Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa. Läsåret

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Elevhälsa Läsåret

2 Innehåll INLEDNING... 3 ORGANISATION... 3 ELEVHÄLSAGRUPP... 4 FÖRÄNDRINGAR I ORGANISATIONEN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 4 ARBETSORGANISATION... 4 ARBETET I FÖRSKOLA/SKOLA... 4 ELEVHÄLSA I SÄTERS KOMMUN... 4 SKOLINSPEKTIONENS BEDÖMNING... 6 FRAMÅTSYFTANDE ANALYS... 7 ELEVASSISTENTER... 8 SKOLKURATORERNA... 9 TAL-, SPRÅK- OCH HÖRSELPEDAGOGEN... 9 SPECIALPEDAGOGER SKOLSKÖTERSKOR OCH SKOLLÄKARE FRAMÅTSYFTANDE ANALYS ELEVHÄLSA: ELEVHÄLSAS PRIORITERADE UTVECKLINGSOMRÅDEN LÄSÅRET 2014/ BILAGA

3 3 Inledning Elevhälsa ska anordnas för eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Säters kommun har även beslutat att elevhälsa ska anordnas för förskolan. Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och personliga utveckling. Det innebär att Elevhälsa ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Elevhälsas roll ska därför främst vara hälsofrämjande och förebyggande. Elevhälsa ska också stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål och elevhälsa har därför ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Elevhälsa ska arbeta med mer generellt inriktade uppgifter som rör elevernas arbetsmiljö, till exempel skolans värdegrund, arbetet mot kränkande behandling, undervisningen om tobak, alkohol, narkotika och doping samt jämställdhet och sex- och samlevnad. Även om elevhälsas fokus i första hand ska vara förebyggande och hälsofrämjande, ska det även vara möjligt för eleverna att få hjälp med enklare sjukvårdsinsatser. Varje elev ska under tiden i förskoleklassen och de obligatoriska skolformerna erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Elevhälsa ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Det innebär att alla elever ska, utöver skolläkare och skolsköterska, ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens. Organisation Elevhälsans organisation sammanfattas i nedanstående bild: Figur 1. Elevhälsans organisation Elevhälsas personal har under läsåret haft sitt arbete förlagt till åtta olika arbetsplatser inom förskolor och skolor i kommunen. Elevhälsagruppen, Kristineskolan, och elevassistenterna delade i två grupper, har bildat varsitt arbetslag.

4 4 Elevhälsagrupp En elevhälsagrupp bestående av specialpedagoger, tal-, språk- och hörselpedagog, skolkuratorer, skolsköterskor, skolläkare, skolpsykolog är knutna till Elevhälsan. Till varje skolområde kopplas en specialpedagog, kurator och skolsköterska från Elevhälsa. Till förskoleområden kopplas en specialpedagog från Elevhälsa. Rektor/förskolechef samordnar arbetet. Detta sker i steg 1 genom att specialpedagog och kurator kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer eller ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram utarbetas och utvärderas. I steg 2 deltar man i rektorsområdets/förskoleområdets barn-/elevhälsoteam och samverkar med rektor och biträdande rektor i det aktuella elevhälsoarbetet och i planering för att utveckla verksamheten. Ärenden där behov finns av basutredning eller ytterligare stödresurs går via områdets team till Elevhälsa, steg 3. Där samverkar hela elevhälsagruppen utifrån sin specialkompetens. Man gör fördjupade kartläggningar, utredningar och insatser. Elevhälsagruppen bedriver kompetensutveckling inom området barn/elever i behov av särskilt stöd. Gruppen initierar, planerar och genomför förebyggande insatser övergripande i kommunen. Förändringar i organisationen Grundsärskolan har haft en t.f. rektor på 50 % och chef för Elevhälsa har haft 100 % för Elevhälsa. Verksamheterna har delvis verkat avskilda men delvis samverkat. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Arbetsorganisation Tjänster inom organisationen är fördelade på specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor samt elevassistenter. Till verksamheten köps timmar av psykolog och skolläkare. Elevhälsa berör barn/elever 2 16 år. Arbetet i förskola/skola Elevhälsa i Säters kommun Elevhälsa i Säters kommun består av ett antal olika kompetenser som ska kunna möta de problem som kan uppstå när det gäller barns och ungdomars utveckling, lärande och hälsa: Omvårdnadskompetens, psykologisk kompetens, medicinsk kompetens, kompetens i socialt arbete och specialpedagogisk kompetens. Arbetet sker i etapper utifrån en s.k. trappa:

