Qualis Granskningsrapport

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Qualis Granskningsrapport"

Transkript

1 Qualis Granskningsrapport Vuxenutbildningen i Ängelholms kommun Granskning genomförd i mars 2013 av Kurt Westlund och Leif Jarlén Q-Steps Kvalitetssäkring AB

2 Sammanfattning av rapporten Vuxenutbildningen i Ängelholms kommun Qualisgranskades i mars Den kommunala vuxenutbildningen i Ängelholm som granskats omfattar: Särskild utbildning för vuxna Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, vård- och omsorgsprogrammet Utbildning i svenska för invandrare Utöver dessa fyra delar, tillkommer verksamheter som inte omfattas av granskningen. Dessa utgör upphandlade utbildningar av allmänna ämnen, som genomförs av Lernia och Hermods. Härtill kommer YH-utbildning vid Järnvägsskolan med kommunen som huvudman samt lärlingsutbildning i samverkan med gymnasieskolan. Skolan hade i november elever och 24 personal. Det finns också ett utvecklat samarbete med kommunerna i nordvästra Skåne när det gäller vuxenutbildning. Ett nätverk som i god samverkan planerar utbudet av utbildningar för de olika orterna. Inom kommunen samarbetar skolan med gymnasieskolan genom Vård- och omsorgscollege. Rektor har på ett systematiskt sätt utvecklat skolans organisation, ekonomi och måluppfyllelse. För rektor är det viktigt att lärarna har stor frihet att utveckla sin pedagogik. Eleverna ger en mycket positiv bild av skolan, lärarna och sin rektor. Skolan har ett mycket effektivt resursutnyttjande, särskilt relaterat till de jämförelsevis goda resultat som verksamheten uppnår. Imagen är god. Viktiga utvecklingsområden är att utveckla systematiken i kvalitetsarbetet, elevernas ansvarstagande och delaktighet och slutligen arbetet med kompetensutveckling. Skolan har arbetat med Qualis sedan 2009 och granskades 2010 och fick då 79 poäng och blev således certifierad enligt Qualis. Under de senaste två åren har omfattade revideringar genomförts av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och nya läroplaner. Bland annat har skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Vid denna granskning uppgår poängen till 85 och skolan är fortfarande certifierad. Vuxenutbildning i Ängelholm en kort presentation Vuxenutbildningen i Ängelholm genomför utbildning inom följande områden. Kursiverade utbildningar har inte ingått i granskningen. Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå - Allmänna ämnen. Upphandlat som distansstudier i gemensamt avtal med Helsingborgs kommun. Yrkesvux inom ramen för gemensamma avtal med Skåne Nordväst.

3 Lärlingsutbildning för vuxna inom ramen för gemensamma avtal med Skåne Nordväst. Anordnare av Handel- och administrationsutbildning genom avtal med Rönnegymnasiet. Yrkesutbildningar genom avtal med andra kommuner (IKE). Vård- och omsorgsprogrammet inklusive uppdragsutbildningar. Utbildning i svenska för invandrare (Sfi) Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå (GRUV) Särskild utbildning för vuxna (Särvux) KY/YH - Ängelholm som huvudman för lokförarutbildning och järnvägsteknikerutbildning vid Järnvägsskolan i Ängelholm. De 315 eleverna fördelar sig på de olika utbildningarna enligt följande: Sfi 88 GRUV 35 VOP 117 OPSNV 45 Särvux 30 Skolan är organiserad i tre pedagogiska arbetslag. Sfi/GRUV, särvux samt Vård- och omsorgsprogrammet. Vägledning Ängelholm har tre studievägledare som tillsammans med skolassistenten bildar ett arbetslag. Rektor är Anders Lindberg. I organisationen finns 18 lärare och tre studievägledare, en skolassistent, en vaktmästare och slutligen rektor. Totalt 24 personal. Elever kommer från företrädesvis Ängelholms kommun men via Samverkansavtal Skåne Nordväst deltar studerande även från dessa övriga kommuner. Skolan har omvårdnadsutbildning för elever med annat modersmål än svenska. Denna utbildning finns enbart lokaliserad till Ängelholm. Skolan är en gammal landstingskola för vårdutbildning, vilket sätter sin prägel på lokalerna. Vissa tidigare metodsalar används som vanliga lektionssalar. Det råder mycket god ordning i salarna och skolan är välstädad. Därför ger helhetsintrycket för en besökare en positiv bild av de pedagogiska förutsättningarna att bedriva undervisning, även om det finns fysiska otillräckligheter som åtgärdade skulle öka trivseln. Genomförande av arbetet med självvärdering och granskning Skolans alla arbetslag och ledningen har före besöket genomfört en självvärdering av Qualis kvalitetskriterier inom elva olika områden. Inför läsåret 2011/2012 gjordes omfattade revideringar av Qualis kvalitetskriterier utifrån ny skollag och nya läroplaner. Från läsåret 2012/2013 har även skollagens krav på ett dokumenterat systematiskt kvalitetsarbete förts in i kriterierna. Ledningen har lämnat en skriftlig redovisning av hur arbetet bedrivs inom de elva områdena samt vilka utvärderings- och förbättringsmetoder skolan använder sig av. Ledningen har även kompletterat med planer och rapporter för att belysa skolans kvalitet. Dessutom har kvantitativa tal redovisats inom kvalitetsområdena Organisation, Kompetens och Resursutnyttjande. Bland de

4 utvärderingsmetoder som skolan har använt är Qualis enkäter till elever, och personal. Av skolans 315 elever har 185 svarat. Skolan undantog särvux och sfi A och B av skälet att det bedömdes att svaren kunde bli för lärarstyrda. Undantas dessa är svarsfrekvensen 73 procent. Av skolans 24 personal har 17 svarat (71 procent). Vi har tagit del av allt material i god tid innan besöket. Granskningen på plats har skett i form av att vi externa granskare har tillbringat två dagar i skolan. Vi har besökt lektioner/arbetspass i samtliga grupper och intervjuat sex grupper, bestående av ledning, personal och elever. Nedan redovisas resultatet av arbetslagens och ledningens självvärdering. Längst till höger i tabellen redovisas den bedömning som vi granskare har gjort. Ett av arbetslagen har placerat skolan på steg 7 på alla kvalitetsområden. I dialogen mellan oss granskare och detta arbetslag, instämde de i att de nog placerat sig för högt inom vissa områden. En problematik i analysen är att enkäterna genomfördes ett halvår före granskningen vilket medför att det inte fullt ut går att värdera dessa, utifrån den situation skolan befinner sig i när granskningen genomförs. Tabell 1: Självvärdering och extern värdering Kvalitetsområde övriga* Vårdlaget Sfi-laget** Särvux Självvärdering rektor Extern A. Kunskaper och färdigheter B. Trygghet och trivsel C. Elevernas ansvar för eget lärande D. Arbetssätt och 4 lärarroll E. Delaktighet F. Organisation G. Styrning och ledarskap H. Kommunikation I. Kompetens J. Resursutnyttjande K. Image * Övrig personal: SYV och skolassistent. ** Sfi och GRUV Verksamhetens kvalitet inom elva områden Kunskaper och färdigheter De olika skolformerna har för resp. skolform anpassade, olika och varierande metoder för att följa upp kunskapsresultaten på individnivå (steg 1-2). Exempel: På särvux samtalar lärarna med eleverna. Sfi-laget använder de individuella studieplanerna och följer upp dessa med hjälp av

5 muntliga och skriftliga tester, diktamen, inlämningsuppgifter och nationella prov. Vårdlaget gör muntliga utvärderingar med varje elev. Resultaten följs upp på arbetslags- och skolnivå via arbetsplatsträff, s.k. APT och analyser i arbetslagen (steg 3). Skolan använder tester, både muntliga och skriftliga från vilka man ser stödbehov (steg 1). Det finns organiserad stödverksamhet för eleverna. Dels i studieverkstad, schemalagd resurstid och individuellt anpassade tider. 85 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de får veta hur det går för dem i studierna och 84 procent anger på motsvarande sätt att de vet vad de ska kunna för att nå målen. Steg 3 är därmed till alla delar uppnått. För att säkerställa en likvärdig bedömning använder sig utbildningarna av matriser. Dessa är utarbetade i samarbete mellan vuxenutbildningarna i nätverket Skåne Nordväst. Uppföljning av nationella prov och lärare som testar varandras elever är andra sätt att säkra en kvalificerad bedömning (steg 4). Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med skolans egna förutsättningar och skolor i riket, kan konstateras i den statistik som Skolverket presenterar (steg 4). De olika skolformerna följer på olika sätt upp hur eleverna inhämtar fakta, färdigheter, förståelse och förtrogenhet (steg 5). För Vårdlaget är APL, dvs. arbetsplatsförlagt lärande, viktigt för att kunna bedöma elevernas förtrogenhetskunskaper. Skolledningen gör också bedömningar utifrån resultaten på de nationella proven. Frågan om hållbar utveckling tolkades av lärarna som hållbar pedagogisk utveckling. Det är förvisso ett perspektiv och när vi frågade om andra perspektiv så visade det sig att skolan arbetar med hållbar utveckling ur ett mer allsidigt perspektiv, där även frågor om vår miljö finns med. Därmed når skolan även upp till steg 5. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 5, Sfi-laget väljer steg 5 medan rektor placerar skolan på steg 6. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7. För steg 6 krävs att skolan har kunskapsresultat som bibehålls eller förbättras över tid. Organisationsvolymen har stadigt växt sedan 2008, vilket är en indikation på skolans attraktivitet och goda resultat. Resultatet är dock inte entydigt, även om förbättringarna är tydliga. Skolans OPutbildning har förbättrade resultat fram t.o.m men försvagas något Även sfi-resultaten är något svagare 2012 jämfört med Positivt är att avhoppen minskat, särskilt för vårdutbildningen. I tabell 2 nedan kan vi skönja en resultatförbättring, dock relaterad till olika år. Vi har själva gått in i Skolverkets statistik för att göra jämförelser och kan konstatera att resultaten för sfi är goda jämfört med riket, vilket bekräftas av resultaten på de nationella proven. Även resultaten på gyvux visar en positiv progression i Skolverkets statistik. Det kan inte heller konstateras att det inom skolan finns förankrade metoder för att minska andelen elever som ej når godkända betyg inom grundläggande och gymnasial nivå. Därför stannar vår bedömning vid steg 5. Även om det inte finns lagkrav på åtgärdsprogram inom vuxenutbildningen kan det vara en metod att använda.

6 Tabell 2: Slutförd utbildning samt måluppfyllelse i vuxenutbildningen Kvalitetsområde Kunskaper och färdigheter Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som under kalenderåret slutfört utbildning Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som under kalenderåret slutfört utbildning Andel kursdeltagare som nått lägst målen på Ängelholm Vuxenutbildning år 2012 Genomsnitt i riket år 2011 enligt Skolverket 75 % 60,2 % 84 % 73,2 % Uppgift saknas 62,6 % MaA Andel kursdeltagare som nått lägst målen på SvB Uppgift saknas 64,6 % Andel kursdeltagare som nått lägst målen på EnA Uppgift saknas 66,0 % Trygghet och trivsel Skolan har utarbetade rutiner för att följa upp frånvaro (steg 1). Verksamheten startar på avtalad tid, även om sena ankomster uppmärksammades vid besök på en sfi-lektion. Det finns också rutiner för mottagande av nya elever (steg 1). När eleverna börjar informeras de om rättigheter och skyldigheter och om hur de ska framföra synpunkter eller klagomål (steg 2). Såväl elevrepresentanterna som personalen hävdar att mobbning inte förekommer. Elevrepresentanterna har begränsad kunskap om likabehandlingsplanen. Eleverna informeras om den när de börjar sin utbildning, vilket också eleverna bekräftade. De saknar kunskap om var den finns. Likabehandlingsplanen är inte uppdaterad utifrån gällande lagstiftning. Detta måste göras och arbetet med att involvera eleverna i framtagandet av planen behöver utvecklas för hela skolan. Sfi-laget arbetar aktivt med värdegrundsfrågor. De har dokument. Sfi D-klassen arbetar med likabehandlingsplanen så eleverna ska förstå den. Även om skolan har en hög trivselnivå ska personal och elever vara medvetna om hur man arbetar främjande och förebyggande och vilka konkreta åtgärder som används i händelse av diskriminering, kränkning och trakasserier. I personalenkäten hävdar 88 procent av personalen att man reagerar på regelbrott. I elevenkäten bedömer 60 procent att de skulle få stöd av personalen om de blir mobbade/trakasserade. Det indikerar en osäkerhet hos eleverna som skolan behöver åtgärda. Dessa synpunkter till trots har skolan ett förebyggande och dokumenterat arbete för att förhindra diskriminering m.m. (steg 2). Likabehandlingsplanen finns på lätt svenska och översatt till ett tiotal språk Den pedagogiska miljön är mycket god på skolan. Såväl elever som personal har en vänlig attityd som uttrycker trivsel. Elevenkäten visar att 90 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet att de trivs i skolan (steg 3). Motsvarande siffror i personalenkäten är 65 procent. Däremot finns det inte någon, vare sig bland elever eller bland personal som svarar, instämmer inte alls. Under besöken i verksamheten kan en god arbetsro konstateras. I enkätsvaren uppger 44 procent av eleverna att de instämmer helt i påståendet att de har arbetsro och 34 procent instämmer till stor

7 del. Det är tillfredsställande värden men 41 av 185 svarande elever är inte nöjda med arbetsron, vilket bör initiera en diskussion inom personalgruppen vad detta kan bero på och vilka insatser som krävs för att ytterligare förbättra arbetsron. Elevrepresentanterna anser att lärarna ibland behöver vara tydligare och säga ifrån när det är oro och visa hur man tar sitt ansvar. Vissa har svårt att säga till när elever stör. Kraven för steg 3 uppnås i sin helhet. Den fysiska arbetsmiljön har sina brister men skolan gör vad som kan göras inom dess ramar för att skapa en trivsam miljö. Det är en välstädad och ren skola. Den fysiska miljön med ventilationsbrister, kallt i vissa lokaler och lukt i huset på sina ställen begränsar den totala trivseln. Trots dessa brister upplever vi en miljö som skapar trivsel (steg 4). Skolan skapar en social miljö som ger trygghet och gemenskap (steg 4), synliggörs av att 95 procent av eleverna i enkätsvaren, har helt eller till stor del, förtroende för sina lärare. Eleverna anser på motsvarande sätt att 94 procent följer skolans ordningsregler. Vid verksamhetsbesöken får vi se exempel på ett rollspel som visar hur skolan aktivt arbetar med att påverka och stimulera eleverna att arbeta med vårt samhälles grundläggande demokratiska värderingar (steg 4). Eleverna ska utgå från erfarenheter från sin praktik. Rollspelet visar personal som bemöter vårdtagare med otillräcklig respekt. Kommunikationen är bristfällig. Istället använder personalen sin maktposition. Kränkning av kroppsjaget och integriteten förekommer. Koncentrerad tystnad när eleverna ska svara på frågan hur man istället skulle ha agerat. Läraren antecknar på tavlan elevernas kommentarer. Öppen stämning, elever som svarar fel utmärker sig inte, de får göra det, inga negativa elevkommentarer eller skratt, även om eleven kan bli något generad. Även steg 4 bedömer vi att skolan uppnår. När det gäller självvärderingarna placerar tre lag och ledningen skolan på steg 6. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7. För att uppnå steg 5 krävs att skolan har metoder för att hantera konflikter, förhindra diskriminering och kränkande behandling och att dessa utvärderas kontinuerligt. Klasserna Sfi C och Sfi D gjorde en utvärdering om trivsel veckan innan vi besökte skolan. Det var en god ansats men tydligheten gentemot diskrimineringsgrunderna återstår att utveckla. För att nå steg 5 är det nödvändigt att likabehandlingsplanen är ett levande dokument som följs upp, utvärderas och uppdateras årligen. Detta görs inte. Vi bedömer att skolan når steg 4, trots att skolan själv bedömer att den befinner sig på steg 6 och 7. Åtgärdas arbetet med likabehandlingsplanen skulle skolan även kunna nå steg 6. Elevernas ansvar för eget lärande Eleverna har individuella studieplaner (steg 1) och eleverna tränas i att ta egna initiativ och öka sin förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt lärande (steg 2). Fronter används som kommunikationssystem och eleverna kan därför hålla sig uppdaterade vid ev. frånvaro. Genomgång av kursplanen görs vid kursstart och varje delmål likaså. Utvärdering av kursplanemålen görs vid kursens slut. Eleverna känner till och förstår målen i aktuella ämnen och kurser samt examensmålen (steg 3) bekräftas av elevenkäten där 84 procent av eleverna uppger

8 att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena. Vid verksamhetsbesöken ser vi hur eleverna tränar sin förmåga att arbeta i demokratiska former (steg 3). Ett exempel på detta är en lektion där eleverna ska arbeta två och två. De ska välja en kamrat som talar annat språk och som man inte har talat så mycket med. Parindelningen görs snabbt och effektivt, eleverna finner snabbt sina partner. Läraren kontrollerar att alla förstått uppgiften. De ska utarbeta underlag för en individuell omsorgsplan. Eleverna ska kreativt gestalta ett samtal utifrån att de själva är 50 år äldre än vad de är idag. Elevernas delaktighet är hög, respekten för varandra är tydlig och de betraktar det som självklart att genomföra uppgiften med vem som helst i klassen. Kraven på steg 3 kan därför bedömas vara uppnådda. Endast 56 procent av eleverna anser att mål och utvecklingssamtal styr arbetet. Även personalen ligger lågt, 65 procent anser detta. Det blir därför oklart hur de individuella studieplanerna används som verktyg för individualisering. Även om skolan har en god måluppfyllelse skulle denna öka med en ökad individualisering där elevernas egna mål träder i förgrunden, utifrån att de väl förstått de kunskapskrav som gäller för betygen i de olika kurserna. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 4, Sfi-laget, särvuxlaget och rektor placerar skolan på steg 5. Vårdlaget anser att skolan når steg 7. Vid samtalet med elevrepresentanterna framkommer även viss oklarhet i hur lärare använder sig av elevernas egna målsättningar för studierna. Även om det kan råda svårigheter i detta arbete med sfi-elever, så undantar det inte ansvaret att försöka arbeta gentemot dessa elever med samma ambitioner att de ska förstå målen. Vi bedömer därför att den individuella studieplanen tillsammans med kursmål i otillräcklig omfattning styr uppläggningen av lärandet, vilket krävs för att nå steg 4. Vi bedömer att skolan når steg 3. Vägledningssamtalen som insats ger inte avsedd effekt. Därför bör skolan se över hur vägledningssamtalen förankras hos lärarna. Arbetssätt och lärarroll Det finns institutionsbibliotek och lärarna är nöjda med att de kan köpa litteratur och datorprogram utifrån de behov de bedömer att de har. Eleverna har därför tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor (steg 1). Verksamhetsbesöken bekräftar att arbetssätt och lärarroll präglas av variation och flexibilitet. Elevenkäten bekräftar detta då 95 procent av eleverna anser att de får arbeta på många olika sätt (steg 1). Kreativa arbetssätt är en del av skolkulturen (steg 2). Ett exempel från verksamhetsbesöken: En övning genomförs där eleverna bakom ryggen får en liten produkt som de ska känna av och beskriva för kamraterna. Därefter ska de gissa vad det är. Alla är aktiva och glada. Sedan skriver läraren upp orden på tavlan och ritar en bild för ordet. Mycket skratt när eleverna säger fel men i positiv anda, det gör inget att man säger fel, det t.o.m. uppskattas. Läraren bejakar och uppmuntrar elevernas svar. Mycket glädje och inspiration för att lära sig nya begrepp uppstår hos eleverna. Deras nyfikenhet och självförtroende stärks (steg 2). Lärarna utvärderar arbetssätt och arbetsformer muntligt och skriftligt vid kursens slut. I detta vardagslärande omprövas arbetssätt och arbetsformer (steg 2). Eleverna får träna opponentskap, de diskuterar källkritik och PBL, problembaserat lärande, används. Eleverna tränas därför i kritisk granskning och inte minst på APL tränas de i problemlösning (steg 3). Arbetssätt och arbetsformer utvärderas vid varje kursslut, tillsammans med eleverna (steg 3). Skolan arbetar genom sina studie-

9 och yrkesvägledare med kartläggning och vägledning, vilket ger en grund för den individuella studieplanen. Särskilt inom sfi fullföljs detta vid introduktionen av studierna och de kartläggningar lärarna gör. Lärarna arbetar med de nationella målen och skolans egna verksamhetsmål. Skolan fullföljer därmed de krav som finns på steg 3, även om kvaliteten i detta arbete som påtalats under kvalitetsområdet Elevernas ansvar för det egna lärandet, behöver förbättras. Elevrepresentanterna ger sina lärare mycket beröm. Eleverna vid verksamhetsbesöken berömmer också sina lärare spontant. Enligt elevenkäten anser 99 procent av eleverna att lärarna är kunniga! De tycker att de har hjälpsamma lärare, får tid som behövs. Sfi-eleverna efterfrågar mer omväxling och fler allmänna ämnen. I elevenkäten uppger 95 procent att de har stort förtroende för sina lärare. 90 procent anser att lärarna helt eller till stor del hjälper dem om de behöver det. Att skolarbetet utmanar och väcker lust anser 82 procent av eleverna (steg 4). Vid verksamhetsbesök kan vi ta del av samverkan mellan ämnen (steg 4). Genom Fronter som lärplattform används modern teknik som en integrerad del i undervisningen (steg 4). Eleverna efterfrågar dock att få mer frekvent tillgång till datorer. Sammantaget innebär detta att skolan når steg 4. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 4. Sfi-laget väljer steg 6, vilket även rektor gör. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7. Vi bedömer att skolan når steg 4. För steg 5 krävs att arbetssätt och arbetsformer utvärderas och jämförs för att ta reda på vilka som har bäst effekt. Vi kan inte konstatera en sytematik i detta arbete. Det är en grannlaga uppgift att konstatera vilka insatser som ger bäst effekt. Det förutsätter analyser där insatser jämförs gentemot de resultat som insatsen åsyftade. En utvecklad systematik för detta arbete skulle göra att skolan når steg 6. Delaktighet Programråd finns och eleverna deltar i skyddsrond. På så sätt tillförsäkras eleverna möjlighet att påverka i miljö- och trivselfrågor (steg 1). Rektor träffar elevgrupper terminsvis. Där ges utrymme för eleverna att uttrycka sin kritik och vad som är bra. Under en timme samtalar man om detta. Samtalen följs upp på APT. Därigenom har skolan ett system för formellt inflytande för eleverna, trots att det saknas elevråd (steg 2). Eleverna efterfrågar dock elevråd. Eleverna planerar avslutningar och Luciafirande själva vilket uttrycker skolans önskan att eleverna ska engagera sig i skolans verksamhet (steg 2). Elevernas förtroende för sina lärare inbjuder till delaktighet. Eleverna deltar i kvalitetsarbetet genom de utvärderingar skolan genomför på kursoch skolnivå. Steg 2 är därmed uppnått. Endast 41 procent av personalen menar att eleverna är med i skolans planeringsprocesser helt eller till stor del. Den låga siffran förklarar skolan främst av att sfi-undervisningens planeringförutsättningar, inte ger så stort utrymme för elevernas inflytande. Samtidigt betyder detta, att för att nå demokratimålen är det viktigt att skolan försöker utveckla metoder för hur dessa elever ska kunna bli mer delaktiga i planeringen. I elevenkäten kan vi se att 73 procent anser att de helt eller till stor del får vara med och planera sitt arbete i skolan. Tre av fyra elever bedömer

10 också att de formulerar egna mål för lärandet. Endast 56 procent av eleverna tycker att utvecklingssamtalen är bra. Det finns viss systematik i hur eleverna tas med i skolans planeringsprocesser (steg 3). Elever finns företrädda i programråd. Genom bl.a. Qualisenkäten mäts elevernas delaktighet (steg 3). Uppföljning görs, även om systematiken i detta arbete kan förbättras. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal och rektor skolan på steg 5, Sfi- och särvuxlagen väljer steg 6. Vårdlaget anser att skolan når steg 7. Vi bedömer att steg 3 uppnås, dock utan marginaler. Skolan har lagt ett förslag till nämnden om en kvalitetsdekaration för kommunens vuxenutbildning, som är framtagen i en diskussion mellan rektor och elever. Detta medför att vi bedömer att skolan når steg 4. Detta är ett viktigt steg i att utveckla metoder som stärker elevernas delaktighet. Metoder utvärderas och utvecklas kontinuerligt för att göra eleverna delaktiga (steg 4) bekräftas av rektor. Med ett systematiskt arbete för detta skulle analysen göra det tydligare vilka insatser som behövs för att öka elevernas delaktighet. Skolan arbetar med formativ bedömning. Utvecklas den på så sätt att elevsynpunkterna utgör grund för förbättringar av undervisningen och inte bara som vägledning för eleverna att nå målen, skulle skolan även kunna nå steg 6. Organisation Tabell 3: Sjukfrånvaro samt antal lärare per 100 elever Kvalitetsområde Organisation Ängelholm Vuxenutbildning år 2011 Genomsnitt i riket år 2011 enligt SKL*/Skolverket Total sjukfrånvaro per år 5,8 % 5,1 % Antal lärare (heltidstjänst)/100 elever gy/vux 4,2 % 8,1/4,6 Den kommunala vuxenutbildningen i Ängelholm omfattar: *Sveriges Kommuner och Landsting Särskild utbildning för vuxna Vuxenutbildning på grundläggande nivå Vuxenutbildning på gymnasial nivå, vård- och omsorgsprogrammet Utbildning i svenska för invandrare Utöver dessa fyra delar, som vår granskning redovisar, omfattar vuxenutbildningen upphandlade utbildningar av allmänna ämnen. Dessa genomförs av Lernia och Hermods. Det finns också ett utvecklat samarbete med kommunerna i nordvästra Skåne när det gäller vuxenutbildning. Härtill kommer Yrkeshögskoleutbildning vid Järnvägsskolan med kommunen som huvudman samt lärlingsutbildning i samverkan med gymnasieskolan. Skolan har SYV-resurs omfattande cirka en tjänst, en heltidsanställd skolassistent samt en vaktmästare (steg 1).

11 Skolans organisation har en tydlig struktur med tre arbetslag, vård- och omsorgsprogrammet, samt sfi och särvux. Varje arbetslag leds av en kursledare med ett tydligt uppdrag. Arbetslagen har ett tydligt fokus på elevernas lärande och har stor frihet att utforma sitt uppdrag. Inom respektive lag finns kontaktlärare för varje elevgrupp. Arbetslagen träffas varje vecka och rektor träffar också kursledarna varje vecka (steg 2). Det finns en väl fungerande mötestruktur på såväl arbetslagssom skolnivå, vilket leder till förankrade beslut. Denna bild bekräftas av personalen vid våra intervjuer (steg 3). Fastställda rutiner för olika ärenden finns på både skol- och arbetslagsnivå. Vid arbetslagsmöten behandlas frågor som rör den dagliga verksamheten. En kontinuerlig utvärdering av organisationen äger rum via kursutvärderingar, årliga Qualisutvärderingar, utvecklingssamtal med elever och medarbetarsamtal. Rektor är också kontinuerligt ute i verksamheten och det sker en mängd informella samtal (steg 4). Arbetslagen upplever att de har en väl fungerande verksamhet med fokus på elevernas lärande och kunskapsutveckling samt väl inarbetade rutiner för att prioritera och fördela arbetsuppgifter (steg 5). Skolans organisation har utvecklats med allt fler elever och en förbättrad ekonomi (steg 6). Av personalenkäten framgår att 71 procent anser att skolan har en väl fungerande organisation och 59 procent att mötestrukturen är bra. När det gäller arbetslagen anser 82 procent att det egna arbetslaget fungerar väl och 88 procent att arbetslaget prioriterar och fördelar arbetsuppgifter. När det gäller självvärderingarna placerar övrig personal skolan på steg 4, Sfi-laget väljer steg 5 medan rektor placerar skolan på steg 6 Skolan har en organisation som stödjer utveckling och som utvecklas med sitt uppdrag. Särvuxlaget och vårdlaget anser att skolan når steg 7 Organisationens alla delar samverkar och ökar därigenom succesivt måluppfyllelsen och Skolan utvärdeerar systematiskt att den egna organisationen stödjer genomförandet av det nationella uppdraget. Vi anser i vår bedömning att skolan har en väl fungerade organisation som utvecklats mycket de senaste åren. Vi placerar därför skolan på steg 6. För att nå steg 7 måste systematiken vid utvärderingen av den egna organisationen förbättras. Styrning och ledarskap Skolan har tre övergripande verksamhetsmål, kvalitet, omtanke och mångfald. Dessa överensstämmer väl med läroplanens värdegrund och är väl kända av såväl personal som elever (steg 1). Verksamhetsmålen har tagits fram under arbetsplatsträffar i samråd mellan personal och ledning och gås igenom med eleverna i samband med kursstarter. De utvärderas och dokumenteras kontinuerligt i samband med de årliga Qualisutvärderingarna. Eleverna är också väl insatta i kursplanemålen. Såväl personal som elever upplever att skolan har ett öppet och tillgängligt ledarskap på alla nivåer, vilket bekräftas vid våra samtal och intervjuer (steg 2). Skolan har en tydlig struktur i sin planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. Detta blir tydligt om man gör en överblick av de senaste åren. Det öppna klimatet som vi möter på skolan såväl i personalrum som i klassrum bidrar till att elever och personal upplever delaktighet och får förståelse för sina synpunkter (steg 3).

12 Skolan arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten med hjälp av kontinuerliga utvärderingar på såväl klass- som skolnivå. Vidare arbetar ledningen med nyckeltal då det gäller resultat och resursutnyttjande samt jämförelse över tid och med nationella förhållanden. Vi möter ett tydligt ledarskap på såväl skol som klassrumsnivå, vilket bidrar till att lärandet sätts i centrum och utvecklas. Lärarna känner uppmuntran av rektor och stor frihet i att bepröva sina erfarenheter med kollegerna (steg 4). Genom utvecklingssamtal och vid arbetslagsmöten stimuleras personalen att bepröva sina erfarenheter och de uppger sig också ha stor frihet att utveckla sitt arbete. Detta leder också till ett tydligt ledarskap på alla nivåer i verksamheten. Vid våra samtal framgår också att personalen är delaktig i det systematiska kvalitetsarbetet (steg 5). Mål på såväl skol- som kursnivå ligger till grund för systematiska förbättringar och skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling (steg 6). Av personalenkäten framgår att 71 procent känner sig sedda och bekräftade av ledningen och 65 procent att den är öppen och tillgänglig i sitt ledarskap. När det gäller de gemensamma målen anser 77 procent att dessa är tydliga och lika stor procent anser att man är förtrogen med vem som fattar beslut och har ansvar i alla delar av verksamheten. På båda dessa påståenden instämmer övriga 23 procent till viss del. När det gäller delaktigheten i det systematiska kvalitetetsarbetet svarar 82 procent positivt och övriga till viss del. I självvärderingarna anser ett arbetslag att skolan når steg 5, rektor anser att det är steg 6 som gäller medan övriga tre arbetslag placerar skolan på steg 7 Skolan har strategier för att koppla forskningsrön och beprövad erfarenhet till skolans mål och långsiktiga kvalitetsutveckling, samt Det systematiska kvalitetsarbetet är ett förhållningssätt som omfattas av all personal. Vår bedömning är att skolan når steg 6 Mål och utvärderingar utgör grund för systematiska förbättringar och Skolan har en långsiktig plan för kvalitetsutveckling som har sin grund i utvärderingar och påvisade effekter på undervisningen. Vi bedömer att skolan behöver arbeta med Skolverkets anvisningar för kvalitetsarbete, för att svara upp mot de krav på sytematik som lagstiftningen numera ställer. Arbete görs på skolan men det behöver bl.a. dokumenteras i en tydligare struktur i form av en tydlig kvalitetsplan och en uppföljande årlig rapport. Kommunikation Skolan har ett väl fungerande informationssystem såväl internt som externt. Fronter är den plattform som används och alla förklarar sig nöjda med denna. Informationshanteringen anpassas efter vilka händelser och behov det gäller och det finns skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål som gäller utbildningen (steg1). Lokal samverkansgrupp, arbetsplatsträffar, lärarlagsträffar och medarbetarsamtal är exempel på personliga möten för att sprida och utbyta information. Vidare arbetar skolan med hemsida, Facebook, e-post och SMS som digitala former för informationsspridning (steg 2).

13 Eleverna är nöjda med den information de får av sina lärare och övrig personal på skolan och vi upplever det interna samtalsklimatet som öppet och förtroendefullt. I personalrummet sker många informella kontakter, då lärare ofta har gemensam rast och där rektor och övriga medarbetare ofta är närvarande (steg 3). IT-stödet är väl utvecklat och vi ser många exempel på användande av olika pedagogiska programvaror inom särvux och sfi. Varje klassrum är utrustat med bildkanon vilken används vid elevredovisningar. Inlämning av uppgifter sker digitalt. En utbyggd samverkan inom vuxenutbildningsområdet mellan kommunerna i nordvästra Skåne fungerar mycket väl, vilket vi får tillfälle att diskutera med skolledare från Helsingborg och Bjuv. Samverkan med gymnasieskolan sker bl.a. i form av att gymnasieelever kan läsa vissa kurser på skolan (steg 4). Vi besöker ett äldreboende som ett exempel på skolans APL-kontakter. Vi får också bekräftelse på det väl utbyggda samarbetet med arbetsförmedling, socialtjänsten och de angränsande kommunerna i aktuella frågor som berör elevens studiesituation. Alla vi talarmed uttrycker att detta samarbete fungerar väl (steg 5). Bland personalen anser 71 procent att de som arbetar på skolan har en öppen kommunikation och 12 procent instämmer till viss del. När det gäller påståendet att kommunikationen är förtroendefull blir instämmandena 77 procent respektive 12 procent. I påståendet Vi har en öppen kommunikation med närsamhället och andra intressenter instämmer 76 procent medan 18 procent gör det till viss del. Går vi till självvärderingarna finner vi att Sfi-laget och rektor placerar skolan på steg 5, medan övrig personal, särvuxlaget och vårdlaget väljer steg 7 Skolan har strategier för deltagande i externa nätverk. Vår bedömning stämmer överrens med den bedömning rektor och Sfi-laget gör och vi stannar för steg 5. För att utveckla detta område ytterligare behöver omvärldsbevakningen förbättras likasom samarbetet med högskolan. Vi anser därför att detta är ett förbättringsområde. Kompetens Tabell 4: Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen Kvalitetsområde Kompetens Ängelholm Vuxenutbildning år 2012 Genomsnitt i riket år 2012 gy/vux enligt Skolverket Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen 100 % 73,8 %/68,3 % Samtliga lärare har pedagogisk högskoleexamen och det finns en väl genomtänkt plan för såväl nyanställningar som introduktion av nyanställda. Detta garanterar en god kontinuitet i bemanningen. Varje nyanställd lärare får en personlig mentor (steg 1). Kompetensutveckling tas upp vid medarbetarsamtalen årligen och i samband med lärarlagsträffar och APT (steg 2). Kompetensutvecklingen tas visserligen upp kontinuerligt men det saknas tydliga planer som pekar framåt. Detta framgår vid våra samtal och flera lärare uppger också att de kompetensutvecklar sig på sin fritid utan att få något ekonomiskt stöd från skolan. Däremot ger det nya arbetstidsavtalet

14 ökat utrymme för kompetensutveckling. Skolan avsätter för närvarande cirka SEK per medarbetare för kompetensutveckling. Detta kompletteras med ytterligare medel för t.ex. fortbildning kring VUX 12 och motsvarande större reforminsatser (steg 3). Genomförda kompetensutvecklingsinsatser följs upp vid lärarlagsträffar och medarbetarsamtal. Skolan har lätt att rekrytera lärare, vilket garanterar en god komptens och kontinuitet i bemanningen (steg 4). Skolan har framgångsrika metoder för att rekrytera personal på kort och lång sikt, men vi finner inte inte belägg för att skolans långsiktiga utveckling är grundad på utvärderingar av komptensutvecklingsinsatser (steg 5). Personalenkäterna bekräftar den bild av otydligheter inom detta område som vi får genom våra samtal. Endast 41 procent anser att komptensutvecklingen har hög prioritet medan 35 procent inte instämmer alls. När det gäller påståendet huruvida det finns en plan för den personliga komptensutvecklingen svarar 47 procent positivt och 35 procent instämmer inte alls i detta påstående. Att komptensutvecklingen utgår från skolans, arbetslagens och individens behov bejakas av 47 procent medan 18 procent instämmer till viss del och lika stor procentandel svarar negativt. Självvärderingarna avviker från enkätresultaten. Sfi-laget placerar skolan på steg 5, rektor och övrig personal anser att skolan når steg 6 Det finns en tydlig koppling mellan skolans strävan mot högre måluppfyllelse och arbetslagens samt individens kompetensutveckling. Vårdlaget och särvuxlaget sträcker sig till steg 7, som innebär att skolan bygger sina metoder och planer inom området på forskningsrön och beprövad erfarenhet samt att lärarna arbetar genomgående utifrån beprövad erfarenhat. Vi bedömer att kompetens är ett av skolans viktigaste förbättringsområden, då det är otydligt hur arbetet med kompetensutvecklingsplaner är utformat. Personalen bekräftar detta tydligt och vid våra samtal framgår att kopplingen till forskning och beprövad erfarenhets inte är så tydlig som några lag bedömt. Skolan når inte steg 5, men uppfyller kraven på steg 4. Då det finns tveksamheter om steg 3 är helt uppfyllt gör vi en samlad bedömning och placerar skolan på detta steg. Resursutnyttjande Tabell 5: Kostnader och nettoresultat Totalkostnad per elev Kostnad per elev för undervisning Totalkostnad per elev exklusive lokaler Nettoresultat vid senaste bokslut Lokalkostnad per elev Vi redovisar dessa data utan några jämförelsetal, då varje komvuxenhet är unik beroende på vilka verksamheter som bedrivs. Skolan har en väl genomtänkt ekonomisk planerring, uppföljning görs regelbundet och redovisas månadsvis i samband med APT (steg 1). Budgeten har visat ett överskott sedan 2009, beroende på effektivisering av verksamheten, satsningen på Yrkesvux samt uppdragsutbildningar. Prognoser görs regelbundet och redovisas för personalen (steg 2). Personalen känner delaktighet för ekonomin då arbetslagen har egen budget och

15 investeringsplanen som löper på tre år beslutas vid APT. Lärarna i de olika arbetslagen bekräftar att resurserna fördelas efter elevernas behov. Rektor avsätter också resurser i form av tid för vissa lärare att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet (steg 3). Vid våra samtal får vi bekräftelse av personalen att de är nöjda med hur kvalitetarbetet fungerar och att kvalitetssäkringen av innehåll och metoder diskuteras vid såväl arbetslagsmöten som APT. På regionsnivå samverkar Ängelholm med nio andra kommuner för att effektivisera Yrkesvux och lärlingsutbildningen på ett mycket bättre sätt än vad varje enskild kommun skulle klara av (steg 4). Vi får bilden av en skola som tillämpar ett effektivt resursutnyttjande, vilket bekräftas vid våra samtal (steg 5) samt att insatta resurser ger gott resultat. Detta visas när vi jämför skolans resultat i den nationella statisken som Skolverket upprättar årligen (steg 6). Personalen bekräftar bilden av att de är väl insatta i skolans resurser och hanteringen av dessa samt medvetet arbetar med att skolan har en så god resurshantering som möjligt (steg 7). På enkätpåståendet Jag känner till hur skolan utnyttjar sina resurser instämmer 59 procent medan 24 procent instämmer till viss del. I självvärderingarna placerar samtliga arbetslag, rektor och övrig personal skolan på steg 7. Vi delar denna uppfattning och placerar skolan på steg 7. Detta är också ett av skolans starka områden. Image Grunden för skolans image är den dagliga verksamheten, där de olika verksamheterna bidar till detta (steg 1). Skolan följer kontinuerligt upp detta genom utvärderingar terminsvis (steg 2). Skolan arbetar på många sätt för att påverka sin image. Exempel är information genom skolans personal till allmänhet, arbetsförmedling och socialtjänsten samt medverkan i olika nätverk. Härtill kommer hemsidan, Facebook, annonser och artiklar i lokalpress samt informationsblad som finns tillgängliga hos arbetsförmedling, försäkringskassa och skattemyndigheten (steg 3). Genom utvärderingar och elevsamtal arbetar skolan med att förbättra sin image och genom att visa på goda resultat visar skolan hur väl det nationella uppdraget genomförs (steg 4). Vid våra samtal får vi en tydlig bild av att skolans image är god och har utvecklats över tid, inte minst genom de goda resultat eleverna uppnår (steg 5). Skolan har ett mycket gott rykte, bland såväl personal som elever (steg 6). Skolan har en väl genomtänkt systematik i arbetet med sin image, såväl genom kontinuerliga uppföljningar av resultaten och olika utvärderingar samt bredden på den verksamhet som bedrivs (steg 7). Personalenkäterna bekräftar vår bild. Som vi skriver inledningsvis är ibland andelen vet ej svar något stort, vilket förklarar procentandelarna som redovisa på denna fråga. 59 procent svarar positivt på påståendet att skolan har ett gott rykte, medan 12 procent svarar till viss del. Motsvarande siffror för att man rekommenderar andra elever att välja skolan är 82 procent och 12 procent. Totalt sett är 65 procent nöjda med skolan och 35 procent till viss del.

16 Elevenkäten ger en liknande bild. På påståendet att rekommendera mina kompisar att börja på skolan är 85 procent positiva och 10 procent till viss del. När det gäller hur nöjd man är svarar 90 procent positivt och 9 procent till viss del. Samtliga anser i självvärderingarna att skolan når steg 7, att skolan systematiskt arbetar med sin image. Som granskare gör vi samma bedömning och anser att detta är skolans andra riktigt starka område. Slutomdöme Vuxenutbildningen i Ängelholm karaktäriseras av en trygg pedagogisk miljö med en öppenhet för att utveckla undervisningen. Det råder ordning och reda. Lokalerna är välstädade och arbetsro råder i klassrummen. Resurser är fördelade utifrån behov och medarbetarna upplever att de i stort får behoven täckta. Skolan har välfungerande stödprocesser bortsett från kvalitetsområdet Kompetens. Ett arbete med att utveckla kompetensområdet skulle även stärka huvudprocesserna som inte når lika höga värden generellt som stödprocesserna. Skolan når dock goda resultat inom kvalitetsområdet Kunskaper och färdigheter och har förbättrat sitt arbete sedan den förra granskningen. Skolans starkaste områden som är viktiga att tillvarata och arbeta vidare med är en huvudprocess och två stödprocesser: Kunskaper och färdigheter, en positiv trend med färre avhopp och förbättrade betyg. Resurser - tillgodoser behov på ett resurseffektivt sätt med goda resultat som följd. Image - nätverksarbete inom och utom kommunen och nöjda elever som bekräftar bilden. Skolan har mycket goda förutsättningar att utveckla sina övriga kvalitetsområden. Trots att det är en välutvecklad organisation finns brister i hur elevernas delaktighet tillvaratas. Vi vill särskilt uppmärksamma skolan på följande förbättringsområden: Elevernas ansvar för eget lärande ett målmedvetet arbete där den individuella studieplanen används relaterad till kursmålen, skulle förbättra en reell individualisering och därmed måluppfyllelsen. Ett välutvecklat formativt arbetssätt, där alla lärare är delaktiga, skulle ytterligare möjliggöra ett ökat ansvar för det egna lärandet. Delaktighet är nära förknippat med elevens eget ansvar. Därför skulle dessa båda områden förstärka varandra om elevernas deltagande i skolans planeringprocesser bättre togs tillvara. Trygghet och trivsel likabehandlingsplanen behöver uppdateras och inte bara bli ett dokument, utan en vital del av undervisningen.

17 Arbetssätt och lärarroll utvärderingar som synliggör effekterna av olika arbetsformer och arbetssätt är centrala för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Se även nedan vår generella kommentar. Kompetens utarbeta individuella kompetensutvecklingsplaner som har bäring utifrån skolans plan för utveckling. Generellt gäller att ett systematiskt kvalitetsarbete utvecklar skolan. Skolan behöver utveckla systematiken i att dokumentera och analysera vilka effekter ett valt arbetssätt, förändringar i organisationen etc. ger i verksamheten. Resultat kan betraktas i just det perspektivet, dvs. vilka effekter får en viss insats. En kvalitetsplan som bl.a. bygger på självvärderingar och hur-frågor som följs upp med en rapport över hur det gick, bidrar till bygget av ett årshjul som tydliggör kvalitetsarbetet inom organisationen. Vi som granskare vill avslutningsvis tacka för det positiva bemötandet vi fick från alla, såväl ledning, medarbetare som elever. Besöket var väl förberett och det material vi behövde för granskningen var heltäckande och strukturerat, vilket redan innan besöket vittnade om en skola med god struktur. Skolan har alla förutsättningar att lyckas väl med sitt fortsatta förbättringsarbete. Malmö och Lidköping Kurt Westlund Leif Jarlén Bilaga: Sammanställning av poäng

18 Qualis poängmatris skola Skola Vuxenutbildning Ängelholm Delkriterium Faktor Steg Poäng A Kunskaper och färdigheter 3 x 15 B Trygghet och trivsel 2 x 8 C Elevernas ansvar för eget lärande 2 x 6 D Arbetssätt och lärarroll 2 x 8 E Delaktighet 2 x 8 F Organisation 1 x 6 G Styrning och ledarskap 2 x 12 H Kommunikation 1 x 5 I Kompetens 1 x 3 J Resursutnyttjande 1 x 7 K Image 1 x 7 Poängsammanställning Villkor Vuxenutbildning Ängelholm 85 Certifiering - lägst 60 Alla delkriterier steg 3 eller högre Maxpoäng 126

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29

Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Komvux Ängelholm 2010-01-29 Lena Hansson och Mikael Skeensgård Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 Sammanfattning av rapporten Komvux i Ängelholm har genomgått Qualis

Läs mer

Utvärdering och uppföljning

Utvärdering och uppföljning Utvärdering och uppföljning Work shop vid HUR-konferensen 2011 Sören Levén VD Q-Steps Kvalitetssäkring AB Utvärdering Uppföljning Kvalitetsvärdering Utvärdering Utvärdering har dubbla funktioner - att

Läs mer

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola

Qualis kvalitetssäkringssystem. Kvalitet i förskola Qualis kvalitetssäkringssystem Kvalitet i förskola Syftet med Qualis Syfte: Synliggöra sambanden mellan faktorer som skapar bra resultat och god kvalitet. Bidra till att kommunicera vision, mål och resultat.

Läs mer

Process B, Trygghet och trivsel

Process B, Trygghet och trivsel Process B, Trygghet och trivsel Skolans namn: Duveholms gymnasiesärskola Rektor: Catharina Lundqvist Datum: 2015-08-21 Qualis Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 B. Trygghet och trivsel Det

Läs mer

1 Måluppfyllelse och resultat

1 Måluppfyllelse och resultat 1 Måluppfyllelse och resultat 1.1 Kunskaper De studerande fullföljer sina studier (Andel elever som slutfört respektive avbrutit sina studier) Skolassistenten registrerar eleverna i Procapita, där såväl

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13

KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 KVALITETSRAPPORT, FORSMARKS SKOLA, LÄSÅRET 2012/13 1:3 Statistik, kompetensförsörjning 2:3 Brukar- och personalenkäter X 3:3 Resultat/Måluppfyllelse En brukarenkät har genomförts bland eleverna i gymnasieskolan.

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2016:4785 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Herrgårdsgymnasiet C har genomfört tillsyn av Säffle kommun

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Utbildningsnämnden Lidingö kommun lidingo.stad@lidingo.se Rektor Eva-Lotta Arenander Lidingö vuxenutbildning eva-lotta.arenander@lidingo.se 2012-09-12 Dnr 43-2011:4845 Beslut för vuxenutbildning

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Vuxenutbildning 46 skolor

Vuxenutbildning 46 skolor Vuxenutbildning 46 skolor Bedömningspunkt Brist Förbättringso mråde Brist och förbättringsområde Ej bedömt Antal Antal Antal Andel (%) Antal Kunskaper 1.1.1. De studerande känner till målen för den egna

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 44-2015:9569 Aprendere Skolor AB Org.nr. 556455-9523 Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Min skola Östermalm belägen i Stockholms kommun 2 (8) Tillsyn i Min skola Östermalm har genomfört tillsyn

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Gymnasiesärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (7) 1 (7) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Qualis Granskningsrapport

Qualis Granskningsrapport K V A L I T E T S S Ä K R I N G Qualis Granskningsrapport Vuxenutbildningscentrum Åstorp Granskning genomförd i april 2015 av Leif Jarlén & Per Dahl Sammanfattning Vuxenutbildningscentrum är Åstorps samlade

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola 1 (9) Stockholms kommun för grundskola efter tillsyn i Rålambshovsskolan belägen i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress Sveavägen 159 2 (9) Tillsyn i Rålambshovsskolan

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola Dnr 43-2015:3908 Gävle kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola belägen i Gävle kommun 2(11) Tillsyn i Tallbo gymnasiesärskola har genomfört tillsyn av Gävle kommun under

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se P O L H E M POLHEMSSKOLAN Box 6067 800 06 Gävle www.polhem.gavle.se Vision Mål och mått Polhemsskolans processer Huvudprocess Ledningsprocess Informationsprocess Stödprocess Alla elever ska klara sin utbildning

Läs mer

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor

Särvux, Bollnäs. Sektor: Särvux. Datum Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor Särvux, Bollnäs Sektor: Särvux Datum 090924 Namn Elisabet Järmens Wallin Titel Rektor KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2008-2009 Inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde upprättar varje förskola, fritidshem

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4784 Säffle kommun kommun@saffle.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Tingvallaskolan S i Säffle kommun 2 (9) Tillsyn i Tingvallaskolan S har genomfört tillsyn av Säffle kommun under

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 44-2016:11135 Heldagsskolan rullen AB Org.nr. 556611-1430 Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Heldagsskolan Rullen grundsär belägen i Solna kommun 2 (7) Dnr 44-2016:11135 Tillsyn i Heldagsskolan

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Redovisning av kvalitén på genomförd verksamhet inom Vuxenutbildningsenheten under kalenderåret 2012 Granskningspunkterna är desamma som Skolinspektionens bedömningspunkter. Vuxenutbildningsenheten

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling för SFI på Folkuniversitetet i Stockholm, läsåret 2013/2014 Planen omfattar såväl skolans arbete med likabehandling och mot diskriminering

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola

Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Regelbunden tillsyn i Ludvika kommun Vasaskeppets skola Dnr 43-2008:438 Regelbunden tillsyn i Vasaskeppets skola Förskoleklass Grundskola 1 3 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ludvika

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Redovisning av kvalitén på genomförd verksamhet inom Vuxenutbildningsenheten under läsåret 2011/2012. Granskningspunkterna är desamma som Skolinspektionens bedömningspunkter. Vuxenutbildningsenheten

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Skolinspektionen Beslut 2014-09-11 Lunds kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Lunds kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Junibackens skola förskoleklass grundskola åk 1-6 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll

Läs mer

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering 2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017

Djuptjärns förskola. Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 Djuptjärns förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling 2017 1 Innehåll Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av likabehandlingsplan Definitioner Främjande arbete Kartläggning Förebyggande

Läs mer

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning

Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning 1 (5) Regelbunden tillsyn av huvudman vuxenutbildning Bedömningsunderlag Skolform: Vuxenutbildning Översikt över innehåll 1. Förutsättningar för utbildningen inom vuxenutbildningen 2. Utveckling av utbildningen

Läs mer

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA NORMER OCH VÄRDEN Värdegrundsarbetet Det saknas eller finns i liten utsträckning en gemensam syn på verksamhetens värdegrund bland personalen. Det finns till viss

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola rn Beslut Dnr 43-2014:8427 Skinnskattebergs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Klockarbergsskolan belägen i Skinnskatteberg kommun 2 (8) Tillsyn i Klockarbergsskolan

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 Vuxenutbildningen i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2011/2012 i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering,

Läs mer

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 0 Kvalitetsrapport för Knutsbo/Junibacken skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Knutsbo skola grundskola åk 1-4 fritidshem Ansvarig rektor Åsa Strömberg 1 Innehåll Styrkort 2016-2017...

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Välkommen till Österstad skola! Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Vänner ger glädje! Läsåret 2013-2014 1 Innehållsförteckning Framsida. 1 Innehållsförteckning.. 2 Grunduppgifter

Läs mer

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020

Måldokument. En väg in, många vägar ut! FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 Måldokument FÖR VUXENUTBILDNINGEN PERIODEN 2015-2020 En väg in, många vägar ut! Överlämnad 2014-04-03 av beredningen för lärande Antagen av Kommunfullmäktige 2014- Innehåll FÖRORD... 3 VISION OCH MÅL...

Läs mer

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling Solbackens förskola Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2016-2017 Solbackens förskola Reviderad 2017-02 INNEHÅLL Ledningsdeklaration Styrdokument Upprättande av plan Definitioner Kartläggning Förebyggande

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola en% Now Beslut Köpings kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Nygårdsskolans gymnasiesärskola belägen i Köpings kommun 2 (5) Tillsyn i Nygårdsskolan gymnasiesär har genomfört tillsyn av Köpings

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Bilaga 1 Rättviks kortirnun barn.utbildning@rattvik.se Beslut för grundsärskola efter prioriterad tillsyn i Rättviks grundsärskola belägen i Rättviks kommun 2 (5) Tillsyn i Rättviks grundsärskola har genomfört

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Hökarängsskolan Skönstaholmsskolan. Vår värdegrund 1 (5) Vår värdegrund. hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.

Hökarängsskolan Skönstaholmsskolan. Vår värdegrund 1 (5) Vår värdegrund. hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm. 1 (5) hokarangsskolan.stockholm.se skonstaholmsskolan.stockholm.se 2 (5) Södertuna slott 29-30 oktober, 2012 Vad menar vi med värdegrund och bilka friutrymmen har var och en att forma sin egen värdegrund?

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Dnr 44-2015:9775 Centrina utbildning Aktiebolag Org.nr. 556757-2234 info@centrina.se Beslut för grundskola efter tillsyn i Centrina Kviberg belägen i Göteborgs kommun 2 (7) Dnr 44-2015:9775 Tillsyn i Centrina

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2015:4023 Svalnäs, Ekonomisk Förening Org.nr. 769623-6806 Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Svalnäs skola belägen i Täby kommun 2 (9) Tillsyn i Svalnäs skola har genomfört

Läs mer

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 måndag den 9 september 2013 1 (6) Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13 Chef Beskrivning av anordnaren Christina Spjuth Academedia Eductus AB ingår i Academediakoncernen, Sveriges största utbildningsföretag

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret

Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 0 Kvalitetsrapport för Fredriksbergsskolan läsåret 2015-2016 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I förskoleklass grundskola åk 1-9 fritidshem Ansvarig rektor Kristin Hägglund 1 2 Innehåll Styrkort 2015-2016... 1

Läs mer

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016

Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 i Anna-Karin Broström 20 augusti 2015 Lokal arbetsplan för Grundsärskolan 7-9 läsåret 2015/2016 Våren 2015 har kvalitetsarbetet på Grundsärskolan 7-9 ytterligare stärkts Mått/målet är nått när Processarbetet

Läs mer

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman

Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman 1 (6) Regelbunden tillsyn av kommunal huvudman Bedömningsunderlag Skolform: Vuxenutbildning Översikt över innehåll 1. Förutsättningar för vuxenutbildningen vid skolenheterna 2. Utveckling av vuxenutbildningen

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2016:4458 Älvkarleby kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Rotskärsskolan belägen i Älvkarleby kommun 2 (7) Tillsyn i Rotskärsskolan har genomfört tillsyn av Älvkarleby kommun under vårterminen

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Beshit Medborgarskolan Stockholmsregionen Org.nr. 802006-0524 Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Tillsyn av Medborgarskolan Stockholmsregionen Beslut 2 (8) har

Läs mer

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5)

Förstagångstillsyn av skolenhet. Bedömningsunderlag. Skolform: Grundsärskola. Översikt över innehåll. Dnr :225 1 (5) 1 (5) Förstagångstillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Grundsärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Bedömning och betygssättning

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Segrande Liv Grundskola Org.nr. 843001-7593 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Segrande Liv Grundskola belägen i Höörs kommun Skolinspektionen. Postadress: Box

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola IL Ån Beslut Dnr 43-2017:545 jens.holm@molndal.se Mölndals kommun Beslut för gymnasiesärskola efter tillsyn i Frejagymnasiet gymnasiesärskolan Mölndals stad belägen i Mölndals kommun 2 (9) Tillsyn i Frejagymnasiet

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasiesärskola rw Skolinspektionen Eksjö kommun Beslut för gymnasiesärskola efter prioriterad tillsyn i Eksjö Gymnasiesärskola belägen i Eksjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress:

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18

Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola rn Beslut Upplands-Bro kommun Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Ekhammarskolan belägen i Upplands-Bro kommun 2 (9) Tillsyn i Ekhammarskolan har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under höstterminen

Läs mer

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan Färsingaskolan Lokal arbetsplan för Färsingaskolan 2013 Inledning Från och med augusti 2013 har Sandbäcksskolan åk 4-9 flyttat till Färsingaskolan som nu är en 4-9 skola med ca 400 elever. Verksamheten

Läs mer

Qualis kvalitet i skolan

Qualis kvalitet i skolan Qualis kvalitet i skolan Säkra kvaliteten i din skola I Sverige finns över 6 000 skolor, en del av dem är mycket bra, men många har brister, i form av stressade medarbetare, dålig arbetsmiljö eller svagt

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 2015-11-03 Dnr 43-2015:4701 Göteborgs kommun angered@angered.goteborg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Berg ums skola F-3 i Göteborgs kommun 201 5-1 1-03 Tillsyn i Bergums skola

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Järfälla kommun Rektorn vid Högbyskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Högbyskolan i Järfälla kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080

Läs mer

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning

Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning Nordmalings kommun Beslut efter uppföljning för vuxenutbildning efter tillsyn i Nordmalings kommun 2(14) Uppföljning av tillsyn i Nordmalings kommun genomförde tillsyn av Nordmalings kommun under våren

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Dnr 44-2015:9693 Plusgymnasiet AB Org.nr. 556578-9129 fredrik.ericsson@academedia.se Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter tillsyn i Plusgymnasiet i Uddevalla belägen i Uddevalla

Läs mer

Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola mars 2010

Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola mars 2010 Granskningsrapport Qualiscertifiering av Danderyds Kulturskola 11-12 mars 2010 Gabriella Blum och Siri Sjögren Q-Steps Kvalitetssäkring AB 1 DANDERYDS KULTURSKOLA Danderyds kulturskola är en stor och livaktig

Läs mer