GeneAlOgica BETULIENSIS

Transkript

1 GeneAlOgica BETULIENSIS Medlemsblad för Björklingebygdens Släktforskarförening Februari 2009 nr 51 Gås-Anders spelmanslag från vår gemensamma sammankomst 27 november Kallelse till årsmöte Årsmöte 4 mars kl i Stallet hembygdföreningens lokal som ligger i samma hus som hembygdsmuseet. Kaffe och bröd serveras.

2 Programmet våren - sommaren Februari Öppet hus kl Onsdag Vi hjälper varandra med problem, enklare anbyte 4 mars Årsmöte Kl Onsdag i stallet 25 mars Öppet hus Onsdag Vi hjälper varandra med problem, enklare anbyte. 22 april Öppet hus Onsdag Vi hjälper varandra med problem, enklare anbyte. 27 maj Öppet hus Onsdag Vi hjälper varandra med problem, enklare anbyte. 6 juni Vendeldagen Lördag Vi är i Vendel kl ger tips om släkt och bygdeforskning samt enklare anbyte. e annons i UNT och vår hemsida. 14 juni Björklingedagen Söndag Vi är i Gränbyboden vid Björklinge hembygdsmuseum kl Ger tips om släkt och bygdeforskning, samt enklare anbyte. 27 juni Viksta traktormuseidag Lördag Rångsta kl Vi ger tips om släkt och bygdeforskning, samt enklare anbyte. Se annons i UNT och vår hemsida. Se även annonser i UNT och vår hemsida

3 I samarbete med Gås-Anders spelmanslag hade vi den trevlig kväll en 27 november med mycket musik och kaffe. Här nedan följer en kort historik och antavlor om några av de spelmän vars musik vi fick avnjuta under kvällen. Spelmannen Oskar Rickard Larsson Född 8 juli 1894 i Molnebo, Västerlövsta, son till spelmannen och statdrängen August Larsson född 1858 och Emma Maria Fredriksson född Gift 8 november 1917 med Ingrid Lovisa Andersdotter född i Juli 1893 i Viksta. Fadern August Larsson spelade nyckelharpa och Oskar lärde sig trots förbud att spela på hans instrument, vid 14 års ålder kunde han spela. Komponerade egna låtar. På 1950 talet övergick han till kromatisk harpa. Oskar spelade vid danser och bröllop, och senare uppträdde han med fiol och nyckelharpspelmän vid hembygdsfester och dyl. Ansluten till Upplands spelmansförbund och har deltagit i flertalet spelmanstävlingar och stämmor. (Nyckelharpan. Jan Ling 1867) Han var bosatt i Näverbo, Björklinge under , därefter flyttade han till Uppsala och blev byggnadsarbetare. I sin krafts dagar var han en av Upplands förnämsta nyckelharpspelare och har också gjort en del bra låtar som tex. Näverbovalsen och Sveas rådjurssoppa. Oskar Larsson var en dag bjuden till Kalle Lager och hans fru Svea på middag. Hon hade lagat rådjurssopps och den föll Oskar så väl på läppen att han som tack gjorde låten. Ytterligare låtar som Larsson komponerat är Kvarnfallet, Oktobervalsen, Järgårdsglitter och Jubileumsvalsen Spelmannen August Larsson Född 15 mars 1858 i Norra Kors under Dörarps säteri, Dörarps socken, Kronobergs län. Han arbetade som statdräng i flera socknar innan familjen år 1900 flyttade till Vendel, där han avled 30 april 1930 i Snåret, Vendel. Son till Lars Petter Larsson och Ingrid Cajsa Jönsdotter. Gift 17 april 1881 med Emma Fredriksson född 22 april 1859 i Hultnäs, Fröjered socken. De fick 12 barn som nådde vuxen ålder, alla var musikaliska. Däribland Oskar f och Adolf f som fortsatte föra nyckelharpspelandet vidare. August instrument var silverharpa. Uppgifterna nertecknade av Solvieg Brundin-Eriksson

4 Edvin Lager Han var född i Sörvissjö, Björklinge Mamman födde 14 barn, 12 har jag hittat i födelseböckerna. Död i Täbo, Björklinge Alla syskonen var musikaliska, Carl August och Evert Holger var också framstående spelmän. Han byggde ovm och lagade bilar, var billackerare, m.m. Han byggde även nyckelharpor. Bodde sedan 1948 vid Täbo, Bjärklinge Gift med Aina från Sydamerika, De fick två barn Torsten och Kerstin Edvin Lager har bl a. gjort följande låtar Kyrkmarsch i advent. Brudmarsch Sätunavalsen Takdroppsvalsen Edvin Lagers sextioårspolska Edvin började spela fiol för Carl Örnlund i Läby, Björklinge när han gick i skolan. Örnlund insåg snart att han inte hade mer att lära ut och ville att Edvin skulle få läsa vid musikaliska akademin vilket förmodligen var en omöjlighet för den barnrika familjen. Då satte sig Edvin framför kakelugnen och brände alla noter han fått av Örnlund och spelade sedan aldrig efter noter. Blev som 13-åring sjuk i reumatisk feber och hamnade på sjukhus där enda behandlingen var nedbäddning i vadd och en ask albyl om dagen. Vilket förmodligen påverkade hans hälsotillstånd med bl a dåligt hjärta. Och inte blev det väl bättre med alla inandade ågnor från lösningsmedel och billackeringsfärger. Ulla Löfgren

5

6 Ida Gustafsson, Smultrongärds-Ida Föddes 12 juni 1886 vid Stoparbo på Bergbyåsen i Vendel, som det fjärde av fyra syskon. Föräldrarna var Gustav Jansson och Anna Maria Pettersson Familjen flyttade 1888 till Smultrongärde, där fadern var brukare. Hon var duktig på att hantera dragspelet och spelade tillsammans med sin bror Gustaf Guustafsson, Skorpstu-Gustaf på danser och sammankomster. Ida spelade dragspel och Gustaf nyckelharpa. Ida komponerade bla en polska Smultrongärds-Idas polska Henry Lind i Smultrongärde har gjort en text till den: Än står logen kvar vid Smultrongärde Än slår gäddan uti Vendelsjön Än så ljuder Idas gamla polska över nyckelharpans strängar Kom lilla vän så tar vi en sväng Vi ska dansa över åker och äng Vi ska dansa till morgonen gryr Då går vi hem och mjölkar korna. Ida flyttade 1927 från Smultrongärde till Knypplan, Vendel tillsammans med dottern Anna Ingegerd och modern som då var änka. I församlingsboken står att Ida är lägenhetsägare. Vid Knypplan var Ida handlare. Hon avled 1962 vid Knypplan.

7

8 Detta kort hittade jag i ett fotoalbum efter min mormor Hanna Gustavsson f. Kylén Gustavsberg, Harbo, gift med Johan Gustavsson, där sammastädes. På baksidan är det tryck Brefkort och det finns tryckta rader för att skriva adress. Tydligen kunde man köpa kort med tryck baksida och sedan rita sina egna motiv. På baksidan har någon skrivit med blyerts Alberts stuga invid Elis Adolfsson. Avritad 1915 av någon som gick runt i byarna. Bilder finns även från Björken och Gustavsberg Denne Albert borde vara Johan Albert Olsson f i Solberg, Harbo gift med Johanna Kristina Wesslund f i Gävle. De bodde i Solberg nr 1 ¼ mantal. Är det någon som sett några liknande kort från Harbo eller socknarna runt omkring eller rent av vet vem denne kringvandrade person hette så hör er till Anders Flood, adress m.m finns på baksidan av tidningen. Anders Flood.

9 Släkten Åhr i Björklinge När jag flyttade till Björklinge i början av 1969 var det för att jag tillträdde ett jobb på det nystartade Björklinge Elverk. Ett antal elföreningar fusionerades samman och personal och kraftledningar makades ihop. Som första verkmästare utsågs föreningsmontören i Jumkil Helge Jansson som bodde i Vervik ca 3 km söder om Oxsätra. Helge som var född 1915, visste allt om bygden och berättade gärna. Jag flyttade in i en villa som Skåningarna hade byggt. Markplaneringen avslutas av Sivert i Söderäng. Han gick där med skyffel och fyllhammare och satte kantsten och jämnade till matjorden där verkmästaren sade till att det skulle göras. Sivert var nog i 40-årsåldern och behövde nog inte kröka sig så mycket för att nå ner till marken. Janne i Söderäng såg jag en gång. Jag antar att han var far till Sivert. Helge berättade att Janne ofta gick på bond -auktioner. Och ropade in det ingen annan ville ha. Det visste utroparn så han blinka bara lite åt Janne som oftast blinkade tillbaka. När auktionen var slut kom Sivert med traktorn och hämta. Janne höll på att lägga upp ett motormuseum i uthusen vid Söderäng. Om det var fotogen eller el som var drivkraften hade ingen betydelse. Den gången gällde det auktion vid Nyholm så det var inte så lång väg att köra efteråt. Förmodligen avstyckades byggnaderna för hit flyttade då elmontören Mats Åhr med sin familj. Till Elverket knöts även Birger Åhr, Mats farbror, som jobbade som mätaravläsare. Kring dök det upp montörer i de flesta sockenföreningarna. Högspännings ledningar och fastighetsinstallationer skulle ordnas. I den gamla björklingeföreningen engagerades Ture Åhr. Han levde som änkeman rätt länge så jag minns en liten farbror som åkte med sin Volkswagen mellan Tureberg som han lät uppkalla sin villa till som låg i södra Sjöhagen vid Gävlevägen. Vid denna tid fanns betydligt fler affärer och myndigheter i Björklinge att besöka. Fast de var ju mycket mindre i storlek. I centralorten fanns 3 livsmedelsaffärer, bageri, festvåning, 2 bensinmackar, motell med matservering, syfabrik, bank och post, såg med virkesförsäljning och trädgårds-mästare mm 1969 vad jag kan minnas. Affär i Nolmyra. Tidigare fanns även lanthandel och bageri i Forsby och dito i Läby. Kommunalkontor fanns i Björklinge, polis och bilskola. Ture Åhr kom från Strängnäs. Hans hustru Elma Engström var mor till 3 söner. Vi är nu inne i början av nittonhundratalet. En tid som befolkningen flyttade, i stor del till städerna. Det kan vara idé att flytta forskningen till Elma. Hon var född 1892 i Björklinge gifte hon sig med Henrik Alfred Eriksson som var född 1890 i Uppsala. Sonen som föddes döptes till Birger Johan Alfred. Och familjen tog sig namnet Eriksson efter familjefadern. Det vanligaste vid denna tid till skillnad mot tidigare sed att använda faderns patronymikon till barnen och att modern behöll sitt ursprungliga patronymikon. Fadern var jordbruksarbetare och före detta artillerikonstapel. Han erhöll en tjänst som nattvakt i Gävle dit familjen flyttat i april 1914 när dottern Anna Kristina Elisabet föddes föddes sonen Erik Gustaf Einar i Björklinge. Enligt Björklinge inflyttningslängd maj flyttar Elma Elisabet Eriksson 2 manskön och 2 kvinnokön med nr 24 från Helga trefaldighetsförsamlingen i Gävle till Björklinge församling. till adressen Ramsjö 209. Det var säkert ingen frivillig flyttning. De bägge inblandade kommunerna gjorde säkert upp om vad som skulle bli billigast. Birger som var äldst hamnade hos hemmansägare Johan Erik Jansson och dennes hustru Anna Lovisa Andersdotter på Ramsjö 4. De var i femtioårsåldern och hade förmodligen inga barn.

10 Dottern Anna Kristina Elisabet blev fosterdotter hos mormor och morfar. Medelålders och dessutom fanns ogifte morbrodern Johan Einar Engström på gården. Sonen Erik som var 2 år fick tills vidare följa med mamma till Salsta där hon fick ett arbete som tjänarinna. Det fick ju inte heta piga när man kom in på 1900-talet. Det var vid denna tid som Ture kom till Björklinge med sin lilla tangorabatt hade han uppfört en villa i 1 och ½ plan på en tomt omfattande kvm vid Gävlevägen i Sjöhagen. Villan moderniserades Så nog fanns det plats för förvarning av stolp och elkabel. Efter hand ordnade han med villor till alla 3 sönerna som antog namnet Åhr. Nämnda personer enligt Sveriges bebyggelse var en bit in på 1940-talet förutom Ture Åhr och hans hustru Elma, barnen Birger, Anna-Lisa, Erik, Anders och Alice Ulrika samt fosterdottern Gun Elisabet Bengtsson. Torbjörn Föreläsningar på Arkivcentrum våren 2009 Onsdagen den 11 februari Föreläsare Göran Ulväng Upplands herrgårdar. Jordbruk, hushåll och bebyggelse under och 1800-talet Hur såg den typiska upplänska herrgården ut och hur fungerade den? Vilka var det som arbetade och bodde där, och hur var de bebyggda? Och hur förändrades herrgårdarna under de stora samhällsförändringarna under och 1800-talet? Detta är några av de frågor som behandlas i föredraget. Med utgångspunkt från ett stort historiskt källmaterial lyfts nya perspektiv fram på herrgårdarnas historia och utveckling. Fil. dr. Göran Ulväng är forskare vid instutionen för ekonomi, SLU och ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Hans forskning har främst handlat om landsbygdens bebyggelse och människors konsumtion under och 1800-talet. Onsdagen den 11 mars Föreläsare Jenny Öqvist Jenny Öqvist är forskarassistent vid Institutet för språk och folkminnen och arbetar där huvudsakligen med ett femårigt projekt om stockholmska. I sitt föredrag kommer hon att ge exempel på stockholmska språkdrag i pop och rock under de senaste 40 åren, och diskutera hur användningen av stockholmska signalerar autencitet och trovärdighet. Detta utreds närmare i föredraget genom en jämförelse av hur stockholmska används inom olika genrer av pop och rock, och av olika artister. Onsdagen den 11 april Föreläsare Ingemar Ehlin Ingemar Ehlin har varit bibliotekarie vid Uppsala stadsbibliotek. Han har medverkat i böcker som Uppsala bygger på åttiotalet`` och Uppsala. En växande stad``. Den senare ar en inventering av vad som byggdes i Uppsala under tiden Ett intressant område är här Valsätra och Gottsunda. Denna stora stadsdel växte fram i etapper från 1965 och speglar utvecklingen i Sverige i stadsplanering och arkitektur under 20 år. Bostadsområden som dessa får till stor del sin karaktär redan genom stadsplanerna, som kan studeras i Stadsarkivet.

11 Vår hemsida - På vår hemsida har medlemmar och andra intresserade möjlighet att följa vad som händer i Björklingebygdens släktforskarförening. Du är välkommen till våra aktiviteter, även med bidrag som artiklar, bilder, frågor och efterlysningar m. m. till hemsidan och tidningen. Styrelsen tar tacksamt emot förslag vad du vill ha för aktiviteter eller läsa om. Samtidigt vill vi i styrelsen passa på att tacka alla som skickar in bidrag till hemsidan och tidningen. Föreningens styrelse Ordförande Solveig Brundin-Eriksson, Hambovägen 3, Björklinge Tel Mobil: solveig.brundin@telia.com Vice ordf. Anders Flood, Lisselbo 43, Björklinge Mobil: lisselbo53@hotmal.com Sekreterare Gunilla Arvidsson, Hjalmar Brantingsgatan 17, Uppsala Tel: nilla.arvidsson@comhem.se Kassör Ledamöter Åke Eriksson, Hambovägen 3, Björklinge Tel Mobil: aker.eriksson@telia.com Jan Branteström, Fasma gård, Björklinge Tel: jan.brantestrom@telia.com Torbjörn Norman, Puckvägen 16, Björklinge Tel: torbjorn.@norman.st Ulla Löfgren Genvägen 8, Björklinge Tel: Ulla @telia.com Ta gärna kontakt med någon i styrelsen om du har frågor som rör norduppland eller släktforskning i allmänhet. Medlemsavgifter är för närvarande 120 kronor för en medlem, 180 kr för par med samma adress, avgiften betalas in till föreningens postgirokonto Ange ditt namn, adress och telefonnummer på inbetalningskortet. När du flyttat, kom ihåg att anmäla adressändring