VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010"

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS Inst biblioteks- och informationsvetenskap/ Dnr Bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 En betydelsefull händelse under året var att Högskolan i Borås beviljades forskarexamensrättigheter bland annat inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Samarbetet under tiden med ansökningsarbetet har utvecklats positivt mellan institutioner och ledning och kunskapen har ökat om varandras forskningsområden, vilket underlättar det fortsatta arbetet med att skapa goda gemensamma förutsättningar och rutiner vid Högskolan i Borås. Avtalet med Göteborgs Universitet sades upp och arbetet med att bygga en organisation och struktur vid Högskolan påbörjades. Fyra doktorander disputerade och under året har en medarbetare befordrats till professor, två till docenter samt tre till lektorer. Tre doktorander antogs till strategiskt viktiga delområden. Under året fortsatte besöken av framförallt nordiska gästforskare och studiebesök från flera länder. Institutionen arbetade vidare med internationalisering, med professionsanknytningen inom utbildningar och forskning samt med att stärka profilen inom delområden som barn- och skolbibliotek och sociala medier. Under året genomfördes en internationell bibliotekskonferens IFLA i Göteborg med två satellitmöten vid Högskolan i Borås. Institutionens totala intäkter 2010 var kkr och totala kostnader uppgick till kkr. Utfallet gav ett överskott på kkr på totalnivå. Institutionen har vid utgången av 2010 ett positivt myndighetskapital på kkr. Grundutbildningen hade ett överskott på kkr. Intäkterna var kkr och kostnaderna kkr. Av grundutbildningsanslaget på kkr omfördes drygt kkr till forskarutbildningen och för finansiering av tre doktorander. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader vilket medförde en lägre avsättning till högskole- och institutionsgemensamma kostnader. Forskningen hade ett överskott på kkr vilket främst berodde på oförbrukat anslag, kkr, till internfinansierad verksamhet. Resultatet för forskningen var snarare ett underskott på kkr. Intäkterna var kkr, varav externa intäkter kkr, och kostnaderna kkr. Stödverksamheten gav ett underskott på kkr. Eftersom personalkostnaderna i kärnverksamheten inte uppgick till budgeterat belopp uppstod en differens på stödverksamheten. UTBILDNINGSUTBUD Utveckling av nya och etablerade program och kurser Rekryteringen var god till Bibliotekarieprogrammet och webbredaktörprogrammen både på campus och distans, likaså till masterprogram och fristående kurser. Institutionens rekrytering är övervägande nationell förutom till webbredaktörprogrammet campus och vissa fristående kurser. För andra året erbjöds masterprogrammet Digitala tjänster (DT) och även mastern International Digital Library (IDL). Kurser i de tre masterprogrammen samordnas och en större översyn av de tre masterprogrammen inleddes. Planering för ett ettårigt magisterprogram i informationsstrategi och omvärldsbevakning inleddes. Kurserna i fortbildningsserier på distans, halvfart för skolbibliotekarier, barnbibliotekarier, ledarskap samt informationstjänster fortsatte att erbjudas eftersom de efterfrågats av fältet. Planeringen av en distanskurs i regional biblioteksutveckling inleddes. Hur utbildningar har utvecklats och profilerats Institutionen antog under året regler och rutiner för kursutvärdering vilket är en viktig del i kvalitetsarbetet. Bibliotekarieprogrammet har under året arbetat med att stärka progressionen i programmet, likaså har erfarenheter tillvaratagits från kandidatprogrammen Informationsspecialist och Informationsarkitekt 1

2 i valbara och fristående kurser för att stärka den vetenskapliga och pedagogiska kvalitén. Inom bibliotekarieprogrammet vidareutvecklas professionsanknytningen och alltfler studenter deltar i Mentorskapsprojektet på campus och nu även på distans. Mentorskapet och fallstudiekurser har uppskattats av såväl studenter som mottagande bibliotek liksom kopplingen till uppsatsarbetet. För att visa vår uppskattning till de bibliotek som tagit emot studenter anordnades en studiedag i kompetensplanering och kvalitetsarbete. Den första årskursen bibliotekariekandidater examinerades våren Likaså avslutade den första kullen av webbredaktörer på det tvååriga programmet sina studier. Resultatet på programmet och den avslutande projektkursen kan betraktas ur olika synvinklar. Sett till studenternas examensarbeten som producerades i den avslutande projektkursen var resultatet av utbildningen gott. Flera examensarbeten höll mycket hög klass och rönte också uppmärksamhet genom att uppdragsgivare kunde utnyttja produkterna, webbplats och trycksak, i sin reguljära verksamhet. Under höstterminen året innan startade också utbildningen i formen heltid distans. Intresset för flexibelt lärande ökar, och att ge webbredaktörprogrammet i denna form är en viktig del i detta. Påbyggnadsåret till kandidatexamen som planerades starta hösten 2010, men fick ställas in på grund av för få sökande. Från hösten 2011 erbjuds påbyggnadsår till kandidatexamen på distans istället för på campus och då finns en större bas av studenter som har gått grundutbildningen. Därmed har institutionen etablerat en utbildningsväg till webbredaktör med kandidatexamen, vilket var en viktig ambition när programmet initierades Masterprogrammet "Biblioteks- och informationsvetenskap" planerade att även kunna erbjudas på heltid distans En student examinerades i förtid på programmet. Masterprogrammet DT startade för andra året i följd. Sex kurser har getts i master under läsåret 2009/2010, alla på halvfart och distans. Tre av kurserna erbjöds även som fristående kurser, för att få ett större studentunderlag och för att göra det möjligt för yrkesverksamma som vill kompetensutveckla sig genom att läsa enstaka kurser. De flesta av kurserna gavs under 2010 för första gången. En större revidering av kurser har därför inte varit aktuellt dock gavs höstterminens kurser för den nya omgången studenter för andra gången och de har i vissa smärre avseenden reviderats utifrån erfarenheter från första omgången. Arbetet i masterprogrammet har under året främst syftat till att utveckla de kurser som gavs under 2010 och de som planerats för Pedagogiska förnyelseprojekt Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå sker till stor del på distans, likaså institutionens fristående kurser. Distanspedagogiken är därför under ständig utveckling liksom användning av ny teknik och nya verktyg. Bibliotekarieprogrammet har i högre utsträckning använt ljudfiler och videokonferenser för distansstudenternas undervisning och examination, likaså används Urkund för att kunna spåra plagiat. Webbredaktörutbildningens distansprogram arbetar kontinuerligt för att utveckla användningen av distanspedagogiska hjälpmedel för kommunikation och lärande. Ett annat exempel på lyckat pedagogisk förnyelse är den fristående distanskursen Patent, varumärke och design information som inspiration. Kursen har utvecklats i nära samarbete med Patent- och Registreringsverket och ca 75 studenter antogs till kursen. Förutom lärplattformen PingPong och dess chatt- och diskussionsfunktioner används i undervisningen på programmet Adobe Connect Pro, MSN, Skype och bloggar. Inom BHS finner vi det angeläget att högskolan strategiskt och långsiktigt utvecklar pedagogisk kompetens med anknytning till distansundervisning och flexibelt lärande. Detta kompetensutvecklingsansvar har hittills i alltför stor utsträckning legat på programnivå och på det individuella planet. Masterprogrammet DT arbetar aktivt för att bredda former och teknik för kommunikation, undervisning och examination. Redan i programmets introduktionskurs används t.ex. bloggar som en del i examinationen för att studenter tidigt ska komma i kontakt med olika typer av applikationer. I andra kurser implementeras programmets lär- och studieobjekt som integrerade delar av undervisnings- och examinationsformer. I kursen Vetenskaplig publicering används t.ex. publiceringssystemet Open Journal System (OJS), genom vilket studenterna producerar artikelmanus, granskar (peer review) varandras texter samt lägger upp en open access-tidskrift på webben där manusen publiceras som refereeartiklar. Under 2010 har också ett omfattande arbete lagts ned på att 2

3 utveckla nya och alternativa former för digitaliseringskursernas projektarbeten. Tre exempel är: egna digitaliseringsprojekt ax-till-limpa, design av plan för digitaliseringsprojekt inom en given professionsinstitution, samt nedladdning, testkörning och utvärdering av open source-program för automatisk texttolkning (OCR). Programmet arbetat även för att implementera en alternativ form för masterprogrammets examensarbete. För den student som önskar gavs möjlighet att i stället för en traditionell skrivborduppsats (masteruppsats), skapa t.ex. en teknisk applikation eller tjänst som en konkret del av det inlämnade examensarbetet, jämte en kritisk rapport som dokumenterar arbetet, förankrar det vetenskapligt och lyfter fram dess professionella och vetenskapliga relevans. Söktryck/genomströmning Institutionen uppnådde sitt utbildningsuppdrag under 2010 på 650 HST. Utfallet blev totalt 698 HST. Genomströmningen på totalnivå var 75 %, en ökning med 10 % jämfört med år För program under uppbyggnad bör inte förväntningarna på genomströmningen ställas alltför högt. Samtidigt bedrivs ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete i programmen för att bl.a. förbättra genomströmningen. Andelen fristående kurser 2010 var färre än tidigare år och där var genomströmningen 47 %. Söktrycket var överlag gott till såväl kandidatprogram som masterprogram och fristående kurser. Rekryteringen till framförallt webbredaktör heltid var mycket lyckosam och under ht 2010 antogs omkring 60 studenter till distansversionen och omkring 40 studenter till campus. Till distansversionen ansökte omkring 4-5 gånger fler sökanden än vad som kunde antas, medan ansökningssiffrorna till campusprogrammet har legat på ungefär dubbelt så många sökande som antagits. Söktrycket till den internationella mastern hösten 2010 var högst i landet sökte, varav 500 studenter var behöriga, och ca beräknas antas. Orsaken till det höga söktrycket kan vara att det var sista året före avgiftsinförandet för utomeuropeiska studenter. Masterprogrammet DT antog hösten 2010 sin andra omgång studenter, denna gång var söktrycket något lägre jämfört med 2009: 49 sökte till programmet och 25 registrerade sig. Av dessa var ett dussin kvar vid årsslutet. Liksom i den första antagsomgången har även 2010 drabbats av ett stort antal avhopp, vilket är ett allvarligt problem. Programansvariga har under 2010 följt upp varje enskild student som lämnat programmet samt kontaktat varje enskild student som uppvisat låg eller ingen aktivitet i programmet för att undersöka orsakerna till avhoppen. De allra flesta studenter uppger att de har svårt att kombinera studier med heltidsarbete och familj. I något fall gällde det också att en student hindrats av att a-kassan inte tillät studier vid arbetslöshet. Flera av studenterna har upplevt att arbetssituationen på deras arbetsplats under vissa perioder har var sådan att de haft svårt att följa delar av kurser och exempelvis närvara vid viktiga fysiska kurssammankomster i Borås. Flexibiliteten har därför utökats i studenternas studietakt, bl.a. genom flera inlämningstillfällen under läsåret, genom fler onlinealternativ för missat innehåll i de fysiska träffarna, genom att uppgifter kan kompletteras över sommaren samt genom möjlighet för studenter att växla mellan de två årens kursantagningstillfällen. Studenters anställningsbarhet Institutionens utbildningar har en rad olika professionsinslag som bidrar till att stärka studenternas anställningsbarhet. Mentorskapsprojektet har vidareutvecklats liksom fallstudiekursen med praktikanknuten uppsats i Bibliotekarieprogrammet, likaså genom expertnätverket Legio Orbis i Webbredaktörprogrammet. Även masterprogrammen har praktikanknutna projektuppgifter och ett stort antal gästlärare från praktiken. De olika professionsinslagen i utbildningarna ökar kontakten mellan studenterna och presumtiva arbetsplatser vilket ökar studenternas anställningsbarhet. Breddad rekrytering och internationell rekrytering Bibliotekarieprogrammet, webbredaktör distans och de två svenska masterprogrammen rekryterar studenter nationellt. Genom webbredaktörprogrammets campusdel har en ökad regional rekrytering skett och studenterna här är generellt något yngre. Under 2010 var antalet utresande studenter endast fem stycken varav en genomförde Erasmusstudier, två genomförde MFS fältstudier, en genomförde Erasmuspraktik på Philips i Nederländerna, samt en student genomförde praktik på EUI Library i 3

4 Italien. Antalet utresande studenter har minskat jämfört med tidigare år. En anledning till minskningen är att utbildningen anpassats enligt Bologna-modellen (från 2-årig till 3-årig där möjligheten till utlandsstudier ligger senare i utbildningen). Dessutom var antalet studenter något lägre i den kull som var aktuell för utbytesstudier Antalet inresande utbytesstudenter var 12 stycken. 11 av dem kom via Erasmus och en via Nordplus. En av institutionens medarbetare har under året varit i Polen på fortbildning via Erasmus personalutbyte. Två av institutionens lärare har varit gästlärare i Estland respektive Litauen via Erasmus lärarutbyte. Dessutom har en gästlärare från Spanien besökt institutionen inom ramen för Erasmus lärarutbyte. Institutionen har även tagit emot fyra personer inom Erasmus Mundus EuroAsia projektet. De kom från Laos, Vietnam och Kambodja för att studera distansundervisning och kvalitetsarbete. Institutionen har tagit emot flera gästlärare under året framförallt från Norden: Nils Pharo från Högskolan i Oslo, Nanna Kann-Christensen från Det Informationsvidenskabelige Akademi i Köpenhamn och Sanna Talja från University of Tampere. Även IFLA:s president Ellen Tise besökte rektor och institutionen våren 2010 inför IFLA-konferensen i Göteborg i augusti. Några kurser i masterprogrammet DT ges gemensamt med institutionens internationella masterprogram IDL. Detta ger studenterna i programmet DTJ en möjlighet att samläsa med studenter från andra program och andra länder, där deltagarna ofta är bibliotekarier från länder i och utanför Europa. Vi ser detta som en möjlighet för studenterna att skaffa sig en internationell utblick genom personliga kontakter. Under året har även en valbar kurs tagits fram om att strukturera och förmedla stora datamängder av lektor Nils Pharo, som bl.a. är en av de ansvariga för Erasmus Mundusmasterprogrammet DILL International Master in Digital Library Learning som erbjuds av Høgskolen i Oslo och universiteten i Tallin, Estland respektive Parma, Italien. Under oktober 2010 genomfördes ett forsknings- och undervisningsutbyte med the Department of Library and Information Science at the University of Zadar, Kroatien. Utbytet inkluderade forskningsseminarier, föreläsningar för masterstudenter och doktorander samt planeringsmöte med institutionsledningen inför fortsatt samarbete. Från BHS medverkade Mats Dahlström och Alen Doracic. Besöket möjliggör också fortsatta kontakter med en av de ansvariga för masterprogrammet, professor Tatjana Aparac-Jelušić, som tidigare besökt Borås och föreläst. Ett samarbetsavtal har utarbetats mellan Zadar och Borås och omfattar utbyte av undervisning och forskning i första hand inom de digitala områden som är av särskild relevans för DT-programmet. Prefekten deltog i september i högskolans besök vid Havanna University för att inleda samarbete kring utbildning och forskning, samt vid DILL-konferens vid Parma University. Under 2010 har institutionen haft fortsatt koordineringsansvar för ett Nordplusnätverk för biblioteksskolor i Norden och Baltikum. Koordineringsansvar innebar samordning av ansökningar till Nordiska ministerrådet, kontakter med partners inom nätverket, administration av projektmedel etc. Nordplusnätverket hade ett nätverksmöte i Göteborg i juni där dess fortsatta samarbete diskuterades. Högskolan i Oslo anordnade under 2010 en lärar- och forskarkonferens på temat LIS in the 21 st Century: Challenges for Research and Teaching där g sju stycken lärare/forskare från BHS deltog. Institutionen har under året tecknat avtal med två universitet i Australien; Queensland University of Technology (QUT) samt Charles Sturt University (CSU). Med QUT fokuseras samarbetet inledningsvis på lärar-, forskar- och doktorandutbyte. Förhoppningen är att även studentutbyte ska bli möjligt inom en snar framtid. Med CSU planeras en videokonferens i början av 2011 där samarbetsmöjligheterna ska diskuteras vidare. Under året har institutionen varit värd för två internationella satellitkonferenser i samband med IFLA Gothenburg Temat för satellitmötena var; Cooperation and Collaboration in Teaching and Research: Trends in Library and Information Studies Education, samt The Global Librarian Network. Personal vid institutionen har under 2010 sammanlagt arbetat/föreläst/deltagit i följande internationella sammanhang: en examination (avhandling), tio forskningskonferenser, två fortbildningsmöten, elva kommittéer (panel, styrelse, nämnd), fyra lärarutbyten, 22 presentationer (föreläsningar, konferenser), 20 projekt/nätverk, 23 reviewer, samt tre utbytesplaneringar. Institutionen har även påbörjat planeringen av en internationell workshop inom sociala medier som ska äga rum november

5 PROFESSION BHS höll, tillsammans med Borås stadsbibliotek, för tionde året i följd konferensen Mötesplats inför framtiden och antalet deltagare ökade jämfört med året innan. Diskussioner inleddes med att involvera även en regional och en nationell part i nästa års konferensplanering. I maj anordnades en konferens i samarbete med Borås Stad kring Sociala medier. Konferensen var främst riktad till politiker och personal vid högskolan. I september hade BHS en monter och tre välbesökta seminarier vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Ett seminarium handlade om sociala medier och ett om barnbiblioteksforskning. I samarbete med Västra Götaland hölls även ett tredje seminarium kring skönlitteratur. Det elektroniska nyhetsbladet BHS-Nytt kom ut för andra året och får alltfler prenumeranter. Intresset för våra utbildningar och kurser liksom för B&I-forskning ökar årligen. Professionsanknytning av utbildningarna och utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment Professionsanknytning av grundutbildningarna fortsätter genom olika inslag som mentorskap, expertsupport, gästföreläsare, studiebesök, projektarbeten och portfolio. Mentorskapsprojektet i Bibliotekarieprogrammet har utvecklats väl och får alltmer respons från såväl studenter som yrkesverksamma. Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå har utvecklats i nära samarbete med olika professionsföreträdare. Webbredaktörprogrammet vinnlägger sig om att få professionsanknytning på programmets kurser genom att bjuda in verksamma på fältet som gästföreläsare och gästlärare. Under 2010 har gästföreläsare som Daniel Kjellsson från Aller Internet medverkat. Han är även initiativtagare till Sveriges Webbredaktörer. Programmet har haft gästlärare på flera kurser som Helena Jansson, grafisk designer och Pia Matzon, journalist och webbredaktör. Institutionsstyrelsens och utbildningsrådets externa ledamöter har under året varit engagerade och lämnat många relevanta synpunkter när det gäller fortsatt utveckling av professionsrelevansen i utbildningar och kurser. Frågan om BHS behöver flera utbildningsråd diskuteras. Inför höstens kurs i master DT projektledningskurs har diskussioner och erfarenhetsutbyten skett mellan kursansvariga och representant från Stadsbiblioteket i Göteborg vars projektledning har gett kursansvariga flera exempel på projekt inom kultur- och informationssektorerna. Samarbetet har även skett med BLR (Bibliotek och läranderesurser) vid HB och med Göteborgs universitetsbibliotek i den valbara kursen Vetenskaplig publicering, där representanter deltog i planering av och undervisning på kursen samt med system. Inför kursen Verksamhetsförlagda projekt har man vid Kungliga Biblioteket (KB) identifierat lämpliga pilotundersökningar som ligger till grund för vetenskaplig analys på masternivå. Flera möten hölls mellan KB och kursansvarig för två valbara kurser inom digitalisering som ges våren 11. Samarbetet har bl.a. resulterat i att KB deltar i såväl planering som drift av kurserna. En tvådagars workshop hölls i Borås för studenterna med temat digitalisering, urval och bevarande. Under året har också programmet knutit till sig experter från Karolinska Institutets bibliotek och från universitetet i Lund för undervisningsinsatser i digitalisering och textfångst. Gästföreläsare har rekryterats från de programrelevanta professionsfälten, t.ex. Pelle Snickars (forskningschef KB), Jonas Gilbert (Chalmers bibliotek) samt Katarina Olivemark (en av bloggsveriges största aktörer). Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet 2010 Institutionen utvecklar alltmer samarbetet med olika partners. Under året har samarbetet främst stärkts med den regionala nivån och den nationella nivån. Programansvariga för de olika programmen har satsat alltmer på medveten marknadsföring. Inför antagningsomgången våren 2011 marknadsförs utbildningarna bl.a. genom annonser i fackpress och via olika nätinsatser. Vi har även arbetat med sökoptimering, t ex handlar Master DTs webbplats om programmets målgrupper och om framtida karriärvägar för studenter, arbetsgivare och andra intresserade samlas. Webbplatsen presenterar även intervjuer med potentiella arbetsgivare och personer som arbetar med tjänster där DT-programmet kan 5

6 ge relevant kompetens. Programmets blogg (http://digitalatjanster.blogspot.com) har under 2010 även inkluderat studentskrivna inlägg. Utbildningen har också marknadsförts på e-postlistor inom professionsområdena. Masterprogrammet har vidare presenterats i olika sammanhang och för olika målgrupper under 2010: för studenter och forskare vid Institutionen för arkivvetenskap, Mittuniversitetet Härnösand och vid Linnéuniversitetet, vid Svensk biblioteksförening forskardag för professionen i Stockholm, för bibliotekarier och forskare vid Helsingfors universitet samt för Svensk Förening för Informationsspecialister i Norrköping. Dessutom har programansvariga utvecklat idéer om programmet i ett forskningspaper ( Sustainable LIS Education in a Glocal World ) som presenterades vid IFLA-kongressen i Göteborg. En student i masterprogrammet presenterade ett paper vid Mötesplatskonferensen i Borås utifrån en studie studenten gjort under en kurs på DT-programmet. Forskningens samhällsrelevans och professionsanknytning följer av att den genomgående handlar om förutsättningar för och metoder som underlättar att få tillgång till, ordna, lagra, söka och återvinna information som allt oftare är digital form. Detta är centralt i dagens samhälle för såväl individer som organisationer och företag, i skolan, i forskningsarbete, i företag osv. Detta kräver samverkan med andra ämnen och verksamheter. Under året har flera möten skett med deltagare från institutionen för pedagogik där kopplingarna till informationssökning och lärande och planerad utbyggnad av skolbiblioteken är centralt, men också relationen information/omvärldsbevakning och organisationer av gemensamt intresse. I andra projekt sker samverkan med Västra Götalandsregionen där en gemensam seminarieserie planerades. Ett pågående forskningsprojekt i samarbete med ett företag som utvecklar sökmotorer (Findwise) har lett till diskussioner om en professionsdoktorand kan kopplas till företaget. Samarbete med Biblioteksföreningen, med KB och med bibliotek i olika kommuner och verksamheter vidareutvecklas, liksom det etablerade samarbetet med Linnécentret LinCs vid Göteborgs universitet. Institutionen har noterat ett stigande intresse för forskningssamarbete från olika bibliotek. Ytterligare ett sådant projekt avslutades under året och efterfrågan från professionen ökar alltmer på exempelvis uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Utveckling av generella kompetenser enligt Forsknings-o utbildningsstrategin Institutionen har under året fortsatt arbetat med att kvalitetssäkra de nya kandidat- och masterprogrammen. När det gäller generella kompetenser är informationskompetens och kommunikation viktigast i utbildningarna, likaså är internationalisering och professionsanknytning viktiga delar av institutionens fortsatta utvecklingsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Institutionen har under året fastställt särskilda styrdokument kring rutiner och riktlinjer för kursutvärdering. Det systematiska kvalitetsarbetet för forskarutbildningen har dokumenterats och vidareförts till högskolans arbete med organisation och styrning av de nya forskarutbildningarna. Kvalitetsarbetets dimensioner och rutiner för kvalitetssäkring är väl dokumenterade och rör alla nivåer av forskning och utbildning. Modellen fokuserar på pedagogisk, strukturell och vetenskaplig kvalitet samt professionsanknytning och tillämpas kontinuerligt. Utbildningarnas forskningsanknytning underlättas genom ett nära samband mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning och en sammanhängande miljö för detta, vilket har lett till att ett nytt magisterprogram som knyter an till forskning om information management och kommunikation har utvecklats. Efter några års erfarenhet av nya utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå har en ingående översyn av dessa inletts där frågor om progression och forskningsanknytning är viktiga delar. För utbildningar inte minst på avancerad nivå och på forskarnivå, är forskningsanknytning central. Under året planerades nya doktorandkurser baserad på aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap respektive kulturpolitik. Lärargrupperna i programmen har under året diskuterat kvalitet i utbildningen och hur denna kan följas upp. Diskussionen har förts utifrån institutionens kvalitetsmodell som baseras på Pedagogisk kvalitet, Vetenskaplig kvalitet, Professionsrelevans och kvalitet i Strukturellt stöd. Arbetet med att integrera den professionella praktiken i utbildningen har fortsatt under året i nära samarbete med professionen. 6

7 Hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling i utbildning och forskning i vid bemärkelse har fortsatt under året. Att institutionen till så stor del rekryterar nationellt och att utbildningar till största delen sker via olika distansformer och med relativt få träffar på plats har en god miljöpåverkan. Även forskningskonferenser har genomförts och planeras via nätet. Vi genomförde ett forskningsseminarium kring hållbar utveckling den 8 februari där doktorand Jonas Söderholm, professor Jan Nolin och professor Lars Höglund presenterade HUT och Jonas sitt avhandlingsarbete. Vi genomförde också en egen rättvisemärkt fika och var med och tävlade i Universitetsutmaningen. Vi har beslutat att momentet hållbar utveckling ska ingå i institutionens gemensamma planeringsdagar och att ett forskningsseminarium årligen härefter ska ägnas till denna fråga. Personaldagarna nästa år ska ske i Borås. Det planerade gemensamma personalutrymmet ger bättre möjligheter att källsortera och kompostera än de nuvarande har. STUDENTINFLYTANDE Utbildningarnas programansvarigas roll har under året förtydligats när det gäller kontinuerlig kontakt och dialog med studenterna i respektive program, bl a kring uppföljning och utvärdering av utbildningar, kurser och andra moment som rör professionsanknytningen. Regelbunden kontakt via Ping-Pong och andra verktyg med studenterna är prioriterad eftersom många utbildningar och kurser sker på distans. DT-masterns externa samarbetspartners och programmets studenter har haft gemensamma idédiskussioner om programmets utbud och upplägg.förutom deltagande i Institutionsstyrelsen, Utbildningsrådet och Lokal ArbetsmiljöKommitté har studentrepresentanter månatliga samtal med prefekten. Via dessa kanaler återkopplas studenternas synpunkter och frågor till berörda. Under året, har på initiativ av studenterna, arbete inletts så att studenterna blir mer delaktiga i institutionens utåtriktade arbete och marknadsföring som vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och vid den årliga Mötesplatskonferensen. FORSKNING Forskning och utbildning på forskarnivå 2010 En viktig händelse under året var att Högskolan i Borås erhöll examensrätt inom området biblioteksoch informationsvetenskap i den första sökomgången. Implementeringen av den nya forskarutbildningen har varit i fokus under hösten BHS dokumenterade rutiner och kvalitetsdokument har kommit till användning och kompletterats. Rekryteringen av professionsdoktorander med anknytning till institutionens profilområden och strategiska forskningssatsningar fortsätter, liksom arbetet med att rekrytera internationella doktorander. En satsning på området sociala media med koppling till befintlig forskning förbereddes under året. De forskningsprojekt som bedrivs inom området rör bland annat digitalisering, kunskapsorganisation och information retrieval, information literacy, bibliotekens roll och utveckling, barn och ungdomars läsning och informationsvanor, information management/ knowledge management. En ansökan beviljades från Vetenskapsrådet rörande ungdoms läsning.samverkan med professionen har under året präglats dels av ett ökande antal kontakter såväl avseende profession som akademi. Som nationellt ledande får institutionen många förfrågningar från utlandet och internationella besök som vill ta del av verksamheten. Forskningen inom EU-projektet Shaman, liksom forskning inom Vetenskapsrådets Linnécenter LinCS fortsätter och har lett till externa anslag, men också till flera nya forskningsansökningar. Under 2010 antogs fyra nya doktorander med inriktning på bibliotek, kulturpolitik och bibliometri samt, i samarbete med Kungl biblioteket, en professionsdoktorand med inriktning digitalisering. Under året skedde fyra disputationer: Jane Kawalya, Marisa Ponti, Bertil Jansson och Nasrine Olson. Under våren inleddes två postdoc-arbeten av Jenny Johannisson och Helena Francke. Ett internationellt utbyte har skett med Queensland University of Technology och BHS har fått en förfrågan om medverkan i ett internationellt konsortium som planerar en internationell forskarskola. Detta skulle komplettera det redan etablerade nordisk-baltiska samarbetet kring forskarutbildning. 7

8 Vetenskaplig publicering och förmedling av forskningsresultat Den vetenskapliga publiceringen i internationella refereetidskrifter prioriteras och den andelen publikationer har ökat. Dock har antalet publikationer inte ökat, vilket sammanhänger med naturliga variationer där flera forskningsprojekt har varit i datainsamlingsfasen och med periodvis extra hög arbetsbelastning för institutionens forskare eftersom utbildning, administration och forskningsansökningar konkurrerar med den tidsåtgång som vetenskaplig publicering kräver. Institutionens tidskrifter finns numera tillgängliga på nätet som Open-Access tidskrifter. Institutionen arbetar tillsammans med BLR på en publiceringspolicy för att underlätta publicering och tillgång till forskningsresultat. Här ingår också en analys av egna publiceringsmönster och tidskrifternas impact. Bilaga RISKER Utbildning och rekrytering När det gäller utbildning är riskerna främst två; för lågt söktryck, vilket hänger samman med alltför många konkurrerande utbildningar och delvis låg genomströmning. Den låga genomströmningen beror framförallt på att institutionen har många distans- och deltidsstudenter. En annan orsak till lägre genomströmning är att fler studenter på grundnivå är mer studieovana. Att utbildningar finns på fem orter inom B& I och ABM (arkiv, bibliotek museum) innebär lägre söktryck eftersom vi delvis konkurrerar om samma studenter. Snart minskar årskullarna av tänkbara sökande studenter vilket kommer att öka konkurrensen ytterligare och föranleder att vi behöver både bredda och satsa på nya utbildningar och kurser. Ett exempel är den nya ettåriga magistern i informationsstrategi och kommunikation. En annan pågående åtgärd i sammanhanget är översyn av kandidat- och masterprogrammen för att de ska omfatta flera spår, stärka progressionen och utformas för olika målgrupper, så att även bibliotekariekandidater har en avpassad masterutbildning. Att vidareutveckla distanspedagogik och flexibelt lärande är ett ytterligare led i att öka genomströmning och även rekryteringen. Intresset av fortbildning hos yrkesverksamma ökar alltmer inte minst när det gäller uppdragsutbildning. Likaså att ha ett varierat flexibelt utbud av kurser och program på olika nivåer som samordnas så att kurser är öppna både för yrkesverksamma och studenter. En annan strategi är utökat samarbete med lärare vid andra institutioner. Genom ett mer målinriktat internationellt samarbete kan fler studenter rekryteras framförallt på master och forskarnivå. Forskning Liksom föregående år kan vi konstatera tre huvudrisker inom forskningsområdet. En risk rör svårigheten att erhålla externa forskningsmedel vilket försvårar en långsiktig strategisk planering. Forskningsansökningar tillsammans med interna och/eller externa institutioner som partners förordas därför i högre utsträckning. En annan risk är strukturell och sammanhänger med ett pågående generationsskifte med brist på seniora forskare i hela Norden. Detta innebär vissa svårigheter att rekrytera och ibland även behålla professorer, docenter och disputerade inom området. Kompetensoch befordringsinsatser är en viktig väg att säkra framtida kompetens, likaså att kontinuerligt anta nya doktorander. Andra insatser är att vidareutveckla samarbetet internt och externt med andra forskare, konferensdeltagande, seminarie- och konferensaktiviteter liksom nätverkande av såväl seniora forskare som doktorander, samt att systematiskt använda redan etablerade kontaktnät för lärar- och forskarutbyte. Institutionen arbetar med forskningens professionsrelevans, men det är samtidigt lika nödvändigt att följa internationella forskningstrender för att kunna fortsätta att vara nationellt ledande och för att ytterligare stärka institutionens starka internationella ställning. En tredje risk rör möjligheterna att uppnå en tillräcklig volym av doktorander har problem lösts på ett bra sätt, men långsiktigt är frågan aktuell då examinationsfrekvensen ökat och tillgången på externa doktorandmedel är begränsad. Fortsatta insatser för att kunna rekrytera professionsdoktorander och internationella doktorander är viktigt, samtidigt är det nödvändigt med en intern basresurs som säkrar ett minimiantal doktorander, eftersom det är svårt att erhålla externa forskningsmedel till doktorander. Utveckling av forskarskolor regionalt, nationellt och i Europa är också en viktig väg som institutionen fortsätter att bearbeta, vilket kan bidra till att säkra fortsatt rekrytering av såväl doktorander som seniora forskare. 8

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT

Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Högskolan i Borås Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Sektionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bhs Sektionen för lärarutbildningar Sektionen för förskollärarutbildningar Sektionen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen för biblioteks- och informationsvetenskap/bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2009 Den ekonomiska krisen innebär ökat söktryck på utbildningar på såväl grund- som

Läs mer

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap. BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Jana Hejzlar 08-563 088 19 jana.hejzlar@uka.se 2016-05-02 42-402-15 Högskolan i Gävle Rektor Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 1 (8) Tid: Kl 10.15-15.55 med avbrott för lunch kl 12.30-13.15 Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 Närvarande ledamöter: Carlsson, Pontus 1-del av 13 Dahlström, Mats Forsgren, Emma Herder, Mats

Läs mer

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen

Dnr 2015/4. Verksamhetsplan Institutionen för nordiska språk. Fastställd av institutionsstyrelsen Dnr 2015/4 Verksamhetsplan 2015 Institutionen för nordiska språk Fastställd av institutionsstyrelsen 2015-02-25 Innehållsförteckning Bakgrund och förutsättningar 3 Utbildning på grundnivå och avancerad

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016.

Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. dnr 1001-14 Birgitta Påhlsson Högskolegemensam handlingsplan för hållbar utveckling 2015-2016. Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling och avser aktiviteter

Läs mer

Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU

Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU 1(5) Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU Bakgrund SUV fattade i maj 2015 beslut om att tillsätta

Läs mer

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj 2014 1.Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Lunds universitet Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Medicinska fakulteten 02-01 Kristina Hansson och Boel Heister Trygg Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Sakområde

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1503 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2014/15 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2014/15 I korta drag

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Bedömning av arbetsprestationer

Bedömning av arbetsprestationer 2014-10-30 Bedömning av arbetsprestationer Lönekriterier som grund för lönesamtalet Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och hur hon eller han kan påverka sin lön. Inför en lönerevision

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning

Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Lunds universitet Medicinska fakulteten Masterprogrammet i audiologi/logopedi Kvalitetsarbete Uppföljning fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning 11-08 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik Konstfack Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Lisa Jämtsved Lundmark 08-563 088 03 lisa.jamtsved.lundmark@hsv.se

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng Nordic Master s Programme in Education with orientation towards Action Research, 120

Läs mer

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016

BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 BHS - handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016 Uppdaterat 2013-10-21 Detta underlag är baserat på de högskolegemensamma målen för hållbar utveckling 2014-2016 (dnr 555-13) samt institutionens verksamhetsplan

Läs mer

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop

Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop Seminariets upplägg Information om UHR och våra program Erasmus+ Frågor och svar om programmen Erasmus Student Network (ESN) presentation& workshop 2014 05 26 Carola Barhammar& Karin Andrén 1 2014 05 19

Läs mer

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03

Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

Campus Värnamo 2015. Bakgrund

Campus Värnamo 2015. Bakgrund Datum 2011-01-27 Dnr 2010.192 Kommunledningskontoret Campus Värnamo Kommunstyrelsen Campus Värnamo 2015 Bakgrund Campus Värnamo startade sin verksamhet höstterminen 2007. Hösten 2006 och våren 2007 var

Läs mer

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015

Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017.

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för 2015-2017. HB Akademin för Bibliotek, information, pedagogik och IT Fastställd av akademichef 2015-06-10 Dnr 286-15 1 (8) Lokal handlingsplan för hållbar utveckling på Akademi A3, 2015-16 Högskolan i Borås arbetar

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009

Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fråga Biblioteket -- Handlingsplan 2009 Fokus för år 2009 Fråga biblioteket kommer under 2009 att fokusera på kvalitet och samverkan. Vi vill uppnå en högre kvalitet i referenstjänsten. Vi vill också utveckla

Läs mer

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020

Fakulteten för teknik. Strategi 2015 2020 Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi

Läs mer

Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete 2011/2012

Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete 2011/2012 Lunds universitet -02-01 Medicinska fakulteten Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning Boel Heister Trygg Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete /2012 Sakområde Fokus Mål Strategi Tid Ansvar

Läs mer

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program

Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program Handlingsplan fo r internationalisering pa Folkha lsovetenskapligt program 2012-03-02 1 1. Inledning Svenska lärosäten ska enligt regeringens direktiv bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte

Läs mer

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen

Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad Utvärderingsavdelningen Ann-Britt Gabrielsson BESLUT 2004-03-02 Reg.nr 641-3907-02 Ansökan om examensrätt för specialpedagogexamen Högskolan Kristianstad ges rätt att utfärda specialpedagogexamen.

Läs mer

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2015. Helena Francke & Gustaf Nelhans, kursansvariga

Kursrapport. Utvärdering av kursen Vetenskaplig publicering, 7,5 hp, HT2015. Helena Francke & Gustaf Nelhans, kursansvariga HÖGSKOLAN I BORÅS SEKTIONEN FÖR BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP Masterprogram Biblioteks- och informationsvetenskap, distansutbildning (ÖTVP13) Fristående kurs (ÖVPFR3) Kursrapport Utvärdering av

Läs mer

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24

Dnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24 Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng. Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Dnr: 156/2004-51 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Study Programme, 210 ECTS Credits Ansvarig institution Institutionen

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education Credits Dnr: 999/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Business Process and Supply Chain Management, 60 Higher Education

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng

Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 Dnr 2.1.2-1233/10 Socionomprogrammet, 210 högskolepoäng Social Work Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden för humaniora, samhälls- och

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Nationalekonomi Fastställt datum 2013-01-31 Fakultetsstyrelsen Ekonomihögskolan Dnr FAK 2011/629 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU

Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU Verksamhetsplan för Nämnden för lärarutbildning 2016 NLU 2016-02-04 Dnr: ST 2015/210-1.1 A. Kompetensförsörjning I. Rekryteringsstöd vetenskapligt kompetenta lärare i undervisningen Målsättning: NLU ska

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Svenskt Vatten Utveckling

Svenskt Vatten Utveckling Svenskt Vatten Utveckling Syfte med seminariet: Att diskutera forskningsutbytet mellan akademin och företag. Vilka samarbeten har fungerat bra och vilka samarbeten har fungerat sämre? Vilka lärdomar kan

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Digitala tjänster kultur, information & kommunikation

Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Helena Francke Helena Francke är universitetsadjunkt i biblioteksoch informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och disputerade våren 2008 på avhandlingen

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011

UMEÅ UNIVERSITET. Institutionen för medicinsk biovetenskap. Verksamhetsberättelse 2011 UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för medicinsk biovetenskap Verksamhetsberättelse 2011 I enlighet med direktiv från universitetsledningen följer verksamhetsberättelsen till stor del samma struktur som verksamhetsplanen.

Läs mer

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET

ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015

Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 HÖGSKOLAN I BORÅS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 1 (7) Kommunikation Annie Andréasson 2016-02-18 Förvaltningschef Verksamhetsberättelse Kommunikation 2015 1. Uppdrag/Ansvarsområden På Kommunikation jobbar alla

Läs mer

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h

Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Cecilia Gärdén 2015-11-27 Jenny Lindberg Kursrapport 32IVP1 H15-1 Verksamhetsförlagt projektarbete, 7,5 hp BMBD114h Om kursen Kursen har pågått på masternivå, distans, period 1 och 2 ht 2015, mellan 31

Läs mer

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp

Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Internationellt masterprogram i ekoteknik och hållbar utveckling, 120 hp International Master's Programme in Ecotechnology and Sustainable Development, 120 higher education credits

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: delvis (internationella föreläsare och masterclasslärare undervisar på engelska)

Programmet genomförs helt/delvis/ej på engelska: delvis (internationella föreläsare och masterclasslärare undervisar på engelska) 1 Basfakta om programmet Programmets namn: Konstnärligt kandidatprogram i musik, inriktning kyrkomusik Ansvarig programledare/studierektor: Maria Bania Omfattning: 180 hp Nivå): Grundläggande nivå Examensbenämning:

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya utbildningsprogram RIKTLINJER Diarienummer: 40-388/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Grundutbildningsnämnden Riktlinjer för kvalitetssäkring

Läs mer

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244

BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Malmö högskola / Gemensam förvaltning Jonas Alwall Arbetsgruppen för studentinflytandepolicy vid Malmö högskola 1(9) BESLUT 2009-03-26 Dnr Mahr 50-2009/244 Studentinflytandepolicy för Malmö högskola Inledning

Läs mer

Handlingsplan för arbete med hållbar utveckling

Handlingsplan för arbete med hållbar utveckling Handlingsplan för arbete med hållbar utveckling 2011 Miljöaspekt: Tjänsteresor Högskolan i Borås ska minska utsläppen av fossilt koldioxid från resor i tjänsten, räknat per årsarbetskraft. Skapa möjligheter

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

TANDLÄKARPROGRAMMET VID SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET

TANDLÄKARPROGRAMMET VID SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT FRÅN AUDITGRUPP BLUE11 BETTER LEARNING in UNIVERSITY EDUCATION FÖR TANDLÄKARPROGRAMMET VID SAHLGRENSKA AKADEMIN, GÖTEBORGS UNIVERSITET BEDÖMARGRUPP Stein Björkman Lena Hulthén Carl-Henrik Bratt

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan

Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Ji Stockholms läns landsting Ankom Stockholms läns landsting 2011-09- 2 0 DnrV2011-0599 Doss 16 Avtal om samverkan mellan Stockholms läns landsting och Kungliga Tekniska högskolan Stockholms läns landsting

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete 2011/2012 - uppföljning september 2011

Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete 2011/2012 - uppföljning september 2011 Lunds universitet Medicinska fakulteten Fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning -02-01 Audiologiutbildningen - Kvalitetsarbete /2012 - uppföljning september Sakområde Fokus Mål Strategi Tid

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

Riktlinjer för anställda

Riktlinjer för anställda Riktlinjer för anställda Följande riktlinjer och villkor gäller för anställda vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. Riktlinjerna kompletterar de regler som gäller vid Göteborgs universitet

Läs mer

Mall 2 för utvecklingssamtal. 2013-09-19 Personalavdelningen

Mall 2 för utvecklingssamtal. 2013-09-19 Personalavdelningen Mall 2 för utvecklingssamtal 2013-09-19 Personalavdelningen Utvecklingssamtal 1 Vid Linnéuniversitetet genomförs utvecklingssamtal årligen. Inför utvecklingssamtalet ska både chef och medarbetare i god

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid

Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-150-13 Rektor Uppföljning av kandidatexamen i informatik vid Beslut Universitetskanslersämbetet ger

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD Institutionen för vårdvetenskap UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKPROGRAM I PALLIATIV VÅRD 60 HÖGSKOLEPOÄNG Utbildningsplan för specialistsjuksköterskeprogram i palliativ vård Postgraduate Diploma

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis

Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Utbildningsplan Master-/magisterprogram i Policyanalys 120/60 Högskolepoäng Master Programme in Policy Analysis Mål Masterprogrammet i policyanalys fokuserar hur offentlig politik formas, implementeras

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Miljövetenskap Fastställt datum 2012-05-09 Fakultetsnämnd FNT Dnr FAK 2012/157 Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning samt de lokala regler för utbildning på forskarnivå

Läs mer

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda:

Licentiatexamen För licentiatexamen ska följande mål vara uppfyllda: Fastställd datum 2012-05-03 Dnr FAK 2012/128 Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Utbildning på forskarnivå vid Linnéuniversitetet regleras i Högskolelag och Högskoleförordning

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430. Paragrafer: 1-12

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430. Paragrafer: 1-12 1 (6) Tid: Kl 10.15-13.45 med avbrott för lunch kl 12.10-12.50 Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 Närvarande ledamöter: Dahlström, Mats Gunnarsson Lorentzen, David Harrysson, Julia Johannisson,

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

2016-12-31 Studierektor Inom ramen för institutionens budget

2016-12-31 Studierektor Inom ramen för institutionens budget Textilhögskolan Erik Bresky Handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016 Detta underlag är baserat på det av rektor beslutade dokumentet Mål och handlingsplan för hållbar utveckling 2014-2016, dnr 117-10-91.

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV Mall för ansökan (utdrag ur Kompletterande riktlinjer Anställningsordning) Detta avsnitt är en anvisning till sökande för anställning som professor, lektor, postdoktor och adjunkt. Bilagan gäller även

Läs mer

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan

Medicinsk kemi och biofysik Verksamhetsplan 1. Ett universitet som gör det möjligt 1.1 Långsiktighet möjliggör högt risktagande 1.1.1 Fakulteten har utvecklat ett system för finansiering av högre lärarbefattningar (lektorat och professurer) med

Läs mer

HAB2M BIBL, Masterprogram i ABM Biblioteks- och informationsvetenskap, 120 hp

HAB2M BIBL, Masterprogram i ABM Biblioteks- och informationsvetenskap, 120 hp Programtillfälle Uttagen: 2016-09-19 HAB2M BIBL, Masterprogram i ABM Biblioteks- och informationsvetenskap, 120 hp HAB2M BIBL, Master Programme in Archive, Library and Museum Studies Library and Information

Läs mer

BRA FORSKNING GER UTDELNING

BRA FORSKNING GER UTDELNING BRA FORSKNING GER UTDELNING FORSKNINGSFINANSIERING På Örebro universitet är arbetet med finansieringen av forskningen en självklar del av forskningsprocessen. Utgångspunkten är att hjälpa forskarna nå

Läs mer