VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010"

Transkript

1 HÖGSKOLAN I BORÅS Inst biblioteks- och informationsvetenskap/ Dnr Bibliotekshögskolan VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2010 En betydelsefull händelse under året var att Högskolan i Borås beviljades forskarexamensrättigheter bland annat inom området biblioteks- och informationsvetenskap. Samarbetet under tiden med ansökningsarbetet har utvecklats positivt mellan institutioner och ledning och kunskapen har ökat om varandras forskningsområden, vilket underlättar det fortsatta arbetet med att skapa goda gemensamma förutsättningar och rutiner vid Högskolan i Borås. Avtalet med Göteborgs Universitet sades upp och arbetet med att bygga en organisation och struktur vid Högskolan påbörjades. Fyra doktorander disputerade och under året har en medarbetare befordrats till professor, två till docenter samt tre till lektorer. Tre doktorander antogs till strategiskt viktiga delområden. Under året fortsatte besöken av framförallt nordiska gästforskare och studiebesök från flera länder. Institutionen arbetade vidare med internationalisering, med professionsanknytningen inom utbildningar och forskning samt med att stärka profilen inom delområden som barn- och skolbibliotek och sociala medier. Under året genomfördes en internationell bibliotekskonferens IFLA i Göteborg med två satellitmöten vid Högskolan i Borås. Institutionens totala intäkter 2010 var kkr och totala kostnader uppgick till kkr. Utfallet gav ett överskott på kkr på totalnivå. Institutionen har vid utgången av 2010 ett positivt myndighetskapital på kkr. Grundutbildningen hade ett överskott på kkr. Intäkterna var kkr och kostnaderna kkr. Av grundutbildningsanslaget på kkr omfördes drygt kkr till forskarutbildningen och för finansiering av tre doktorander. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader vilket medförde en lägre avsättning till högskole- och institutionsgemensamma kostnader. Forskningen hade ett överskott på kkr vilket främst berodde på oförbrukat anslag, kkr, till internfinansierad verksamhet. Resultatet för forskningen var snarare ett underskott på kkr. Intäkterna var kkr, varav externa intäkter kkr, och kostnaderna kkr. Stödverksamheten gav ett underskott på kkr. Eftersom personalkostnaderna i kärnverksamheten inte uppgick till budgeterat belopp uppstod en differens på stödverksamheten. UTBILDNINGSUTBUD Utveckling av nya och etablerade program och kurser Rekryteringen var god till Bibliotekarieprogrammet och webbredaktörprogrammen både på campus och distans, likaså till masterprogram och fristående kurser. Institutionens rekrytering är övervägande nationell förutom till webbredaktörprogrammet campus och vissa fristående kurser. För andra året erbjöds masterprogrammet Digitala tjänster (DT) och även mastern International Digital Library (IDL). Kurser i de tre masterprogrammen samordnas och en större översyn av de tre masterprogrammen inleddes. Planering för ett ettårigt magisterprogram i informationsstrategi och omvärldsbevakning inleddes. Kurserna i fortbildningsserier på distans, halvfart för skolbibliotekarier, barnbibliotekarier, ledarskap samt informationstjänster fortsatte att erbjudas eftersom de efterfrågats av fältet. Planeringen av en distanskurs i regional biblioteksutveckling inleddes. Hur utbildningar har utvecklats och profilerats Institutionen antog under året regler och rutiner för kursutvärdering vilket är en viktig del i kvalitetsarbetet. Bibliotekarieprogrammet har under året arbetat med att stärka progressionen i programmet, likaså har erfarenheter tillvaratagits från kandidatprogrammen Informationsspecialist och Informationsarkitekt 1

2 i valbara och fristående kurser för att stärka den vetenskapliga och pedagogiska kvalitén. Inom bibliotekarieprogrammet vidareutvecklas professionsanknytningen och alltfler studenter deltar i Mentorskapsprojektet på campus och nu även på distans. Mentorskapet och fallstudiekurser har uppskattats av såväl studenter som mottagande bibliotek liksom kopplingen till uppsatsarbetet. För att visa vår uppskattning till de bibliotek som tagit emot studenter anordnades en studiedag i kompetensplanering och kvalitetsarbete. Den första årskursen bibliotekariekandidater examinerades våren Likaså avslutade den första kullen av webbredaktörer på det tvååriga programmet sina studier. Resultatet på programmet och den avslutande projektkursen kan betraktas ur olika synvinklar. Sett till studenternas examensarbeten som producerades i den avslutande projektkursen var resultatet av utbildningen gott. Flera examensarbeten höll mycket hög klass och rönte också uppmärksamhet genom att uppdragsgivare kunde utnyttja produkterna, webbplats och trycksak, i sin reguljära verksamhet. Under höstterminen året innan startade också utbildningen i formen heltid distans. Intresset för flexibelt lärande ökar, och att ge webbredaktörprogrammet i denna form är en viktig del i detta. Påbyggnadsåret till kandidatexamen som planerades starta hösten 2010, men fick ställas in på grund av för få sökande. Från hösten 2011 erbjuds påbyggnadsår till kandidatexamen på distans istället för på campus och då finns en större bas av studenter som har gått grundutbildningen. Därmed har institutionen etablerat en utbildningsväg till webbredaktör med kandidatexamen, vilket var en viktig ambition när programmet initierades Masterprogrammet "Biblioteks- och informationsvetenskap" planerade att även kunna erbjudas på heltid distans En student examinerades i förtid på programmet. Masterprogrammet DT startade för andra året i följd. Sex kurser har getts i master under läsåret 2009/2010, alla på halvfart och distans. Tre av kurserna erbjöds även som fristående kurser, för att få ett större studentunderlag och för att göra det möjligt för yrkesverksamma som vill kompetensutveckla sig genom att läsa enstaka kurser. De flesta av kurserna gavs under 2010 för första gången. En större revidering av kurser har därför inte varit aktuellt dock gavs höstterminens kurser för den nya omgången studenter för andra gången och de har i vissa smärre avseenden reviderats utifrån erfarenheter från första omgången. Arbetet i masterprogrammet har under året främst syftat till att utveckla de kurser som gavs under 2010 och de som planerats för Pedagogiska förnyelseprojekt Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå sker till stor del på distans, likaså institutionens fristående kurser. Distanspedagogiken är därför under ständig utveckling liksom användning av ny teknik och nya verktyg. Bibliotekarieprogrammet har i högre utsträckning använt ljudfiler och videokonferenser för distansstudenternas undervisning och examination, likaså används Urkund för att kunna spåra plagiat. Webbredaktörutbildningens distansprogram arbetar kontinuerligt för att utveckla användningen av distanspedagogiska hjälpmedel för kommunikation och lärande. Ett annat exempel på lyckat pedagogisk förnyelse är den fristående distanskursen Patent, varumärke och design information som inspiration. Kursen har utvecklats i nära samarbete med Patent- och Registreringsverket och ca 75 studenter antogs till kursen. Förutom lärplattformen PingPong och dess chatt- och diskussionsfunktioner används i undervisningen på programmet Adobe Connect Pro, MSN, Skype och bloggar. Inom BHS finner vi det angeläget att högskolan strategiskt och långsiktigt utvecklar pedagogisk kompetens med anknytning till distansundervisning och flexibelt lärande. Detta kompetensutvecklingsansvar har hittills i alltför stor utsträckning legat på programnivå och på det individuella planet. Masterprogrammet DT arbetar aktivt för att bredda former och teknik för kommunikation, undervisning och examination. Redan i programmets introduktionskurs används t.ex. bloggar som en del i examinationen för att studenter tidigt ska komma i kontakt med olika typer av applikationer. I andra kurser implementeras programmets lär- och studieobjekt som integrerade delar av undervisnings- och examinationsformer. I kursen Vetenskaplig publicering används t.ex. publiceringssystemet Open Journal System (OJS), genom vilket studenterna producerar artikelmanus, granskar (peer review) varandras texter samt lägger upp en open access-tidskrift på webben där manusen publiceras som refereeartiklar. Under 2010 har också ett omfattande arbete lagts ned på att 2

3 utveckla nya och alternativa former för digitaliseringskursernas projektarbeten. Tre exempel är: egna digitaliseringsprojekt ax-till-limpa, design av plan för digitaliseringsprojekt inom en given professionsinstitution, samt nedladdning, testkörning och utvärdering av open source-program för automatisk texttolkning (OCR). Programmet arbetat även för att implementera en alternativ form för masterprogrammets examensarbete. För den student som önskar gavs möjlighet att i stället för en traditionell skrivborduppsats (masteruppsats), skapa t.ex. en teknisk applikation eller tjänst som en konkret del av det inlämnade examensarbetet, jämte en kritisk rapport som dokumenterar arbetet, förankrar det vetenskapligt och lyfter fram dess professionella och vetenskapliga relevans. Söktryck/genomströmning Institutionen uppnådde sitt utbildningsuppdrag under 2010 på 650 HST. Utfallet blev totalt 698 HST. Genomströmningen på totalnivå var 75 %, en ökning med 10 % jämfört med år För program under uppbyggnad bör inte förväntningarna på genomströmningen ställas alltför högt. Samtidigt bedrivs ett kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete i programmen för att bl.a. förbättra genomströmningen. Andelen fristående kurser 2010 var färre än tidigare år och där var genomströmningen 47 %. Söktrycket var överlag gott till såväl kandidatprogram som masterprogram och fristående kurser. Rekryteringen till framförallt webbredaktör heltid var mycket lyckosam och under ht 2010 antogs omkring 60 studenter till distansversionen och omkring 40 studenter till campus. Till distansversionen ansökte omkring 4-5 gånger fler sökanden än vad som kunde antas, medan ansökningssiffrorna till campusprogrammet har legat på ungefär dubbelt så många sökande som antagits. Söktrycket till den internationella mastern hösten 2010 var högst i landet sökte, varav 500 studenter var behöriga, och ca beräknas antas. Orsaken till det höga söktrycket kan vara att det var sista året före avgiftsinförandet för utomeuropeiska studenter. Masterprogrammet DT antog hösten 2010 sin andra omgång studenter, denna gång var söktrycket något lägre jämfört med 2009: 49 sökte till programmet och 25 registrerade sig. Av dessa var ett dussin kvar vid årsslutet. Liksom i den första antagsomgången har även 2010 drabbats av ett stort antal avhopp, vilket är ett allvarligt problem. Programansvariga har under 2010 följt upp varje enskild student som lämnat programmet samt kontaktat varje enskild student som uppvisat låg eller ingen aktivitet i programmet för att undersöka orsakerna till avhoppen. De allra flesta studenter uppger att de har svårt att kombinera studier med heltidsarbete och familj. I något fall gällde det också att en student hindrats av att a-kassan inte tillät studier vid arbetslöshet. Flera av studenterna har upplevt att arbetssituationen på deras arbetsplats under vissa perioder har var sådan att de haft svårt att följa delar av kurser och exempelvis närvara vid viktiga fysiska kurssammankomster i Borås. Flexibiliteten har därför utökats i studenternas studietakt, bl.a. genom flera inlämningstillfällen under läsåret, genom fler onlinealternativ för missat innehåll i de fysiska träffarna, genom att uppgifter kan kompletteras över sommaren samt genom möjlighet för studenter att växla mellan de två årens kursantagningstillfällen. Studenters anställningsbarhet Institutionens utbildningar har en rad olika professionsinslag som bidrar till att stärka studenternas anställningsbarhet. Mentorskapsprojektet har vidareutvecklats liksom fallstudiekursen med praktikanknuten uppsats i Bibliotekarieprogrammet, likaså genom expertnätverket Legio Orbis i Webbredaktörprogrammet. Även masterprogrammen har praktikanknutna projektuppgifter och ett stort antal gästlärare från praktiken. De olika professionsinslagen i utbildningarna ökar kontakten mellan studenterna och presumtiva arbetsplatser vilket ökar studenternas anställningsbarhet. Breddad rekrytering och internationell rekrytering Bibliotekarieprogrammet, webbredaktör distans och de två svenska masterprogrammen rekryterar studenter nationellt. Genom webbredaktörprogrammets campusdel har en ökad regional rekrytering skett och studenterna här är generellt något yngre. Under 2010 var antalet utresande studenter endast fem stycken varav en genomförde Erasmusstudier, två genomförde MFS fältstudier, en genomförde Erasmuspraktik på Philips i Nederländerna, samt en student genomförde praktik på EUI Library i 3

4 Italien. Antalet utresande studenter har minskat jämfört med tidigare år. En anledning till minskningen är att utbildningen anpassats enligt Bologna-modellen (från 2-årig till 3-årig där möjligheten till utlandsstudier ligger senare i utbildningen). Dessutom var antalet studenter något lägre i den kull som var aktuell för utbytesstudier Antalet inresande utbytesstudenter var 12 stycken. 11 av dem kom via Erasmus och en via Nordplus. En av institutionens medarbetare har under året varit i Polen på fortbildning via Erasmus personalutbyte. Två av institutionens lärare har varit gästlärare i Estland respektive Litauen via Erasmus lärarutbyte. Dessutom har en gästlärare från Spanien besökt institutionen inom ramen för Erasmus lärarutbyte. Institutionen har även tagit emot fyra personer inom Erasmus Mundus EuroAsia projektet. De kom från Laos, Vietnam och Kambodja för att studera distansundervisning och kvalitetsarbete. Institutionen har tagit emot flera gästlärare under året framförallt från Norden: Nils Pharo från Högskolan i Oslo, Nanna Kann-Christensen från Det Informationsvidenskabelige Akademi i Köpenhamn och Sanna Talja från University of Tampere. Även IFLA:s president Ellen Tise besökte rektor och institutionen våren 2010 inför IFLA-konferensen i Göteborg i augusti. Några kurser i masterprogrammet DT ges gemensamt med institutionens internationella masterprogram IDL. Detta ger studenterna i programmet DTJ en möjlighet att samläsa med studenter från andra program och andra länder, där deltagarna ofta är bibliotekarier från länder i och utanför Europa. Vi ser detta som en möjlighet för studenterna att skaffa sig en internationell utblick genom personliga kontakter. Under året har även en valbar kurs tagits fram om att strukturera och förmedla stora datamängder av lektor Nils Pharo, som bl.a. är en av de ansvariga för Erasmus Mundusmasterprogrammet DILL International Master in Digital Library Learning som erbjuds av Høgskolen i Oslo och universiteten i Tallin, Estland respektive Parma, Italien. Under oktober 2010 genomfördes ett forsknings- och undervisningsutbyte med the Department of Library and Information Science at the University of Zadar, Kroatien. Utbytet inkluderade forskningsseminarier, föreläsningar för masterstudenter och doktorander samt planeringsmöte med institutionsledningen inför fortsatt samarbete. Från BHS medverkade Mats Dahlström och Alen Doracic. Besöket möjliggör också fortsatta kontakter med en av de ansvariga för masterprogrammet, professor Tatjana Aparac-Jelušić, som tidigare besökt Borås och föreläst. Ett samarbetsavtal har utarbetats mellan Zadar och Borås och omfattar utbyte av undervisning och forskning i första hand inom de digitala områden som är av särskild relevans för DT-programmet. Prefekten deltog i september i högskolans besök vid Havanna University för att inleda samarbete kring utbildning och forskning, samt vid DILL-konferens vid Parma University. Under 2010 har institutionen haft fortsatt koordineringsansvar för ett Nordplusnätverk för biblioteksskolor i Norden och Baltikum. Koordineringsansvar innebar samordning av ansökningar till Nordiska ministerrådet, kontakter med partners inom nätverket, administration av projektmedel etc. Nordplusnätverket hade ett nätverksmöte i Göteborg i juni där dess fortsatta samarbete diskuterades. Högskolan i Oslo anordnade under 2010 en lärar- och forskarkonferens på temat LIS in the 21 st Century: Challenges for Research and Teaching där g sju stycken lärare/forskare från BHS deltog. Institutionen har under året tecknat avtal med två universitet i Australien; Queensland University of Technology (QUT) samt Charles Sturt University (CSU). Med QUT fokuseras samarbetet inledningsvis på lärar-, forskar- och doktorandutbyte. Förhoppningen är att även studentutbyte ska bli möjligt inom en snar framtid. Med CSU planeras en videokonferens i början av 2011 där samarbetsmöjligheterna ska diskuteras vidare. Under året har institutionen varit värd för två internationella satellitkonferenser i samband med IFLA Gothenburg Temat för satellitmötena var; Cooperation and Collaboration in Teaching and Research: Trends in Library and Information Studies Education, samt The Global Librarian Network. Personal vid institutionen har under 2010 sammanlagt arbetat/föreläst/deltagit i följande internationella sammanhang: en examination (avhandling), tio forskningskonferenser, två fortbildningsmöten, elva kommittéer (panel, styrelse, nämnd), fyra lärarutbyten, 22 presentationer (föreläsningar, konferenser), 20 projekt/nätverk, 23 reviewer, samt tre utbytesplaneringar. Institutionen har även påbörjat planeringen av en internationell workshop inom sociala medier som ska äga rum november

5 PROFESSION BHS höll, tillsammans med Borås stadsbibliotek, för tionde året i följd konferensen Mötesplats inför framtiden och antalet deltagare ökade jämfört med året innan. Diskussioner inleddes med att involvera även en regional och en nationell part i nästa års konferensplanering. I maj anordnades en konferens i samarbete med Borås Stad kring Sociala medier. Konferensen var främst riktad till politiker och personal vid högskolan. I september hade BHS en monter och tre välbesökta seminarier vid Bok & Biblioteksmässan i Göteborg. Ett seminarium handlade om sociala medier och ett om barnbiblioteksforskning. I samarbete med Västra Götaland hölls även ett tredje seminarium kring skönlitteratur. Det elektroniska nyhetsbladet BHS-Nytt kom ut för andra året och får alltfler prenumeranter. Intresset för våra utbildningar och kurser liksom för B&I-forskning ökar årligen. Professionsanknytning av utbildningarna och utveckling av verksamhetsförlagda utbildningsmoment Professionsanknytning av grundutbildningarna fortsätter genom olika inslag som mentorskap, expertsupport, gästföreläsare, studiebesök, projektarbeten och portfolio. Mentorskapsprojektet i Bibliotekarieprogrammet har utvecklats väl och får alltmer respons från såväl studenter som yrkesverksamma. Institutionens utbildningar på såväl grund som avancerad nivå har utvecklats i nära samarbete med olika professionsföreträdare. Webbredaktörprogrammet vinnlägger sig om att få professionsanknytning på programmets kurser genom att bjuda in verksamma på fältet som gästföreläsare och gästlärare. Under 2010 har gästföreläsare som Daniel Kjellsson från Aller Internet medverkat. Han är även initiativtagare till Sveriges Webbredaktörer. Programmet har haft gästlärare på flera kurser som Helena Jansson, grafisk designer och Pia Matzon, journalist och webbredaktör. Institutionsstyrelsens och utbildningsrådets externa ledamöter har under året varit engagerade och lämnat många relevanta synpunkter när det gäller fortsatt utveckling av professionsrelevansen i utbildningar och kurser. Frågan om BHS behöver flera utbildningsråd diskuteras. Inför höstens kurs i master DT projektledningskurs har diskussioner och erfarenhetsutbyten skett mellan kursansvariga och representant från Stadsbiblioteket i Göteborg vars projektledning har gett kursansvariga flera exempel på projekt inom kultur- och informationssektorerna. Samarbetet har även skett med BLR (Bibliotek och läranderesurser) vid HB och med Göteborgs universitetsbibliotek i den valbara kursen Vetenskaplig publicering, där representanter deltog i planering av och undervisning på kursen samt med system. Inför kursen Verksamhetsförlagda projekt har man vid Kungliga Biblioteket (KB) identifierat lämpliga pilotundersökningar som ligger till grund för vetenskaplig analys på masternivå. Flera möten hölls mellan KB och kursansvarig för två valbara kurser inom digitalisering som ges våren 11. Samarbetet har bl.a. resulterat i att KB deltar i såväl planering som drift av kurserna. En tvådagars workshop hölls i Borås för studenterna med temat digitalisering, urval och bevarande. Under året har också programmet knutit till sig experter från Karolinska Institutets bibliotek och från universitetet i Lund för undervisningsinsatser i digitalisering och textfångst. Gästföreläsare har rekryterats från de programrelevanta professionsfälten, t.ex. Pelle Snickars (forskningschef KB), Jonas Gilbert (Chalmers bibliotek) samt Katarina Olivemark (en av bloggsveriges största aktörer). Samarbete med näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet 2010 Institutionen utvecklar alltmer samarbetet med olika partners. Under året har samarbetet främst stärkts med den regionala nivån och den nationella nivån. Programansvariga för de olika programmen har satsat alltmer på medveten marknadsföring. Inför antagningsomgången våren 2011 marknadsförs utbildningarna bl.a. genom annonser i fackpress och via olika nätinsatser. Vi har även arbetat med sökoptimering, t ex handlar Master DTs webbplats om programmets målgrupper och om framtida karriärvägar för studenter, arbetsgivare och andra intresserade samlas. Webbplatsen presenterar även intervjuer med potentiella arbetsgivare och personer som arbetar med tjänster där DT-programmet kan 5

6 ge relevant kompetens. Programmets blogg (http://digitalatjanster.blogspot.com) har under 2010 även inkluderat studentskrivna inlägg. Utbildningen har också marknadsförts på e-postlistor inom professionsområdena. Masterprogrammet har vidare presenterats i olika sammanhang och för olika målgrupper under 2010: för studenter och forskare vid Institutionen för arkivvetenskap, Mittuniversitetet Härnösand och vid Linnéuniversitetet, vid Svensk biblioteksförening forskardag för professionen i Stockholm, för bibliotekarier och forskare vid Helsingfors universitet samt för Svensk Förening för Informationsspecialister i Norrköping. Dessutom har programansvariga utvecklat idéer om programmet i ett forskningspaper ( Sustainable LIS Education in a Glocal World ) som presenterades vid IFLA-kongressen i Göteborg. En student i masterprogrammet presenterade ett paper vid Mötesplatskonferensen i Borås utifrån en studie studenten gjort under en kurs på DT-programmet. Forskningens samhällsrelevans och professionsanknytning följer av att den genomgående handlar om förutsättningar för och metoder som underlättar att få tillgång till, ordna, lagra, söka och återvinna information som allt oftare är digital form. Detta är centralt i dagens samhälle för såväl individer som organisationer och företag, i skolan, i forskningsarbete, i företag osv. Detta kräver samverkan med andra ämnen och verksamheter. Under året har flera möten skett med deltagare från institutionen för pedagogik där kopplingarna till informationssökning och lärande och planerad utbyggnad av skolbiblioteken är centralt, men också relationen information/omvärldsbevakning och organisationer av gemensamt intresse. I andra projekt sker samverkan med Västra Götalandsregionen där en gemensam seminarieserie planerades. Ett pågående forskningsprojekt i samarbete med ett företag som utvecklar sökmotorer (Findwise) har lett till diskussioner om en professionsdoktorand kan kopplas till företaget. Samarbete med Biblioteksföreningen, med KB och med bibliotek i olika kommuner och verksamheter vidareutvecklas, liksom det etablerade samarbetet med Linnécentret LinCs vid Göteborgs universitet. Institutionen har noterat ett stigande intresse för forskningssamarbete från olika bibliotek. Ytterligare ett sådant projekt avslutades under året och efterfrågan från professionen ökar alltmer på exempelvis uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Utveckling av generella kompetenser enligt Forsknings-o utbildningsstrategin Institutionen har under året fortsatt arbetat med att kvalitetssäkra de nya kandidat- och masterprogrammen. När det gäller generella kompetenser är informationskompetens och kommunikation viktigast i utbildningarna, likaså är internationalisering och professionsanknytning viktiga delar av institutionens fortsatta utvecklingsarbete. SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Institutionen har under året fastställt särskilda styrdokument kring rutiner och riktlinjer för kursutvärdering. Det systematiska kvalitetsarbetet för forskarutbildningen har dokumenterats och vidareförts till högskolans arbete med organisation och styrning av de nya forskarutbildningarna. Kvalitetsarbetets dimensioner och rutiner för kvalitetssäkring är väl dokumenterade och rör alla nivåer av forskning och utbildning. Modellen fokuserar på pedagogisk, strukturell och vetenskaplig kvalitet samt professionsanknytning och tillämpas kontinuerligt. Utbildningarnas forskningsanknytning underlättas genom ett nära samband mellan forskning, forskarutbildning och grundutbildning och en sammanhängande miljö för detta, vilket har lett till att ett nytt magisterprogram som knyter an till forskning om information management och kommunikation har utvecklats. Efter några års erfarenhet av nya utbildningsprogram på grund- och avancerad nivå har en ingående översyn av dessa inletts där frågor om progression och forskningsanknytning är viktiga delar. För utbildningar inte minst på avancerad nivå och på forskarnivå, är forskningsanknytning central. Under året planerades nya doktorandkurser baserad på aktuell forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap respektive kulturpolitik. Lärargrupperna i programmen har under året diskuterat kvalitet i utbildningen och hur denna kan följas upp. Diskussionen har förts utifrån institutionens kvalitetsmodell som baseras på Pedagogisk kvalitet, Vetenskaplig kvalitet, Professionsrelevans och kvalitet i Strukturellt stöd. Arbetet med att integrera den professionella praktiken i utbildningen har fortsatt under året i nära samarbete med professionen. 6

7 Hållbar utveckling Arbetet med hållbar utveckling i utbildning och forskning i vid bemärkelse har fortsatt under året. Att institutionen till så stor del rekryterar nationellt och att utbildningar till största delen sker via olika distansformer och med relativt få träffar på plats har en god miljöpåverkan. Även forskningskonferenser har genomförts och planeras via nätet. Vi genomförde ett forskningsseminarium kring hållbar utveckling den 8 februari där doktorand Jonas Söderholm, professor Jan Nolin och professor Lars Höglund presenterade HUT och Jonas sitt avhandlingsarbete. Vi genomförde också en egen rättvisemärkt fika och var med och tävlade i Universitetsutmaningen. Vi har beslutat att momentet hållbar utveckling ska ingå i institutionens gemensamma planeringsdagar och att ett forskningsseminarium årligen härefter ska ägnas till denna fråga. Personaldagarna nästa år ska ske i Borås. Det planerade gemensamma personalutrymmet ger bättre möjligheter att källsortera och kompostera än de nuvarande har. STUDENTINFLYTANDE Utbildningarnas programansvarigas roll har under året förtydligats när det gäller kontinuerlig kontakt och dialog med studenterna i respektive program, bl a kring uppföljning och utvärdering av utbildningar, kurser och andra moment som rör professionsanknytningen. Regelbunden kontakt via Ping-Pong och andra verktyg med studenterna är prioriterad eftersom många utbildningar och kurser sker på distans. DT-masterns externa samarbetspartners och programmets studenter har haft gemensamma idédiskussioner om programmets utbud och upplägg.förutom deltagande i Institutionsstyrelsen, Utbildningsrådet och Lokal ArbetsmiljöKommitté har studentrepresentanter månatliga samtal med prefekten. Via dessa kanaler återkopplas studenternas synpunkter och frågor till berörda. Under året, har på initiativ av studenterna, arbete inletts så att studenterna blir mer delaktiga i institutionens utåtriktade arbete och marknadsföring som vid Bok- och biblioteksmässan i Göteborg och vid den årliga Mötesplatskonferensen. FORSKNING Forskning och utbildning på forskarnivå 2010 En viktig händelse under året var att Högskolan i Borås erhöll examensrätt inom området biblioteksoch informationsvetenskap i den första sökomgången. Implementeringen av den nya forskarutbildningen har varit i fokus under hösten BHS dokumenterade rutiner och kvalitetsdokument har kommit till användning och kompletterats. Rekryteringen av professionsdoktorander med anknytning till institutionens profilområden och strategiska forskningssatsningar fortsätter, liksom arbetet med att rekrytera internationella doktorander. En satsning på området sociala media med koppling till befintlig forskning förbereddes under året. De forskningsprojekt som bedrivs inom området rör bland annat digitalisering, kunskapsorganisation och information retrieval, information literacy, bibliotekens roll och utveckling, barn och ungdomars läsning och informationsvanor, information management/ knowledge management. En ansökan beviljades från Vetenskapsrådet rörande ungdoms läsning.samverkan med professionen har under året präglats dels av ett ökande antal kontakter såväl avseende profession som akademi. Som nationellt ledande får institutionen många förfrågningar från utlandet och internationella besök som vill ta del av verksamheten. Forskningen inom EU-projektet Shaman, liksom forskning inom Vetenskapsrådets Linnécenter LinCS fortsätter och har lett till externa anslag, men också till flera nya forskningsansökningar. Under 2010 antogs fyra nya doktorander med inriktning på bibliotek, kulturpolitik och bibliometri samt, i samarbete med Kungl biblioteket, en professionsdoktorand med inriktning digitalisering. Under året skedde fyra disputationer: Jane Kawalya, Marisa Ponti, Bertil Jansson och Nasrine Olson. Under våren inleddes två postdoc-arbeten av Jenny Johannisson och Helena Francke. Ett internationellt utbyte har skett med Queensland University of Technology och BHS har fått en förfrågan om medverkan i ett internationellt konsortium som planerar en internationell forskarskola. Detta skulle komplettera det redan etablerade nordisk-baltiska samarbetet kring forskarutbildning. 7

8 Vetenskaplig publicering och förmedling av forskningsresultat Den vetenskapliga publiceringen i internationella refereetidskrifter prioriteras och den andelen publikationer har ökat. Dock har antalet publikationer inte ökat, vilket sammanhänger med naturliga variationer där flera forskningsprojekt har varit i datainsamlingsfasen och med periodvis extra hög arbetsbelastning för institutionens forskare eftersom utbildning, administration och forskningsansökningar konkurrerar med den tidsåtgång som vetenskaplig publicering kräver. Institutionens tidskrifter finns numera tillgängliga på nätet som Open-Access tidskrifter. Institutionen arbetar tillsammans med BLR på en publiceringspolicy för att underlätta publicering och tillgång till forskningsresultat. Här ingår också en analys av egna publiceringsmönster och tidskrifternas impact. Bilaga RISKER Utbildning och rekrytering När det gäller utbildning är riskerna främst två; för lågt söktryck, vilket hänger samman med alltför många konkurrerande utbildningar och delvis låg genomströmning. Den låga genomströmningen beror framförallt på att institutionen har många distans- och deltidsstudenter. En annan orsak till lägre genomströmning är att fler studenter på grundnivå är mer studieovana. Att utbildningar finns på fem orter inom B& I och ABM (arkiv, bibliotek museum) innebär lägre söktryck eftersom vi delvis konkurrerar om samma studenter. Snart minskar årskullarna av tänkbara sökande studenter vilket kommer att öka konkurrensen ytterligare och föranleder att vi behöver både bredda och satsa på nya utbildningar och kurser. Ett exempel är den nya ettåriga magistern i informationsstrategi och kommunikation. En annan pågående åtgärd i sammanhanget är översyn av kandidat- och masterprogrammen för att de ska omfatta flera spår, stärka progressionen och utformas för olika målgrupper, så att även bibliotekariekandidater har en avpassad masterutbildning. Att vidareutveckla distanspedagogik och flexibelt lärande är ett ytterligare led i att öka genomströmning och även rekryteringen. Intresset av fortbildning hos yrkesverksamma ökar alltmer inte minst när det gäller uppdragsutbildning. Likaså att ha ett varierat flexibelt utbud av kurser och program på olika nivåer som samordnas så att kurser är öppna både för yrkesverksamma och studenter. En annan strategi är utökat samarbete med lärare vid andra institutioner. Genom ett mer målinriktat internationellt samarbete kan fler studenter rekryteras framförallt på master och forskarnivå. Forskning Liksom föregående år kan vi konstatera tre huvudrisker inom forskningsområdet. En risk rör svårigheten att erhålla externa forskningsmedel vilket försvårar en långsiktig strategisk planering. Forskningsansökningar tillsammans med interna och/eller externa institutioner som partners förordas därför i högre utsträckning. En annan risk är strukturell och sammanhänger med ett pågående generationsskifte med brist på seniora forskare i hela Norden. Detta innebär vissa svårigheter att rekrytera och ibland även behålla professorer, docenter och disputerade inom området. Kompetensoch befordringsinsatser är en viktig väg att säkra framtida kompetens, likaså att kontinuerligt anta nya doktorander. Andra insatser är att vidareutveckla samarbetet internt och externt med andra forskare, konferensdeltagande, seminarie- och konferensaktiviteter liksom nätverkande av såväl seniora forskare som doktorander, samt att systematiskt använda redan etablerade kontaktnät för lärar- och forskarutbyte. Institutionen arbetar med forskningens professionsrelevans, men det är samtidigt lika nödvändigt att följa internationella forskningstrender för att kunna fortsätta att vara nationellt ledande och för att ytterligare stärka institutionens starka internationella ställning. En tredje risk rör möjligheterna att uppnå en tillräcklig volym av doktorander har problem lösts på ett bra sätt, men långsiktigt är frågan aktuell då examinationsfrekvensen ökat och tillgången på externa doktorandmedel är begränsad. Fortsatta insatser för att kunna rekrytera professionsdoktorander och internationella doktorander är viktigt, samtidigt är det nödvändigt med en intern basresurs som säkrar ett minimiantal doktorander, eftersom det är svårt att erhålla externa forskningsmedel till doktorander. Utveckling av forskarskolor regionalt, nationellt och i Europa är också en viktig väg som institutionen fortsätter att bearbeta, vilket kan bidra till att säkra fortsatt rekrytering av såväl doktorander som seniora forskare. 8

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430

Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 1 (8) Tid: Kl 10.15-15.55 med avbrott för lunch kl 12.30-13.15 Plats: Högskolan i Borås, Balder, rum C 430 Närvarande ledamöter: Carlsson, Pontus 1-del av 13 Dahlström, Mats Forsgren, Emma Herder, Mats

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Forskningsnämnden Dnr: 2012-114-77 Fastställda: 2012-02-07 Reviderat 2014-03-18 Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR Bedömningskriterierna syftar till att säkerställa kvalitet och

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013

Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 Handlingsplan till Mål och strategisk plan samt verksamhets- och kvalitetsplan 2010 med inriktning 2011-2013 1 Handlingsplan Utifrån mål och strategier har denna handlingsplan fastställts utifrån samma

Läs mer

Digitala tjänster kultur, information & kommunikation

Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Digitala tjänster kultur, information & kommunikation Helena Francke Helena Francke är universitetsadjunkt i biblioteksoch informationsvetenskap vid Högskolan i Borås och disputerade våren 2008 på avhandlingen

Läs mer

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN 2014 2016 Inledning Våren 2013 fastställdes Strategi 2020 en strategisk plattform för Malmö högskola. Som ett led i att nå den målbild för

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Meritportfölj Till hjälp för sökande till läraranställningar och för lärare som söker befordran har Högskolan i Skövde utformat nedanstående förslag på hur man kan sortera sina handlingar i en meritportfölj.

Läs mer

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj 2014 1.Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har

Läs mer

Riktlinjer för meritportfölj

Riktlinjer för meritportfölj HÖGSKOLAN I BORÅS Dnr 227-07-10 Fastställd i FOU-nämnden: 2007-10-19 Fastställd i NKU och LUN: 2008-05-14 Riktlinjer för meritportfölj Till hjälp för sökande till lärartjänster har Högskolan i Borås utformat

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

Helena Francke Högskolan i Borås helena.francke@hb.se Framtidens bibliotek Säffle, 17 februari 2009

Helena Francke Högskolan i Borås helena.francke@hb.se Framtidens bibliotek Säffle, 17 februari 2009 Forskning i Biblioteks- och informationsvetenskap - ett nationellt perspektiv Helena Francke Högskolan i Borås Framtidens bibliotek Säffle, 17 februari 2009 Upplägg Forskningsmiljöerna i Sverige Forskningsområden

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra.

Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Ditt företag och Linnéuniversitetet har mycket att lära. Av varandra. Vi erbjuder möten som kan utveckla ditt företag. Och dig. Att samverka med forskare sätter igång kreativa processer och lyfter frågan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

UTBILDNINGSPLAN. Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng. The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits Dnr: 98/2007-515 Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Civilekonomprogrammet, 240 högskolepoäng The Business Administration and Economics Program, 240 ECTS Credits

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29

Ansökan om forskningsmedel 2015-01-29 1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015

Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Utbildningsstrategi för Högskolan Dalarna 2013-2015 Beslut: Högskolestyrelsen 2012-12-20 Revidering: - Dnr: DUC 2013/76/10 Gäller fr.o.m.: 2013-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig för uppdatering:

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng

Utbildningsplan Företagsekonomiska magisterprogrammet - 60 högskolepoäng HÖGSKOLAN I GÄVLE UTBILDNINGSPLAN AVANCERAD NIVÅ FÖRETAGSEKONOMISKA MAGISTERPROGRAMMET Programkod: SAENM Inr.kod: Affärsutveckling AFUT (Business Development) Inr.kod: Redovisning REDO (Accounting) Fastställd

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng. Total Quality Maintenance Programme, 180/240 ECTS Dnr: 1002/2004-510 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Programmet för industriell systemekonomi, 120/160 poäng Total Quality Maintenance Programme, 180/240

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan

Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan Information till dig som söker läraranställning eller ansöker om befordran som lärare vid X-högskolan MERITPORTFÖLJ En meritportfölj är en sammanställning av dina kunskaper och erfarenheter. I detta dokument

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken

1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syftet med metodboken 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan 1989 startade ett nätverkssamarbete mellan fackhögskolorna i Jönköping och länets kommuner när det gäller decentraliserad högskoleutbildning. Varje kommun i dåvarande Jönköpings

Läs mer

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT

Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Internationaliseringsarbete vid fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Uppdrag och ansvar Inom nuvarande organisation ligger ansvaret för internationaliseringsfrågor i första hand på fakulteterna.

Läs mer

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND

Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Studera utomlands! UNDER TIDEN DU LÄSER I LUND Välkomna till Lunds universitet! Christina Grossmann Chef, Internationella avdelningen LTH http://www.lu.se/studera/studera-utomlands Lunds universitets strategiska

Läs mer

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Masterprogram i socialt arbete Civilsamhället och välfärdens Nu startar Sveriges första masterprogram i socialt arbete med inriktning mot det civila samhället. Utbildningen

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan

Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Sida 1(5) Mall för ansökan om anställning som och befordran till professor eller lektor vid Försvarshögskolan Ansökan ska vara disponerad enligt nedanstående mall. Ansökan med bilagor, 1 ex av åberopade

Läs mer

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014

Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationaliseringsstrategi för lärarutbildningen 2011-2014 Internationalisering i lärarutbildningen Skälen till att ha en målsättning om hög grad av internationalisering i Linnéuniversitetets lärarutbildning

Läs mer

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl.

Kontaktperson för årsredovisningen 2012 är verksamhetscontroller Maria Nyberg Ståhl. Mittuniversitetets årsredovisning 2012 Dnr: MIUN 2013/199 Omslagsbild: Bland Mittuniversitetets studenter finns en hög andel som studerar via nätet. En stor del av dem genomför sina studier på distans,

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar Utbildningsstrategiska rådet 2012-05-08 Fastställd av rektor 2012-06-19 Dnr: UmU 100-976-11 Denna handläggningsordning

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

INFORMATIONSDAG UTLANDSSTUDIER

INFORMATIONSDAG UTLANDSSTUDIER INFORMATIONSDAG UTLANDSSTUDIER Vårterminen2013 Internationalisering Vilka stipendier kan man söka att studera utomlands? NORDPLUS STIPENDIER Vi har utbyten inom 2 nätverk DANOSFI NORLYS DANOSFI Högskolan

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS PROTOKOLL UT 2012/11

HÖGSKOLAN I BORÅS PROTOKOLL UT 2012/11 Institutionen biblioteks och Sammanträdesdag 1 ( 5) Tid: Kl. 13.00 15.00 Plats: C 554 Närvarande ledamöter: Gunnarsson, Mikael (ordförande) Olson, Nasrine Gyhagen, Mikael (studentrepresentant) Övriga närvarande:

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 66/2008/515 Grundutbildningsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Företagsingenjör med inriktning affärssystem och management, 180 högskolepoäng Bachelor of

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Internationellt masterprogram i informationsteknologi och lärande, S2ITL, 120 högskolepoäng International Master s Programme in Information Technology and Learning S2ITL, 120 Higher

Läs mer

Socialt arbete utan gränser

Socialt arbete utan gränser Socialt arbete utan gränser Låt din socionomutbildning få internationella inslag Ersta Sköndal högskola ska främja förståelsen för internationellt arbete och en hållbar global utveckling. Arbetet ska

Läs mer

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015

Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 HÖGSKOLAN I BORÅS 1 (8) Personalavdelningen Personalchef Birgitta Alfraeus 2013-01-15 Verksamhetsplan för personalavdelningen 2013-2015 Verksamhetsplanen har utarbetats tillsammans med personalavdelningens

Läs mer

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04

LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN INFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG IF04 Fastställd i institutionsstyrelsen 2004-04-01 Dnr 420/333-04 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN Sid

Läs mer

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21

2014-03-17. 1. Riktade samverkansprojekt 2014-01-10. 2. Öppna samverkansprojekt 2014-02-21 2014-03-17 Forskningsanslag 2014 Barn och ungdomsvetenskapliga forskningsmiljön kommer under 2014 att utlysa fyra former av forskningsanslag i syfte att främja forskning inom området vid Högskolan Väst,

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009

Kvalitetssystem, Institutionen för psykologi 2009 Sid 1 (6), Institutionen för psykologi 2009 1. Målsättningen med kvalitetsutvecklingsarbetet Eftersom de resurser som ställs till institutionens förfogande är begränsade innebär detta arbete att prioriteringar

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet

Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Karolinska Institutet ett medicinskt universitet Erik G Svensson Uppsala 2014-08-19 Anna-Lena Paulsson, Internationella kansliet Handlingsplan för internationalisering 2014-2017 för utbildning på grundnivå

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET

VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET VERKSAMHETSPLAN 2002 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Kommentarer: Verksamheten fortsätter att växa vid de tre biblioteken. Antalet utlån t o m oktober 2001 (59 600) är redan nästan lika många som under hela 2000 (60

Läs mer

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare

Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare Förtydligande om avsnitt 4. Pedagogiska meriter i KTH:s CVmall för anställning av lärare 4.1. Beskriv kort din profil som lärare (högst en halv sida). Berätta kort (cirka en halv sida) om dig själv, ditt

Läs mer

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1 Diarenr: Akademi 1 Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2014 2016: A1_fd_THS Detta underlag är baserat på Högskolans övergripande måldokumentet för hållbar utveckling Högskolegemensamma mål för hållbar

Läs mer

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008.

Denna proposition är en utveckling av tidigare dokument FSA angående utbildning och forskning som antogs vid fullmäktige 2008. Beslutad av Fullmäktige 2012 FSAs inställning är att utbildning och forskning utgör grunden i den arbetsterapeutiska verksamheten. Det är genom utbildning och forskning som yrket får legitimitet i samhället.

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng

Datavetenskapliga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: TCV20 OINR liga programmet, Allmän inriktning 180 högskolepoäng Bachelor Program in Computer Science, General Profile 180 Credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc).

Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Rekryteringsinsatser Lena Kolvik Från BLUE-verktyget: Beskriv/ange och kommentera: Rekryteringsinsatser (breddad rekrytering, marknadsföring etc). Sammanfattning Satsningar för att rekrytera studenter

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Jag kommer hem som en ny starkare människa eftersom jag vet att jag kan åka till ett land helt ensam och kan klara mig.

Jag kommer hem som en ny starkare människa eftersom jag vet att jag kan åka till ett land helt ensam och kan klara mig. Jag är jätteglad och nöjd över att jag gjorde utbytesstudier. Under både min praktik och mina kurser lärde jag mig väldigt mycket om mig själv, om kommunikation och jag fick kunskaper om den holländska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

Uppföljningsrapport för Verksamhetsplan för Kungl. Musikhögskolan 2012

Uppföljningsrapport för Verksamhetsplan för Kungl. Musikhögskolan 2012 Föredragningspromemoria 10 2013-04-26 Dnr 11/545 Högskolestyrelsen Helena Linnell Projekthandläggare 1(17) Uppföljningsrapport för Verksamhetsplan för Kungl. Musikhögskolan 2012 1. Inledning Verksamhetsplanen

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik

Institutionen för kemiteknik, LTH 1. Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Institutionen för kemiteknik, LTH 1 Jämställdhetsplan 2008 för Institutionen för Kemiteknik Antagen av institutionsstyrelsen 13/2 2008 Institutionen för kemiteknik, LTH 2 Åtgärdsplan 2008 Det övergripande

Läs mer

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan

Masterprogram i humaniora. Inriktning retorik. Studieplan Uppsala universitet Historisk-filosofiska fakulteten Litteraturvetenskapliga institutionen Masterprogram i humaniora Inriktning retorik Studieplan 1 Studieplan Masterprogram i humaniora 120 Hp Inriktning

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

För dig som gått Rektorsutbildningen

För dig som gått Rektorsutbildningen För dig som gått Rektorsutbildningen Om du gått rektorsutbildningen och vill fortsätta till en magister- eller masterexamen, kan du söka dig till huvudområdet Pedagogiskt ledarskap som formellt sett utgör

Läs mer

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap

En hel värld väntar dig. Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap En hel värld väntar dig Internationellt utbyte vid Institutionen för socialvetenskap Ersta Sköndal högskola 2015 0 INNEHÅLL Inledning..2 1. Minor Field Studies...3 2. Erasmus (Europa).4 3. Nordplus (Norden)...5

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013)

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ämnet medicinsk vetenskap (Dnr 3-749/2013) Gäller fr.o.m. 2013-07-01. Fastställd av Styrelsen för forskarutbildning 2013-04-09. 2 Allmän studieplan för

Läs mer

Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare till lektor eller professor vid SMI

Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare till lektor eller professor vid SMI POLICYDOKUMENT Ansökan om anställning som lärare, eller befordran av lärare Ur Högskoleförordning (1993:100): Professorer 3 Behörig att anställas som professor inom annat än konstnärlig verksamhet är den

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

U T B I L D N I N G S P L A N

U T B I L D N I N G S P L A N Dnr: 1025/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Masterprogram i informationssystem, 120 högskolepoäng Master Program in Information Systems, 120

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng

UTBILDNINGSPLAN. Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng Dnr: 933/2008-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom humaniora och samhällsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Programmet för internationell försäljning & marknadsföring, 180 högskolepoäng

Läs mer

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng

Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng HÖSKOLAN I ÄVLE UTBILDNINSPLAN RUNDNIVÅ EKONOMPRORAMMET Programkod: SENK Fastställd av HVS-nämnden 2007-11-29 Ver.nr. 081208 Utbildningsplan Ekonomprogrammet 180 högskolepoäng (Study Programme in Business

Läs mer

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013

UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 UPPFÖLJNING AV VERKSAMHETSPLAN 2013 INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET DATUM: 2013-12- 04 AVSÄNDARE: Lena Rogström KONTAKTPERSON: Lena Rogström FORSKNING SOM PÅVERKAR Vi har påbörjat arbetet med att etablera

Läs mer

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng

VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap. Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng VÄXJÖ UNIVERSITET 2002-10-31 Dnr.903/2002-510 Institutionen för samhällsvetenskap Utbildningsplan för PROGRAMMET FÖR EUROPASTUDIER, 120/160 poäng 1. Fastställande av plan Styrelsen för Institutionen för

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga

Rätt. Ganska. Lite otydlig. Mycket stolt! På stark frammarsch. Lätt tilltufsad. Kämpar i kylan! Kan snart flyga Ganska bekant Rätt kaxig Lite otydlig Mycket stolt! På stark frammarsch Lätt tilltufsad Kämpar i kylan! Kan snart flyga Varför Lärcentrum? Startade under 1990-talet Ingen egen utbildningsanordnare Förmedlare

Läs mer

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010

Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Sammanfattning av VKF:s LC-enkät 2010 Denna enkät är gjord av Västsvenska kontaktnätet för flexibelt lärande (VKF). VKF är ett samarbete inom flexibelt lärande mellan Göteborgs Universitet, Chalmers, Karlstads

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Informationslogistik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Information Logistics, 180 Higher Education Credits

Informationslogistik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng. Bachelor Programme in Information Logistics, 180 Higher Education Credits Dnr: 463/2009-515 Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik Informationslogistik, kandidatprogram, 180 högskolepoäng Bachelor Programme in Information

Läs mer

Tips och råd våra erfarenheter från Erasmus Mundus partnerskapsprojekt Kristin Rådesjö och Mette Svensson

Tips och råd våra erfarenheter från Erasmus Mundus partnerskapsprojekt Kristin Rådesjö och Mette Svensson Tips och råd våra erfarenheter från Erasmus Mundus partnerskapsprojekt Kristin Rådesjö och Mette Svensson Innehållet i vår presentation; Internationalisering vid Högskolan i Borås Erasmus Mundus-projekt

Läs mer