Framgångsfaktorer i samverkansprojekt. En analys av projektet Barn som anhörig.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framgångsfaktorer i samverkansprojekt. En analys av projektet Barn som anhörig."

Transkript

1 Framgångsfaktorer i samverkansprojekt. En analys av projektet Barn som anhörig. Marita Davidsson Sara Dommartine Johanna Johansson Gun Ljungqvist EXAMENSARBETE 2014 Projektledning Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

2 Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom Projektledning 30hp. Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat. Examinator: Ann-Catrine Adolfsson Handledare: Clas Ottne Omfattning: 4 hp Datum: Postadress: Besöksadress: Telefon: Box 1026 Gjuterigatan (vx) Jönköping

3 Sammanfattning Sammanfattning Denna fallstudie i projektledning bygger på intervjuer samt observation av tidigare dokumentation kring samverkansprojektet Barn som anhörig. Barn som anhörig initierades av socialstyrelsen och handlar om att barn som har en nära anhörig med psykisk störning/funktionshinder, allvarlig fysisk sjukdom/skada, missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande medel eller som avlidit ska få den information, råd och stöd som de har laglig rätt till. Projekten har drivits i fyra län varav det i Jönköpings län har omfattats av ett 20-tal delprojekt och ett tusental personer (se bilaga 3). Denna studies huvudfråga var att studera vilka framgångsfaktorerna i projektets strategi var. Resultatet ger läsaren intervjupersonernas samlade upplevelse kring projektet och vad som bidragit till att projektets goda omdöme från uppdragsgivaren samt från externa och interna intressenter. Studien visar faktorer som är kopplade till projektledarens viktiga roll att kommunicera och engagera kring sitt projekt. En kontinuitet i möten i samband med en tillgång till experthjälp har bidragit till att leda delprojektledarna mot sina uppsatta mål. Nätverksstrategin, menar rapportskrivarna, är den dominanta strategin i projektet. Att styra strukturen för nätverksarbetet på central nivå har bidragit till att skapa handlingsfrihet på lokal nivå. Studien visar även att det trots en positiv mediabild fanns en del dolda hinder som gjorde att projektet var mindre produktivt för vissa deltagare. Det handlade om brist på ledningsstöd och risk för begränsad fortlevnad då delprojektledare upplevde att engagemanget och kunskapen kring ämnet stannade hos en person eller grupp. Utförandet och planeringen av projektet, med nätverksstrategin som grund, tillhör den icke-traditionella projektledningsmetoden och används idag i många statliga och kommunala projekt. I rapporten diskuteras att resultatet i projekt med nätverksstrategin kan vara svåra att mäta och att projekten i genomförandet kräver erfarna projektledare, vilket resultatet i denna studie påvisar. Nyckelord Nätverksstrategi, utvecklingsprojekt, projektledning, samverkansprojekt, framgångsfaktorer, hinder.

4 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION Teoretisk bakgrund SYSTEMTEORI NÄTVERKSSTRATEGI LEDARSKAP Metod Resultat PROJEKTETS STRATEGI FRAMGÅNGSFAKTORER Person och funktionsrelaterat Organisation och struktur HINDER FÖR FRAMGÅNG Person och funktionsrelaterat Organisation och struktur Analys VILKEN ÄR DEN VALDA STRATEGIN? VILKA ÄR FRAMGÅNGSFAKTORERNA I DEN VALDA STRATEGIN? Person och funktionsrelaterat Organisation och struktur VILKA FAKTORER HAR HINDRAT PROJEKTETS FRAMGÅNG? Slutsatser Diskussion och rekommendationer RESULTATDISKUSSION Projektets strategi Person och funktionsrelaterat Organisation och struktur METODDISKUSSION REKOMMENDATIONER Referenser Bilagor... 29

5 Inledning 1 Inledning Vi har studerat projektledning 30hp på Tekniska Högskolan i Jönköping och har avslutningsvis i detta program behandlat delkursen Projektanalys 4hp. Denna delkurs innefattade analys och kritisk granskning av ett verkligt projektfall. Analysen ämnar centrera sig kring hur man har gått tillväga i projektet, snarare än vad projektet gått ut på. För att utveckla professionerna som flera av rapportförfattarna har inom barn och utbildning samt landsting, valde vi att granska samverkans- och utvecklingsprojektet Barn som anhörig i Jönköpings läns landsting. Detta nyligen avslutade projekt, som väckt uppmärksamhet i media, fångade vårt intresse. Från såväl huvudprojektledaren och delprojektledarna har vi mötts av öppenhet och vilja att vara med i denna studie samt att ta del av resultat. Detta är inledningsvis något vi vill tacka alla våra respondenter för. 1.1 Bakgrund och problembeskrivning Projektet Barn som Anhörig initierades av socialstyrelsen som lät alla Sveriges landsting ansöka om projektstöd för att driva Barn som anhörig i deras län. Anledningen att socialstyrelsen utlyste ett projektanslag på 28 miljoner kronor och förde frågan vidare till regional nivå var bristen på implementering av paragraf 2g från januari 2010 i hälso- och sjukvårdslagen. Bestämmelsen förkunnar hälso- och sjukvårdens ansvar för information, råd och stöd till barn när förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har: psykisk störning/funktionsnedsättning allvarlig fysisk sjukdom/skada missbruk av alkohol/annat beroendeframkallande medel avlidit (2g HSL) 5

