Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2004:53 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Beslut Kommunrapport

2 Beslut Helsingborgs kommun Bildningsnämnden Utvecklingsnämnden (10) Genomförd utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Skolverket har genomfört inspektion i Helsingborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden 22 januari till 17 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen fokuserar på sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskola, skola, skolbarnsomsorg och vuxenutbildning finns även rapporter om varje kommunal skola. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 8 januari 2005 skall Helsingborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Gasverksgatan Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

3 Beslut (10) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Verksamheten i kommunens förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning är övergripande av god kvalitet. Bildningsnämnden har klart uttalade mål och uppdragsformuleringar såväl när det gäller inflytandefrågor, arbetet mot kränkande behandling, ett individuellt bemötande av barnet/eleven, det systematiska kvalitetsarbetet som arbetet med en målstyrd verksamhet vilket konkretiseras i att alla grundskolor ingår i försöksverksamheten med utbildning utan timplan. Kommunens skolor uppvisar emellertid en stor variation. Inspektionen har tagit del av verksamheter som bedöms ha en föredömlig pedagogisk verksamhet liksom ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete, men också sett exempel på skolor som uppvisar brister inom olika områden. Grundskolornas resultat varierar starkt när det gäller att uppnå målen i årskurs 9 varför analyser för att hitta metoder för att öka måluppfyllelsen bör göras. Även grundskolornas arbete med en målstyrd skola är varierande. En förutsättning för detta är att personalen är väl medvetna om nationella mål och uppdrag. Gymnasieskolorna visar genom sitt varierande programinnehåll även varierande kunskapsresultat. Generellt sett har gymnasieskolorna goda kunskapsresultat och det finns exempel på goda läromiljöer och där internationella perspektiv behandlas. Det finns en väl uppbyggd infrastruktur för vuxnas lärande i kommunen. Verksamheten präglas av en trygg miljö och ett gott klimat. Vuxenutbildningen når tillfredsställande resultat gällande kunskaper och de studerande har god tillgång till stöd. Det finns många goda exempel på individualisering och spännande lösningar gällande samläsning i olika ämnen. Vuxenutbildningen har en god tillgång till resurser gällande lärarkompetens, lokaler och läromedel. Förbättringsområden I den övergripande kommunrapporten och i skolrapporterna finns närmare redovisat om vad som behöver förbättras inom respektive område. Skolverket bedömer att följande områden som gäller den granskade verksamheten är i behov av förbättringsinsatser, nämligen: Normer och värden - resultatet av arbetet med normer och värden. Det handlar enligt olika skolrapporter om att skolor saknar struktur, tydlighet och gemensam policy för hur arbetet med normer och värden skall bedrivas vilket gör att skolans arbete med normer och värden inte får den genomslagskraft som kan önskas och att elevernas ansvarstagande för sitt eget lärande är outvecklat då förutsättningar inte ges genom att information om mål och betygskriterier ej är klargjorda,

4 Beslut (10) Kunskaper, utveckling och lärande - kunskapsresultaten för gymnasieskolan ligger något under riksnivån och variationen mellan grundskolorna är stor varför analyser för att hitta metoder för att öka måluppfyllelsen bör göras, - resultaten när det gäller kunskaper, utveckling och lärande. Det handlar enligt olika skolrapporter om att resultaten i svenska, matematik och engelska prioriteras och att kunskapsutvecklingen i högre grad bör följas i alla ämnen, att elevernas medverkan i att utvärdera sitt arbete och deras möjlighet till självständigt arbete bör förbättras. Informationen om de nationella målen och vilka betygskriterier som finns är ett led i att förbättra elevernas möjlighet att nå målen och även den pedagogiska diskussionen inom skolor bör ges större utrymme och kännedomen om nationella och lokala styrdokument stärkas. Några skolor bör analysera bristfälliga kunskapsresultat, särskilt gäller detta inom ämnet matematik, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, såväl i olika forum som i den reguljära undervisningssituationen. Skolorna bör internt utforma en gemensam strategi över hur elevernas inflytande kan utvecklas så att inflytandet ej blir avhängigt enskilda lärares avgörande, - övergångar mellan de olika skolformerna. Särskilt bör samverkan öka mellan förskola förskoleklass skolbarnsomsorg - grundskolans första årskurser, - arbetet mot kränkande behandling bör förbättras då det vid ett antal skolor saknas en gemensam och genomtänkt strategi för att stävja alla former av kränkningar. Skolornas handlingsplaner mot mobbning bör utvecklas till att omfatta alla former av kränkande behandling liksom alla relationer, inte enbart mellan elev - elev utan även mellan elev lärare och lärare elev. Även förebyggande strategier bör formuleras, - samverkan med föräldrar är ett förbättringsområde vid Adolfsbergsskolan och Dalhems Östra förskola, samverkan mellan de olika yrkeskategorierna inom Wieselgrensskolan bör förbättras, vid Gläntanskolan bör samarbetet mellan de olika arbetslagen förbättras och vid Norrlyckeskolan bör samverkan inom skolan starkt förbättras. En sammanhållande struktur och en ökad samsyn inom skolan är vid Drottninghögsskolan nödvändig för att höja kvaliteten i verksamheten, - de hälsofrämjande insatserna vid Tycho Braheskolan, - det studieavtal som skrivs under av elev och klassföreståndare vid Rönnowska skolan och som visas upp för vårdnadshavaren, bör inte kallas avtal när det egentligen bara beskriver rättigheter och skyldigheter enligt lag- och förordningsbestämmelser, Pedagogisk verksamhet och undervisning - förskolans och skolans mål och uppdrag bör uppmärksammas vid ett antal verksamheter. Det handlar enligt olika skolrapporter om att tydliggöra detta såväl att genom pedagogernas analyser av mål och innehåll i skolans alla ämnen söka uppnå en gemensam

5 Beslut (10) pedagogisk grundsyn, strategi och viljeinriktning, som att förtydliga och konkretisera kunskapsmålen för elever och föräldrar, - diskussioner inom skolan och med andra skolor bör förbättras för att uppnå en ökad samsyn och säkerhet i bedömningsfrågor och betygssättning vid Fredriksdalsskolan och Musikgrundskolan Synkopen. Nicolaiskolan, Petri Gymnasieskola och Olympiaskolan bör utveckla metoder för att ge en bättre information, uppföljning och återkoppling vid betygssättning gällande kursernas mål och innehåll samt betygskriterier till eleverna, - rutiner och systematiskt tillvägagångssätt bör arbetas fram för att säkerställa identifieringen av barn och elever i behov av särskilt stöd vid Gantofta rektorsområde, Husensjö skola och Råå Södra skola, undervisningssituationen i den så kallade lilla gruppen vid Kattarps skola bör förbättras, vuxenutbildningen behöver utveckla rutiner för att identifiera, utreda, åtgärda och följa upp stödbehov, - hanteringen av åtgärdsprogram bör förbättras vid Maria Parkskolan, Slottsvångsskolan och gymnasieskolan Nicolaiskolan, - Filbornaskolan, Rönnowska skolan och Tycho Braheskolan bör sträva efter att utveckla elevernas möjlighet till sammanhang och helhet för att skapa meningsfulla och motiverande lärandesituationer. Vid Ungdomscentrum bör elevernas tillgång till en allsidig och helhetsskapande utbildning utifrån styrdokumentens mål förbättras, - individanpassning av undervisningen bör förbättras vid Brunnsparksskolan, Maria Parkskolan, Rydebäcksskolan och Wieselgrensskolan, - undervisningen i bild och musik bör förbättras vid Bårslövs skola och Husensjö skola för att säkerställa att eleverna når kunskapsmålen för årskurs 5, - Petri Gymnasieskola och Tycho Braheskolan bör förbättra innehållet i utvecklingssamtalen som mestadels enbart behandlar elevernas sociala situation och inte alltid är framåtblickande, - vid Petri Gymnasieskola och vid vuxenutbildningen bör elevernas kännedom om den individuella studieplanen ökas, Styrning, ledning och kvalitetsarbete - i Utvecklingsnämndens kvalitetsredovisning är analysen av måluppfyllelsen/resultaten i behov av förbättring och de åtgärder man föreslår är endast delvis kopplade till målen, resultaten och analysen, - då elev ej kan placeras vid resursskolan Maria Park bör huvudmannen uppmärksamma akuta behov av stöd och möjligheterna för rektorerna på kommunens övriga skolor att utöva sitt pedagogiska ledarskap vad gäller beslut om särskilt stöd, - det systematiska kvalitetsarbetet bör förbättras vid ett antal skolor. Verktyg för detta är utveckling av arbetsplaner, utvärderingar och kvalitetsredovisningar,

6 Beslut (10) - det pedagogiska ledarskapet bör förbättras vid Brunnsparksskolan, Husensjö skola, Rydebäcksskolan, Råå Södra skolan och Wieselgrensskolan. Vid S:t Jörgens skola och Påarps rektorsområde bör ledningsorganisationen tydliggöras och ansvarsfördelning inom skolledningen och det pedagogiska ledarskapet bör förbättras vid Filbornaskolan, Petri Gymnasieskola, Rönnowska skolan och Tycho Braheskolan, - arbetsplanen bör utarbetas tillsammans med företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare vid Adolfsbergs rektorsområde, Filbornaskolan, Musikgrundskolan Synkopen och Raus Planterings skola. Tillgång till omsorg och utbildning - Bildningsnämndens information om särskolan kan utvecklas liksom förskolornas informationsmaterial, - de olika varianter av klasskassor och sparformer till studieresor som förekommer befinner sig i gråzonen av vad som kan tillåtas. Kommunen måste vara observant på att i verksamheten får det endast förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleven. En kommunal policy kan utgöra ett stöd för skolledare och lärare så att kostnaderna inte blir för höga, - rutiner för att följa upp utfallet av den garanterade undervisningstiden bör utvecklas vid Olympiaskolan och systemet med frånvarorapportering bör aktualiseras vid Norrlyckeskolan för att få ett bättre grepp över elevernas skolgång, - svenska som andraspråk betraktas som ett stödämne och ej som ett ämne med egen kursplan vid Dalhemsskolan, Högastensskolan., Nanny Palmkvistskolan, Raus Planterings skola, Slottsvångsskolan och Ättekulla skola, - inom Dalhems Östra förskola och i Tofta förskola bör ett mer målmedvetet arbete ske med att ge modersmålsstöd för barn med annat modersmål än svenska, - kunskapen om rätten till studiehandledning på modersmålet bör förbättras vid Borgmästarskolan/Rönnbäcksskolan och vid resursskolan Maria Park, - vid Fredriksdalsskolan och Norrlyckeskolan är motivationen hos eleverna för att läsa moderna språk svag, de avbryter i hög grad sina studier i moderna språk och över hälften av eleverna vid Norrlyckeskolan som går ut årskurs 9 saknar betyg i språkval. Möjligheten att läsa ett tredje språk inom elevens val kan också utvecklas inom grundskolorna, - undervisningen i naturorienterande ämnen vid Dalhemsskolan bör förbättras och vid Musikgrundskolan Synkopen bör ämnet teknik tydliggöras för eleverna, - skolor som bör förbättra sitt arbete med elevens val är Allerum/Kattarp/Rögle rektorsområde, Bårslövs skola, Drottninghögsskolan, Elinebergsskolan, Gantofta rektorsområde, Gläntanskolan, Högastensskolan, Laröds rektorsområde, Musikgrundskolan Synkopen, Mörarps skola, Nanny Palmkvistskolan, Slottsvångsskolan, Svensgårdsskolan, Råå Södra skola och Wieselgrensskolan,

