Vad kostar vård och stöd för personer med psykiskt funktionshinder?

Transkript

1 Vad kostar vård och stöd för personer med psykiskt funktionshinder? Rapport 2006:4 från Nationell psykiatrisamordning

2 Vad kostar vård och stöd för personer med psykiskt funktionshinder? Rapport 2006:4 från Nationell psykiatrisamordning Stockholm 2006

3 Rapportserien kan köpas från Fritzes kundtjänst. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst Stockholm Orderfax: Ordertel: E-post: Internet: Omslag & grafisk form: Heidesign Tryckt av Edita Sverige AB Stockholm 2006 ISBN

4 Förord En nationell psykiatrisamordnare tillkallades hösten 2003 med uppgift att se över frågor som rör arbetsformer, samverkan, samordning, resurser, personal och kompetens inom vård, social omsorg och rehabilitering av psykiskt sjuka och psykiskt funktionshindrade. Samordnaren fick i uppdrag att fortlöpande informera regeringen om resultatet av arbetet och vid behov ge förslag till författningsändringar och förtydliganden av gällande regelverk. I den här rapporten beskrivs de vanligaste kostnaderna som personer med psykiskt funktionshinder har för hälso- och sjukvård från landstinget, stöd och service från kommunen samt förvaltare eller god man. Rapporten tar upp de högkostnadsskydd som finns och vilka kostnader de täcker respektive inte täcker. För varje vanlig kostnad anges ett genomsnittligt eller typiskt belopp som kan användas för att uppskatta och jämföra sammanlagda kostnader. I rapportens bilaga finns tabeller som innehåller beloppen för dessa kostnader i varje landsting eller kommun. Bilagan är utformad för att kunna användas av personer med psykiskt funktionshinder som vill veta mer om vad vård och stöd kostar där de bor. Rapporten innehåller också slutsatser om vad det kan kosta att ha psykiskt funktionshinder, samt förslag om vad man kan göra för att förbättra privatekonomin för personer med psykiskt funktionshinder som grupp. Rapporten har utarbetats av Maria Nyström Agback. Ett antal personer med psykiskt funktionshinder har lämnat värdefulla synpunkter på innehållet. Flera företrädare för de intresseorganisationer som bildat ett nätverk

5 knutet till Nationell psykiatrisamordning samt ett antal personliga ombud har också bidragit till arbetet med rapporten. Nationell psykiatrisamordning ger ut sina rapporter i en särskild skriftserie rapporter från Nationell psykiatrisamordning. För innehåll och slutsatser i rapporten svarar endast Nationell psykiatrisamordning. Stockholm i augusti 2006 Anders Milton Nationell psykiatrisamordnare

6 Innehåll 1 Om kostnaders betydelse Kostnader för hälso- och sjukvård från landstinget...11 Besöksavgifter i öppenvård...11 Dygnsavgifter i slutenvård...11 Kostnader för läkemedel...12 Sjukresor inom landstinget...13 Tandvård Kostnader för stöd och service från kommunen...15 Boendestöd eller hemtjänst...16 Färdiglagad mat från kommunen Andra kostnader för psykiskt funktionshinder...21 Arvode till god man eller förvaltare...21 Andra kostnader för vård och stöd...22 Merkostnader för annat än vård och stöd Sammanfattning...25 Vad kostar det att ha psykiskt funktionshinder?

7 Innehåll 6 Slutsatser och förslag...27 Handikappersättning...28 Slutenvårdskostnader bör ersättas av handikappersättningen...29 Ökad information om handikappersättning...30 Stödinsatser från kommunen...30 Personligt ombud...31 Boendekostnaden...32 Bilaga Kostnader för vård och stöd i Sveriges kommuner och landsting

8 TP PT 1 Om kostnaders betydelse Slutsatsen att personer med psykiskt funktionshinder har sämre levnadsförhållanden än den övriga befolkningen, och även sämre än andra grupper av personer med funktionshinder, var en viktig drivkraft vid genomförandet av psykiatrireformen konstaterade Avgiftsutredningen att personer med psykiskt funktionshinder var en av de fem handikappgrupper som hade störst 1 utgifter för sina funktionshindertpf FPT. När Socialstyrelsen 1997 genomförde en totalundersökning av personer med LSS-insatser i sju kommuner för att jämföra deras levnadsförhållanden med resten av befolkningens, fann man att fler personer med funktionshinder hade ekonomiska svårigheter än bland resten av befolkningen. För personer med psykiskt funktionshinder var situationen sämre jämfört med andra grupper av funktionshindrade. En målsättning med psykiatrireformen var att personer med psykiska sjukdomar och/eller psykiskt funktionshinder i möjligaste mån ska kunna leva som andra i samhället. Men det är fortfarande så att personer med psykiskt funktionshinder har betydligt sämre levnadsvillkor när det gäller privatekonomi än andra handikappgrupper i allmänhet och hela befolkningen i synnerhet. Den dåliga privatekonomin påverkar många livsområden negativt. Bland de allvarligaste konsekvenserna är fler återfall i psykisk sjukdom. Dålig privatekonomi kan också vara ett hinder för rehabilitering av personer med psykiskt funktionshinder. 1 SOU 1995:35, Avgifter inom handikappområdet. 7

9 Om kostnaders betydelse Syftet med den här rapporten är att kartlägga vanligt förekommande kostnader för personer med psykiskt funktionshinder för hälso- och sjukvård, kommunalt stöd och god man eller förvaltare. Rapporten tar också upp andra faktorer som bidrar till att dessa personer har sämre privatekonomi än andra, men är ingen heltäckande kartläggning av privatekonomin för personer med psykiskt funktionshinder, inte heller en fullständig kartläggning av alla kostnader. Kostnader, både merkostnader på grund av psykiskt funktionshinder och andra hushållskostnader, har stor betydelse för privatekonomin för personer med psykiskt funktionshinder. Många är unga när de drabbas av svår psykisk ohälsa, och har inte kommit in på arbetsmarknaden, eller bara arbetat en kortare tid. Det gör att många personer med psykiskt funktionshinder får den lägsta nivån av sjukersättning. Till skillnad från personer som är sjuka en viss tid och får sjukpenning blir den låga inkomstnivån långvarig för personer med psykiskt funktionshinder ofta livslång. 8

10 TP TP PT PT Om kostnaders betydelse Ett exempel på kostnader: Exemplet gäller en 32-årig man med psykiskt funktionshinder. Han får kronor i sjukersättning per månad. Han betalar 31 procent i kommunalskatt. Månadsinkomst efter skatt: kronor Hans största hushållskostnad är boendekostnaden. I SCB:s undersökning av hushållens utgifter (HUT) år 2004 anges en bostadskostnad på kronor per månad för ensamstående 2 personer utan barntpf FPT. Kvar per månad: kronor Mannen har de vanligaste kostnaderna för psykiskt funktionshinder enligt exemplet på s. 16. Kostnad per månad: kronor Mannen i det här exemplet skulle alltså inte klara sig utan olika ersättningar och bidrag. Personer med sjukersättning kan få bostadstillägg för pensionärer, BTP, om de uppfyller vissa villkor. Mannen i exemplet 3 får kronor i bostadstillägg per månad TPF FPT. Att leva på per månad: kronor Nästan hela den disponibla inkomsten utgörs av bostadstillägg kronor per år, inklusive el- och värmekostnader etc. Räknat som 91 procent av hyreskostnaden per månad, minus 200 kronor i elkostnad. 9

11

12 2 Kostnader för hälso- och sjukvård från landstinget Besöksavgifter i öppenvård Avgift per ettårsperiod: 900 kronor. Personer med psykiskt funktionshinder har oftast kontinuerlig kontakt med psykiatrin. Enligt 26 a i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) får landstinget ta ut avgifter på högst 900 kronor per ettårsperiod för öppenvård. I vissa fall tar landstingen ut avgifter som inte ingår i detta högkostnadsskydd, t.ex. för att skicka faktura till en patient som inte kan betala sin vårdavgift vid besökstillfället. Några landsting har lägre öppenvårdsavgifter för patienter inom psykiatrin. Dygnsavgifter i slutenvård Genomsnittlig kostnad per år: kronor. För den som är inlagd på sjukhus (slutenvård) får landstinget enligt 26 HSL ta ut en vårdavgift på högst 80 kronor om dygnet. Dessa dygnsavgifter ingår inte i högkostnadsskyddet för vård. Försäkringskassan beviljar inte heller handikappersättning för dygnsavgifter i slutenvård, eftersom dygnsavgiften anses motsvara de kostnader den enskilde skulle ha haft för mat m.m. om han eller hon inte varit inlagd på sjukhus. Även den som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan få betala dygnsavgift, trots att vården då skett mot patientens vilja. 11

13 P P P Vad P Vad Kostnader för hälso- och sjukvård från landstinget I 17 av 21 landsting är dygnsavgiften 40 kronor för personer som är under 40 år och har hel sjukersättning, åtminstone de första 30 vårddygnen. I tre landsting är dygnsavgiften 80 kronor för alla, och i ett landsting varierar dygnsavgiften efter årsinkomst. Ett antal landsting kan bevilja lägre dygnsavgift till patienter över 40 år som ansöker om det. Socialstyrelsen konstaterade 2001 i en rapport att den genomsnittliga vårdtiden för en patient med psykosdiagnos i slutenvård 4 var 48 dagar per år i Skåne och 40 dagar per år i Stockholm TPTF FTPT. Det senare innebär en årskostnad på kronor. Kostnader för läkemedel Avgift per ettårsperiod: kronor. De flesta personer med psykiskt funktionshinder får behandling med läkemedel. Enligt 5 och 6 läkemedelsförmånslagen behöver man inte betala mer än kronor under en ettårsperiod för läkemedel som man förskrivits. För att högkostnadsskyddet för läkemedel ska gälla får man bara ta ut läkemedel som räcker för högst tre månader vid ett och samma tillfälle. Den som inte kan betala hela patientkostnaden för sina läkemedel vid inköpstillfället kan få dela upp betalningen. Då tillkommer en aviseringsavgift på 20 kronor per månad, som inte ingår i högkostnadsskyddet. Den som har betalningsanmärkningar eller förvaltare får inte dela upp betalningen av läkemedel, vilket utesluter många personer med psykiskt funktionshinder. Socialstyrelsen uppskattar att bl.a. personer med psykiskt funktionshinder har merkostnader för läkemedel på cirka kronor per år, jämfört med den övriga befolkningentptf FTPT. 4 kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad? Avgifter 2001 för åtta typfall, Socialstyrelsen 2001, s kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad?, s

14 P P P Vad P Vad Kostnader för hälso- och sjukvård från landstinget Sjukresor inom landstinget Kostnad per ettårsperiod: kronor (gäller 15 av 21 landsting) Enligt 1 lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor ska landstinget ersätta kostnader för resor till hälso- och sjukvård. Landstingen får själva bestämma grunderna för beräkningen av reseersättning. Alla landsting tar ut en s.k. egenavgift vid sjukresor. Denna avgift ingår inte i högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. År 2005 hade dock 15 av 21 landsting ett särskilt högkostnadsskydd för sjukresor, med ett tak på mellan och kronor under en ettårsperiod. Socialstyrelsen har räknat med 88 sjukresor per år för en 6 person med psykiskt funktionshindertptf FTPT. Detta skulle innebära en årskostnad motsvarande taket i respektive landstings högkostnadsskydd. Tandvård Genomsnittlig kostnad per år: kronor. Enligt 4 tandvårdslagen får landstingen själva bestämma grunderna för tandvårdsavgifter. I den här rapportens bilaga redovisas avgifterna för tre vanliga typer av tandvårdsbehandlingar. Personer med funktionshinder har ett ökat behov av tandvård 7 jämfört med den övriga befolkningentptf FTPT. Personer med psykiskt funktionshinder kan också ha ett större behov av omfattande tandvårdsbehandlingar, på grund av att de under långa perioder inte varit friska nog eller haft råd att uppsöka tandläkare, och därför inte fått förebyggande tandvårdsbehandling i tid. 6 7 kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad?, s. 56. kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad?, s

15 P P Vad Kostnader för hälso- och sjukvård från landstinget Personer som omfattas av någon av de s.k. personkretsarna i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), samt vissa andra kategorier av personer med stort omvårdnadsbehov, ska enligt 8a tandvårdslagen få nödvändig tandvård inom ramen för högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård. Det innebär att de högst betalar 900 kronor under en ettårsperiod för nödvändig tandvård och öppen hälso- och sjukvård. Många tandvårdsbehandlingar ingår inte i nödvändig tandvård. De personer med psykiskt funktionshinder som kan få nödvändig tandvård med högkostnadsskydd är alltså de som har beviljats LSS-insatser. De flesta personer med psykiskt funktionshinder beviljas inte sådana insatser. I vissa fall kan personer med psykiskt funktionshinder ändå få denna tandvårdsförmån genom att ett särskilt intyg utfärdas, men det verkar bli allt ovanligare. Den som har ökat behov av tandvård på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder kan få betala en något lägre avgift för undersökning och bastandvård, genom att tandläkaren ansöker om förhöjd ersättning från Försäkringskassan. Socialstyrelsen räknar med en genomsnittlig årskostnad på kronor för tandvård för bl.a. personer med psykiskt funktionshindertptf 8 FTPT. 8 kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad?, s

16 3 Kostnader för stöd och service från kommunen Personer med psykiskt funktionshinder kan beviljas stödinsatser från kommunen enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen innehåller tio olika stödinsatser. LSS-insatser är kostnadsfria. Många personer med psykiskt funktionshinder får inga stöd- eller serviceinsatser alls från kommunen. Bland dem som får insatser är boendestöd och färdiglagad mat två av de vanligaste stödinsatserna. Dessa insatser finns dock inte i LSS. De beviljas enligt socialtjänstlagen. Sedan år 2002 regleras kommunens möjligheter att ta ut avgifter inom äldre- och handikappomsorgen i 2 9, 8 kap. socialtjänstlagen. Bestämmelserna innebär att avgiften för hemtjänst, dagverksamhet, kommunal hälso- och sjukvård, särskilt boende (i de fall man betalar avgift och inte hyra) inte får vara så hög att man inte har sitt förbehållsbelopp kvar. Förbehållsbeloppet består av två delar. Den första är ett fast minimibelopp (en viss del av basbeloppet), tänkt att täcka månadskostnaden för mat, kläder, hygien, sjukvård och medicin m.m. Kommunen kan höja minimibeloppet för en person om det finns särskilda skäl för det. Den andra delen av förbehållsbeloppet är den enskildes bostadskostnad. Dessutom får dessa avgifter tillsammans aldrig överstiga en viss del av basbeloppet. Den som vänder sig till kommunen och frågar hur mycket det kostar att t.ex. få tio timmars boendestöd i veckan, kan alltså få veta att det aldrig kostar mer än kronor i månaden (år 2006), men att avgiften också kan bli lägre, eller noll kronor, beroende på vilket förbehållsbelopp personen har. 15

17 TP PT Avgiften Kostnader för stöd och service från kommunen Boendestöd eller hemtjänst År 2005 kostade boendestöd/hemtjänst kronor per månad. Boendestöd är hjälp som avser att stärka den enskildes förmåga att självständigt klara sin allmänna dagliga livsföring. I många kommuner är boendestöd avgiftsfritt, medan hemtjänst till äldre kan vara avgiftsbelagt. Men alla kommuner erbjuder inte boendestöd, och i vissa kommuner skiljer man inte på insatserna boendestöd och hemtjänst. Förbehållsbeloppet för en viss person varierar beroende på inkomst, bostadskostnad, om man är ensamstående eller inte och vilket minimibelopp som kommunen använder. Om den som har beviljats hemtjänst inte beräknas få sitt förbehållsbelopp kvar efter att avgiften för hemtjänsten betalts, får kommunen inte ta ut någon avgift enligt lagen. I Socialstyrelsens avgiftsenkäter för år 2004 och 2005 frågade man kommunerna om den lägsta avgiften enligt kommunens 9 taxeregler, i lägsta insatsnivå, för hemtjänst i ordinärt boende TPF FPT. Det man menade var den avgift som en person lägst kan få betala innan man tagit hänsyn till förbehållsbeloppet, inte det som faktiskt debiteras. Det finns dock risk för att kommunerna har uppfattat frågan på olika sätt. Socialstyrelsens enkät nämner bara hemtjänst och inte boendestöd. De 45 kommuner som inte fanns med i Socialstyrelsens enkät har via telefon eller e-post fått frågan om den lägsta avgiften som en person faktiskt får betala för boendestöd (eller hemtjänst, om inte boendestöd finns). Dessa faktorer medför att listan på avgifter i bilagan inte ger hela bilden av de lägsta kostnaderna för den här typen av kommunalt stöd. Socialstyrelsen konstaterar dock att den lägsta avgiften för hemtjänst har ökat de senaste tre åren, vilket gör insatsen dyrare för dem som har inkomster över förbehållsbeloppet och därmed 9 för äldre- och handikappomsorg 2004 redovisning av två taxeenkäter till kommunerna, samt Avgiftsenkät 2005 redovisning och jämförelser med tidigare studier. 16

18 TP TP PT Prop. PT SOSFS Kostnader för stöd och service från kommunen betalar avgift. Socialstyrelsen uppmärksammar också två faktorer som kan göra att bl.a. personer med psykiskt funktionshinder, av kostnadsskäl, avstår från boendestöd. För det första gör avgiftssystemet att det ofta inte lönar sig att få högre inkomst för den som har boendestöd. Om en person med psykiskt funktionshinder t.ex. får en lönebidragsanställning som gör att han eller hon får en inkomst som är högre än sjukersättningen, kan hela inkomstökningen försvinna i avgift för boendestödet. För det andra är avgiftssystemet svårt att använda, någonting som många kommuner påpekar i sina enkätsvar till Socialstyrelsen. Det är mycket svårt att ge eller få besked om hur mycket man kan få betala för det boendestöd man behöver. Det saknas exempel på anpassad information om avgiftssystemet för personer med psykiskt funktionshinder, Minimibeloppet är ett schablonbelopp, som ska motsvara en äldre persons kostnader för mat, kläder, hygien m.m. under en månad. I förarbetena till lagen anges att kommunen ska höja minimibeloppet för yngre personer, eftersom de har högre kostnader för mat m.m. Kommunen är skyldig att utreda om en 10 person ska ha ett högre minimibelopptpf FPT. Personer i yrkesverksam ålder med psykiskt funktionshinder ska alltså få ett högre minimibelopp än äldre personer. Trots detta uppger 44 kommuner till Socialstyrelsen att de tillämpar samma minimibelopp för ålderspensionärer som för personer med funktionshinder i yrkesverksam ålder. Personer med funktionshinder som har sjukersättning kan beviljas bostadstillägg för pensionärer, BTP. Bostadstillägget blir då en del av den inkomst som kommunen tar hänsyn till när de räknar ut om en person ska betala för boendestöd eller hemtjänst, och i så fall hur mycket. Socialstyrelsens allmänna råd anger att inkomstberäkningen bara bör påverkas av bostadstillägget om den enskilde faktiskt får dettpf FPT. Trots detta 11 uppgav /2001:149, s :8 S. 17

19 TP PT Prop Kostnader för stöd och service från kommunen 27 kommuner i Socialstyrelsens avgiftsenkät att de tar med bostadstillägg i inkomstberäkningen för en person som bedöms kunna få bostadstillägg, men som inte har bostadstillägg. I dessa fall räknar alltså kommunen med en inkomst som den enskilde inte har, s.k. fiktivt bostadstillägg. Färdiglagad mat från kommunen År 2005 kostade en portion färdiglagad mat från kommunen kronor. Mediankostnad per portion: 42 kronor. 12 FPT. Reglerna om avgifter för kommunala stödinsatser i 8 kap. socialtjänstlagen nämner inte köp av färdiglagad mat från kommunen. Men att distribuera färdiglagad mat, att värma den och/eller att servera den anses vara hemtjänst, som ju omfattas av avgiftsreglerna. Avgiften för mat omfattas alltså delvis av reglerna om förbehållsbelopp och högsta avgift. Den 10 mars 2006 presenterade Matavgiftsutredningen sitt betänkande Avgift för matservice inom äldre- och handikappomsorgen (SOU 2006:24). Utredningen föreslår ett tydliggörande av gällande rätt som innebär att även produktion av färdiglagad mat omfattas av avgiftsreglerna. Kostnaden för råvarorna till maten omfattas inte av reglerna. Men den som har fördyrad kost, t.ex. på grund av att maten erhålls via hemtjänsten ska få sitt minimibelopp höjt, vilket ju i sin tur kan leda till en lägre avgift för boendestöd eller hemtjänsttpf Den avgift som kommunen lagligen kan ta ut för färdiglagad mat via hemtjänsten påverkas alltså av avgiftsreglerna i socialtjänstlagen. Men 181 kommuner svarade nej på frågan Kan avgiften för kost sättas ned individuellt (jämkas utifrån den enskildes betalningsförmåga)? i Socialstyrelsens avgiftsenkät /2001:149, s

20 TP TP PT SOU PT Kostnader för stöd och service från kommunen Många kommuner tillämpar alltså inte avgiftsreglerna som de var tänkt att tillämpas, vilket kan bero på den osäkerhet som råder 13 om rättsläget enligt MatavgiftsutredningenTPF FPT. Enligt Socialstyrelsens avgiftsenkät var mediankostnaden för 14 en portion färdiglagad mat från kommunen 42 kronor år 2005TPF FPT :24, s. 16. Avgiftsenkät 2005 redovisning och jämförelser med tidigare studier. 19

21

22 4 Andra kostnader för psykiskt funktionshinder Arvode till god man eller förvaltare År 2005 var det lägsta arvodet kronor per månad. Typkostnad: 730 kronor per månad. Den som vill ha god man eller förvaltare vänder sig till kommunens överförmyndare. Överförmyndaren rekryterar gode män och förvaltare och bestämmer deras arvode. God man eller förvaltare förordnas av tingsrätten för att utföra ett eller flera av följande uppdrag: att bevaka den enskildes rätt, förvalta hans eller hennes egendom och/eller sörja för hans eller hennes person. Oftast får en person med psykiskt funktionshinder enbart hjälp med att förvalta egendom, det vill säga att sköta privatekonomin. God man eller förvaltare kan vara den vanligaste stödinsatsen för personer med psykiskt funktionshinder i Sverige. Ofta är det en anhörig som blir god man eller förvaltare. I många fall avstår den gode mannen eller förvaltaren från sitt arvode, men det finns också flera exempel på gode män och förvaltare som får arvode från mer än 10 personer och vars samlade uppdrag motsvarar ett heltidsarbete. Enligt reglerna i föräldrabalkens 12 kap. 16 ska den enskilde betala arvode till sin gode man eller förvaltare, om den enskilde har en årsinkomst över två basbelopp före skatt. För år 2005 motsvarar detta kronor. Det är överförmyndaren som bestämmer hur högt arvodet ska vara. Det vanligaste är att man utgår från ett cirkulär från Kommunförbundet, där den lägsta 21

23 TP Andra kostnader för psykiskt funktionshinder arvodesnivån utgörs av 6 18 procent av basbeloppet per år. Den enskilde ska dessutom betala arbetsgivaravgifter för den gode mannen eller förvaltaren. Även den som får en förvaltare mot sin vilja betalar arvode. Arvode till god man eller förvaltare är en av de kostnader som gör att kommunen ska höja minimibeloppet, vilket i sin tur kan leda till att den enskilde betalar mindre för hemtjänst. Socialstyrelsen har använt en typkostnad på 730 kronor per 15 månad för god mantpf FPT. Andra kostnader för vård och stöd Personer med psykiskt funktionshinder har även andra kostnader för vård och stöd än de som hittills tagits upp. Det förekommer att personer med psykiskt funktionshinder beviljas färdtjänst och betalar egenavgift för det. Den som beviljas stödinsatsen kontaktperson eller ledsagare med stöd av socialtjänstlagen kan få betala avgift för detta. Om de insatserna beviljas med stöd av LSS får avgift inte tas ut. Avgifter kan tas ut för kommunal sjukvård, samt för ordination och utprovning av hjälpmedel. Det är dock ovanligt att personer med psykiskt funktionshinder får tillgång till hjälpmedel. Det förekommer att personer med psykiskt funktionshinder beviljas stödinsatsen daglig verksamhet i rehabiliteringssyfte, utan att detta formellt definieras som rehabilitering. Det innebär att de själva får betala hela kostnaden för resorna till den dagliga verksamheten, samt merkostnader för mat. Personer med psykiskt funktionshinder som vill ha vård och stöd utöver det som erbjuds av landstinget och kommunen har ibland kostnader för vård och stöd från privata vårdgivare. Det kan t.ex. vara kostnader för samtalsterapi, eftersom det är vanligt att landstinget inte kan erbjuda detta. Många personer med 15 PTAvgifter för äldre- och handikappomsorg 2004, typhushållsenkät, Socialstyrelsen. 22

24 TP PT Se Andra kostnader för psykiskt funktionshinder psykiskt funktionshinder vill ha mer vård och stöd än de erbjuds, men har inte råd att betala för detta hos privata vårdgivare. Merkostnader för annat än vård och stöd De merkostnader som är förknippade med att ha psykiskt funktionshinder utgörs inte enbart av kostnader för hälso- och sjukvård eller stödinsatser som kompenserar för funktionshindren. Psykiskt funktionshinder leder även till andra merkostnader. Det finns flera exempel på att personer som med psykiskt funktionshinder inte får den hjälp de behöver för att kunna betala sina räkningar i tid, vilket gör att de får betala förseningsavgifter, inkassoavgifter och kostnader för utmätningtpf FPT. 16 Personer med funktionshinder har generellt låga inkomster och måste därför planera sin privatekonomi för att få den att gå ihop. För många personer med psykiskt funktionshinder är förmågan att planera vardagen nedsatt, liksom förmågan att tänka abstrakt, t.ex. att göra enkla kalkyler för att jämföra priser. På grund av det psykiska funktionshindret kan man inte välja de mest fördelaktiga alternativen och får därför högre hushållskostnader. Den som har insjuknat i psykisk sjukdom kan göra felaktiga köp, och för många som har psykiskt funktionshinder är det svårt att värja sig för marknadsföring från t.ex. telefonförsäljare. Många personer med psykiskt funktionshinder behöver hjälp med att planera, köpa och laga mat för att få i sig tillräckligt med näring. Dessa personer köper oftare färdiglagad mat, vilket ger en merkostnad för mat jämfört med personer utan funktionshinder. Färdiglagade rätter från livsmedelsbutiker eller snabbmat har ofta ett lägre portionspris än färdiglagad mat från kommunen. Det förekommer att personer med psykiskt funktionshinder avstår från färdiglagad mat från kommunen, eftersom de 16 t.ex. patientnämnden i Stockholm, ärende nr

25 Andra kostnader för psykiskt funktionshinder bedömer det som ett dyrare alternativ, medan det i själva verket inte alltid är så. Psykiskt funktionshinder kan göra det svårare att ha sociala relationer, delta i samhällslivet och ha myndighetskontakter. Ökad användning av telefoni, mobiltelefoni och Internet är ett stöd som i många fall kompenserar för dessa svårigheter, men som också ger merkostnader. Läkemedel som används i behandlingen av svåra psykiska sjukdomar har ofta biverkningar i form av kraftig viktuppgång. Detta ger i sin tur en merkostnad för ökad förslitning av kläder och skor. Ett psykiskt funktionshinder är individuellt. Såväl de specifika funktionsnedsättningarna som de handikapp de orsakar i vardagen i form av t.ex. merkostnader varierar från person till person. Personer med psykiskt funktionshinder kan t.ex. ha merkostnader för inköp av tvättmaskin eftersom de inte kan använda den gemensamma tvättstugan, för ökad förbrukning av hygienartiklar på grund av renlighetstvång, ökade elkostnader för ständig belysning för att kunna känna trygghet i bostaden, eller ökad förslitning av inventarier under maniska skov. 24

26 5 Sammanfattning Vad kostar det att ha psykiskt funktionshinder? Ett exempel: De vanligaste kostnaderna för öppenvård, läkemedel, tandvård och arvode till god man eller förvaltare är lika över hela landet. Dessa kostnader blir tillsammans: kronor/år De vanligaste kostnaderna för slutenvård, sjukresor samt boendestöd eller hemtjänst skiljer sig åt beroende på var i landet personen bor, inkomst, bostadskostnad, m.m. Dessa kostnader blir tillsammans: kronor/år Övriga merkostnader för t.ex. färdiglagad mat från kommunen eller andra merkostnader för mat, merkostnader på grund av sämre förmåga att sköta privatekonomin m.m. skiljer sig åt från individ till individ. Det är mycket vanligt att personer med psykiskt funktionshinder har den här typen av kostnader, även om kostnadstyp och storlek varierar. Ett möjligt svar på frågan: Vad kostar det att ha psykiskt funktionshinder? Är alltså: Från kronor per år och uppåt eller kronor per månad och uppåt 25

27

28 TP PT Vad FPT 6 Slutsatser och förslag Två olika avgiftssystem, landstingets och kommunens, har stor betydelse för personer med psykiskt funktionshinder. Men inget av dessa system är utformat för personer med funktionshinder i allmänhet, och i synnerhet inte för personer med psykiskt funktionshinder. Avgiftssystemet för stöd från kommunen används främst av äldre personer. De avgiftsfria insatserna i LSS är ofta inte tillgängliga för personer med psykiskt funktionshinder, eftersom dessa inte bedöms tillhöra lagens personkrets. Avgifterna i hälso- och sjukvården blir mer betungande för den som har ett stort och kontinuerligt behov av hälso- och sjukvård än för den som någon eller några gånger i livet behöver vård under en begränsad tid. Personer som är långvarigt sjuka och personer med funktionshinder avstår i större utsträckning än andra från sjukvård, läkemedel och tandvård på grund av avgifternas storlek.tpf Personer med psykiskt funktionshinder har 17 dessutom svårare än andra att förutse sitt vårdbehov och planera sin ekonomi efter det. Avgiftssystemen är också svåra att överblicka, eftersom systemen för hälso- och sjukvård, kommunalt stöd samt god man eller förvaltare är så olika. De högkostnadsskydd som finns för vård respektive stöd omfattar inte alla avgifter på dessa områden. Vissa avgifter varierar med den sökandes årsinkomst, vilket leder till hundraprocentiga marginaleffekter den som får en höjd inkomst, får lika stor höjning av avgiften. Den som utnyttjar stödinsatser från kommunen i högre grad kan få mer för pengar- 17 kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad?, s

29 TP TP PT Vad PT Riksförsäkringsverkets FPT Att Slutsatser och förslag na än den som inte vill begära hjälp i onödan, vilket kan vara svårt att förstå. Avgiften för god man eller förvaltare kan vara svår att över huvud taget precisera i förväg. Avgifter enligt flera system som inte är anpassade efter varandra och vars högkostnadsskydd inte är heltäckande gör att det är ganska dyrt att ha psykiskt funktionshinder. Socialstyrelsen har konstaterat att de sammantagna beloppen blir så höga att de kan innebära en risk att den enskilde avstår från nödvändig vård 18 och behandling. TPF det är svårt att beräkna den exakta kostnaden för vård och stöd i förväg är ytterligare en faktor som gör att personer med psykiskt funktionshinder avstår från vård och stöd. En oförutsedd kostnad kan ödelägga privatekonomin för den som har små marginaler, och många personer med psykiskt funktionshinder har dessutom svårt att överblicka och planera sin privatekonomi. Handikappersättning Den som har stora merkostnader på grund av funktionshinder kan ansöka om handikappersättning från Försäkringskassan. Enligt 5 p. 3 lagen om handikappersättning och vårdbidrag måste merutgifterna vara betydande för att ge rätt till handikappersättning. De allmänna råden till lagen anger att betydande innebär minst 28,5 procent av basbeloppet under ett årtpf FPT. För 19 år 2005 motsvarade detta kronor. En person med funktionshinder som har merkostnader över detta belopp får en handikappersättning som motsvarar 36 % av basbeloppet per år. 18 kostar det att vara sjuk eller funktionshindrad?, s allmänna råd 2002:9 till 5 lagen om handikappersättning och vårdbidrag. 28