6 Inledning Efter att bestämmelsen införts har det funnits en osäkerhet i både kring hur barnen ska uppmärksammas och på vilket sätt de ska få information, råd och stöd. I Jönköping fanns sedan 2001 Barndialogen, ett forum för utvecklings- och förbättringsarbete i samverkan mellan Landstinget i Jönköpings län, kommunerna i länet och en mängd samhällsaktörer. Ett av Barndialogens uppdrag är att på ett nytt sätt förbättra barns hälsa och förstärka barnperspektivet i enlighet med Barnkonventionen. Det var Barndialogen som tillsatte den arbetsgrupp som gjorde förarbetet och projektansökan godkändes projektansökan och projektet kom att drivas som ett utvecklingsprojekt mellan kommun, landsting och andra organisationer i Jönköpings län. Projektet omfattade av ett 20-tal delprojekt, involverade 1000-tal personer och genomfördes under projektperioden på tre år. Av de fyra län som fick anslag till Barn som anhörig var det, efter den avslutade projekttiden, endast Jönköping län som helt uppfyllt projektmålen. Detta ledde till att projektledaren nu kommer att fortsätta utvecklingsarbetet i form av ett nationellt uppdrag Projekt Barn som anhörig väckte rapportskrivarnas intresse då vi från olika håll hade hört talas om projektet och även mött deltagare som varit mycket engagerade och talat positivt om det. Vi intresserade oss av det sätt på vilket projektet utvecklades i omfattning och hur dess resultat spreds, i och utanför Jönköpings län. 1.2 Syfte och frågeställningar Denna projektanalys önskar vi ska sprida erfarenhet och kunskap kring hur man kan planera och genomföra ett utvecklingsprojekt inom offentlig verksamhet med gott resultat. Vi som projektledningsstudenter önskade inför denna studie att lära oss vilka faktorer som bidrog till framgång och vilka hindren var. Detta för att få med oss kunskap om och förståelse för rollen som projektledare i dessa typer av projekt. Syftet med projektanalysen var att få kunskap om strategin i utvecklingsprojektet Barn som anhörig. Huvudfrågan var: - Vilka är framgångsfaktorerna i den valda strategin? För att besvara vår huvudfråga ämnar vi att undersöka följande: o Vilken är den valda strategin? o Vilka faktorer har lett till projektets framgång? o Vilka faktorer har hindrat projektets framgång? 6

7 Inledning 1.3 Avgränsningar Studien hade för avsikt att beskriva strategin och dess framgångsfaktorer för Jönköpings läns landstings huvudprojekt, Barn som anhörig. Således exkluderades Barn som Anhörig på nationell nivå, inom andra län, samt på delprojekts-nivå. Studien begränsades endast till kurslitteraturen i projektledningskursen på Tekniska Högskolan i Jönköping samt dess terminologi. Andra uttryck som framkommit i resultatet kan komma att omnämnas i rapporten, men analyseras inte djupare. 1.4 Disposition Studiens inledande pilotintervju gav inriktningen för vilka teorier som kunde tillämpas i analysen av detta projektfall. Inledningsvis presenteras därför de tre valda teorier som kopplade till varandra ger den teoretiska bakgrunden. Därefter beskrivs den metod som i kronologisk ordning använts för att få svar på frågeställningar till rapporten. Under resultatdelen presenteras den data som samlats in genom intervjuer och dokumentationsstudier. Studiens frågeställning kring projektets strategi dess framgångsfaktorer och hinder utgör underrubrikerna i resultatdelen. Vidare i analysen kopplas teoridelen till resultatet där huvudfrågan kring vad som bidragit till och hindrat projektet analyseras och jämförs med den forskning som finns i ämnet. Slutsatserna beskriver på ett överskådligt sätt vad som projektet Barn som anhörig. Dessa framgångsfaktorer har delats in i underrubrikerna: projektets strategi, person och funktionsrelaterat samt organisation och struktur. För att guida läsaren genom rapporten finns en kort introduktionstext inför varje delkapitel. 7

8 Teoretisk bakgrund 2 Teoretisk bakgrund En teori beskriver hur verkligheten är konstruerad. För att förhålla sig till den verkligheten finns strategier för att hantera det teoretiska synsättet. Nedan beskrivs systemteorin samt nätverksstrategin som vuxit fram ur denna. Avslutningsvis beskrivs det ledarskap som framhålls inom nätverksstrategin (Svensson & von Otter, 2009). 2.1 Systemteori Systemteori beskrivs som ett perspektiv på ett system eller en helhet där de olika delar som ingår i systemet, till exempel organisation, ledning och personal, påverkar varandra och samtidigt interagerar med omgivningen. Systemteorin ser systemen som öppna och dynamiska, och framhåller därmed förändring, interaktion och ett kontinuerligt utbyte med omvärlden. Den utvecklingskraft och anpassningsförmåga som finns i en organisation framhävs i systemteorin som utgångspunkt för organisationens förändring och samspel med omgivningen. De resurser som finns i organisationen behöver synliggöras och stödjas så att förändringar får växa fram som alternativ till att försöka planera fram dem. Systemteorin ger stöd för en integrerad företagsutveckling på alla nivåer, det vill säga där individuell utveckling, gruppsjälvstyre och organisatorisk utveckling samverkar. Enligt systemteorin bör ett projekt ligga rätt i tiden ideologiskt, politiskt och värderingsmässigt. (Svensson & von Otter, 2009). Systemteorin pekar på att ledare och projektansvariga inte av egen kraft kan förändra så mycket. Istället krävs en projektorganisation som kännetecknas av självständiga grupper med bred kompetens, lärande, överlappande ansvarsområden, öppenhet och överskådlighet, informella relationer allt för att utveckla och ta tillvara initiativförmåga och handlingskraft i hela systemet. (Svensson & von Otter, 2009 s 158). 8

9 Teoretisk bakgrund 2.2 Nätverksstrategi Nätverksstrategin har vuxit fram för att beskriva hur man kan arbeta, utifrån ett systemteoretiskt synsätt. I nätverksstrategin är det utvecklingsorganisationen som är det centrala (Svensson & Von Otter, 2009). Den kännetecknas av att projekten initieras och drivs underifrån och inifrån. En informell begreppsförklaring av nätverksorganisation visar att den medför samspel mellan deltagarna, successiva förändringar, variation efter plats och tid, där ett lokalt lärande sker genom ett aktivt och kreativt deltagande, vilket ger en utveckling och spridning av idéer på bredden. Nätverk och organisationer kan komplettera varandra då de har olika utgångspunkter. Nätverk grundas ur personliga relationer, öppenhet, flexibilitet och engagemang, medan organisation bygger på medlemskap, kontroll, att medlemmarna är utbytbara och att det finns gemensamma resurser (Svensson & Otter, 2009). Svensson och von Otter (2009) menar att nätverksstrategin har uppkommit som ett svar på planeringsstrategin och aktiveringsstrategins tillkortakommanden, där planeringsstrategin präglas av statiskhet medan aktiveringsstrategin utmärks av en lös organisation där deltagarna utgörs av eldsjälar. Planeringsstrategi Aktiveringsstrategi Nätverksstrategi Styrning Uppifrån Underifrån Horisontell Drivkraft Formellt ansvar Engagemang Gemensamma intressen Metodik Färdig lösningar Egna lösningar Kompletterande lösningar Ansats Sluten Öppen Fokuserad -Öppen Arena Varierande Lokal utveckling Varierande Ledning Byråkratisk Eldsjäl Samordnare Tidsperspek tiv Varierande, ofta kortsiktigt Kort/medellångt Varierande, ofta långsiktigt Teori Rationalistiska teorier Aktiveringsteorier Systemteorier, Socialpsykologiska teorier Nätverksteorier Figur 1: Sammanställning av de karaktärsdrag som identifieras i de tre olika grundstrategierna inom projektledning (Svensson & Von Otter). 9

10 Teoretisk bakgrund Svensson och Von Otter (2009) visar på flera fördelar med nätverksstrategin när de jämför den med planerings- och aktiveringsstrategin. 1. Nätverksstrategin är flexibel och kan snabbt anpassa aktiviteter och former för samarbete efter yttre förändringar och inre behov. 2. Utveckling och spridning kan hanteras jämsides då spridningen inriktas på processen och arbetsformerna mer än resultatet och blir på så sätt en integrerad del av utvecklingsprocessen. 3. Nätverksstrategin bygger på samarbete mellan många enheter. På så sätt uppnås en kritisk massa, en bredd, vilket kan ge möjlighet för att ett utvecklingsarbete ska få effekt. 4. Samarbetet utgår från deltagande organisationers problem och faktiska situation vilket gör arbetet konkret och målfokuserat. 5. Ett utvecklingsinriktat lärande underlättas av ett flexibelt samarbete i öppna former mellan olika arbetsplatser, vilket gör att deltagarna utvecklar en förändringskompetens. 6. Samarbetet är horisontellt det grundas på frivillighet och jämlika relationer. Den interaktiva logiken i samarbetet bidrar till ett mer informellt, parallellt och situationsanpassat utvecklingsarbete. 7. Nätverk ger möjlighet att utnyttja externt expertkunnande och gör det enklare att organisera samarbete på ett mer jämbördigt sätt. Nätverksstrategin är ett försök att utveckla expertstöd i olika former såsom regionala stödstrukturer i form av kunskapscentra och utvecklingskoalitioner. 8. Nätverksstrategin skapar förutsättningar för att genomföra mer grundläggande förändringar då det handlar mer om att påverka infrastrukturen för utvecklingsarbetet istället för enskilda projekt. Svensson och von Otter (2009) framställer ett sätt att utveckla nätverksstrategin. Genom att styra ramar och former för nätverksarbetet på central nivå, kan kontrollerade former uppnås. Samtidigt kan en handlingsfrihet på lokal nivå ges, vilket är en förutsättning för flexibilitet och effektivitet. 10

