VINNOVAs Årskonferens 2009

Transkript

1 HÅLLBAR TILLVÄXT I GLOBAL KRIS VINNOVAs Årskonferens 2009 Sverige står inför stora utmaningar. Den snabba vändningen i världsekonomin har gett en lågkonjunktur som kan bli djup och långvarig. Sveriges exportberoende ekonomi drabbas hårt och det tekniktunga svenska näringslivet behöver förnyas och ställas om. Frågan är hur djup är krisen och hur vi möter den. VINNOVAs Årskonferens 2009 ville ge exempel på hur vi ska vända problemen till möjligheter genom att satsa på FoU och innovation. För vår långsiktigt hållbara utveckling, såväl som för europeisk och global utveckling, krävs nationell kraftsamling och samverkan. Programmet innehöll bland annat exempel på hur stora länder som USA och Kina möter krisen med investeringar och nya innovationsstrategier. Förutom att presentera det som sker i andra länder diskuterades även vad som finns att lära och hur Sverige kan kraftsamla för att lyckas. En återkommande åsikt var att de stora investeringar som nu görs, både i Sverige och runt om i världen, inte bara får blir akuta satsningar för att rädda jobb. De måste även vara strategiska och ta sikte på framtiden. Investeringar i FoU som kan förnya samhälle och näringsliv är avgörande får en hållbar tillväxt såväl i Sverige som i EU och resten av världen. 1

2 STRATEGI FÖR ATT VÄNDA UTMANINGAR TILL MÖJLIGHETER Krisen har drabbat Sverige hårt. Men samtidigt öppnar sig nya möjligheter när det görs stora satsningar och det fi nns en efterfrågan på nya lösningar. VINNOVA vill bidra med en strategi för hållbar tillväxt. Göran Marklund, tf vice generaldirektör presenterade en ny rapport från VINNOVA om satsningar i olika länder. Analysen är att stimulanspaketen även måste innehålla långsiktiga investeringar där det finns en koppling mellan innovationer och miljöeffekter samt andra samhällsbehov. Risken är att satsningar görs bara för överlevnad och att vi missar möjligheter. Det finns tillväxtpotential i alla branscher, men få som vill investera just nu. En viktigt del är att stärka efterfrågan för att stimulera till innovation och förnyelse. Svensk tillväxtbarometer som finansieras av VINNOVA visar att Sverige är ett av de mest utsatta länderna. Exportordrar är en indikator för produktionen, och den ser fortsatt mörkare ut än någonsin tidigare vilket tyder på tuffa månader framöver. Med sin grund i finanssektorn har krisen gjort att viljan att ta risker är dramatiskt lägre, något som ju är avgörande för satsningar på FoU och innovationer. Det får direkta negativa effekter för speciellt mindre företag som är viktiga för förnyelsen. Mycket har hänt sedan förra Årskonferensen, som handlade om en spännande framtid och den kommande forsknings- och innovationspropositionen. Det är ett kärvt läge nu, men politiker och företagsledare måste prioritera för att vi ska säkra vår välfärd även framöver. Det enda säkra är att det kommer att vända, och då måste vi stå rustade, avslutade Göran Marklund. Lena Gustafsson, VINNOVAs tf generaldirektör, berättade att flera stora nya FoU-program fokuserar på samhällsbehov inom bland annat områdena hälsa samt energi- och miljöteknik. VINNOVA koordinerar även det nya programmet för fordonsforskning och satsar på radikala innovationer inom IKT-området. Banbrytande idéer kräver offentlig medfinansiering, och här arbetar vi för att addera våra insatser till andra satsningar nationellt och inom EU. I det strategiförslag för hållbar tillväxt som VINNOVA lämnat till regeringen finns fem övergripande punkter som kan stimulera till investeringar i innovation, bland annat en omställning av svensk fordonsindustri till morgondagens efterfrågan. Vi vill också se ökade insatser för innovationsbaserat nyföretagande och vi väljer själva att höja budgeten för Forska&Väx i vårens utlysning, eftersom programmet visat sig kunna få företagen att verkligen utvecklas. En annan punkt är att stärka efterfrågan inom nya tillväxtområden, bland annat genom stöd till demonstrationsanläggningar och innovationsupphandling inom området miljö- och energiteknik. Det behövs också regionala kraftsamlingar i linje med vårt program VINNVÄXT. Trots alla varsel finns det en spirande entusiasm ute i landet som vi måste ta tillvara. 2

3 STORA FoU-SATSNINGAR I USA Arthur Bienenstock, forskare och vetenskaplig rådgivare vid Stanford University och tidigare till Bill Clinton, berättade om det stimulanspaket som president Obama lanserat. Det övergripande målet är att skapa jobb på relativt kort tid inom strategiska områden. USA står inför en rad utmaningar inom bland annat hälsa och energiförsörjning, men även IT och transporter. Satsningar på FoU är en viktig del i paketet. Forskningen har dessutom fått en starkare ställning i Vita Huset med nya medarbetare, bland annat Nobelpristagaren Steven Chu som nu är energiminister. En punkt i presidentens valplattform var att dubblera anslagen till en rad statliga forskningsfinansiärer de kommande tio åren, något som börjat genomföras när de nu tillförs 15 miljarder dollar i paketet. Arthur Bienenstock ser dock problem. Det kommer att vara svårt att spendera ökningarna klokt när det gäller projektmedel. Satsningarna hade gjort större nytta om de riktats till infrastruktur och institutioner, som vi varit dåliga att investera i. Han förklarade att National Institutes of Health har hanterat stora budgetökningar dåligt tidigare, vilket senare lett till nedskärningar som drabbat enskilda forskare och universitet hårt. Den mest väldefinierade satsningen är istället de 1,6 miljarder dollar till Department of Energy, som bland annat går till ny infrastruktur för forskningen inom fysik och energi. Den privata sektorn får färre stimulanser. Jag hoppas att Obamas budget under våren gör skatterabatten för FoU till företag permanent, vilket skulle underlätta för mer långsiktiga investeringar. INNOVATION VERKTYG FÖR KINAS TILLVÄXT Rongping Mu, chef för policyfrågor vid den kinesiska vetenskapsakademin, berättade om de många satsningar i Kina som görs på innovation och förnyelse, där motsvarande 400 miljarder kronor går till FoU. Krisen har drabbat även Kina. Både mindre och större företag går under, exporten sjunker och befolkningen drabbas av osäkerhet och arbetslöshet, framför allt på landsbygden. Regeringen har lanserat en ny syn på landets utveckling, med mer fokus på individer och hållbar tillväxt. Nya program ska öka efterfrågan. Flera har kopplingar till FoU och innovation, bland annat en rad planer för förnyelse av industrin, som ska visa resultat inom två år. De indikatorer vi mäter innovation med visar att Kina blir allt bättre på detta, men vi har samtidigt identifierat svagheter. Bland annat måste det internationella samarbetet utvecklas. Kina ligger på tredje plats när det gäller vetenskaplig publicering, men betydligt lägre när forskningens kvalitet vägs in. Kina är ett stort land och arbetar med att utveckla alla regioner. Ett verktyg är de sex högteknologiska utvecklingszoner som nu utökas med ytterligare en, för att främja investeringar. Vi har också utsett staden Shenzhen i södra Kina till National Innovation City för att visa upp exempel på hur lokal ekonomi och industri kan utvecklas. Kina har ett ambitiöst mål att vara ett innovationsdrivet land till De offentliga FoU-satsningarna ska uppgå till 2 procent av BNP år 2010, men det blir svårt att nå enligt Rongping Mu eftersom andelen idag bara är 1,5 procent. Målet 2,7 procent till 2020 är dock fortfarande möjligt att nå. 3

4 SYSTEMSYN OCH ÖKAD EFTERFRÅGAN PÅ FoU Khalil Rouhana, chef för IKT-strategier vid EU-kommissionen, berättade om det stimulanspaket som lanserades tillsammans med medlemsländerna i slutet av Det innehåller även mer långsiktiga satsningar, däribland lån via Europeiska investeringsbanken till mindre företag för risktagande innovationer inom bland annat infrastruktur och energi. Specifika delar som rör FoU är att länder trots krisen måste arbeta vidare med Lissabonmålet om i snitt 3 procent av BNP till FoU. Hittills har andelen bara ökat från 1,8 till 1,9 procent. Insatser ska även öka samarbetet inom områden som tillverkning, byggande och transporter. Både privata och offentliga aktörer ska få finansiering inom ramprogrammet och satsningarna ska ha en större systemsyn, så att utlysningar spänner över flera tematiska områden och leder till större effekt. Till exempel satsas en miljard euro på miljöbilar tillsammans med industrin, samtidigt som offentliga upphandlingar ska höja efterfrågan. För att få ett bra genomslag gäller den bredare systemsynen förutom FoU-satsningar även sådant som att se över lagstiftningen inom områdena. Politikerna kommer att få förslag kring många nya satsningar under året och vi hoppas mycket på det svenska ordförandeskapet. Khalil Rouhana gav några exempel från IKT-området. En strategi ska få Europa att behålla sin ledarroll, både för industrins tillväxt och för att den ska forsätta leverera lösningar till nytta för samhället. Problemet är att sektorn är underfinansierad och marknaden inom EU är fragmenterad. Inom inbyggda system har vi till exempel mött det genom att tillsammans med medlemsländerna bygga upp den gemensam JTI-plattformen Artemis, där forskare finansieras med över 300 miljoner euro årligen. Sådana offentliga insatser är avgörande för att nya tillväxtområden utvecklas. KRISEN TVINGAR FINLAND ATT TÄNKA NYTT Mikko Alkio, statssekreterare vid finska Arbets- och näringsministeriet, förklarade att den djupa krisen som drabbade Finland i början av 90-talet möttes med insatser som fick fart på tillväxten igen. Offentlig finansiering till FoU är avgörande, men det är inte säkert att samma recept fungerar i dag. Finland är starkt inom traditionella områden men omvärlden förändras. I en ny innovationsstrategi satsas det bland annat på acceleratorer och inkubatorer för att få fram nya tillväxtföretag. Insatser ska också öka de internationella kontakterna. Bland annat har Aalto universitetet bildats genom att samla flera lärosäten i Helsingfors för att kunna locka fler utländska forskare. VINNOVAs finska motsvarighet, Tekes, når cirka företag med sina insatser. Mikko Alkio förklarade att politikerna nu diskuterar skattelättnader för FoU-investeringar för att nå ännu fler företag, något alla OECD-länder redan har genomförts förutom Sverige och Finland. Viktiga delar inom strategin är också mer systemtänkande och insatser för att öka efterfrågan, både nationellt och på europeisk nivå. Ett exempel är EUs nya energi- och klimatpaket. Att gå över från fossil energi till andra tekniker öppnar stora möjligheter för innovativa företag. 4

5 HAR SMÅFÖRETAG RÅD MED FoU? Mindre företag är snabba på att fånga upp nya möjligheter och skapa arbeten. Samtidigt har de ofta små fi nansiella marginaler och tvingas dra ned på FoU i kristider. Hur småföretag kan stärkas diskuterades under dagen. Företag inom energi- och miljöbranschen har aldrig haft större drivkrafter att satsa på innovation, förklarade Per Olofsson, vd för Climatewell som utvecklat en soldriven värmepump. Vi har aldrig sett så mycket möjligheter. Samtidigt är det dyrare än någonsin att satsa när det är ont om kapital. Han hade två önskningar, dels åtgärder som ökar efterfrågan, dels program som finansierar expansion kopplad till innovationer. Tekniken vi utvecklat med stöd från Forska&Väx har gett en försäljning tio gånger de insatta pengarna. Att höja programmets budget är helt rätt, men byt kronor till euro så blir det en nivå som motsvarar behovet bättre. Kristina Alsér, landshövding i Kronobergs län med bakgrund som företagare, påpekade att insatser ofta missar småföretag. De har inte alltid förutsättningar för att vara med i alla program, till exempel är många inte högutbildade. Det är viktigt att utgå från behoven i företagen för åtgärder. För hennes region var krisen en stor omställning. I princip full sysselsättning byttes mot varsel på stora företag och mindre underleverantörer. Vi gick ihop privata och offentliga aktörer inom Framtid Kronoberg för att samordna våra insatser, och utnyttja den styrka som finns hos bygdens småföretag att ständigt hitta nya möjligheter. Ola Asplund, utredningschef på IF Metall, förklarade att det är viktigt att vara rädd om befintliga kluster med större och mindre företag, till exempel inom fordonsindustrin. Han var också rädd för att många ingenjörer nu vidareutbildas till nya yrken. De behövs och är en värdefull tillgång när det vänder. Har vi svårt att rekrytera kommer vi att tappa marknadsandelar. Varför inte göra som i Danmark, där småföretag fått stöd för att anställa en ingenjör och fått en väldig skjuts på verksamheten. För att få småföretagen att närma sig forskningsinstituten trodde han också på regionala mäklare som kan guida till rätt kompetens och institut. Jari Romanainen, direktör vid finska Tekes, pekade på att länder behöver titta bredare på efterfrågan i samhället. Finland samlar inte längre aktörer runt tekniker, utan kring problem och behov. Det är också viktigt att nå de företag som verkligen vill växa. Sverige fokuserar på universiteten, men det är de privata aktörerna kring lärosätena som skapar tillväxt. Det tar vi fasta på nu när vi utvecklar privata inkubatorer i Finland. Karin Pilsäter, ordförande i näringsutskottet, såg också behov av ökade FoU-satsningar. Samtidigt förklarade hon att regeringen inte vill äventyra statsfinanserna. Dessutom måste vi stärka viljan hos människor att ta risker för att utveckla en idé till marknaden, till exempel genom att se över beskattning och hur vi hanterar konkurser. Att Finland nu ser över skattereglerna för företags FoU-investeringar ger oss ännu ett bra argument för att utreda frågan även i Sverige. Per Olofsson avslutade med att påminna om att krisen är nu återgärderna måste komma snabbt. Väntar politikerna tills de utformat alla insatser optimalt, då hinner företagen missa möjligheterna. ANDRA SESSIONER UNDER DAGEN Innovation och hållbar tillväxt inom fordonsindustrin Miljö som tillväxtområde för Norden och Europa Dokumentation fi nns på 5

6 HUR SKA SVERIGE KRAFTSAMLA FÖR FRAMTIDEN? För att klara oss ur krisen och inte tappa i konkurrenskraft måste svenska aktörer samarbeta kring långsiktigt satsningar. Samhället kan bidra med att stärka efterfrågan för att idéer från företag och forskare ska nå ut på marknaden. Jöran Hägglund, statssekreterare på Näringsdepartementet, kommenterade att utgångsläget ändrats drastiskt jämfört med VINNOVAs förra årskonferens som hölls före krisen. Men studier visar att företag som satsar i nedgång klarar sig bäst. Därför kombinerar vi innovations- och näringspolitiken och gör FoU-investeringar, ser över regler och främjar entreprenörskap. En kommande del är utredningen om finansiering för mindre företag, där ett mål är att se över överlappande roller och ansvar hos olika aktörer. Jöran Hägglund vill även se tydligare incitament kring innovationer vid lärosäten, till exempel för att licensiera ut idéer och att kontakter med samhället fungerar som en merit inom akademin. Vi är även aktiva på EU-nivå, där tillväxtstrategier och miljö blir aktuella frågor under Sveriges ordförandeskap. Båda har FoU-satsningar som en central del. Charlotte Brogren, utvecklingschef på ABB Robotics som i höst tar över som generaldirektör på VINNOVA, var positiv till de möjligheter som öppnar sig i kristider. Men vi måste våga välja bort, annars är det ingen kraftsamling. Vi kan inte vara bäst på allt, och de investeringar vi gör måste vara långsiktiga. Regeringen har kommit en bit på väg, men hon såg behov av några riktade insatser. Att utveckla teknologier är bara en del, vi behöver även kunna ta idéer till marknaden. I det är satsningar för att kunna demonstrera tekniker på hemmaplan avgörande för att få kunder att våga satsa. Maria Wetterstrand, språkrör för Miljöpartiet, såg att en styrka för Sverige är att vi som ett litet land lättare kan kraftsamla våra insatser. Hon pekade också på att högskolan behöver bli bättre på att få fram fler entreprenörer, genom att väcka tanken hos studenter att det går att starta företag. För att stärka näringslivet pekade hon på att samhället bör investera brett i en grön omställning, på samma sätt som många andra länder satsar till exempel på vindkraft och solkraft. Förutom att skapa en hemmamarknad för miljöinnovationer ger det även exportmöjligheter och gör det möjligt för oss att hjälpa andra länder med bra lösningar. Hans Folkesson, med mångårig erfarenhet från fordonsindustrin, förklarade att en nollvision för utsläppen från transportsektorn är möjlig, kanske redan till Men då måste vi även utveckla kringindustrier, som infrastruktur för att få fram el och biobränslen till fordon. Lena Gustafsson förklarade att VINNOVA ser positivt på förslagen i regeringens autonomiutredning, som vill ge lärosäten en friare roll för att mer aktivt samverka med näringsliv och samhälle. Samtidigt är mycket av det möjligt redan inom dagens regler och frågorna behöver utredas mer i detalj. Hon avslutade med att konstatera att miljöfrågor och en åldrande befolkning leder till stora behov vi måste lösa. När det gäller miljö- och energiteknik pekade hon på att det nu finns en plattform för att samla insatser i Norden inom programmet Toppforsk. Satsningar kan samtidigt skapa nya tillväxtområden som tryggar välfärden, det ger oss en skjuts att våga tänka nytt för att hitta lösningar som är bra både för näringslivet och samhället. 6