5 5 Figur 2. Trappan, arbetsgång för elevvårdsärenden Steg 1 Ett mindre team från Elevhälsa, bestående av specialpedagog och kurator, har som uppdrag att under ledning av rektor/förskolechef bedriva elevhälsoarbete i kommunens skol- /förskoleområden. Teamet ska tillsammans med klasslärare, mentorer och ansvarig förskollärare ansvara för att kartläggningar genomförs, åtgärdsprogram skrivs och utvärderas. I arbetslagen genomförs elevhälsoarbete utifrån i forskning utprovade metoder, väl dokumenterat och utvärderat, byggt på arbetslagets behovsanalys. Detta sker främst genom att man kontinuerligt deltar i arbetslagens konferenser. Teamet träffar arbetslagen minst en gång per månad då ärende från pedagogerna tas upp och diskuteras. Vid diskussionen görs en plan upp om hur arbetet ska fortskrida t.ex. genom att en kartläggning skall göras, eleven ska träffa kurator för samtal eller att skrivandet av ett åtgärdsprogram initieras. Vid nästa träff utvärderas planen och om detta arbete inte ger önskat resultat går ärendet vidare till BT, Barnteam/EHT, Elevhälsoteam(steg 2). Teamet deltar kontinuerligt i arbetslagens konferenser. Steg 2 I BT/EHT ska det strategiska elevhälsoarbetet för förskole-/skolområdet ske, t.ex. analys av förskole-/skolområdets behov på individ-, grupp- och organisationsnivå, planering av förebyggande insatser, fördelning av resurser, planering av kompetensutveckling rörande barn/elever i behov av särskilt stöd, arbetsfördelning av stödresurser, kontinuerlig utvärdering av förskole-/skolområdets elevhälsoarbete. Steg 3 Elevhälsagruppen har, utifrån sina specialkompetenser bl.a. arbetat med att göra fördjupad basutredning. En sådan utredning ger en samlad information om barnet/elevens möjligheter och svårigheter och är en viktig grund för handledning/rådgivning och ev. resurstilldel-

6 6 ning. Om frågetecken kvarstår ligger basutredningen till grund för vidare remittering. T.ex. till Habiliteringen eller Barn- och ungdomspsykiatrin krävs basutredningar från remitterande kommun utifrån sociala, medicinska, pedagogiska och psykologiska aspekter. Kartläggningar av läs- och skrivsvårigheter samt matematiska svårigheter genomförs enligt gemensamt utarbetad modell i samarbete med speciallärare på skolorna. Tal-, språk- och hörselpedagogen gör utredningar som ligger till grund för remiss till logoped. Basutredningar och kartläggningar har i sin tur lett till olika insatser, handledning till pedagogerna, riktade insatser till elever med läs- och skrivsvårigheter t.ex. kompensatoriska datahjälpmedel, tal- och språkträning, tillsättande av elevassistent, mottagande i särskola. Steg 4 Arbetet på steg 4, som avser samarbete med samhällets övriga stödfunktioner har utvecklats vad gäller samverkan mellan BVC och Elevhälsans specialpedagoger för förskolan. Samverkansavtal med socialtjänsten har inneburit ett stort steg mot samverkan rörande barn/elever som far illa, eller riskerar att fara illa. Idag har kommunen, tack vare en bred och även fördjupad kompetens, möjlighet att ge barn med svårigheter inom neuropsykiatri, tal- och språk och läs- och skriv det stöd de behöver. När det gäller mindre vanliga funktionsnedsättningar är kommunen i behov av fortsatt stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM. Skolinspektionens bedömning Skolinspektionen bedömer att det finns oklarheter kring organisationen av elevhälsoarbetet. Av Skolinspektionens bedömning av enskilda skolor framkommer också att det finns otydligheter kring elevhälsans roll. Inspektionen skriver att det är angeläget att kommunen i sitt systematiska kvalitetsarbete utvärderar och säkerställer att både organisation av elevhälsoarbetet och de stödinsatser som görs också leder till avsedda resultat. Med anledning av Skolinspektionens bedömning har en utvärdering av elevhälsan genomförts under våren Utvärderingen har identifierat ett antal riskkällor. Exempel på framkomna riskkällor: Överlämningar mellan olika stadier Bristande dokumentation av EHT i PMO. Oklar struktur kring EHT. Kontinuitet med specialpedagog, kurator och skolsköterska för elever, lärare och rektor på skolan. Svårt att dela kurator och specialpedagog mellan skolor. Specialpedagogs och kurators arbetsbelastning med COPE (föräldrautbildning) och ICDP (handledning) Förebyggande arbete Åtgärdsprogram Behov av att utveckla informationen när en hörselelev byter lärare Elev med språkstörning i skolan, mer kompetens, speciallärarekompetens behövs Elevhälsas osäkerhet kring mandat i A-lagsmöten Oklar återkoppling från möten med a-lag och EHT till lärare Oklar specialpedagogresurs i förskoleklass Otydlighet/osäkerhet kring EH-personalens roll och uppdrag. Gäller även assistent.

7 7 Oklar rollfördelning rektor - teamet Ansvarsfördelningen kring nyanlända Information till vikarie för assistent Rutiner vid utredningar Återkoppling hälsosamtal Handledning. Att personalen inte ger sig tid till handledning med specialpedagog/kurator. Specialpedagogen hinner inte träffa arbetslagen pga. schemaläggning Specialpedagoger efterlyser forum för kontinuerliga träffar med samtliga förskolechefer. Socialtjänsten deltar inte på grundsärskolans EHT Önskemål om att specialpedagog deltar på lagledarträff en gång per termin för att vara uppdaterad vad som är på gång och även överenskommelse för samarbetsstrukturer. Framåtsyftande analys Flera av riskkällorna är samma för verksamheterna. Några är olika. Ett antal riskkällor är åtgärdade redan i slutet av vårterminen. Ytterligare åtgärdas direkt anslutning till terminsstarten Några riskkällor finns med i handlingsplanen för åtgärder under läsåret och processas steg för steg. Riskkällor som är åtgärdade vårterminen 2014: Alla grundskolor har en egen specialpedagog (50-100%) Klart innan terminsstart 2014 Till hösten planeras ingen COPE-utbildning AE (arbetsenhet) och EHT (elevhälsoteam) läggs in i skolans långtidsplanering och läggs dagarna efter varandra. (innan sommarlovet) Tydliga protokoll på EHT med vad, vem och uppföljningsdatum (innan sommarlovet) Effektivisera AE där ansvariga pedagoger föranmäler vilka elever man vill ta upp (innan sommarlovet) Riskkällor som är åtgärdade vid skolstart 2014: En specialpedagog föreläser kring åtgärdsprogram i terminsstart för skolpersonal En specialpedagog föreläser om språkstörning i terminsstart för skolpersonal Specialpedagog deltar på lagledarträff en gång per termin start vid terminsstart 2014 Planerat studiecirkel för speciallärarna i språkstörning under ledning av tal-, språk- och hörselpedagogen Riskkällor som ska åtgärdas och processas steg för steg under läsåret 2014/2015: Se över om fler kan utbildas till COPE- och ICDP-ledare (andra verksamheter) för att minska arbetsbelastningen. Se över budget kring COPE arbetet, ersätta EH för tiden. Arbetslagen ger förslag på tider till specialpedagogen för handledning Samma tydliga överlämningar av hörselelever som vid andra överlämningar av elever med särskilda behov. Extra EHT med speciallärarna.

8 8 Diskutera rektors deltagande på steg 3 för att säkerställa rektors ansvar gällande elever med särskilda behov (chef för Elevhälsa tar upp frågan på höstens första ledningsgrupp) Sammanfattning Utvärderingen visar en del riskkällor som handlar om mötens organisation och dokumentation. Detta har till stor del redan åtgärdats. Utvärderingen beskriver en osäkerhet hos några rektorer i rektors roll och mandat i elevhälsoarbetet vilken blivit än tydligare utifrån den nya Skollagen Samma osäkerhet lyfter Skolinspektionen fram i sin rapport. Utifrån detta kommer vi under läsåret 2014/2015 arbeta med ett tydliggörande på flera sätt. Dels kommer chef för Elevhälsa att lyfta frågan kring rektors/förskolechefens aktiva deltagande på steg 3 (Elevhälsa). Frågan kommer att diskuteras på ledningsgrupp med rektorer och förskolechefer. Genom den åtgärden blir rektors/förskolechefens mandat och roll tydligare. Vidare kommer chef för Elevhälsa att skriva en uppsats i ämnen Särskilt stöd ur ett rektorsperspektiv. Detta sker i Rektorsutbildningens regi. Alla skolområden ska få en information kring Elevhälsas organisation av chef för elevhälsa och rektor. Elevassistenter 13,25 tjänster fördelat på ca 18 personer I Säters kommun finns idag ett antal barn/elever med omfattande stödbehov utifrån funktionsnedsättning. Dessa barn/elever erbjuds extra stöd i form av; anpassad fysisk miljö, individualiserad pedagogik, stöd av elevassistent, tekniska hjälpmedel och en i allt genomtänkt och välplanerad dag på förskolan/skolan. Barnen/elevernas svårigheter/funktionsnedsättningar Aspergers syndrom eller Autismspektrumstörning ADHD Psykosocial problematik CP-skada Utvecklingsstörning Synskada/blind Hörsel Tourettes syndrom Rörelsehinder Förvärvad hjärnskada kombinerad utvecklingsstörning/ autismspektrumstörning kombinerad syn/ hörsel kombinerad utvecklingsstörning/ CP-skada kombinerad hörsel/ utvecklingsstörning medicinsk diagnos i pågående utredning utan beskriven orsaksbakgrund Elevassistenterna är i sitt arbete helt beroende att samverkan med pedagogerna fungerar bra. Att tid finns för samplanering, att elevassistenten informeras kontinuerligt så att möj-

9 9 lighet ges för dem att planera olika moment i undervisningen. Att t.ex. kunna förbereda barnet/eleven på vad som ska ske och eventuella förändringar under dagen kan vara helt avgörande för barnet/elevens mående. Utvärderingen visar att till stor del uppfylls detta. För att ytterligare förtydliga elevassistentens arbetsuppgifter så finns nu ett nytt dokument med arbetsbeskrivning för elevassistent där en uppgiftsfördelning mellan pedagog och elevassistent finns antecknad. Barn i förskolan som haft stöd av elevassistent/resurs under läsåret flickor 1 pojkar Sa: 4 barn Elever i grundskola/grundsärskola som haft stöd av elevassistent under läsåret flickor 34 pojkar Sa: 46 elever Framåtsyftande analys: Många fler pojkar än flickor har stöd av elevassistent. Detta är ingen förändring sen tidigare läsår. Antalet elever med stöd av elevassistent har ökat sen föregående läsår med ca 16 elever. Det är stor skillnad i antalet elevassistenter i förskolan jämfört med grundskolan/grundsärskolan. Liknande resultat som föregående läsår. Skolkuratorerna Grundskolan och särskolan 2,75 tjänst: Planerad och oplanerade elevbesök. Sociala kartläggningar/bedömningar Elevgrupper Handledning till personal. Kontakter med vårdnadshavare, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, polis, socialtjänst mm. COPE (föräldrautbildning kvällstid 10 tillfällen) Tal-, språk- och hörselpedagogen Förskolan, grundskolan och grundsärskolan 1,0 tjänst Handledning/konsultation till personal och vårdnadshavare + direkt arbete i form av tränings-, och undervisningstillfällen till barn och elever: Pappotek Studiecirkel i TRAS till pedagoger i förskolan Studiecirkel i AKK till Kristineskolans personal Föreläst vid två tillfällen om språk

10 10 Specialpedagoger Förskolan 2 tjänster, grundskolan och grundsärskolan 3,5 tjänst Handledning till elevassistenter, pedagoger enskilt eller arbetslag. Pedagogiska bedömningar/kartläggningar. Fördjupade läs- och skrivkartläggningar. Matematikscreening. Kontakter med vårdnadshavare, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, polis, socialtjänst mm. COPE (föräldrautbildning kvällstid 10 tillfällen) Skolsköterskor och skolläkare Grundskolan och särskolan 1,75 tjänst skolsköterskor, ca 20 h/mån skolläkare: Hälsobesök för alla elever i åk 1, 4, 6 och 8. Planerade besök och oplanerade besök. Vaccinationer. Kontakter med vårdnadshavare, habiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, polis, socialtjänst mm. Framåtsyftande analys Vaccinationsprogrammet har ändrats och för att komma i fas blev det extra mycket det här läsåret. Från nästa läsår är det endast åk 1 som vaccineras med MMR-vaccin (mässling, påssjuka och röda hund). Men samtidigt så ökar antalet elever i åk 1 till hösten COPE (föräldrautbildning vi ger kvällstid) har goda resultat i utvärdering med deltagande föräldrar. De är även starkt efterfrågade. Effekten av att Elevhälsas personal driver utbildningarna är att tiden i skolan/förskolan minskar på kurator och specialpedagogsidan. Studiecirklar och handledning är efterfrågat och helt i linje med Elevhälsas uppdrag i förebyggande och hälsofrämjande uppdrag. Effekterna kvarstår i minskad tid på skolor och förskolor för alla Elevhälsas yrkeskompetenser då det gäller mer akuta händelser. Elevhälsa: Exempel på åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning I kvalitetsredovisningen för läsåret 2013/2014 identifierades följande utvecklingsområden: Förhållningssätt Språkutveckling Delaktighet/inflytande för barn/elever Nyanlända Matematikutveckling Bedömning Förhållningssätt Under läsåret har 2 specialpedagoger och en kurator vidareutbildat sig med steg 2 i ICDP/Vägledande Samspel. Utbildningen leder fram till kompetens att handleda personal i samspel. Vägledningsgrupper har startats under läsåret i Gustafs förskolor samt i Enbacka skola. Vid varje APT har värdskapsfrågan funnits med. Två värdskapsambassadörer från

11 11 Elevhälsa har uppmärksammat all personal på Elevhälsa om betydelsen av vårt förhållningssätt i värdskapsanda. Språkutveckling Kompetensen gällande läs- och skrivkartläggning hos specialpedagogerna har säkrats genom att en specialpedagog gått högskoleutbildning på 30 hp i ämnet. En pensionerad specialpedagog från Elevhälsa har även funnits att tillgå för att föra över erfarenhet i ämnet. Även föreläsningar i bl.a. läs- och skriv på Högskolan Dalarna har säkrat kompetensen hos specialpedagogen. Elevhälsas material för läs- och skrivkartläggning har reviderats. Under läsåret har TRAS-utbildningar kontinuerligt pågått för förskolans personal. Pappotek har genomförts under vt-14 i samarbete med bl.a. biblioteket och tal- och språkpedagogen. Utvärderingen visar att papporna läser mer för sina barn. För att höja kompetensen i AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) har studiebesök och studiecirkel genomförts av specialpedagoger på Kristinekolan. Delaktighet för elever I möten som Elevhälsapersonal bjuder in till uppmuntras alltid barn/elever att delta. Detta utifrån utveckling och mognad. Möten ska paneras och anpassas så att barn/elever känner delaktighet. En checklista har tagits fram av Elevhälsapersonal över vad som är bra att tänka på när barn/elever deltar på möten, t.ex. val av lokal, antal deltagare, förbereda barnet/eleven. Effekten av checklistan har diskuterats men det behövs ytterligare tid för att kunna konstatera vad effekterna av checklistan leder till. Blir barn/elever mer delaktiga på möten genom den? Elevassistenterna ser tydliga effekter på att delaktighet och inflytande ökar med uppdraget att ha fokus på detta. Detta syns på olika sätt beroende på barn/elevers ålder, utveckling och mognad. (se bilaga) Nyanlända Elevhälsagruppen har deltagit på ett flertal utbildningar under läsåret som berör ämnet nyanlända ur flera aspekter. Detta har gett ökad medvetenhet, insyn och kunskap om andra kulturer. Rollfördelningen upplevs otydlig kring nyanlända. Vad är elevhälsas roll? Fokus för Elevhälsans personal ska under läsåret 2014/2015 vara på rollen som elevhälspersonal i frågan. Samverkan med Socialförvaltningen har lett fram till ett tillägg i handboken kring samverkan Soc/BUN som gäller specifikt för nyanlända. En skolsköterska deltar i samverkansgrupp med kommunens övriga aktörer kring nyanlända. Matematik Tal- och språkpedagogen skriver kontinuerligt månadens språktips. Den vänder sig till förskolans och förskoleklassens pedagoger ang. stimulering av matematiska begrepp. Ett annat delmål var att kartläggningsmaterialet i matematik skulle inventeras och att materialet skulle kopplas till ny forskning. Tidsbrist har gjort att det delmålet inte påbörjat. Till nästa läsår fortsätter arbetet. Bedömning Specialpedagogerna har deltagit i Skolverkets webbaserade kurs i bedömning och betygssättning. Specialpedagog mot grundsärskolan har deltagit i studiedag ang. bedömning i grundsärskola och gymnasiesärskola. Detta har stärkt arbetslagen på skolorna i arbetet kring betyg och bedömning där specialpedagogen i flera fall varit diskussionsledare i fortbildningen som pågått hela läsåret och kommer att pågå läsåret 2014/2015.

12 12 Framåtsyftande analys: Förhållningssätt och delaktighet/inflytande är basen i Elevhälsas arbete. Insatserna fortsätter med handledning till all personal i förhållningssätt för att på så sätt öka barns/elevers delaktighet/inflytande. En metod som Elevhälsa fortsätta handleda i är ICDP (Vägledande Samspel). Elevhälsa ska arbeta förebyggande/hälsofrämjande. För att ytterligare sätta fokus på detta lyfter vi fram detta som ett av läsårets utvecklingsområden. Nyanlända fortsätter vara ett utvecklingsområde. Fokus på vad som i området blir Elevhälsas uppdrag. In satserna handlar om pedagogiska bedömningar och kartläggningar, samtal samt vissa medicinska insatser vilka kan vara specifika för nyanlända barn och unga. Att öka kompetensen i verksamheterna samt samverkan med t.ex. socialtjänsten fortsätter var elevhälsas insatser. Språkutveckling från det lilla barnet och framåt hela skoltiden fortsätter vara ett fokus för Elevhälsa. Elevhälsas prioriterade utvecklingsområden läsåret 2014/2015 Förhållningssätt Delaktighet/Inflytande för barn/elever Förebyggande/hälsofrämjande arbete Nyanlända Språkutveckling Elevhälsa, Anette Westrin Chef för Elevhälsa

13 13 Bilaga 1 Elevassistenternas utvärderingsfrågor (ett utdrag) 1. På vilka sätt arbetar du som elevassistent med barns/elevers delaktighet/inflytande i sin egen situation? Att välja kan för vissa vara väldigt svårt och just därför även en bra träning. Därav arbetar vi/jag med tydliga övningar som styrs av oss men med en möjlighet för eleven att påverka med egna val. Jag ger olika alternativ. Ex. antingen sitter du med i samlingen eller så går vi och läser. Väljer lekkort för vad x vill göra. Har fått vara med och välja sånger och lekar som vi ska visa upp för föräldrarna på gårdsfesten. att ge x frihet så långt x klarar av, växer av det men stramar åt och förtydligar när man ser en tendens att spåra ur för att inte misslyckas med små steg, små förändringar under hela läsåret att alltid finnas i bakgrunden för att kunna ge hjälp i rätt situation. Jag har gjort ett specialschema så att de kan se vad som händer under dagen. Bygga upp en förbättrad språkförståelse och språkanvändning (tidig språkutveckling) ger eleverna en god förutsättning till en ökad delaktighet och inflytande. Genom observationer i olika tillfällen finner jag intresseområden och läggning hos eleven samt upptäcker elevens starka sidor i olika sammanhang. Med detta som grundstenar kan vi bygga vidare i små steg och på ett lustfyllt och kreativt sätt jobba på att nå fram till elevens mål. Är med på raster. Dessa har blivit lugnare för eleven. Det händer att konflikt uppstår, då försöker jag att vara där och hjälpa till så gott det går. På lektionerna erbjuder jag eleven läs- och skrivhjälp sedan backar jag. Ibland ber eleven om hjälp. Jag berättar när eleven kommer på morgonen om det är något som jag tror att eleven behöver veta ang hur dagen ser ut. En påminnelse eller om schemat har blivit ändrat. Är alltid noga med att kolla med mina elever. Hur vill du? Hur tänker du? Ger alternativ! Ex gå eller åka med bussen, vid kortare transporter. Skriva själv (för hand), använda dator, spela in på diktafon eller göra muntligt för läraren vid provsituationer. (jag med övriga klassen). Sekreterare? När? Hur?..när jag vet att min elev kan vissa saker bra kan jag säga till andra elever att fråga x för det här är x bra på Att elever hjälper varandra är ett bra sätt att lära sig också delaktighet och samarbete. För att eleven ska känna sig delaktighet/inflytande i sin egen skolsituation så finns alltid ett personligt schema över dagen med bilder...dialog ang vilostunder, hur eleven vill att de ska se ut. engagera och motivera Det viktigaste för att eleven ska känna sig delaktig är att ha en bra kommunikation och att eleven ges möjlighet att reflektera och uttrycka sig kring sin egen skolsituation, och att det är okej att tycka till. Då kan man hitta lösningar på vardagliga problem som kan uppstå. försöker ge x frihet under ansvar under lektionstid. Vilket innebär att jag har flyttat från x. Jag har ögonkontakt med x och x med mig. X får välja om x vill gå in i grupprummet eller sitta kvar i klass-

14 14 rummet. Y har koll på hur det går med skolarbetet. På rasterna är jag i närheten för x vill det och känner sig trygg. Jag vill få eleven att tänka själv vad x behöver jobba med, vill få x att välja och fatta egna beslut. Gjort schema till elev för att göra dagarna tydliga och vart lektionerna ska vara. 2. Vilka resultat upplever du att barnet/eleven har uppnått med stöd av dig som elevassistent? Jag har i de flesta nya situationer/förändringar under läsåret, och även tidigare, givit förberedelse till elever med bildstöd och sociala berättelser för att ge en förförståelse och en bild av vad som kommer att ske. Detta i kombination med att vara ett aktivkt hjälpjag har visat sig fungera mycket bra. Rädslan inför det nya klingar sakteliga av och en motivation växer fram. Jag ser då att elever får ökad trygghet i en hållbar struktur. med små men stadiga steg har utvecklat sin skolmiljö. Eleven ber mer om hjälp nu. Eleven sitter också mer med på lektionerna. Tidigare kunde elevn gå hem när det varit en konflikt. Nu går inte eleven hem lika ofta. att de får mer självförtroende. Peppande och förberedande har varit ett stort stöd för eleverna. De har fått studiero...x kan sitta längre stunder och koncentrera sig räcker upp handen istället för att prata rätt ut X har kommit till skolan de allra flesta dagarna. Och att jag hittar lösningar som hjälper x för stunden och att x kan fungera nästa lektion/dag...konflikterna är betydligt färre och x har blivit bättre på att backa. Med hjälp av mitt stöd har barnet fått större möjlighet att få kamratrelationerna att fungera. att ge x frihet så långt x klarar av, växer av det. Har blivit lugnare och tryggare i klassrummet. Vet vad man får göra och inte får, tex att det är ok att måla när fröken läser men inte ok att göra det när fröken går igenom vad som ska göras mm. Eleverna känner trygghet i sitt personliga schema. De behöver inte alltid fråga mig. De tittar på sitt schema, vet vad de ska g öra när de ser bilderna och blir på så vis mera självständiga och delaktiga i sin skolsituation. Idag tilltalas eleven utan att klasskompisarna vänder sig mot mig. Eleven kör sin el-rulle alldeles själv. En viktig del i elevernas utveckling är förmågan att ta egna beslut och eget ansvar, att ha verktyg att ta sig ur pressade situationer, det är något de har nytta av nu och ännu viktigare senare i livet. En förutsättning för att man ska komma dit är att man får öva i sociala sammanhang, med både vuxna och elever. jag tycker mina elever utvecklas åt ett positivt håll med min vägledning. X har blivit med självständig och är gladare. X kan slutföra en del skolarbete med viss hjälp när orken tryter. X känner då att x är en i mängden. Det viktigaste är nog x goda självförtroende, självkänsla. X är en i klassen, känner att x duger och får vara den x är. mer positiv i att ta itu med sina arbetsuppgifter. Mer frågor till eleven och samtal med eleven från kamrater. X kan verbalt berätta om vad som kan vara problematiskt istället för att visa det fysiskt eller låta. Blivit något lugnare.

15 15 När eleven går in på lektion utan att man behöver säga till. Att ha rätt material med sig och att komma i tid. Samt att kunna jobba ensam utan att ha hjälp ibland. 3. Vilka effekter har du märkt av Elevhälsas fokus på utvecklingsområdena delaktighet och förhållningssätt? Kan vi se någon skillnad i elevens delaktighet i sin skolsituation när det finns stöd av elevassistent? eleven själv varit med på möten gällande sig själv. Varit med och tyckt till om vad som känns bra just då. Alla har arbetat mot samma mål i våran arbetsgrupp, med de elever jag arbetar med och hela gruppen tillsammans. genom vårt sätt att ge x delaktighet på lektionstid gör det lättare hemma med läxläsning. