Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för Upplands- Brogymnasiet 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för Upplands- Brogymnasiet 2008"

Transkript

1 :24:45 Kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse för Upplands- Brogymnasiet 2008 Innehållsförteckning Organisation... 2 Kvalitetsarbetet... 3 Kvalitetsområden Förutsättningar...3 Elever...3 Personal...5 Personalens kompetensutveckling...6 Ekonomi...7 Materiella resurser Utbildningsresultat...10 Utbildningsresultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen...10 Utbildningsresultat i förhållande till de nationella målen för normer och värden...12 Likabehandlingsplanen Arbetet i skolan...14 Elevernas ansvar och inflytande...14 Lärandet...15 Information...18 Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning Hälsa och livsstil Enhetens arbete för ett miljömässigt hållbart samhälle Genomförda insatser för ökad integration Uppföljning av försöksverksamheten av lärlingsutbildning Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Åtgärder för utveckling...24 C:\DOCUME~1\admin\LOKALA~1\Temp\fcctemp\UBG 2008 kvalred-vb.doc

2 2 Organisation Upplands-Brogymnasiet är Upplands-Bro kommuns enda gymnasieskola och bedriver utbildning på följande nationella och specialutformade program samt på det individuella programmet. Fordonsprogrammet Transportteknik Anläggningsmaskin- och transportteknik (Spec.utf) Personbilsteknik Maskin- och lastbilsteknik Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet Individuella programmet IVIK Specialutformade program- Profiler (erbjuds på alla program utom FP) Lärlingsutbildning Handel och service Restaurang och måltidsservice Medieproduktion Media med samhällsinriktning (Spec.utf) Naturvetenskap Matematik datavetenskap Miljövetenskap Ekonomi Samhällsvetenskap Språk Virtuell design Komplettering av grundskolebetygen. 1-årig utbildning som kan utökas vid behov. Individuella programmet för nyanlända ungdomar. Fokus på det svenska språket. Golfinriktning på HP, HR, MP, NV, SP och TE Musikinriktning på HP, HR, MP, NV SP och TE Media med samhällsinriktning på MP Anläggningsmaskin- och transportteknik på FP Idrott, foto, golf och musik på FP UBG hade vid höstterminens början 1033 elever varav ett 50-tal började det individuella programmet. C:a 43 % av det totala antalet elever kommer från annan kommun. Skolan har aldrig tidigare haft så många elever. Förutom vid huvudskolan på Skolvägen i Kungsängen bedriver UBG utbildning till yrkesförare på transportteknisk inriktning i inhyrda lokaler inom Brunna industriområde och i Bålsta inom Skanska och NCC:s område där skolan även har tillgång till deras grustäkt för anläggningsmaskinförarutbildning. Undervisning i kärnämnen sker i lokaler i Brunna för FPTP eleverna.

3 3 I Brunna/Bålsta genomförs även Kommunal vuxenutbildning med hjälp av skolans personal och utrustning. Skolan fortbildar även personal från många av de APU-företag vi samarbetar med inom ramen för uppdragsutbildningen. Eleverna på Hotell- och restaurangprogrammet har den största delen av sin undervisning förlagd till kommunens lokaler vid Kungsängens Torg. I deras uppdrag ingår att servera mat till pensionärer boende på servicehemmet. Undervisning i idrott, estetisk verksamhet och i vissa individuella val sker på huvudskolan på Skolvägen. Kvalitetsarbetet Upplands-Brogymnasiets kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse bygger på följande underlag: Enkät bland eleverna i årskurs 2 (svarsfrekvens 75 %) Djupintervjuer med elever i åk 3 på samtliga program Programråd Betygsstatistik för eleverna i årskurs 3 Kontinuerlig utvärdering i arbetslagen Verksamhetsberättelser för individuella programmet, elevcentrum och elevhälsovården Uppföljning och revidering av arbetsplanen Medarbetarsamtal Elevenkäten är huvudsakligen den kvalitetsenkät som är gemensam för Stockholms läns gymnasieskolor och som för UBG:s del genomfördes under våren Den kompletterades med ett antal egna frågor. Svarsfrekvensen var 75 %. Djupintervjuer med elever i åk 3 har genomförts och bygger på ett stort antal frågor om elevernas studiesituation under sin skoltid på UBG. De utvalda eleverna tillsammans med programansvarig skolledare diskuterar klassens synpunkter vad som varit bra och vad som kan förbättras. Denna form av utvärdering ger en mycket bra bild av hur elever under 3 års tid har uppfattat sin skola. Möjligheten att ställa följdfrågor och göra förtydliganden är mycket värdefull. Djupintervjuerna anser vi vara ett bättre utvärderingsinstrument än elevenkäten i åk 2 och ett bra komplement till denna. Resultaten redovisas till arbetslagen under utvärderingsdagarna i juni. Inga enskilda utvärderingar redovisas då. I samband med medarbetarsamtalen får respektive lärare ta del av elevernas åsikter och samtal sker kring dessa. Kvalitetsområden 1. Förutsättningar Elever Elevantal den 15 oktober resp år Antal elever fördelade på program Varav fr % U-Bro Elever per årskurs Läsår FP HP HR MP NV SP TE IV Summa U-Bro elever / % / % / % FP Fordonsprogrammet HP Handels- och administrationsprogrammet HR Hotell- och restaurangprogrammet MP Medieprogrammet NV Naturvetenskapsprogrammet SP Samhällsvetenskapsprogrammet TE Teknikprogrammet

4 4 IV Individuella programmet Elever som antagits på sitt 1:a handsval Antal elever Antal elever som tagits in på sitt % Läsår i år 1 1:ahandsval 08/ % 07/ ,0% 06/ ,0% Analys och bedömning 1 Upplands-Brogymnasiet är en attraktiv skola som många elever väljer. Det totala elevunderlaget har ökat de senaste två åren och är nu drygt 1000 elever. Framöver minskar dock elevkullarna under ett flertal år och detta kommer även UBG att märka av. För att möta detta är det oerhört viktigt att vi bibehåller den goda kvalité vi har och vässar oss ytterligare. Antalet elever i åk 1 minskade något redan 08/09 och detta läsår är det första då elevkullarna i åk 9 har börjat minska. Målet är givetvis att öka antalet elever som kommer från kommunen. Vi måste även utveckla marknadsföringen av UBG för att möta de minskade elevkullarna. Nytt för 2008 är att vi valt att, förutom Järfälla mässan och två öppet hus, även delta på gymnasiemässan i Älvsjö. Våra bästa marknadsförare är våra elever och vi vill att de ska delta i planeringar och framförande av marknadsföringsinsatser, ex Älvsjömässan och öppet hus.

5 5 Personal Uppgifter om personalen per 15 oktober resp år Kategori Individer Heltidstjänster Andel med pedagogisk högskoleutb. Heltidstjänster per 100 elever Inskirvna barn per heltidstj. Antal personal per skolledare Individer Heltidstjänster Andel med pedagogisk högskoleutb. Heltidstjänster per 100 elever Inskirvna barn per heltidstj. Antal personal per skolledare Individer Heltidstjänster Andel med pedagogisk högskoleutb. Heltidstjänster per 100 elever Inskirvna barn per heltidstj. Antal personal per skolledare Skolledare 4 4,00 26,5 4 4,00 26,5 5 4,60 20,6 Lärarpersonal 92 85,00 92% 8, ,93 88% 8, ,79 64% 8,66 Studie- och yrkesvägledare 5 4,80 0,47 5 3,40 0,33 5 3,20 0,33 Övrig personal 9 8, , ,75 Summa Andel med pedagogisk högskoleutb. Heltidstjänster per 100 elever 12,00 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% ,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0, Analys och bedömning Andel lärare med pedagogisk högskolebehörighet har ökat då fler har blivit klara med sina utbildningar. Övrig personal har minskat då nyrekrytering ej skett av en kanslist samt en administrativ chef. Pga. av ökat elevantal samt intag av IVIK-elever har studie- och yrkesvägledarorganisationen utökats med fler heltidstjänster. Antal personer är detsamma.

6 Personalens kompetensutveckling Fortbildningen på UBG kan grovt delas in i tre kategorier: Gemensam fortbildning för all personal Fortbildning för mindre grupper (t ex lärgrupper eller i ämnesgrupper eller arbetslag) Individuell fortbildning Gemensam fortbildning för all personal All personal har deltagit i fortbildning kring inkludering, dels genom en föreläsning kring utanförskap, integration och ungdomsvåld som Aron Eriksson från Lugna gatan hade och dels då polisen i Upplands-Bro föreläste kring droganvändandet bland våra ungdomar. Vi har även haft två gemensamma heldagar kring skolutvecklingsprocessen där Åke Malmeling, utvecklingsledare i Hjo kommun, föreläste kring forskningsreslutat kopplat till skolutveckling och då vi även arbetade med vår egen skolutvecklingsprocess. Under hösten genomförde vi ett lärgruppsutbyte i form av olika workshops där alla i personalen fick ta del av lärdomar som dragit under lärgruppsarbetet. Fortbildning för mindre grupp En stor satsning gjordes på kompetensutveckling inom problembaserad skolutveckling (PBS), där tid och ekonomiska resurser tilldelades lärgrupperna. De flesta lärare deltog vilket i hög grad bidrog till skolutveckling och erfarenhetsutbyte mellan personalen på de olika programmen. Utvärderingen av lärgrupperna visar att lärgruppsarbetet dels har bidragit till individuell kompetensutveckling i form av fördjupad förståelse av problemområdet dels till skolutveckling då olika utvecklingsprojekt dragits igång i arbetslagen. Under året pågick lärgruppsarbete inom en rad områden exempel på dessa är teambuilding, utvecklingssamtal, elevers lärstilar, lärlingsliknande utbildning, mediepedagogik, entreprenörskap och medarbetarsamtal. Under våren deltog skolledningen vid nätverksträff inom PBS under två dagar och under hösten deltog 12 lärare och tre skolledare vid nätverksträffen inom PBS i Sundsvall. Under våren deltog arbetslagsledarna i en fortbildning kring arbetslagsledarrollen. Inom företagsekonomi har flera lärare utbildat sig i att handleda UF-företag (Ung Företagsamhet). Lärarna på restaurangskolan har under året arbetat hårt med att höja nivån på den inre kontrollen av arbetsmiljöarbetet. För att skolan ska behålla både rätten att undervisa och examinera elever på fordonsprogrammets transporttekniska utbildningar måste flertalet av lärarna kontinuerligt delta i fortbildning. Under året har två lärare deltagit i fortbildning för att behålla examinationsrätten som förarprövare, två lärare har gått utbildning för att möta kravet på kommande kontinuerlig kompetensutveckling för bibehållen yrkeskompetens, två lärare har gått Räddningsverkets utbildning i distribution av farligt gots för att vara fortsatt behöriga i att undervisa i kursen distributionstransporter, två lärare har gått partgodkänd utbildning för att kunna utbilda och examinera på motviktstruck och en lärare har påbörjat Vägverkets ettåriga utbildning till förarprövare för att få rätten att examinera elever på B, C och CE körkort. Från skolans fordonstekniska utbildning deltar 2 lärare i ett flerårigt pilotprojekt tillsammans med 4 andra gymnasieskolor. Syftet med projektet är att öka lärarnas kompetens i att lära ut lastbilsdiagnostik. I projektet ingår att Volvo lastvagnar ställer en tung lastbil och avancerad diagnostikutrustning till skolans förfogande under förbestämda utbildningsperioder för att användas i undervisningen på skolan. Ytterligare en fordonsteknisk lärare har fått utbildning av VAG i ny bilelektronik. Denna utbildning har lätt till att fordonsteknik utbildningen på skolan har blivit auktoriserade utbildare. Individuell fortbildning Under vårterminen 2008 studerade tre lärare inom ramen för lärarlyftet - magisterutbildning mot utbildningsledning, magisterutbildning inom musikpedagogik och specialpedagogik. Under höstterminen 2008 studerade fyra lärare inom ramen för lärarlyftet - mellanösternkunskap, magisterutbildning mot utbildningsledning, Cultural studies in English och spanska. En lärare avslutade sina SÄL-studier, en lärare avslutade pedagogisk påbyggnadsutbildning vid Växjöuniversitet och tre lärare påbörjade sina VAL-studier, Vidareutbildning för obehöriga lärare, för att läsa in en behörighet till yrkeslärare. Under året har personalen dessutom bedrivit individuell fortbildning inom pedagogik, didaktik och ämnesfördjupning, Exempel på detta är digital mobbing och etik på nätet, betyg och bedömning, laborativ matematik., mänskliga rättigheter. Två skolledare deltar i rektorsutbildningen vid Uppsala universitet. 6

7 7 Analys och bedömning Flertalet fortbildningsinsatser har lett till ökad kvalité utifrån skolans uppdrag. Utvärdering av lärgruppsarbetet visar att i stort sett alla lärare som deltog ansåg att det varit mycket givande eller ganska givande. Lärgruppsarbetet har bland annat bidragit till att en lärgrupp håller på att ta fram ett material med etiska dilemman blandat med fysiska aktiviteter. Detta material är anpassat specifikt till UBG och kommer från och med nästa år att kunna användas av personalen på UBG då vi med eleverna arbetar med att stärka relationerna inom klasserna. Lärgruppen samtalsmetodik har bland annat tagit fram ett material där frågetekniker och exempel på frågor till elever inför utvecklingssamtalet finns samlade. Detta material är ett stöd för alla mentorer och syftet med detta har varit att öka kvalitén i utvecklingssamtalet. Lärare har i undervisningen fått eleverna att bli mer medvetna om sin egen lärstil och låtit detta t.ex. vara en faktor vid indelning av grupper. Variationen i språkundervisningen och i svenska språket har ökat med hjälp av mediepedagogik. Exempel på hur man kan arbeta med mediepedagogik i alla ämnen har redovisats och fortbildning i hur man använder enkla dataprogram har skett till andra på skolan. Vid fortbildning kring arbetslagsledarrollen framkom bland annat att rollen delvis upplevs som otydlig. Därför skrevs arbetsbeskrivningen om och under höstterminen har överenskommelser mellan skolledaren, arbetslagsledaren och arbetslaget skrivits för att förtydliga uppdraget. När lärare deltar i individuell fortbildning sprider de lärdomarna till dem det berör. Exempel på detta när två lärare deltog i betyg och bedömning inom matematik och delgav ämnesgruppen viktiga lärdomar. Därefter studerade hela ämnesgruppen styrdokumenten ännu en gång och utifrån detta kom de fram till samsyn. VAL-, SÄL- och pedagogisk påbyggnadsutbildning leder till att andelen behöriga lärare på UBG ökar. Den kontinuerliga kompetensutvecklingen på yrkesförarutbildningen är ett måste för att skolan lärarna ska behålla sina examinationsrätter som regleras av Vägverket, Räddningsverket och berörda branschorganisationer. Kompetensutvecklingen är också en förutsättning att kvalitén i yrkesförarutbildningen förbättras och anpassas till nya säkerhets- och miljökrav. Förutom att gällande krav snabbt kan tillämpas i undervisningen så kommer många av våra samarbetsföretag vara intresserade av att få fortbildning hos oss med utgångspunkt från nya EUdirektiv som säger att samtliga verksamma yrkesförare måste kontinuerligt fortbilda sig för att behålla rätten att framföra fordon i yrkesmassig trafik. Fortbildningen i elektroniska styr- och diagnostiksystem för fordonstekniklärarna kommer att leda till att skolan kan anpassa undervisningen till ny fordonsteknik och förbättra elevernas möjligheter till anställning. Projektet lastbilsdiagnostik i samarbete med Volvo lastvagnar har lätt till att en utbildningsomgång i avancerad lastbilsdiagnostik kunnat genomföras med våra blivande lastbilsmekaniker under Ekonomi

8 8 Skolans driftbudget 2008 % av Budget Bokfört Avvikels Verksamhets- budget mot område 2008 tkr tkr budget Ledning och adm 6,1% Undervisning 66,4% Stödanordningar 8,6% Elevomsorg 2,5% SYV-grundskola 1,1% APU-praktik 0,3% Uppdragsutbildning -0,3% Lokaler 15,2% Summa 100% Uppgifterna i driftsbudgeten bygger på ett beräknat utfall innan alla bokslutsdispositioner centralt är genomförda. Under 2008 har det genomsnittliga elevantalet på skolan varit strax över 1000 elever vilket innebär att skolan har expanderat totalt sätt mot tidigare år. Två nya utbildningar har tillkommit vilket ledde till en budgetförstärkning inför höstterminen Samtidigt har undervisningsorganisationen effektiviserats och en omorganisation av skolledning och administration påbörjats, där två nya befattningshavare ersatt personer som gått i pension. Budgeten under 2008 har balanserats genom en översyn av framförallt ämneskontona och gruppstorlek i valbara kurser för att säkerställa lönekostnadsökningar samt genom ett överskott inom ramen för uppdragsutbildningen. Besparingar har även gjorts inom ledning och administration genom att en pensionsavgång inte har ersatts förrän i slutet av året. Överskottet SYV-grundskola balanseras mot underskott elevomsorg på grund av att hela lönekostnaden för SYV organisationen har bokförts där. För undervisning och lokalkostnader har för UBG:s räkning budgeterats 62,4 miljoner kronor. Kostnaderna har blivit ca kronor mer än beräknat. Lönekostnader och lokalkostnader har balanserats mot budget. Inom ramen för stödanordningar ligger alla våra datakostnader för drift, underhåll och reinvesteringar. Dessa kostnader överstiger med kronor i förhållande till budget. Kostnader i samband med arbetsplatsförlagd utbildning (APU) är kronor högre än budgeterat vilket beror på att fler elever går på yrkesinriktade utbildningar samtidigt som matersättningen har höjts.

9 9 Analys och bedömning Från och med 2009 kommer konkurrens om eleverna som söker från grundskolan att öka. Elevantalet som söker gymnasieskolan minskar totalt samtidigt som elevernas möjlighet att fritt söka inom länet ökar. Vi måste förbereda en vändning när det gäller elevtillströmningen, genom en tuffare marknadsföring och en anpassning till nya förutsättningar. Organisationen måste ytterligare effektiviseras och sparåtgärder vidtas. Skolan ställs inför två utmaningar, en befarad minskad elevtillströmning och samtidigt klara av en löne- och hyreskostnadsökning inom tilldelad ram. Ombyggnation av Hus 6 och Hotell- och restaurangutbildningen på Torget i Kungsängen har inte fullt ut finansierats genom investeringsbudget utan genom kommande hyreshöjningar som ska självfinansieras. Utrymme för fortsatt datautbyggnad eller ens reinvesteringar kommer inte att finnas samtidigt som kostnader för drift och underhåll befaras öka utan någon kompensation budgetmässigt. Även om elevantalet totalt börjar minska på skolan så är tendensen tydlig att relativt sätt ökar elevantalet på de yrkesförberedande och minskar på de studieförberedande utbildningarna. Kostnaderna för de yrkesförberedande utbildningarna är betydligt högre än för studieförberedande vilket kommer att påverka kostnaderna. Redan under 2008 har APU kostnaderna ökat. Materiella resurser Resultat av länsenkäten till elever Skolmiljön- elever Instämmer helt Instämmer i huvudsak Instämmer delvis Instämmer inte alls Undervisningslokalerna är bra 43% (33%) 44% (48%) 10%(17%) 2%(3%) Övriga lokaler är bra 36% (24%) 49% (50%) 14% (24%) 1% (2%) Utemiljön är bra 18% (18%) 38% (37%) 33% (36%) 11% (10%) Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Åtgärd för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning 2007: Ansvaret för inköp av IT-utrustning ligger på varje enskild enhet och varje enhet måste göra sina prioriteringar, men enheterna bör överväga att öka satsningen på IT. Satsningar på IT-utrustning sker kontinuerligt och antalet elevdatorer ökar. Lärare erbjuds bärbara datorer för att få så flexibla lösningar som möjligt. Sedan kvalitetsenkäten genomfördes år 2007 har huskropparna för NV- och MP-programmen byggts om. Under våren och sommaren 2008, efter det att kvalitetsenkäten år 2008 genomfördes, skedde en ombyggnad av hus 6. Elevhälsan och studievägledningen har i och med detta flyttat ihop och de har fått ett gemensamt väntrum för eleverna. Expeditionen har flyttat och har numera öppning ut mot centralgatan vilket ökar tillgängligheten för eleverna.personalköket och personalrummet är ändamålsenligt och fint, vilket ökar trivseln bland personalen.

10 10 Resultat och måluppfyllelse För såväl elever som personal har antalet datorer ökat. Satsningar sker kontinuerligt för förbättrad IT-miljö. Det är nödvändigt för UBG att följa den utveckling som sker inom IT för att ha hög kvalité på utbildningen. Detta är extra påtagligt hos våra yrkesprogram där dagens krav från branschen är annorlunda än förr. Det är dock resurskrävande då standardiserad utrustning inte går att använda i denna specialiserade miljö. Det är även ur marknadsföringssynpunkt viktigt att skolan håller hög kvalité inom IT. Bedömningen är att UBG har bra lokaler, till viss del tack vare de senaste årens ombyggnationer, och bra undervisningsmaterial Nu återstår endast hus 10 (idrottshallen) och centralgatan som i dagsläget är mycket slitna. 2. Utbildningsresultat Utbildningsresultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen Kunskaper och kompetens Eleverna skall nå de nationella kunskapsmålen Andel elever som fått minst G i slutbetyg i samtliga kurser som ingår i studieplanen Läsår FP HP HR MP NV SP TE Samtl 07/08 45% 45% 48% 55% 75% 75% 60% 62% 06/07 44% 47% 47% 54% 77% 70% 61% 60% 05/06 35% 47% 55% 58% 70% 38% 52% 48% Andel elever med slutbetyg som ger grundläggande behörighet till högskolestudier Läsår FP HP HR MP NV SP TE Samtl 07/08 73% 80% 80% 74% 90% 82% 73% 83% 06/07 81% 77% 80% 71% 94% 80% 74% 80% 05/06 70% 84% 85% 77% 91% 75% 71% 78% Andel elever med minst G i kärnämneskurser Läsår EnA Esv IdhA MaA NkA ReA ShA SvA SvB Sv2A Sv2B 07/08 95% 92% 93% 97% 90% 91% 94% 98% 87% 100% 100% 06/07 98% 92% 95% 96% 93% 97% 97% 99% 94% 100% 66% 05/06 97% 97% 92% 93% 91% 91% 94% 100% 94% 100% 100% Andel elever per program som fullföljt sitt program med betyg i minst två språk Läsår FP HP HR MP NV SP TE Samtl 07/08 0% 0% 0% 8% 100% 98% 12% 52% 06/07 0% 1% 1% 10% 100% 97% 9% 49% 05/06 2% 21% 0% 14% 91% 81% 14% 39% Genomsnittlig betygspoäng per program Läsår FP HP HR MP NV SP TE 07/08 11,29 13,19 11,76 11,67 15,92 14,49 13,71 06/07 11,4 12,5 13,1 13,1 16,6 14,5 13,6 05/06 12,2 12,8 13,3 13,0 16,8 14,5 13,0

11 11 Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Eleverna har erbjudits många möjligheter till stöd. På Elevcentrum har under året 2008 ca 200 elever fått stöd utifrån sitt individuella behov. I flera andra ämnen har även lärare fått stödtimmar i sina tjänster för att kunna individanpassa olika stödåtgärder. Exempel på detta är stöd i högre matematikkurser och fysik. Det finns många exempel på att elevernas insatser med hjälp av det extra stöd eleven har erbjudits har lett till ökad måluppfyllelse. Skolledningen genomför regelbundna lektionsbesök med återkoppling till lärarna för att få en större inblick i den undervisning som bedrivs på UBG. I anslutning till dessa lektionsbesök förs även pedagogiska samtal mellan undervisande lärare och skolledare kopplat till den undervisning som bedrivits. Under april månad åkte elever och lärare i italienska och bildestetisk fördjupning på en utbytesresa till Rom. Elever och lärare från gymnasiet ITT Marco Polo i Rom besökte sedan i maj UBG och Stockholm och under båda vistelserna bodde samtliga hos sin tilldelade värdfamilj. Syftet med resan var att använda språkstudierna praktiskt i både italienska och engelska, att förstå värden som generositet och tolerans, att lära känna ett lands levnadssätt och traditioner i Europa, se likheter och skillnader i dessa samt ur ett konsthistoriskt perspektiv uppleva konstskatter från det italienska världsarvet. Många av eleverna var nöjda och den italienska skolan har uttryckt att de skulle vilja fortsätta med utbytet framöver. Elever och lärare i spanska åkte en vecka till Valencia på en språkresa. Syftet med resan var att lära sig spanska och den spanska kulturen. Resan upplevdes som givande av både elever och lärare. UBG har sedan flera år ett väl upparbetat samarbete med en skola i Freiburg i södra Tyskland. Under året har våra elever besökt skolan Freiburg under en vecka, några veckor senare fick vi besök på UBG av tyskarna. Det övergripande ämnet när eleverna diskuterar är globalisering. Vid besöket i Tyskland åkte eleverna till EUparlamentet i Strasbourg. Vid båda besöken bodde eleverna hemma hos varandra. Skolan i Freiburg vill gärna förlänga samarbetet med oss samtidigt som elever och lärare från UBG är mycket nöjda med utbytet. Sedan flera år har vi en vänskola från Lempelää i östra Finland som brukar besöka oss under våren. Denna gång delades eleverna in i blandade grupper och fick olika uppgifter som de skulle diskutera och lösa tillsammans. I all sin enkelhet blev besöket mycket lyckat. Elever på Handels- och administrationsprogrammet har årligen tillsammans med elever från flera andra gymnasieskolor i norrort teambilding som arrangeras av KF-Norrort. Syftet är att skapa samhörighet mellan elever och lärare på HP-programmet i norrort och samtidigt skapa samsyn kring grundläggande frågor inom handel.

12 12 Resultat och måluppfyllelse Andel elever som uppnår grundläggande högskolebehörighet har ökat de senaste tre åren. Andel elever som har betyg i minst två språk har ökat vilket kan förklaras av att det nya systemet med meritpoäng. Inom kärnämnen har andel elever som fått minst G har minskat. Insatser görs innevarande år för att stödja eleverna att nå bättre resultat. Skolan ska se över hur stödresurserna används för att få resurser att räcka till fler elever som har behov. Utbildningsresultat i förhållande till de nationella målen för normer och värden Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling gör klart att: Varje form av diskriminering eller annan kränkande behandling mellan barn, mellan ungdomar, mellan vuxna och mellan vuxna, barn och ungdomar är otillåten och i strid mot de grundläggande värden som ska prägla verksamheterna. Resultat av länsenkäten till elever Normer och värden elever Instämmer helt Instämmer i huvudsak Instämmer delvis Instämmer inte alls Jag känner mig trygg på min skola 79% (83%) 17% (13%) 3% (3%) 1% (1%) Det råder en positiv stämning och god 52% (38%) 38% (51%) 10% (11%) 0% (2%) sammanhållning i min skola Elever och lärare bemöter varandra med respekt 30%(36%) 53% (46%) 14% (16%) 3% (2%) i min skola Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt 37% (40%) 46% (50%) 17% (9%) 0% (1%) Jag känner till skolans plan mot diskriminering 10% (12%) 28% (16%) 34% (36%) 28% (37%) och annan kränkande behandling Jag känner mig mobbad eller trakasserad av 1% (2%) 4% (1%) 5% (4%) 90% (93%) andra elever Jag känner mig mobbad eller trakasserad av 2% (2%) 2% (2%) 7% (7%) 89% (90%) mina lärare Jag känner mig orättvist behandlad av lärare eller andra vuxna i skolan 4% (2%) 5% (6%) 13% (19%) 78% (74%)

13 13 Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Åtgärder för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning 2007: - Planera en toleransdag i samarbete med elevrådet. Att bygga relationer och ett positivt bemötande är grundläggande för allt lärande. Introduktionen av åk 1 eleverna har under flera år utvärderats och analyserats och förbättrats. Mentorerna lägger ner mycket arbete på introduktionen, vilket har varit av stort värde för elevernas fortsatta skolgång. Under medieprogrammet första vecka hade eleverna i åk 1 en introduktionsvecka där fokus dels låg på grupprocesser och även att eleverna genom samarbete med eleverna i de högre årskurserna skulle få en introduktion till programmet som sådant. På samtliga program genomför mentorerna och arbetslagen teambuilding för åk 1 eleverna. Exempel på detta är NV1:orna som åkte till Grinda och TE1:orna övernattade på Hällkana. Eleverna var indelade i olika grupper och genomförde samarbetsövningar. Flera program hade även programgemensamma dagar; några MPelever arrangerade en MP-dag för hela programmet, tekniktreorna arrangerade en turnering, Samhällsprogrammets ekonomiinriktning genomförde ekonomdagen för alla elever. I december deltog alla lärare på en föreläsning kring utanförskap, integration och ungdomsvåld där Aron Eriksson från Fryshusets Lugna gatan pratade om vikten av att bygga relationer och Lugna gatans erfarenheter från arbetet med inkludering. Under våren genomförde en mycket lyckad respektdag där olika aktiviteter erbjöds eleverna. På flera program genomfördes ämnesövergripande projekt där våra fördomar och förståelse för medmänniskor står i fokus, exempel på detta är projekten Ett samhälle för alla och De utsatta. Lärgruppen teambuilding har under året arbetat med att ta fram ett anpassat material för UBG med såväl etiska ställningstagande som fysiska samarbetsövningar. Detta material kan vi under nästa år använda oss av tillsammans med eleverna under introduktions- och teambuildingsdagar.

14 14 Resultat och måluppfyllelse UBG står för trygghet och trivsel. Detta vårdar och bibehåller vi var dag genom det bemötande vi ger varandra. I samtliga utvärderingar i såväl kvalitetsenkäten som djupintervjun lyfter eleverna fram att de trivs och känner sig trygga på UBG. Besökare på skolan påpekar ofta att stämningen är mycket god samt att det är ett lugnt klimat. En bra elevvård och en bra och engagerad personal har gjort ett utomordentligt arbete för att åstadkomma detta. UBG är en skola där de flesta eleverna känner sig trygga och trivs. Alla elever på UBG vill vi ska vara integrerade i sina klasser. Det kräver kontinuerligt arbete med fortbildning av personalen, gruppstärkande arbete i klasserna och särskilda insatser för vissa elever. Likabehandlingsplanen Under hösten har likabehandlingsplanen reviderats och uppdaterats framförallt i personalgruppen. Det är viktigt att alla elever känner till likabehandlingsplanen samt att de kopplar samman den med skolans plan mot diskriminering och annan kränkande behandling. På Fordonsprogrammet transporttekniska inriktning har det nya programrådet genomfört en enkät riktad till samtliga elever på inriktningen som behandlade diskriminering och kränkande behandling. Resultatet av enkäten har sedan klassvis och på programrådet diskuterats och där eleverna har kommit med förslag hur vi ska arbeta vidare. Analys och bedömning Åtgärder för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning 2007: Implementera och lyfta fram likabehandlingsplanen i olika sammanhang. Implementeringsarbetet av planen måste ytterligare förstärkas och den måste bli ett levande dokument. Vi planerar att även ta ut det väsentligaste i likabehandlingsplanen och presentera detta i en mer lättillgänglig folder. Under vårterminen 09 kommer FPTP programrådet följa upp arbetet vidare med enkäten och likabehandlingsplan och förutsätta arbetet tillsammans med lärare och elever. 3. Arbetet i skolan Elevernas ansvar och inflytande Resultat av länsenkäten till elever Ansvar och inflytande- elever Instämmer helt Instämmer i huvudsak Jag får vara med och påverka innehållet i undervisningen Jag har fått möjlighet att påverka hur vi arbetar under lektionerna Elevernas synpunkter tas tillvara på ett bra sätt på min skola Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Instämmer delvis Instämmer inte alls 15% (15%) 39% (37%) 40% (39%) 6% (10%) 16% (10%) 35% (38%) 42% (47%) 7% (7%) 16% (10%) 43% (48%) 31% (35%) 10% (8%) Åtgärder för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning 2007: - Genomföra en utbildning i elevinflytande för samtliga elever. - Fortbildning om faror på nätet - Ha fortlöpande betygssamtal under pågående kurs.

15 15 Elevrådsutbildning för representanter från samtliga klasser har skett under höstterminen. SECO, Sveriges elevråds centralorganisation genomförde en endagsutbildning med klassrepresentanterna. Det var den första fasen i ett arbete att utveckla elevernas kunskap om att arbeta med demokratifrågor inom skolan. Vid slutet av vårterminen genomförde skolledningen en utvärdering där personalen fick utvärdera respektive skolledare. På teknikprogrammet planerade en grupp elever en heldag för samtliga lärare, elever och föräldrar kring dataspelande och faror på nätet. Eleverna bjöd in olika experter och föreläsare, bjöd in alla till att spela de vanliga spelen som eleverna spelar, en frågesport samt diskussion utifrån viktiga frågeställningar i tvärgrupper. Under hösten har en ny APT-organisation införts för att öka delaktigheten hos samtlig personal kring samverkans frågor. All personal är indelad i ett arbetslag och var fjärde vecka har samtliga arbetslag APT-möte och behandlar de punkter som lyfts i den gemensamma dagordningen. Vid varje APT har även arbetslaget möjlighet att lyfta sina egna frågor till skolledningen och samverkansgruppen. Samverkansgruppen sammanträder var fjärde vecka och där lyfts arbetslagens synpunkter. Resultat och måluppfyllelse Elevinflytande kan bara fungera om eleverna själva ges möjlighet att på ett enkelt och tydligt sätt kunna framföra sina åsikter. På flera program finns idag fungerande programråd och även klassråd. Dessa behöver utvecklas mer för att samtliga elevers på skolan ska känna att de kan påverka sin studiesituation och skolmiljö. Under vårterminen kommer all elevrådsverksamhet därför läggas in i kalendariet för att på så vis göra tydligt när det är avsatt tid. Dessutom är det enklare för skolan att i samband med dessa händelser lyfta de frågor som är av vikt just då. Skolledningen informeras genom klassrådsprotokoll, deltagande på programråd och med kontinuerliga möten med elevrådsstyrelsen. Vi upplever att den nya APT-organisationen leder till ökad delaktighet och bättre informationskanaler bland personalen. Lärandet Resultat av länsenkäten till elever Lärandet- elever Instämmer helt Instämmer i huvudsak Instämmer delvis Instämmer inte alls Undervisningen håller hög kvalitet 18% (18%) 57% (58%) 23% (23%) 2% (1%) Jag känner till kunskapsmålen 19% (17%) 42% (45%) 34% (31%) 5% (8%) Mina lärare samverkar mellan ämnena 22% (14%) 40% (47%) 34% (36%) 4% (5%) Det är stor variation i arbetssätt under 12% (9%) 40% (38%) 41% (45%) 7% (8%) lektionerna Jag får extra hjälp om jag behöver 33% (30%) 38% (51%) 21% (15%) 8% (5%) Lärarna är kunniga i sina ämnen 37% (44%) 45% (43%) 16% (13%) 2% (1%) Lärarna bemöter mig på ett positivt sätt 37% (40%) 46% (50%) 17% (9%) 0% (1%) Utvecklingssamtalet med min mentor känns meningsfullt 34% (27%) 33% (33%) 27% (30%) 6% (11%)

16 Det är arbetsro på lektionerna 20% (10%) 46% (54%) 26% (33%) 8% (4%) 16

17 Elevcentrum erbjuds elever från alla kurser och program extra tid med specialpedagoger. Där får eleverna situationsanpassad 17 Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Åtgärder för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning 2007 Utvärdera utvecklingssamtalen vid läsårets slut och då vidta lämpliga åtgärder så att eleverna skall uppleva dem mer meningsfulla. Under ett par år har skolan haft fokus på att öka kvalitén i utvecklingssamtalen. Nytt för i år, efter det att kvalitetsenkäten genomfördes, är en tydligare struktur. Utvärdering av utvecklingssamtalen har skett vintern Mentorerna fick svara på ett antal frågor. Den visar att det kan vara problem att hitta tid som passar både elev och förälder. Eleverna glömmer samtalet och kommer inte. De är dåligt förberedda och vill inte gärna prata för länge. Under höstterminen genomfördes alla utvecklingssamtal under två veckors tid, då samtliga elever och deras vårdnadshavare bjöds in till samtal. Under denna period hade alla på UBG ett tydligt fokus på utvecklingssamtalen. Den pedagogiska utvecklingsgruppen har inlett diskussioner kring hur vi bör gå vidare för att elever och föräldrar ska uppleva utvecklingssamtalen som ännu mer meningsfulla. Flera lärare har testat nya upplägg, exempelvis att på IV-programmet har eleverna själva fått föra sitt utvecklingssamtal och beskrivit för sin förälder hur utvecklingen sett ut och vilka mål eleven har. Även olika former av bedömningsunderlag har testats av olika lärare. På HP-programmet har lärarna använt en struktur som anpassar samtalen efter årskurs. Där tyngdpunkten i första samtalet är att känna sig välkommen och framtiden i skolan. Kommande samtal har fokuserat på studierna och det sista samtalet har handlat om framtiden efter skolan. Lärgruppen lärstilar har lett till att vissa klasser har fått kartlägga sin egen lärstil. Lärgruppen medarbetarsamtal har under året fördjupat sig i hur medarbetarsamtalen kan bli mer meningsfulla för såväl den anställde som för verksamhetens utveckling. En förändring av detta arbeta är att de individuella målen tydligare kopplas till arbetslagens och arbetsplanens mål. Lärgruppen mediepedagogik riktade in sig på att öka variationen i undervisningen och framförallt språkundervisningen, exempel på detta är att eleverna i italienska har fått göra personporträtt i form av en film. De har lärt sig att utnyttja länkar där de kan öva grammatik, se bilder och lyssna på språket samtidigt. Ex BBC:s hemsida. För att öka valmöjligheten samt möta önskemålen från eleverna på Teknikprogrammet startades under hösten konstruktion B. Under hösten startade andra omgången elever på fotoprofilen och antalet sökande ökade jämfört med första året.

18 18 Resultat och måluppfyllelse Den pedagogiska utvecklingsgruppen har inlett diskussioner kring hur vi bör gå vidare för att eleverna ska uppleva utvecklingssamtalen som ännu mer meningsfulla. Diskussioner har skett kring behovet av att ge eleverna tydligare underlag kring deras studiesituation. Information Läroplanen anger: Skolan skall sträva mot att varje elev utvecklar sin självkännedom och sin förmåga till individuell studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper samt aktuell information, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, får kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till utbildning, praktik m.m. i Sverige och andra länder och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv och ökad internationell samverkan. Eleven skall därmed förstå behovet av personlig utveckling i yrket. Resultat av länsenkäten till elever Information- elever Lärarnas information om hur jag klarar mig i olika ämnen är bra Instämmer helt Instämmer i huvudsak Instämmer delvis Instämmer inte alls 26% (20%) 43% (50%) 26% (23%) 5% (6%)

19 19 Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning En temadag kallad framtidsmässan där ett 20-tal utställare från högskolor, KY-utbildningar, folkhögskolor, internationella utbildningar, privata utbildningar, Vuxenutbildningen samt representanter från olika branscher presenterade sina verksamheter. Temadagen var obligatorisk för årskurs 3 och frivillig för övriga. En föreläsning om vidare vägval hölls för åk 3 av studievägledarna. Här fick eleverna information om vilka möjligheter de har inom utbildning och arbete med handfasta tips om hur man söker arbete och var man lättast kan hitta information. I samtal har eleverna uttryckt sig positiva till föreläsningen. Alla elever i årskurs 3 uppmuntrades att besöka SACO-mässan. Skolan finansierade biljettavgiften. Besök med årskurs 3:or på olika högskolor har även genomförts under året. Under hösten genomförde åk 2 eleverna på medieprogrammet och på det specialutformade programmet mediesamhäll för första gången två veckors APU. Utvärderingen visar att eleverna upplevde att de fått bättre insikt i arbetslivet inom mediebranschen. Eleverna på medieprogrammet publicerar sina filmer inom ramen för kursen rörligbild på en webbsida för Luleå Tekniska högskolas medieutbildningar. Teknikprogrammet har inlett ett samarbete med Megacon AB. Tanken är att detta samarbete kan utvecklas och bli givande för båda parter. Elever i teknikprogrammets åk 3 erbjuds dessutom att delta i en tredagars projektledningskurs hos Hewlett-Packard förlagd i deras huvudkontor i Frösunda. Naturvetenskapsprogrammet har påbörjat planeringsarbetet med att bygga upp ett internationaliseringsprojekt på NV. Samtliga elever på NV deltog på Stockholms universitets arrangemang med forskardagar där eleverna deltog på olika föreläsningar och seminarier. På samtliga yrkesförberedande programmen är ett nära samarbete med näringslivet i allmänhet och APU-företagen i synnerhet av största vikt. Flera av branschorganisationerna följer upp yrkeskompetensen hos nyexaminerade elever från gymnasieskolan. En stor del av yrkesutbildningen är arbetsplatsförlagd genom APU, inbyggd utbildning och nu även lärlingsutbildning. Samarbetet med företagen sker genom regelbundna yrkesråd, handledarutbildningar och kontinuerliga besök av våra lärare på företagen. Från Fordonsprogrammets utbildningar och från yrkesförarutbildningen i synnerhet så måste eleverna för att vara anställningsbara ha en hög yrkeskompetens när de lämnar skolan på grund av arbetets karaktär. Flera myndigheter och branschorganisationer ställer därför särskilda krav på lärarnas kompetens och deras rätt att ha examinationsbehörigheter utöver skolverkets krav. Samarbetet med Vägverket, Räddningsverket och branschernas yrkesnämnder är av största vikt.

20 20 Resultat och måluppfyllelse Eleverna ges kontinuerligt omfattande möjligheter att ta ställning till sin framtid. Studievägledarna har noga utarbetat ett kalendarium med insatser som ska göras under läsåret. Dessa anpassas till de olika valen som ska eleverna gör. Exempelvis val till individuella valet. Åk 3 får mycket information inför högskola och arbetsliv. Kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning Resultat av länsenkäten till elever Bedömning och betyg- elever Instämmer helt Instämmer i huvudsak Mina lärare har informerat mig om vad som krävs för att uppnå de olika betygen Lärarna sätter rättvisa betyg utifrån betygskriterierna Vidtagna åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning Instämmer delvis Instämmer inte alls 32% (24%) 40% (48%) 25% (23%) 3% (5%) 23% (24%) 47% (46%) 26% (27%) 4% (5%) Åtgärder för utveckling i kommunens kvalitetsredovisning 2007: - Ha fortlöpande betygssamtal under pågående kurs. Exempel på hur lärare samverkar vid betygssättning är många. Vid svårare bedömningsfall tar ämneskollegor ofta hjälp av varandra genom att oberoende bedömning görs utifrån betygskriterierna. I ett flertal kurser undervisar mer än en lärare i samma kurs utifrån sin specifika spetskompetens och därmed blir samverkan vid betygssättning mycket tydlig, exempel på sådana kurser är mediekunskap, datorkunskap och textkommunikation. Resultat och måluppfyllelse Vissa ämnesgrupper har haft speciellt fokus på betyg och bedömning bland annat matematik, fysik och svenskan. Ett examensarbete av lärarstudenter studerade under hösten bedömning vid uppsatsskrivande i svenska där UBG jämförs med en annan skola. Instämmer och instämmer i huvudsak är totalt sett lika stor grupp som tidigare år. Skolan behöver öka antalet elever som anser att nöjda med informationen kring betyg och på det sätt de är satta. 4. Hälsa och livsstil

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder

Arlandagymnasiet. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en stor skola, med en liten skolas atmosfär. Tryggheten, trivseln och gemenskapen är det som uppskattas mest av våra elever. En bidragande faktor är den goda kontakten mellan lärare

Läs mer

Rudbeck. Skolan erbjuder

Rudbeck. Skolan erbjuder Rudbeck Skolan erbjuder På Rudbeck, Valfrihetens gymnasium, skräddarsyr du din utbildning och gör din egen personliga studieplan. Du väljer. Vi ser till att du lyckas. Vi är en kursutformad skola som erbjuder

Läs mer

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder

Tumba Gymnasium. Skolan erbjuder Tumba Gymnasium Skolan erbjuder Högskoleförbredande program: Ekonomiprogrammet - inriktningarna Ekonomi och Juridik Estetiska programmet - inriktningarna Estetik & media, Musik och Bild- & formgivning

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program.

Nackademins gymn Norra, NY ENHET SOS84. Skolan erbjuder. Fem studieförberedande, teoretiska program. ENHET SOS84 Skolan erbjuder Fem studieförberedande, teoretiska program. Ekonomiska programmet, med inriktning ekonomi. Fördjupning entreprenörsskap och internationell ekonomi Programmet på skolan samarbetar

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 6 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Oleby Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått 1.1 Analys

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet

Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Sammanställning av det systematiska kvalitetsarbetet Resultat, analys och åtgärder Strömkullegymnasiet läsåret 2014-2015 2015-08- 24 Ingela Engström Rektor Strömkullegymnasiet Bengtsfors Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Design & Construction College, Stockholm Ansvarig chef: Katarina Lindeman-Andersson, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Design & Construction College startade

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA

FALKENBERGS GYMNASIESKOLA FALKENBERGS GYMNASIESKOLA SITUATIONSPLAN ÖPPET HUS Alla program håller programpresentation Kl 10.00, 11.00, 12.00 Cafeterian håller öppet 09.30-13.00 Förbindelsegången hus 1-3 o Programbord o Elevhälsan

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2013/2014

Kvalitetsredovisning 2013/2014 Kvalitetsredovisning 2013/2014 Skola: Hermods Gymnasium, Göteborg Ansvarig chef: Jonas Enger, rektor Datum: 2014-09-11 Beskrivning av skolan Hermods Gymnasium (HG) i Göteborg startade hösten 2013 och är

Läs mer

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan

Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Granskad 2014-08-12 Klara Gymnasium i Karlstads handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, samt likabehandlingsplan Arbetets olika delar Det aktiva arbetet består främst av: - Att bedriva

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015

PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA. Giltighet läsåret 2014 2015 PRAKTISKA GYMNASIET I NACKA Giltighet läsåret 2014 2015 Innehåll 1. Inledning och syfte... 4 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 4 3. Vision mot kränkande behandling och diskriminering...

Läs mer

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15

Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 Arbetsplan för Jernvallsskolan 4-9 läsåret 2014/15 MEDBORGARE (Kunskapsnämndens mål) Kunskapsförvaltningens verksamheter lägger grunden för fortsatt utbildning och arbetsliv, demokratiskt samhällsliv och

Läs mer

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008

SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 KVALITETSREDOVISNING TÄBY ENSKILDA GYMNASIUM LÄSÅRET 2006/2007 SAMT NYA MÅL FÖR LÄSÅRET 2007/2008 www.tabyenskilda.se Denna kvalitetsredovisning har dubbla funktioner. Dels är den en sammanfattning av

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 1 (6) 2009-04-14 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 A. PRESENTATION Verksamhet Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik och Företagsamhet. Programmet vänder

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM

VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM VERKSAMHETSPLAN FÖR GÅNGSÄTRA GYMNASIUM 2009/2010 1. Vision Gångsätra gymnasium är en skola i tiden där kunskap, kommunikation, kultur och kreativitet är i fokus. Alla på skolan skall i samverkan utveckla

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Plan för systematiskt kvalitetsarbete på skolenhet Dnr xxx-20xx Läsår: Enhet: Rektor: Bilagor Bilaga 1 Utdrag från huvudmannens verksamhetsplan Bilaga 2 Elevenkät från.. Bilaga

Läs mer

1. Verksamhetens förutsättningar

1. Verksamhetens förutsättningar Grundskola Resultatrapporten innehåller en värdering och analys av enhetens resultat kring kunskap och lärande samt resultat från brukarundersökningen. Resultatrapport för Lyckeskolan Upprättad av Eva

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Barn- och fritidsprogrammet

Barn- och fritidsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet Programmet för dig som sätter människan i centrum. Fokus i utbildningen ligger på ämnen som handlar om pedagogik, kommunikation mellan människor, ledarskap samt hälsa. Programmet

Läs mer

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORDON NSPROGRAMMET TRANSPORT 2010 / 2011 Arbetslaget: Benny Johansson Conny Schedin Eva Humbla Gunnar Lindström Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson 1 Underlag och rutiner för

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014

VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 VÄNERGYMNASIETS LIKABEHANDLINGSPLAN Läsåret 2013/2014 UPPDATERAS INFÖR VARJE LÄSÅR Skolans vision På Vänergymnasiet strävar vi efter att alla elever känner sig delaktiga, trygga och sedda. Detta är ett

Läs mer

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007

Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Det svenska skolsystemet: Gymnasieskola Publicerad 01.11.2007 Gymnasieskola Nästan alla elever i grundskolan går vidare till gymnasieskolan. Den svenska gymnasieskolan ger grundläggande kunskaper för yrkes-

Läs mer

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2012/2013 Skolan, huvudman och organisation Uppdragsgivare Skolverket gav Sociala Missionen rätt att bedriva Gymnasieskolan Futurum 2001-01-22. Sociala Missionen

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Kungsholmens Västra Gymnasium

Kungsholmens Västra Gymnasium K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Kungsholmens Västra Gymnasium Ing re ss På Kungsholmens Västra Gymnasium är det kunskaper om vad det är att vara människa i en alltmer globaliserad värld som är

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC)

Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning (Mälargymnasiet, NT och YTC) Bilaga 2.1. Ärende: Förslag att utveckla och förstärka studie- och yrkesvägledningen i Järfälla för gymnasieungdomar m.m. 2014-11-24 Arbetsplan en grund för fortsatt planering av studie- och yrkesvägledning

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse BAKGRUND Forsmarks skola har fram till ht 2013 varit

Läs mer

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun

Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Beslut Gymnasieskolan Vipan Vipeholmsvägen 224 66 Lund 2010-03-09 1 (7) Utbildningsförvaltningen Box 138 221 00 Lund Kvalitetsgranskning av gymnasieskolan Vipan i Lunds kommun Skolinspektionens beslut

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 VUX SFI Kvalitetsredovisning för vuxenutbildningen och SFI för läsåret 2010/2011 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Se tidigare redovisningar... 5 2 Underlag och rutiner för att ta

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING GRUNDLÄGGANDE OCH GYMNASIAL VUXENUTBILDNING ENHET 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Verksamhetsberättelse... sid 4 Resultatredovisning Måluppfyllelse och resultat... sid 5-6 Resultatredovisning

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Åsenskolan Rektor Linda Karlsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever

Läs mer

Programplaner och annan viktig information

Programplaner och annan viktig information Programplaner och annan viktig information Fridegårdsgymnasiet presenterar i den här broschyren våra programplaner och annan viktig information som förklarar hur programmen är uppbyggda. Hösten 2011 görs

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14

Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14 131219 Leksands gymnasiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 13-14 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Leksands gymnasium och samtliga APLplatser Ansvariga för planen

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Selma Lagerlöfgymnasiet

Selma Lagerlöfgymnasiet Selma Lagerlöfgymnasiet Barn- och fritidsprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hotell- och turismprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet Introduktionsprogrammet Barn- och fritidsprogrammet,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015. Ekonomisk sektor Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 Ekonomisk sektor Innehållsförteckning 1 Vision för Barn- och utbildningsnämnden... 3 2 Inledning... 3 3 Uppföljning av prioriterade mål... 3 3.1 Utveckling och lärande/kunskaper/kunskaper...

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14

Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 Huvudmannens kommentarer Didaktus Läsår 13/14 DIDAKTUS LÄSÅR 13/14 Didaktus har sitt huvudmannasäte i Göteborg och ingår i en grupp av gymnasieskolor tillsammans med LBS Kreativa Gymnasiet och Designgymnasiet.

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen

Anita Ferm. Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar. Gymnasieutredningen Anita Ferm Eva Edström Fors Anna Tammelin Östlind Cecilia Sandberg Björn Johansson Christer Blomkvist Magnus Åhammar Mina utgångspunkter Stärk elevens rätt till en god utbildning Förtydliga ansvar, struktur

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: Samhällsvetenskapsprogrammet, Humanistiska programmet och Teknikprogrammet, Kaplanskolan Rektor: Anita Stenmark-Lundström Frågor att besvara

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER

UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9

Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Årskurs 7-9 Källbrinksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Årskurs 7-9 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Planen gäller från 2015-02-28 till 2016-02-28 a för planen

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående gymnasieskolan Stockholms Estetiska Gymnasium i Stockholm

Utbildningsinspektion i den fristående gymnasieskolan Stockholms Estetiska Gymnasium i Stockholm Inspektionsrapport från Skolverket 54-2006:1841 Utbildningsinspektion i den fristående gymnasieskolan Stockholms Estetiska Gymnasium i Stockholm Bes lut S kolrapport Beslut Stockholms Estetiska Gymnasium

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015

Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Katedralskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2014/2015 Grunduppgifter Vision Alla har rätt att må bra i skolan. På Katedralskolan är det nolltolerans mot kränkning elevelev,

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer