Sammandrag av möten under fördjupningskursens i feministisk teori December januari 2002

Transkript

1 Fördjupning: Feministisk Teori Sammandrag av möten under fördjupningskursens i feministisk teori December januari 2002 Vi har under kursen fördjupat oss i feministisk- och queerteori. Vi ville tillsammans diskutera litteratur som vi finner bidrar med ett nytt perspektiv på Kulturverkstans hjärtefrågor demokrati och globalisering. I kursen har deltagit Anna Håkansson, Linda Isaksson, Felicia Konrad, Ari Pärnänen, Per Nilsson, David Löfvendahl, Anna Bergman och Julia Boström Som handledare för kursen har fungerat Sophie Engström, expert på ryska maskuliniteter efter studier vid Genusvetenskapen, Göteborgs Universitet och verksam vid den feministiska nättidskriften Peripeti. Den 10:e december träffades vi för att diskutera syfte, mål och genomförandemetoder för kursen utifrån deltagarnas önskemål. Syften De individuella önskemålen för kursen rörde sig om att få orientering i ämnet och förslag på litteratur för en breddning av egna kunskaper och utveckling av begreppsapparaten. Man ville problematisera bilden av feminism och lära sig mer om queerteori, pejla läget i landet både teoretiskt och praktiskt samt diskutera idéer till förändring. Man ville komplettera Kulturverkstans kursplan t ex när det gäller kultur, demokrati och globalisering. Mål Det bestämdes att kursen skulle resultera i ett förslag på litteratur och annan undervisningsmaterial med feministiskt perspektiv som kunde infogas i Kulturverkstans ordinarie kursupplägg. Genomförande Vi kom överens om att genomföra kursen som en läsecirkel med fyra handledda litteraturseminarier, med Sireners sång av Nina Björk som ämne för det första seminariet. De övriga seminariernas teman skulle utgöras av - queer- och genus teori, om det konstruerade könet och sexualiteten. - posthumanistiska teorier och förhållandet människa/teknologi. - praktisk och vardaglig diskussion, konkreta strategier för hur vi ska förändra den rådande situationen. Vi lade också in på schemat ett besök på Borås konstmuseum för att se Ursula Biermanns dokumentärer om förhållandet mellan kön, teknologi och transnationell kapitalism. Den 17:e december träffades vi i ett seminarium som ägnades åt Nina Björks Sireners sång, och åt kursupplägg och litteraturval Vi hade vissa förväntningar på Nina Björks senaste bok efter förra terminens läsning av Under det rosa täcket. Det blev något av en överraskning för oss att temat för Sireners sång

2 mer var litteraturhistorien och det litterära skapandet ur ett feministiskt perspektiv än samhällsdebatten. Vi hade därför inte heller förberett frågor utan diskuterade ganska fritt kring olika begrepp och tankar som dök upp. Med handledaren diskuterade vi sedan kursens upplägg, vilken litteratur som skulle användas och la upp en tidsplan för kommande seminarier Den 18:e december åkte vi så till Borås Konstmuseum. Museet har en serie med visningar av samtida film- och videokonstnärer i sam arbete med Moderna Museet i Stockholm. Efter en kort introduktion av museichef Elisabet Haglund visades två filmer av Ursula Biermann. I Performing the border undersöker Biermann hur maktrelationer skapar gränser och hur dessa utnyttjas för ekonomisk och mänsklig exploatering. I hennes exempel är gränsen både den mellan staterna USA och Mexico och den mellan män och kvinnor. Hon intervjuar arbetare i de internationella högteknologi-swetshops som har etablerat sig på den Mexikanska sidan och följer gränsövervakarna på den Amerikanska. Hon beskriver de sociala strategier (och tragedier med prostitution och kvinnomord) som utvecklas kring maktens gränser. Writing desire ger en bild av hur den nya informationstekniken kan användas för att befästa traditionella värderingar och gränser mellan könen genom att utnyttja de geografiska gränsernas utsuddande. De ryska internetbaserade äktenskapsmäklarna kan nu erbjuda representativa högutbildade hemmafruar för Amerikanska män. Seminarium den 7:e januari handlade om Simone de Beauvoirs "Det andra könet" och Yvonne Hirdmans Genussystemet reflektioner kring kvinnors sociala underordning Hirdman är professor i genushistoria vid Stockholms universitet och resonerar i sin text kring reproducerandet av dikotomin mellan manligt och kvinnligt i den feministiska diskursen Seminariet utgick från frågeställningar om: -Hirdmans genussystem med "Tankefigurer"(meningsskapande tankestrukturer av särskiljning, som vi formas i för att kunna fungera i ett integrerat socialt system), "Genuskontrakt"(vad som tillåts som en relation mellan könen, och vad som tillåts av parterna i en sådan relation på social och individuell nivå), "Längtor" (frihetslängtan och längtan till symbiosen, och hur tilldelandet av dessa sfärer till var sitt kön skapar olika maktstrategier) "De två logikerna" (dikotomin och hierarkin, hur meningsskapande hänger ihop med maktskapande). -Beauvoirs tolkning av hur kvinnan ska nå fullständig frihet. (De Beuvoir befanns oklar när det gäller den manliga normen, parrelation mellan en man och en kvinna ses genomgående som norm i boken). -Jämförelser av skillnader/likheter i de Beauvoirs och Hirdmans sätt att beskriva den manliga sfären. -Användbarheten och relevansen av de två texterna.

3 Under Seminariet den14. januari diskuterade vi hur media skildrar genus och medias normativa roll. Människor intresse för kroppen är profitabelt i media. Tidningar kan blanda artiklar som handlar om att tjejer skall stå på sig med artiklar om normativa naturliga, kroppsideal och populärvetenskapliga artiklar där könsbiologi används som facit på en genusverklighet. Forskning om skalbaggars sexuella doftstimuli kan även i seriösa sammanhang appliceras på människan utan att ifrågasätta naturens roll för vårt sätt att vara. Många identiteter och människor hamnar utanför och blir marginaliserade om man köper naturlighetsbegreppet. Vår bild av identitet bygger mycket på kroppen, vår kultur är visuell och kroppsfixerad. Våra kroppar ingår i det estetiska tänkande som behäftas med våra sinnen genom en kultur. Kroppsestetiken vidareförs också till det som indirekt kan relateras till kroppen. Hur skall en man och en kvinna dofta eller vad är en vacker mans- respektive kvinnoröst? Hur skall en kvinna tänka? En bild på Gudrun Schyman i Svenska Dagbladet tagen underifrån, fokuserar på hennes ben och korta kjol och förtar innebörden av hennes ord när hon talar om våld mot kvinnor. Hennes tal analyserades som alldeles för svårt. Hade man ansett det om Lars Leijonborg uttalat sig? På grund av kroppsfixeringen blir det av vikt också för feminister att fokusera på kroppen. Det är viktigt att ifrågasätta evenemang där kvinnokroppen exploateras. Konstfacktjejers aktion Fittstim mot fröken Sverige tävlingen, och aktioner mot stripklubbar och brödraskapsklubbar kan tvätta bort tråkighetsstämpeln från feministiska aktioner. Även om aktioner som dessa, eller de civila olydnadsaktionerna mot H & M är medialt ytliga kan de inspirera till en debatt som är mer initierad än som de framställs i media. Förutom att de uppmärksammar ett ökat tryck i samhället på unga flickor säger de också något om debattklimatet i Sverige, visar på ett klimat där sådana saker kan ske. Samtidigt råder det en smygomedvetenhet hos ledande media som t ex DN. Politisk korrekthet och medvetenhet på politiksidorna kan kontras av artiklar där Sahlin presenteras som slarva eller strula i andra delar av tidningen. För seminariet den 20:e januari var ämnet Judith Butler s Gender Trouble och Donna Haraway s Manifest för Cyborger. Underlaget för diskussionen om Butlers tankegångar var ett kompendium med det första kapitlet i hennes bok Gender Trouble. Butler utmanar där den västerländska feminismens "grundbult", att kvinnor är underordnade, att kvinnor som grupp därför kan gå samman och utmana patriarkatet. Till skillnad från de västerländska feminister som har utgått från att kvinnor har en gemensam könsidentitet som kan förstås genom kategorin "kvinnor", menar hon att det inte finns någon sådan stabil kategori. Butler menar att kön bygger på politiska och vetenskapliga diskurser och tidigare tolkningar av vad kön är. Därmed kan inte heller genus vara ett resultat av kön. Den kulturella matris konstituerar genusidentitet erfordrar att vissa typer av identitet inte kan existera. De identiteter som inte faller inom ramen för en binär relation mellan manligt och kvinnligt.blir därmed logiska luckor i existensen. Haraway och Cyborgmanifestet:

4 Ett Manifest för Cyborger trycktes första gången i Socialist Review nr som en humoristiskt upplagd debattinlägg med för tiden drastiska tankegångar. Den har sedan dess visat sig ha en cyborgs överlevnadsförmåga genom dess förmåga att rasera gränserna mellan kroppsrelaterade identiteter. Haraway använder begreppet Cyborg (en hybrid mellan organism och maskin) för att illustrera hur vi ser på kvinnligt och manligt. Hon ironiserar över gamla sanningar för att på så sätt nå en dekonstruktion av vad vi bygger sant och falskt på. Hon vill bryta upp gränsen mellan vetenskap och fiktion och i skärningspunkten mellan dessa båda synliggöra hur vi fortplantar verklighetsuppfattningar. Cyborgen är både samhällelig och fiktiv. Med tiden har den humanoida cyborgen blivit en teknisk och medicinsk realitet. "Naturen" har penetrerats av kulturen så mycket att det inte finns något rent naturligt. Det går inte längre att sätta upp dikotomierna natur/kultur. Den 7:e februari arbetade vi med litteraturförslag för utbildningen på Kulturverkstan Vi har en önskan om ett kursutbud som innehåller feministisk teori och queerteori och är samtidigt inriktad på konkret jämställdhetsarbete, makt och kön. Vi föreslår här en utformning av en kursplan som integrerar det feministiska perspektivet i det ordinarie kursupplägget. Med ett sådant kursupplägg vill vi framförallt framhålla betydelsen av feministisk teori som verktyg för att förstå samhället och vår egen roll däri. Vi menar att det föreligger ett strategiskt värde i att välja in mer litteratur skrivet av kvinnor, på samma sätt som överrepresentation av manliga författare nu har ett normbevarande värde. I det följande presenteras förslag på litteratur och föreläsare för Kulturverkstans kurser.

5 Staden och kulturen Margareta Rönnberg, Om lek, spel och populärkultur Demokratikursen Praktisk uppgift (istället för eller parallellt med offentlighetsprincip uppgiften) - Hur går man till väga när man bedriver praktiskt jämställdhetsarbete på en arbetsplats? - Jämställdhetskonsulenterna Lindén och Svensson Teori/ idéhistoria - Lägga extra vikt vid t ex suffragetternas kamp för rösträtt i samband med civil olydnad. - Appropå tryckfrihet, de tidiga feministiska journalisterna, Anna- Maria Lenngren, Elin Wägner. - Kvinnoförtryckets historia och samtida uttryck, t ex mordet på Fadime, talibanregimen. Genomgång av dagliga exempel i media. (se beskrivningen av vår kurs). De patriarkala maktstrukturernas grundläggande innebörd för våra dagliga liv. - Poststrukturalistiska teoretiker - Posthumanistiska teoretiker - Queerteori - Maskulinitetsforskning Förslag på litteratur: Nina Björk; Under det rosa täcket Donna Haraway, Ett manifest för cyborger. Judith Butler, Gender trouble Kathrine Hayles, t ex i Ord&Bild Manuel Castells, Patriarkatets fall, band II Don Kulick, Från kön till genus Yvonne Hirdman, "Genussystemet" Connell, R.W., Maskuliniteter Ekenstam, Claes, Historisk mansforskning, sid Lindholm, Margareta "Vad har sexualitet med kön att göra?", Lamda Nordica vol. 2,-96 :3-4 Eva Gothlin, "Kön eller genus?", Nationella genussekretariatet för genusforskning, Wollstonecraft, Mary: Till försvar för kvinnans rättigheter Wägner, Elin: Väckarklocka Ehn, Billy/ Löfgren, Orvar, "Kulturanalyser", Carlson, Åsa, Kön, kropp och konstruktion. En undersökning av den filosofiska grunden för distinktionen mellan kön och genus. Anja Karlsson (som dömdes för att ha målat över H & M affischerna) Mikela Lundahl Sophie Engström Nina Björk Mia Engberg Eva Gothlin Förslag på film: Town bloody hall

6 Språk Diskussion av språket som patriarkal konstruktion. Förslag på litteratur: Nina Björk, Sireners sång (intressant i förhållande till Lagercrantz bok som bara behandlar manliga författare) Projektledningskursen Gruppdemokrati. Hur underlättas samtalsklimat? Vem hörs och inte hörs i grupprocessen? Litteratur, hör med Anna S. Annika Bengtsson (lärare för bland annat Kaospiloterna) Globaliseringskursen Postkoloniala teoretiker, t ex Spivak Edda Manga Mikela Lundahl Förslag på film: Ursula Biermans filmer (illustrerar Castells och Klein), moderna museet. Datakurserna Allucquére Rosanne Stone, Eros vs. Technos Lena Kallin, Lena Palmqvist, Från siffror till surfning (antologi) Sadie Plant Zeros + ones Arbetets framtid/ framtidens arbete Förslag på litteratur: Naomi Klein, No logo Representant från arkitektkontor. Varför skapa ett arkitektkontor med enbart kvinnliga arkitekter? Kunskapskursen Jonas Ingvarsson om Kathrine Hayles

7 Övriga litteraturtips Res Publica nr. 35/36 heter KÖN och innehåller tex: Det performativa könet. Kroppsliga inskrivanden. Performativa omstörtningar. Från konstruktion till materialisering. Claudia Linden: "Samhällsmodern". Ellen Keys självbiologistiska självdekonstruktion. Mikael Carleheden: Människan utan egenskaper. Om de normativa grundvalarna för den postmoderna konstruktivismens genusteori. Toril Moi: Vad är en kvinna? Kön och genus i feministisk teori. Don Kulick: Är måsar lesbiska? Om biologins relevans för mänskligt beteende. Glänta Om överblick över feministiska inslag i glänta, fråga Mikela eller Göran Erika Alm: Jakten på det verkliga könet. Om konstruktionen av kön i svensk lagstiftning. Claudia Lindén: Mary Wollstonecraft och filosofin som feminist. Ebba Wittbrattströms: Ur könets mörker. En samling litteraturanalyser. Jo Anna Isaak Feminism and contemporary art. "The revolutionary power of the Women s laughter". Hon tittar närmare på hur några samtida konstnärer har influerats av feminismen. Konst Jane Jacobs, Systems of survival Anna Lena Lindberg, red, Konst, kön och blick Expositioner, antologi om utställningsmediet Monica von Stedink, Kvinnokonstmuseum som idé! Gert B Nordström, Bilden i det postmoderna samhället Kvinnovetenskaplig tidskrift nr , nr WAL, rapport från women art library, Kulturverkstan 2000 Lars Vipsjö, Platsspecifika strategier i ny kontext, D-uppsats konstvetenskap Krossa patriarkatet, kunskap och kamp, elevprojekt konsthögskolan i Umeå Knutte Wester, Spöken, klotter och civil olydnad, Feminism Nina Björk, Under det rosa täcket Claudia Lindén, Ulrika Milles red, Feministisk bruksanvisning, antologi Johanna Esseveld, Lisebth Larsson, red, Kvinnopolitiska nyckeltexter Karin Ekman, Var så god - makt, kön och media Res Publica nr. 35/36 KÖN Karin Widerberg, Kunskapens kön Carin Holmberg, Det kallas kärlek Carin Holmberg, Det kallas manshat Nina Björk, Sireners sång Genus i praktiken på hans eller hennes villkor? antologi Karin Johannisson, Kroppens tunna skal Linda Norrman Skugge, Belinda Olsson red. Fittstim Amazon, feministisk tidskrift, Provokation och passion It Lena Kallin, Lena Palmqvist, Från siffror till surfning Lars Vipsjö, Konstpedagogik-Teknik-Konstkunskap-Makt Gary Svensson, Digitala Pionjärer Allucquére Rosanne Stone, Eros vs. Technos