Utmarkshoppet. Återta makten över maten och naturbruket. Ransby 6-7 november Bildreportage och rapport

Transkript

1 Utmarkshoppet Återta makten över maten och naturbruket Ransby 6-7 november 2010 Bildreportage och rapport

2 Lennart Kjörling från Helgalunden i Stockholm som var en av arrangörerna av mötet och Bo Anders Persson från grannbyn Likenäs med hackan i handen som han föredrar framför plogen. Tidigare musiker i Träd, gräs och stenar. Maria och Johannes från Brunskog i grannkommunen Arvika aktiva i rörelsen Skydda skogen

3 Denna bildberättelse och rapport om mötet för att återta makten över maten och naturbruket är gjord för Miljöförbundet Jordens Vänner och Föreningen Aktivism. info. Text Tord Björk, foto Lennart Kjörling och Tord Björk. Åsikterna i denna rapport behöver inte delas av dessa organisationer. Utmarksmuséet där mötets förhandlingar och kulturaktiviteter hölls

4 Till mötet kom de flesta med tåg till centralorten Torsby. Sen var det ytterligare 8 mil till Ransby och Sysslebäck där mötet hölls i Norra Värmland vid Klarälven. Här har lokala krafter byggt upp en kulturby med museum där vi samlades längs den gamla pilgrimsleden till Nidarosdomen i Trondheim. Gunnar Svensson, tillsammans med Gunilla Boquist en av värdarna för mötet

5 Aktivister från de jordlösas rörelse MST i Brasilien deltog på mötet och läser här ur en diktbok på flera språk om Amazonas Amazonasfloden Träd av vatten grenar rännilar som tar sig ner Av bergets skakningar Och de sprider sig långt iväg Upplösta Himlens och jordens pilgrimsvatten Amazonernas flod, flodernas moder Ger di åt jordens små floder ur: Marcia Theophilo Amazonas för evigt... Vinterbild en skottkärra står aldrig med armarna i kors, penseln är till för att rädda föremålen undan kaos säger Shitao - men vintern gnyr, snön yr Bussen mot Valdemarsvik stannar punktligt, som månen, ungdomarna stiger av och ut i det vita mörkret, de följer rådjurens punktskrift in i tystnaden Bengt Berg ur: Värld, dikter Kultur av alla de slag var det gott om på mötet. Här läser poeten, riksdagsmannen och värden för mötet Bengt Berg sina egna dikter.

6 Lucinéia Durães do Rosário från de jordlösas rörelse i Bahia i Brasilien förklarar hur denna rörelse organiserar sig för att förändra samhället och genomdriva ekologisk odling med hjälp av skiss och tolken Lennart Kjörling. Lucinéia är 27 år och veteran i rörelsen genom att ha deltagit i jordockupationer sedan hon var tre år gammal.

7 Bonden Rune Lindström, aktiv i Frramtiden i våra händer från Västergötland kritiserar dagens jordbruk och tilltron till ständig tillväxt som lösningen på samhällsproblemen. Agronomen Andre Luiz Lazarin från de jordlösas rörelse i Parana förklarar hur man arbetar för ekologiskt jordbruk och bondekooperativ i Brasilien.

