Kustprojekt Åhus-Juleboda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kustprojekt Åhus-Juleboda"

Transkript

1 Högskolan Kristianstad Landskapsvetarprogrammet Lv02 VT 2005 Kustprojekt Åhus-Juleboda Mikael Bengtsson Martin Hedman Martin Persson Lisa Ragnarsson Pär Ragvald

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Mål 2 Avgränsningar 2 Förväntade effekter 2 Tidplan 2 Områdesöversikt 3 Lagskydd 5 Naturreservat 5 Områden av riksintresse 5 Natura SCI-område 5 SPA-område 5 Biotopskyddsområde 6 Djur- och växtskyddsområde 6 Strandskydd 6 Skyddsskog 6 Regler om ädellövskog 6 Skydd för landskapsbilden 6 Generell naturvårdshänsyn 6 Naturvårdsavtal 6 Värdetyp 7 Naturvärde 7 Delområden 8 4. Julebodaån- Blåherremölla 9 10a. Juleboda-Rigeleje 12 10b. Friseboda 13 10c. Nyehusen 15 10d. Gropahålet 16 10e. Glansabovägen 18 10f. Flintabacken Egeside 20 42a. Pulken 21

3 147. Yngsjö 24 A. Östra Sand 25 B. Åhus-Yngsjö 26 C. Gropahålet-Friseboda 27 D. Holmen-Juleboda 28 Reflektioner under arbetets gång 29 Referenser 30 Böcker och rapporter 30 Ej publicerat material: 30 Kartmaterial 31 Bilagor 32 Bilaga 1 32 Bilaga 2 33 Bilaga 3 34 Bilaga 4 34 Bilaga 4 35 Bilaga 5 36 Bilaga 6 37

4 1 Sammanfattning Den här rapporten behandlar kuststräckan Åhus- Juleboda ur natur- och kultursynpunkt och är uppbyggd enligt principen att ett delområde har definierats och därefter beskrivits. Metoden för uppdelning av områdena har varit att alla områden som har en naturvårdsplan har beskrivits utifrån dessa geografiska begränsningar. Därefter har ett antal andra områden kunnat urskiljas, dessa har namngetts med geografiskt anknutna namn. Rapporten har således delats upp i två delar, en del med befintligt avgränsade områden och en del med idag obefintliga indelningar och lagskydd. Den första delen behandlar områden med naturvårdsplaner. Här beskrivs varje område separat med naturvärdesklassning och värdetyper angivna samt med nuvarande status i lagskydd. Därefter följer en kortare beskrivning av området samt slutligen en uppräkning av befintliga naturtyper enligt Natura 2000 som återfinns inom just det området. Till naturtyperna medföljer en kortare förklaring som syftar till att ge en större inblick i de karaktäristika som präglar dem. Den andra delen med områden har namngetts med geografiskt närliggande namn. Dessa består av områden som helt eller delvis ligger utanför lagskyddade områden, men inom undersökningens områdesbegränsning. Dessa områden har beskrivits med vilken nuvarande status de eventuellt har ur lagskyddshänseende samt en allmän kortare beskrivning. Till samtliga områden, både i del ett och två, finns en uppräkning av eventuella registrerade fornminnen samt en kommentar till Sam Skällbergs slitagekänslighetskarta bifogad tillsammans med en översiktlig karta över området. Detta för att förtydliga markens karaktär och eventuella behov för vidare fortlevnad. I rapporten finns dessutom en serie av olika lagskydd som finns inom området samt en kortare förklaring till deras innebörd. Rapportens syfte har varit att ge stadsarkitektkontoret ett lättöverskådligt och samlat arbetsmaterial som underlättar framtida planeringsarbete för kuststräckan Åhus Juleboda.

5 2 Inledning Detta projekt ingår som en del i en projektledningskurs på Landskapsvetarprogrammet Högskolan Kristianstad. Programmet är tvärvetenskapligt och syftar till att kunna behandla information från olika vetenskapliga discipliner och se ett helhetsperspektiv. Tidigare under utbildningen har vi bland annat läst kurser i områdena: GIS, arkeologi, historia, geologi, biologi, ekologi och kulturgeografi. Programmets mål är att skapa individer med en bred kompetens som kan fungera som en brygga mellan olika specialister. Nuvarande projektledningskurs har som uppgift att ytterligare förbättra vårt kunnande att arbeta i och med projekt samt att ge oss en inblick i mötet med externa beställare. I kursen har vi fått möjligheten att genom stadsarkitektkontoret i Kristianstad få arbeta med ett verkligt projekt, rörande kuststräckan Åhus - Juleboda. Bakgrund Kuststräckan Åhus - Juleboda är ett attraktivt kustområde för boende och dessutom betydelsefull för turism, rekreation samt innehåller natur- och kulturmiljövärden. Kommunen vill utveckla området och ta hänsyn till områdets karaktär i kommande planer. Området är till stora delar riksintresse för naturvård och friluftsliv men dessa formuleringar är övergripande och oprecisa. Idag saknas en samlad bedömning av detta område utifrån kultur- och naturvärden som kan ge förutsättningar till ett bättre planeringsunderlag. Syfte Syftet är att sammanställa tidigare spridd befintlig information om natur- och kulturmiljövärden. Rapporten syftar till att bidra till vidare arbetsunderlag för stadsarkitektkontoret. Mål Leverera en sammanställning med förtydliganden och en zonindelning av områdets kända natur- och kulturvärden. Projektet ska presenteras i en rapport tillsammans med GIS-karta för zon indelningen. Rapporten ska lämnas den 22/ i samband med presentationen. Avgränsningar Projektet kommer att utgå från befintligt skriftligt material gällande natur- och kulturvärden. Zon indelningen kommer inte att gå in på detaljerade skötselbeskrivningar. Projektet är begränsat till natur- och kulturvärden och kommer inte att blanda in ytterligare riksintressen såsom turism och rörligt friluftsliv. Projektet kommer ej heller att behandla detaljplanerade områden. Förväntade effekter Att underlätta stadsarkitektkontorets nulägesanalys av området, underlätta förståelsen av riksintressena samt bidra till en bättre överskådlighet där såväl natur- som kulturvärden är representerade. Projektet kan även längre fram att bidra till ett bra kunskapsunderlag för kommande översiktsplanering. Tidplan Start: Slut: extern presentation

6 3 Områdesöversikt Området är beläget på Kristianstadslätten och sträcker sig ifrån Åhus i norr till Juleboda i söder, sträckan är omkring 2 mil lång och ligger parallellt med kustlinjen. Området är omkring 1 kilometer brett och begränsas av riksväg 118 i väster och Hanöbukten i öster (se översiktskarta på följande sida). Kristianstadsslätten var under krita perioden havsbotten och ovanpå detta avsattes mäktiga lager av krithaltig urbergsmorän under nedisningarna. Avsmältningen kom sedan att överlagra detta underlagsmaterial med issjösand, vilket sedan omformats av vinden och utgör idag ett varierande kustdynlandskap. Det finns bland annat permanenta sanddyner vilka blir så gott som helt bevuxna av växter vilket sker som en naturlig succession. Det finns i området även vandrande sanddyner vilka flyttar sig med hjälp av vinden och vågorna, dessa är delvis bevuxna med stråväxter. Förstadiet till föregående sanddyner är så kallade embryonala sanddyner som ligger närmst vattenlinjen och består av krusningar i sanden. Andra typer av sanddyner i detta landskap är trädklädda dyner och dyner med olika former av vegetation beroende på störningsgrader och jordmån. Längre från stranden övergår sanddynerna till trädbeklädda områden med skog, främst tall, som planterats för att hindra sandflykt. Det mest strandnära kustdynlandskapet är kontinuerligt föränderligt i och med erosions- och upplagringsprocesser. Till detta säregna landskap som till största delen är uppbyggt av sand medföljer då också en speciell flora och fauna. Floran i detta sanddynlandskap är starkt präglad av de olika naturtyper som finns i området och innehåller ett stort antal skyddsvärda växter. De öppna dynerna och skogsområden har gles markvegetation som domineras av lavar och mossa. Till den speciella floran kan nämnas arter som fältsippa, axveronika, gullviva, sandnejlika, pyrolor, luktvädd, bockrot, rosettjungfrulin, hedblomster, backtimjan och olika arter av orkidéer. Området inhyser såväl tall som ädellövskogar som i vissa områden har inslag av äldre träd och död ved som gynnar insekter. Faunan längs kusten är starkt präglad av fåglar som är dragna till öppna sandmarker och närhet till havet. Bland arterna kan nämnas sommargylling, fältpiplärka, trädlärka, lärkfalk och småtärna. Till detta kan nämnas att sällsynta fjärilar och den ovanliga stinkpaddan finns i området. Detta kustområde är attraktivt ur många synvinklar och i dagsläget används det till många olika aktiviteter. Området har under långa tider varit ett populärt besöksmål, främst under sol och badsäsongen men besöks även av de frilufts- och naturintresserade året runt. Sträckan är även känd som ålakusten och har en gång i tiden varit plats för ett omfattande ålfiske, vilket ett flertal ålabodar vittnar om. Längs kusten finns två tätbebyggda områden Åhus och Yngsjö, dessutom finns ett flertal stugområden utspridda längs med kusten.

7 Översiktsbild Åhus - Juleboda 4

8 5 Lagskydd Inom denna kuststräcka finns en del lagincitament som är till för att skydda och bevara naturvårdsintressena. Det finns bland annat lagskydd gällande; naturreservat, områden av riksintresse, Natura 2000, Ramsarkonventionen, biotopskyddsområden, strandskydd, djuroch växtskyddsområde som ligger under miljöbalken. Utöver detta finns sedan begrepp som skyddsskog, generell naturvårdshänsyn, regler om ädellövskog, skydd för landskapsbilden och naturvårdsavtal som ligger under skogsvårdslagen. Här följer korta beskrivningar för vardera lagskydd. För mer detaljerade uppgifter rekommenderas Naturvårdsverkets hemsida. Naturreservat - Skyddet för ett naturreservat styrs av de betingelser som reservatet innehar vilket medför att olika reservat har olika bestämmelser och skydd beroende på hur området påverkas av aktiviteter. Skyddet är till för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Marken i ett naturreservat kan vara privatägd, kommunalägd eller uppköpt av aktuell länsstyrelse men det är kommun och länsstyrelse som kan besluta om ett område är aktuellt som naturreservat eller inte. Områden av riksintresse Denna kuststräcka är dels till största delen riskintresse för naturvård men dessutom riksintresse för turism och friluftsliv. Riksintresse för naturvården innebär att området representerar en svensk typ av miljö och som innehåller sådana värden som bör beaktas. Skyddet är utformat så att staten vid exploateringsplaner i eller i närheten av riksintresset kan ingripa men funktionen ska mestadels fungera som en rådgivande roll. Det är länsstyrelsen som bevakar riksintressena. Natura 2000 är ett instrument som bildades av EU för att på så sätt bilda ett skyddande nätverk av områden som är viktiga ur ett större ekologiskt perspektiv inom Europa. Det är länderna själva som utser vilka områden som bör få detta lagskydd. Inom Natura 2000 har det sedan utvecklats två olika typer av bevarandedirektiv dels Art- och habitatdirektivet som är inriktat på bevarandet av livsmiljöer, vilda djur och växter och dels Fågeldirektivet som syftar till att bevara vilda fåglar. I Natura 2000 nätverket ska sedan de olika länderna själva utforma sådana åtgärder så att dessa miljöer kan bevaras. Detta kan ske via lagstiftning och utformning av skötsel och förvaltningsplaner. Det är naturvårdsverket som har förteckningar över Natura 2000 områden och de har rättslig verkan och anger var bestämmelserna ska tillämpas. Det är sedan upp till respektive länsstyrelse att upprätta en så kallad bevarandeplan som syftar till att skydda och upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för vartdera område. SCI-område Område av gemenskapsintresse. Ett område som, i den biogeografiska region eller de biogeografiska regioner det tillhör, väsentligt bidrar till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos någon av livsmiljöerna. Ett SCI-område kan även medverka till att nätet Natura 2000 blir sammanhängande, och väsentligt bidrar till bibehållandet av den biologiska mångfalden inom den biogeografiska region eller de biogeografiska regioner som avses. SPA-område Särskilt skyddsområde. Område som genom regeringsbeslut klassificerats som särskilt skyddsområde i enlighet med Fågeldirektivet. Är en delmängd av Natura nätverket. Ramsarkonventionen är till för att skydda våtmarksområden och är en konvention som tillkom Varje land som anslutit sig till konventionen måste sätta upp minst ett område på Ramsarlistan, Sverige har 30 stycken områden som är aktuella för detta skydd. Enligt

9 6 konventionen är våtmarker en naturtyp som bör tas hänsyn till vid planläggning och resursutnyttjande. Det finns dock inget uttryckligt förbud mot ingrepp i listade Ramsarområden men man är ålagd att främja bevarandet av dem. För vidare skydd blir ofta dessa områden senare upptagna som naturvårdsområde eller naturreservat. Biotopskyddsområde detta berör främst mindre områden som på något sätt har stor betydelse för en specifik art ur någon synpunkt. Det finns ett generellt biotopskydd gällande vissa typer av miljöer, utöver dessa är det sedan länsstyrelsen eller skogsvårdstyrelsen som beslutar om specifika miljöer som är aktuella för denna typ av skydd. Detta skydd behövs då det inte räcker med att fridlysa en hotad art om man inte kan skydda deras specifika livsmiljö. Djur- och växtskyddsområde detta är ett liknande skydd som syftar till att skydda enstaka djur- eller växtarter. I kustområdet Åhus - Juleboda kan detta bland annat hänvisas till de regleringar av beträdnadsförbud som råder inom vissa delar av Äspet till skydd för vissa fågelarter. Denna skyddsform används nästan uteslutande för att bilda fågelskyddsområden. Det är kommun eller länsstyrelse som meddelar områdets föreskrifter. Strandskydd ett allmänt och spritt skyddsinstrument som är till för att skydda stränderna från exploatering. Fram till 1994 gällde strandskyddet enbart i förhållande till friluftslivets intressen men utvidgades därefter till att skydda och bevara stränderna för deras betydelse för den biologiska mångfalden. Gällande kustområdet Åhus - Juleboda har strandskyddet utvidgats från 100 meter till 300 meter men inom detaljplanerat område ligger detta skydd inte kvar. Det är länsstyrelsen som har det primära ansvaret för att hantera frågor som berör strandskydd. Skyddsskog ett begrepp som syftar på sådan skog som finns till skydd mot sand- eller jordflykt. Längs detta berörda kustområde räknas all skogsmark som sådan och skyddas då genom skogsvårdslagen. Detta innebär i praktiken att skog som ska avverkas kräver tillstånd ifrån skogsvårdsstyrelsen. Regler om ädellövskog om en skog klassas som ädellövskog får det inom detta område ej ske sådana ingrepp som leder till att beståndet minskar. Vid åtgärder inom ett sådant bestånd krävs tillstånd från skogsvårdsstyrelsen och regler för hur och under vilken tid dessa får utföras. Detta skydd kan sägas vara ett sorts biotopskydd för att se till att ädellövskogsområden som är större är 0,5 hektar inte får omvandlas till barrskog. Skydd för landskapsbilden en regel som berör hela det aktuella kustområdet mellan Åhus- Juleboda. Detta är ett sätt att kunna förhindra att enskilda aktörer förändrar landskapsbilden utan tillstånd. Denna regel tillkommer ofta i samband med att man inrättar ett naturreservat eller ett naturvårdsområde. Generell naturvårdshänsyn den naturhänsyn man generellt tar i alla bestånd vid alla typer av skogliga åtgärder. Alltså en allmän regel som innebär att berörd myndighet kan meddela om vilken skötsel och föreskrifter som kan vara aktuella för ett specifikt område. Detta görs för att kanske skydda sårbara arter eller för att minimera störningar i miljön under en viss period. Naturvårdsavtal är ett sätt att förstärka skyddet för vissa miljöer utöver den generella naturvårdshänsynen. Genom att teckna avtal med skogsvårdsstyrelsen och markägaren om huruvida marken ska skötas och vårdas för att bevara dess värden kan man få ett kraftigare

10 7 lagskydd av marken, dessa avtal löper normalt på 50 års tid. Naturvårdsavtal kan tecknas för områden som redan har höga värden eller för områden som på sikt kan utveckla höga naturvärden. Utöver dessa lagskydd används vissa sätt att värdera marken efter vilka värden som området innehåller. Följande två punkter används idag för de olika områdena längs kuststräckan och vi kommer också att behålla dessa begrepp och klassificeringar. Värdetyp ett begrepp som länsstyrelsen använder sig av för att dela in olika områden med avseende på dess innehåll. De olika typerna som berör naturvärden är följande; B botanik, ett område som anses vara intressant ur botaniskt och vegetationsmässig synvinkel. G- geologi, ett område som innehåller ovanliga geologiska bildningar. Kan även vara om geologin starkt påverkar områdets landformer, vegetation och fauna. K odlingslandskap. L landskapsupplevelse, ett begrepp som syftar till området är värdefullt på grund av sin karaktär. N naturtyp, om området som sådant är en god representant för den gällande naturtypen. Z zoologi, om området som sådant uppvisar en intressant fauna eller kanske sådana värden som gör att man kan förmoda att sådana arter kan finnas i området. Naturvärde ett begrepp som syftar till att klassa olika marker efter deras naturvärden. Skalan är tregradig och är ett grovt instrument som mest ska vara ett stöd för fortsatta bedömningar och åtgärder för respektive område. Naturvärde I Högsta naturvärde. Sådana marker ska vara en god representant för naturtypen, innehålla sällsynta eller hotade arter och vara sällsynta i kommunen och i landet som helhet. Naturvärde II Mycket högt naturvärde. Områden som ska innehålla mycket stora värden och innehålla förekomster av akut hotade eller sårbara arter. Naturvärde III Högt naturvärde. En klassning som innehåller områden som uppvisar förekomst av hotade och sårbara arter men även värdefulla för friluftsliv och ur ett landskapsperspektiv.

11 8 Delområden På följande sidor kommer nu vår presentation av de olika naturvärden som finns representerade längs kuststräckan Åhus - Juleboda. Rapporten består av två delar. Den första behandlar områden som idag har upprättade naturvårdsplaner. För att inte komma med ny information kommer vi att utgå ifrån den numreringen och befintligt namn som finns där. Till detta kommer vi att använda oss av den naturtypsindelning som Natura 2000 använder sig av. Varje delområde kommer att visas på en detaljkarta, beskrivas utifrån naturvårdsplanen och Natura 2000 naturtypsindelning samt innehålla vilken värdetyp och vilket naturvärde området tilldelats. I detta kustområde finns flera olika naturtyper enligt kommunens naturvårdsplaner och för att tydliggöra dessa följer ett utdrag ur boken: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000 (1997) vid varje delområdesbeskrivning. Den andra delen behandlar de områden som ligger inom kuststräckan men ej finns upptagna i någon naturvårdsplan. Dessa områden har namngetts med geografiskt lämpliga namn och består av områden som helt eller delvis ligger utanför lagskyddade områden, men inom undersökningens områdesbegränsning. Dessa områden har beskrivits med vilken nuvarande status de har ur lagskyddshänseende samt en allmän kortare beskrivning. Samtliga delområden kommer att beskrivas utifrån hur det ser ut idag och vilka värden som är speciellt viktiga att ta hänsyn till. Dessutom kommer vi att ta upp vilka olika lagskydd som gäller för varje specifikt område. Alla delområdena kommer sedan att sammanställas i en GIS-karta. Till samtliga områden finns även eventuella registrerade fornminnen upptagna samt en kommentar till Sam Skällbergs slitagekänslighetskarta.

12 9 4. Julebodaån- Blåherremölla Naturvärde III Värdetyp: NBZRK Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ingår delvis i SCI-område Ravlunda skjutfält inom Natura Julebodaån rinner i en markerad dalgång omgiven av ett varierat natur- och kulturlandskap med alkärr, ädellövskog och betesmarker. Ån är näringsrik men har rent och klart vatten med riklig bottenfauna. Ån är ett viktigt vattendrag både för havsvandrande och stationär öring. Blåherremölla är en kvarnanläggning från 1600-talet omgiven av fruktodlingar och artrika lövskogsområden. Denna mark är inte klassad enligt Sam Skällbergs slitageindelning. Hela området ligger inom bullerområdets 100 db zon. Inom området finns två registrerade fornminnen, en boplats och gårds/bytomt och lösfynd. Natura 2000 naturtyper inom området: Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven Kod 2330 Kontinentala gräsmarksdyner med borsttåtel och rödven på torr, silikatrik sand, ofta med ett stort inslag av annueller. Naturtypen är betingad av störningar som tramp och bete och omfattar mer eller mindre instabila gräsmarker. Naturtypen kräver en måttlig mängd markslitage och markomröring, men alltför mycket slitage kan innebära vinderosion och sanddrift.

13 10 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Kod 3260 Vattendrag med en vegetation av flytbladsväxter eller akvatiska mossor. Vattendragen får ej vara övergödda. Torra hedar (alla typer) Kod 4030 Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, betingade av bete, bränning med mera. Vegetationstyperna uppvisar stor variation beroende på underlag, successionsfaser, fuktighet och hävdintensitet. Bevarandet av naturtypen bestäms i varje enskilt fall lämpligast med hjälp av objektets hävdhistoria. Hotbilden består av nedläggning eller förändring av hävden samt igenväxning på grund av minskad hävd. Även markexploatering eller annan markanvändningsförändrig i objektet eller i angränsande områden, t ex. skogsplantering och dikning kan innebära ett hot. Sandstäpp Kod 6120 Torra, trädlösa marker med markblottor på mer eller mindre humusfria, näringsfattiga och väldränerade sandjordar med ett uppbrutet, ej slutet vegetationstäcke. Sandstäppen har en lågvuxen vegetation och förekommer i solexponerade, varma lägen i sommartorra områden. Naturtypen kräver en viss störningsgrad för att inte dess typiska växtarter skall slås ut. Bokskog av fryle-typ Kod 9110 Bokskogar på sura podsolerande jordar med kruståtel, vitfryle, örnbräken och blåbär. Typen överensstämmer med det som innefattas i begreppet hedbokskog eller bokskog av ristyp. Skogen har ofta mäktiga förnalager av ofullständigt nedbrutna boklöv. Fältskiktet kan då saknas helt. Skogar av denna typ med lång kontinuitet har en väl utvecklad och artrik epifytflora av främst lavar. Naturtypen är beroende av den naturliga dynamiken för att utveckla sina naturvärden, naturliga störningar och död ved är viktiga ingredienser i dessa. Hotbilden består av exploatering för samhällsbyggande som med markberedning osv. förändrar exempelvis hydrologin. Fragmentering av skogsområden leder till uppsplittring av populationer med försämrade villkor för många till naturtypen relaterade rödlistade arter. Kontinuitet av träd i varierande ålder, inklusive gamla träd krävs för att ge biologisk mångfald och naturvärde, bl.a. avseende på lavfloran och insektsfaunan.

14 11 7. Maglehems fälad Naturvärde III Värdetyp: NBZR Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv Mycket variationsrikt landskap med öppna betesmarker, hagmarker, ädellövskog och alsumpskog. Området hyser en rik och varierad flora med bl.a. betesindikerande arter som kattfot, St. Pers nycklar och ängsviol. I bokskogsområdena växer tandrot, lundbräsma och skärmstarr och en rik lägre fauna finns i området. Denna mark är inte klassad enligt Sam Skällbergs slitageindelning. Området ligger inom bullerområdets db zon. Inom området finns inga registrerade fornminnen.

15 12 10a. Juleboda-Rigeleje Naturvärde III Värdetyp: NBL Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv Beskrivs i naturvårdsplanen som betesmarker på sandigt underlag. Områdets varierande kalkhalt och näringstillgång medför en artrik och differentierad flora med bl.a. fältsippa, borsttåtel, sandstarr och ljung. Marken är i södra delen mer påverkad av kväve och har därför mindre av de nämnda örterna. I norra delen finns små skogspartier med varierad sammansättning. Enligt Sam Skällbergs slitageindelning är marken slitagekänslig. Hela området ligger inom bullerområdets 95 db zon. Inom området finns inga registrerade fornminnen.

16 13 10b. Friseboda Naturvärde I Värdetyp: NGBZR Nuvarande status: Naturreservat, riksintresse för naturvård och friluftsliv, delvis SCI-område inom Natura Området beskrivs i naturvårdsplanen som storslaget, och för länet unikt sanddynslandskap, delvis med öppna dyner, delvis skogsklätt, innehållande sällsynta naturtyper och intressant flora och fauna. Friseboda naturreservat omfattar 270 hektar och ligger på fastigheterna Friseboda 3:1 och Yngsjö 9:3 inom socknarna Maglehem och Åhus i Kristianstads kommun. Inom reservatet finner man de största sanddynerna i de norra delarna. Dynerna som här når över 15 meter är på sjösidan utsatta för erosion i och med att vegetationen här inte har lyckats att binda sanden. Söder om Segeholmsån är dynerna mindre och helt bundna med vegetation. Omfattande sandflykt har förekommit i området och skapat dess utpräglade dyntopografi. För att få stopp på flygsanden har tall, bergtall och i några fall svarttall planterats för att stoppa erosionen. Planteringen skedde på beordran från myndigheterna under 1800-talets början. Vissa delar närmast åkrarna har tidigare betats och har nu karaktären av starkt igenvuxen hagmark. Friseboda har en omväxlande vegetation med lågväxt skog i väster, med knotiga tallar som nästa är helt bevuxna med lavar. Längre österut övergår skogen till mer högstammig blandskog med inslag av framför allt tall och vårtbjörk men även ek och brakved. Den magra marken i Friseboda naturreservat gör att det finns en intressant flora och fauna med bland annat lavar och mossor som täcker sanden. Coccinillbägarlav, grusbjörnmossa, islandslav och nållav är några av arterna som går att finna i reservatet. Den omväxlande vegetationen inom

17 14 reservatet ger ett rikt fågelliv. Sandheden bidrar till att den sällsynta fältpiplärkan och trädlärkan trivs här. Den överåriga blandskogen ger häckningsmöjligheter åt hålbyggande fåglar såsom olika hackspettsarter, mesfåglar och svart-vit flugsnappare. Även lärkfalk och kattuggla häckar regelbundet sedan lång tid tillbaka. Under vår och höst rastar ett stort antal flyttfåglar i Friseboda naturreservat. Området ligger delvis inom bullerområdets 95 db. Enligt Sam Skällbergs slitageindelning är största delen av detta område klassat som tåligare mark. Dock bör nämnas att ju närmre kusten man kommer desto känsligare klassas marken. I nordöstra delen finns ett mindre område som klassas som mycket slitagekänsligt och detta är ett område som sammanhänger med ett större som sedan sträcker sig längre norrut. Det finns sju registrerade fornminnen inom området, samtliga är boplatser. Natura 2000 naturtyper inom området: Vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner) Kod 2120 Vandrande kustnära sanddyner som formar kedjor av dynsystem längs vissa strandområden. Vegetationen består av sandbindande perenna stråväxter som sandrör och östersjörör. Naturtypen är beroende av naturliga abrasioner och ackumulationsprocesser och är en naturlig succession efter embryonala vandrande sanddyner. Dynerna är beroende av viss sandbindande vegetation och måttligt slitage, men alltför mycket slitage kan ge upphov till sanddrift och vinderosion. Även en alltför riklig vegetation hotar naturtypen. Trädklädda sanddyner Kod 2180 Trädklädda, kustnära sandyner. Naturtypen omfattar både naturliga och seminaturliga skogar av i huvudsak tall. I södra Sverige uppträder en del buskformig ek. Jordmånen är i regel näringsfattig och marken bevuxen med ris, mossor och lavar. Naturtypen kräver ett skyddat läge med antingen trädbestånd eller buskvegetation som binder sanden och stabiliserar sanddynen. I hotbilden återfinns igenväxning i fält- och buskskikt, avverkning och stora stormfällen som ger möjlighet för vinden att få tag i underliggande sand. Även vägar, anläggningar och annan exploatering kan hota naturtypen. Torra hedar (alla typer) Kod 4030 Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, betingade av bete, bränning med mera. Vegetationstyperna uppvisar stor variation beroende på underlag, successionsfaser, fuktighet och hävdintensitet. Bevarandet av naturtypen bestäms i varje enskilt fall lämpligast med hjälp av objektets hävdhistoria. Hotbilden består av nedläggning eller förändring av hävden samt igenväxning på grund av minskad hävd. Även markexploatering eller annan markanvändningsförändrig i objektet eller i angränsande områden, t ex skogsplantering och dikning kan innebära ett hot. Bokskog av örtrik typ Kod 9130 Bokskogar på neutrala, mullrika jordar, ofta brunjorda, med rik örtvegetation. Inslag av andra lövträd t ex alm och ask kan förekomma. I fältskiktet dominerar vårblommande arter. Naturtypen är beroende av den naturliga dynamiken för att utveckla sina naturvärden, naturliga störningar och död ved är viktiga ingredienser i dessa. Kontinuitet av bok och andra lövträd av en varierande ålder, inklusive gamla träd krävs för att ge höga naturvärden. Hotbilden består av exploatering för samhällsbyggande som med markberedning osv. förändrar exempelvis hydrologin. Fragmentering av skogsområden leder till uppsplittring av populationer med försämrade villkor för många till naturtypen relaterade arter.

18 15 10c. Nyehusen Naturvärde III Värdetyp: NB Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ett delvis flackt, delvis småkuperat sandområde med omväxlande lav- och mossdominerade partier och örtrika marker med t.ex. fältsippa, hedblomster och backtimjan. Denna lokal är enligt Sam Skällbergs slitageindelning en botaniskt intressant lokal med arter såsom sandlilja och purpurknipprot. Det finns tre fornminnen registrerade, samtliga är boplatser.

19 16 10d. Gropahålet Naturvärde II Värdetyp: GBNZR Nuvarande status: naturreservat, riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ingår som SCIområde inom Natura Gropahålets naturreservat är beläget strax norr om Helgeås nuvarande huvudutlopp i Östersjön. Gropahålet börjades gräva 1774 och var från början ett dike som skulle förhindra den årliga översvämmningen av böndernas marker när vårfloden kom så tryckte sig Helgeån fram genom diket och skapade sig en ny väg till havet. Marken som idag innefattas av reservatet Gropahålet inköptes 1972 av staten för naturvårdsfondens räkning och 1976 bildades Gropahålets naturreservat. Större delen av reservatet är bevuxen av tallskog, en skog som planterades i början av talet för att hindra sandflykten i området. Reservatet används idag till stor del för friluftsliv och har god tillgänglighet. En av anledningarna till att naturreservatet bildades är de intressanta sanddynerna som bildats genom väder och vind och som finns i hela reservatet. Tallskogen är de dominerade växtslaget fältskiktet är artfattigt och består bland annat av sandstarr, kruståtel och flockfibbla. De västra delarna av reservatet består av borsttåtelhedar och denna är mer artrik än tallskogen. Inom detta område finns samtliga av Sam Skällbergs slitageindelningar representerade. I stora drag är de mest slitagekänsliga områdena belägna närmast kusten och sedan minskar känsligheten längre inåt landet. Den botanisk intressanta lokalen finns i områdets sydvästra del. Det finns sju registrerade fornminnen, samtliga boplatser.

20 17 Natura 2000 naturtyper inom området: Vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner) Kod 2120 Vandrande kustnära sanddyner som formar kedjor av dynsystem längs vissa strandområden. Vegetationen består av sandbindande perenna stråväxter som sandrör och östersjörör. Naturtypen är beroende av naturlig abrasion och ackumulationsprocesser och är en naturlig succession efter embryonala vandrande sanddyner. Dynerna är beroende av viss sandbindande vegetation och måttligt slitage, men alltför mycket slitage kan ge upphov till sanddrift och vinderosion. Trädklädda sanddyner Kod 2180 Trädklädda, kustnära sandyner. Naturtypen omfattar både naturliga och seminaturliga skogar av i huvudsak tall. I södra Sverige uppträder en del buskformig ek. Jordmånen är i regel näringsfattig och marken bevuxen med ris, mossor och lavar. Naturtypen kräver ett skyddat läge med antingen trädbestånd eller buskvegetation som binder sanden och stabiliserar sanddynen. I hotbilden återfinns igenväxning i fält- och buskskikt, avverkning och stora stormfällen som ger möjlighet för vinden att få tag i underliggande sand. Även vägar, anläggningar och annan exploatering kan hota naturtypen. Torra hedar (alla typer) Kod 4030 Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, betingade av bete, bränning med mera. Vegetationstyperna uppvisar stor variation beroende på underlag, successionsfaser, fuktighet och hävdintensitet. Bevarandet av naturtypen bestäms i varje enskilt fall lämpligast med hjälp av objektets hävdhistoria. Hotbilden består av nedläggning eller förändring av hävden samt igenväxning på grund av minskad hävd. Även markexploatering eller annan markanvändningsförändrig i objektet eller i angränsande områden, t ex skogsplantering och dikning kan innebära ett hot.

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun

Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun 1 Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras i Natura

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

BILAGA 1 NATURVÄRDEN

BILAGA 1 NATURVÄRDEN Underlag för samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken Näsudden Öst Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, Gotland BILAGA 1 NATURVÄRDEN Vattenfall Vindkraft Sverige AB och Näsvind AB,

Läs mer

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun

Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Naturvårdsplan Resö 12:1 m.fl. Tanums kommun Cecilia Nilsson 2001-08-10 1 Innehållsförteckning sida Syfte 2 Bakgrund 2 Området idag 2 Förändringar och åtgärder: Strandområdet 4 Tallskog på sandjord 4 Hällmarkskog

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

Samråd II om utvecklingen av strövområdet Friseboda

Samråd II om utvecklingen av strövområdet Friseboda Regionstaben Centrum för folkhälsa och miljö Avdelning för miljöstrategier Eerika Olausson Utveckling av natur- och rekreationsområden 042-17 61 12, 0768-93 01 96 eerika.olausson@skane.se MINNESANTECKNINGAR

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Böda backar 511-738-05 t Böda backar enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330120 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet

Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Ingående naturtyper enligt art- och habitatdirektivet Bevarandeplan 1(4) Natura 2000-områdets namn och områdeskod Uppsala Kungsäng, SE0210243 Områdestyp/status SAC (Särskilt bevarandeområde enligt EU:s art- och habitatdirektiv). Området är en del av naturreservatet

Läs mer

Kommunalt ställningstagande

Kommunalt ställningstagande Tillkommande bebyggelse bör i första hand utnyttja ur produktionssynpunkt sämre marker eller marker mellan jord och skog. Alternativt kan bebyggelse lokaliseras till mindre skogsområden eller till kanten

Läs mer

Förvaltningsplan Natura 2000

Förvaltningsplan Natura 2000 Bilaga 2 S0315E43 Förvaltningsplan Natura 2000 Natura 2000-område Natura 2000-kod Totalareal Naturreservaten Boxö och Länsmansgrundet FI1400021 samt FI1400011 Boxö 1 406 ha, varav 315 ha land och 1 091

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner 2006-02-27 Bilaga 3 Diarienummer 511-24159-2003 Sida 1(6) Naturvårdsenheten Jörel Holmberg 0501-60 53 95 Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun.

Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun. 2013-01- 08 Till Länsstyrelsen i Skåne Län Naturvårdsenheten 205 15 MALMÖ Yttrande angående förslag till bildandet av Naturreservatet Södra Bjärekusten i Båstad kommun. Naturskyddsenheten vid Länsstyrelsen

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Friseboda, SE i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Friseboda, SE i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Friseboda, SE0420136 i Kristianstad kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 INLEDNING Restaureringsplanen beskriver

Läs mer

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha 4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000 Bevarandeplan Natura 2000 (enligt 17 förordningen om områdesskydd enligt miljöbalken) SE0620096 Högsveden Innehållsförteckning Beskrivning... 1 Bevarandesyfte... 2 Bevarandemål... 2 Beskrivning av arter/livsmiljöer...

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN 1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE i Simrishamns kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Marknadsplatsen, SE0420077 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 3 INLEDNING Restaureringsplanen

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol

Figur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Naturreservat MOSSLUNDA

Naturreservat MOSSLUNDA Naturreservat MOSSLUNDA Remissversion mars 2015 Bildande av naturreservatet Mosslunda i Kristianstads kommun, Skåne län Uppgifter om naturreservatet Namn Mosslunda Natura 2000 ID SE0420047 Län Skåne län

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson

PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

Översiktlig naturinventering

Översiktlig naturinventering Översiktlig naturinventering Mastodonten 1, Västervik 2013-12-05 Upprättad av Rebecca Martinsson och Louise Olofsson, Sweco Infrastructure Växjö 1 INLEDNING Avgränsning Naturinventeringen är gjord för

Läs mer

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 2012-07-03 Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning Översiktlig naturinventering av vissa delar av Gårvik inför detaljplaneläggning

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING

ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram

Läs mer

Förslag till nytt naturreservat

Förslag till nytt naturreservat Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Kustnära fritidsboende

Kustnära fritidsboende Kustnära fritidsboende ÖP KRISTIANSTAD - www.kristianstad.se Program för fritidshus vid Olseröd - Maglehem Stadsarkitektkontoret i Kristianstads kommun 2004-03-04 Inbjudan till samråd - vad tycker du?

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix

Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix 2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa.

Fokus i det här uppdraget har varit på de arter, naturtyper och ekosystem som Gotland har ett särskilt ansvar för, både i Sverige och i Europa. Datum 2015-10-20 Dnr: 511-1375-15 1(14) Naturvärden i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar och Kallgatburg som är av europeiskt intresse Länsstyrelsen fick i våras i uppdrag av Naturvårdsverket

Läs mer

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625

Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Sara Frykberg Datum KS-2014/625 2014-05-19 Kommunstyrelsen Länsstyrelsens remiss om utökat strandskydd KS-2014/625 Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads Beslut 1(9) Kommunledningskontor 2013-04-09 Strategi & utveckling Carina Wettemark 044-13 64 86, 0733-13 64 86 carina.wettemark@kristianstad.se Bildande av naturreservatet Horna Sandar i Kristianstads

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Ängelholms strandskog, SE0420233 i Ängelholms kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 1. SYFTE Att: restaurera de

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Viktiga miljöer för kommunens utveckling

Viktiga miljöer för kommunens utveckling Viktiga miljöer för kommunens utveckling I Hudiksvalls kommun finns natur- och kulturmiljöer som har ett mycket högt värde, inte bara ur kommunens synvinkel, utan även i ett riks- och internationellt perspektiv.

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg

Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och

Läs mer

Detaljplan Eds allé Naturvärden

Detaljplan Eds allé Naturvärden Detaljplan Eds allé Naturvärden 2010-11-05 1 Bakgrund CONEC konsulterande ekologer har gjort en inventering av de ekologiska värdena på uppdrag av NCC inför detaljplanläggning av Eds allé i Upplands Väsby

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder.

Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1/6 Bilaga 2a. Sammanställning av statistik inom uppdraget - underlag och metoder. 1. Underlag Underlagen för de analyser som gjorts inom uppdraget motsvarar dem som årligen används vid framtagande av

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014

Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro direkt, I5 16/12/2014 Nissebo Dösjebro ID I5 Namn Nissebo Dösjebro direkt Åker (ha) 1 040 Åker (%) 85 Bebyggt (ha) 40 Bebyggt (%) 3 Övrigt (ha) 140 Övrigt (%) 11 Total area (ha) 1 220

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Svenska Björn SE0110124

Svenska Björn SE0110124 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län

Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län 2015-04-01 Dnr: 512-465-13 Restaureringsplan för Natura 2000-området, Haverdal SE0510020 i Halmstads kommun, Hallands län Planen har tagits fram som en del av LIFE+-projektet Sand Life, LIFE11/NAT/SE/849

Läs mer

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun

Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Uppdragsnr: 10153917 1 (6) Naturvärdesbedömning Tillhörande detaljplan för Kojan 2 och del av Eda Nolby 1:38, Charlottenberg, Eda kommun Bakgrund och syfte I samband med framtagandet av en detaljplan för

Läs mer

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN

BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT BILDANDE AV NATURRESERVATET NASTA MARMORBROTT I ÖREBRO KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken förklarar Örebro kommun det område som utmärkts på bifogad karta, som naturreservat. Reservatet

Läs mer