11 Teoretisk bakgrund I nätverksstrategin representeras ofta arbetsplatser av få personer vid träffar, vilket kan innebära att information från dessa inte återförs och förankras på arbetsplatserna (Svensson & von Otter, 2009). Detta kan innebära risk för att en sluten grupp med ökade kunskaper uppstår och att utvecklingen stannar vid individuell kompetensutveckling istället för organisationsutveckling. Nätverksstrategin innebär stora möjligheter, men ställer samtidigt stora krav på organisation och ledning för att bli framgångsrik, särskilt när strategin används på en regional och nationell nivå. (Svensson & von Otter, 2009 s 92) 2.3 Ledarskap Ett systemteoretiskt synsätt påverkar hur ett projekt organiseras och leds. Svensson och von Otter (2009) menar att det i ett öppet, interaktivt och föränderligt system krävs att ledaren genom sitt förhållningssätt samspelar med omgivningen, analyserar och ser samband, anpassar sig till olika aktörers intressen och förstår bakgrunden till förändring. Enligt författarna framställs projektledaren inom projektledningslitteratur ofta som stark och styrande men inom systemteorin ses projektsamordnaren som mer samarbetsinriktad och strukturerande. Det handlar mer om att stimulera och stärka möjligheterna att långsiktigt skapa strukturer i form av nätverk som möjliggör lokal och regional utveckling. För detta krävs av projektledaren en förståelse av situationen, en lyhördhet inför de deltagandes intressen och en kunskap om tradition och kultur. Förmågan att samverka med olika grupper behöver kombineras med förmågan att bryta de gränser/hinder som finns mellan olika organisationer. Författarna menar att det framförallt är viktigt att mobilisera de allierade och få dem att ta ansvar för, stödja och driva utvecklingsarbetet. Svensson och von Otter (2009) talar om att ifrågasättande och kritisk reflektion är viktigt att tillföra utvecklingsarbete för att inte bevarandet och hemmablindheten ska ta överhand. Projektledaren kan bidra till förnyelsen och utvecklingen genom att bredda den demokratiska processen. Detta kan ske genom att involvera och ge nya grupper i utvecklingsarbetet en aktiv och jämlik roll, grupper som vanligtvis står utanför etablissemanget, exempelvis ungdomar, invandrare och kvinnor. Mycket av utvecklingsarbete sker enligt Svensson och von Otter (2009) i grupper av olika slag. Författarna sammanfattar några råd för vilka konsekvenser grupparbete i projekt med nätverksstrategi får för ledarskapet. Dessa råd är enligt Svensson och von Otter (2009) en sammanställning från litteratur på området. 11

12 Teoretisk bakgrund 1. Delegera och skapa delaktighet i projektets alla faser. 2. Skapa ett handlingsutrymme för gruppen uppåt (i organisationen) och utåt (mot myndigheter och organisationer). 3. Skapa en atmosfär av nytänkande och kreativitet men också med lärande och självkritik. 4. Organisera för kontinuerlig förändring. 5. Balansera ett uppgiftsorienterat ledarskap med ett relationsorienterat. 6. Organisera gruppmötena effektivt och använd dom för att skapa gruppkänsla, delaktighet, energi och stimulans i arbetet. 7. Hitta en balans mellan kompetenser och intressen. Där olika roller/funktioner i gruppen balanserar varandra. Jacobsen och Thorsvik (2008) redogör för Hersey och Blanchards teori kring klassificering av ledarstilar inom situationsbaserat ledarskap. Gemensamt för alla teorier kring detta, är påståendet att effekterna av en ledarstil är beroende av situationen, bland annat av vad som kännetecknar arbetsuppgifterna och medarbetarnas förutsättningar att behärska dem. Ledarens bemötande av medarbetaren ska då vara flexibelt och varieras utefter deras mognad i arbetet där mognaden utgörs av de två inslagen kompetens och vilja. I teorin kring situationsbetingad ledarstil skiljs mellan en stödjande och styrande ledarstil. Genom att kombinera de båda ledarstilarna får Hersey och Blanchard fram fyra olika typer: Svagt styrande och svagt stödjande, delegerande ledarstil. Svagt styrande och starkt stödjande, deltagande ledarstil Starkt styrande och starkt stödjande, övertalande ledarstil Starkt styrande och svagt stödjande, instruerande ledarstil (Jacobsen och Thorsvik, 2008 s 475) En medarbetare med låg mognad i arbetsuppgiften bör enligt Hersey och Blanchards teori presenterad av Jacobsen och Thorsvik (2008) bemötas med en instruerande ledarstil. Efterhand som viljan att prestera växer bör bemötandet växla över till en övertalande ledarstil, den positiva inställningen förstärks genom att kombinera stark styrning med en stödjande ledarstil. När arbetet börjar utföras mer självständigt bör styrningen reduceras men stödet kvarstå. Så småningom kan även stödet reduceras då den kompetenta och villiga medarbetaren är i stånd att arbeta på egen hand med behov av autonomi. 12

13 Teoretisk bakgrund Figur 2. Situationsanpassat ledarskap. I takt med att kompetensen ökar i gruppen kan styrningen minskas. På samma sätt kan stödet minskas i takt med ett ökat engagemang (Tonnquist, 2012 s 280). Tonnquist (2012) menar att situationsanpassat ledarskap går att koppla till grupprocessmodellen där omogna grupper behöver mycket styrning och en grupp i rollsökningsfasen behöver mycket stöd. En mogen grupp i samhörighetsfasen bör däremot varken styras eller stödjas utan arbetar självständigt genom en delegering av arbetsuppgifter. Tonnquist menar att det i början av ett projekt behövs en ledare som styr för att skapa trygghet kring uppgiften och kring vad som förväntas av deltagarna. Projektledaren förväntas då ta ledningen genom att vara tydlig och kommunicera vad som förväntas av gruppen. 13

14 Metod 3 Metod Metoden för denna fallstudie i projektledning har innefattat intervjuer samt observation av tidigare dokumentation. Tanken med denna metodik är att stegvis komma närmre en rättvis bild av de faktorer som påverkat projektets resultat. Intervjupersonernas gemensamma upplevelser skapar en överskådlig bild och ett resultat för frågeställningen. Inledningsvis genomfördes en pilotintervju med projektledaren där en grundläggande översikt av projektet och dess bakgrund utformades. Projektledaren gav i detta personliga möte med studiegruppen svar på en rad frågor, samt även tillgång till projektbeskrivningen, delrapporter samt påbörjad utvärderingsdokumentation. Vidare utöver detta möte besöktes relevanta hemsidor, där det nationella arbetet presenteras samt även det arbete som lett fram till projektet. Data som framkom vid denna inledande pilotintervju och dokumentgranskningen utgjorde sedan en grund för efterföljande intervjuer. Efter gemensamma diskussioner och detta underlag framkom vilken typ av strategi som varit dominant för projektets genomförande. Med detta som utgångspunkt söktes sedan de framgångsfaktorer som i litteraturen finns omnämnda kring den specifika strategin. Halvstrukturerade djupintervjuer med öppna frågor skapades utifrån dessa framgångsfaktorer, (se bilaga 1 och 2). Intervjuaren använde en intervjuguide med stödord till hjälp och kunde på detta sätt ge följdfrågor för att få fram data som eftersöks såsom: - beskriv, - kan du utveckla lite mer. Totalt 6 intressenter i projektet intervjuades, där urvalet gjordes för att hitta personer med betydande inblick i huvudprojektets strategi. Projektledaren intervjuades totalt två gånger. Övriga respondenter intervjuades vid ett tillfälle. Dessa var: delprojektledare, deltagare i lärandeseminarium samt den huvudansvarige för projektet på socialstyrelsen. Intervjuerna gjordes på telefon där frågeställare utgick från ett antal basfrågor och under samtalets gång noterades respondentens svar. Minnesanteckningar gjordes som stöd. Respondenten fick efter genomförandet intervjuutskrifterna mailade till sig och kunde i detta skede tillföra eller ändra de uppgifter som transkriberats efter samtalet. Vid första kontakten med respondenterna tydliggjordes etiska principer som behandlade informationskravet. Respondenten fick information om projektet och dess syfte samt att ett deltagande var frivilligt och behandlades konfidentiellt. 14

15 Resultat 4 Resultat Under resultatdelen sammanställs data som samlats in genom intervjuer och dokumentationsstudier. Studiens frågeställningar utgör huvudrubrikerna i resultatdelen: projektets strategi, framgångsfaktorer och hinder. 4.1 Projektets strategi Den första frågeställningen i studien handlade om vilken strategi som användes i projektet. För att få svar på den frågan samlades data in genom studier av olika dokument om projektet samt intervju av projektledaren. Här följer en redovisning av detta resultat. När projektet Barn som anhörig startades var det givet vad projektets mål var men inte hur det skulle genomföras. Det fanns en gemensam tanke i styrgruppen som handlade om att de ville kombinera kompetensutveckling med verksamhetsutvecklande aktiviteter för att få till stånd en förändring på arbetsplatserna som skulle leda till en förbättring. De ville jobba med informationsmaterial och informationsstöd ute på arbetsplatserna inom kommun, landsting och andra organisationer. Sedan tidigare hade man i Barndialogens verksamhet drivit modellområde Psykisk hälsa där en modell med lärandeseminarier vuxit fram. I Barn som anhörig vidareutvecklades modellen och den kom att omfatta följande huvudsteg: Chefer inom kommun och landsting samt andra organisationer kontaktades för att hitta deltagare till projektets lärandeseminarier. Man ville skapa sex team som var optimalt sammansatta utifrån olika problemområden och som hade en naturlig kontakt med varandra i vardagen. Dessa skulle under en tidsperiod av 11 månader träffas vid fyra tillfällen till lärandeseminarier samt en återträff. Två av tillfällena på gemensam plats och två av dem på olika platser i länet. Skriftlig information och inbjudan togs fram. Coacher, en till två stycken per team, valdes ut och bjöds in för att informeras om sin roll. Lärandeseminarier genomfördes och på dessa var det coacherna som höll i mötesordningen för respektive team. De hade även kontakt med och träffade vid några tillfällen kursledningen mellan träffarna. Vid varje lärandeseminarium bidrog en expertgrupp med föreläsning kring kunskapsavsnitt samt modeller och metoder för förbättringsarbete samt aktuell forskning. 15

16 Resultat Teamen som träffades hade samma deltagare vid alla träffarna. Teamen fångade upp behov utifrån och underifrån och jobbade vidare utifrån gemensamt valda förbättringsområden. De producerade resultat unikt för teamet i form av exempelvis foldrar, flöden, blanketter, affischer samt riktlinjer för samverkan. Utvärderingsmetoder togs under projektet fram i samverkan med socialstyrelsen och Hälsohögskolan i Jönköping för att mäta projektets måluppfyllelse. Utvärdering sker kontinuerligt samt ett år efter avslut. Utöver ovanstående lärandeseminarier bestod projektet Barn som anhörig av en mängd övriga utvecklingsarbeten i arbetet mot huvudmålet och dess delmål. Ett av dessa var att finansiera och stödja delprojekt under samlingsnamnet Barn som anhörig. Dessa delprojekt fick ansöka om projektmedel hos styrgruppen löpande och de skulle vara avslutade senast i juni Styrgruppen beslutade om vilka delprojekt som skulle beviljas medel. Önskan fanns att se en geografisk fördelning och gärna både landsting, kommuner och andra organisationer i detta utvecklingsarbete. Delprojektledarna samlades vid flera tillfällen för att inspirera varandra, ge stöd och kunna diskutera sitt projekt. Dessa träffar planerades fortsätta även efter projekttidens slut. Delprojekten var ett tjugotal till antalet, alla utifrån lokala initiativ och representerade i en mängd olika verksamheter inom kommun och landsting i Jönköpings län samt andra organisationer. Delprojekten lämnade under sitt genomförande två delrapporter och i avslutningen en slutrapport. Gemensamt för allt utvecklingsarbete som skett under projektets gång har varit att initiativ till dessa kommit utifrån lokala initiativ och med syftet av att få en bred samverkan och representation för att nå goda resultat. 4.2 Framgångsfaktorer Här synliggörs de faktorer som enligt insamlad intervjudata lett till projektets framgång. Respondenternas svar kunde grupperas under följande underrubriker: Person och funktionsrelaterat samt organisation och struktur Person och funktionsrelaterat Projektledarens egenskaper beskrevs av de intervjuade som betydande för projektets framgång. Projektledaren hade mycket tydligt målet i sikte och beskrevs med ord som omtänksam, bra på mötet med människor och stöttande. Projektledaren uttrycktes även 16

17 Resultat vara bestämd och kontrollerande men gav på samma gång frihet och såg inga hinder. Andra egenskaper som nämndes var en god talare, innovativ, ambitiös, kreativ och konstruktiv. Projektledaren beskrevs såsom en karismatisk och erfaren ledare som med sitt stora kontaktnät utgjorde motorn i projektet. I intervjuerna framkom att projektledaren lade stor vikt vid att kommunicera och sprida information vilket bidrog till att skapa engagemang hos deltagarna. Projektledaren beskrevs som bra på att bilda nätverk och att detta gav synergieffekter. Projektledaren uttryckte att hon medvetet arbetade med att skapa en positiv kultur kring projektarbetet där deltagarna skulle känna sig trygga i sin roll, bli lyssnade på och känna arbetsglädje. Flera av respondenterna berättar att de blivit erbjudna stöd i olika former under projektets olika faser, både personligen av projektledaren men även i form av expertstöd då detta behövts Organisation och struktur Projektledaren beskrev att det inom landstinget i Jönköpings län sedan tidigare fanns en etablerad organisation för att driva arbetet i samverkan kring barn och deras rättigheter, Barndialogen. Att det fanns en välryggad projektorganisation med personalresurser i form av projektledare och administratör med tid avsatta till projektet angavs av respondenter som en framgångsfaktor. Styrgruppen beskrevs ha haft en bred representation från många organisationer. Det fanns stödstrukturer och modeller kring hur man jobbade. De träffar som projektet Barn som anhörig genomförde beskrevs som välorganiserade, planerade, med ordning och reda. De teman som sattes uppskattades och arbetet beskrevs som effektivt. En avgörande faktor för framgång uppgavs vara att projektet skapade en arena för samverkan. Många såg projektet som en bra plattform som bidragit till en mer omfattande omvärldsbevakning. När vi inte kan ge stöd så vet vi mer om var det finns andra organisationer som kan bidra. Vi har även utvecklat bra kontakter inom landstinget och det är den stora vinsten. Traditionellt har det varit motsättningar mellan landsting och kommun där man bollar ansvar/kostnader oss emellan. 17

