från dokumentationen och de processer som beskrivs i denna och denna del av kvalitetssäkringssystemet har under årens lopp genomförts målmedvetet och systematiskt. Proceduren är välinarbetad. Auditeringsgruppen saknar dock bevis som skulle beskriva förbättringsåtgärder i högskolans verksamhet och bedömer den interna revisionen som en rätt så teknisk, men dock välstrukturerad, genomgång av dokumentation, men inte nämnvärt av substansfrågor. Den interna revisionen, bedömer auditeringsgruppen, är ett sätt att kontrollera att de processer som är synliggjorda i de olika kapitlen följs. Som en följd av detta får auditeringsgruppen en bild av att den interna revision, som en väsentlig del av kvalitetssäkringssystemet, ligger något vid sidan om högskolans kärnverksamhet, det vill säga utbildning, forskning och utveckling och samverkan med samhället. Revisionsrapporterna och dess bilagor gås igenom vid en årlig sammankomst som benämns ledningens genomgång. Dokumentationen i kvalitetssäkringssystemet (dokument 1017) ger en överskådlig bild av vad ledningens genomgång bör resultera i. Genomgången ska leda till underlag för beslut, åtgärder och behov av resurser som rör förbättring av: 1) kvalitetssäkringssystemet och dess processer, 2) näringslivets önskemål, 3) samhällets och olika myndigheters krav och 4) studenternas önskemål. Auditeringsgruppen bedömer att målsättningen med ledningens genomgång långtgående uppfylls med undantag för förbättring av den sista punkten det vill säga studenternas önskemål. Bevis för detta ger den dokumentation som auditeringsgruppen fått ta del av med ett fyraårigt perspektiv. I kvalitetshandboken finns dokumentation på att ledningens genomgång sker en gång i året och har bl.a. som ansvar att gå igenom kvalitetssäkringssystemet. Målet för denna samling på basen av dokumentationen och på basen av intervjuer är att säkerställa kvalitetssäkringssystemets fortlöpande lämplighet, tillräcklighet och verkan. Även en bedömning av förbättringar eller behovet av ändringar i kvalitetssäkringssystemet gås igenom under denna sammankomst. Också ärenden som kvalitetspolicy och kvalitetsmål behandlas. På basen av intervjuerna kan auditeringsgruppen konstatera att styrelsen, ledningen och personalen är väl förtrogna med ovanstående process. Auditeringsgruppen har i det på förhand skickade auditeringmaterialet fått ta del av en bild av hur kvalitetssäkringssystemet är anknutet till styrning av verksamheten, som emellertid inte finns inkluderad i kvalitetssäkringssystemets dokumentation (se kapitel 4.2). Denna helhetsbild ger en överskådlig

26 och förståelig bild av kvalitetssäkringssystemet på högskolenivå, men kopplingen till huvudman (landskapsregeringen) saknas. Auditeringsgruppen föreslår att en överskådlig helhetsbild av kvalitetssäkringssystemet inkluderas i dokumentationen och att även studentföreningen Skåhlas roll tydliggörs i denna bild och i den övriga dokumentationen. Aktörer och ansvarsfördelningen Ansvaret för kvalitetssäkringssystemet vid HÅ faller numera, enligt auditeringsmaterialet och på basen av intervjuerna, på Q-team. Q-teamet består av sex medlemmar i vilket rektor och vicerektor ingår. Rektor fungerar som gruppens ordförande och är sammankallande i Q-team. Övriga medlemmar i Q-teamet är enhetschefen för Öppna högskolan, bibliotekschefen, en programledare och en kursplanerare. Det finns dokumentation på att en studentrepresentant skall bjudas in till Q-teamet, men vid auditeringstillfället hade en sådan ännu inte valts. Ansvarsuppgifterna för Q-team är att behandla reviderade dokument och att ge förslag på nytt material till kvalitetssäkringssystemet. Fram till 2007 ansvarade en kvalitetsansvarig överlärare med erfarenhet av uppbyggandet av kvalitetssäkringssystem för sjöfartsutbildningarna för implementeringen och utvecklingen av högskolans kvalitetssäkringssystem. Enligt intervjuer och på basen av auditeringsgruppens iakttagelser är det långt denna person, som har varit primus motor för förankringen av det nuvarande kvalitetssäkringssystemet, men vars ansvarsuppgifter Q-teamet numera tagit över. På sistone har Q-team följt upp hur kvalitetssäkringssystemet fungerar och arbetar systematiskt med att förbättra rutinerna som gäller utvecklingen av kvalitetssäkringssystemet. På basis av intervjuerna fungerar den nya ansvarsfördelningen väl och Q-teamet förefaller ha befäst sin plats i högskolan. Såsom tidigare konstaterats så nämner dokumentationen, vilket även framkommer i intervjuerna, att kvalitetsarbetet i högskolan på Åland och ansvaret för utvecklingen av kvalitet även ligger på varje anställd. Högskolans ledningsgrupp består av rektor, prorektor, ekonomi- och personalchef, enhetschefen för Öppna högskolan, bibliotekschefen, IT-chefen och programledarna. Ledningsgruppen leder, utvärderar och utvecklar högskolans verksamhet och verkställer styrelsens beslut och har såtillvida även ett ansvar för högskolans kvalitetssäkringssystem. Ledningen har dock ett specifikt ansvar i den årliga proceduren. Målet för ledningens genomgång är på basen av dokumentationen och på basen av intervjuer att säkerställa kvalitetssäkringssystemets fortlöpande lämplighet, tillräcklighet och verkan (se kapitel 4.5.1).

27 Sammandrag En klar och tydlig målsättning för kvalitetssäkringssystemet finns dokumenterad och högskolans aktörer är väl förtrogna med denna. Dokumentationen har byggts upp stegvis och präglas av engagemang och samarbete med ledning och personal vid högskolan. Kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland är ett öppet och transparent system och dokumentationen är omfattande. På sistone har Q-team följt upp hur kvalitetssäkringssystemet fungerar och arbetar systematiskt med att förbättra rutinerna som gäller utvecklingen av kvalitetssäkringssystemet. Ansvarsfördelningen fungerar i Q-team och ett stödjande ansvar för kvalitetssäkringssystemet har även högskolans ledningsgrupp. Rollfördelningen mellan dessa organ fungerar. För att få en överskådlighet av högskolans kvalitetssäkringssystem kan det vara skäl att infoga en helhetsbild över systemet i den dokumentation som gäller högskolans kvalitetsarbete. Även beskrivningar av processer för förbättringsåtgärder kunde med fördel utvecklas, liksom ansvarsbeskrivningen i process- och rutinbeskrivningar.. Omfattningen och effekten av kvalitetssäkringen av högskolans grundläggande uppgifter.. Den examensinriktade utbildningen Kvalitetssäkringssystemet vid Högskolan på Åland beskriver och ser ut att täcka större delen av den examensinriktade verksamheten, är väl förankrat i den undervisande personalen och kunde fungera som ett verktyg för fortlöpande utveckling. Mätare på dess effekt saknas delvis och data som insamlas kunde mer systematiskt utnyttjas för gemensamt utvecklings- och strategiarbete. Systemet är till en del mycket nytt och belägg för att systemet fungerar systematiskt och utnyttjas för kvalitetsstyrningen och utvecklingen av verksamheten saknas. En enhetlig pedagogisk grundsyn är dokumenterad men de didaktiska strategierna för hur den förverkligas saknas. Kvalitetssäkringssystemet är på inledande nivå.

28 Bakgrund, mål och strategier Då högskolan på Åland bildades 2003, påbörjades arbetet med ett kvalitetssystem för hela verksamheten, med utgångspunkt i den kvalitetssäkring som tidigare gällt programmen inom sjöfart och teknik. År 2007 var kvalitetssäkringssystemet kompletterat så att hela den examensinriktade utbildningen, kursverksamheten, forskning och utveckling, samverkan med det omgivande samhället och biblioteket var inkluderat i systemet. I Reglementet för Högskolan på Åland framkommer bl.a. att Högskolans uppgift är att erbjuda högskoleutbildning som vilar såväl på vetenskaplig eller på konstnärlig grund som på beprövad erfarenhet. Vid högskolan bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete samt uppdragsverksamhet och kursverksamhet som tjänar undervisningen och det åländska samhällets behov.. I kvalitetshandboken beskrivs utbildningens och studiernas kvalitetssäkringssystem. Den examensinriktade utbildningen betonar en nära samverkan med det åländska samhället och dess näringar samt forsknings- och utvecklingsarbete som garanterar att verksamheten är samhällsnyttig och fortlöpande får aktuella impulser. Den examensinriktade utbildningens kvalitetssäkring omfattar nu följande processer; utveckling av en pedagogisk grundsyn, utveckling, beredning och fastställande av utbildningsplaner och kursbeskrivningar, antagning av studenter, studieantagning och studieanmälan samt fastställande av gruppstorlek, bedömning och registrering av studieprestationer, tillgodoräknande av studier, omtentamensförfarande, genomförande av kurs, examensarbete och utfärdande av betyg och intyg. Därutöver ingår systematisk uppföljning av kundönskemål från arbetsliv och studerande. I kvalitetspolicyn betonas utbildningens behörighetskrav på nationell och internationell nivå. De examina som utfärdas vid Högskolan på Åland är jämställda med motsvarande yrkeshögskoleexamina i Finland enligt överenskommelseförordning (2005:65) samt FFS 248/2005. I strategin framlyfts Högskolan på Åland som en modern högskola som bedriver yrkesinriktad utbildning och tillämpad forskning inom de områden som efterfrågas av arbetslivet och är attraktiv för studenter och arbetsgivare samt utgör en attraktiv arbetsplats. Kännetecknande för verksamheten är internationalisering, globalisering och digitalisering. De kvalitativa målen för den examensinriktade utbildningen är att ha examensprogram inom första cykeln, att utveckla utbildning inom andra cyckeln i samarbete med andra högskolor inom områdena vård och sjöfartsinriktad utbildning. Vidare avser man inom högskolan att vidareutveckla det internationella studerande- och lärarutbytet, att utveckla internetbaserade lärplattformer på utbildningsprogrammen och utveckla och använda problem-