8 Uppropet som bjöd in till mötet: Återta makten över maten och naturbruket Makten över maten och produktionen på landsbygden har med förödande konsekvenser flyttats från lokala producenter till storindustrier, internationella jordbruksföretag och finanskapital. Jordbruk, skogsbruk, fiske och andra naturbruk tvingas lyda andra lagar än naturens. Konsumenter och landsbygdens folk har alltför länge och alltför passivt anpassat sig till utvecklingen. Naturresurserna och vidareförädlingen har förvandlats till brickor i ett monopolspel där mest pengar vinner. Denna utveckling måste brytas, som producenter, medmänniskor och konsumenter måste vi återta makten. Missbruket av naturen och den rådande världsordningen Allt färre aktörer bestämmer inriktning och metoder för naturbruket och vidareförädlingen. Här favoriseras stordrift och teknik utan respekt vare sig för naturen, de ekologiska kretsloppen, folkhälsan eller livskvalité. Följden blir att naturresurserna överexploateras och att den viktiga ekologiska balansen störs både globalt och lokalt. De kunskaper som finns hos de lokala producenterna om hur människan kan anpassa sig till olika naturförhållanden går förlorade. De sociala följderna blir ökade klyftor mellan dem som producerar och dem som äger kapital, mellan stad och land, mellan Nord och Syd. Jordbruk, skogsbruk och fiske Den storskaliga produktionen av livsmedel föröder naturen och slår i global skala ut bönder som bedriver familjejordbruk. Jordbrukare för den lokala marknaden och lantarbetare i Nord och Syd får allt sämre villkor medan storproducenter gynnas. Inriktningen på att gynna storskalighet fortsätter i varje led från producent till konsument. Närproduktion av livsmedel och mathantverk är en form av motstånd men har svårt att bli mer än en nisch medan den dominerande utvecklingen går i motsatt riktning. Övergången till massiva djurfabriker innebär inte bara lidande för djuren, den innebär också stora risker för smittspridning och uppkomst av nya farliga pandemier. Näringsvärdet i maten försämras och gifter inlagras i våra kroppar Inom fisket innebär den rådande modellen överfiskning i större delen av världen. Fiskar och valar dör ut eller decimeras och allt färre kan livnära sig som fiskare. Kustfisket ersätts av industrifiske med hjälp av statliga subventioner och påtryckningar i internationella förhandlingar. Samma sak har hänt inom skogsnäringen. Den hårt centraliserade skogsindustrin har tvingat till sig nästan all bondeskog och skapat ekologiskt ohållbara monokulturer. Denna modell exporterar nordiska skogsföretag nu till Afrika, Latinamerika

9 och Asien. Storföretagen har till sin hjälp nya handelsavtal och regelverk anpassade till sina behov och risker. Dagens storskaliga jord- och skogsbruk är fossilbaserat, resursintensivt och bidrar till ökade utsläpp genom ändrad markanvändning och minskad kolbindning. Miljökonsekvenserna är enorma, inte minst när det gäller klimatet. Utan en samlad motoffensiv riskerar lokalbefolkning, jordbrukarfamiljer och skogsfolk som förvaltar våra naturresurser att bli arbetslösa och hamna i städernas slum eller isoleras på en alltmer avfolkad och missgynnad landsbygd. Särskilt drabbade är urfolken. Deras rätt att förvalta den mark de brukat sedan urminnes tid tas ifrån dem samtidigt som deras möjlighet att upprätthålla sin identitet och sitt kulturarv med dess rikedom på insikter om arters nyttor och ekologisk balans förskingras. Nu kräver de allt starkare denna rätt åter. Vad vill vi istället? Vi behöver ställa om både vårt brukande av naturens förnyelsebara kretslopp och ändliga resurser och sättet att förädla och konsumera. Omställningen måste bygga på allas lika värde på landsbygden, i förorten och innerstaden i formande av den kultur som påverkar våra behov och produktion, kunskaper och arbetsvillkor. 1. De direkta producenterna måste få större makt och möjligheter att själva bestämma över naturbruket. Bönders, skogsarbetares och andra direkta producenters kunskaper måste värdesättas. De måste själva få rätten att förvalta naturresurserna och påverka ekonomiska och politiska förhållanden för naturbruket. 2. Naturbruket måste regleras för att i större utsträckning skydda naturresurserna från de stora ekonomiska intressenas missbruk. Den avreglering som gör naturen till en handelsvara och orsakar en hårdare exploatering av naturresurserna måste stoppas. 3. Storföretagens makt måste begränsas, deras monopol måste brytas. Länder måste själva få rätten att bestämma över sitt naturbruk. Kommuner och annan offentligt styrd verksamhet måste ha rätt att välja och främja god kvalité på mat och matlagning. 4. Producen- ter och konsumenter måste samverka i hela förädlingskedjan för att skydda miljön och folkhälsan. Gemenskapen och glädjen i att odla eller laga och äta mat tillsammans och samverkan mellan land och stad behövs för ett gott liv. Den internationella bonderörelsen har motsatt sig den rådande världsordningen inom naturbruket och talar i stället om matsuveränitet. Folk och länder skall ha rätt att skydda sin egen livsmedelsförsörjning, inte som nu påtvingas handelsregler och dumpade varor. På så sätt säkras tillgången till mat och försörjningen på landsbygden. Nu växer en rörelse fram i Syd och Nord. Bönder, fiskare, skogsfolk och andra naturbrukare har insett att de är offer för samma system var än på klotet de befinner sig. Detta är mycket hoppfullt, för vi kan nu äntligen hoppas på en global rörelse för att rädda klotet, miljön, naturresurserna, maten, klimatet och alla människors rätt till drägliga livsvillkor och försörjningsmöjligheter. Till denna rörelse ansluter sig nu miljörörelser, konsument och solidaritetsrörelser och alla människor som bryr sig om klotets och mänsklighetens överlevnad. Uppropet framtaget av Miljöförbundet Jordens Vänner

10 Birgitta Hansen, stadsodlare från Skarpnäck talar till mötet ovan. Nedan presenterar Birgitta Hansen till vänster och Josefine Höijher till höger stadsodlarrörelser.

11 Stadsodlare, bönder och konsumenter, förenen eder! I Malmö. Uppsala, Stockholm, Linköping och på många andra orter växer det idag fram en odlarrörelse i städerna. Aktiva från Skarpnäck och Linköping deltog på mötet och delade med sig av sina erfarenheter. Ofta kan man bygga vidare på tidigare folkrörelsrs resultat och skaffa sig lotter i koloniträdgårdar. Men till skillnad från koloniträdgårdsrörelsen satsar stadsodlarrörelsen på det kollektiva både i odlingen men också i den gemenskap som byggs upp när många äter vad man skördat tillsammans. Erfarenheten visar också för att det behövs en samverkan mellan stadsodlarrörelsen och bönder på landsbygden om man vill få fram tillräckligt med ekologiskt odlad mat. Därför är direkt samverkan mellan producenter på landsbygden och konsumenter i städerna en växande företeelse. Stadsodlaraktivisten Josefine Höijer, från Framtidsjorden som stödjer hållbar samhällsförändring i Syd berättade också om hur hennes organisation nu också tar upp matsuveränitetsfrågan i Sverige. Denna fråga drivs av Via Campesina både i Sverige och hela världen för kravet att ha rätt för ett land att kunna trygga sin egen matförsörjning Ett matuppror har också startat som samlat över namn bakom kravet på matglädje och stopp för industrimaten. Det hittar du på:

12 Återta makten över mat och naturbruk Uttalande från mötet Bryt med avfolkningen av landsbygden, avskaffa den ohälsosamma industrimaten och stoppa skövlingen av skog och jordbruksmark. Det menar ett trettiotal bönder, skogsbrukare, stadsodlare, landsbygdsbor, miljö- och solidaritetsvänner samlade på möte på Utmarksmuséet i Ransby. Det är möjligt genom en maktförändring där vidareförädling av naturbrukets produkter inom jordbruk, skogsbruk och fiske bildar kärnan i en livaktig landsbygd. Centralt för denna förändring är att konsumenter samarbetar med landsbygdens producenter med stor vikt på demokratisk organisering av olika led i förädlingen av naturbrukets produkter genom kooperativ och andra former. Ett samarbete för hälsosam och god mat mot industrimaten och de hinder som tvångsanpassning till storskalig produktion ställer och bristen på direkta distributionskanaler mellan producent och konsument skapar. En omställning som innebär krav på kommuner, landsting och riksdag att främja och genomdriva upphandlingsregler och villkor för mathanteringen där hälsosam mat är normen och inte anpassning till industrimaten. För krav på hållbara avverkningsmetoder och skogens sociala och ekologiska värden med ökad makt för arbetsskapande lokal förädlingsindustri. Ett samarbete där naturen har ett eget värde mer än det som ges av kortsiktiga vinstintressen. Vi har inspirerats av gäster från de jordlösas rörelse i Brasilien som kämpar för en samhällsförändring grundat på social rättvisa, vad som är ekonomiskt möjligt och vad som är ekologiskt lämpligt. Denna folkrörelse är ett demokratiskt föredöme

13 Deltagarna diskuterar uttalandet i storstugan på Utmarksmuséet i Ransby. som vi har mycket att lära av. Detta genom att samtidigt vara en social, kulturell och politisk kraft som både gör motstånd mot storföretagens och andra kapitalägares storskaliga modell för utvecklingen och verkar för konstruktiva lösningar för demokratisk organisering av ekonomin och utbildningen på landsbygden. Vi ser det som en uppgift att utforma en ny politik för jordbruket och skogsbruket i denna anda. Vi har också inspirerats av flera exempel på lyckad kamp och konstruktiva lösningar i Sverige. I Värmland mot kalhyggen med sociala argument för skogens värde för människan och en bondes kamp i Västergötland för att få sälja sin mark till sina grannar för att stärka byns makt mot det alltmer fjärrkontrollerade storskaliga ägandet av jordbruksmark. Stadsodling på många håll i landet för att återta makten och kunskapen om matproduktionen och finna gemenskap i att odla tillsammans. Hyggesfritt skogsbruk som ökar kvalitén i vad som produceras. Dessa hyggesfria metoder prövas nu av skogsägare i Ödenäs och de tre samebyarna Sirges, Jokkokaska och Utija, vilket i grunden förändrar skogsbrukets nuvarande två möjligheter, bilda reservat eller kalhuggning. Bönder som satsar på vidareförädling av sin kobesättning vilket mångfalt kan öka möjligheterna att skapa arbetstillfällen på landsbygden och leva ett gott liv på mindre arealer. Flera konkreta förslag har förts fram på mötet. Ändra på skattesystemet så att det som i andra europeiska länder är en många gånger högre nivå för skattebefriad inkomst vilket är en grund för att kunna främja småskaliga jordbruk och företag på landsbygden. Genomföra en reduktion av skogsbolagens ägande av mark och överföra den till lokalt förvaltarskap. Gör principerna för fäboddrift där skogen blir till betesmark till norm för jordbruket istället för djurindustrins beroende av fossila bränslen och import av foder från andra länder med arbetslöshet bland dessa länders småbrukare och lantarbetare till följd. Återskapa fiskens vandringsvägar längs våra vattendrag. Mötet har tillkommit på initiativ av Miljöförbundet Jordens Vänner med deltagare från många olika rörelser och även riksdagsledamöter från olika partier. Grunden för mötet har varit uppropet Återta makten över maten och naturbruket och viljan att samla många krafter för en rättvis omställning som främjar landsbygden och våra möjligheter att rädda klimatet. Vi uppmanar alla att underteckna uppropet Återta makten över maten och naturbruket, Matupproret och Forskaruppropet Skydda skogen. Alla som vill delta i samarbetet kan bidra till erfarenhetsutbytet och diskutera på sina orter hur arbetet för att återta makten över maten och naturbruket kan fortsätta. Vi återsamlas 17 april 2011 på den internationella bondedagen. Deltagarna på mötet Återta makten över mat och naturbruk i Ransby 5-7 november 2010

14 Hyggesfritt skogsbruk nu! Carl Gustav Lundgren från Ödenäs och MJV:s skogsutskott Vårt svenska skogsbruk har förvandlat skogen till en plantage. Levande skog finns knappast kvar längre. Det har fått tusentals människor att skriva på forskaruppropet Skydda skogen. På mötet tog vi upp hur de svenska skogsbolaget fått fritt fram att förstöra ekosystemen hemmavid och med denna erfarenhet kunnat bli aggressiva imperialister globalt inom skogsbruket tillsammans med finska företagsintressen. För att bekämpa storföretag som Stora Enso räcker det inte med att stödja folkrörelsernas kamp i Syd mot dessa nordiska bolag. Vi måste ockspå bekämpa den utarmning av naturen och landsbygden som dessa bolag tillåts bedriva på hemmaplan. Carl Gustav Lundgren från Miljöförbundet Jordens Vänner kunde ge mötet en hoppfull rapport om kampen för hyggesfritt skogsbruk. Det finns alternativ till kalhuggning som enda metod för skogsbruk. De prövas nu på olika håll i landet samtidigt som miljöorganisationer sätter press på skogcertifieringen. Om de inte går med på hyggesfritt skogsbruk kan miljöorganisationerna istället välja att stödja den tyska skogcertiferingen som förbjuder kalhuggning. Med rätt systemkritisk kombination av olika kampmetoder kan det vara möjligt att genomdriva förändringar om man samarbetar väl.

15 Skogen har ett egenvärde menade Maria Maria Vesterberg. Allt går inte att väga och mäta. Hon kunde berätta om hur det var möjligt att skydda skog genom att hävda sociala och estetiska värden. Det blir otillräckligt med att bara räkna och skydda enstaka arter. Hon menade att dessa tankar måste med i uttalandet från mötet och fick också med en del när hon inte visade hur man kan leva med och i skog. Uppropet Skydda skogen som Maria och andra aktivister driver hittar du på

16 Till vänster och nedan till höger talar Jakob Zethelius om vikten av att driva frågorna också politiskt inte minst på kommunal nivå. Thorsten Laxvik betonade istället den självständiga organiseringen särskilt av ekonomin som han i kooperativ form såg som socialistisk. Nedan till vänster talar Valter Mutt, riksdagsman från Miljöpartiet som haft ett uppdrag av dåvarande EU-parlamentarikern Carl Schlyter att undersöka hur den långsiktiga diskussionen om samhället pekar i för riktning. Hur vi förändrar - största konfliktfrågan på mötet Redan innan mötet hade frågan om hur en förändring kan ske blivit kontroversiell. Thorsten Laxvik från Ångermanland menade att ett första utkast till upprop som Miljöförbundet Jordens Vänner tagit fram om naturbrukets framtid gav bönder alltför mycket av en roll som offer. I själva verket har böndernas egen organisation manat på centraliseringen och utslagningen av jordbrukare. Han menade att Vi får aldrig antyda att människor är objekt eller offer. Vi måste förhålla oss till andra som vore de ansvariga. På det sättet framkallar vi också ansvar. Jag mår fysiskt illa av rörelser som förlägger ansvaret för sin position utanför sig själv. Samtidigt gav han en dyster bild av läget för jordbruket idag: De enda jordbruk som fortlever är de som expanderar i arealer och levererar fler och fler djurkroppar till industrin. Det är inte ovanligt att enskilda jordbrukare hos oss slår alla åkrar i tiotals byar. Ändå lever man på marginalerna. Det negativa med att underordna sig visade Thorsten på genom en jämförelse mellan Sverige och Österrike. I Sverige idag finns 60 slakterier. Hälften av dem är småskaliga. I Österrike finns småskaliga slakterier. I Tyrolen besökte jag ett jordbruk där två generationer levde på 12 hektar. Detta för att man födde upp, slaktade, förädlade och sålde de 140 grisarna i en integrerad produktion. Svenska bönder har förstört matproduktionen via sina kooperativ som transformerats till hierarkier...; ett fenomen som återkommer i många organisationer. Thorsten betonade därför betydelsen av att bygga ekonomisk demokrati för att genomföra en samhällsförändring. Påverka politiker var inte lika viktigt. Jakob från arbetsgruppen för demokrati såg det som viktigt

17 att alla kan omfattas av en förändring. Verka inom nischer är därför inte tillräckligt. Bonden Tommy Palmgren från Småland som är aktiv vänsterpartist visade på alla de möjligheter som en omställning till hållbart jordbruk kan ge. Han såg det som viktigt att det skulle finnas acceptans för de tankar som mötet gav uttryck för vilket väckte en del mothugg. Att starta med att se det som centralt att försöka vara accepterad blir lätt att från början ge upp och anpassa sig till det rådande systemet. Det kan lätt bli att en önskelista tas fram med angelägna krav men utan idé om hur dessa krav ska drivas igenom med hjälp av social kamp menade Tord Björk. Med tanke på att värden också var vänsterpartist och en riksdagsledamot kan det tyckas ha varit en het fråga att lösa. Men mötet sökte en linje som i hög grad betonade den förändring vi skapar själva genom demokratisk organisering inte minst av ekonomin och med samverkan mellan producenter och konsumenter men också vikten av motstånd mot storföretagen och politiska beslut som hindrar en rättvis omställning av samhället. Kritiken från bönder mot en förändring som i hög grad drivs av tanken på allt mer statlig kontroll är påtaglig. Visst behövs en styrning men när den går till överdrift blir den mer till tillväxt av anställda inom byråkratin och anpassning till de krav som måste ställas på ett mer riskfyllt storskaligt jordbruk, ibland utanför Sverige med helt andra problem än de som finns här. I ett brev till mötet skrev bonden Thomas Gunnarsson aktiv i Nordbruk varför han inte kunde komma. jag har inga möjlighter att medverka. Dels så måste jag tänka på mig själv och att jag jobbar så mycket för att överleva... efter trettio år som kulak i världens mest egotrippade land. sedan 1970-talet har skattelagstiftningen, tillsammans med pensionssystemet underminerat all överlevnadsmöjlighet på den svenska landsbygden.... mvh tg Det finns mycket att göra för att förbättra villkoren för bonden.

18 Deltarna på mötet, bakre raden från vänster: Carl-Gustaf Lundgren, MJV Alingsås, Mellomgården Ödenäs, Bo Anders Persson, Likenäs, Mathias Wogenius, Västerhaninge, Birgitta Hansen, Björkhagen, Stadsodlare Indianparken Skarpnäck, Jakob Zethelius, Göteborg, Roland von Malmborg, Saltsjöbaden FIVH, Susanne Gerstenberg, laholm, NOrdbruK, Thorsten Laxvik Edsele Nipakademin, Daphne Thuvesson Vassmolösa, Förbundet Sveriges Småbrukare, Maria Vesterberg Brunskog Skydda skogen, Lucinéia Durães do Rosário, Itamaraju MST Bahia Brasil, Johannes Söderqvist, Brunskog, Birgitta Hedström Miljökommittén Broddetorp och Omställning Sverige, Rune Lindström, Västerangen, Tidaholm, FIVH, BirGitta Tornerhielm Stockholm, Framtiden i våra händer (FIVH), Dag Fredriksson Häggum, MJV.

19 Främre raden från vänster: Josefine Höijer, Norrköping, Framtidsjorden, Tommy Palmgren, Berga Högsby, Andre Luiz Lazarin, MST Parana Brasil, Max da Rocha, Stockholm mm, MSTs stödgrupp Tord Björk MJV, Kristianstad, Dorte Skulason, Sollefteå, Valter Mutt, Angered, riksdagsledamot (mp), Med på mötet men ej på bild: Värdarna Gunnar Svensson, Torsby och Gröndal, författare, Bengt Berg, Torsby, poet och riksdagsman (v) och Gunilla Boquist Klarälvdalen samt Lennart Kjörling, Södermalm MSTs stödgrupp, bakom kameran.

20 Inte bara kultur utan också mat var det gott om på mötet. Här frukost i det som kallas stadshuset i Sysslebäck där förr kommunfullmäktige sammanträdde framför en fond med Klarälvsbygden Även i storstugan åt deltagrna mat och fikade. Här medan bonden Thorsten Laxvik berättar om erfarenheterna från kooperativet Norrbete och hur Norrlands inland kan bli en guldgruva genom att satsa på att ha kor på betesmarker och vidareförädling med direktdistribution till konsumenten.

21 Glasstund för brasilianska gäster vid öppna spisen.

22 Kallt ute och varmt inombords Frukosten på Ransbysätern blev en höjdpunkt. Här hade funnits 54 hus en gång i den fäboddrift som varit och enligt mötet ska bli en stomme i Sveriges matförsörjning. Nu drevs här vandrarhem och de som övernattade här fick idén att vi skulle ha söndagsfrukost häruppe dit morgonsolen nådde. Sagt och gjort. Veden höggs, kaffevattnet kokade, termosarna var fyllda och snart våra

23 magar också. Brassarna tycket det var rejält kallt. Lucinéia hade försökt köpa vantar i mångmiljonstyaden Bahia innan hon åkte men där fanns inga att få. Men med eldens hjälp och lite lån av persedlar klarade även de av kylan där upppe på fjällkanten. När vi andra slutat oroa oss för våra brasilianska vänner mådde vi riktigt bra, särskilt när vi kunde komma upp i morgonsolen längre upp i backen.

24 Bakgrund till mötet i Ransby Miljöförbundet Jordens Vänners bonde- och urfolksutskott har under en tid samarbetat med bonde- och småbrukarorganisationerna i Sverige och internationellt. Redan under 1980-talet verkade föreningen för en ekologisk omställning av jordbruk och skogsbruk, för bättre livsmedelproduktion i samverkan med livsmedelsearbetarna och distribution av ekologiska varor. I början av 1990-talet var MJV på plats med stödprojekt för mänskliga rättigheter i Eldorado do Carajas och andra platser i Amazonas. I Eldorado skedde massakern på lantarbetare 1996 som blev grunden för böndernas kampdag 17 april. Denna dag har MJV uppmärksammat sedan dess i allt närmare samverkan med de jordlösas rörelse MST. Det första decenniet på 2000-talet har inneburit en växande samverkan med bondeorganisationer som NOrdbruK och Småbrukarna samtidigt med ökat samarbete med fackföreningar och andra rörelser kritiska till privatiseringen av miljön och offentlig sektor. Internationellt har bonde-organisationen Via Campesina med sina närmare 200 miljoner medlemmar varit en samlande kraft i både den globala rättviserörelsen och iklimatarbetet. Det har kommit till utryck i samverkan kring sociala forum och toppmöten och ett allt närmare samarbete mellan Jordens Vänner internationellt och Via Campesina. Denna utveckling ledde till bildandet av MJV:s bonde och urfolksutskott. Verksamheten har

25 hittills i hög grad varit inriktad på kampen mot Stora Enso:s monokultursatsning i Brasilien i solidaritet med MST och tätt samarbete med MST:s stödgrupp i Sverige och Finland. Denna kamp har rönt framgångar. Vi har också börjat diskutera svenska jordbrukets och skogsbrukets framtid där mer makt åt de direkta producenterna och en rättvis klimatomställning stått i centrum, ett arbete som skett som en uppföljning av Europeiskt Socialt Forum i Malmö 2008 och inför och efter klimattoppmötet i Köpenhamn. För att fördjupa diskussionen om landsbygdens produktiva framtid med naturbruket som grund har MJV:s bonde- och urfolksutskott tagit initiativ till att samla krafterna för att formulera ett manifest. Detta tillsammans med krafter från olika håll i olika rörelser och partier. I anslutning till MST:s besök i Sverige under november 2010 var tanken att i Torsby ordna en arbetshelg och öppet möte för att diskutera och lansera manifestet. Under samma helg var också Vänsterpartiet i Torsby värd för MST-besöket. Finansiering av de olika delarna av mötet i Torsby skedde med medel dels från MJV och dels VIF, Vänsterns internationella forum. Birgitta Hedström och Rune Lindström - delar av Västgötadelegationen från Broddetorp och Västerängen på plats i den krypande vinterkylan på Ransbysätern. Det är på landsbygden i Västergötland det händer. Deltagare på möte med MJV:s bonde- och urfolksutskott i Häggum i Västergötland där planerna på ett manifest som blev ett upprop och ett möte i Torsby föddes.

26 Att sjunga var populärt på mötet. Här dånar Roland von Malmborgs toner med de sällan sjungna verserna om värmlandsgossen som så glad går ut att strida för kungen ut bland bergknallarna så att förbipasserande inte kan annat än att förstummat stanna och lyssna och möteskamraterna ha roligt. För den som så önskar finns allsången som sjöngs på sätern utlagd på youtube: youtube.com/watch?v=bquw1liaoka&nr=1. Där finns också sången som hyllar odlingen av vårt land framförd av Tord Björk i Sysslebäcks kommunfullmäktigesal: com/watch?v=rxyx18gwiq4&nr=1. Den som slutar med: Tusen vaknande unga viljor, verka och sjunga, och det röjs det plöjs i vårt fosterland!

27

28

29

30

31 Det fanns också pausstunder under mötet.

32 Hässja Friteatern kom och spelade sitt stycke Hässja på mötet. Det var Kristina Öjeskog, kompositör och musiker samt Mats Nolemo, skådespåelare, delar av Friteaterensemblen som gjort uppträdande i mer än 900 byar runtom i Sverige som framförde pjäsen. Plankorna och tiljorna darrade när skådespelarrösten smattrade och felorna gniddes i en storstuga som sett allt det berättelsen handlade om. Slitet på småbruken. Stadens lockelser på landsbygdens ungdom. Allt detta som var folkmajoritetens vardag bara för två eller tre generationer sedan. Friteatern håller känslorna och erfarenheterna från den tiden i hävd. En tid som gäller i stora Denna bonad av ett hölass med hässjor i bakgrunden av Anders Olsson är Sveriges mest populära. Den har sålts i 2 1/2 miljon exemplar. Som present med sig hem fick de brasilianska besökarna en sådan bonad i original från 1950-talet.

33 delar av världen fortfarande och även i vissa delar av Sverige idag. Det fysiska arbetet, tröttheten och glädjen. Närheten till arbetskamraten hästen. I byarna där Friteatern spelar stannar upplevelserna av föreställningarna kvar länge. Det var inte bättre förr. Det kunde vara tomt på ord och ont om det som behövdes. Inte bättre men mer verkligt.

34 Till folkrörelser för konstruktiva lösningar på klimatfrågan och den ekonomiska krisen Det behövs en omställning av våra samhällen grundad på social rättvisa och ekologi. Våra politiska partier har visat en grundläggande brist i att föra fram en politik för en sådan omställning i Sverige. Denna brist kom också tydligt fram under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn under danskt ordförandeskap for toppmötet och svenskt ordförandeskap för EU. Vi måste återbörda dessa viktiga demokratifrågor till politiken genom att ifrågasätta den rådande världsordningen. Vi måste kräva rätten att utforma vår egen politik som att vi och andra länder har rätt att trygga sin egen matförsörjning och verka för matsuveränitet tillsammans med den globala bonde- och miljörörelsen. Den rådande världsordningen har fört stora delar av Europa och världen ned i en långvarig allvarlig kris på många områden. Vi menar att det är viktigt att tillsammans göra motstånd mot lösningar på krisen som Alla foton på denna sida från direkt aktion vid klimattoppmötet i Köpenhamn. inte grundas i social rättvisa och ekologiskt medvetenhet. Det vi tillsammans med motståndet ser som centralt är konstruktiva lösningar som demokratiserar makten över ekonomin. På samma sätt som makten över naturbruket och ökad vidareförädling är viktig för landsbygdens framtid behövs ett program för omställning av industrin. Vi är beredda att verka för demokratisering av ekonomin inom naturbruket och därmed på landsbygden. Vi utmanar facken för både arbetare och tjänstemän att verka för demokratisering av ekonomin inom industrin och tjänstesektorn på ett sätt som leder till social rättvisa och ekologi. Ett samlat konstruktivt program för omställning av samhället kan samla både den globala klimaträttviserörelsen och den allians av olika folkrörelser som behövs för att bygga ett samhälle för alla. Vi uppmanar alla att bidra till ett sådant program för konstruktiv lösningar för rättvis omställning av samhället. Mötet Återta makten över maten och naturbruket