18 Resultat 4.3 Hinder för framgång Här synliggörs de faktorer som enligt insamlad data hindrat projektets framgång. Respondenternas svar kunde grupperas under följande underrubriker: person och funktionsrelaterat samt organisation och struktur Person och funktionsrelaterat Resultatet av intervjuerna visade att hur väl projektets genomförande fungerade var person- eller funktionsrelaterat. Flera av respondenterna uttryckte att de stött på hinder i projektet då nyckelpersoner på grund av sjukdom eller nya tjänster lämnat projektarbetet. Hinder uppstod även i några fall då det inte var samma individ som planerat eller ansökt om projektarbetet som var den som blev utsedd att genomföra det. Projektarbetet tappade fart och det tog tid innan ny personal blev insatta i arbetet. I något fall uttrycktes att individer inte fungerade i sin roll i projektet. Uppgifterna utfördes inte och respondenten uttryckte att det inte fanns tillräcklig kompetens kring projektet och dess inriktning. Projektledaren valde i dessa fall att hitta andra samarbetspartners. Flera av respondenterna uttryckte att projekt arbetet fått ett mycket positivt bemötande i de olika verksamheter inom landsting, kommun och andra organisationer som de representerar. Någon uttryckte att det varit svårt att våga ifrågasätta och lyfta saker som inte fungerat i projektarbetet. I några fall där deltagare gett uttryck för avvikande åsikter var upplevelsen att projektledaren haft svårt för detta och istället ville att gruppen skulle komma till konsensus. Någon av respondenterna beskrev svårigheten med att få stöd för projektet hos ledningen i den lokala organisationen. Min ledning har det varit svårt att få ett stöd från. Det har inte känns som de står bakom. Respondenten uttryckte att det försvårade möjligheten att driva arbetet kring Barn som anhörig under projektets gång och vidare efter projektettidens slut. 18

19 Analys Organisation och struktur Ett hinder som upplevdes var att det ibland var svårt att göra sin röst hörd när många från en organisation var med i samma arbetsgrupp, medan den egna organisationen inte hade en lika bred närvaro. Det var svårt att göra sin röst hörd när många från landstinget var med i samma grupp och vi inte var så många från den kommunala sektorn. De förstår inte vår verksamhet och hur vi är organiserade. Vår organisation är lite brokig och det är hindret. Andra beskrev ansökningsprocessen till delprojekten som otydliga: I början var det oklart när projektansökningarna skulle vara inne och vilka kriterier som gällde för om man skulle få medel eller inte. Det var otydligt hur de skulle bedömas. Hur valde man; mest Interna eller externa delprojekt, sprids det jämnt mellan kommuner, med fokus på i första hand att kompetensutveckla personal eller nå barn. Vi saknade riktlinjer för projektansökan. 19

20 Analys 5 Analys Nedan besvaras studiens frågeställningar utifrån en analys av resultatet. Rubriceringen utgörs av studiens huvudfråga och underfrågor. 5.1 Vilken är den valda strategin? I resultatet synliggörs flera kännetecken för att nätverksstrategin är den huvudsakliga strategin för genomförandet av projektet Barn som anhörig. Utvecklingsorganisationen är det centrala i en nätverksstrategi (Svensson & von Otter, 2009). Det visade sig att projektet hade en organisation där samverkan mellan olika aktörer inom både kommun, landsting och ideella organisationer skedde utifrån gemensamma förbättringsområden där lokala initiativ ledde till utvecklingsarbetet. En uttalad vilja att ständigt arbeta med förändring för att skapa förbättring fanns hos projektledningen. Erfarenhet av detta fanns sedan tidigare hos Barndialogen där projektledaren arbetade. Projektledningen lade ner ett stort engagemang kring att skapa en bred representation och engagemang kring Barn som anhörig och dess modell med lärandeseminarier. De delprojekt som etablerades initierades lokalt ute i organisationerna. Delprojekten liksom lärandeseminarierna drevs underifrån. Svensson och von Otter (2009) menar att samspel mellan deltagarna i ett projekt som initieras och drivs underifrån och inifrån, där ett lokalt lärande sker genom ett aktivt och kreativt deltagande, ger en utveckling och spridning av idéer på bredden. Styrningen i projektarbetet blir på så sätt horisontell. 5.2 Vilka är framgångsfaktorerna i den valda strategin? Som beskrevs i resultatdelen kan framgångarna och hindren för projektet kategoriseras i endera person- och funktionsrelaterat eller organisation och struktur. 20

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare

Barnombud. Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011. Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Barnombud Policy för barn som anhöriga 2004 rev. 2011 Barnet som patient, anhörig och länsinvånare Kunskap att möta frågor, tankar och känslor hos barn Nätverk ca 250 personer Länsgemensamma utbildningsinsatser

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring

En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring En lärande organisation i dag och imorgon. Att leda i förändring Vem är Myrtle Nestander? Rektor och förskolechef i Umeå kommun sedan 4 år tillbaka Grundutbildning MaNo lärare 4-9 Varit skolledare i 10

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12

Projektmodell. 1. Riktlinjer projektmodell 1 (6) 2010-03-12 12 1 (6) Projektmodell Projektmodell Projektmodell... 1 1. Riktlinjer projektmodell... 1 2. Projektförutsättningar... 2 2.1 Uppdragsgivaren... 2 2.2 Direktiv... 2 2.3 Förstudie... 2 2.4 Beslut... 2 2.5

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

U T V E C K L I N G S L E D A R E

U T V E C K L I N G S L E D A R E Projektplan REGIONAL UTVECKLINGSLEDARE BARN OCH UNGA Bakgrund Under 2008 tillsatte regeringen en utredning under ledning av Kerstin Wigzell som 2008 resulterade i ett betänkande Evidensbaserad praktik

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument?

PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET. Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? PROJEKTPLAN FÖR UTVECKLINGSPROJEKTET Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Hur kan fullmäktige använda återredovisningen från nämnderna som styrinstrument? Datum:

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06

MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

LFA som stöd vid granskning Intressenter:

LFA som stöd vid granskning Intressenter: LFA i praktiken LFA som stöd vid granskning Intressenter: Finns en strategi bakom val av aktörer? Relevans? Problem-/situationsbeskrivning: Relevans i förhållande till projektmål? Finns huvudproblem, orsaker

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Hur fungerar SE-nätverket?

Hur fungerar SE-nätverket? Grenverket Södertörn redovisar 2010-1 Hur fungerar SE-nätverket? Utvärdering av Grenverket Södertörns nätverk för Supported Employment-handledare våren 2010 Pernilla Unell Projektsamordnare 2 Utgivare:

Läs mer

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT

Ett bättre akutflöde. Så skapar vi ett bättre akutflöde. Bäst förändring byggs underifrån! En kundberättelse. PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Ett bättre akutflöde En kundberättelse. Bäst förändring byggs underifrån! Så skapar vi ett bättre akutflöde PÅ AKUTCENTRUM HELSINGBORGS LASARETT Kjell Ivarsson, verksamhetschef för Akutcentrum, Helsingborgs

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län

Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län PROJEKTPLAN REVIDERAD 2011-12-01 Stödstrukturer för kvalitetsutveckling och främjande av kunskapsbaserad praktik inom socialtjänsten och angränsande områden i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen och

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister

Projektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010

Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Redovisning NET-rehab 1/12-2007 30/11-2010 Samverkan och ledning Nätverksträffar Under hela projekttiden har nätverksträffar skett med andra projekt i länet. Samverkanskonferens för hela länet har en gång/år

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Anställdskap en trivselkultur

Anställdskap en trivselkultur Anställdskap en trivselkultur Anställdas engagemang i företag och organisationer är drivkraften i verksamheten. Ett företag består inte av produkter och pengar utan av människor som jobbar med produkter

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10

Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet. RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Svårigheter att genomföra komplexa sociala projekt - om implementering av ny verksamhet RFMAs konferens i Stockholm 2013-04-10 Staffan Johansson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget

Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Dnr: 705-17285-2008 HFÅ 2008/306 Återrapportering av medel Nationella Tobaksuppdraget Samverkansprojekt Hälsofrämjande insatser för minskat tobaksbruk i Södermanland Ulrica Berglöf Regional Tobakssamordnare

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

Det moderna ledaroch medarbetarskapet Det moderna ledaroch medarbetarskapet En sammanfattning av de senaste teorierna kring modernt ledar- och medarbetarskap. Skriften bygger på information från rapporten Förändring och utveckling ett konstant

Läs mer

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning av. - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning av - Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner Abstrakt Under de senaste åren har flera problem inom hjälpmedelområdet lyfts fram. För att hantera utvecklingen har Beslutsstöd

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Genomförande av bedömning som främjar inkludering

Genomförande av bedömning som främjar inkludering Genomförande av bedömning som främjar inkludering Den första fasen i the Agency s projekt Assessment in Inclusive Settings (Bedömning och inkludering) avslutades med en diskussion som resulterade i ett

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01

Rapport 2013. Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Rapport 2013 Dnr KS-2013-707 Dpl 01 Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 KARLSTAD Besöksadress: Tage Erlandegatan 8a karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: kommunledningskontoret@karlstad.se Org.nr:

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN

GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN GODA EXEMPEL FÖR HÅLLBART OCH FRAMGÅNGSRIKT LEDARSKAP INSPIRERAS AV 20 CHEFER I TEKNIKINDUSTRIN Innehåll INLEDNING DIN ROLL SOM CHEF SÄTT ORD PÅ DITT UPPDRAG ANSVAR OCH BEFOGENHET ANVÄND MÖJLIGHETERNA

Läs mer

Lokal mat för turism och förädling.

Lokal mat för turism och förädling. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling. Hushållningssällskapet i Dalarna Gävleborg 2004-2006. Lotta Svensson, fil. dr. Utvärdering av projektet Lokal mat för turism och förädling.

Läs mer

Projektledarutbildning 6 dagar

Projektledarutbildning 6 dagar Projektledarutbildning 6 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas efter kunden.

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet

Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Att förebygga och hantera konflikter i arbetslivet Vill du bli bättre på att förstå och hantera mellanmänskliga friktioner och konflikter på arbetsplatsen? Förbättra din förmåga att förebygga konflikter?

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer