Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning.

Transkript

1

2 Grundades 1951 med syfte att stärka svensk cancerforskning. Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. Finansierar de bästa forskningsprojekten i nationell konkurrens. Delar årligen ut närmare 350 miljoner kronor till forskning. Från 2008 är målet att kunna dela ut cirka 400 miljoner kronor årligen till svensk cancerforskning. Cancerfonden har inga statliga bidrag kontakter via Informations- och stödlinjen. Cirka nya givare varje år. 42 anställda. 32 huvudmän. Samlat in 5 miljarder kronor och delat ut lika mycket till svensk cancerforskning. Cancer är samlingsnamnet på cirka 200 olika sjukdomar som kännetecknas av onormal celldelning. De vanligaste cancerformerna i Sverige är: Prostatacancer Bröstcancer Hudcancer utom malignt melanom: Tjocktarmscancer Lungcancer Siffrorna anger antal fall Fler än 50 procent av dem som får en cancerdiagnos blir friska. Cancer är den vanligaste dödsorsaken för människor under 75 år.

3 2007 i korthet n Insamlade medel uppgick till 410 miljoner kronor. n Drygt 334 miljoner kronor delades ut till över 400 projekt och 49 forskartjänster. n Antalet inkomna anslagsansökningar: n 3 nya forskartjänster tillsattes inom prostatacancer. n Testamentsintäkterna uppgick till nästan 172 miljoner kronor. n Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj samlade in drygt 50 miljoner kronor. n Mustaschkampen, Cancerfondens kampanj mot prostatacancer ägde rum för första gången. n 45 miljoner kronor avsattes för information och opinion. n Cancerfonden uppmärksammade brister inom mammografin. Innehåll Generalsekreteraren har ordet 3 Det här är Cancerfonden 6 Cancerfondens historia 12 Möt forskaren, företagsvännen, givaren och patienten 13 Verksamhetsberättelse Insamling 28 Informations- och kunskapsspridning 34 Opinionsbildning 36 Forskningsfinansiering 38 Forskningsnämndens ordförande har ordet 39 Årsredovisning Förvaltningsberättelse 44 Resultaträkning 46 Balansräkning 47 Kassaflödesanalys 48 Fem år i sammandrag 49 Redovisningsprinciper 50 Noter 52 Revisionsberättelse 57 Bilagor Värdepapper Forskning och utveckling Forsknings- och vårdutvecklingsprojekt Tjänster, planeringsgrupper och stipendier Anslag från NCU Testamentariska förordnanden Donationer genom stiftelser och minnesfonder De styr Cancerfonden 77

4

5 Generalsekreteraren har ordet För första gången i Cancerfondens historia har vi samlat in över 400 miljoner kronor. Ett mål vi satt upp för att kunna öka stödet till svensk cancerforskning. Ett resultat som gör oss till Sveriges största insamlingsorganisation. Det ord som först dyker upp i mitt huvud är TACK. Ett kort ord med en alldeles avgörande betydelse för vårt resultat. Ett tack till alla er givare i form av tusentals privatpersoner och företag runt om i Sverige. Ett tack till alla duktiga medarbetare som gjort en fantastisk arbetsinsats under Året som gått har inneburit mycket hårt arbete med viktiga milstolpar men det är ändå de dagliga, till synes små insatserna från alla som gör att det hela tiden går framåt på cancerområdet. Små framsteg som inte alltid är lätta att förklara. Framsteg som att man hittat en viss gen kopplad till en viss cancerform, en ny musmodell som tidigare än man förut kunnat se upptäcker elakartade förändringar i hjärnan. Exemplen är tagna bland de över 400 projekt som Cancerfonden årligen stödjer och som på sikt innebär nya behandlingar och bättre diagnostiska möjligheter. Men vägen dit är lång och inte alltid spikrak, varför vi oförtrutet arbetar vidare mot vår vision att cancer ska kunna botas. Att fler blir botade och överlever. Men också att vi där det är möjligt får ett samhälle där förebyggande av cancer är en självklarhet. Vi känner därför en stor glädje över att regeringen lyssnat och insett behovet av en nationell cancerplan genom att tillsätta utredningen om en nationell cancerstrategi. Forskning är till sin natur långsiktig. För den som drabbas av cancer i dag är detta en föga tröst och därför fokuserar vi också på att göra skillnad här och nu. Exempel på det arbetet är, att redan befintlig kunskap förs ut snabbt i vården, att kvaliteten inte ska vara beroende av bostadsort, att man genom vaccination mot humant papillomvirus, HPV, undviker livmoderhalscancer. Behoven finns i dag och i morgon Cancerfondens årsberättelse 2007 och därför är vi som en fristående ideell organisation helt beroende av det stöd vi har i dag, att det fortsätter och också utvecklas. När vi nu är inne i ännu ett nytt verksamhetsår är vi bra rustade: ett starkt varumärke, kompetenta och motiverade medarbetare, en tradition att pröva nya idéer och mod att ifrågasätta vårt arbetssätt och våra aktiviteter. Men vi har också utmaningar och viktiga områden som vi behöver stärka. Det handlar om att ständigt förfina processerna kring befintliga insamlingsformer och att söka nya. Att använda och vårda vårt varumärke och att utveckla en ny webbplats i världsklass. Att införa den nya kvalitetskoden för ökad transparens och effektivitet. Kort sagt: att sträva efter att något som är väldigt bra blir ännu bättre. Jag hoppas att ni alla som stöttat och engagerat er i vårt arbete känner att det gör skillnad och att ni vill fortsätta detta stöd och vara med oss och besegra cancer! Ursula Tengelin Generalsekreterare Cancerfonden»Jag hoppas att ni alla som stöttat och engagerat er i vårt arbete känner att det gör skillnad...«3

6 4 Cancerfondens årsberättelse 2007

7 Cancerfondens årsberättelse

8 Cancerfonden är en fristående, ideell organisation vars huvudsakliga uppgift är att samla in och fördela pengar till cancerforskningen. Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning och fungerar i praktiken som ett nationellt forskningsråd. Med den breda kunskap om cancer som finns i organisationen och dess nätverk spelar Cancerfonden också en allt tyngre och viktigare roll som opinionsbildare. Det här är Cancerfonden Ledande forskningsfinansiär Cancerfonden är en av Sveriges ledande forskningsfinansiärer. Varje år fördelas närmare 350 miljoner kronor till cancerforskare verksamma i Sverige. Det gör Cancerfonden till den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. De medel som Cancerfondens forskningsnämnd fördelar kommer uteslutande från privatpersoner och företag. Inte inom något annat betydande forskningsområde utgörs finansieringen till så stor del av pengar som samlats in från allmänheten. Cancerfonden har inga statliga bidrag. Om man ser till svensk cancerforsknings status i internationella sammanhang (på 11:e plats i världen i den senaste rankningen från Vetenskapsrådet) ter sig Cancerfonden och dess givares betydelse som smått fantastisk. Nationell konkurrens Cancerfonden stödjer forskning inom alla cancerformer och finansierar grundforskning, klinisk forskning, epidemiologisk forskning samt vårdforskning. Högkvalitativa forskningsprojekt finansieras genom att forskare vid universitet och högskolor själva initierar projekt som bedöms i nationell konkurrens. Cancerfonden anlitar ett 70-tal av Sveriges bästa cancerforskare för att prioritera bland alla ansökningar om forskningsstöd. Bra forskning inom ett område ger ofta resultat som är giltiga för andra områden. Det finns dock undantag från denna regel och under senare år har pengar anslagits för riktade satsningar på forskning inom de största cancersjukdomarna: bröst- och prostatacancer. Cancerfonden ger också stöd till tjänster för forskare på olika nivåer. Även forskartjänsterna söks i konkurrens. Process med utarbetade rutiner Ansökningsprocessen för alla typer av anslag och tjänster följer utarbetade rutiner med bedömning av varje ansökan i en prioriteringskommitté. Det finns sedan 2008 nio prioriteringskommittéer med olika ämnesprofiler som är utsedda av Cancerfondens forskningsnämnd. Prioriteringskommittéerna består av mellan sju och nio ledamöter. I Forskningsnämnden och prioriteringskommittéer ingår framstående forskare inom cancerområdet från Sverige och övriga nordiska länder. De är utvalda i första hand för att täcka olika kompetensområden. Prioriteringskommittéerna lämnar förslag om fördelning till Forskningsnämndens arbetsutskott, som ytterligare granskar och prioriterar bland föreslagna projekt. Slutligt beslut om fördelning av medel för cancerforskning fattas av Cancerfondens forskningsnämnd. Cancerfonden bedriver ingen egen forskning och driver inga cancerforskningsinstitut. 6 Cancerfondens årsberättelse 2007

9 Så här arbetar Cancerfonden Årligen delar Cancerfondens forskningsnämnd ut närmare 350 miljoner kronor i forskningsanslag. Cancerfonden har inga statliga bidrag utan alla pengar som delas ut är gåvor och testamenten från privatpersoner och företag. 2 3 Cancerfonden är den enskilt största finansiären av svensk cancerforskning. Enskilda forskare och forskargrupper ansöker om finansiering. 1 Insamling från privatpersoner och företag gör att Cancerfonden kan finansiera forsknings- och vårdutvecklingsprojekt. 6 Det ekonomiska stödet till forsknings- och vårdutvecklingsprojekt är ett viktigt bidrag för att minska sjuk- och dödligheten i cancer och att förbättra vården för patienterna. 5 Nio prioriteringskommittéer granskar inkomna ansökningar. Därefter sammanställs och beslutas om anslag. Närmare 350 miljoner kronor delas ut årligen till projekt, tjänster med mera. 4 Cancerfondens årsberättelse 2007 Driver kunskapsutveckling Cancerfonden är inte bara en forskningsfinansiär. Organisationen äger också en stor kunskap om cancerfrågans alla aspekter. Inom den akademiska världen är det få cancerforskare av betydelse som inte har en anknytning till Cancerfonden. Med all denna kunskap är Cancerfonden ett självklart nav i det kunskapsutbyte som sker mellan forskning, vård, beslutsfattande instanser och allmänhet. Cancerfonden har också en stor betydelse för cancersjuka och deras närstående. Människor med frågor om cancer kan vända sig till Cancerfondens informations- och stödlinje för att få svar på frågor om cancer och få känslomässigt stöd. Legitimerad vårdpersonal med specialistkompetens inom cancer står till tjänst genom en dialog via telefon eller mejl. Cancerfondens webbplats, cancerfonden.se, innehåller också forum där närstående och patienter kan möta personer i liknande situationer, utbyta erfarenheter och stötta varandra. Också medierna använder sig av Cancerfonden när man behöver fakta, kunskap eller kontakt med olika experter och specialister. Påverkare så gör Cancerfonden skillnad På senare år har Cancerfonden engagerat sig i cancerfrågan i ett större samhällsperspektiv. Den snabba ökningen av antalet cancersjuka kombinerat med otydliga strukturer och prioriteringar för hur stat, landsting och kommuner ska hantera det växande problemet har gjort att Cancerfonden ser ett behov av att utveckla sin roll. Sedan 2006 driver Cancerfonden ett organiserat opinionsarbete. En gedigen plattform som oberoende och kunskapsintensiv organisation gör att Cancerfonden med hög trovärdighet kan företräda patienter, närstående samt forskare och påverka frågor inom cancerområdet. Det handlar mycket om att utifrån den kunskap och insikt Cancerfonden har om cancerfrågan peka ut brister, orättvisor, framtidshot och behov. Men också att visa på möjliga lösningar, peka på internationella förebilder och komma med konkreta förslag på förbättringsområden. 7

10 8 Cancerfondens årsberättelse 2007

11 Vision, strategi och mål Cancerfondens vision är att cancer ska kunna botas. För att nå visionen fokuseras arbetet på att: finansiera högkvalitativ cancerforskning verka för etableringen av en nationell cancerstrategi som har tydliga mål och omfattar hela vårdkedjan. Förutsättningarna för organisationen att vara fortsatt framgångsrik är att ha: nöjda givare en innovativ verksamhet motiverade medarbetare en fortsatt stabil ekonomi. Ett av de viktigaste målen är att Cancerfonden från 2008 ska kunna dela ut cirka 400 miljoner kronor årligen till svensk cancerforskning samt komma ett steg närmare införandet av en nationell cancerstrategi. Allt arbete som bedrivs i Cancerfondens namn styrs av tre ledstjärnor: Fristående Cancerfonden är en fristående insamlingsorganisation med ett långsiktigt engagemang i cancerfrågan, som är politiskt, ekonomiskt och finansiellt oberoende. Kunskap Cancerfonden driver kunskapsutveckling inom cancerområdet genom forskning och information. Hopp Syftet med, och resultatet av, Cancerfondens verksamhet är att sänka sjuk- och dödligheten i cancer. Därmed ökar hoppet för dem som är engagerade i cancerfrågan. Cancerfondens varumärke Cancerfonden är ett av Sveriges mest välkända varumärken. Som en del i vården av varumärket görs regelbundet mätningar av till exempel kännedom och givarvilja. Omvärldens bild av Cancerfonden är framför allt präglad av rollen som forskningsfinansiär. Dessutom upplevs organisationen som en naturlig källa för information och kunskap om cancer. Cancerfondens årsberättelse

12 Kvalitetsarbete och koder Öppenhet och transparens blir allt viktigare för alla organisationer. De flesta insamlingsorganisationer har uppmärksammat det ökade intresset för hur gåvorna används. Att pengarna kommer fram och går till ändamålet de är avsedda för är en av de viktigaste frågorna för en insamlingsorganisation. Cancerfonden lägger stor vikt vid att säkerställa en så hög effektivitet som möjligt för att största möjliga andel av de insamlade medlen verkligen kommer ändamålet till del. Att det kostar pengar att samla in pengar är något som sällan framkommer i debatten. Utmaningen är att hålla nere kostnaderna så mycket som det över huvud taget går. FRII Cancerfonden är medlem i Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII. Rådets ambition är att motverka oseriösa insamlingsorganisationer. På FRIIs årsmöte 2007 beslutades om en kvalitetskod för insamlingsbranschen. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom stärka förtroendet för de organisationer som kommer att tillämpa koden. Syftet är också att bidra till ökad professionalitet, förbättrad styrning, ledning och kontroll. Cancerfonden har påbörjat arbetet med att införa kvalitetskoden och kommer att tillämpa den fullt ut från FRII arbetar också för att ideella gåvor och bidrag ska bli avdragsgilla i privatpersoners och företags självdeklarationer. SFI Övervakningen av insamlingsverksamheter görs av Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI. Arbetsmarknadens centralorganisationer och branschorganisationen för revisorer och rådgivare, FAR, ingår i stiftelsen. SFI är också den organisation som delar ut 90-konton. För att få inneha ett 90-konto krävs att: Organisationen har sitt säte i Sverige Ändamålet med insamlingen måste vara så bestämt att det går att kontrollera Insamlingarna ska ledas av lämpliga och i ekonomiska frågor kunniga personer Organisationen har en auktoriserad eller godkänd revisor. SFI har satt en gräns på 25 procent för insamlings- och administrationskostnader, det vill säga minst 75 kronor av varje hundralapp ska gå till det avsedda ändamålet. Enligt SFI har Cancerfonden en insamlingsoch administrationskostnad på 17 procent (2006 års värde). ISO Sedan 2003 är Cancerfonden certifierad enligt ISO 9001:2000. Detta är en internationell kvalitetsstämpel för företag och organisationer. Certifieringen innebär att en oberoende part har granskat arbetsprocesser och därefter intygat att verksamheten lever upp till standardens krav. Det betyder att kvalitetsarbete genomsyrar hela organisationen kort sagt att det är ordning och reda på verksamheten. 10 Cancerfondens årsberättelse 2007

13 Cancerfondens organisation Huvudmän Styrelse Ordförande Bengt Holgersson Finansnämnd Ordförande Thomas Halvorsen Kansli Generalsekreterare Ursula Tengelin Forskningsnämnd Ordförande Bengt estermark Organisation Cancerfondens styrelse utser en general sekreterare som ansvarar och leder arbetet på kansliet. På kansliet är cirka 40 medarbetare anställda. Cancerfondens forskningsnämnd har till uppgift att på eget initiativ, eller efter ansökan i föreningens namn, bevilja anslag till institutioner, forskargrupper eller enskilda. Arbetet leds av en ordförande som till sin hjälp har ett vetenskapligt sekretariat. För förvaltningen av Cancerfondens ekonomiska medel ansvarar Cancerfondens finansnämnd. Finansnämnden arbetar efter en placeringspolicy som årligen fastställs av styrelsen. Bakom Cancerfonden står 32 huvudmän som represen terar stora delar av organisations-sverige. Huvudmannaorganisationer: Barncancerfonden Blodcancerförbundet Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO Cancerföreningen i Stockholm Centerkvinnorna Liberala Kvinnor Fredrika Bremer-förbundet Ica AB ILCO, Riksförbundet för stomioch reservoaropererade Konung Gustaf V:s jubileumsfond Kooperativa förbundet, KF Konsumentgillesförbundet (upphörde hösten 2007) Landsorganisationen i Sverige, LO Moderatkvinnorna Pensionärernas Riksorganisation, PRO Prostatacancerförbundet Riksförbundet Hem och samhälle Riksförbundet Pensionärsgemenskap, RPG Riksförbundet Sveriges lottakårer Riksförbundet Visir Svensk Handel Sveriges Kommuner och Landsting Svenska Laryngförbundet, SLF Svenska Läkaresällskapet Sveriges Landsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor, SLAN Sveriges Läkarförbund Sveriges Pensionärsförbund, SPF Sveriges Riksidrottsförbund, RF Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund Sveriges Tandläkarförbund Tjänstemännens Centralorganisation, TCO Vårdförbundet Cancerfondens årsberättelse

14 Cancerfondens historia Cancerfonden grundades 1951 på initiativ av två privatpersoner: herrekiperingsdirektören Morri Nidén och hemmafrun Ebba Andersson. De kände inte varandra men hade en sak gemensamt båda hade haft cancer och blivit botade. Morri Nidén och Ebba Andersson hade genom sina sjukdomar kommit i kontakt med cancerforskare och visste att många fler patienter skulle kunna överleva om det forskades mer. Men forskning kostar pengar. De statliga forskningsmedlen var, då som nu, blygsamma. Lösningen var insamlingar och en organisation som kunde slussa de insamlade pengarna till forskarna. Ebba Andersson var aktiv i Aspuddens kooperativa kvinnogille. Hon såg en möjlighet att starta en landsomfattande insamlingskampanj med hjälp av kooperationens omkring 600 lokala 12 Cancerfondens gillen, och skrev därför en motion som Kvinnogillesförbundets kongress antog Målet för insamlingen var en miljon kronor en gigantisk summa på den tiden. Under hösten 1950 började man samla in pengar under parollen»i kamp mot kräfta«. Kvinnogillesförbundets medlemmar gick från hus till hus med insamlingsbössor och runt om i landet ordnades föredragskvällar, varvid bössorna gick runt. I slutet av februari 1951 kunde Kvinnogillesförbundet stolt meddela att de kommit väldigt nära målet de hade samlat in kronor. Parallellt med Ebba Anderssons aktiviteter planerade Morri Nidén att starta en rikstäckande organisation efter amerikansk förebild med uppgift att samla in pengar till cancerforskning. Den 8 december 1950 arrangerade han det första mötet i Grand Hotels pampiga festvåning. Inbjudna var dåtidens svenska cancerforskningselit. Mötet resulterade i att Riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande, som Cancerfonden hette vid starten, grundades den 20 juni Namnet behölls bara fem år döptes organisationen om till Riksföreningen mot Cancer. Sedan starten har Cancerfonden genomfört en rad insamlingskampanjer. Den kanske mest uppmärksammade var Röda Fjädern Finalen direktsändes i tv i en artistspäckad Hylands hörna, och resultatet blev fantastiska 33,5 miljoner kronor bytte organisationen namn till Riksför eningen mot Cancer Cancerfonden. På drygt femtio år har Cancerfonden blivit en av landets största insamlingsorganisationer. Över fem miljarder har samlats in. Lika mycket har gått till forskning. årsberättelse 2007

15 Forskaren Företagsvännen Givaren Patienten Verksamhet som bygger på människors givande innebär ett stort ansvar. För den som ger är det viktigt att pengarna förvaltas effektivt och att gåvan når sitt syfte. Cancerfonden har i över 50 år förvaltat givarnas förtroende på bästa möjliga sätt. Sverige är en av världens ledande nationer inom cancerforskning och hälften av dem som i dag drabbas av cancer överlever. Att vara givare till Cancerfonden är att delta i en obruten kedja av länkar som arbetar för att sänka sjuk- och dödligheten i cancer. Patienten

16 Forskaren Elias Arnér leder ett forskarlag vid Karolinska Institutet, KI, som studerar sambandet mellan cancer och selenproteiner. Förhoppningen är att finna nya vägar för behandling och diagnostik, bland annat selenproteiners betydelse för uppkomst av cancer och diagnostik av dottertumörer. Forskaren som söker effektivare cancerbehandling 14 Cancerfondens I en korridor i Scheelebyggnaden på KI-området i Stockholm studerar sju forskare selenproteiner, som innehåller aminosyran selenocystein. Grundämnet selen upptäcktes för snart 200 år sedan av en annan svensk forskare, Berzelius. För de flesta kanske ämnet är mest bekant som ett preparat i hälsokostaffären, en antioxidant i pillerform som sägs skydda kroppen mot bland annat hjärt- och kärlsjukdomar. Det vi arbetar med är framför allt att se hur vissa selenproteiner är livsnödvändiga för vissa cancerceller. Vi vill förstå hur en del selenproteiner kan utgöra grund för cancerbehandling, säger Elias Arnér, doktor och docent vid KI. Elias Arnér tycker att det forskarlag han i dag leder är optimalt till sin storlek och sammansättning. Han handleder också fem doktorander vid institutionen. De som ingår i forskarlaget talar engelska med varandra, stämningen vid institutet är utpräglat internationell. Den inriktning forskarna har är en speciell nisch med fokus på selenproteiner, bland annat proteinet thioredoxinreduktas, vilket är ett starkt expanderande forskningsfält. Att KI ligger långt framme i forskning om thioredoxinsystemet är mycket tack vare professor Arne Holmgren, enligt Elias Arnér som själv tidigare ingått i Holmgrens grupp. Professorn har sitt rum en bit bort i korridoren, också med stöd från Cancerfonden. Elias Arnér framhåller att KI är en fantastisk forskningsmiljö. Samtidigt är konkurrensen hård. Det är tufft när det inte finns tillräckligt med resurser för alla som vill forska, säger han. Själv har han ägnat de 15 senaste åren åt selenproteinerna. Jag vill understryka att jag inte suttit här i dag om det inte vore för Cancerfonden. Dels har Cancerfonden hjälpt mig med forskartjänster, dels med anslag. För tre år sedan beviljades Elias Arnér en sexårig högre cancerforskartjänst vid KI via medel från Cancerfonden. En viktig del av Cancerfondens stöd till forskningen är just att se till att etablerade och väl kvalificerade forskare, som inte är fast knutna till universitet, får möjlighet att under längre tid ägna sig åt sin cancerforskning. Men redan från första början efter disputationen hade jag stöd av Cancerfonden, som gav mig en möjlighet till forskning på heltid. Och även senare i ett viktigt skede, efter postdoktortjänstgöringen, som är en svår flaskhals för många. Elias Arnér hoppas att gruppens forskning kan leda till en ny, förbättrad teknik för att diagnostisera dottertumörer och deras spridningsväg genom att med seleninmärkta proteiner studera blodkärlsnybildning och cellbildning i cancertumörerna. Eftersom selenproteiner inte direkt kan årsberättelse 2007

17 Cancerfondens årsberättelse

18 »Det är en stor förmån att syssla med forskning, som förhoppningsvis också kan leda till bättre behandling och diagnostik vid cancer.«produceras på syntetisk väg i bakterier har det tidigare varit svårt att arbeta med den här typen av proteiner. Tillsammans med en tysk forskare August Böck lyckades dock forskarlaget vid KI få till en teknik för produktion i bakterier. Det har varit till mycket stor hjälp i vår forskning, säger Elias Arnér, som själv gjorde sin postdoktortjänst hos Böck i München. Vad vi försöker få fram nu är bland annat ett sätt att märka proteiner med selen så att de kan studeras med nya tekniker, genom en så kallad Sel-tagg, kopplad till ett protein. Forskarna hoppas att det kan bli ett verktyg för att upptäcka metastaser och att följa om tumörer sprids hos en patient. Än så länge studeras förloppet på möss, men Elias Arnér tror att klinisk tillämpning inte är alltför avlägsen. Min förhoppning är att vi kan genomföra patientstudier snart. Elias Arnér arbetar med forskning på heltid 16 Cancerfondens sedan slutet av 1990-talet och har gett avkall på klinisk verksamhet. Efter sin läkarexamen hamnade han i Arne Holmgrens grupp, vilket så småningom introducerade honom till selenproteiner i och med att det vid den tiden blev känt att thioredoxinreduktas är ett av människans selenproteiner. Det är en stor förmån att få syssla med forskning, som förhoppningsvis också kan leda till bättre behandling och diagnostik vid cancer, säger Elias Arnér. Selen: Grundämnet selen upptäcktes av den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius år Det är ett icke-metalliskt grundämne, som tillhör samma familj av ämnen som svavel. Selen är ett livsnödvändigt spårämne för människan. Namn: Elias Arnér Ålder: 42 år Familj: Gift med Mai- Britt Giacobini Arnér (läkare och forskare med fokus på genetik och autism), två barn, Madelene, 15 år, och Leo, 12 år Bor: Villa på Lidingö Gör: Docent vid Institutionen för biokemi på Karolinska Institutet och tidigare även dekanus för forskarutbildningen. Fritidsintressen: Tennis, matlagning, goda viner, båtturer i skärgården under sommarhalvåret. årsberättelse 2007

19 Företagsvännen Som vd kände Bo Nyås tidigt att han ville att företaget skulle göra en samhällsinsats. Han reagerade över att skattemedel inte räcker till för den nödvändiga cancerforskningen därför stödjer Bo Nyås företag Cancerfonden långsiktigt som företagsvän. Sjukdomen är alltid närvarande i våra liv, finns i närheten av oss alla. Och det finns ingen tvekan om att Cancerfondens arbete är seriöst, säger Bo. Bo Nyås företag stödjer regelbundet Cancerfonden Cancerfondens årsberättelse 2007 Hans bäste vän gick efter fem års sjukdom bort i skelettcancer, några år senare drabbades hans egen son av testikelcancer. Men Bo Nyås engagemang för Cancerfonden inleddes tidigare. Jag hade ingen aning om att någon av dem skulle drabbas, att jag personligen skulle bli indragen, säger han. Bo Nyås leder arbetet på Roto Smeets Sweden, som ingår i en av världens största grafiska koncerner med moderbolag i Holland. Företaget lägger inte en krona på reklam, men alla har en relation till deras produkter från Ellos och Clas Ohlsons kataloger till kvällstidningarnas söndagsbilagor och Icakuriren. Bo Nyås har själv för Posten tagit fram Svepet, som skyddar direktreklamen i brevlådorna. Vi är inte billigast, men kunderna vet att det funkar. För mig är det också viktigt med miljöaspekten, att policyn är tydlig både när det gäller anställda och produkter, säger Bo Nyås. Roto Smeets har sedan starten 1831 producerat stengravyrer, biblar och pengar. Hos företaget i Sverige arbetar i dag tio personer på kontoret i Täby. Jag kände tidigt att jag ville göra någonting, en insats. Tidigare har vi stöttat ungdomsidrott, klubbar och enskilda idrottare, bland annat en friidrottstjej här i Täby som nästan var på landslagsnivå, säger han. 17

20 Det ringer folk i stort sett varje dag och vill att vi ska stödja olika saker, men i dag säger vi nej till alla utom Cancerfonden vi har fått en personlig relation till kontaktpersonen som ringer, vi märker att det är någon som varit med länge. Cancerfondens verksamhet är viktig och sköts på ett seriöst vis, organisationen har aldrig förekommit i något som helst tvivelaktigt sammanhang, framhåller Bo Nyås. Det är på sådant som man vill lägga sina pengar. Men det började med att jag reagerade på att de skatter vi betalar inte räcker till för basen när det gäller livsviktig cancerforskning. 18 Cancerfondens Något år efter att Roto Smeets kom med som företagsvän, en av Cancerfondens engagemangsformer för företag, drabbades Bos bäste vän av skelettcancer. Han hade familj, små barn, eget företag Läkaren gav honom besked att han hade mellan två och fem år kvar, han fick fem. Det var oerhört svårt att se hur han bröts ned av sjukdomen. För Bo Nyås visade det också tydligt att cancer är en sjukdom som finns runt omkring oss alla, att det inte är något som drabbar några få i 80-årsåldern. Förra hösten klagade Bo Nyås yngste son årsberättelse 2007

21 »Att vara med och ge sitt stöd kan man också se som en del av sin pensionsförsäkring. Man vet aldrig när man har glädje av den.«på att han var trött och hade ont i ryggen. Som basketspelare hade han fått ett stipendium och studerar i Ohio, USA. Vid jul genomfördes en undersökning där det konstaterades att han hade testikelcancer. Samma dag som beskedet kom opererades sonen vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. Det var skönt att operationen gjordes direkt, att man slapp våndas i väntan på den. Varken på Bos eller hans frus sida har någon släkting drabbats av cancer i unga år. Det gjorde det så helt oväntat. Det kom så totalt oförberett. Man blev slagen och det finns inga svar. Bo Nyås berättar gärna om den goda vård hans son fått. Efter operationen, från januari till maj genomfördes cytostatikabehandling. När höstterminen började i augusti ville sonen tillbaka direkt, men drabbades av stress som en reaktion på det trauma han genomgått. Skolan i Ohio ordnade en psykolog som bland annat arbetat med soldater som varit i Irak. Det fungerade mycket bra och han fick kontakt med sina egna tankar, berättar Bo. Bo betonar hur både institutionen och studiekamraterna ställde upp, liksom hur väl sjukvården här hemma har fungerat. Det har varit fascinerande att se hur bra det fungerar på Radiumhemmet, hur fantastiskt Cancerfondens årsberättelse 2007 skickliga de som arbetar där är och hur fint de bemött oss. Sedan läser man att de inte har tillräckliga resurser för att köpa in den utrustning som krävs. Det är beklämmande. Bo Nyås tycker att han ser konkreta resultat av hur pengarna som hans företag bidrar med används. Forskningen har gjort stora framsteg de senaste decennierna. Över huvud taget är behandling av cancer ofta både effektivare och med mindre biverkningar i dag än den var förr. Nyligen var alla i familjen i Västindien, en drömresa som nu realiserades. En kväll frågade min grabb om jag tänkt på att vi inte varit här om det som hänt drabbat honom tio år tidigare. Det var Bo Nyås själv som en gång tog initiativ till att stödja Cancerfonden. Att vara med och ge sitt stöd kan man också se som en del av sin pensionsförsäkring. Man vet aldrig när man har glädje av den, säger han. Namn: Bo Nyås Bor: Spånga i västra Stockholm Familj: Hustru och två söner Gör: Vd för Roto Smeets Sweden. Företaget har sedan 2000 regelbundet engagerat sig som Cancerfondens företagsvän, en av flera engagemangsformer för företag. 19

22 Givaren Hennes mamma gick bort i cancer för 40 år sedan. Samma år engagerade sig Ingrid Aurehl som givare i Cancerfonden. Jag kände ett starkt behov av att göra något och ville bidra till forskningen, säger Ingrid. Ingrid Aurehl är givare sedan fyra decennier 20 Cancerfondens När någon som står nära drabbas av cancer blir sjukdomen påtaglig på ett annat vis, får ett ansikte, menar Ingrid Aurehl. När min mamma blev sjuk blev förloppet dramatiskt, det gick så fort, på några månader. Efteråt har jag förstått att cancern funnits i hennes kropp länge, men modersvulsten var okänd, säger Ingrid. När något sådant här händer är den första insikten som slår en att cancer kan drabba vem som helst. Den andra är att man vill göra något. Ingrid Aurehl läste om Cancerfonden, om forskningen med att ta fram ny medicin. Så blev hon själv givare, Jag tror inte att det är ovanligt att givare har den här sortens anknytning till sjukdomen. Man vaknar upp när en nära anhörig får cancer. Modern var bara i 65-årsåldern när hon gick bort. Men Ingrid Aurehl känner ingen särskild oro för att själv drabbas av cancer. Jag är helt enkelt inte den typen av människa som går och oroar mig. På gott och ont, kanske. Men självklart känner jag efter förändringar i brösten, som andra kvinnor. Det är den del vi kvinnor själva har möjlighet att kolla. Generellt finns det också ett annat hälsomedvetande än då min mamma levde. Hon bodde på landet och det var över huvud taget annorlunda när det gällde att observera den egna hälsan i dag tror jag nog man hade upptäckt cancern tidigare. Ingrid Aurehl vill gärna framhålla att hon känner sig helt trygg med Cancerfondens sätt att bedriva verksamheten: Det talas mycket om hjälporganisationernas verksamhet och det ifrågasätts om pengarna årsberättelse 2007

23

24 »Som företagare får man väldigt många frågor från folk som ringer och ber om pengar. Man ska bara ge till det man verkligen känner för.«namn: Ingrid Aurehl Bor: Bromma, Stockholm Familj: Maken Bo och två vuxna döttrar Gör: Driver musikoch produktionsbolaget Habanera tillsammans med maken. Har varit givare till Cancerfonden sedan 1967, de senaste tre årtiondena som månadsgivare. 22 Cancerfondens verkligen når fram. När det gäller Cancerfonden har man en bra inblick i att det är en seriös verksamhet, säger Ingrid. Att pengarna används för att stödja forskare i deras arbete, tycker hon är viktigt: Att utveckla ny medicin är ett viktigt medel i kampen mot sjukdomen. Ingrid Aurehl tycker att Rosa Bandet-galan i tv är ett utmärkt sätt att föra ut budskapet. Galan talar om vad Cancerfonden står för och själv tycker Ingrid att det är fantastiskt att se andra givare bidra med stora belopp. Det är inte bara underhållningen som lockar, utan i minst lika hög grad de medverkande människor av kött och blod som berättar om sina erfarenheter av sjukdomen och hur de gått vidare i livet. Jag tror att Rosa Bandet-kampanjen på ett bra sätt fångar upp människors behov av att hjälpa till och bidra till forskningen. Ingrid Aurehl tycker att ett inslag på galan för två år sedan var särskilt bra. Kända och okända kvinnor visade då hur man ska känna igenom brösten för att tidigt upptäcka förändringar. Det var ett inslag som alla verkligen talade om efteråt, och fick folk att tänka»kan hon så kan jag«, det är sådant som påverkar. Själv är Ingrid Aurehl egen företagare inom musik- och underhållningsbranschen, tidigare arbetade hon inom tandvården. I dag driver hon bolaget Habanera tillsammans med maken, som är musikdirektör. Deras verksamhet bygger på att genom spännande musik, ljud- och ljuslösningar bygga olika slags evenemang och konserter. Bo och Ingrid Aurehl arbetar med så väl populärmusik som klassiskt, och både med kända artister och okända talanger. För tillfället passar dessutom paret hunden Hertha dagtid då matte, deras ena dotter, utbildar sig till trädgårdsmästare. Själv finner Ingrid Aurehl också stor glädje i trädgårdsarbete och i november restes det nya, stora växthuset på tomten. Att förkultivera, plantera och sitta bland växterna är livskvalitet, framhåller Ingrid. Som företagare får man väldigt många frågor från folk som ringer och ber om pengar. Då säger vi nästan alltid nej och hänvisar till vår revisors råd man ska bara ge till det man verkligen känner för. årsberättelse 2007

25 Patienten För tre år sedan fick Cecilia Hägglund beskedet att hon hade äggstockscancer. I dag utbildar hon sig till stödperson och sitter med i styrelsen för den lokala gyncancerföreningen. Jag saknade själv någon i samma ålder att tala med, någon yngre med liknande erfarenheter, säger Cecilia. Cecilia Hägglund engagerar sig i stödarbetet Cancerfondens årsberättelse

26 »Det handlar om ett sorgearbete på ett sätt, att vara ledsen betyder inte att man gräver ner sig för gott. Men det måste få ta den tid det tar.«24 Cancerfondens Cecilia Hägglund fick cancerbeskedet när hon var mitt uppe i livet, som hon själv säger: i en period av intensiva universitetsstudier och hektiskt umgänge. Det kändes overkligt, svårt att greppa. Det fanns liksom inte i min värld, säger Cecilia. Fortfarande har jag ibland svårt att förstå att jag verkligen varit sjuk. Nu gick det bra för mig och läkarna signalerade aldrig att det var en fråga om liv eller död. Den oron är jag väldigt glad att jag slapp. Hon framhåller också att hon aldrig kände sig sjuk då hon bar på tumören. Äggstockscancer är en lömsk sjukdom på det viset. Först av behandlingen mot cancern blev det sjuka påtagligt. Cecilia tappade håret av cytostatikan, blev trött och kände ett svagt illamående. Tumören upptäcktes Efter besök på sin vårdcentral remitterades Cecilia Hägglund till Södersjukhuset i Stockholm, där hon opererades för en så kallad borderlinetumör med dragning åt det elakartade. Det var ändå inte cancer med stort C det handlade om. Jag fick sedan en remiss till Karolinska Universitetssjukhuset och man tog prover, säger Cecilia. Proverna visade att det fanns borderlineceller i buken och i inre organ. Läkarna talade om operation. Jag och min pojkvän, som nu är min man, hörde oss för om alternativ. Det gällde att helt enkelt försöka förstå vidden. Cecilia Hägglund understryker att hon hela tiden haft stort stöd av den medicinska personalen. Vården har varit otroligt bra. Jag kände att jag kunde ringa när som helst. Den sista operationen av äggstockarna visade att det rörde sig om cancerceller. Då lyckades läkarna få bort de sjukliga förändringarna. Efter det påbörjades cytostatikabehandling, preventivt, för att minimera riskerna inför framtiden. Möjligheten att tala med någon, att få stöd, fanns på Radiumhemmet efter operationen. Atmosfären var inbjudande, enligt Cecilia. Men behovet handlar också om i vilken fas man själv befinner sig, det är så individuellt, säger hon. Svaren på medicinska frågor var dock aldrig något problem. Cecilia sökte också i ett tidigt skede upp Gyncancerföreningen i Stockholm, GCF, en lokal förening inom Gynsam, där hon nu arbetar som stödperson. Jag fick i viss mån stöd, men saknade någon yngre att tala med. Det är få som drabbats av det jag gjorde i så unga år, säger Cecilia. Cecilia Hägglund är i dag frisk, arbetar och lever ett aktivt liv på sin fritid. Det är också något hon vill förmedla i sin roll som stödperson: Ja, jag hade den diagnosen, men det betyder inte att det är slut. Cecilia framhåller också att det är olika från person till person när man är redo för att bearbeta sjukdomen psykiskt. För henne tog det två år, för andra kanske det tar tio år. Att träffa andra som gått igenom liknande skeden ger perspektiv på ens egen historia och kan fungera som ett sätt att bearbeta den egna sorgen. Alla har olika behov vid olika tillfällen. Och det är viktigt att låta det vara så, att låta proces- årsberättelse 2007

27 sen ha sin gång. Ibland vill man inte alls prata om sin sjukdom, ibland behöver man det. Cecilia Hägglund råder också alla vänner att gå på kontroll. Den som bär på en gynekologisk cancertumör har ofta inga särskilda symtom. Om det handlar om äggstockscancer är risken stor att den upptäcks så sent att det blir nödvändigt med en radikal operation för att säkert avlägsna cancern. Hon önskar att gynekologisk cancer skulle uppmärksammas på samma sätt som bröstcancer. Fortfarande är gyncancer lite tabubelagt. Det är inte helt rumsrent att prata om, men jag hoppas att det kan avdramatiseras på samma sätt som bröstcancer, säger Cecilia. Båda cancerformerna är intimt förknippade med den kvinnliga identiteten och jag vet många som känner att en del av kvinnligheten tas bort. Men så har jag personligen aldrig känt. Cecilia Hägglund säger att hon självklart skulle vilja vara utan erfarenheten av sin egen cancer, om hon kunnat välja. Men hon är ändå tacksam för erfarenheter hon fått av det hon gått igenom. Insikter som annars kanske skulle kommit senare i livet, har Cecilia fått tidigt. Det handlar om ett sorgearbete på ett sätt, att vara ledsen betyder inte att man gräver ner sig för gott. Men det måste få ta den tid det tar. Nu blev det så här. Det utesluter inte något i framtiden. Cancerfondens årsberättelse 2007 Namn: Cecilia Hägglund Ålder: 29 år Gör: Revisor Bor: Vasastan i Stockholm Familj: Man, mamma, pappa och fyra syskon Fritidsintressen: Umgås med vänner och familj, dans, yoga, att promenera både i stan och i naturen. 25

28

29 Verksamhetsberättelse 2007

30 2007 innebar ett nytt rekordår för Cancerfondens insamlingsverksamhet. För första gången passerades 400-miljonersvallen när 410 miljoner kronor samlades in. Den stora kampanjen, Rosa Bandet, visade att den är en av de mest framgångsrika kampanjerna i Cancerfondens historia. Rosa Bandet-kampanjen 2007 invigdes den första oktober då socialminister Göran Hägglund tände lamporna som fick Globen i Stockholm att lysa rosa. Kampanjen pågick under hela oktober med olika aktiviteter över hela landet. Privatpersoner startade egna nätinsamlingar, föreningar sålde rosa band och många företag genomförde Rosa Lördag, Sveriges handlares bidrag i kampen mot bröstcancer. Insamling Privat Gåvor och testamenten från privatpersoner står för den största delen av de insamlade medlen. Den främsta anledningen till att en privatperson skänker en gåva till Cancerfonden är att man har en personlig koppling till cancer, antingen som drabbad eller närstående. Testamenten Att dela med sig till Cancerfonden är en gåva för livet. Lika väl som att testamentera pengar till enskilda personer väljer allt fler i dag att testamentera sina tillgångar eller delar av dem till välgörande ändamål. Cancerfondens riktlinjer för testamentsärenden bygger på att hantera varje ärende på ett värdigt sätt med respekt för testators vilja och att eventuella egendomar säljs så fort som möjligt för att frigöra pengar till cancerforskningen. Att testamentera till Cancerfonden är förmånligt då organisationen är befriad från kapitalvinstskatt (reavinstskatt). Testamenterade medel står i dag för en betydande del av bidragen till Cancerfonden och är en viktig ekonomisk grund för cancerforskningen. Testamentsintäkterna uppgick under 2007 till 172 miljoner kronor det högsta resultat som någon gång uppnåtts för testamenten på Cancerfonden. Bland årets ärenden fanns 15 med tillgångar som översteg tre miljoner. Liksom tidigare år innehöll de största ärendena en stor del värdepapper. Antalet universella ärenden minskade med Cancerfondens procent. Totalt sett låg 2007 års ärenden till antal i nivå med föregående år. Medlemsavgifter 1 % Lotteri 9 % Gåvor 48 % Minnesgåva Ett sätt att hedra minnet av någon är att ge en minnesgåva. De anhöriga får en hälsning i samband med exempelvis begravningen samtidigt som en summa pengar går till att stödja cancerforskningen. Minnesgåvan var den givarform som ökade mest. Över 50 miljoner kronor kom in via minnesgåvan. Spel och lotterier Genom att köpa en lott i Cancerfondens Rikslotteri stödjer man cancerforskningen samtidigt som man har chansen att vinna upp till en miljon kronor. Lotteriet står under Lotteriinspektionens kontroll och inbringade 38 miljoner kronor före avdrag för vinster. Under 2007 drabbades Cancerfondens Rikslotteri av vissa tekniska problem som ledde till att lottoch vinstleveranser försenades. Ett omfattande arbete har genomförts för att detta inte ska upprepas. Företag och sponsring Fler och fler företag arbetar strategiskt med att utveckla sin verksamhet via relationer med sina intressenter (exempelvis kunder). Intressenterna ställer större krav på företagen, inte bara på produkter och tjänster utan även på företagets värderingar och engagemang i samhället. För Cancerfonden innebär det ett ökat intresse från Testamenten 42 % årsberättelse 2007

31 Cancerfondens årsberättelse

32 30 Cancerfondens näringslivet att medverka i arbetet med att minska sjuk- och dödligheten i cancer. Cancerfonden har i dag över företag som aktivt stödjer verksamheten. Cirka av dem är så kallade Företagsvänner, tillsammans bidrog de med över 12 miljoner kronor 2007, vilket är en ökning med två miljoner kronor jämfört med föregående år. Rosa Bandet hade 17 sponsorer under året som via sin försäljning och engagemang gav över 28 miljoner kronor. Årets julklapp gåva till Cancerfonden 2007 var ett rekordår även kring jultid. Rekordmånga privatpersoner och företag valde då att Cancerfonden var förstahandsvalet för de flesta som tänkte skänka pengar under Källa: NMA, intervjuer med personer under Siffrorna i staplarna anger ett årsgenomsnitt. skänka en gåva till Cancerfonden och/eller att köpa lotter i Cancerfondens Rikslotteri för att ge bort i julklapp till släkt, vänner, medarbetare och kunder. Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj Varje dag får mellan 15 och 20 kvinnor veta att de har bröstcancer och sammanlagt ställs cirka bröstcancerdiagnoser varje år. Det är därmed den vanligaste cancerformen hos kvinnor och de flesta som drabbas är äldre. Tack vare forskningen blir cirka 80 procent återställda. Rosa Bandet är en världsomspännande kampanj till förmån för bröstcancerfrågan. Under 2007 samlade Cancerfondens Rosa Bandet-kampanj in 56 miljoner kronor, det högsta resultatet hittills. Informations- och insamlingsaktiviteterna är väl integrerade och samverkar i ambitionen att sprida kunskap om bröstcancer och att samla in pengar till svensk bröstcancerforskning. Kreativitet och en strävan att kontinuerligt utveckla kampanjen i kombination med mediesamarbeten och ett aktivt pr-arbete har bidragit till årets framgång. Klädskaparen Lars Wallin fick uppdraget att designa 2007 års rosa band och närmare en miljon band såldes. Flera av kampanjens sponsorer aktiverade sitt sponsorskap på ett tydligare sätt än tidigare år, till exempel tog Ica fram en särskild»rosa«produkt i sitt sortiment,»rosa morötter«. Man integrerade också sitt sponsorskap av fotbollslaget IFK Göteborg i Rosa Bandet-kampanjen, genom att låta laget spela match i rosarandiga matchställ. Rosa Lördag är Sveriges handlares bidrag till kampen mot bröstcancer. Syftet är att skapa en årsberättelse 2007

33 Cancerfondens årsberättelse 2007 folk- och köpfest där handlare och köpcentrum dekorerar butikerna i rosa med olika erbjudanden, ordnar insamlingsaktiviteter och säljer rosa band. Antalet deltagare i Rosa Lördag fördubblades jämfört med Insamling via digitala medier ökade 2007, dels genom ett större antal webbinsamlingar på cancerfonden.se/rosabandet, dels genom en ökning av sms-givandet. Också på nätverkssajten Facebook fanns en Rosa Bandet-insamling som bidrog med över kronor. Alla som bidrog till insamlingen, eller bara ville visa sitt stöd, kunde lägga till ett jag stödjer Rosa Bandet -meddelande i sin profil. Sammanlagt la över personer till applikationen. Mustaschkampen Nära män drabbas årligen av prostatacancer. Det gör den till den vanligaste cancerformen och antalet upptäckta fall ökar. En stor insamlingsaktivitet för kampen mot prostatacancer, Mustaschkampen, genomfördes under våren i nära samarbete med Aftonbladet. Prostatacancerfrågan fick stort utrymme i både Aftonbladet och övriga medier under kampanjperioden. Mustaschkampen är en webbaserad insamlingskampanj och genererade totalt 3,5 miljoner kronor. Engagemangscentralen på webben Engagemangscentralen är en digital mötesplats för människor som vill engagera sig och göra något för att stödja svensk cancerforskning. Här kan man visa upp sitt engagemang genom att starta en egen insamling. På insamlingssidan kan man tipsa sina vänner om sin insamling och sitt engagemang. Den som startar en insamling på engagemangscentralen får även en dagbok med möjlighet att ladda upp bilder. Knappt 200 insamlingar har hittills dragits igång och inbringat nära kronor. Stora donationer Under 2007 har Cancerfonden initierat ett program för privatpersoner och företag att via större donationer vara med och långsiktigt finansiera cancerforskningen i Sverige. Programmet ska tillgodose det ökade samhällsengagemanget och intresset för filantropi. Företeelsen är väl etablerad i framför allt USA och delar av Europa, där större donationer utgör en viktig och naturlig del av insamlingsarbetet. 31

34 32 Cancerfondens årsberättelse 2007

35 Foto: Karl Gabor Cancerfondens årsberättelse

36 I Cancerfondens uppdrag ingår att arbeta i de cancersjukas och närståendes intresse exempelvis genom att ge information och stöd. Informationsarbetet bedrivs genom egna kanaler såsom Informations- och stödlinjen, informationsbroschyrer, medlemstidningen Rädda Livet och Cancerfondens webbplatser. Men Cancerfonden verkar också utåt genom bland annat annonskampanjer, aktiva medierelationer och samarbete med patientorganisationerna. Cancerfondens medarbetare deltar dessutom aktivt vid konferenser och seminarier. Informationsoch kunskapsspridning EUROSIZE Cancerfondens kommunikation 2007 Kännedomen om Cancerfondens verksamhet är enligt undersökningar fortsatt hög och varumärket är starkt. En viktig orsak till det är Cancerfondens kommunikationsarbete. Organisationen fick under året totalt sett ett ökat genomslag för sina kampanjer. Cirka 70 procent av alla personer i Sverige säger sig ha en hög kunskap om Cancerfondens verksamhet. Det är framför allt forskning som flest kommer att tänka på, men även andra värden har en stark koppling till Cancerfonden exempelvis uppfattas organisationen som trovärdig och att den står för kunskap samt engagemang. Den starka kopplingen till forskning är sannolikt det som skapar hög trovärdighet. En nackdel är dock att Cancerfonden även kan uppfattas som kylig och distanserad, vilket har framkommit i en del undersökningar. Rosa Bandet-kampanjen är Cancerfondens största kontaktyta mot allmänheten. Ett stort lokalt engagemang och brett pr-arbete bidrar till ett stort genomslag. Kännedomen om Rosa Bandet och kunskapen om vad det står för är hög. Under 2007 steg kännedomen om Rosa Bandet bland män och personer över 50 år. Publiciteten når ut mer över landet Cancerfondens publicitet följs och analyseras regelbundet. Att skapa, bibehålla och utveckla goda relationer är syftet med det aktiva pr-, 34 Cancerfondens press- och opinionsarbete som bedrivs. Antalet artiklar och inslag i radio och tv ökade under året som gick. Mest ökade genomslaget i landsortspressen men även storstadspress, radio och affärspress rapporterade mer om Cancerfonden. Med Publiciteten var till övervägande del positiv. kan alla bortglömda mynt Ring vi Givarservice hålla forskningen igång Endast tre procent av publiciteten var negativt vinklad. Under året vände sig medierna i högre grad till Cancerfonden för kommentarer när det gäller frivilligorganisationernas arbete i stort än tidigare år. Informations- och stödlinjen Cancerfondens informations- och stödlinje fyller ett stort behov för patienter och närstående. Sjukvårdens resurser är begränsade och särskilt de närstående upplever att vårdpersonalens tid Med inte räcker till. Att kunna kontakta Cancerfondens legitimerade vårdpersonal innebär ett kan alla bortglömda mynt Ring vi Givarservice hålla forskningen igång stort stöd för många människor som har frågor om cancer. Antalet kontakter via mejl, brev och telefon var nära 8 200, vilket kan jämföras med cirka året innan. Cirka 42 procent av dem som ringer är närstående och 36 procent är personer med egen cancersjukdom. De flesta frågorna rör bröst- och prostatacancer. De närstående ringer i högre utsträckning än patienter för att få känslomässigt EUROSIZE MED KLISTRATMYNT stöd, i en situation där den sjuke har en avancerad cancersjukdom som inte är botbar. SPARBÖSSA VID BUSSKUR Med alla bortglömda mynt kan vi hålla forskningen igång. Ring Givarservice Med alla bortglömda mynt kan vi hålla forskningen igång. Ring Givarservice Med alla bortglömda mynt kan vi hålla forskningen igång. Ring Givarservice årsberättelse 2007 SPARBÖSS EUROSIZE KLISTRATM