KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS

Transkript

1 KREATIVA GYMNASIET KVALITETSRAPPORT 2014/2015 LBS BORÅS

2 INNEHÅLL KVALITETSRAPPORT... 1 Innehåll... 2 Inledning... 4 Ledare... 4 Grundfakta om LBS Borås... 5 Historik, fakta, organisation... 5 Utbildning & erbjudande... 5 Elever... 5 Personal... 5 Lokaler... 5 Funktioner... 6 Finansiering... 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 7 Arbetsformer och pedagogik... 7 Lokaler... 8 Utrustning och läromedel... 8 Schema och skollunch... 8 Arbete med särskilt stöd... 9 Elevhälsa... 9 Elevråd och elevinflytande Skolledning Personal Elever Beskrivning av kvalitetsarbetet: Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen. 13 Målsättning, metoder och uppföljning

3 Nationella kursprov Betygsuppgifter Enkäter Dokumentation Uppföljning och utvärdering Kvalitetsrapport & arbetsplan Fokusområden 2014/ Fokusområde 1: Kreativitet, kommunikation och delaktighet Fokusområde 2: Formativ bedömning Uppföljning av likabehandlings- och värdegrundsarbetet 2014/ Samlad bedömning av skolans måluppfyllelse 2014/ Instrumentell kvalitet Funktionell kvalitet Upplevd kvalitet Beslut, fortsatt arbete mot ökad måluppfyllelse Fokusområden 2015/2016 LBS Borås Fokusområde 1: Elever med normbrytande beteende Resultatbilagor

4 INLEDNING LEDARE På LBS Borås är vi benägna att förändra och förädla skolans arbete mot högre måluppfyllelse. Oavsett om det handlar om kunskapsmålen, läroplansmålen eller examensmålen. I detta förändringsarbete ligger det många utmaningar som vi arbetar med inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Som rektor är det med stolthet som jag välkomnar er att läsa om året som gått och ta del av framtida insatser för att göra vårt arbete och resultat ännu bättre nästa år. Läsåret 1415 infördes en ny schemastruktur med en målsättning att öka elevernas upplevelse av delaktighet i sin egen studieplan. Schemastrukturen syftade också till att skapa en tydligare struktur över den individuella undervisningen med de ämnen och kunskapsmål som eleverna själva ville utveckla med hjälp av lärare. På LBS Borås jobbar personalen engagerat med att lyfta elevernas kunskaper och värden. Det är utifrån en hög upplevelse av trygghet och nöjdhet hos eleverna som vi avslutar detta läsår och ger avstamp i ett nytt läsår. Vi är, på grund av ett gott kvalitetsarbete, redo att anta de utmaningar som ligger framför oss. Vi räds inte för att prova nya arbetssätt eller ompröva gamla metoder för att nå elevernas lärande. Så länge arbetssätten är tagen ur forskning och beprövad erfarenhet har vi en skyldighet att utveckla skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Välkomna in! Fredrik Sandin Rektor LBS Borås 4

5 GRUNDFAKTA OM LBS BORÅS HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION LBS Borås startade sin verksamhet 2002 med KY-utbildning. Från och med läsåret 2003/2004 har verksamheten inriktat sig mot gymnasieutbildningar inom medier och kreativa områden. Skolan ligger i Knalleland, cirka 15 minuters gångväg från Borås centralstation. UTBILDNING & ERBJUDANDE Skolan erbjuder två högskoleförberedande utbildningar inom ramen för teknikprogrammet; LBS Spelutveckling (TEDES) och LBS Arkitektur och samhällsbyggande (TESAM) och tre utbildningar inom ramen för det estetiska programmet; LBS Media (ESEST), LBS Musikproduktion (ESMUS) samt LBS Speldesign (ESBIL). ELEVER På skolan går 243 elever (varav 2 elever på IM preparand). Huvuddelen av eleverna kommer från Borås kommun samt kranskommunerna. Cirka 25 % av eleverna utgörs av flickor och 75 % av pojkar. PERSONAL På skolan arbetar 18 lärare, en specialpedagog, en kurator, en elevassistent, en skolsköterska, en studie- och yrkesvägledare, skolledning samt administrativ personal. Lärarna är indelade i två mentorslag. LOKALER Verksamheten bedrivs i ljusa renoverade lokaler på ca 2000 kvadratmeter i ett våningsplan innehållandes olika typer av klassrum, labbsal, grupprum, studios, personalkontor, lärarrum/mötesrum samt gemensamma ytor. Utöver detta finns en matsal i samma fastighet som skolan, samt diverse idrottslokaler i närheten som hyrs för ämnet idrott och hälsa. 5

6 FUNKTIONER Skolan har ett elevhälsoteam. Idag består detta av specialpedagog, stödsamordnare, skolsköterska, studie- och yrkesvägledare och rektor. Skolkurator kan tas in vid behov och befinner sig på verksamheten en dag i veckan. Skolpsykolog och skolläkare är kontrakterade och tas in vid behov. FINANSIERING Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfritt. 6

7 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE ARBETSFORMER OCH PEDAGOGIK På LBS i Borås lägger vi stort fokus på kreativ och målbildsbaserad undervisning på både individ och gruppnivå. Vi har en kontinuerlig uppföljning av elevens målbild och framtidstänk samt hur hen skall nå dit. Detta arbete stärker vi genom samarbeten med expertis utifrån så som till exempel högskolor, branschrelaterade företag och arbetsförmedlingen. Större projekt och samarbeten över ämnesgränserna används för att motivera eleverna samt för att ge dem en helhetssyn på sina studier. Här får eleven möjlighet att individuellt och i grupp implementera nya kunskaper i skarpa projekt från - och med "verkliga" uppdragsgivare. Genom att bilda mentorslag vill vi stärka elevens möjlighet till stöd. Lärarna ska inom mentorslagen tillsammans skapa en överblick av varje elevs studier. Mentorslagen skall också föra en pedagogisk dialog och diskussion i samklang med aktuell forskning och erfarenhetsbaserad kunskap. En ökad insikt i hur bedömning för lärande fungerar vill vi tro ökar motivationen hos lärare och elever och vidare måluppfyllelse hos elever. Mentorslagen arbetar också med att utveckla metoder för att stärka varje elevs kreativitet, kommunikation och delaktighet inom skolan. Vi arbetar med blockschema för att lättare kunna flytta lektionspass. Syftet är att arbetslag och enskilda lärare lättare skall kunna omorganisera lektioner utifrån samläsningar, ämnesintegrering och projektläsning. Ytterligare tror vi att längre lektionspass ger lärare och elever chans att kunna fördjupa sig i och fokusera på ämnet. Utöver blockscheman har vi också infört handledningstid. Under denna tid arbetar varje elev utefter sina särskilda behov. Handledningstiden planeras tillsammans med kollegor och syftar till att ge ett ökat individuellt stöd och är en del av den garanterade undervisningstiden. Skolans arbete stöds av det elevadministrativa systemet Adela. Alla elever har ett eget konto med tillgång till div. funktioner ss. schema, anslagstavla med information, mailfunktion, frånvaro, ämnesmatriser samt tillgång till uppgifter/moment i varje kurs med tillhörande kommentarer. Anteckningar från ämnes och utvecklingssamtal, ev. åtgärder samt elevens studiemål, lärares prognoser och betygsättning sätts in i systemet. Även vårdnadshavare till omyndiga elever har möjlighet att logga in i Adela.net och har på så sätt möjlighet att följa elevens studier. 7

8 En tydlig och kontinuerlig mötesstruktur finns på skolan. Följande möten sker en gång i veckan; elevhälsoteam, operativt möte och mentorsmöte. Utöver detta sker diverse behovsmöten och elevrelaterade möten. Vi arbetar med att kontinuerligt tydliggöra och följa upp vår arbetsgång kring elevens måluppfyllelse. LOKALER Skolan består av ca 2000 kvadratmeter där olika klassrum, studios för foto, video och musik, grupprum, labbsal, studietorg, lärarkontor, lärarrum/mötesrum och gemensamma ytor samsas om utrymmet. Då eleverna har bärbara datorer är alla salar möblerade därefter och inga stationära datorsalar finns längre. Det finns en tanke med att lokalerna ska stödja kreativitet, att skolans miljö ska genomsyras av ett öppet socialt klimat, samt att skolan ska vara en god miljö för lärande. Lärarna delar kontor med upp till fyra kollegor och ambitionen är att dörren står öppen när det är möjligt för att underlätta kontakten med elever och kollegor. Matsalen ligger på ett annat våningsplan som är separerat från resten av skolan. UTRUSTNING OCH LÄROMEDEL En bärande idé för LBS är att i utbildningen använda samma teknik som används inom branschen för de olika utbildningar vi erbjuder. I praktiken innebär det höga krav på både teknisk utrustning och de olika programvaror som används. Lärarna har stort inflytande över vilket material som används i de olika kurserna i vissa ämnen används kurslitteratur, i andra ämnen är annat material den huvudsakliga informationskällan för eleverna. Varje lärare har en samling med referenslitteratur för varje ämne de undervisar i. Utöver detta har skolan ett skolbibliotek med skönlitteratur och facklitteratur. Alla elever gör därutöver regelbundna besök på det lokala stadsbiblioteket och får där en genomgång i bibliotekskunskap. Stadsbiblioteket ligger på ca 20 minuters gångavstånd från skolan. SCHEMA OCH SKOLLUNCH Schemat för läsåret är lagt i block om två timmar. Skoldagen börjar klockan Två dagar i veckan slutar eleverna klockan och tre dagar i veckan slutar eleverna Lunchen är en timme lång under alla skoldagar. Huvudsyftet är att ge elever mer sammanhängande tid att hinna fokusera på ett ämne och inte behöva jobba med flera saker under en dag. Det blir även lättare för lärarna inom arbetslaget att kunna göra egna ändringar och justeringar för 8

9 att kunna genomföra ämnesintegreringar och projekt utan för stora förändringar. Utöver ämnesspecifik undervisningstid har eleverna handledningstid. Arbetsuppgifter och innehåll utgår från varje elevs individuella behov och planeras kollegialt. Lunchen tillagas och levereras av en cateringfirma. Den serveras sedan i en lokal i samma fastighet som skolan. ARBETE MED SÄRSKILT STÖD Varje undervisande lärare skall i sin undervisning ha individuell anpassning och stödundervisning inplanerad. Detta innebär att undervisningen anpassas efter elevernas behov. Vid behov av extra anpassning utformar undervisande lärare tillsammans med kollegor och specialpedagog passande åtgärder. Handledningstid sker två gånger i veckan där eleven arbetar med det hen är i behov av. Under dessa pass finns flera undervisande lärare tillgänglig. Det finns därutöver extra resurser för elever i behov av stöd där mentor och undervisande lärare handleder individuellt efter elevens studieplan. Dialog förs mellan undervisande lärare, mentor, studiestödssamordnare, specialpedagog och EHT om elevens utveckling. Utöver att eleverna själva får vara med och bedöma vilken hjälp de behöver, så arbetar vi utefter en modell för att upptäcka de elever som är i behov av stöd och i förekommande fall upprätta åtgärdsprogram. Undervisande lärare är den som först upptäcker eventuella hinder under lektionstid för att nå målen och sätter då in extra anpassning i undervisningen för att eleven skall nå dessa. Om undervisande lärare inte upplever att dessa åtgärder är tillräckliga görs en orosanmälan till elevhälsan. Orosanmälan kan också ske av annan personal, exempelvis mentor, om hen upplever att eleven riskerar att inte nå målen. Elevhälsan gör en utredning tillsammans med rektor. Beroende på vad som uppkommer i utredningen tar rektor beslut om åtgärdsprogram. Åtgärdsprogrammet förmedlas ut till berörda lärare och utvärderas tillsammans med specialpedagogen. Åtgärdsprogrammet utvärderas sedan och ett nytt utarbetas om så är nödvändigt. Syftet med skolans elevstöd är att kunna hitta flera lärsituationer för elever i behov av stöd. Detta skall ge eleven förutsättningar till ökad motivation för kunskapsinlärning och personlig utveckling. ELEVHÄLSA Elevhälsan, elevhälsoteamet (EHT), på skolan består av rektor, stödsamordnare, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt skolsköterska. Skolhälsovården bedrivs i enlighet med skollagen genom en anställd skolsköterska, samt en till skolan kopplad 9

10 skolläkare. Kurator finns på skolan en gång i veckan och kallas utöver det in vid behov. Skolpsykolog hyrs in vid behov. EHT har möte varje vecka där man följer upp de ärenden som pågår samt nya som tillkommer. En gång per termin sker ett möte där alla kompetenser inom elevhälsan närvarar, även skolläkare och skolpsykolog. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Elevrådet på skolan är idag med i Sveriges elevkårer. Föreningens juridiska namn är LBS Borås Elevråd (LBE). Deras syfte är att tillvarata medlemmarnas ekonomiska, ideella, sociala och fackliga intressen. Elevrådet är obundet till partipolitik, ideologi och religion. Målet är att alla elever ska ha möjlighet att påverka elevrådet. Alla skolans elever har rätt att bli medlemmar i LBS Borås Elevråd och medlemskapet är kostnadsfritt. LBS Borås Elevråds har fastställda stadgar, dessa finns tillgängliga för alla elever på skolan. Årsmöte äger rum varje läsår. Alla elever är inbjudna till årsmötet och har där yttranderätt, förslagsrätt och rösträtt. Under årsmötet väljs den nya styrelsen. Styrelsen består av en ordförande, en kassör och ett jämt antal ledamöter, dessa väljs ut vid årsmötet. Idag består styrelsen av 10 elever. Inom styrelsen väljer man också ut en vice ordförande. Målet är att styrelsen i så stor utsträckning som möjligt representerar alla inriktningar på skolan. Styrelsen bildar också utskott. När sådana uppkommer utses också en ledare till utskottet, dennes arbete är att sammankalla till möten och driver arbetet framåt. Ett av utskotten arbetade under året med frågor som berörde skolmaten. Detta var en av de frågor som elevrådet arbetade med kontinuerligt med under läsåret. Enkäter genomfördes med skolans elever och möten med storseglet (matleverantören) genomfördes för att se vilka förändringar som var möjliga. Mötestiderna för LBS Borås elevråd är fasta och sker en gång varannan vecka. Vid mötena förs protokoll av sekreterarna som sedan kontrolleras av en justerare. Inför varje möte skickar ordförande ut en dagordning som ska godkännas av ledamöterna i styrelsen. Information från styrelsemötena förmedlas via Facebook och vid mentorstider. Styrelsen för LBS Borås elevråd arbetar för tillfället med att hitta förbättrade metoder så att varje elev enkelt kan ta del av all information. För att öka inflytandet inom klasser och över sina egna studier har klasstid och handledningstid införts i schemastrukturen. Under klasstiden behandlar eleverna frågor som berör hela klassen eller skolan, även frågor som ska lyftas upp i elevrådet diskuteras under denna tid. Införandet av handledningstiden syftar till att öka elevernas delaktighet i sina 10

11 studier genom att de under denna tid planerar, tillsammans med mentor, uppgifter efter behov. Genom att arbeta i projektform inom utbildningarna ökar elevernas möjlighet till delaktighet och kreativitet. Eleverna planerar och genomför arbeten tillsammans med andra och där lärare funktion är att handleda eleverna i arbetet. I en del kurser används också veckomål, dessa syftar till att elever själva sätter upp mål för varje vecka och därmed lärprocessen. SKOLLEDNING Rektor för skolan i Borås har det pedagogiska ansvaret för undervisningen och för verksamhetens administrativa drift inklusive lokaler, elever, personal och budget. Därtill finns lednings- och verksamhetsstöd för rektor. PERSONAL Lärarna är indelade i två mentorslag med tillhörande processledare. Mentorslagen ansvarar för uppföljning och beslut för skolans dagliga verksamhet. I mentorslagen arbetar lärarna med att följa upp elevernas studier. Utöver mentorslagen sker ett operativt möte en gång i veckan med hela personalstyrkan. Här kommuniceras mål och beslut för skolan. Personalen är också indelad i olika ansvarsområden. I dessa bedriver och planeras olika aktiviteter, såsom friluftsdagar och större projektarbeten. Under 2013/2014 består personalstyrkan av 24 personal varav 18 lärare, lärartätheten ligger på 7,4 lärare per 100 elever. Därutöver finns en specialpedagog (25 %), administratör/rektorsassistent (100 %), rektor (100 %), stödsamordnare (50 %) samt elevassistent (20 %). Dessutom finns skolsköterska (30 %) och studie- och yrkesvägledare (30 %). Fördelningen mellan män och kvinnor bland personalen är 60 % respektive 40 %. 45 % av lärarkåren undervisar i karaktärsämnen och 55 % undervisar i gymnasiegemensamma ämnen. Totalt ligger lärarbehörigheten på 31 % beräknat på heltidsjänster. Behörigheten är dock högre bland de lärare som undervisar i gymnasiegemensamma ämnen (60 %). ELEVER Läsåret 2014/2015 går 243 elever på LBS i Borås. Elevsammansättningen utgörs av ca 25 % flickor och 75 % pojkar. Flertalet av eleverna kommer från Borås kommun samt kranskommunerna runt om Borås. 11

12 Antalet förstahandssökande inför läsåret 2014/2015 var 59 elever i preliminärsantagningen i juli. Antal elever som började läsa någon utbildning vid skolstart höstterminen 2014 var 67 stycken. Meritvärdets medelvärde för tekniska programmet var 215. Det estetiska programmets medelvärde var 206,5. 12

13 BESKRIVNING AV KVALITETSARBETET: UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN MÅLSÄTTNING, METODER OCH UPPFÖLJNING Grunden i vårt kvalitetsarbete bygger på delaktighet, samverkan och processorienterat arbetssätt mot gemensamma mål med utgångspunkt i läroplanen. Arbetet utgår från en lägesbedömning och avslutas med resultatutvärdering. Däremellan följer vi regelbundet upp arbetet och samlar in den dokumentation som bildar underlag för den slutliga resultatutvärderingen, då vi identifierar nya utvecklingsområden i behov av insatser för ökad måluppfyllelse. Lägesbedömningen, uppföljningen och resultatutvärderingen görs ur flera perspektiv och i flera forum. Hos skolledning, lärarlag, arbetsgrupper, elevråd, klasser och föräldrar. Arbetsprocessen bidrar till en systematik i kvalitetsarbetet och ett säkerställande att vi gör rätt saker. Samtidigt ger processen utrymme för att uppmärksamma sådant som sker spontant på skolan med målen i fokus. Allt underlag i kvalitetsarbetet samlas på ett och samma ställe på skolan i en dokumentationspärm/serverutrymme. På så vis kan vi följa arbetet och ha grepp om hur arbetet utvecklas under året och över tid. NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i den samlade bedömningen. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och programmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i 13

14 den samlade bedömningen av verksamhetens måluppfyllelse mot slutet av kvalitetsrapporten. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat elevenkät (Markör) som bland annat mäter nöjdhet, skolenkäter och undervisningsutvärderingar. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras i resultatsammanställningen och kommenteras och analyseras i avsnittet där den samlade bedömningen om verksamhetens måluppfyllelse redovisas. DOKUMENTATION Underlag och anteckningar till de insatser som görs inom ramen för kvalitetsarbetet under läsåret sparas på skolans gemensamma server. Under juni månad sammanställs detta material sedan gemensamt och dokumenteras i form av denna kvalitetsrapport. Utöver detta dokumenteras den dagliga verksamheten genom kommentarer och fotografier på LBS hemsida och på skolans sida på Facebook. Detta för att ge allmänheten och i synnerhet föräldrar möjlighet att ta del av den dagliga verksamheten på skolan. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Kvalitetsarbetet följs upp och utvärderades kontinuerligt under läsåret, samt vid läsårets slut. Utgångspunkter för utvärderingarna är skolans arbetsplan, undervisningsutvärderingar, enkäter och resultat i form av betyg och betygsprognoser. I januari månad ägnar också en dag till gemensam halvtidsutvärdering där vi tillsammans går igenom skolans resultat i relation till verksamhetens mål. Mot slutet av våren ägnas två heldagar till utvärderingsseminarium. Då träffas elevrådet, lärarna och skolledningen för att diskutera och analysera skolans samlade resultat och kvalitetsutveckling ur olika perspektiv. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, undervisningsutvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 14

15 KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse nästa läsår. 15

16 FOKUSOMRÅDEN 2014/2015 FOKUSOMRÅDE 1: KREATIVITET, KOMMUNIKATION OCH DELAKTIGHET Fokusområdets bakgrund & motiv: I undervisningsutvärderingen som gjordes under vårterminen 2014 visade resultatet att de frågor som handlade om elevernas delaktighet i undervisningen och hur lärare utgår från elevers intressen och möjliggörandet för kreativt arbete hade ökat sedan tidigare läsår. I elevseminariet framkom det däremot att eleverna på skolan önskade en förstärkning i ett sådant arbete. Önskningarna bestod av fler ämnesövergripande arbeten, ett större fokus på att ställa ut elevers prestationer och att arbeta mer övergripande. Eleverna ansåg också att det fanns stora möjligheter till delaktighet i undervisningens upplägg och utformning men att få elever nyttjade denna möjlighet. Eftersom skolan profilerar sig som den kreativa skolan var det också centralt att detta genomsyrade alla kurser. Genom ökad delaktighet var syftet också att det skulle kunna leda till fler kreativa arbetsmetoder. Mål och syfte: Målet för läsåret 2014/2015 var att eleverna i större utsträckning skulle kunna få utlopp för sin kreativitet. Det innebar att eleverna skulle ges möjlighet att kommunicera sina kunskaper/verk på ett sätt som hör till utbildningen. Lärarna skulle utmana eleverna med rätt förutsättningar så att elevernas möjlighet att uppnå sina mål skulle öka. Syftet med fokusområdet var att eleverna skulle känna att de hade bra samtal och tydlig information utifrån deras kunskapsutveckling. Elevernas delaktighet i skolans arbete skulle synliggöras för alla. Personalens upplevelse av delaktighet och känslan av att känna skolans arbete med elevernas måluppfyllelse behövde stärkas inom följande områden; Examensmål Estetiska programmet Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta skapande. Både individuellt och i samverkan med andra ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmågan att kommunicera tankar och idéer med estetiska uttrycksmedel. Examensmål Estetiska programmet - estetik och media 16

17 Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att kommunicera med digitala verktyg. Ljud, bilder och berättande står i centrum. Inriktningen ska ge eleverna möjlighet att uppleva, tolka och reflektera över digitala uttryck ur olika perspektiv samt möta, använda och skapa digitala produkter. Inriktningen ska dessutom ge möjlighet att fokusera på något digitalt medium. Examensmål Estetiska programmet - musik Utbildningen ska utveckla elevernas musikutövande och konstnärliga skapande samt förmåga att uppleva och tolka musik ur olika perspektiv. Inriktningen ska ge möjlighet att fokusera på något musikområde. Examensmål Teknikprogrammet - design och produktutveckling Utbildningen ska bygga på ett etiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till teknik och ett kritiskt, kreativt och konstruktivt tänkande ska främjas. Utbildningen ska vidareutveckla elevernas kommunikativa förmågor i tal, skrift och visualisering. Läroplanskoppling: Läroplansmål (Lgy Kunskaper): Det är skolans ansvar att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att; - formulera, analysera och pröva antaganden och lösa problem, - reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära, - kritiskt granska och värdera påståenden och förhållanden, och - lösa praktiska problem och arbetsuppgifter [ ] Det är skolans ansvar att varje elev kan använda sina kunskaper som redskap för att; - kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Läroplansmål (Lgy Elevernas ansvar och inflytande): Skolans mål är att varje elev; - aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, 17

18 - utifrån kunskap om demokratins principer vidareutvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former, Metod och genomförande: Metod 1: Studiedag hösttermin. Studiedag där fokusområdena behandlades skedde den 27 oktober. Metod 2: Kollegialt samarbete. Fokusområdets innebörd och metoder arbetades fram av de två mentorslagen. I varje mentorslag valdes en ansvarig ledare för arbetet. Dennas ansvar var att sammankalla möten, delegera arbetsuppgifter, föra protokoll och föra arbetet framåt. Mötestider för att arbeta med fokusområden lades in varannan torsdag klockan Mötena var en timme långa. Metod 3: Litteratur. Personalen undersökte och la fram förslag på passande litteratur som arbetet skulle grunda sig på. Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp genom resultat från undervisningsutvärdering och skattningar från personal. Vid studiedagen den 7 januari var undervisningsutvärderingarnas resultat en utgångspunkt när varje lärare bedömde sina styrkor och sina utvecklingsmöjligheter. I det arbetet framkom det att de fokusområden som valts ut för läsåret var också något som många i personalen ville och behövde utveckla. Skolinspektionen granskade skolan under höstterminen Resultatet har också legat till grund för arbetet med fokusområdena. Där framkom det nämligen att elevernas reella inflytande var för lågt och att det inte existerade några övergripande metoder i skolans verksamhet för att öka elevernas inflytande. Resultat: Resultatet i undervisningsutvärderingen visade en ökning i samtliga frågor som handlar om kreativitet, kommunikation och delaktighet. Resultatet i frågorna som handlar om kreativ kompetens visade en marginell ökning från 7,85 (höstterminen 2013) till 7,96 (höstterminen 2014). Även resultatet i frågorna som berörde ansvar och inflytande ökade något, från 7,87 till 18

19 7,98. I vårterminens undersökning ökade medelvärdet än mer, i frågor om ansvar och inflytande var medelvärdet 8,03 och i frågor som handlade om kreativ kompetens skedde en ökning av värdet till 8,21. De mål som sattes upp i början av läsåret hade inte uppnåtts vid läsårsslut. Arbetet med fokusområdet hade inte kommit så långt som förväntat. Under studiedagen den 27 oktober arbetades mycket med handledningstiden som också var nytt för i år. Detta gjorde att fokusområdena inte fick särskilt stort utrymme för diskussion. Arbetet i mentorslagen kom igång under höstterminen och mötena skedde en gång i veckan. Under denna tid arbetades det med att försöka arbeta fram metoder och arbetssätt som skulle kunna appliceras i alla kurser. Personal arbetade gemensamt med att dela med sig av redan testade metoder och att ta fram nya. De lärare som hade uppnått höga resultat på undervisningsenkäterna i de frågor som berörde fokusområdena delade med hur de hade arbetat under terminen. Under vårterminen fortsatte arbetet med ökad delaktighet, kreativitet och kommunikation. Undervisande lärare testade flera olika metoder, exempelvis under projektarbeten. Projektarbetena skedde inom alla inriktningar och syftade till att öka kreativitet och eget inflytande över sitt arbete. Att bedöma av undervisningsutvärderingarna har elevernas nöjdhet och känsla av delaktighet, ansvar och kreativitet ökat under läsåret. Någon passande litteratur valdes inte ut gemensamt bland kollegiet, däremot sökte personal upp artiklar eller andra inspirationskällor spontant och delade med sig vid mötena. Slutsatser: Arbetet med fokusområdena har inte fallit ut som det var planerat. Anledningen kan vara flera. Det kan dock vara väsentligt att belysa att under höstterminen 2014 gjordes även andra förändringar. Handledningstiden som infördes tog upp mycket av tiden. I efterhand går det att dra slutsatsen att handledningstiden borde varit ett av fokusområdena under läsåret. En slutsats som kan dras är att arbetet med fokusområdena behöver mer tid än vad som var planerat. Upplevelsen blev att läsåret 14/15 istället skulle handlade om att arbeta fram fungerande metoder för ökat kreativitet, delaktighet och kommunikation. Implementeringen kanske först är möjligt nästkommande läsår. Om implementering sker utan att använda mycket förberedande tid kunde det leda till överassimilering, det vill säga att lärare trodde sig arbeta med exempelvis delaktighet men att i praktiken egentligen inte genomföra några pedagogiska förändringar. Fokusområdena var mer komplexa än vad de bedömdes från början. 19

20 Även om arbetet inte fallit ut som planerat visade undervisningsutvärderingen att skolan ändå stärkt sitt arbete med kreativitet, delaktighet och kommunikation. Möjligtvis att mötena och det kollegiala arbetet bidragit till att lärare i större utsträckning fokuserade på strategier som skulle leda till ett ökat måluppfyllelse. Det fortsatta arbetet kommer att handla om att utveckla metoder och att inte fokusera på implementering. Fokusområdet kommer fortskrida under fler läsår för att det ska vara möjligt att få en önskvärd effekt. FOKUSOMRÅDE 2: FORMATIV BEDÖMNING Fokusområdets bakgrund & motiv: Fokusområdet formativ bedömning infördes redan läsåret 2013/2014. All undervisande personal började då arbeta med matriser i sin bedömning. Syftet var att nå en ökad kommunikation mellan lärare och elev utifrån varje elevs kunskapsutveckling. Samtidigt slutade lärarna att betygssätta enskilda uppgifter. Anledningen var att lärarna inte skulle arbeta summativt i så stor utsträckning. I undervisningsutvärderingen som genomfördes vårterminen 2014 visade resultatet att elevernas upplevelse av att läraren gör det tydligt vilka mål eleven arbetar mot och vad som krävs för de olika betygen och att läraren har regelbunden kontakt med eleven om hur det går i studierna, var oförändrad i jämförelse med vårterminen Eftersom fokusområdet formativ bedömning inte gett något ökat resultat i form av elevernas uppfattning valdes det att även läsåret 2014/2015 satsas på formativ bedömning. Matrisarbetet var inte tillräckligt och därför behövdes fler metoder arbetas fram för att öka elevernas kännedom om målen och kunskapskraven, samt att öka kommunikationen mellan lärare och elever utifrån kunskapsutveckling. Det fortsatta arbetet inom formativ bedömning mättes bland annat genom att man fokuserade på följande frågor i undervisningsutvärderingarna: Fråga 14: Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen. Fråga 15: Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. 20

21 Mål och syfte: Arbetet med formativ bedömning tog start läsåret 2013/2014. Då tog personalen fram matriser som ett instrument att arbeta med tillsammans med eleverna. Under läsåret 2014/2015 skedde ett kollegialt arbete med att vidareutveckla den formativa bedömningen. I mentorslag skulle man arbeta fram metoder som skulle kunna appliceras i undervisningen. Syftet var att utvidga den formativa bedömningen utöver det tidigare matrisarbetet. Genom att tillsammans ta fram metoder syftade arbetet till att den formativa bedömningen skulle öka på skolan. Genom att ta fram meningsfulla metoder skulle också arbetet leda till ett ökat resultat, alltså en ökad måluppfyllelse. Arbetet med formativ bedömning syftade också till att stärka elevernas förmåga att bedöma sina egna studieresultat utifrån utbildningens mål samt att utveckla varje elevs tilltro till den egna förmågan. Fokusområdet syfte var dessutom att skolans elevers intresse av att påverka, ta initiativ och ansvarstagandet skulle öka under läsåret 2014/2015. Läroplanskoppling: Läroplansmål (Lgy Bedömning och betyg): Skolans mål är att varje elev; - Tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och - Kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen. Läroplansmål (Lgy Elevernas ansvar och inflytande): Skolans mål är att varje elev; - tar personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, - aktivt utövar inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan, - stärker sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor. Metod och genomförande: 21

22 Metod 1: Studiedag hösttermin En gemensam studiedag skedde den 20 oktober där personalen arbetade med fokusområdena. Metod 2: Kollegialt samarbete Varje mentorslag arbetade gemensamt med att hitta arbetsformer och metoder för att utvidga den formativa bedömningen inom undervisningen. I mentorslagen valdes en ledare för arbetet fram. Denna ansvarade för att föra protokoll, sammankalla till möten, delegera uppgifter och driva arbetet framåt. Mötestid för att arbeta med fokusområdet beslutades till en timme varannan torsdag. Metod 3: Litteratur Personalen utgick från gemensam litteratur i arbetet med formativ bedömning. Boken som låg till grund var Bedömning för lärande. Uppföljning & utvärdering: Fokusområdet följdes upp vid terminslut genom att granska resultatet från undervisningsutvärderingarna och till viss del genom skattningar från person. I undervisningsutvärderingarna var det resultatet på de frågor som handlar om bedömning och betyg som låg till grund för utvärderingen av fokusområdet formativ bedömning. De frågor som behandlar bedömning och betyg var Läraren gör det tydligt för mig vilka mål vi arbetar mot och vad jag behöver kunna för att nå de olika betygen och Läraren har regelbunden kontakt med mig om hur det går för mig och hur jag kan utvecklas ännu mer. Resultat: Resultatet i undervisningsutvärdering från höstterminen 2014 visade en ökning i frågor som berörde bedömning och betyg. Jämfört med höstterminen 2013 skedde en ökning från 7,55 till 7,72. I vårterminens utvärdering var medelvärdet 7,78. I frisvaren var inte det inte längre lika förkommande med kommentarer som handlar om en önskan av betyg på uppgifter. Resultaten från undervisningsutvärderingen går att tolka som att arbetet med formativ bedömning under läsåret gav utdelning. Elevernas uppfattningar om bedömning och betyg var mer positiva än tidigare läsår, även om ökningen inte var markant. I frågor som handlade om huruvida läraren gör det tydligt vilka mål som arbetas mot samt om läraren gör det tydligt om vad som krävs för de olika betygen är medelvärdet något högre än i frågan som berör huruvida läraren har regelbunden kontakt med eleven om kunskapsläget. 22

23 Även om skillnaden mellan medelvärdena var marginell och att elevernas nöjdhet hade ökat sedan tidigare läsår behöver lärare även fortsättningsvis förbättra kommunikationen om kunskapsutvecklingen för eleverna. De metoder som skulle ha använts under läsåret har endast till viss del ägt rum. Det kollegiala samarbetet med fokusområdena har skett en gång i veckan. Vid dessa tillfällen har kollegier delat med sig av redan testade metoder gällande formativ bedömning. Detta har lett till att andra kollegor testat nya arbetsformer. Under studiedagen den 27 oktober användes mestadels tiden till att diskutera och utforma handledningstiden. Detta bidrog till att fokusområdena endast diskuterades i liten utsträckning. Handledningstiden har dock varit utformad så att det finns möjlighet till formativ bedömning. Eleverna fick under denna tid arbeta efter behov, de kunde också använda tiden för att arbeta med feedback och vidareutveckling av sina arbeten. Någon passande litteratur valdes inte ut gemensamt bland kollegiet under höstterminen Vid höstterminens slut gick det att bedöma att lärarna i större utsträckning använde matriserna än läsåret tidigare. Matriserna användes som en utgångspunkt i att ge eleverna en insyn i deras egen kunskapsutveckling men också som grund för att eleverna själva skulle kunna utforma och påverka sina studier. Slutsatser: Resultatet från undervisningsutvärderingen visade att eleverna var mer positiva till lärarnas arbete med bedömning och betyg än tidigare läsår. Även om arbetet inte tog den fart som det var planerat vid läsårets start skedde ändå en förbättring. Fokusområdet var också en fortsättning på läsåret 13/14 fokusområde. Detta går att tolka som att det kan vara nödvändigt att fortsätta med att fokusera på vissa läroplansmål i längre intervaller än läsår för att skapa fungerande metoder. Denna slutsats grundade sig också i elevernas frisvar på undervisningsutvärderingarna. Eleverna visade inte i lika stor utsträckning en önskan att bli betygsatta på enskilda uppgifter. Sådana kommentarer var vanligt förekommande läsåret 13/14. Skillnaderna i frisvaren kan tolkas som att lärare tydliggjort syftet och använt matriserna på ett mer fungerande sätt. Samtidigt visade resultatet att ett nytt arbetssätt, i detta fall formativ bedömning, inte kan implementeras fullt ut endast under ett läsår. Nya pedagogiska metoder kräver en längre tid för att genomföra. Det fortsatta arbetet kommer handla om att använda fler formativa metoder inom undervisningen, exempelvis kamratrespons och självbedömning. Lärare använder sådana 23

24 metoder i olika stor utsträckning men målet är att formativa metoder ska vara mer genomgående i skolans hela verksamhet. 24

25 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET 2014/2015 Vision Vår vision på LBS Borås är att alla elever ska bli sedda och respekterade på skolan. På skolan ska det existera nolltolerans mot alla former av kränkningar och både personal och elever ska ta ansvar för att motverka alla former av dessa. Skulle något sådant fall uppdagas ska det leda till en direkt reaktion och utredning av personal på skolan. Målet är att eleverna ska trivas på skolan och känna sig trygga. Detta tror vi också leder till goda studieresultat och ökad motivation bland eleverna. All personal på skolan ska arbeta för att främja en god atmosfär och det ska vara tydligt för eleverna att all personal har nolltolerans mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Organisation och ansvar Rektor Rektorns ansvar är att se till att ett plandokument upprättas varje läsår och att detta följs. Det ska också utvärderas tillsammans med elever och personal varje läsår. Utöver detta är det också rektors ansvar att se till att all personal och elever får information och kan ta del av plandokumentet för likabehandling och värdegrundsarbetet. Huvudmannen är den som ansvarar för eventuella disciplinära åtgärder. Vid eventuella anmälningar sker en utredning av huvudman, det är därefter rektorns ansvar att tillsammans med huvudman vidta åtgärder. Likabehandlings- och värdegrundsgrupp Likabehandlings- och värdegrundsgruppen ansvarar över att likabehandlingsplanen upprätts i linje med skol- och diskrimineringslagen. Gruppen ansvarar också för att informera elever och personal om innehållet i plandokumentet. Utöver detta arbetar gruppen med kartläggning i verksamheten så att gruppen tillsammans med rektor och LOV-samordnare kan planera in långsiktiga åtgärder kopplat till de risker och brister som framkommer i kartläggningen. Gruppen arbetat också med värdegrundsfrämjande aktiviteter på skolan och kompetensutveckling inom området. Likabehandlings-och värdegrundsgruppen bestod under läsåret 2014/2015 av rektor Fredrik Sandin, LOV-samordnare, lärare och elever. Rektorns ansvar, utöver ovanstående, är att delta i möten, ta emot och skriva anmälningar samt har kontakt med huvudman angående LOVanmälningar. Samordnare för likabehandlings-och värdegrundsgruppen, var under läsåret Caroline Schoultz Skoglund. Samordnaren tar emot och kartlägger anmälningar och 25

26 vidarebefordrar ärenden till rektor. Lärarrepresentant i gruppen bestod läsåret 2014/2015 av Emma Persson. Lärarrepresentant deltar i möten och planering kring arbetet med likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Hen är också delaktig i diskussioner om tidigare ärenden. Tillsammans med samordnare planerar de också långsiktiga åtgärder och främjande aktiviteter på skolan. I LOV-gruppen har det under läsåret suttit elevrepresentanter, dessa från olika årskurser och klasser. Deras huvudsakliga uppgift är att lyfta upp elevernas synpunkter och att planera aktiviter som stärker LOV-arbetet på skolan. Eleverna i LOV-gruppen vidarebefordrar också misstankar om ärenden som kan behövas komma till gruppens kännedom. Elevrepresentanter är inte delaktiga under utredningar i rapporterande ärenden. Lärare Lärares ansvar i likabehandlings- och värdegrundsarbetet är att ha kännedom om innehållet i likabehandlingsplanen och planen mot kränkande behandling. Det är också var lärares ansvar att medverka till att plandokumentet följs. Undervisande lärare har också som ansvar att både inom och utanför klassrummet främja värdegrunds- och likabehandlingsarbetet. Läraren ska ingripa i kritiska situationer. Det är också varje lärares ansvar att anmäla ärenden till rektor och LOV-grupp vid eventuella kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Det sista ansvarsområdet reglerar i anmälningsplikten. Denna gäller för all personal på skolan. Mentorer Mentorer har som ansvar att en gång per termin ha utvecklingssamtal, under detta samtal ska mentor också undersöka hur eleven trivs i klassen och på skolan. Utöver detta förväntas mentor ha kontinuerlig kontakt med klassen där frågor om likabehandlings- och värdegrundsarbete kan diskuteras. Elever Elevernas ansvar är huvudsakligen att respektera varandra och att elever reagerar vid eventuella upplevda kränkningar, diskriminering eller trakasserier. Om eleverna själva upplever eller om de uppfattar att någon annan elev drabbas av ovanstående uppmuntras eleverna på skolan att rapportera händelsen till någon i personalen. Det är också elevernas upplevelser som ligger till stor grund för den kartläggning som ligger till grund för åtgärder och främjande arbete på skolan. Rutiner Skolan har utarbetade rutiner vid eventuella fall av kränkningar, trakasserier eller diskriminering. Om en elev upplever sig kränkt av en annan elev kan eleven vända sig till personal eller rektor. I de fall eleven vänder sig till personal ska denna vända sig till rektor. Även föräldrar kan vända sig till personal eller rektor vid fall då en elev upplevt sig kränkt av 26

27 en annan elev. Efter att ärendet kommit fram ska rektor upprätta en anmälan, till hjälp för att kartlägga situationen kan rektor använda sig av LOV-samordnare. Anmälan ska sedan vidare till huvudman som utreder ärendet. Huvudmannen ansvarar för att en utredning startas. Skulle ärendet istället handla om att personal kränker/trakasserar eller diskriminerar elev är inte LOV-samordnare inblandad, i övrigt är rutinen densamma. Uppföljning läsåret 2014/2015 Under läsåret 2014/2015 har likabehandling- och värdegrundsgruppen haft ett fortsatt arbete med att synliggöra arbetet på skolan. I år valde gruppen att ha en längre informationsträff under klasskonferensen under uppstartsveckorna. Där informerades samtliga årskurser om gruppen, dess medlemmar och hur vi arbetar. Vidare informerade gruppen hur man går tillväga när man gör en anmälan och det diskuterades även vad det är man anmäler, det vill säga information om diskriminering och trakasserier. För att synliggöra gruppen valde vi att fortsätta med föregående läsårs luciafrukost. Tanken var att synliggöra gruppen samt att stärka gemenskapen på skolan. I elevenkäten framkommer det att eleverna trivs på skolan och känner att det finns en trygghet. Det har blivit en något lägre trivselgrad medan tryggheten är fortsatt hög. I elevseminarierna framkommer det att eleverna känner sig trygga på skolan men att siffran för trivseln kan bero på att det har varit en lite större personalomsättning vilket har gjort att en del elever har bytt mentor och undervisande lärare vilket har medfört att relationerna inte har hunnits stärkas. I övrigt diskuterade elevgruppen att det finns en positiv anda när det kommer till att man kan få vara sig själv på skolan och att alla är accepterade för de, dem är. När det kommer till LoV-enkäten så är det färre elever i år som har svarat att de har fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbetet. Siffran har sedan förra läsåret sjunkit från 96% till 90% (se diagram 14 i resultatbilagan). Detta kan bero på att vi i år valde att informera om gruppen vid en större klasskonferens med föreläsning istället för att gå ut enskilt i varje klass. Vidare så har vi fortfarande ett högt resultat när det kommer till frågan om vart eleverna ska vända sig till om de upplever kränkningar på skolan. Vi har fortsatt uppsatta informationsblad på skolan där vi informerar eleverna om hur och när man bör anmäla till EHT. I januari skrivs och sammanställs även skolans plandokument. 27

28 2015 kommer vi som skola att arbeta främjande när det gäller skolans värdegrund. Fokus kommer ligga på att skolan arbetar fram ett gemensamt förhållningssätt där alla är väl involverade i värdegrundsarbetet och på så sätt kan skapa en trygg miljö på skolan. Tillsammans inom verksamheten ska vi arbeta förebyggande när det kommer till att minimera riskerna för kränkningar. I likabehandling- och värdegrundsgruppen kommer framöver även skolsköterska vara en del, detta för att hitta fler infallsvinklar när det kommer till det förebyggande arbetet. 28

29 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 INSTRUMENTELL KVALITET. Undervisning Lärarbehörighet på skolan låg under läsåret 2014/2015 på 30,8 %. Lärartätheten är lägre bland karaktärsämneslärare än inom de gymnasiegemensamma ämnena. Lärarbehörigheten kommer att öka framöver. Flera karaktärsämneslärare kommer att läsa till lärarbehörighet, fyra stycken lärare kommer att fortsätta eller påbörja en sådan utbildning höstterminen Elevernas upplevelse av undervisningen var relativt oförändrad från tidigare läsår. Jämfördes resultatet i elevenkäten mellan läsåret 13/14 och 14/15 var siffrorna nästintill desamma (se diagram 16 i resultatbilagan). Resultatet på undervisningsutvärderingen, under drivkraft, självförtroende och sammanhang, visade en ökning sedan föregående läsår, från 7,99 till 8,11. Under läsåret 14/15 fortsatte eleverna att läsa i ämnesblock, dessa kortades ner jämfört med läsåret tidigare. I stället införde skolan handledningstid på schemat, ett arbetspass som inte var kopplat till ett specifikt ämne utan utformades efter elevens behov. Utöver det arbetade eleverna både ämnesövergripande och i projektform. Projektform var ett vanligare arbetssätt inom karaktärsämnen medan det ämnesövergripande arbetet till stor del skedde mellan de gymnasiegemensamma ämnena. Personalens uppfattning var att handledningstiden inte gav den effekt som det var tänkt. Syftet var bra men genomförandet var mer komplext och det blev därför en aning ostrukturerat. En del av personalen upplevde också att tiden användes till vissa ämnen mer än andra, vilket gav en uppfattning att man förlorade tid jämfört med tidigare läsår. Det framkom i utvecklingssamtal att en del elever varit nöjda med handledningstiden men att många elever önskade att få tillbaka tre timmarspassen nästa läsår. Personalen arbetade i större utsträckning med matriser, både som underlag till arbetsprocesser, arbetsuppgifter, självbedömning, samtal och betygsbedömning. Matrisen blev under läsåret en mer naturlig del i den pedagogiska processen. Fortfarande fanns det hinder för hur och när matrisen skulle visas för eleverna, det fanns inte någon fullt fungerande plattform för detta. Under nästkommande läsår kommer OneDrive att användas vilket förhoppningsvis förenklar kommunikationen mellan lärare och elev. 29

30 Trygghet och studiero Studiemiljön på skolan bedömdes av eleven som marginellt bättre än läsåret tidigare om man utgår från undervisningsutvärderingen (se diagram 18 i resultatbilagan). Elevenkäten visade dock ett annat resultat, då studiemiljöindex minskade från 81 till 77 (se diagram 15 i resultatbilagan). Anledningen till att studiemiljön inte upplevdes som fullt så god som skolan önskade kan berott på flera orsaker. Under läsåret pågick ombyggnationer i samma trappuppgång som skolan. Detta bidrog till visst oväsen som kunde uppfattas som störande under lektionerna. Andra faktor som kan ha påverkat var att grupprummen inte räckt till vid projektveckor. Elever som inte arbetade med projektet hade inte möjlighet att arbeta ostört under denna tid. Av den anledningen kommer vi inför nästa läsår strukturera upp arbetsplatser för eleverna under schemabrytande aktiviteter. En annan faktor som kan ha bidragit till den minskade studieron var att eleverna stannade kvar i klassrummen under rasterna. Detta bidrog till att skillnaden mellan lektionstid och rast minskade och det emellanåt kunde vara svårt att hitta fokus. Inför nästa år ska skolan förändra de allmänna ytorna så att dessa blir mer inbjudande för socialt umgänge. Tryggheten på skolan var under läsåret fortsatt mycket hög. Det gick att utläsa från resultaten i elevenkäten att medelvärden minskat marginellt i frågan om att lärare ansvarar för att alla ska bli behandlande med respekt samt att eleverna behandlar varandra med respekt. Under läsåret gjordes fler anmälningar angående kränkande och diskriminerade handlingar än tidigare läsår. Antalet uppgick till sex stycken. Delvis kan detta bero på att kännedomen om LOV är större men också för att en del elever inte upplevde att de blev rättvist behandlade. En sådan utveckling var inte önskvärd och därför kommer skolan behöva stärka likabehandling och värdegrundsarbete inför nästa läsår. Under läsåret 2014/2015 genomfördes färre aktiviteter med skolan och färre klassöverskridande arbete än tidigare år. Den minskade sammanhållningen och respekten för andra elever kan möjligtvis vara grundat i detta. Likvärdig bedömning Överenstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg skiljde sig till stor del (se tabell 1 i resultatbilagan). I matematikkurserna sattes högre slutbetyg än vad de nationella kursprovsbetygen visade. I engelskakurserna var skillnaden tvärtom, eleverna uppnådde högre betyg på de nationella kursproven än i kursbetyg. Det sammanlagda överenstämmelsen var cirka 50 %, det vill säga att 50 % av eleverna som genomförde de nationella kursproven fick samma betyg i kursen. 30