VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS Inst biblioteks- och informationsvetenskap/ Dnr Bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 En betydelsefull händelse under året var att Högskolan i Borås beviljades forskarexamensrättigheter bland annat inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Samarbetet under tiden med ansökningsarbetet har utvecklats positivt mellan institutioner och ledning och kunskapen har ökat om varandras forskningsområden, vilket underlättar det fortsatta arbetet med att skapa goda gemensamma förutsättningar och rutiner vid Högskolan i Borås. Avtalet med Göteborgs Universitet sades upp och arbetet med att bygga en organisation och struktur vid Högskolan påbörjades. Fyra doktorander disputerade och under året har en medarbetare befordrats till professor, två till docenter samt tre till lektorer. Tre doktorander antogs till strategiskt viktiga delområden. Under året fortsatte besöken av framförallt nordiska gästforskare och studiebesök från flera länder. Institutionen arbetade vidare med internationalisering, med professionsanknytningen inom utbildningar och forskning samt med att stärka profilen inom delområden som barn- och skolbibliotek och sociala medier. Under året genomfördes en internationell bibliotekskonferens IFLA i Göteborg med två satellitmöten vid Högskolan i Borås. Institutionens totala intäkter 2010 var kkr och totala kostnader uppgick till kkr. Utfallet gav ett överskott på kkr på totalnivå. Institutionen har vid utgången av 2010 ett positivt myndighetskapital på kkr. Grundutbildningen hade ett överskott på kkr. Intäkterna var kkr och kostnaderna kkr. Av grundutbildningsanslaget på kkr omfördes drygt kkr till forskarutbildningen och för finansiering av tre doktorander. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader vilket medförde en lägre avsättning till högskole- och institutionsgemensamma kostnader. Forskningen hade ett överskott på kkr vilket främst berodde på oförbrukat anslag, kkr, till internfinansierad verksamhet. Resultatet för forskningen var snarare ett underskott på kkr. Intäkterna var kkr, varav externa intäkter kkr, och kostnaderna kkr. Stödverksamheten gav ett underskott på kkr. Eftersom personalkostnaderna i kärnverksamheten inte uppgick till budgeterat belopp uppstod en differens på stödverksamheten. UTBILDNINGSUTBUD Utveckling av nya och etablerade program och kurser Rekryteringen var god till Bibliotekarieprogrammet och webbredaktörprogrammen både på campus och distans, likaså till masterprogram och fristående kurser. Institutionens rekrytering är övervägande nationell förutom till webbredaktörprogrammet campus och vissa fristående kurser. För andra året erbjöds masterprogrammet Digitala tjänster (DT) och även mastern International Digital Library (IDL). Kurser i de tre masterprogrammen samordnas och en större översyn av de tre masterprogrammen inleddes. Planering för ett ettårigt magisterprogram i informationsstrategi och omvärldsbevakning inleddes. Kurserna i fortbildningsserier på distans, halvfart för skolbibliotekarier, barnbibliotekarier, ledarskap samt informationstjänster fortsatte att erbjudas eftersom de efterfrågats av fältet. Planeringen av en distanskurs i regional biblioteksutveckling inleddes. Hur utbildningar har utvecklats och profilerats Institutionen antog under året regler och rutiner för kursutvärdering vilket är en viktig del i kvalitetsarbetet. Bibliotekarieprogrammet har under året arbetat med att stärka progressionen i programmet, likaså har erfarenheter tillvaratagits från kandidatprogrammen Informationsspecialist och Informationsarkitekt 1

2 i valbara och fristående kurser för att stärka den vetenskapliga och pedagogiska kvalitén. Inom bibliotekarieprogrammet vidareutvecklas professionsanknytningen och alltfler studenter deltar i Mentorskapsprojektet på campus och nu även på distans. Mentorskapet och fallstudiekurser har uppskattats av såväl studenter som mottagande bibliotek liksom kopplingen till uppsatsarbetet. För att visa vår uppskattning till de bibliotek som tagit emot studenter anordnades en studiedag i kompetensplanering och kvalitetsarbete. Den första årskursen bibliotekariekandidater examinerades våren Likaså avslutade den första kullen av webbredaktörer på det tvååriga programmet sina studier. Resultatet på programmet och den avslutande projektkursen kan betraktas ur olika synvinklar. Sett till studenternas examensarbeten som producerades i den avslutande projektkursen var resultatet av utbildningen gott. Flera examensarbeten höll mycket hög klass och rönte också uppmärksamhet genom att uppdragsgivare kunde utnyttja produkterna, webbplats och trycksak, i sin reguljära verksamhet. Under höstterminen året innan startade också utbildningen i formen heltid distans. Intresset för flexibelt lärande ökar, och att ge webbredaktörprogrammet i denna form är en viktig del i detta. Påbyggnadsåret till kandidatexamen som planerades starta hösten 2010, men fick ställas in på grund av för få sökande. Från hösten 2011 erbjuds påbyggnadsår till kandidatexamen på distans istället för på campus och då finns en större bas av studenter som har gått grundutbildningen. Därmed har institutionen etablerat en utbildningsväg till webbredaktör med kandidatexamen, vilket var en viktig ambition när programmet initierades Masterprogrammet "Biblioteks- och informationsvetenskap" planerade att även kunna erbjudas på heltid distans En student examinerades i förtid på programmet. Masterprogrammet DT startade för andra året i följd. Sex kurser har getts i master under läsåret 2009/2010, alla på halvfart och distans. Tre av kurserna erbjöds även som fristående kurser, för att få ett större studentunderlag och för att göra det möjligt för yrkesverksamma som vill kompetensutveckla sig genom att läsa enstaka kurser. De flesta av kurserna gavs under 2010 för första gången. En större revidering av kurser har därför inte varit aktuellt dock gavs höstterminens kurser för den nya omgången studenter för andra gången och de har i vissa smärre avseenden reviderats utifrån erfarenheter från första omgången. Arbetet i masterprogrammet har under året främst syftat till att utveckla de kurser som gavs under 2010 och de som planerats för Pedagogiska förnyelseprojekt Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå sker till stor del på distans, likaså institutionens fristående kurser. Distanspedagogiken är därför under ständig utveckling liksom användning av ny teknik och nya verktyg. Bibliotekarieprogrammet har i högre utsträckning använt ljudfiler och videokonferenser för distansstudenternas undervisning och examination, likaså används Urkund för att kunna spåra plagiat. Webbredaktörutbildningens distansprogram arbetar kontinuerligt för att utveckla användningen av distanspedagogiska hjälpmedel för kommunikation och lärande. Ett annat exempel på lyckat pedagogisk förnyelse är den fristående distanskursen Patent, varumärke och design information som inspiration. Kursen har utvecklats i nära samarbete med Patent- och Registreringsverket och ca 75 studenter antogs till kursen. Förutom lärplattformen PingPong och dess chatt- och diskussionsfunktioner används i undervisningen på programmet Adobe Connect Pro, MSN, Skype och bloggar. Inom BHS finner vi det angeläget att högskolan strategiskt och långsiktigt utvecklar pedagogisk kompetens med anknytning till distansundervisning och flexibelt lärande. Detta kompetensutvecklingsansvar har hittills i alltför stor utsträckning legat på programnivå och på det individuella planet. Masterprogrammet DT arbetar aktivt för att bredda former och teknik för kommunikation, undervisning och examination. Redan i programmets introduktionskurs används t.ex. bloggar som en del i examinationen för att studenter tidigt ska komma i kontakt med olika typer av applikationer. I andra kurser implementeras programmets lär- och studieobjekt som integrerade delar av undervisnings- och examinationsformer. I kursen Vetenskaplig publicering används t.ex. publiceringssystemet Open Journal System (OJS), genom vilket studenterna producerar artikelmanus, granskar (peer review) varandras texter samt lägger upp en open access-tidskrift på webben där manusen publiceras som refereeartiklar. Under 2010 har också ett omfattande arbete lagts ned på att 2

3 utveckla nya och alternativa former för digitaliseringskursernas projektarbeten. Tre exempel är: egna digitaliseringsprojekt ax-till-limpa, design av plan för digitaliseringsprojekt inom en given professionsinstitution, samt nedladdning, testkörning och utvärdering av open source-program för automatisk texttolkning (OCR). Programmet arbetat även för att implementera en alternativ form för masterprogrammets examensarbete. För den student som önskar gavs möjlighet att i stället för en traditionell skrivborduppsats (masteruppsats), skapa t.ex. en teknisk applikation eller tjänst som en konkret del av det inlämnade examensarbetet, jämte en kritisk rapport som dokumenterar arbetet, förankrar det vetenskapligt och lyfter fram dess professionella och vetenskapliga relevans. Söktryck/genomströmning Institutionen uppnådde sitt utbildningsuppdrag under 2010 på 650 HST. Utfallet blev totalt 698 HST. Genomströmningen på totalnivå var 75 %, en ökning med 10 % jämfört med år För program under uppbyggnad bör inte förväntningarna på genomströmningen ställas alltför högt. Samtidigt bedrivs ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete i programmen för att bl.a. förbättra genomströmningen. Andelen fristående kurser 2010 var färre än tidigare år och där var genomströmningen 47 %. Söktrycket var överlag gott till såväl kandidatprogram som masterprogram och fristående kurser. Rekryteringen till framförallt webbredaktör heltid var mycket lyckosam och under ht 2010 antogs omkring 60 studenter till distansversionen och omkring 40 studenter till campus. Till distansversionen ansökte omkring 4-5 gånger fler sökanden än vad som kunde antas, medan ansökningssiffrorna till campusprogrammet har legat på ungefär dubbelt så många sökande som antagits. Söktrycket till den internationella mastern hösten 2010 var högst i landet sökte, varav 500 studenter var behöriga, och ca beräknas antas. Orsaken till det höga söktrycket kan vara att det var sista året före avgiftsinförandet för utomeuropeiska studenter. Masterprogrammet DT antog hösten 2010 sin andra omgång studenter, denna gång var söktrycket något lägre jämfört med 2009: 49 sökte till programmet och 25 registrerade sig. Av dessa var ett dussin kvar vid årsslutet. Liksom i den första antagsomgången har även 2010 drabbats av ett stort antal avhopp, vilket är ett allvarligt problem. Programansvariga har under 2010 följt upp varje enskild student som lämnat programmet samt kontaktat varje enskild student som uppvisat låg eller ingen aktivitet i programmet för att undersöka orsakerna till avhoppen. De allra flesta studenter uppger att de har svårt att kombinera studier med heltidsarbete och familj. I något fall gällde det också att en student hindrats av att a-kassan inte tillät studier vid arbetslöshet. Flera av studenterna har upplevt att arbetssituationen på deras arbetsplats under vissa perioder har var sådan att de haft svårt att följa delar av kurser och exempelvis närvara vid viktiga fysiska kurssammankomster i Borås. Flexibiliteten har därför utökats i studenternas studietakt, bl.a. genom flera inlämningstillfällen under läsåret, genom fler onlinealternativ för missat innehåll i de fysiska träffarna, genom att uppgifter kan kompletteras över sommaren samt genom möjlighet för studenter att växla mellan de två årens kursantagningstillfällen. Studenters anställningsbarhet Institutionens utbildningar har en rad olika professionsinslag som bidrar till att stärka studenternas anställningsbarhet. Mentorskapsprojektet har vidareutvecklats liksom fallstudiekursen med praktikanknuten uppsats i Bibliotekarieprogrammet, likaså genom expertnätverket Legio Orbis i Webbredaktörprogrammet. Även masterprogrammen har praktikanknutna projektuppgifter och ett stort antal gästlärare från praktiken. De olika professionsinslagen i utbildningarna ökar kontakten mellan studenterna och presumtiva arbetsplatser vilket ökar studenternas anställningsbarhet. Breddad rekrytering och internationell rekrytering Bibliotekarieprogrammet, webbredaktör distans och de två svenska masterprogrammen rekryterar studenter nationellt. Genom webbredaktörprogrammets campusdel har en ökad regional rekrytering skett och studenterna här är generellt något yngre. Under 2010 var antalet utresande studenter endast fem stycken varav en genomförde Erasmusstudier, två genomförde MFS fältstudier, en genomförde Erasmuspraktik på Philips i Nederländerna, samt en student genomförde praktik på EUI Library i 3

4 Italien. Antalet utresande studenter har minskat jämfört med tidigare år. En anledning till minskningen är att utbildningen anpassats enligt Bologna-modellen (från 2-årig till 3-årig där möjligheten till utlandsstudier ligger senare i utbildningen). Dessutom var antalet studenter något lägre i den kull som var aktuell för utbytesstudier Antalet inresande utbytesstudenter var 12 stycken. 11 av dem kom via Erasmus och en via Nordplus. En av institutionens medarbetare har under året varit i Polen på fortbildning via Erasmus personalutbyte. Två av institutionens lärare har varit gästlärare i Estland respektive Litauen via Erasmus lärarutbyte. Dessutom har en gästlärare från Spanien besökt institutionen inom ramen för Erasmus lärarutbyte. Institutionen har även tagit emot fyra personer inom Erasmus Mundus EuroAsia projektet. De kom från Laos, Vietnam och Kambodja för att studera distansundervisning och kvalitetsarbete. Institutionen har tagit emot flera gästlärare under året framförallt från Norden: Nils Pharo från Högskolan i Oslo, Nanna Kann-Christensen från Det Informationsvidenskabelige Akademi i Köpenhamn och Sanna Talja från University of Tampere. Även IFLA:s president Ellen Tise besökte rektor och institutionen våren 2010 inför IFLA-konferensen i Göteborg i augusti. Några kurser i masterprogrammet DT ges gemensamt med institutionens internationella masterprogram IDL. Detta ger studenterna i programmet DTJ en möjlighet att samläsa med studenter från andra program och andra länder, där deltagarna ofta är bibliotekarier från länder i och utanför Europa. Vi ser detta som en möjlighet för studenterna att skaffa sig en internationell utblick genom personliga kontakter. Under året har även en valbar kurs tagits fram om att strukturera och förmedla stora datamängder av lektor Nils Pharo, som bl.a. är en av de ansvariga för Erasmus Mundusmasterprogrammet DILL International Master in Digital Library Learning som erbjuds av Høgskolen i Oslo och universiteten i Tallin, Estland respektive Parma, Italien. Under oktober 2010 genomfördes ett forsknings- och undervisningsutbyte med the Department of Library and Information Science at the University of Zadar, Kroatien. Utbytet inkluderade forskningsseminarier, föreläsningar för masterstudenter och doktorander samt planeringsmöte med institutionsledningen inför fortsatt samarbete. Från BHS medverkade Mats Dahlström och Alen Doracic. Besöket möjliggör också fortsatta kontakter med en av de ansvariga för masterprogrammet, professor Tatjana Aparac-Jelušić, som tidigare besökt Borås och föreläst. Ett samarbetsavtal har utarbetats mellan Zadar och Borås och omfattar utbyte av undervisning och forskning i första hand inom de digitala områden som är av särskild relevans för DT-programmet. Prefekten deltog i september i högskolans besök vid Havanna University för att inleda samarbete kring utbildning och forskning, samt vid DILL-konferens vid Parma University. Under 2010 har institutionen haft fortsatt koordineringsansvar för ett Nordplusnätverk för biblioteksskolor i Norden och Baltikum. Koordineringsansvar innebar samordning av ansökningar till Nordiska ministerrådet, kontakter med partners inom nätverket, administration av projektmedel etc. Nordplusnätverket hade ett nätverksmöte i Göteborg i juni där dess fortsatta samarbete diskuterades. Högskolan i Oslo anordnade under 2010 en lärar- och forskarkonferens på temat LIS in the 21 st Century: Challenges for Research and Teaching där g sju stycken lärare/forskare från BHS deltog. Institutionen har under året tecknat avtal med två universitet i Australien; Queensland University of Technology (QUT) samt Charles Sturt University (CSU). Med QUT fokuseras samarbetet inledningsvis på lärar-, forskar- och doktorandutbyte. Förhoppningen är att även studentutbyte ska bli möjligt inom en snar framtid. Med CSU planeras en videokonferens i början av 2011 där samarbetsmöjligheterna ska diskuteras vidare. Under året har institutionen varit värd för två internationella satellitkonferenser i samband med IFLA Gothenburg Temat för satellitmötena var; Cooperation and Collaboration in Teaching and Research: Trends in Library and Information Studies Education, samt The Global Librarian Network. Personal vid institutionen har under 2010 sammanlagt arbetat/föreläst/deltagit i följande internationella sammanhang: en examination (avhandling), tio forskningskonferenser, två fortbildningsmöten, elva kommittéer (panel, styrelse, nämnd), fyra lärarutbyten, 22 presentationer (föreläsningar, konferenser), 20 projekt/nätverk, 23 reviewer, samt tre utbytesplaneringar. Institutionen har även påbörjat planeringen av en internationell workshop inom sociala medier som ska äga rum november

5 PROFESSION BHS höll, tillsammans med Borås stadsbibliotek, för tionde året i följd konferensen Mötesplats inför framtiden och antalet deltagare ökade jämfört med året innan. Diskussioner inleddes med att involvera även en regional och en nationell part i nästa års konferensplanering. I maj anordnades en konferens i samarbete med Borås Stad kring Sociala medier. Konferensen var främst riktad till politiker och personal vid högskolan. I september hade BHS en monter och tre välbesökta seminarier vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Ett seminarium handlade om sociala medier och ett om barnbiblioteksforskning. I samarbete med Västra Götaland hölls även ett tredje seminarium kring skönlitteratur. Det elektroniska nyhetsbladet BHS-Nytt kom ut för andra året och får alltfler prenumeranter. Intresset för våra utbildningar och kurser liksom för B&I-forskning ökar årligen. Professionsanknytning av utbildningarna och utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment Professionsanknytning av grundutbildningarna fortsätter genom olika inslag som mentorskap, expertsupport, gästföreläsare, studiebesök, projektarbeten och portfolio. Mentorskapsprojektet i Bibliotekarieprogrammet har utvecklats väl och får alltmer respons från såväl studenter som yrkesverksamma. Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå har utvecklats i nära samarbete med olika professionsföreträdare. Webbredaktörprogrammet vinnlägger sig om att få professionsanknytning på programmets kurser genom att bjuda in verksamma på fältet som gästföreläsare och gästlärare. Under 2010 har gästföreläsare som Daniel Kjellsson från Aller Internet medverkat. Han är även initiativtagare till Sveriges Webbredaktörer. Programmet har haft gästlärare på flera kurser som Helena Jansson, grafisk designer och Pia Matzon, journalist och webbredaktör. Institutionsstyrelsens och utbildningsrådets externa ledamöter har under året varit engagerade och lämnat många relevanta synpunkter när det gäller fortsatt utveckling av professionsrelevansen i utbildningar och kurser. Frågan om BHS behöver flera utbildningsråd diskuteras. Inför höstens kurs i master DT projektledningskurs har diskussioner och erfarenhetsutbyten skett mellan kursansvariga och representant från Stadsbiblioteket i Göteborg vars projektledning har gett kursansvariga flera exempel på projekt inom kultur- och informationssektorerna. Samarbetet har även skett med BLR (Bibliotek och läranderesurser) vid HB och med Göteborgs universitetsbibliotek i den valbara kursen Vetenskaplig publicering, där representanter deltog i planering av och undervisning på kursen samt med system. Inför kursen Verksamhetsförlagda projekt har man vid Kungliga Biblioteket (KB) identifierat lämpliga pilotundersökningar som ligger till grund för vetenskaplig analys på masternivå. Flera möten hölls mellan KB och kursansvarig för två valbara kurser inom digitalisering som ges våren 11. Samarbetet har bl.a. resulterat i att KB deltar i såväl planering som drift av kurserna. En tvådagars workshop hölls i Borås för studenterna med temat digitalisering, urval och bevarande. Under året har också programmet knutit till sig experter från Karolinska Institutets bibliotek och från universitetet i Lund för undervisningsinsatser i digitalisering och textfångst. Gästföreläsare har rekryterats från de programrelevanta professionsfälten, t.ex. Pelle Snickars (forskningschef KB), Jonas Gilbert (Chalmers bibliotek) samt Katarina Olivemark (en av bloggsveriges största aktörer). Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet 2010 Institutionen utvecklar alltmer samarbetet med olika partners. Under året har samarbetet främst stärkts med den regionala nivån och den nationella nivån. Programansvariga för de olika programmen har satsat alltmer på medveten marknadsföring. Inför antagningsomgången våren 2011 marknadsförs utbildningarna bl.a. genom annonser i fackpress och via olika nätinsatser. Vi har även arbetat med sökoptimering, t ex handlar Master DTs webbplats om programmets målgrupper och om framtida karriärvägar för studenter, arbetsgivare och andra intresserade samlas. Webbplatsen presenterar även intervjuer med potentiella arbetsgivare och personer som arbetar med tjänster där DT-programmet kan 5

6 ge relevant kompetens. Programmets blogg ( har under 2010 även inkluderat studentskrivna inlägg. Utbildningen har också marknadsförts på e-postlistor inom professionsområdena. Masterprogrammet har vidare presenterats i olika sammanhang och för olika målgrupper under 2010: för studenter och forskare vid Institutionen för arkivvetenskap, Mittuniversitetet Härnösand och vid Linnéuniversitetet, vid Svensk biblioteksförening forskardag för professionen i Stockholm, för bibliotekarier och forskare vid Helsingfors universitet samt för Svensk Förening för Informationsspecialister i Norrköping. Dessutom har programansvariga utvecklat idéer om programmet i ett forskningspaper ( Sustainable LIS Education in a Glocal World ) som presenterades vid IFLA-kongressen i Göteborg. En student i masterprogrammet presenterade ett paper vid Mötesplatskonferensen i Borås utifrån en studie studenten gjort under en kurs på DT-programmet. Forskningens samhällsrelevans och professionsanknytning följer av att den genomgående handlar om förutsättningar för och metoder som underlättar att få tillgång till, ordna, lagra, söka och återvinna information som allt oftare är digital form. Detta är centralt i dagens samhälle för såväl individer som organisationer och företag, i skolan, i forskningsarbete, i företag osv. Detta kräver samverkan med andra ämnen och verksamheter. Under året har flera möten skett med deltagare från institutionen för pedagogik där kopplingarna till informationssökning och lärande och planerad utbyggnad av skolbiblioteken är centralt, men också relationen information/omvärldsbevakning och organisationer av gemensamt intresse. I andra projekt sker samverkan med Västra Götalandsregionen där en gemensam seminarieserie planerades. Ett pågående forskningsprojekt i samarbete med ett företag som utvecklar sökmotorer (Findwise) har lett till diskussioner om en professionsdoktorand kan kopplas till företaget. Samarbete med Biblioteksföreningen, med KB och med bibliotek i olika kommuner och verksamheter vidareutvecklas, liksom det etablerade samarbetet med Linnécentret LinCs vid Göteborgs universitet. Institutionen har noterat ett stigande intresse för forskningssamarbete från olika bibliotek. Ytterligare ett sådant projekt avslutades under året och efterfrågan från professionen ökar alltmer på exempelvis uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Utveckling av generella kompetenser enligt Forsknings-o utbildningsstrategin Institutionen har under året fortsatt arbetat med att kvalitetssäkra de nya kandidat- och masterprogrammen. När det gäller generella kompetenser är informationskompetens och kommunikation viktigast i utbildningarna, likaså är internationalisering och professionsanknytning viktiga delar av institutionens fortsatta utvecklingsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Institutionen har under året fastställt särskilda styrdokument kring rutiner och riktlinjer för kursutvärdering. Det systematiska kvalitetsarbetet för forskarutbildningen har dokumenterats och vidareförts till högskolans arbete med organisation och styrning av de nya forskarutbildningarna. Kvalitetsarbetets dimensioner och rutiner för kvalitetssäkring är väl dokumenterade och rör alla nivåer av forskning och utbildning. Modellen fokuserar på pedagogisk, strukturell och vetenskaplig kvalitet samt professionsanknytning och tillämpas kontinuerligt. Utbildningarnas forskningsanknytning underlättas genom ett nära samband mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning och en sammanhängande miljö för detta, vilket har lett till att ett nytt magisterprogram som knyter an till forskning om information management och kommunikation har utvecklats. Efter några års erfarenhet av nya utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå har en ingående översyn av dessa inletts där frågor om progression och forskningsanknytning är viktiga delar. För utbildningar inte minst på avancerad nivå och på forskarnivå, är forskningsanknytning central. Under året planerades nya doktorandkurser baserad på aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap respektive kulturpolitik. Lärargrupperna i programmen har under året diskuterat kvalitet i utbildningen och hur denna kan följas upp. Diskussionen har förts utifrån institutionens kvalitetsmodell som baseras på Pedagogisk kvalitet, Vetenskaplig kvalitet, Professionsrelevans och kvalitet i Strukturellt stöd. Arbetet med att integrera den professionella praktiken i utbildningen har fortsatt under året i nära samarbete med professionen. 6

7 Hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling i utbildning och forskning i vid bemärkelse har fortsatt under året. Att institutionen till så stor del rekryterar nationellt och att utbildningar till största delen sker via olika distansformer och med relativt få träffar på plats har en god miljöpåverkan. Även forskningskonferenser har genomförts och planeras via nätet. Vi genomförde ett forskningsseminarium kring hållbar utveckling den 8 februari där doktorand Jonas Söderholm, professor Jan Nolin och professor Lars Höglund presenterade HUT och Jonas sitt avhandlingsarbete. Vi genomförde också en egen rättvisemärkt fika och var med och tävlade i Universitetsutmaningen. Vi har beslutat att momentet hållbar utveckling ska ingå i institutionens gemensamma planeringsdagar och att ett forskningsseminarium årligen härefter ska ägnas till denna fråga. Personaldagarna nästa år ska ske i Borås. Det planerade gemensamma personalutrymmet ger bättre möjligheter att källsortera och kompostera än de nuvarande har. STUDENTINFLYTANDE Utbildningarnas programansvarigas roll har under året förtydligats när det gäller kontinuerlig kontakt och dialog med studenterna i respektive program, bl a kring uppföljning och utvärdering av utbildningar, kurser och andra moment som rör professionsanknytningen. Regelbunden kontakt via Ping-Pong och andra verktyg med studenterna är prioriterad eftersom många utbildningar och kurser sker på distans. DT-masterns externa samarbetspartners och programmets studenter har haft gemensamma idédiskussioner om programmets utbud och upplägg.förutom deltagande i Institutionsstyrelsen, Utbildningsrådet och Lokal ArbetsmiljöKommitté har studentrepresentanter månatliga samtal med prefekten. Via dessa kanaler återkopplas studenternas synpunkter och frågor till berörda. Under året, har på initiativ av studenterna, arbete inletts så att studenterna blir mer delaktiga i institutionens utåtriktade arbete och marknadsföring som vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och vid den årliga Mötesplatskonferensen. FORSKNING Forskning och utbildning på forskarnivå 2010 En viktig händelse under året var att Högskolan i Borås erhöll examensrätt inom området biblioteksoch informationsvetenskap i den första sökomgången. Implementeringen av den nya forskarutbildningen har varit i fokus under hösten BHS dokumenterade rutiner och kvalitetsdokument har kommit till användning och kompletterats. Rekryteringen av professionsdoktorander med anknytning till institutionens profilområden och strategiska forskningssatsningar fortsätter, liksom arbetet med att rekrytera internationella doktorander. En satsning på området sociala media med koppling till befintlig forskning förbereddes under året. De forskningsprojekt som bedrivs inom området rör bland annat digitalisering, kunskapsorganisation och information retrieval, information literacy, bibliotekens roll och utveckling, barn och ungdomars läsning och informationsvanor, information management/ knowledge management. En ansökan beviljades från Vetenskapsrådet rörande ungdoms läsning.samverkan med professionen har under året präglats dels av ett ökande antal kontakter såväl avseende profession som akademi. Som nationellt ledande får institutionen många förfrågningar från utlandet och internationella besök som vill ta del av verksamheten. Forskningen inom EU-projektet Shaman, liksom forskning inom Vetenskapsrådets Linnécenter LinCS fortsätter och har lett till externa anslag, men också till flera nya forskningsansökningar. Under 2010 antogs fyra nya doktorander med inriktning på bibliotek, kulturpolitik och bibliometri samt, i samarbete med Kungl biblioteket, en professionsdoktorand med inriktning digitalisering. Under året skedde fyra disputationer: Jane Kawalya, Marisa Ponti, Bertil Jansson och Nasrine Olson. Under våren inleddes två postdoc-arbeten av Jenny Johannisson och Helena Francke. Ett internationellt utbyte har skett med Queensland University of Technology och BHS har fått en förfrågan om medverkan i ett internationellt konsortium som planerar en internationell forskarskola. Detta skulle komplettera det redan etablerade nordisk-baltiska samarbetet kring forskarutbildning. 7

8 Vetenskaplig publicering och förmedling av forskningsresultat Den vetenskapliga publiceringen i internationella refereetidskrifter prioriteras och den andelen publikationer har ökat. Dock har antalet publikationer inte ökat, vilket sammanhänger med naturliga variationer där flera forskningsprojekt har varit i datainsamlingsfasen och med periodvis extra hög arbetsbelastning för institutionens forskare eftersom utbildning, administration och forskningsansökningar konkurrerar med den tidsåtgång som vetenskaplig publicering kräver. Institutionens tidskrifter finns numera tillgängliga på nätet som Open-Access tidskrifter. Institutionen arbetar tillsammans med BLR på en publiceringspolicy för att underlätta publicering och tillgång till forskningsresultat. Här ingår också en analys av egna publiceringsmönster och tidskrifternas impact. Bilaga RISKER Utbildning och rekrytering När det gäller utbildning är riskerna främst två; för lågt söktryck, vilket hänger samman med alltför många konkurrerande utbildningar och delvis låg genomströmning. Den låga genomströmningen beror framförallt på att institutionen har många distans- och deltidsstudenter. En annan orsak till lägre genomströmning är att fler studenter på grundnivå är mer studieovana. Att utbildningar finns på fem orter inom B& I och ABM (arkiv, bibliotek museum) innebär lägre söktryck eftersom vi delvis konkurrerar om samma studenter. Snart minskar årskullarna av tänkbara sökande studenter vilket kommer att öka konkurrensen ytterligare och föranleder att vi behöver både bredda och satsa på nya utbildningar och kurser. Ett exempel är den nya ettåriga magistern i informationsstrategi och kommunikation. En annan pågående åtgärd i sammanhanget är översyn av kandidat- och masterprogrammen för att de ska omfatta flera spår, stärka progressionen och utformas för olika målgrupper, så att även bibliotekariekandidater har en avpassad masterutbildning. Att vidareutveckla distanspedagogik och flexibelt lärande är ett ytterligare led i att öka genomströmning och även rekryteringen. Intresset av fortbildning hos yrkesverksamma ökar alltmer inte minst när det gäller uppdragsutbildning. Likaså att ha ett varierat flexibelt utbud av kurser och program på olika nivåer som samordnas så att kurser är öppna både för yrkesverksamma och studenter. En annan strategi är utökat samarbete med lärare vid andra institutioner. Genom ett mer målinriktat internationellt samarbete kan fler studenter rekryteras framförallt på master och forskarnivå. Forskning Liksom föregående år kan vi konstatera tre huvudrisker inom forskningsområdet. En risk rör svårigheten att erhålla externa forskningsmedel vilket försvårar en långsiktig strategisk planering. Forskningsansökningar tillsammans med interna och/eller externa institutioner som partners förordas därför i högre utsträckning. En annan risk är strukturell och sammanhänger med ett pågående generationsskifte med brist på seniora forskare i hela Norden. Detta innebär vissa svårigheter att rekrytera och ibland även behålla professorer, docenter och disputerade inom området. Kompetensoch befordringsinsatser är en viktig väg att säkra framtida kompetens, likaså att kontinuerligt anta nya doktorander. Andra insatser är att vidareutveckla samarbetet internt och externt med andra forskare, konferensdeltagande, seminarie- och konferensaktiviteter liksom nätverkande av såväl seniora forskare som doktorander, samt att systematiskt använda redan etablerade kontaktnät för lärar- och forskarutbyte. Institutionen arbetar med forskningens professionsrelevans, men det är samtidigt lika nödvändigt att följa internationella forskningstrender för att kunna fortsätta att vara nationellt ledande och för att ytterligare stärka institutionens starka internationella ställning. En tredje risk rör möjligheterna att uppnå en tillräcklig volym av doktorander har problem lösts på ett bra sätt, men långsiktigt är frågan aktuell då examinationsfrekvensen ökat och tillgången på externa doktorandmedel är begränsad. Fortsatta insatser för att kunna rekrytera professionsdoktorander och internationella doktorander är viktigt, samtidigt är det nödvändigt med en intern basresurs som säkrar ett minimiantal doktorander, eftersom det är svårt att erhålla externa forskningsmedel till doktorander. Utveckling av forskarskolor regionalt, nationellt och i Europa är också en viktig väg som institutionen fortsätter att bearbeta, vilket kan bidra till att säkra fortsatt rekrytering av såväl doktorander som seniora forskare. 8