7 Beslut (10) - då ett nytt barn placeras i en förskolegrupp skall en bedömning göras utifrån skollagens krav avseende barngruppens sammansättning. Om detta skall vara möjligt måste någon form av dialog komma till stånd med personalen på avdelningen. Någon sådan dialog förekommer inte vid Dalhems rektorsområde, Resurser - Filbornaskolan bör i större utsträckning använda sig av lärare med ämnesdidaktisk kompetens, - fortsatt prioritet bör ges åt att personalen vid resursskolan Maria Park ges lärarutbildning, - vid särskolan Borgmästarskolan bör huvudmannen, mot bakgrund av elevernas behov, uppmärksamma personalomsättning, lokaler och utrustning, - lokalen för trä- och metallslöjd vid Ättekulla skola är liten och i behov av komplettering av utrustning och verktyg inte minst med tanke på att skolans elever från och med hösten 2004 även kommer att omfatta årskurserna 7-9, - materiel för undervisning i de naturorienterande ämnena bör kompletteras vid Allerums, Kattarps och Rögle skolor samt vid Raus Planterings skola, - vid Ungdomscentrum bör elevernas tillgång till datorer, bibliotek och stimulerande läromedel förbättras. Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Riktlinjerna för och genomförandet av slumpvisa drogtester i gymnasieskolorna saknar stöd i skolförfattningarna (Skolverkets beslut dnr :537). - Högastensskolan, Rydebäcksskolan, Råå Södra skola och Ättekulla skola skall åtgärda sitt arbete med kränkande behandling så att föräldrarna fortlöpande informeras om elevens skolsituation (läroplan för det obligatoriska skolväsendet, avsnitt 2.4 Skola och hem). - Borgmästarskolan/Rönnbäcksskolan och Råå Södra skola saknar en handlingsplan för kränkande behandling (läroplan för det obligatoriska skolväsendet, avsnitt 2.8 Rektors ansvar och 1 kap. 2 skollagen). - Vid Filbornaskolan, Rönnowska skolan och Tycho Braheskolan förekommer inte klassråd i varje klass (4 kap 3-4 gymnasieförordningen).

8 Beslut (10) Pedagogisk verksamhet och undervisning - Elever som har svårigheter i skolarbetet får inte det stöd de har rätt till vid Kingelstads skola, Husensjö skola och vid Nanny Palmkvistskolan och Ättekulla skola utformas stödet så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen under längre tid (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Alla elever som befaras att inte nå kunskapsmålen eller av andra skäl behöver särskilt stöd ges inte stödundervisning vid Filbornaskolan, Rönnowska skolan och Tycho Braheskolan (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som behöver särskilda stödinsatser vid Filbornaskolan, Gantofta rektorsområde, Husensjö skola, Nanny Palmkvistskolan, Olympiaskolan, Rydebäcksskolan, Råå Södra skola, Rönnowska skolan och Tycho Braheskolan (5 kap. 1 grundskoleförordningen och 8 kap. 1a gymnasieförordningen). - Fördelningen av elevernas skolarbete sker vid Ättekulla skola så att vissa elever ofta får hemarbete över veckosluten (4 kap. 2 grundskoleförordningen). - Vid Petri Gymnasieskola och vid Olympiaskolan beviljas reducerat program på ett sätt som inte alltid är i enlighet med författningarna (5 kap. 24 gymnasieförordningen). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Såväl Bildningsnämnden som Utvecklingsnämnden saknar aktuell kvalitetsredovisning (2, förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Alla ärenden som upptas i Bildningsnämndens delegationsordning återrapporteras inte (6 kap. kommunallagen). - Vid samtliga gymnasieskolor och vid vuxenutbildningen följer man inte på ett tillfredsställande sätt upp resultat och utvärderar dessa i förhållande till de riksgiltiga målen. Detta gäller t.ex. kvalitetssäkring av bedömning och betygssättning. Medbedömare för betygssättning av kursen Projektarbete har inte alltid erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser. Detta gäller Filbornaskolan, Nicolaiskolan, Rönnowska skolan och Tycho Braheskolan (läroplan för de frivilliga skolformerna, avsnitt 2.6 Rektors ansvar och 7 kap. 3 gymnasieförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp med överklagandehänvisning saknas för elever vid resursskolan Maria Park och Raus Planterings skola, vid placering vid samverkansklasserna vid Fredriksdalsskolan och Påarpsskola samt vid placering av barn i så kallade förberedelseklasser vid Adolfsbergsskolan och Fredriksdalsskolan. Detta gäller även beslut om anpassad studiegång vid Raus Planterings skola (5 kap 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Arbetsplan saknas vid Gantofta rektorsområde och Norrlyckeskolan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

9 Beslut (10) - Vid Norrlyckeskolan saknar samtliga lokala styrdokument aktualitet (2 kap. 23 grundskoleförordningen, läroplan för det obligatoriska skolväsendet, avsnitt 2.8 Rektors ansvar och 1 kap. 1 skollagen). - Kvalitetsredovisningen vid Adolfsbergs rektorsområde, Allerums skola, Raus Planterings skola och Påarps skola innehåller inte redogörelse för vilka åtgärder skolan avser vidta om målen inte har uppnåtts. Detta gäller även gymnasieskolorna Filbornaskolan, Nicolaiskolan, Rönnowska skolan, Tycho Braheskolan och Ungdomscentrum (2 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Rektor ingår inte alltid som ledamot i elevvårdskonferensen vid Slottsvångsskolan (3 kap. 4 grundskoleförordningen). - Inhyrning eller köp av tjänster från idrottsföreningar är inte tillåtet i grundskolan (2 lag om entreprenadförhållanden inom skolan). Tillgång till omsorg och utbildning - Vid ett flertal grund- och gymnasieskolor förekommer avgifter i utbildningen för elever, vilket inte är tillåtet (4 kap. 4 och 5 kap. 21 skollagen). - Elevens val vid Dalhemsskolan, Fredriksdalsskolan, Husensjö skola, Norrlyckeskolan, Raus Planterings skola och Västra Ramlösa skola anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). - Eleverna vid Norrlyckeskolan erbjuds ej undervisning i svenska som andraspråk trots att behov finns (2 kap grundskoleförordningen). - De lokala kurserna vid gymnasieskolorna är inte alltid utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Då elev avbryter sina studier på ett nationellt program vid Olympiaskolan skrivs eleven inte över till det individuella programmet och beslut om byte av studieväg fattas inte (6 kap. 12 gymnasieförordningen). - Alla ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen erbjuds inte vid den kommunala vuxenutbildningen (2 kap. 16 förordning om kommunal vuxenutbildning). Resurser - Läromedel och annan utrustning vid idrottsskolan Västergård är inte av den omfattning som man kan kräva av en tidsenlig undervisning, speciellt gäller detta material för de naturorienterande ämnena (2 kap. 24 grundskoleförordningen). - Rönnowska skolan saknar inom EC materiel som tillgodoser att alla nationella kunskapsmål kan uppnås (5 kap. 21 skollagen).

10 Beslut (10) International School of Helsingborg uppvisar ett antal brister som snarast skall åtgärdas: - Elever som har svårigheter i skolarbetet får ej det stöd de har rätt till (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram utarbetas inte för alla elever som behöver särskilda stödinsatser (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens, vilket inte förekommer (3 kap. 3-4 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång förekommer inte (5 kap 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan tillhandahåller inte utbildning i tillräcklig omfattning och i samtliga ämnen som anges i grundskolans timplan (bilaga 3 till skollagen). - De disciplinära åtgärder som vidtas vid grundskolan är inte i överensstämmelse med grundskoleförordningen (6 kap grundskoleförordningen). - Elevens val anordnas inte så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen, bilaga 3 skollagen). - Lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar vid skolan har inte nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet (2 kap. 7 a skollagen). - Skolans resultat i förhållande till de riksgiltiga målen och skolans arbetsplan följs inte upp eller utvärderas (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m. Avsnitt 2.8 Rektors ansvar och 2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Kvalitetsredovisningen utformas inte enligt förordningen om kvalitetsredovisning (1 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Skolan klargör ej för elever och föräldrar vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet m.m. Avsnitt 1 Skolans värdegrund och uppdrag). - Antagning till skolan sker genom prov och tester och vissa elever erbjuds på detta sätt inte plats vid skolan (4 kap. 6 skollagen). - Huvuddelen av undervisningen anordnas på engelska vilket enbart får förekomma för barn som vistas i Sverige under en begränsad tid och som har tillräckliga kunskaper i engelska för att kunna delta i undervisningen. Flertalet elever på skolan uppfyller inte detta krav (2 kap. 8 grundskoleförordningen). - I gymnasieskolan sker intagning på fri kvot utan att elev är behörig till utbildning på ett nationellt program (5 kap. 5 1 skollagen, 6 kap. 1-3 gymnasieförordningen).

11 Beslut (10) - Vid anställning av lärare, förskollärare och fritidspedagoger tillämpar inte skolan skollagens bestämmelser om utbildning och behörighet (2 kap. 3-4 skollagen). På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Sonja Arnman Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson. Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

12 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

13 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun SKOLVERKET Verksamheternas omfattning vid inspektionstillfället Verksamhets- och skolformer Antal barn/elever/studerande Grundskola Gymnasieskola Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Kommunal vuxenutbildning, komvux Förskoleklass Svenskundervisning för invandrare, sfi 300 Särskola 170 Gymnasiesärskola 78 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 76 Helsingborgs kommun hade vid årsskiftet 2003/ invånare. Under 2003 har kommunen genomgått en omorganisation. Från att tidigare varit organiserad i uppdragsnämnder och utförarstyrelser är kommunen nu organiserad i facknämnder som samverkar med geografiskt baserade medborgarutskott. Bildningsnämnden Bildningsnämnden är den facknämnd som ansvarar för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola inklusive skolbarnsomsorg, gymnasieskola, särskola samt fritidsverksamhet till alla barn och ungdomar upp till 20 år. De kommunala förskole- och skolverksamheterna samt fritidsgårdar är organiserade i fem geografiska områden, Centrum, Nord, Öst, Syd och Väst, med områdeschefer som utgör länken mellan förvaltningen och rektorer/gymnasiechefer, samt med enhetschefer inom fritid. Inom område Centrum finns sju kommunala gymnasieskolor samt ett antal grundskolor. En av gymnasieskolorna, Ungdomscentrum, utgör i sin helhet det individuella programmet. Vid en av gymnasieskolorna finns även International Baccalaureate. I kommunen organiseras förskola och grundskola inom samma rektorsområden. Av grundskolorna har en skola verksamhet för F årskurs 3, två skolor har F årskurs 5, 17 skolor har F årskurs 6, en skola har årskurs 4 6, 15 skolor har F årskurs 9 och en skola har verksamhet för årskurs 6 9. I kommunen finns även den kommunala skolan International School of Helsingborg som är ansluten till International Baccalaureate Organization med verksamhet för förskoleklass år 3 i gymnasieskolan. Skolan sorterar organisatoriskt under område Väst. Samtliga grundskolor i Helsingborgs kommun deltar i Försöksverksamhet med utbildning utan timplan i grundskolan. Särskola finns dels i två särskilda verksamheter, Borgmästarskolan och Rönnbäcksskolan som omfattar träningsskola samt individuellt program med verksamhetsträning inom gymnasiesärskolan, dels finns särskoleklasser integrerade på fem grundskolor. På vissa grundskolor finns dessutom individintegrerade särskoleelever. Gymnasiesärskola anordnas med nationella, specialutformade 2

