Utveckling av industriella och tekniska utbildningar på Rinmangymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av industriella och tekniska utbildningar på Rinmangymnasiet"

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Datum Barn- och utbildningsförvaltningen Ledningsgruppen Bo Karlsson, (23) Barn- och utbildningsnämnden Utveckling av industriella och tekniska utbildningar på Rinmangymnasiet (nämnden) 1. Tar rapporten som sin egen. 2. Beslutar enligt förslag till beslut efter varje avsnitt. 3. Ansöker hos kommunstyrelsen om ett investeringsutrymme på 20 miljoner kr för år för ombyggnation av hus 4 på Rinmangymnasiet. 4. Målen för utvecklingen av industriella och tekniska utbildningarna följs upp årligen i nämndens verksamhetsberättelse. 5. Förvaltningen får i uppdrag att under våren 2010 lägga fram förslag till nämnden på hur verksamheten med de industriella och tekniska utbildningarna skall anpassas efter den förändrade gymnasieskolan som eventuellt införs hösten Bakgrund I verksamhetsplanen för 2008 gav Barn- och utbildningsnämnden följande uppdrag till förvaltningen: att till april 2008 ta fram förslag på, och sätta mål för, en utveckling av de industriella och tekniska utbildningarna inom gymnasieskolan och även ge förslag på hur de specialdestinerade medlen på tre miljoner kronor 2008 och sex miljoner kronor 2009 ska användas. Förslagen skall speciellt inriktas på ökning av antalet elever, höjning av betygsmedelvärden, genusperspektivet och möjligheter för eleverna att få miljöprofil på sin utbildning. Bakgrunden till uppdraget är den tidigare genomförda utredningen om Sveriges Bästa Teknikgymnasium(SBT) som avslutades våren 2007 när det visade sig att finansieringsfrågan av SBT-projektet inte gick att lösa. Nämnden beslutade då att istället göra denna satsning på att utveckla de industriella och tekniska utbildningarna på Rinmangymnasiet (TEIP)

2 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2 (23) Sammanfattning med innehållsförteckning Framtagningen av rapporten har genomförts i nära samarbete med ledning och personal på Rinmangymnasiet. Samverkan med näringslivet har framförallt skett inom arbetet med Teknikcollege och i programråden för utbildningarna. Kontakt har också hållits kontinuerligt med Eskilstuna Fabriksförenings utbildningskommitté och styrelse. I målen föreslås en elevutveckling från nuvarande ungefär 310 programelever till 350 år 2010 och att antalet elever sedan skall ligga kvar på denna nivå. Fram till 2010 ska antalet flickor som tas in i årskurs 1 öka med 10 per år så att de utgör 25% av eleverna Betygsmedelvärdet för elever med slutbetyg skall 2013 vara lägst detsamma som genomsnittet i riket för samtliga gymnasieprogram. Miljöinfärgningen skall vara märkbar för eleverna. Genomförandefasen för utvecklingen av de industriella och teknisk utbildningarna börjar höstterminen 2008 och start av ombyggnation kan förhoppningsvis ske våren Ombyggnationerna föreslås begränsas till Hus 4 och en årlig hyreskonsekvens på maximalt 2,0 miljoner kr. Den pedagogiska verksamheten ska kännetecknas av heldagsverksamhet, helhetsupplevelse, flexibilitet, projekt och undervisning över gränserna mellan Industri- och Teknikprogrammen. Den skall också innehålla företagsdefinierad utbildning, högskolekurser, UF-kurser(Ung företagsamhet), och ge möjlighet till internationell prägel och specialiserade utgångar. En satsning finns också på ITbaserat lärande bland annat genom att eleverna ska ha tillgång till egen bärbar dator. Hela programstrukturen bygger på Industri- och Teknikprogrammet och olika former av specialutformade program fram till hösten 2011 då den revideras med hänsyn till eventuella förändringar i nya gymnasieskolan. Specialutformade program med inriktning/profil på energi/miljö ska erbjudas eleverna. I genusarbetet prioriteras inledningsvis kompetensutveckling av lärare, lokalanpassning och valbara kurser som attraherar flickor samt riktade insatser mot flickor i grundskolan delvis i samarbete med KomTek. Tankarna på en grundskola på Rinmangymnasiet läggs på is fram till 2011 då det kan finnas lokalutrymme att eventuellt starta upp en sådan verksamhet. KomTek föreslås vara kvar i nuvarande lokaler men underställs Rinmangymnasiet. En utgångspunkt för arbetet med ekonomin har varit att en tredjedel av de utökade satsningarna ska användas till förbättrade lokaler, en tredjedel till personal och en tredjedel till övriga satsningar.

3 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 3 (23) På personalsidan används framförallt pengarna för att öka den pedagogiska personalen och eventuellt även IT-stödet. En kraftig satsning görs på kompetensutveckling av personalen inom genusområdet, projektbaserat arbete och IT-baserat lärande. Förslaget förutsätter att Eskilstunaindustrins finansiering av utvecklingsstöd i form av en halv skolledartjänst fortsätter. När det gäller övriga ekonomiska satsningar märks framförallt satsningen på att alla elever ska ha en egen bärbar dator, marknadsföring och skapande av ett varumärke för de industriella och tekniska utbildningarna på Rinmangymnasiet. Innehållsförteckning: sida Beskrivning av arbetet med uppdraget 3 Mål 4 Tidplan för genomförandet 7 Pedagogisk verksamhet 8 IT-stöd 10 Programutbud 11 Genusperspektivet 14 Ombyggnationer 15 Marknadsföring 15 Grundskola och teknikprofil 16 Teknikcollege 17 Personal och ledning 18 Energi och miljöinriktning 19 KomTek 20 Ekonomi 21 Beskrivning av arbetet med uppdraget För att genomföra uppdraget så tog förvaltningen fram en projektplan enligt bilaga 1. Projektplanen beskriver bakgrunden till uppdraget, de förutsättningar för uppdraget och de överväganden som projektet har att ta ställning till. I projektplanen delas arbetet upp i en förberedande del fram till att denna rapport föreläggs nämnden för beslut och en genomförandedel från höstterminen 2008 fram till vårterminen Att genomförandedelen sträcker sig fram till läsåret 2014/15 beror på att en förändrad gymnasieskola kommer att genomföras från höstterminen 2011 och att den första omgången elever som går ut genom denna slutar vårterminen Man kan konstatera att tankarna med att utveckla de industriella och tekniska utbildningarna inom kommunens gymnasieskola fick en kraftig förändring i och med att SBT-projektet inte kunde fullföljas. Från att ha varit ett utvecklingsprojekt med ett försök till mycket stark samverkan mellan kommunen och industriell teknisk industri i Eskilstuna blev detta nya projekt istället inriktat på de förutsättningar som finns inom Rinmangymnasiet och vad som kan göras med hjälp av de ekonomiska driftförstärkningar på 3 miljoner 2008 och 6 miljoner årligen från 2009, som kommunfullmäktige ställer till förfogande för utvecklingen.