35 Hej! Tack för en fantastiskt fin helg i Sysslebäck. Jag glädjer mig i synnerhet åt sången "I sommarens soliga dagar" på sätern de nio minusgraderna till trots. Och naturligtvis att vi fick ihop en text där sambanden klarnade. Nipakademin har på sitt styrelsemöte idag beslutat att anta utmaningen att arrangera kommande konferens april 2011 på temat ett hållbart naturbruk (eller hur det nu kommer att lyda). Vi åtar oss alla praktiska arrangemang kring konferensen såsom t ex mat, boende, transporter, registrering mm. Vi åtar oss också att ordna med studiebesök t ex till sveriges första Kotell, några ranchdrivna kooperativ och annat som kan vara av intresse. Vi kan också ordna med några lokala kulturarrangemang och kanske en lite matmässa. Vi avser lägga konferensen i Ramsele där det finns ett litet hotell, bra konferensmöjligheter, vandrarhem, Bo på lantgård och många enskilda gästvilliga personer att bo hos. Ramsele ligger mitt emellan Östersund och Örnsköldsvik, ca 17 mil nordväst om Sundsvall. Genom byn rinner Thorsten Laxviks gård Tjärnbotten i Ramsele. Nedan Thorsten med sina kor. Faxälven som kommer från Jorm, Stora Blåvattnet och Ströms Vattudal för att några mil söderut förenas med Ångermanälven. Vi har också beslutat att aktivt delta i debatten kring själva dokumentet. Tankarna ligger helt i linje med det vi redan sysselsätter oss med. Vi utgår ifrån att Miljöförbundet Jordens vänner tar ett inbjudaransvar och att den redaktionskommittté som utsågs driver arbetet med ett kommande dokument. Vi har ett lokalt samarbete med Studiefrämjandet, Älvräddarna, Naturskyddsföreningen, Omställningsgruppen i Sollefteå, Slow Food m fl som vi avser bjuda in till den lokala arrangörsgruppen liksom våra "egna" organisationer Norrbete, Skogsvind, Rafna Gård, Rafnaslakt AB m fl. Rafnasil är det gamla namnet för Ramsele och betyder korpens sel (lugnvatten). Nipakademin finns presenterad på Ramsele.com men jag vill kort berätta att vi är en lokal utvecklingsförening som startats av personer som återställd gamla betesmarker i vårt speciella kulturlandskap som vi kallar Niplandet; sand och lerbranter ner i Ångemanälven och Faxälven. Nipakademin bildar nya föreningar, kooperativ och företag i andan hållbar utveckling. Vi har ambitionen att göra vårt område till ett centrum för uthållig utveckling och har arrangerat flera stora seminarier på temat jord och skog. Vi genomför just nu en charkcirkel för att utveckla teknikerna att konservera kött utan tillsatsämnen (torkning, rökning, saltning, fermentering och autoklavering). Vi planerar för en YH-utbildning för gröna entreprenörer med inriktning på ekologi och kooperation. Vi planerar också för ett sommarläger på temat maten, jorden, skogen och vattnet där vi blandar aktivister med forskare och andra intresserade i frågorna. Undertecknad kommer att vara kontaktperson för Nipakademin i förberedelsearbetet. Det här ska bli riktigt kul! Hälsar Thorsten Laxvik

36 Gåvor från de jordlösas rörelse MST till deltagarna med en flagga som tas emot av värden med en kram. På väg till nästa möte i Växjö och Kalmar och sedan hem till Brasilien igen.