14 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun och individuella program på Filbornaskolan, dit även grundsärskolans årskurs 10 är förlagd. Särvux anordnas under Utvecklingsnämnden. Administrationen av modersmålsundervisningen hanteras centralt i kommunen. Ungefär 30 procent av kommunens förskolor och familjedaghem drivs i extern regi. Sedan 2001 är dessa verksamheter auktoriserade vilket innebär att de är sina egna huvudmän. Det finns 19 fristående grundskolor och 10 fristående gymnasieskolor. I Helsingborgs kommun förekommer sedan ett tiotal år tillbaka stor rörelse mellan skolorna genom fritt skolval, dels genom val av annan skola än närområdets dels genom val av fristående skola. För läsåret 2002/2003 uppgick andelen elever som valt annan skola än närområdets till 34 procent. Andelen elever som valt fristående skola var 12 procent. Alla grundskoleelever, som har långt till skolan har, genom kommunalt beslut, rätt till skoltransport för att ta sig till och från den skola de valt att gå i. Under 2003 har beslut fattats om anpassning av skollokaler i förhållande till elevtalsutvecklingen. Den kommunala grundskolan kommer under perioden att ha en överkapacitet av skollokaler på i storleksordningen platser om inga förändringar görs. Nämnden har därför fattat beslut om nedläggning av ett antal skolor, vilket kommer att verkställas i olika steg. Utvecklingsnämnden Utvecklingsnämnden verkar inom fem områden arbetsmarknad, vuxenutbildning, näringsliv, integration och försörjningsstöd. Utvecklingsnämnden ansvarar för all kommunal vuxenutbildning samt kvalificerad yrkesutbildning (KY). Helsingborgs kommun vill erbjuda ett varierat utbud med olika pedagogiska metoder, varför många utbildningsanordnare bedriver vuxenutbildning på nämndens uppdrag. En av dem är vuxenutbildningen Kärnan, Helsingborgs komvux. På Kärnan finns alla skolformer inom vuxenutbildningen samt det samlade ansvaret för kommunens vuxna med läs - och skrivsvårigheter. Övriga anordnare av vuxenutbildning är Folkuniversitet, ABF, Kunskapshuset, Lernia, NK Data- Center AB, Rönnowska skolan och Victum Kompetensutveckling AB. Stora skillnader i strukturella faktorer mellan olika geografiska områden gör att Helsingborg har en påtaglig boendesegregering. Utbildningsnivån i kommunen är relativt låg. Enligt Skolverkets jämförelsetal för huvudmän 2003 har Helsingborg 19 procent andel lågutbildade, gruppen större städer som Helsingborg tillhör har 16 procent och samtliga kommuner 18 procent. En förhållandevis stor grupp står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Omkring 16 procent är utrikes födda, vilket är högre än riksgenomsnittet (12 procent 2003). Andel barn i bidragshushåll är 11 procent (gruppen större städer har 8 procent liksom samtliga kommuner). I kommunens årsredovisning 2003 anges att en av stadens absolut viktigaste uppgifter är att motverka segregation och skapa ett Helsingborg för alla. Genomförandet av inspektionen i Helsingborgs kommun Skolverket sände den 11 november 2003 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genom- 3

15 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun SKOLVERKET förande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av kommunens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen har bestått av undervisningsråden Per Andersson, Göran Arnman, Sonja Arnman, Michael Erenius, Lena Godin, Cecilia Hanö, Lotta Kårlind, Per Ingvar de la Motte, Martin Persson, Helena Plantin, Ebba Svartz och Lena Wikström samt experterna Arne Huseby, Thorbjörn Levin, Åse Malmborg, Lars Petersson och Karl- Gunnar Starck. Besöken i verksamheterna inleddes den 22 januari 2004 och avslutades den 17 maj Genom ett urval av förskoleverksamheter har besök genomförts i Maria Parks förskola (Väst), Tofta förskola (Syd), Lokvägens förskola (Öst), Dalhems Östra förskola (Nord), Traktörsgatan 1&2 samt Guldsmedsgatan (Centrum). Eftersom grundskolorna Norrehedsskolan och Björka skola, genom Bildningsnämndens beslut, upphör med sin verksamhet i och med läsåret 2003/2004 har ingen inspektion genomförts vid dessa skolor. Däremot har intervjuer med företrädare för dessa verksamheter ägt rum, främst med inriktningen på hur nedläggningsbeslutet upplevts och genomförts. Bildningsnämnden har även fattat beslut om att grundskolan Gustav Adolfsskolan skall läggas ner efter läsåret 2004/2005. Under genomförandet av inspektionen förändrades detta till att nedläggningen redan skall ske under hösten Gustav Adolfsskolan har inspekterats och skolrapport färdigställts. Däremot behandlas inte Gustav Adolfsskolan i denna rapport och kommer heller inte att omfattas av beslut. Fristående skolor som haft Skolverkets tillsyn under de två senaste åren har ej heller berörts av denna inspektion. Övriga anordnare av vuxenutbildning än vuxenutbildningen Kärnan som bildat underlag för inspektionen är NK Datacenter AB och Folkuniveritetet. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och ett urval av dess förskolor och fritidshem, från barn- och ungdomsskolorna och vuxenutbildningsenheterna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. I Helsingborgs kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen och förvaltningsledningen inom Bildningsnämnden och Utvecklingsnämnden. Inom Bildningsnämnden intervjuades även områdeschefer, samordnare för barnomsorgen, chefen med ansvar för särskilda insatser samt utvecklingschefen och inom Utvecklingsnämnden intervjuades även samordnaren. I de olika verksamheterna intervjuades skolledning samt representanter för resursteam, personal, elever och föräldrar. 4

16 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Övrig information av betydelse för inspektionen har varit den attitydundersökning som Helsingborgs kommun nyligen genomfört, Kvalitetsmätning 2003, samt Rapport Fältobservationer Skola utan timplan 2002, Skolverkets Nationella kvalitetsgranskning 2002 och Qualis-certifiering 2004 för Svensgårdsskolan, Mörarps skola, Olympiaskolan och Rönnowska skolan. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Målprogram för Helsingborgs stad anges för förskolan - grundskolan bland annat att Skolorna i Helsingborgs stad skall hävda, utveckla och tillämpa de grundläggande demokratiska värdena. De skall aktivt bidra till integration och jämställdhet. Bildningsnämnden har tagit målprogrammet som utgångspunkt för en uppdragshandling, i form av ett handlingsprogram, riktad till hela verksamheten. Handlingsprogrammet inleds med ett antal gemensamma utgångspunkter vars värderingar, förhållningssätt och pedagogiska grundtankar skall vara vägledande för det pedagogiska arbetet i skolan. När arbetet i skolan konsekvent utgår från dessa värderingar och förhållningssätt förskjuts elevernas och föräldrarnas roller: Från mottagare av skolans tjänster till medarbetare. Detta är en förutsättning för ett framgångsrikt demokrati - och värdegrundsarbete. Bland utgångspunkterna finns: Mötet varje möte skall präglas av ömsesidighet och respekt, och vara ickehierarkiskt till sin karaktär. Förskoleverksamhet Besöken vid förskoleverksamheten ger intryck av en lugn, harmonisk och trygg miljö såväl fysiskt som psykosocialt. Det pågår ett arbete för att barnen ska utveckla förmåga och vilja att utöva inflytande samt känna lust att lära. Barnen tar ansvar för aktiviteter och lärande efter mognad. Barn- och ungdomsutbildning Grundskolorna inom Helsingborgs kommun arbetar utifrån mycket olika förutsättningar när det gäller att nå goda resultat inom området normer och värden. Den kontext och sociala gemenskap som eleverna befinner sig i vid en skola med årskurserna 1-6 ger ofta ett gott resultat som visar sig exempelvis genom respekt för och förmåga att lyssna på andra, argumentera för egna åsikter och ansvarstagande för det egna arbetet. Detta kan dock övergå i ett helt annat be- 5

17 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun SKOLVERKET teende efter övergång till mottagande 7-9-skola där nya sociala gemenskaper bildas. En sådan effekt visar sig exempelvis inom område Nord där elever från Ödåkra/Björka rektorsområde och Allerums, Kattarps och Rögle skolor möts i Norrlyckeskolan i de senare årskurserna. Resultatet av arbetet med normer och värden är vid de förstnämnda skolorna gott, medan Norrlyckeskolan ej fullt ut lyckats skapa en miljö där aktningen för varje människas egenvärde och respekten för den gemensamma miljön är synlig. Flertalet grundskolor uppvisar ett gott resultat inom området normer och värden med trygg miljö, gott arbetsklimat och ett lustfyllt lärande. Vid Bårslövs skola och vid Svensgårdsskolan är elevernas ansvarstagande för det egna lärandet föredömligt. I olika grundskolerapporter beskrivs ett antal förbättringsområden. Dessa handlar om att elevernas ansvarstagande för sitt eget lärande och deras förståelse och respekt för andra behöver förbättras, samt att det inom några skolor saknas struktur, tydlighet och gemensam policy för hur arbetet med normer och värden skall bedrivas. Inom gymnasieskolorna är resultat av arbetet med normer och värden varierande. Ungdomscentrum visar, utifrån de förutsättningar som individuella programmet har, mycket goda resultat. Ungdomarna har förbättrat sin förmåga att lyssna och visa respekt för andras åsikter och argumentera för sina egna. Andra gymnasieskolor visar även ett accepterande klimat med goda umgängesformer och förhållningssätt. Återigen andra uppvisar ett gott resultat inom delar av skolan. De förbättringsområden som anges i olika gymnasierapporter beskrivs som att arbetet med normer och värden inte får den genomslagskraft som kan önskas, att elevernas ansvarstagande för sin utbildning bör öka, att viss främlingsfientlighet har observerats och att det mellan olika program finns hierarkier. Särskola Vid besöken i den obligatoriska särskolan såg inspektörerna exempel på en lugn och koncentrerad studiesituation. Eleverna uttrycker också att de tycker det är roligt att gå till skolan och att de trivs. Elevernas självkänsla har ökat och deras behov av vuxenstöd har minskat, vilket också bekräftas av föräldrarnas svar i kvalitetsmätningen där föräldrarna i stor utsträckning säger sig vara nöjda med personalens lyhördhet inför elevernas åsikter och önskemål. I gymnasiesärskolan visar eleverna respekt för varandra men elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande behöver förbättras. Genom att man har mycket verksamhet utanför klassrummet får eleverna möjlighet till ansvarstagande. Detta gäller såväl under APU-perioderna som t.ex. ansvaret för skolans miljöhus och källåtervinning, vilket varit en del av skolans miljöarbete. Vuxenutbildning Miljön i de av inspektörerna besökta verksamheterna upplevs av intervjuad personal och studerande som trygg. Enligt såväl rektorn som personal och studerande vid vuxenutbildningen Kärnan har det inte förekommit några fall av kränkande behandling under senare år. Det finns enligt de studerande på vuxenutbildningen Kärnan inte heller någon tolerans för sådant beteende bland de studerande. 6

18 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Lärare vid den grundläggande vuxenutbildningen och särvux vid vuxenutbildningen Kärnan menar att de kan se en förändring i positiv riktning hos de studerande under studietiden när det gäller ansvarstagande och synen på människors lika värde. De studerande utvecklas även i sitt demokratiska synsätt, menar de intervjuade lärarna. Detta gäller även deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) vid vuxenutbildningen Kärnan och hos NK Data, även om det där kan ta lite tid innan alla deltagare har utvecklats till att omfatta de demokratiska arbetsformerna. Lärare på den gymnasiala vuxenutbildningen är mer tveksamma i sin bedömning när det gäller deltagande i och förmågan att arbeta i demokratiska arbetsformer. Ett skäl till detta, menar man, är att studierna i de olika ämnena oftast genomförs på kort tid och att det just därför är svårt att avgöra om det sker en utveckling på grund av studierna. I intervjuer med de studerande hos de olika anordnarna framkom att viljan att påverka och att aktivt delta i det demokratiska arbetet var låg hos flertalet studerande. Sammanfattning I flertalet verksamheter uppvisar Helsingborgs kommun ett gott resultat av arbetet med normer och värden. Bårslövs skola, Svensgårdsskolan och Ungdomscentrum uppvisar en mycket god kvalitet. Vid de besökta förskolorna tar barnen ansvar för aktiviteter och lärande efter mognad. Grundskolorna inom Helsingborgs kommun arbetar utifrån mycket olika förutsättningar när det gäller att nå goda resultat inom området normer och värden. Den kontext och sociala gemenskap som eleverna befinner sig i vid en skola med årskurserna 1-6 ger ofta ett gott resultat som visar sig exempelvis genom respekt för och förmåga att lyssna på andra, argumentera för egna åsikter och ansvarstagande för det egna arbetet. Detta kan dock övergå i ett helt annat beteende efter övergång till mottagande 7-9-skola där nya sociala gemenskaper bildas. Inom gymnasieskolorna är resultat av arbetet med normer och värden varierande. Vid vuxenutbildningen genomförs studierna i de olika ämnena oftast på kort tid och viljan att påverka och att aktivt delta i det demokratiska arbetet är låg hos flertalet av de intervjuade studerande. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. 7

19 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun SKOLVERKET 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. Förskoleverksamhet Förskolan använder barnens individuella utvecklingsplaner och portfolios för att följa och synliggöra utveckling och lärande hos barnen. Rutiner och system för detta finns i varierande grad, från att personalen har ett medvetet arbetssätt för att utveckla lärandet till att en uttalad eller dokumenterad strategi för att stimulera och utveckla barnens tillit till sig själva saknas. I några av de förskolor som besökts, där en betydande del av barnen har annan kulturell bakgrund, är personalen medveten om vikten av att barnen utvecklar en dubbel kulturtillhörighet. Man framhåller också att de barn som börjar sin vistelse på förskolan i tidig ålder har ett bättre utgångsläge vid sin skolstart än de som startar sin vistelsetid strax innan starten i förskoleklassen. I Kvalitetsmätning 2003 anser en övervägande del av föräldrarna att deras barn får ett gott stöd och kan utveckla tilltro till sig själv. Barn- och ungdomsutbildning I Helsingborgs kommun var andelen grundskoleelever som uppnått målen i årskurs 9 läsåret 2002/2003 cirka 74 procent (jämför rikssnitt cirka 75 procent). Enligt SALSA, Skolverkets Arbetsverktyg för Lokala SambandsAnalyser, uppvisar kommunen modellberäknat värde. (Verktyget SALSA jämför i en statistisk modell kommuners och skolors faktiska betygsresultat med ett modellberäknat värde. I denna beräkning tas hänsyn till bakgrundsfaktorer som föräldrars utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och fördelning pojkar/flickor i kommuner och skolor.) Skolornas resultat varierar emellertid starkt när det gäller att uppnå målen i årskurs 9 och ligger mellan 37,5 och 92,7 procent. Samtliga grundskolor använder sig av de nationella ämnesproven i matematik, svenska, och engelska för skolår 5 och skolår 9. Resultat för läsåret 2002/2003, andel elever i kommunen som ej uppnått målen: Ämne Nat.prov skolår 5 Nat.prov skolår 9 Betyg skolår 9 Matematik 12 % 11 % 5 % Svenska 11 % 10 % 6 % Engelska 10 % 10 % 7 % 8

20 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun Bildningsnämnden har i sitt handlingsprogram för skola i Helsingborg angett att varje elev skall ha en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP), där eleven också sätter sina egna mål. Varje elev skall också ha en portfolio kopplad till sin IUP och portfolion har dubbla syften: Utvecklande dokumentation och dokumenterad utveckling. Vid besöken i grundskoleverksamheterna har inspektörerna sett flera goda exempel på hur skolorna arbetar med att följa elevernas kunskapsutveckling. Eleverna har i stor utsträckning även deltagit i att utvärdera sitt eget lärande och har också vid flera skolor visat att de har utvecklat en förmåga att arbeta självständigt. En tendens finns att arbetet med att nå målen i matematik, svenska och engelska prioriteras för att eleverna skall nå behörighet till ett nationellt program inom gymnasieskolan. Det finns på några skolor även en tendens till att eleverna nöjer sig med betyget Godkänd och att mål att uppnå således prioriteras på bekostnad av mål att sträva mot. I olika grundskolerapporter beskrivs ett antal förbättringsområden. Dessa handlar om skolor som bör analysera bristfälliga kunskapsresultat, att uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling bör förbättras liksom elevernas medverkan i att utvärdera sitt arbete och deras möjlighet till självständigt arbete. Även den pedagogiska diskussionen bör ges större utrymme och kännedomen om nationella och lokala styrdokument bör stärkas. För att eleverna skall ges en möjlighet till att delta i att formulera sina egna mål och att utvärdera sitt arbete krävs att de har kännedom om de nationella målen och vilka betygskriterier som finns, och ett antal skolor bör förbättra sin information om detta. Vid International School of Helsingborg är utbildningen i slöjd och hem- och konsumentkunskap begränsad både till tid och innehåll vilket innebär att eleverna inte ges tillräckliga förutsättningar att nå kursplanernas mål i dessa ämnen, varken i årskurs 5 eller i årskurs 9. Gymnasieskolorna visar genom sitt varierade programinnehåll även varierande kunskapsresultat. Tydligast märks den interna spännvidden på Filbornaskolan där eleverna vid IB redan vid starten har goda kunskapsresultat medan alla sökande med behörighet tas in vid IP, BF och SP. Elevernas olika ingångslägen ger olika förutsättningar för att nå målen i läroplanen och kursplanerna. Generellt sett har gymnasieskolorna goda kunskapsresultat. Inom skolorna finns även, i enskilda ämnen, bra exempel på att eleverna utvärderar sitt eget lärande och arbetar självständigt. Kursplaner och betygskriterier är där ofta kända av eleverna. Förbättringsområden som nämns i gymnasierapporterna är att elevernas kännedom om programmål och läroplan bör öka, att arbetet för att eleverna skall nå minst betyget Godkänd bör intensifieras samt att kunskapsresultatet bör föranleda fördjupade analyser och aktiva insatser. Vid Ungdomscentrum är resultatbilden komplicerad på grund av att elevernas arbete i projekten eller på praktiken ej vägs samman med vad de presterar i ämnesundervisningen. Projektledarna/arbetsgivarna ger intyg med bedömning avseende intresse, ansvarstagande, initiativförmåga etc. och av såväl eleverna som projektledarna beskrivs den verksamheten som något annat än skola och undervisning. Man missar på det sättet chansen att visa att skola skall innebära även andra kunskapsformer än de teoretiska och textbaserade och även 9

21 Utbildningsinspektion i Helsingborgs kommun SKOLVERKET värdera det som är erfarenhetsbaserat och praktiskt. Resultatet av hela det pedagogiska arbetet syns därför inte i elevernas betyg. Det är också problematiskt att mycket av det som benämns undervisning i så hög grad ger isolerade kunskaper och färdigheter och får en instrumentell prägel, vilket inte är i enlighet med läroplanen och kursplanerna. Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola var i Helsingborg läsåret 2002/ procent. Jämför rikssnitt 89 procent. Andel elever som fullföljde program inom 4 år efter påbörjad utbildning var i Helsingborg läsåret 2002/ procent. Jämför rikssnitt 73 procent. Andel elever som avbröt studierna var i Helsingborg läsåret 2002/ procent. Jämför rikssnitt 3 procent. Särskola Eleverna har olika förutsättningar för att nå målen i läroplan och kursplaner. De individuella utvecklingsplanerna har modifierats och används som ett instrument för att dokumentera såväl elevernas kunskapsutveckling som deras sociala utveckling och har både långsiktiga mål och delmål. Eleverna i grundsärskolan får betyg om de så önskar och för närvarande är det mycket populärt. Vid besök i en av grundsärskolans klasser fick inspektörerna frågan: Varför kan inte vi få MVG i våra betyg? Intyg skrivs efter avslutad utbildning i träningsskolan. Skolan har hittills inte utfärdat något allmänt studieomdöme. Elever som slutar på det individuella programmet får ett individuellt utformat dokument/intyg som följer eleven till den dagliga verksamhet som eleven går vidare till. Vid gymnasiesärskolan är betygen, enligt rektorn, mer ett önskemål om likhet med den vanliga gymnasieskolan än ett bra instrument för att mäta elevernas kunskaper. Portfolios är ett annat sätt som man har börjat pröva för att kartlägga elevernas kunskaper. Såväl elever som lärare har visat inspektörerna på goda konkreta och allsidiga resultat av arbetet med kunskaper. Eleverna har också visat att de har en tillit till sin egen förmåga samt en lust att lära. Vuxenutbildning De studerande är, enligt intervjuade lärare hos de olika anordnarna, vanligtvis medvetna om målen med sin utbildning. De flesta kan också utvärdera sitt lärande. Flertalet av den personal som intervjuats anser att övervägande delen av de studerande också når sina individuella mål och även kursplanernas mål. Drygt 80 procent av de studerande på gymnasial nivå på vuxenutbildningen Kärnan når målen i den bemärkelsen att de får lägst betyget Godkänd. Motsvarande siffra på nationell nivå är 93 procent. Inspektörsteamet har inte tagit del av tillräckligt underlag för att göra en bedömning av hur måluppfyllelsen är hos övriga anordnare. Andelen studerande som slutförde sina kurser i gymnasial vuxenutbildning eller sin påbyggnadsutbildning 2002 var enligt den nationella statistiken 74 procent i Helsingborg. Detta ligger i paritet med den nationella bilden. Under hösten 2003 gjorde totalt cirka 25 procent av de studerande på vuxenutbildningen Kärnan studieavbrott, dock är avbrotten få inom Omvårdnadsprogrammet. Avbrotten följs alltid upp av de olika utbildningsanordnarna. Av in- 10