4 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 4 (23) Redan i juni 2007 genomfördes på Rinmangymnasiet ett seminarium med personal från Industri- och teknikprogrammen. Seminariet leddes av gymnasiechefen och projektledaren för SBT och hade syftet att snabbt få personalen medvetna om de nya förutsättningarna för en utveckling av industri- och teknikprogrammen. I ett grupparbete fick personalen ta fram önskelistor på vad de skulle vilja ha för utveckling/förändringar av utbildningarna. En övergripande slutsats från seminariet är att önskelistorna i mångt och mycket innehöll det mesta av det som kom fram vid arbetet med att skapa SBT. En ledningsgrupp bildades med gymnasiechef Bo Karlsson som ansvarig projektledare och Peter Lindvall, tidigare projektledare för SBT, som biträdande projektledare. I ledningsgruppen har dessutom ingått: Kaj Mannfolk ansvarig skolledare för Industriprogrammen på Rinmangymnasiet Anette Heller ansvarig skolledare för Teknikprogrammet på Rinmangymnasiet. Ann-Sofie Bark-Sköldberg, programansvarig lärare på Teknikprogrammet. Jan Goblirsch, karaktärsämneslärare på Industriprogrammet. Håkan Hronek, arbetslagsledare och kärnämneslärare. Hans-Åke Svenesson, förvaltningsekonom Den arbetsmetod som använts är att 4 olika arbetsgrupper bearbetat olika områden. Styrgruppen har ansvarat för övergripande principiella frågor men även sammanställt och samordnat synpunkterna från arbetsgrupperna som underlag för arbetet med denna rapport. Rapporten har skrivits av projektledarna. Arbetsgruppernas områden har varit näringsliv, pedagogik, lokaler och skolan. De frågor som bearbetats framgår av bilaga 2. Självkritiskt kan vi dock konstatera att en ännu bättre dialog med personalen hade kunnat hållas om biträdande projektledaren hade varit placerad på Rinmangymnasiet. För att i viss mån kompensera detta har vi istället efter det att projektgrupperna blivit klara med sitt arbete genomfört en kommunikationsrunda om förslagen med berörda delar av skolans personal under biträdande projektledarens ledning. Samverkan med näringslivet har framförallt skett inom arbetet med Teknikcollege och i programråden för utbildningarna. Kontakt har också hållits kontinuerligt med Eskilstuna Fabriksförenings utbildningskommitté och styrelse. Mål I uppdraget från nämnden ingår att sätta mål för utvecklingen av de industriella och tekniska utbildningarna inom kommunens gymnasieskola. Förslaget skall speciellt

5 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 5 (23) inriktas på ökning av antalet elever, höjning av betygsmedelvärden, genusperspektivet och möjligheter för eleverna att få miljöprofil på sin utbildning. Även om uppdraget innebär att föreslå mål för ett utökat antal elever måste man konstatera att antalet elever på de industriella och tekniska utbildningarna i Eskilstuna kommuns gymnasieskola är högt, i förhållande till folkmängd det förmodligen största i landet på Industriprogrammet. Detta innebär dock inte att antalet elever på dessa utbildningar inte kan och bör öka. Speciellt gäller detta andelen flickor. Andelen flickor är speciellt lågt på Industriprogrammet. Då man sätter mål för utökningen av antalet elever måste man vara medveten om att de närmaste åren kommer antalet elever som går ut åk 9 i Eskilstuna minska från 1320 år 2007 och 1250 år 2008 till 1160 elever Inom Industriprogrammet fanns hösten elever varav endast 7 var flickor. En ökning från 2006 med 7 elever men antalet flickor var detsamma. 9 av eleverna 2007 var så kallade PRIV-elever, det vill säga elever på Programinriktat Indiviuellt program.(obehöriga). På Teknikprogrammet fanns hösten elever varav 25 flickor. Detta var en ökning med totalt 15 elever från 2006 och med 9 flickor. 1 elev var PRIV-elev Det specialutformade Industriteknikprogrammet(SMIP) hade hösten 2007 endast 18 elever varav 2 flickor. Detta var en minskning från 2006 med 23 elever och 2 flickor. Att antalet elever på detta program sjönk så drastiskt berodde framförallt på att antalet sökande var så lågt hösten 2007 att inget intag gjordes i åk1. Ingen PRIV-elev gick i anslutning till programmet Det totala antalet elever som fanns på de industriella och tekniska utbildningar hösten 2007 var 318 elever varav 34 flickor( 10,7 %). Inför höstterminen 2008 har antalet behöriga förstahandsökande elever till Industriprogrammet ökat kraftigt från 16 till 30. Överväganden och slutsatser I arbetet med SBT fanns som en utgångspunkt att den planerade byggnaden skulle kunna klara av ungefär 500 elever. Ombyggnaden av Rinmangymnasiet rymmer inte samma antal elever även om man kan husera den tilltänkta IV-industri och teknikutbildningen i andra lokaler till den eventuellt avvecklas hösten Skulle den nya lärlingsutbildningen få en större omfattning så lättar detta på lokaltrycket. Men att sätta målet 500 elever för utbildningarna inom denna sektor är väl optimistiskt med hänsyn till att antalet åk9-elever i Eskilstuna minskar under perioden 2007 till 2011 med ungefär 150 elever. Om man i första hand satsar på att öka antalet elever så minskar möjligheterna att höja kvaliteten. Det kan kanske därför vara klokt att satsa på en måttlig ökning av elevantalet från nuvarande 318 elever till ungefär elever Efter 2010

6 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 6 (23) bör man kunna ligga kvar på denna nivå men då måste också hänsyn tas till eventuella omstruktureringen av gymnasieskolan. Ambitionen att öka andelen flickor är viktig både ur synvinkeln att flickorna som grupp är viktiga för att utbilda fler duktiga tekniker och för att en jämn könsfördelning både berikar utbildningen och yrkeslivet. Idag finns det på de industriella och tekniska utbildningarna ungefär 10 flickor per årskurs. Att årligen öka antalet flickor med 10, det vill säga fördubbla antalet i åk1, är ett högt mål och skulle innebära att man 2010, med tänkt elevutveckling skulle ha 17% flickor, och 2014 ungefär 25% flickor. Detta bör dock vara målet eftersom stora satsningar kommer att göras på genusområdet. Satsningarna beskrivs mer utförligt i avsnittet genusperspektivet. Att få den ytterligare kraftiga ökningen av antalet flickor efter 2010 kan förhoppningsvis stödjas av förväntade förändrade strukturer på industriella och tekniska utbildningar i gymnasieskolan från hösten 2011 och att ombyggnaden av hus 4 då bör vara avslutad. Genomsnittliga betygspoängen för elever som gick ut med slutbetyg från Industriprogrammet på Rinmangymnasiet våren 2007 var 8,6 och för Teknikprogrammet 14,0 poäng. På riksnivå var, våren 2007, motsvarande siffror 11,7 respektive 14,0 poäng. Genomsnittsiffran för samtliga gymnasieprogram i riket var 14.0 poäng. Att ha ett mål på igenomsnitt 14.0 poäng för samtliga elever som går ut från de industriella och tekniska programmen på Rimangymnasiet kan tycks som högt med tanke på den relativt låga nivå som Industriprogrammet hade Målet bör dock inte vara orimligt med hänsyn till de stora satsningar som görs på att kvalitetsutveckla utbildningarna. Att sätta något enkelt mätbart mål för elevernas möjligheter att få miljöprofil är svårt. Det viktigaste är kanske att få en så kallad infärgning av miljötänkande så att detta påverkar i stort sett all undervisning i utbildningen där så är möjligt. I den projektbaserade delen av undervisningen är detta både enklare och kan vara en tillgång. Hur detta konkret ska gå till utvecklas vidare i avsnittet energi och miljöinriktning. Hela målbeskrivningen kan ses som ett arbete fokuserat mot Eskilstuna kommuns vision Eskilstuna den stolta Fristaden. Målen är modiga och utmanar, välkomnar idéer och olikheter och tar ansvar för en trygg och hållbar framtid där industriell och teknisk verksamhet är en mycket viktig del för Eskilstunas utveckling. Att den utvecklade verksamheten stöder upplevelse, ökad inspiration och lärande är det ingen tvekan om. Mål för utvecklingen av de industriella och tekniska utbildningarna på Rinmangymnasiet:

7 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 7 (23) Antalet elever på de industriella och tekniska utbildningarna har ökat med ungefär 15 per år för att hösten 2010 och efterföljande år vara minst 350 inklusive elever i lärlingsutbildning. Inga obehöriga elever (PRIV-elever) ska finnas på de nationella eller specialutformade industri- och teknikprogrammen från och med höstterminen Antalet flickor på de nationella och specialutformade programmen skall årligen öka med 10 per år för att 2014 utgöra 25 % av eleverna inom de nationella och specialutformade programmen inom industriella/tekniska sektorn på Rinmangymnasiet. Genomsnittligt betygsmedelvärde för de elever som går ut med slutbetyg från de industriella och tekniska utbildningarna på Rinmangymnasiet programmen ska öka successivt och vårterminen 2013 vara lägst 14,0 poäng. Miljöinfärgningen av kurser i utbildningen skall finnas i en omfattning så att den upplevs märkbar av eleverna. Tidplan för genomförandet April 2008 Rapport till nämnd klar Personalinformation ges i små grupper Ledning för Rinmangymnasiet och Mdh tar fram högskolekurser för Teknikcollege Intervjuer genomförs av elever som sökt IP inför hösten 2008 Maj 2008 Nya rektorer på Rinmangymnasiet anställs TC ackreditering klar Rekrytering förstärkning pedagogisk personal inleds Upphandling av ombyggnation inleds Juni 2008 Personalträff Rinmangymnasiet, Wenströmska gymnasiet och ABB Industrigymnasium. Augusti 2008 Genomförandefasen av utvecklingen av industri- och teknikutbildningarna på Rinmangymnasiet börjar Teknikcollege Mälardalen startar Industrin informerar SYV och lärare December 2008 Upphandling ombyggnad klar

8 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 8 (23) Januari 2009 Samarbetsprojekt med Wenströmska gymnasiet och ABB Industrigymnasium inom TC startar Våren 2009 Ombyggnationen startar Tidplanen godkännes. Pedagogisk verksamhet Under rubriken Pedagogik beskrivs hur den pedagogiska verksamheten inom de industriella och tekniska utbildningarna på Rinmangymnasiet ska gestaltas och utvecklas. Målet är att skapa en studiemiljö som efterliknar arbetsplatsen, lockar flickor, stärker kontakterna med näringslivet, är modern, tar vara på individens förutsättningar, ökar antalet sökande till teknik- och industriprogrammen samt höjer kvalitén på elevernas kunskaper som slutligen ska ut och arbeta för industrin. Den pedagogiska verksamheten som idag bedrivs på teknik- och industriprogrammen på Rinman och omfattar 2500 poäng på en treårig utbildning ska utgöra basen. Utveckling av den pedagogiska verksamheten berör nedanstående områden Överväganden och slutsatser Heldagsverksamhet Heldagsaktivitet ska vara en utgångspunkt för den pedagogiska verksamheten. Studierna planeras som heldagsaktiviteter och lärarna finns i stor närhet till eleverna. Det innebär att eleverna får förbättrade möjligheter till självstudier i skolan med tillgång till lärarhjälp. Schemalagd tid för självstudier ska kännetecknas av flexibilitet och alternativ. Lärarnas arbetsdag förändras till gemensamma tider för undervisning och gemensamma tider för lunch och kortare pauser i möjligaste mån. Avsikten är att ge både lärare och elever möjligheter att luncha och ha pauser tillsammans. Företagsdefinierad utbildning Utöver den normala studieplanen för teknik- och industri programmen kan eleverna välja att studera företagsdefinierad utbildning. Företagsdefinierad utbildning ska lära ut praktiska arbetsmoment i industrin eller gällande teorier för produktion i industrin. Företagsdefinierad utbildning innebär studier på plats i industrin och/eller föreläsare från industrin som kommer till

9 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 9 (23) skolan. Företagsdefinierad utbildning, gymnasial lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning APU ska ge en naturlig övergång för eleverna från att vara elev till att bli medarbetare. Kontaktytan med näringslivet kommer att öka. Ett helhetsgrepp och målmedvetet arbete för elevernas och skolans kontakt med näringslivet kommer därför att krävas. Arbetet sker under ledning från programråd. Högskolekurser Högskolekurser ska ge eleverna möjlighet att läsa vissa ämnen på en högre nivå och i en mer arbetsliknande situation. Eftersom gymnasieeleverna inte har högskolebehörighet hålls högskolepoängen innestående och utdelas i samband med studentexamen. Ingen konflikt finns i utdelning av gymnasieoch högskolepoäng på samma kurs. Som exempel på högskolekurser kan nämnas 7,5 HP i CAD och 7,5 HP i projektstyrning. Lektioner ges som workshops med lärare från Mälardalens högskola(mdh). Även moment som ges i den så kallade företagsdefinierade utbildningen kan komma att utvecklas till högskolekurser. Specialiserade utgångar Samarbete kring specialiserade utgångar i gymnasieskolan är något som diskuterats som samverkan med Västerås även innan konceptet kring TCsamarbetet togs fram. Denna form av samarbete kan ge bättre resursutnyttjande genom att olika spetskvaliteter hos utbildningsanordnarna kommer till bäst nytta och att eleverna får en mer specialiserad utbildning som näringslivet ofta efterfrågar. Undervisning över TE- och IP gränsen I årskurs ett är ambitionen att genomföra del av undervisningen i grupper där TE och IP elever blandas. Anledningen är att sudda ut gränser och skapa förståelse för varandras roller i framtida yrkesval och tillfredställa individuella val. Ung Företagsamhet (UF) I syfte att stärka elevernas kreativa sida införs på sikt UF som obligatoriskt i undervisningen. Det ska betonas att denna del av undervisningen ska rikta sig lika mycket till den som vill träna sitt kreativt tänkande i en befintlig arbetsprocess som för den elev som vill öppna eget företag. Projekt Under årskurs ett och två kommer teoretisk utbildning i projektkunskap att ges och även viss övning i projektledning. I årskurs tre ska projekt genomföras. Det är viktigt att alla elever får stimulans av detta. Vissa projekt kan vara komplexa och genomförs i Mdh:s regi. Andra projekt är av mindre komplex natur. Gemensamt för projekttiden är att lärare från Rinman genomför undervisning som infärgning där viss hänsyn tas till projektets art. Till exempel ska undervisning i engelska med fördel ges till projekt där

10 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 10 (23) koncernspråket är engelska, eller specifik CAD och/eller CNC undervisning ges till projekt som ska tillverka en produkt. Helhetsupplevelse Skolan vill ge eleverna en helhetsupplevelse. Vi kan uppnå det genom att ge eleven en tidig förståelse för vad studierna leder till. Genom studiebesök och projektarbeten får eleverna förståelse för vad deras utbildning leder till och hur man går från ett projekts start till leverans av en produkt eller tjänst. Genom till exempel UF kan eleverna få förståelse för det arbete som görs innan projektet startar samt projektets eftermarknad. Men det ställer lika stora krav på den som undervisar som på eleven. Lärarna måste skapa förståelse för angränsande ämnens beröring på det egna ämnet samt hur kollegorna undervisar. Det är viktigt att lärarna får möjlighet att utbyta erfarenheter och lägesbilder med kollegorna och samordna sin undervisning. Flexibilitet I de olika momenten som beskrivs under pedagogik är det viktigt att skapa olika nivåer för olika typer av elever. TE- och IP kommer att locka både praktiker och teoretiker. Högskolestudier balanseras med företagsdefinierad utbildning. Ett sådant tankesätt ska också genomsyra när olika projekt sätts upp inom undervisningen. Ett flexibelt utbud ska eftersträvas vilket kommer att kräva en flexibel organisation med flexibla medarbetare. Internationell prägel I undervisningen måste den internationella situationen som Sverige befinner sig i ha sin plats. Undervisningen ska genomföras så att internationella kontakter blir naturliga. Till exempel kan läraren skapa situationer där eleverna söker information via webben på engelska hemsidor. Eleverna ska uppmanas att samarbeta med elever i andra länder. APU kan genomföras utomlands och utländska handledare och föreläsare kan engageras genom starkare band till globala företag i Eskilstuna. Utbytesmöjligheter med utländska skolor och företag ska ses över. Den pedagogiska verksamheten på de industriella och tekniska utbildningarna formas efter tankarna och idéerna i detta avsnitt. IT-stöd En allmän nivåhöjning av informationsteknik, IT, bör ske inom teknik- och industriprogrammen. Nivån bör ligga så högt att eleverna känner igen sig på arbetsplatserna när de har APU eller företagsdefinierad utbildning. Ett minimikrav är att alla elever och all personal utrustas med en bärbar dator och att skolan utrustas med ett trådlöst nätverk. Lärarnas användande av IT i klassrummet ska

11 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 11 (23) höjas. Overheadapparater ersätts med projektorer och smartboards. Lärarnas bärbara dator fungerar också som tablet-pc vilket medger större flexibilitet i klassrummet. Film, text och ljud hämtade från den allt rikare växande floran av undervisningsmateriel som finns tillgängligt digitalt ska användas. Vid behov ges kompetenshöjning för elever eller personal för att lyckas med IT satsningen. Varje elev på de industriella och tekniska utbildningarna ska ha tillgång till egen bärbar dator. I hela det ombyggda hus 4 ska finnas trådlösa nät så att de bärbara datorerna kan användas i alla undervisningssituationer i byggnaden utan fysisk uppkoppling. Så kallat Learning Community(programportal) ska utvecklas för att utgöra ett viktigt IT-hjälpmedel i undervisningen. En kraftfull satsning skall göras på kompetensutveckling av personalen inom ITområdet. Programutbud Aktuella utbildningar inom det industriella och tekniska området som utvecklingsinsatserna är riktade mot är Industriprogrammet, Teknikprogrammet och det specialutformade Industriteknikprogrammet. I ett tidigare skede fanns även IT-programmet på Rekarnegymnasiet med i bilden men avfördes framförallt på grund av att dess innehåll inte direkt var av industriell teknisk art utan mer inriktad på IT-teknik för administrativ IT. Det var inte heller möjligt att ha denna stora elevgrupp i byggnaden i Munktellstaden och ändå ha ett utrymme för att expandera Industri- och Teknikprogrammen. En variant/inriktning med automatisering fanns med under hela arbetet med SBT och är fortfarande aktuell. En uppgift för utredningen är att ta ställning till hur det specialutformade Mekanikerprogrammet ska hanteras och hur frågan om PRIV ska hanteras när ambitionerna är att öka totala antalet elever, antalet behöriga men också ökade betygsmedelvärden för eleverna som går ut från utbildningarna. Från och med höstterminen 2008 finns en försöksverksamhet tillgänglig som möjliggör att elever på program kan få bedriva sina studier i en ny form av gymnasial lärlingsutbildning. I det just påbörjade utvecklingsarbetet med Teknikcollege Mälardalen(TC), där förutom Rinmangymnasiet även Wenströmska gymnasiet och ABB-gymnasiet i Västerås ingår, så diskuteras utbildningsinsatser med så kallade företagsdefinierade kurser och inriktningsalternativ i slutet av utbildningarna hos de olika utbildningsanordnarna. Även Mälardalens högskola är en viktig samarbetspart för att eventuellt kunna skapa utbildningsalternativ in i högskolan.

12 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 12 (23) Överväganden och slutsatser En svårighet med att fastslå vilket programutbud som den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna skall ha i framtiden är att det ännu är okänt vilka program som kommer att finnas inom den framtida nya gymnasieskolan som beräknas starta höstterminen Men om man utgår ifrån att Teknik och Industriprogrammen kommer att finnas kvar, åtminstone i en någorlunda likartad form och att kommunen även fortsättningsvis kan anordna specialutformade program kan man överväga och dra följande slutsatser. Att låta de båda nationella utbildningarna finnas kvar som utbildningsalternativ är självklart. För att skapa hög kvalitet och stora valmöjligheter så är specialutformade program ett viktigt verktyg. Krav på specialutformade program är att de innehåller kärnämnenas 750 poäng och att resten upp till 2500 poäng fylls med nationella eller lokala kurser. Utbildningarna kan båda anordnas som utbildning för grupper och individuellt. De specialutformade programmen ger därför stora möjligheter att både göra individuella utformningar och anpassningar efter näringslivets behov. Man kan också se det ur ett genusperspektiv där flickor ges möjlighet, som de ofta visat sig vara intresserade av, att kombinera traditionella teknikkurser med helt andra kurser t ex inom estetiska området. De specialutformade programmen öppnar också möjligheterna till samverkan inom Teknikcollege Mälardalen och med Mdh. T ex så kan elever här påbörja sin högskoleutbildning redan på gymnasienivå. Utformas de första två åren av gymnasieutbildningen likartat av utbildningsanordnarna inom Teknikcollege Mälardalen så är det tänkbart att man inom årskurs 3 tillsammans kan erbjuda ett antal olika inriktningsalternativ att gå ut ifrån. Något man dock måste vara medveten om är att valfrihet kostar. Erbjuds många möjligheter med små grupper krävs mycket pedagogisk personal med höga utbildningskostnader som följd. Även de tidigare tankarna på att ha en speciell inriktning på automatisering är möjlig att genomföra som specialutformat alternativ. Den nya gymnasiala lärlingsutbildningen är ett billigare alternativ, åtminstone under försöksverksamheten då staten betalar kr per elev och år. Att använda denna möjlighet för att skapa ett billigare alternativ än individuellt specialutformat program och utöka flexibiliteten skall givetvis användas för de elever som så önskar. Av projektplanen framgår att det i utredningsuppdraget ingår att både titta på möjligheter med sommarstudier och att kombinera gymnasiestudierna med en anställning. Vi konstaterar att här öppnar den nya gymnasiala lärlingsutbildningen för båda dessa möjligheter. Man måste dock vara medveten om att bara elever som antagits på ett program kan erbjudas möjligheten med lärlingsutbildning. Man kan alltså inte erbjuda obehöriga elever den nya gymnasiala lärlingsutbildningen.

13 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 13 (23) I projektplanen tog vi också på oss att försöka hitta möjligheter för elever som så önskar att studera i snabbare takt. Vi har dock inte här har några konkreta förslag på hur detta ska gå till utan tycker istället att man lyfter frågan då detta efterfrågas av elever som går på utbildningarna. I anslutning till Industriprogrammet finns idag PRIV-elever. Om betygsmedelvärden skall kunna öka både för elever som börjar utbildningen och som går ut med slutbetyg behöver denna elevgrupp minska på bekostnad av antalet behöriga elever. För att klara detta skulle en särskild IV-utbildning för obehöriga elever behöva utvecklas. Möjligheterna att förlägga stor del av utbildningen i näringslivet utanför skolan ska undersökas. Det specialutformade Mekanikerprogrammet har inför läsåret 2008/09 bara en behörig sökande. Eftersom programmet inte har så stark anknytning till de industriella tekniska utbildningarna och förmodligen inte är något alternativ för obehöriga elever som söker till Industriprogrammet föreslås att Mekanikerprogrammet tas bort från programutbudet på Rinmangymnasiet. Det bör dock övervägas om den kan finnas kvar som ett utbildningsalternativ på någon av de andra gymnasieenheterna. Under slutskedet av arbetet med SBT så dök en idé upp, från ett fristående utbildningsföretag, att utbilda regionala miljökonsulter. Man kunde redan då konstatera att detta förmodligen inte är någon utbildning som bör ske inom gymnasieskolan utan kanske istället som något slag av eftergymnasial utbildning. I ledningsgruppen konstaterar vi, att på grund av att en sådan utbildning skulle få en kraftig inriktning på energiförsörjning och energihushållning så är den svår att samordna med den huvudinriktningen av den utbildning som nu håller på att utvecklas på Rinmangymnasiet, det vill säga NC/CNC, produktionsteknik, CAD/CAM, svets och eventuellt automation. För övrigt så pågår det i kommunen nu ett arbete att förverkliga denna utbildningsidé som så kallad KY - utbildning (Kvalificerad yrkesutbildning). Eleverna kan dock, genom att välja en eller flera av de kurser som presenteras i avsnittet Energi och miljöinriktning få en energi- /miljöprofil på sin utbildning. Om eleven väljer samtliga dessa kurser så omfattar de 200 poäng. Skulle även högskolekursen i hållbar utveckling kunna erbjudas så ökar poängtalet med ytterligare 100 poäng. Om eleven väljer detta måste han/hon förmodligen gå över till ett specialutformat program. Om tillräckligt många elever visar intresse för detta alternativ kan givetvis denna profil anordnas som ett sökbart specialutformat program. Mekanikerprogrammet tas bort ur utbildningsutbudet på Rinmangymnasiet från och med höstterminen 2009 men om utbildningen skall finnas kvar på någon annan enhet övervägs i samband med beslut om totala utbildningsutbudet i kommunens gymnasieskola.

14 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 14 (23) Det specialutformade Industriteknikprogrammet tas bort ur kursutbudet 2009 och ersätts av ett specialutformat program på individnivå med hjälp av valbara kurser. Eskilstuna kommun anhåller om att få ingå i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning för Industriprogrammet från och med höstterminen Det gemensamma programrådet för de industriella och tekniska utbildningarna skall vara lärlingsråd. Ledningen för Rinmangymnasiet och speciellt den rektor som ansvarar för utvecklingen av de industriella och tekniska utbildningarna ges i uppdrag att 1. successivt utveckla specialutformade program både på individuell nivå och för grupper som uppfyller möjligheterna med kopplingar till högskolan specialiserade inriktningar inom Teknikcollege Mälardalen speciella önskemål för flickor inriktningar mot automatisering profil mot energi/miljö 2. skapa ett speciellt IV-program med inriktning på teknik/industri med placering utanför det ombyggda Hus 4 så att Hus 4 istället kan specialanpassas för behov inom de nationella och specialutformade tekniska och industriella utbildningarna. 3. i samverkan med lärlingsrådet utveckla lärlingsutbildningar som ett alternativ för elever på Industriprogrammet och då även i former med studier på sommaren och i kombination med en anställning på ett företag. Så snart det är möjligt ska förvaltningsledningen ta fram ett förslag på att utöka utbildningsverksamheten med ett eventuellt fjärde år för att erbjuda gymnasieingenjörsutbildning. Förvaltningsledningen ges i uppdrag att inför läsåret våren 2010 komma med förslag på en reviderad programstruktur med hänsyn till eventuella förslag om en reviderad gymnasieskola med ett avskaffat IV-program hösten Genusperspektivet Andelen flickor är i minoritet på teknikprogrammet och nästan obefintlig på industriprogrammet. För att uppnå jämlikhet mellan könen, minska löneklyftan mellan män och kvinnor och skapa en dynamisk arbetsplats i industrin samt ge svensk industri en bredare rekryteringsbas vill vi balansera antalet flickor och pojkar inom gymnasiets teknik- och industriutbildning. Arbetet med SBT samlade en expertpanel med 13 personer som representerade genusforskare, genuskonsulter, flickor som studerade teknik, flickor som arbetade inom industrin, genusexpert från landstinget samt projektledaren för Komtek. Under en heldag gavs uppdraget att ta fram en handlingsplan för hur SBT ska göra för att locka flickor och få dem att trivas i tre år. Ledare för konferensen var en

15 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 15 (23) genuskonsult och resultatet blev en 174 punkter lång handlingsplan. Handlingsplanen innehåller olika åtgärder från rätt färg på väggarna till genusutbildning för lärare. Förutsättningarna för TEIP medger dock inte att alla punkter på handlingsplanen kan genomföras men vi vill inledningsvis prioritera följande åtgärder: - Lärare utbildas i genusperspektiv - Pedagogiken anpassas till att ge helhetsupplevelser. - Lokalanpassning och varumärke/profil görs på ett sätt som tilltalar flickor. - Riktade åtgärder görs mot flickor som går i grundskolan. - Med stöd av KomTek introduceras och stimuleras yngre barns teknikintresse. - Utbud av individuellt valbara kurser som attraherar flickor. Inledningsvis prioriteras ovanstående insatser i syfte att öka flickors intresse för de industriella och tekniska utbildningarna. Ombyggnationer Arkitektproducerade skisser på ombyggnation av Hus 4 där hyreskonsekvensen är högst 2 mkr per år bifogas, bilaga 3. I skisserna har följande önskemål från projektet tagits med: - Ny entré mot Smedjegatan - Både TE och IP under samma tak - Övrig utbildning flyttas från hus 4 - Torg/öppen samlingsyta - Klassrum och konferensrum - Elevskåp - Lärarrum för 3-4 personer i verksamheten - Ytan för omklädningsrum görs om - Maskinparken förläggs helt till markplan - Öppenhet, ljus, glasväggar och lanterniner - Labsalar flyttas till hus 4 Skisserna godkänns som underlag för den fortsatta planeringen av ombyggnaden av Hus 4. Marknadsföring Syftet med att marknadsföra satsningen på teknik- och industriprogrammen är främst att få fler att söka utbildningen, få fler flickor att söka utbildningen och att skapa ett varumärke kring teknik- och industriutbildning i Eskilstuna.

16 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 16 (23) För att marknadsföringen ska vara effektiv är det nödvändigt med en genomgående analys. Analysen ska omfatta 1. Klarläggande av vilka signaler som får högstadieungdomar att välja teknikoch industriprogrammen. 2. Klarläggande av vad som får elever att välja bort utbildningen. 3. Hur ett varumärke och profil ska utformas med hänsyn tagen till både Teknikcollege Mälardalen, Rinmangymnasiet och Eskilstuna kommun. Analysen skall mynna ut i en kommunikations- och handlingsplan. Som underlag för analysen genomförs en intervju med det ökade antal elever som sökt till industriprogrammet hösten För att stärka dessa elever i sitt utbildningsval bjuds de även in till en gemensam träff våren Överväganden Antingen kan ett etablerat marknadsföringsföretag genomföra en professionell och grundlig analys som leder till olika aktiviteter av marknadsföring eller så kan en marknadsföring ske med skolans ledning och personal och och mindre professionell hjälp. Det professionella alternativet beräknas kosta ca kr initialt och därefter kr per år. Ge ansvarig rektor i uppdrag att ta fram en kommunikations och handlingsplan och därefter genomföra en marknadsföringsinsats med professionell hjälp och en ekonomisk ram enligt budgetförslaget i ekonomiavsnittet. Rektor beslutar i vilken utsträckning marknadsföringsinsatserna ska ske med egna insatser eller med externt professionellt stöd. Ge ansvarig rektor uppdrag att utvärdera insatserna efter ansökningstillfället i februari Resultatet redovisas i nämndens verksamhetsberättelse för Grundskola med teknikprofil Att skapa en studieväg för ungdomar med teknikprofil från grundskolans åk 7 genom gymnasiet och delvis in på högskolan på samma skolenhet är tilltalande. Om dessutom KomTek knyts till enheten och kompetensutveckling av personal i yrkeslivet genomförs på enheten så kan man säga att enheten har en uppgift att med ett samlat grepp arbeta med ett livslångt lärande inom teknikområdet.

17 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 17 (23) Överväganden och slutsatser Även om idén är mycket tilltalande så finns det många pratiska hinder som i så fall måste överbryggas. För det första måste ett tillräckligt stort lokalutrymme skapas på Rinmangymnasiet. Detta är förmodligen inte möjligt förrän antalet ungdomar från grundskolan minskat och utökningen av fristående skolor får en större effekt på Rinmansgymnasiets elevvolymer. Detta sker först under läsåret 2010/11 eller 2011/12 om inte effekten förstärkas genom programförflyttningar mellan gymnasieenheterna. En överflyttning av grundskoleverksamhet till Rinmangymnasiet påverkar också lokal- och personalplanering på nuvarande grundskoleenheter men skapar i sin tur ledig lokalkapacitet inom kommunens grundskolor, som skulle kunna förenkla möjligheterna att gå ur någon befintlig grundskoleenhet. Om grundskoleverksamheten skall ske i samverkan med någon grundskola eller som egen grundskoleverksamhet på Rinmangymnasiet måste utredas. Förvaltningen får i uppgift att följa lokalkapacitetsutvecklingen inom grund- och gymnasieskolan och att återkomma med ett förslag senast inför budget Här skall speciellt beaktas möjligheten att gå ur någon grundskola och att flytta program mellan gymnasieenheterna. Teknikcollege I september 2007 beslutade Barn- och utbildningsnämnden att, i samverkan med Västerås stad och ABB-gymnasiet i Västerås var för sig, ansöka om Teknikcollegestatus för att tillsammans bilda Teknikcollege Mälardalen. Teknikcollege Mälardalen kan bli en mycket viktig hörnsten för utvecklingen av industri- och teknikutbildningarna på Rinmangymnasiet. Den 23 januari, 2008 träffades en interimistisk styrgrupp för Teknikcollege Mälardalen (TCM). TCM består av Rinmangymnasiet, Wenströmska gymnasiet och ABB Industrigymnasium och representanter för regionens näringsliv och Mälardalens högskola. Ansökningar för att bli Teknikcollege behandlas av Teknikföretagen för ackreditering. Målet är att till augusti 2008 i samband med starten av satsningen på teknik- och industriprogrammen också inviga Teknikcollege Mälardalen. Teknikcollege har hittills gynnat samarbetet mellan Rinmangymnasiet och Mdh, engagerat näringslivet och främjat samarbete mellan de ingående gymnasieskolorna på ledningsnivå.

18 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 18 (23) Oavsett om Teknikcollege Mälardalen realiseras eller ej kan och bör mycket av tankarna i konceptet användas för att utveckla industri- och teknikutbildningarna på Rinmangymnasiet. De viktigaste idéerna i konceptet att ta vara på är nog, att studierna planeras som heldagsaktiviteter och att lärarna finns i stor närhet till eleverna. Även s k collegespår i samverkan med Mdh d v s att det finns någon form av naturlig studieväg genom industri- teknikutbildning på gymnasiet in i högskolan är viktigt att skapa. Givetvis är industrianknytningen, arbetsplatsförlagd utbildning, skolverksamhet som liknar arbetsplatsen, projekt som näringslivet lägger in på gymnasieutbildningarna också viktiga men här har ändå Rinmangymnasiet redan idag kommit långt. Det betyder inte att detta är färdigutvecklat utan att det här även fortsättningsvisfinns mycket att göra, kanske framförallt ur ett kvalitetsperspektiv. Personal och ledning Personal och ledning är de absolut främsta framgångsfaktorerna för utbildningsverksamhetens resultat. Om man erbjuder eleverna en samlad skoldag där de under hela dagen har möjlighet att i grupp, projekt eller på egen hand hela dagen genomföra studier kräver detta betydligt mer personalresurser än traditionell klassundervisning. Eleverna måste under hela skoldagen ha tillgång till pedagogisk personal och handledning. Ett ytterligare skäl till att använda mycket av de ekonomiska förstärkningarna till personal är den modell som föreslås för utvecklingen av utbildningsverksamheten och som baseras på specialutformade program för individer och grupper. Modellen medför att små grupper behöver bildas som kräver mycket personal och därför blir kostsamma. Likaså kan tankarna med de så kallade företagsdefinierade kurserna kräver handledarresurser och även administrativt arbete med att skriva lokala kursplaner. Idag finansierar Eskilstuna Fabriksförening en halv projekttjänst som stöd för utvecklingen av Industriprogrammet. Vi förutsätter att denna resurs kan kvarstå men nu med inriktning på att utveckla hela detta område av industriell och teknisk utbildning på Rinmangymnasiet. Överväganden och slutsatser I förslaget om att starta SBT så fanns en ekonomisk satsning på mer skolledarresurs än vad som är möjligt att använda av den budgetram som á-priserna för eleverna genererar. Eftersom denna satsning är en integrerad verksamhet på ett redan befintligt gymnasium gör vi bedömningen att det inte behövs någon ytterligare förstärkning av skolledarresursen inom de 6 miljonerna under förutsättningen att Eskilstuna Fabriksförenings utvecklingsstöd kvarstår. Eftersom en betydande kvalitetsförbättring av utbildningen och ökad rekrytering av flickor eftersträvas så behövs stora satsningar göras på kompetensutveckling av

19 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 19 (23) personalen. Två viktiga områden för kompentesutveckling är projektarbetsmetodik och pedagogiskt arbete ur ett genusperspektiv. En stor del av de tilldelade ekonomiska förstärkningsmedlen på 6 miljoner kr per år används för att utöka personal i form av fler lärare, handledare, tekniker eller annan förstärkningspersonal som kan vara viktig för att höja kvaliteten på utbildningen.(summans storlek anges i avsnittet Ekonomi) Ledningen för Rinmangymnasiet och speciellt den rektor som ansvarar för utvecklingen av de industriella och tekniska utbildningarna ges i uppdrag att fatta beslut om hur dessa resurser för personalförstärkningar skall disponeras. Energi och miljöinriktning Ett speciellt uppdrag som finns med i projektplanen är att komma med förslag på hur man kan skapa miljöprofil på de industriella och tekniska utbildningarna. Det ska också övervägas om det kan kombineras med en energiinriktning. Utbildning i hållbara energikällor och miljöpåverkan är viktiga för att få elever medvetna om strävan att motverka global uppvärmning och god energihushållning. I gymnasieskolans kursutbud finns färdiga kurser i ämnet. Nedan ges några exempel. Miljöpolitik 50p Denna kurs handlar om hur ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling påverkar hushåll, företag och samhälle. Kursen ska också ge kännedom om hur politiska beslut och lagstiftning påverkar och påverkas av samhällets utveckling och internationella överenskommelser i miljöfrågor. Miljökunskap 100p Denna kurs handlar om att förstå hur människan påverkar naturliga kretslopp, att ekosystem har en begränsad bärförmåga och att mänskliga verksamheter påverkar den biologiska mångfalden. Miljöteknik 50p Kursen är inriktad på olika tekniker för att bestämma miljöpåverkan i naturen mm, samt hur man med tekniska metoder kan åtgärda den påverkan som sker eller har skett. I förberedelsearbetet har diskussion förts med Mälardalens högskola som erbjuder eleverna kursen Hållbar utveckling 7,5 HP och därefter en Projektkurs i ämnet som också ger 7,5 HP.

20 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 20 (23) Överväganden och slutsatser Vid möten med Mälardalens högskola och kvalificerad yrkesutbildning (KY) kartlades utbildning inom energi och miljö. För högre akademiska studier och forskning inom både miljö och energiteknik är Mdhs utbud tillräckligt. För de som önskar utbilda sig till tekniker inom miljö och teknik, till exempel arbetet med miljöcertifiering, täcker kvalificerad yrkesutbildning de behoven. Gymnasieskolans utbildningsinsats bör däremot vara av generell karaktär. Inriktningen kan här istället vara att låta miljöinfärgning ingå naturligt i så många ämnen som möjligt men med fokus på närliggande ämnen till exempel kemi, fysik, naturvetenskap och samhällsvetenskap. Utbildningarnas kurser skall i största möjliga omfattning infärgas av miljö och energiaspekter. De elever som så önskar erbjuds att välja in miljö- och energikurser och utforma ett individuellt specialutformat program med energi-/miljöprofil. Om tillräckligt många elever väljer detta så erbjuds alternativet som ett sökbart specialutformat individuellt program. KomTek Sedan 2003 har den Kommunala entreprenad- och teknikskolan KomTek varit under utveckling i Eskilstuna kommun. Verksamheten har haft en årlig omsättning på ungefär 1 miljon kr och endast en heltidsanställd projektledare/teknikpedagog. Ursprungsidén till KomTek kommer från statliga myndigheten NUTEK och har som främsta syfte att stimulera barn- och ungdomars intresse för naturvetenskap och teknik. I verksamheten skall finnas minst 50% flickor. Under de första åren finansierades verksamheten med sponsormedel i första hand från Energi och miljö, kommunens näringslivsenhet och Barn-och utbildningsnämnden. Under 2007 så finansierades verksamheten helt med projektmedel från Barn- och utbildningsnämnden. Lokalhyran har under hela uppbyggnaden betalats av Kulturoch fritidsförvaltningen. Från och med 2008 är KomTek en reguljär verksamhet inom Barn- och utbildningsnämnden underställd gymnasiechefen. Överväganden och slutsatser KomTek har under hela utvecklingsperioden varit fysiskt placerad över Faktotum i anslutning till Faktorimuseet. Denna placering har varit bra eftersom KomTeklokalerna bara kan ta emot ungefär 15 barn/ungdomar samtidigt. Då hela grundskoleklasser har besökt verksamheten har ena halvan kunnat vara på Faktotum eller Faktorimuseet och den andra halvan på KomTek vilket haft stora fördelar.

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING

TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKUTBILDNING FÖR DAGENS OCH FRAMTIDENS INDUSTRI - KOMPETENSCENTRA FÖR EFFEKTIV RESURSANVÄNDNING TEKNIKCOLLEGE SOM TILLVÄXTFAKTOR Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Frågor och svar Teknikcollege november 2014

Frågor och svar Teknikcollege november 2014 Frågor och svar Teknikcollege november 2014 BUDSKAP: Svenska teknik- och industriföretag har stor betydelse för vår samhällsekonomi och hög teknisk kompetens är avgörande för svensk tillväxt. Företagen

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Nyhetsbrev Nr 1, 2011

Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Nyhetsbrev Nr 1, 2011 Teknikcollege Skaraborg invigdes den 23 november 2010. Fem gymnasieskolor har certifierats: Vadsbogymnasiet i Mariestad, Lichron och Volvogymnasiet i Skövde, Lagmansgymnasiet i Vara

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0NTI7gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg Skaraborg Innehåll Innehåll 1 10 kriterier för teknikcollege 3-4 Organisation 6 Beskrivning av kärnprocessen 6-12 Vem gör vad/organisation 13-21 Lokal kvalitetssäkring 22-24 Årlig cykelplan 25-26 Kriterier

Läs mer

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006

Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Matematikvisionen Ht 2002- vt 2006 Sammanfattning av Utbildningsförvaltningens satsning på kompetensutveckling av matematiklärare på gymnasiet i projektet Nollvisionen/Matematikvisionen. Nollvisionen MaA

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA

De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster PROMEMORIA Umeå universitet StudentCentrum Lars Lustig PROMEMORIA 2006-09-07 De presumtiva studenterna var finns de? En genomgång av offentlig statistik om studiedeltagande och övergångsmönster Umeå universitet 901

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012

Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (7) Vår handläggare Birgitta Larsson / Lars-Olof Allard Förslag på placering av respektive nationellt program från och med läsåret 2011 / 2012 Sammanfattning föreslår att den nya gymnasieskolan

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Välkommen till Lärlingsprogrammet

Välkommen till Lärlingsprogrammet Välkommen till Motala I Motala bor drygt 42 000 personer. Motala ligger i den västra delen av Östergötland. Här finns sedan länge ett expansivt näringsliv som till stor del utgörs av tillverkningsindustri.

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (6) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52

KomTek Järfälla. Bakgrund, nuläge och framtid. Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek. Maj 2015 Kon 2015/52 KomTek Järfälla Bakgrund, nuläge och framtid Roger Viklund, verksamhetsledare KomTek Maj 2015 Kon 2015/52 1 (6) Innehåll 1. KONCEPTET KOMTEK... 2 1.1. Bakgrund och mål... 2 1.2. Organisation... 2 2. KOMTEK

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08

Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 1 (6) 2009-04-14 Kvalitetsredovisning för Teknik och Företagsamhet läsåret 07/08 A. PRESENTATION Verksamhet Hösten 2004 startade det specialutformade programmet Teknik och Företagsamhet. Programmet vänder

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen

KUL, Kreativa Unga Ledare Leader journalnr: 2009 7324 Sälenvägen 2 780 67 Sälen Leader DalÄlvarna Slutrapport 1. Projekt Journalnr: 2009 7324 Projektnamn: Ledarskapsutbildning för ungdomar, förstudie Stödmottagare: Föreningen KUL, Kreativa Unga Ledare 2. Kontaktperson Jonas Wikström,

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Gymnasiereformen i korthet

Gymnasiereformen i korthet En ny gymnasieskola Gymnasiereformen i korthet Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Det är en skola med fokus på kunskap och kvalitet för att fler elever ska nå målen och därmed de kunskaper som krävs

Läs mer

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb

Vår vision. Rätt kunskap ger dig jobb Jan Johansson Vår vision Göteborgs Tekniska College skall vara ledande i lärande och utveckling av industriella tekniska utbildningar på gymnasial och eftergymnasial nivå i Sverige. Vår verksamhet Gymnasieskola

Läs mer

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten

Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Revisionsrapport Granskning av resursfördelning till utbildningsverksamheten Nyköpings kommun Augusti 2009 Håkan Lindahl Innehållsförteckning 1 Inledning och bakgrund...3 2 Revisionsfråga och metod...3

Läs mer

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För unga 16 20 år Gymnasieskolan. Den svenska skolan för nyanlända För unga 16 20 år Gymnasieskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk Grundsär- och gymnasiesärskola

Läs mer

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne

välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne välkommen till Teknikcollege Sydöstra Skåne Information från Parkgymnasiet Välkomna till Parkgymnasiet och nya Teknikcollege Sydöstra Skåne! Utbildningen vid Parkgymmnasiet skall vara en utmaning för alla.

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga

Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Välkommen till Vuxenutbildningen i Arboga Alla är välkomna att studera hos oss. Du kan studera efter dina egna förutsättningar och behov. Vi arbetar på ett flexibelt sätt vilket innebär att du kan välja

Läs mer

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för Förord 1. Om NTI- gymnasiet NTI-skolan (Nordens Teknikerinstitut AB) är ett av Sveriges äldsta utbildningsföretag och har varit verksamt sedan

Läs mer

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser

Förändringar. Så är det... Så blir det... Nationella program Nationella programinriktningar Nationella kurser GY 2011 Förändringar Så är det... Nationella program Specialutformade program Nationella programinriktningar Lokala programinriktningar Nationella kurser (900) Lokala kurser (9000) Valbara kurser Så blir

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 1 Bildningsnämnd 2008-08-21 Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Bengt Olsson (fp), telefon 013-20 69 37 eller 070-625

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå

Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå 2015-04-09 Kommunikationsavdelningen Niclas Rosander Studentrekryteringsstrategi för grund- och avancerad nivå Enligt den tidigare kartlagda processen Rekrytera studenter i Sverige ska allt studentrekryteringsarbete

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium

Enskede Gårds Gymnasium. Blackebergs gymnasium UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Tel 08-508 33 000 www.stockholm.se/utbildning epost: registrator@utbildning.stockholm.se Nästa: Kina Praktik i Kina För att ge eleverna

Läs mer

Riktlinjer för fritidsklubbar

Riktlinjer för fritidsklubbar Utlåtande 2006: RIV (Dnr 324-572/2006) Riktlinjer för fritidsklubbar Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Riktlinjer för fritidsklubbar för elever i skolår 4-6 i Stockholm fastställs

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder

JENSEN gymnasium Södra. Skolan erbjuder Skolan erbjuder är en fristående gymnasieskola i Stockholm. Verksamheten startade höstterminen 2005, huvudman för gymnasieskolan är JENSEN education, ett utbildningsföretag som har bedrivit vuxenutbildningar

Läs mer

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!!

!! Kvalitetsrapport!2013/2014!! samt!lokal!arbetsplan!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport2013/2014 samtlokalarbetsplan Innehållsförteckning0 1. Om0IT6Gymnasiet0 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

PM - Omläggning av gymnasieskolan

PM - Omläggning av gymnasieskolan 2014-01-28 PM - Omläggning av gymnasieskolan Sammanfattning Avhoppen för gymnasieskolan är gymnasieskolans största problem, samtidigt minskar yrkesprogrammen i attraktivitet trots att många branscher efterfrågar

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsprogrammet inrättades den 31 november 2001 av fakultetsnämnden för

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!!

Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Bilden av vilka framtidens tekniker och ingenjörer är måste förändras! Felet ligger inte hos dom som inte söker idag!!! Fler tekniker och ingenjörer behövs i Sverige! Fler killar och tjejer! Fler tjejer!

Läs mer

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör

RINMANGYMNASIET. T4 Teknikprogrammet. fjärde året. Bli gymnasieingenjör RINMANGYMNASIET T4 Teknikprogrammet fjärde året Bli gymnasieingenjör Spännande skolår ger efterfrågad examen Du som går teknikprogrammet eller motsvarande utbildning kan nu söka ett fj ärde år knutet till

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se

Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande. www.cfl.soderhamn.se Välkommen till CFL Söderhamns arena för vuxnas lärande www.cfl.soderhamn.se Söderhamn Visionen om växande Centrum för flexibelt lärande, CFL, är Söderhamns arena för vuxnas lärande. CFL erbjuder flexibelt

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9

YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 YRKESUTBILDNING (YU) Motionerna YU 1 YU 9 MOTION YU 1 Byggnads Örebro-Värmland Våra arbetplatser blir mer och mer internationella. Det är oerhört viktigt våra medlemmar får den kompetenshöjning som krävs

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning PM Utbildningsavdelningen 1 (5) Information om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Faktaruta Syftet med gymnasial spetsutbildning är att elever i ökad studietakt ska fördjupa

Läs mer

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!!

Kvalitetsrapport!201 /201!!!!!!!!!!!!!! Kvalitetsrapport201/201 Förord Innehållsförteckning0 1. Om070 1.1 Vår0verksamhetsidé0 1.2 Vår0vision0 1.3 Vårt0mål0 1.4 Vårt0kvalitetsarbete0 1.5 Våra0strategier0 1.6 Vart0tar0eleverna0vägen/ändamålsenlig0kvalitet0

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013

Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 2014-04-29 1 (7) TJÄNSTESKRIVELSE AFN 2014/58-631 Arbets- och företagsnämnden Fördjupad analys och redovisning av elevresultat inom vuxenutbildningen 2013 Förslag till beslut Arbets- och företagsnämnden

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Välkommen till hearing med

Välkommen till hearing med 22 maj 2014 Välkommen till hearing med Förhandsmaterial, obs att det är förslag under arbete! Utgångspunkter: Industrin har kompetensförsörjningsproblem: Lågt intresse för arbete inom industrin bland unga

Läs mer

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM

MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM LÄSÅRET2010-2011 MÖJLIGHETERNAS GYMNASIUM D u, som just står inför att påbörja en gymnasial utbildning, har säkert ett behov av att skaffa Dig så god insikt som möjligt inför ditt val. I denna broschyr

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring

Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring Nyheter från Skolverket Teknikutbildning i förändring - teknikprogrammet - det fjärde året - industritekniska programmet Yrkesutbildning Mycket stort fokus på yrkesutbildning - ungdomsarbetslöshet - kompetensförsörjning

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal

Kvalitetsredovisning. Kunskapens Hus. Munkedal Kvalitetsredovisning Kunskapens Hus Munkedal 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Kvalitetsredovisning för Kunskapens hus 2. Grundfakta och beskrivning av verksamheten 3. Underlag och rutiner för framtagande av

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Teknikprogrammet (TE)

Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) Teknikprogrammet (TE) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i teknik och teknisk utveckling. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik

Våra program GULDSTADSGYMNASIET. barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Våra program GULDSTADSGYMNASIET barn & fritid el & energi estetiska hantverk teknik Den lilla skolan med de stora möjligheterna Ja, vi är en liten skola och det är ett viktigt skäl till att många elever

Läs mer

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola

Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Riktlinjer för övergång från grund- till gymnasieskola Inför läsåret 2014/15 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Barn- och utbildningsenheten http://kompassen.jonkoping.se/sbf/ UTBILDNINGS FÖRVALTNINGEN PM Bun/2011:181

Läs mer

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun

Plan för. Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Plan för Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun Innehållsförteckning Studie- och yrkesvägledning i Tranås kommun... 2 Definition av studie- och yrkesvägledning... 2 Mål för studie- och yrkesvägledningen...

Läs mer

Individuellt Val årskurs 2 och 3

Individuellt Val årskurs 2 och 3 Individuellt Val årskurs 2 och 3 Läsåret 13/14 och 14/15 Kursutbud Det individuella valet omfattar 200 poäng som fördelas över årskurs 2 och 3 och innehåller behörighetsgivande kurser, intressekurser och

Läs mer

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET

FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET FÖRÄLDRAMÖTE! ALLMÄN INFORMATION INFÖR GYMNASIEVALET 1 ANSÖKAN OCH ANTAGNING Få koden till webben och genomgång - 8 Januari Sista dag att göra ansökan på webben Skriv ut ansökan, skriv under till SYV -

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens

Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens 1 Protokollsbilaga 3. Fastställda mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015, enligt Kompetensnämndens beslut 2015-04-21, 30. Mål och åtaganden för samhällsuppdraget, år 2015 GYMNASIEUTBILDNINGEN

Läs mer

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen

Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Instruktion Rekommenderad skola av fastighetsbranschen Gymnasieskolans VVS- och fastighetsprogram inriktning Fastighet Läsåret 2015/2016 INLEDNING Branschrekommenderad skola är ett sätt för Fastighetsbranschen

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna:

Gymnasieskolan 2011. De viktigaste förändringarna: 1 (5) BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förvaltningskontoret Gymnasieskolan 2011 Hösten 2011 startar en ny gymnasieskola. Syftet är bl.a. att fler elever ska nå målen och att du som elev ska vara bättre rustad för

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points

INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points UTBILDNINGSPLAN INGENJÖRSPROGRAMMET FÖR PROJEKTLEDNING, 120 POÄNG Programme for Project Management in Engineering, 120 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för medicin, naturvetenskap

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar

Mot en spännande framtid. Barkarby College i Järfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Mot en spännande framtid Barkarby College i ärfälla nytt regionalt centrum för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar Framåt inom natur och teknik Stockholm Väst är ett av de hetaste tillväxtområdena

Läs mer