Kustprojekt Åhus-Juleboda

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kustprojekt Åhus-Juleboda"

Transkript

1 Högskolan Kristianstad Landskapsvetarprogrammet Lv02 VT 2005 Kustprojekt Åhus-Juleboda Mikael Bengtsson Martin Hedman Martin Persson Lisa Ragnarsson Pär Ragvald

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Inledning 2 Bakgrund 2 Syfte 2 Mål 2 Avgränsningar 2 Förväntade effekter 2 Tidplan 2 Områdesöversikt 3 Lagskydd 5 Naturreservat 5 Områden av riksintresse 5 Natura SCI-område 5 SPA-område 5 Biotopskyddsområde 6 Djur- och växtskyddsområde 6 Strandskydd 6 Skyddsskog 6 Regler om ädellövskog 6 Skydd för landskapsbilden 6 Generell naturvårdshänsyn 6 Naturvårdsavtal 6 Värdetyp 7 Naturvärde 7 Delområden 8 4. Julebodaån- Blåherremölla 9 10a. Juleboda-Rigeleje 12 10b. Friseboda 13 10c. Nyehusen 15 10d. Gropahålet 16 10e. Glansabovägen 18 10f. Flintabacken Egeside 20 42a. Pulken 21

3 147. Yngsjö 24 A. Östra Sand 25 B. Åhus-Yngsjö 26 C. Gropahålet-Friseboda 27 D. Holmen-Juleboda 28 Reflektioner under arbetets gång 29 Referenser 30 Böcker och rapporter 30 Ej publicerat material: 30 Kartmaterial 31 Bilagor 32 Bilaga 1 32 Bilaga 2 33 Bilaga 3 34 Bilaga 4 34 Bilaga 4 35 Bilaga 5 36 Bilaga 6 37

4 1 Sammanfattning Den här rapporten behandlar kuststräckan Åhus- Juleboda ur natur- och kultursynpunkt och är uppbyggd enligt principen att ett delområde har definierats och därefter beskrivits. Metoden för uppdelning av områdena har varit att alla områden som har en naturvårdsplan har beskrivits utifrån dessa geografiska begränsningar. Därefter har ett antal andra områden kunnat urskiljas, dessa har namngetts med geografiskt anknutna namn. Rapporten har således delats upp i två delar, en del med befintligt avgränsade områden och en del med idag obefintliga indelningar och lagskydd. Den första delen behandlar områden med naturvårdsplaner. Här beskrivs varje område separat med naturvärdesklassning och värdetyper angivna samt med nuvarande status i lagskydd. Därefter följer en kortare beskrivning av området samt slutligen en uppräkning av befintliga naturtyper enligt Natura 2000 som återfinns inom just det området. Till naturtyperna medföljer en kortare förklaring som syftar till att ge en större inblick i de karaktäristika som präglar dem. Den andra delen med områden har namngetts med geografiskt närliggande namn. Dessa består av områden som helt eller delvis ligger utanför lagskyddade områden, men inom undersökningens områdesbegränsning. Dessa områden har beskrivits med vilken nuvarande status de eventuellt har ur lagskyddshänseende samt en allmän kortare beskrivning. Till samtliga områden, både i del ett och två, finns en uppräkning av eventuella registrerade fornminnen samt en kommentar till Sam Skällbergs slitagekänslighetskarta bifogad tillsammans med en översiktlig karta över området. Detta för att förtydliga markens karaktär och eventuella behov för vidare fortlevnad. I rapporten finns dessutom en serie av olika lagskydd som finns inom området samt en kortare förklaring till deras innebörd. Rapportens syfte har varit att ge stadsarkitektkontoret ett lättöverskådligt och samlat arbetsmaterial som underlättar framtida planeringsarbete för kuststräckan Åhus Juleboda.

5 2 Inledning Detta projekt ingår som en del i en projektledningskurs på Landskapsvetarprogrammet Högskolan Kristianstad. Programmet är tvärvetenskapligt och syftar till att kunna behandla information från olika vetenskapliga discipliner och se ett helhetsperspektiv. Tidigare under utbildningen har vi bland annat läst kurser i områdena: GIS, arkeologi, historia, geologi, biologi, ekologi och kulturgeografi. Programmets mål är att skapa individer med en bred kompetens som kan fungera som en brygga mellan olika specialister. Nuvarande projektledningskurs har som uppgift att ytterligare förbättra vårt kunnande att arbeta i och med projekt samt att ge oss en inblick i mötet med externa beställare. I kursen har vi fått möjligheten att genom stadsarkitektkontoret i Kristianstad få arbeta med ett verkligt projekt, rörande kuststräckan Åhus - Juleboda. Bakgrund Kuststräckan Åhus - Juleboda är ett attraktivt kustområde för boende och dessutom betydelsefull för turism, rekreation samt innehåller natur- och kulturmiljövärden. Kommunen vill utveckla området och ta hänsyn till områdets karaktär i kommande planer. Området är till stora delar riksintresse för naturvård och friluftsliv men dessa formuleringar är övergripande och oprecisa. Idag saknas en samlad bedömning av detta område utifrån kultur- och naturvärden som kan ge förutsättningar till ett bättre planeringsunderlag. Syfte Syftet är att sammanställa tidigare spridd befintlig information om natur- och kulturmiljövärden. Rapporten syftar till att bidra till vidare arbetsunderlag för stadsarkitektkontoret. Mål Leverera en sammanställning med förtydliganden och en zonindelning av områdets kända natur- och kulturvärden. Projektet ska presenteras i en rapport tillsammans med GIS-karta för zon indelningen. Rapporten ska lämnas den 22/ i samband med presentationen. Avgränsningar Projektet kommer att utgå från befintligt skriftligt material gällande natur- och kulturvärden. Zon indelningen kommer inte att gå in på detaljerade skötselbeskrivningar. Projektet är begränsat till natur- och kulturvärden och kommer inte att blanda in ytterligare riksintressen såsom turism och rörligt friluftsliv. Projektet kommer ej heller att behandla detaljplanerade områden. Förväntade effekter Att underlätta stadsarkitektkontorets nulägesanalys av området, underlätta förståelsen av riksintressena samt bidra till en bättre överskådlighet där såväl natur- som kulturvärden är representerade. Projektet kan även längre fram att bidra till ett bra kunskapsunderlag för kommande översiktsplanering. Tidplan Start: Slut: extern presentation

6 3 Områdesöversikt Området är beläget på Kristianstadslätten och sträcker sig ifrån Åhus i norr till Juleboda i söder, sträckan är omkring 2 mil lång och ligger parallellt med kustlinjen. Området är omkring 1 kilometer brett och begränsas av riksväg 118 i väster och Hanöbukten i öster (se översiktskarta på följande sida). Kristianstadsslätten var under krita perioden havsbotten och ovanpå detta avsattes mäktiga lager av krithaltig urbergsmorän under nedisningarna. Avsmältningen kom sedan att överlagra detta underlagsmaterial med issjösand, vilket sedan omformats av vinden och utgör idag ett varierande kustdynlandskap. Det finns bland annat permanenta sanddyner vilka blir så gott som helt bevuxna av växter vilket sker som en naturlig succession. Det finns i området även vandrande sanddyner vilka flyttar sig med hjälp av vinden och vågorna, dessa är delvis bevuxna med stråväxter. Förstadiet till föregående sanddyner är så kallade embryonala sanddyner som ligger närmst vattenlinjen och består av krusningar i sanden. Andra typer av sanddyner i detta landskap är trädklädda dyner och dyner med olika former av vegetation beroende på störningsgrader och jordmån. Längre från stranden övergår sanddynerna till trädbeklädda områden med skog, främst tall, som planterats för att hindra sandflykt. Det mest strandnära kustdynlandskapet är kontinuerligt föränderligt i och med erosions- och upplagringsprocesser. Till detta säregna landskap som till största delen är uppbyggt av sand medföljer då också en speciell flora och fauna. Floran i detta sanddynlandskap är starkt präglad av de olika naturtyper som finns i området och innehåller ett stort antal skyddsvärda växter. De öppna dynerna och skogsområden har gles markvegetation som domineras av lavar och mossa. Till den speciella floran kan nämnas arter som fältsippa, axveronika, gullviva, sandnejlika, pyrolor, luktvädd, bockrot, rosettjungfrulin, hedblomster, backtimjan och olika arter av orkidéer. Området inhyser såväl tall som ädellövskogar som i vissa områden har inslag av äldre träd och död ved som gynnar insekter. Faunan längs kusten är starkt präglad av fåglar som är dragna till öppna sandmarker och närhet till havet. Bland arterna kan nämnas sommargylling, fältpiplärka, trädlärka, lärkfalk och småtärna. Till detta kan nämnas att sällsynta fjärilar och den ovanliga stinkpaddan finns i området. Detta kustområde är attraktivt ur många synvinklar och i dagsläget används det till många olika aktiviteter. Området har under långa tider varit ett populärt besöksmål, främst under sol och badsäsongen men besöks även av de frilufts- och naturintresserade året runt. Sträckan är även känd som ålakusten och har en gång i tiden varit plats för ett omfattande ålfiske, vilket ett flertal ålabodar vittnar om. Längs kusten finns två tätbebyggda områden Åhus och Yngsjö, dessutom finns ett flertal stugområden utspridda längs med kusten.

7 Översiktsbild Åhus - Juleboda 4

8 5 Lagskydd Inom denna kuststräcka finns en del lagincitament som är till för att skydda och bevara naturvårdsintressena. Det finns bland annat lagskydd gällande; naturreservat, områden av riksintresse, Natura 2000, Ramsarkonventionen, biotopskyddsområden, strandskydd, djuroch växtskyddsområde som ligger under miljöbalken. Utöver detta finns sedan begrepp som skyddsskog, generell naturvårdshänsyn, regler om ädellövskog, skydd för landskapsbilden och naturvårdsavtal som ligger under skogsvårdslagen. Här följer korta beskrivningar för vardera lagskydd. För mer detaljerade uppgifter rekommenderas Naturvårdsverkets hemsida. Naturreservat - Skyddet för ett naturreservat styrs av de betingelser som reservatet innehar vilket medför att olika reservat har olika bestämmelser och skydd beroende på hur området påverkas av aktiviteter. Skyddet är till för att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftsliv. Marken i ett naturreservat kan vara privatägd, kommunalägd eller uppköpt av aktuell länsstyrelse men det är kommun och länsstyrelse som kan besluta om ett område är aktuellt som naturreservat eller inte. Områden av riksintresse Denna kuststräcka är dels till största delen riskintresse för naturvård men dessutom riksintresse för turism och friluftsliv. Riksintresse för naturvården innebär att området representerar en svensk typ av miljö och som innehåller sådana värden som bör beaktas. Skyddet är utformat så att staten vid exploateringsplaner i eller i närheten av riksintresset kan ingripa men funktionen ska mestadels fungera som en rådgivande roll. Det är länsstyrelsen som bevakar riksintressena. Natura 2000 är ett instrument som bildades av EU för att på så sätt bilda ett skyddande nätverk av områden som är viktiga ur ett större ekologiskt perspektiv inom Europa. Det är länderna själva som utser vilka områden som bör få detta lagskydd. Inom Natura 2000 har det sedan utvecklats två olika typer av bevarandedirektiv dels Art- och habitatdirektivet som är inriktat på bevarandet av livsmiljöer, vilda djur och växter och dels Fågeldirektivet som syftar till att bevara vilda fåglar. I Natura 2000 nätverket ska sedan de olika länderna själva utforma sådana åtgärder så att dessa miljöer kan bevaras. Detta kan ske via lagstiftning och utformning av skötsel och förvaltningsplaner. Det är naturvårdsverket som har förteckningar över Natura 2000 områden och de har rättslig verkan och anger var bestämmelserna ska tillämpas. Det är sedan upp till respektive länsstyrelse att upprätta en så kallad bevarandeplan som syftar till att skydda och upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för vartdera område. SCI-område Område av gemenskapsintresse. Ett område som, i den biogeografiska region eller de biogeografiska regioner det tillhör, väsentligt bidrar till att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus hos någon av livsmiljöerna. Ett SCI-område kan även medverka till att nätet Natura 2000 blir sammanhängande, och väsentligt bidrar till bibehållandet av den biologiska mångfalden inom den biogeografiska region eller de biogeografiska regioner som avses. SPA-område Särskilt skyddsområde. Område som genom regeringsbeslut klassificerats som särskilt skyddsområde i enlighet med Fågeldirektivet. Är en delmängd av Natura nätverket. Ramsarkonventionen är till för att skydda våtmarksområden och är en konvention som tillkom Varje land som anslutit sig till konventionen måste sätta upp minst ett område på Ramsarlistan, Sverige har 30 stycken områden som är aktuella för detta skydd. Enligt

9 6 konventionen är våtmarker en naturtyp som bör tas hänsyn till vid planläggning och resursutnyttjande. Det finns dock inget uttryckligt förbud mot ingrepp i listade Ramsarområden men man är ålagd att främja bevarandet av dem. För vidare skydd blir ofta dessa områden senare upptagna som naturvårdsområde eller naturreservat. Biotopskyddsområde detta berör främst mindre områden som på något sätt har stor betydelse för en specifik art ur någon synpunkt. Det finns ett generellt biotopskydd gällande vissa typer av miljöer, utöver dessa är det sedan länsstyrelsen eller skogsvårdstyrelsen som beslutar om specifika miljöer som är aktuella för denna typ av skydd. Detta skydd behövs då det inte räcker med att fridlysa en hotad art om man inte kan skydda deras specifika livsmiljö. Djur- och växtskyddsområde detta är ett liknande skydd som syftar till att skydda enstaka djur- eller växtarter. I kustområdet Åhus - Juleboda kan detta bland annat hänvisas till de regleringar av beträdnadsförbud som råder inom vissa delar av Äspet till skydd för vissa fågelarter. Denna skyddsform används nästan uteslutande för att bilda fågelskyddsområden. Det är kommun eller länsstyrelse som meddelar områdets föreskrifter. Strandskydd ett allmänt och spritt skyddsinstrument som är till för att skydda stränderna från exploatering. Fram till 1994 gällde strandskyddet enbart i förhållande till friluftslivets intressen men utvidgades därefter till att skydda och bevara stränderna för deras betydelse för den biologiska mångfalden. Gällande kustområdet Åhus - Juleboda har strandskyddet utvidgats från 100 meter till 300 meter men inom detaljplanerat område ligger detta skydd inte kvar. Det är länsstyrelsen som har det primära ansvaret för att hantera frågor som berör strandskydd. Skyddsskog ett begrepp som syftar på sådan skog som finns till skydd mot sand- eller jordflykt. Längs detta berörda kustområde räknas all skogsmark som sådan och skyddas då genom skogsvårdslagen. Detta innebär i praktiken att skog som ska avverkas kräver tillstånd ifrån skogsvårdsstyrelsen. Regler om ädellövskog om en skog klassas som ädellövskog får det inom detta område ej ske sådana ingrepp som leder till att beståndet minskar. Vid åtgärder inom ett sådant bestånd krävs tillstånd från skogsvårdsstyrelsen och regler för hur och under vilken tid dessa får utföras. Detta skydd kan sägas vara ett sorts biotopskydd för att se till att ädellövskogsområden som är större är 0,5 hektar inte får omvandlas till barrskog. Skydd för landskapsbilden en regel som berör hela det aktuella kustområdet mellan Åhus- Juleboda. Detta är ett sätt att kunna förhindra att enskilda aktörer förändrar landskapsbilden utan tillstånd. Denna regel tillkommer ofta i samband med att man inrättar ett naturreservat eller ett naturvårdsområde. Generell naturvårdshänsyn den naturhänsyn man generellt tar i alla bestånd vid alla typer av skogliga åtgärder. Alltså en allmän regel som innebär att berörd myndighet kan meddela om vilken skötsel och föreskrifter som kan vara aktuella för ett specifikt område. Detta görs för att kanske skydda sårbara arter eller för att minimera störningar i miljön under en viss period. Naturvårdsavtal är ett sätt att förstärka skyddet för vissa miljöer utöver den generella naturvårdshänsynen. Genom att teckna avtal med skogsvårdsstyrelsen och markägaren om huruvida marken ska skötas och vårdas för att bevara dess värden kan man få ett kraftigare

10 7 lagskydd av marken, dessa avtal löper normalt på 50 års tid. Naturvårdsavtal kan tecknas för områden som redan har höga värden eller för områden som på sikt kan utveckla höga naturvärden. Utöver dessa lagskydd används vissa sätt att värdera marken efter vilka värden som området innehåller. Följande två punkter används idag för de olika områdena längs kuststräckan och vi kommer också att behålla dessa begrepp och klassificeringar. Värdetyp ett begrepp som länsstyrelsen använder sig av för att dela in olika områden med avseende på dess innehåll. De olika typerna som berör naturvärden är följande; B botanik, ett område som anses vara intressant ur botaniskt och vegetationsmässig synvinkel. G- geologi, ett område som innehåller ovanliga geologiska bildningar. Kan även vara om geologin starkt påverkar områdets landformer, vegetation och fauna. K odlingslandskap. L landskapsupplevelse, ett begrepp som syftar till området är värdefullt på grund av sin karaktär. N naturtyp, om området som sådant är en god representant för den gällande naturtypen. Z zoologi, om området som sådant uppvisar en intressant fauna eller kanske sådana värden som gör att man kan förmoda att sådana arter kan finnas i området. Naturvärde ett begrepp som syftar till att klassa olika marker efter deras naturvärden. Skalan är tregradig och är ett grovt instrument som mest ska vara ett stöd för fortsatta bedömningar och åtgärder för respektive område. Naturvärde I Högsta naturvärde. Sådana marker ska vara en god representant för naturtypen, innehålla sällsynta eller hotade arter och vara sällsynta i kommunen och i landet som helhet. Naturvärde II Mycket högt naturvärde. Områden som ska innehålla mycket stora värden och innehålla förekomster av akut hotade eller sårbara arter. Naturvärde III Högt naturvärde. En klassning som innehåller områden som uppvisar förekomst av hotade och sårbara arter men även värdefulla för friluftsliv och ur ett landskapsperspektiv.

11 8 Delområden På följande sidor kommer nu vår presentation av de olika naturvärden som finns representerade längs kuststräckan Åhus - Juleboda. Rapporten består av två delar. Den första behandlar områden som idag har upprättade naturvårdsplaner. För att inte komma med ny information kommer vi att utgå ifrån den numreringen och befintligt namn som finns där. Till detta kommer vi att använda oss av den naturtypsindelning som Natura 2000 använder sig av. Varje delområde kommer att visas på en detaljkarta, beskrivas utifrån naturvårdsplanen och Natura 2000 naturtypsindelning samt innehålla vilken värdetyp och vilket naturvärde området tilldelats. I detta kustområde finns flera olika naturtyper enligt kommunens naturvårdsplaner och för att tydliggöra dessa följer ett utdrag ur boken: Svenska naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000 (1997) vid varje delområdesbeskrivning. Den andra delen behandlar de områden som ligger inom kuststräckan men ej finns upptagna i någon naturvårdsplan. Dessa områden har namngetts med geografiskt lämpliga namn och består av områden som helt eller delvis ligger utanför lagskyddade områden, men inom undersökningens områdesbegränsning. Dessa områden har beskrivits med vilken nuvarande status de har ur lagskyddshänseende samt en allmän kortare beskrivning. Samtliga delområden kommer att beskrivas utifrån hur det ser ut idag och vilka värden som är speciellt viktiga att ta hänsyn till. Dessutom kommer vi att ta upp vilka olika lagskydd som gäller för varje specifikt område. Alla delområdena kommer sedan att sammanställas i en GIS-karta. Till samtliga områden finns även eventuella registrerade fornminnen upptagna samt en kommentar till Sam Skällbergs slitagekänslighetskarta.

12 9 4. Julebodaån- Blåherremölla Naturvärde III Värdetyp: NBZRK Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ingår delvis i SCI-område Ravlunda skjutfält inom Natura Julebodaån rinner i en markerad dalgång omgiven av ett varierat natur- och kulturlandskap med alkärr, ädellövskog och betesmarker. Ån är näringsrik men har rent och klart vatten med riklig bottenfauna. Ån är ett viktigt vattendrag både för havsvandrande och stationär öring. Blåherremölla är en kvarnanläggning från 1600-talet omgiven av fruktodlingar och artrika lövskogsområden. Denna mark är inte klassad enligt Sam Skällbergs slitageindelning. Hela området ligger inom bullerområdets 100 db zon. Inom området finns två registrerade fornminnen, en boplats och gårds/bytomt och lösfynd. Natura 2000 naturtyper inom området: Gräsmarkssanddyner med borsttåtel och rödven Kod 2330 Kontinentala gräsmarksdyner med borsttåtel och rödven på torr, silikatrik sand, ofta med ett stort inslag av annueller. Naturtypen är betingad av störningar som tramp och bete och omfattar mer eller mindre instabila gräsmarker. Naturtypen kräver en måttlig mängd markslitage och markomröring, men alltför mycket slitage kan innebära vinderosion och sanddrift.

13 10 Vattendrag med flytbladsvegetation eller akvatiska mossor Kod 3260 Vattendrag med en vegetation av flytbladsväxter eller akvatiska mossor. Vattendragen får ej vara övergödda. Torra hedar (alla typer) Kod 4030 Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, betingade av bete, bränning med mera. Vegetationstyperna uppvisar stor variation beroende på underlag, successionsfaser, fuktighet och hävdintensitet. Bevarandet av naturtypen bestäms i varje enskilt fall lämpligast med hjälp av objektets hävdhistoria. Hotbilden består av nedläggning eller förändring av hävden samt igenväxning på grund av minskad hävd. Även markexploatering eller annan markanvändningsförändrig i objektet eller i angränsande områden, t ex. skogsplantering och dikning kan innebära ett hot. Sandstäpp Kod 6120 Torra, trädlösa marker med markblottor på mer eller mindre humusfria, näringsfattiga och väldränerade sandjordar med ett uppbrutet, ej slutet vegetationstäcke. Sandstäppen har en lågvuxen vegetation och förekommer i solexponerade, varma lägen i sommartorra områden. Naturtypen kräver en viss störningsgrad för att inte dess typiska växtarter skall slås ut. Bokskog av fryle-typ Kod 9110 Bokskogar på sura podsolerande jordar med kruståtel, vitfryle, örnbräken och blåbär. Typen överensstämmer med det som innefattas i begreppet hedbokskog eller bokskog av ristyp. Skogen har ofta mäktiga förnalager av ofullständigt nedbrutna boklöv. Fältskiktet kan då saknas helt. Skogar av denna typ med lång kontinuitet har en väl utvecklad och artrik epifytflora av främst lavar. Naturtypen är beroende av den naturliga dynamiken för att utveckla sina naturvärden, naturliga störningar och död ved är viktiga ingredienser i dessa. Hotbilden består av exploatering för samhällsbyggande som med markberedning osv. förändrar exempelvis hydrologin. Fragmentering av skogsområden leder till uppsplittring av populationer med försämrade villkor för många till naturtypen relaterade rödlistade arter. Kontinuitet av träd i varierande ålder, inklusive gamla träd krävs för att ge biologisk mångfald och naturvärde, bl.a. avseende på lavfloran och insektsfaunan.

14 11 7. Maglehems fälad Naturvärde III Värdetyp: NBZR Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv Mycket variationsrikt landskap med öppna betesmarker, hagmarker, ädellövskog och alsumpskog. Området hyser en rik och varierad flora med bl.a. betesindikerande arter som kattfot, St. Pers nycklar och ängsviol. I bokskogsområdena växer tandrot, lundbräsma och skärmstarr och en rik lägre fauna finns i området. Denna mark är inte klassad enligt Sam Skällbergs slitageindelning. Området ligger inom bullerområdets db zon. Inom området finns inga registrerade fornminnen.

15 12 10a. Juleboda-Rigeleje Naturvärde III Värdetyp: NBL Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv Beskrivs i naturvårdsplanen som betesmarker på sandigt underlag. Områdets varierande kalkhalt och näringstillgång medför en artrik och differentierad flora med bl.a. fältsippa, borsttåtel, sandstarr och ljung. Marken är i södra delen mer påverkad av kväve och har därför mindre av de nämnda örterna. I norra delen finns små skogspartier med varierad sammansättning. Enligt Sam Skällbergs slitageindelning är marken slitagekänslig. Hela området ligger inom bullerområdets 95 db zon. Inom området finns inga registrerade fornminnen.

16 13 10b. Friseboda Naturvärde I Värdetyp: NGBZR Nuvarande status: Naturreservat, riksintresse för naturvård och friluftsliv, delvis SCI-område inom Natura Området beskrivs i naturvårdsplanen som storslaget, och för länet unikt sanddynslandskap, delvis med öppna dyner, delvis skogsklätt, innehållande sällsynta naturtyper och intressant flora och fauna. Friseboda naturreservat omfattar 270 hektar och ligger på fastigheterna Friseboda 3:1 och Yngsjö 9:3 inom socknarna Maglehem och Åhus i Kristianstads kommun. Inom reservatet finner man de största sanddynerna i de norra delarna. Dynerna som här når över 15 meter är på sjösidan utsatta för erosion i och med att vegetationen här inte har lyckats att binda sanden. Söder om Segeholmsån är dynerna mindre och helt bundna med vegetation. Omfattande sandflykt har förekommit i området och skapat dess utpräglade dyntopografi. För att få stopp på flygsanden har tall, bergtall och i några fall svarttall planterats för att stoppa erosionen. Planteringen skedde på beordran från myndigheterna under 1800-talets början. Vissa delar närmast åkrarna har tidigare betats och har nu karaktären av starkt igenvuxen hagmark. Friseboda har en omväxlande vegetation med lågväxt skog i väster, med knotiga tallar som nästa är helt bevuxna med lavar. Längre österut övergår skogen till mer högstammig blandskog med inslag av framför allt tall och vårtbjörk men även ek och brakved. Den magra marken i Friseboda naturreservat gör att det finns en intressant flora och fauna med bland annat lavar och mossor som täcker sanden. Coccinillbägarlav, grusbjörnmossa, islandslav och nållav är några av arterna som går att finna i reservatet. Den omväxlande vegetationen inom

17 14 reservatet ger ett rikt fågelliv. Sandheden bidrar till att den sällsynta fältpiplärkan och trädlärkan trivs här. Den överåriga blandskogen ger häckningsmöjligheter åt hålbyggande fåglar såsom olika hackspettsarter, mesfåglar och svart-vit flugsnappare. Även lärkfalk och kattuggla häckar regelbundet sedan lång tid tillbaka. Under vår och höst rastar ett stort antal flyttfåglar i Friseboda naturreservat. Området ligger delvis inom bullerområdets 95 db. Enligt Sam Skällbergs slitageindelning är största delen av detta område klassat som tåligare mark. Dock bör nämnas att ju närmre kusten man kommer desto känsligare klassas marken. I nordöstra delen finns ett mindre område som klassas som mycket slitagekänsligt och detta är ett område som sammanhänger med ett större som sedan sträcker sig längre norrut. Det finns sju registrerade fornminnen inom området, samtliga är boplatser. Natura 2000 naturtyper inom området: Vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner) Kod 2120 Vandrande kustnära sanddyner som formar kedjor av dynsystem längs vissa strandområden. Vegetationen består av sandbindande perenna stråväxter som sandrör och östersjörör. Naturtypen är beroende av naturliga abrasioner och ackumulationsprocesser och är en naturlig succession efter embryonala vandrande sanddyner. Dynerna är beroende av viss sandbindande vegetation och måttligt slitage, men alltför mycket slitage kan ge upphov till sanddrift och vinderosion. Även en alltför riklig vegetation hotar naturtypen. Trädklädda sanddyner Kod 2180 Trädklädda, kustnära sandyner. Naturtypen omfattar både naturliga och seminaturliga skogar av i huvudsak tall. I södra Sverige uppträder en del buskformig ek. Jordmånen är i regel näringsfattig och marken bevuxen med ris, mossor och lavar. Naturtypen kräver ett skyddat läge med antingen trädbestånd eller buskvegetation som binder sanden och stabiliserar sanddynen. I hotbilden återfinns igenväxning i fält- och buskskikt, avverkning och stora stormfällen som ger möjlighet för vinden att få tag i underliggande sand. Även vägar, anläggningar och annan exploatering kan hota naturtypen. Torra hedar (alla typer) Kod 4030 Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, betingade av bete, bränning med mera. Vegetationstyperna uppvisar stor variation beroende på underlag, successionsfaser, fuktighet och hävdintensitet. Bevarandet av naturtypen bestäms i varje enskilt fall lämpligast med hjälp av objektets hävdhistoria. Hotbilden består av nedläggning eller förändring av hävden samt igenväxning på grund av minskad hävd. Även markexploatering eller annan markanvändningsförändrig i objektet eller i angränsande områden, t ex skogsplantering och dikning kan innebära ett hot. Bokskog av örtrik typ Kod 9130 Bokskogar på neutrala, mullrika jordar, ofta brunjorda, med rik örtvegetation. Inslag av andra lövträd t ex alm och ask kan förekomma. I fältskiktet dominerar vårblommande arter. Naturtypen är beroende av den naturliga dynamiken för att utveckla sina naturvärden, naturliga störningar och död ved är viktiga ingredienser i dessa. Kontinuitet av bok och andra lövträd av en varierande ålder, inklusive gamla träd krävs för att ge höga naturvärden. Hotbilden består av exploatering för samhällsbyggande som med markberedning osv. förändrar exempelvis hydrologin. Fragmentering av skogsområden leder till uppsplittring av populationer med försämrade villkor för många till naturtypen relaterade arter.

18 15 10c. Nyehusen Naturvärde III Värdetyp: NB Nuvarande status: Riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ett delvis flackt, delvis småkuperat sandområde med omväxlande lav- och mossdominerade partier och örtrika marker med t.ex. fältsippa, hedblomster och backtimjan. Denna lokal är enligt Sam Skällbergs slitageindelning en botaniskt intressant lokal med arter såsom sandlilja och purpurknipprot. Det finns tre fornminnen registrerade, samtliga är boplatser.

19 16 10d. Gropahålet Naturvärde II Värdetyp: GBNZR Nuvarande status: naturreservat, riksintresse för naturvård och friluftsliv. Ingår som SCIområde inom Natura Gropahålets naturreservat är beläget strax norr om Helgeås nuvarande huvudutlopp i Östersjön. Gropahålet börjades gräva 1774 och var från början ett dike som skulle förhindra den årliga översvämmningen av böndernas marker när vårfloden kom så tryckte sig Helgeån fram genom diket och skapade sig en ny väg till havet. Marken som idag innefattas av reservatet Gropahålet inköptes 1972 av staten för naturvårdsfondens räkning och 1976 bildades Gropahålets naturreservat. Större delen av reservatet är bevuxen av tallskog, en skog som planterades i början av talet för att hindra sandflykten i området. Reservatet används idag till stor del för friluftsliv och har god tillgänglighet. En av anledningarna till att naturreservatet bildades är de intressanta sanddynerna som bildats genom väder och vind och som finns i hela reservatet. Tallskogen är de dominerade växtslaget fältskiktet är artfattigt och består bland annat av sandstarr, kruståtel och flockfibbla. De västra delarna av reservatet består av borsttåtelhedar och denna är mer artrik än tallskogen. Inom detta område finns samtliga av Sam Skällbergs slitageindelningar representerade. I stora drag är de mest slitagekänsliga områdena belägna närmast kusten och sedan minskar känsligheten längre inåt landet. Den botanisk intressanta lokalen finns i områdets sydvästra del. Det finns sju registrerade fornminnen, samtliga boplatser.

20 17 Natura 2000 naturtyper inom området: Vandrande sanddyner med sandrör (vita dyner) Kod 2120 Vandrande kustnära sanddyner som formar kedjor av dynsystem längs vissa strandområden. Vegetationen består av sandbindande perenna stråväxter som sandrör och östersjörör. Naturtypen är beroende av naturlig abrasion och ackumulationsprocesser och är en naturlig succession efter embryonala vandrande sanddyner. Dynerna är beroende av viss sandbindande vegetation och måttligt slitage, men alltför mycket slitage kan ge upphov till sanddrift och vinderosion. Trädklädda sanddyner Kod 2180 Trädklädda, kustnära sandyner. Naturtypen omfattar både naturliga och seminaturliga skogar av i huvudsak tall. I södra Sverige uppträder en del buskformig ek. Jordmånen är i regel näringsfattig och marken bevuxen med ris, mossor och lavar. Naturtypen kräver ett skyddat läge med antingen trädbestånd eller buskvegetation som binder sanden och stabiliserar sanddynen. I hotbilden återfinns igenväxning i fält- och buskskikt, avverkning och stora stormfällen som ger möjlighet för vinden att få tag i underliggande sand. Även vägar, anläggningar och annan exploatering kan hota naturtypen. Torra hedar (alla typer) Kod 4030 Torra till friska hedar på silikatrika podsoljordar, betingade av bete, bränning med mera. Vegetationstyperna uppvisar stor variation beroende på underlag, successionsfaser, fuktighet och hävdintensitet. Bevarandet av naturtypen bestäms i varje enskilt fall lämpligast med hjälp av objektets hävdhistoria. Hotbilden består av nedläggning eller förändring av hävden samt igenväxning på grund av minskad hävd. Även markexploatering eller annan markanvändningsförändrig i objektet eller i angränsande områden, t ex skogsplantering och dikning kan innebära ett hot.

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ

SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ SANDMARKSSEMINARIUM I SKÅNE 28-30 MAJ Studiefrämjandet, Länsstyrelsen i Skåne, Naturvårdsverket, Centrum för biologisk mångfald, Region Skåne, Högskolan Kristianstad och Biosfärområde Kristianstads Vattenrike

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM

Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram ÅTGÄRDSPROGRAM Naturvårdsprogram för Kävlinge kommun Åtgärdsprogram (mars 2003) Projektgrupp Patrik Lund Kartor Patrik Lund Layout Ann Ekvall Fotografier Cecilia Backe, Cecilia Torle,

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

128 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun

128 Översiktsplan 2013, Kristianstads kommun Översiktsplanen ska redovisa de riksintressen som berör kommunen och det ska framgå hur kommunen avser att tillgodose dessa. Till detta finns andra starka intressen som kommunen ska förhålla sig till vid

Läs mer

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04

Ettödeltat. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE0310317. Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Bevarandeplan för Natura 2000-område Ettödeltat Områdeskod SE0310317 Bevarandeplanen fastställd/reviderad 2005-12-13 2008-07-04 Beteckning 0600-40-0317 Bakgrund Natura 2000 handlar om att bevara hotade

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Naturvårdsprogram. Del 3. Objektdel. remissversion 2015

Naturvårdsprogram. Del 3. Objektdel. remissversion 2015 Naturvårdsprogram Del 3. Objektdel remissversion 2015 2 Fotografierna på framsidan är tagna av Patrik Olofsson, Christer Neideman, Håkan Östberg och Katrine Svensson. 3 Del 3. Objektdel 2015-2020 4 Inledning

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län

BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN

SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN SKÖTSELPLAN FÖR STRANDBADSKOGEN INNEHÅLL BESKRIVNINGSDEL... 3 1. SYFTE... 3 2. ÖVERSIKTSKARTA OCH ADMINISTRATIVA DATA... 3 3. HISTORISK, NUVARANDE OCH FRAMTIDA MARK- OCH VATTENANVÄNDNING... 4 3.1 Berggrund,

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Pamflett av Stefan Olof Lundgren

Pamflett av Stefan Olof Lundgren Pamflett av Stefan Olof Lundgren Sen 1979 är jag sommarölänning, sen 2007 permanentboende i Alvarsdal. Under mina 30 års verksamhet i Basel och München har jag alltid varit stolt och tacksam att kunna

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat.

Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun. Naturreservatets namn ska vara Trolleflods naturreservat. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND BESLUT 2002-04-26 1(5) 0511-12899-01 0583-217 dk Naturvårdsverket Bildande av Trolleflods naturreservat i Motala kommun Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG

Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Våra stränder och bestämmelser om strandskydd FOTO: HANS SANDBERG Stränderna vattnets skogsbryn Våra stränder har stor betydelse för både människor, djur och växter. För oss människor är strandmiljöerna

Läs mer

SANDMARKER. Arter och vegetation. Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen i Skåne

SANDMARKER. Arter och vegetation. Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen i Skåne SANDMARKER Arter och vegetation Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen i Skåne VIT DYN EMBRYONAL DYN GRÅ DYN RISDYN kustnära SANDVIDEDYN SANDSTÄPP kalkrika GRÄSSANDHED RISSANDHED inlands TRÄDKLÄDD DYN DYNVÅTMARK

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket.

Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket. Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket. Hot och möjligheter i miljömålsarbetet Kristianstads Vattenrike - en alldeles speciell del av Skåne. Köpenhamn Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Katrine

Läs mer

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län

Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Johan Stenson, 0550-88550 johan.stenson@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-29 Referens Sida 1(7) Behovsbedömning Del av Presterud 1:11 m fl Kristinehamns kommun,

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD

Miljökonsekvensbeskrivning till. fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD Miljökonsekvensbeskrivning till fördjupning av översiktsplan för KUSTOMRÅDE MELLAN SKIVARPSÅN OCH KOMMUNGRÄNSEN MOT YSTAD 2009 12 09 innehållsförteckning inledning 2 sammanfattning 3 befintlig markanvändning

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Hur bildas ett NATURRESERVAT?

Hur bildas ett NATURRESERVAT? NATURVÅRDSVERKET 2003-09-24 Hur bildas ett NATURRESERVAT? 25 svar på vanliga frågor från markägare 1 Skydd och vård av värdefulla naturområden är en viktig del av Sveriges naturvårdspolitik. Det är också

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB

Bilaga 1. Samhällsbyggnadsförvaltningen Samhällsplanering MKB CHECKLISTA. Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB MKB CHECKLISTA Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB Detaljplan för: Detaljplan för del av Höga 7:1 m fl (Älvvallens idrottsområde) i Ljusdals kommun, Gävleborgs län Planens syfte Planens syfte

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031

Bevarandeplan. Rataskär SE0810031 Bevarandeplan Rataskär SE0810031 Namn: Rataskär Sitecode: SE0810031 Områdestyp: SCI Area: 93 ha Kommun: Robertsfors Kartor: Robertsfors 21 K; ekonomiska kartan 21K 1 j Mittkoordinat: 7108170-1749287 Fastighetsägare:

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING

BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING Detaljplan för Långholmen 3 m.fl, Centrumgården i Västervik, Västerviks kommun, Kalmar län. BEHOVSBEDÖMNING/ AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Komplettering av behovsbedömning gjord 2012-08-27

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken

Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013. Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Arter och naturtyper tillståndet i Sverige 2013 Miljövervakningsdagarna i Dalarna, oktober 2013 Lena Tranvik, ArtDatabanken Rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet Vart sjätte år...

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer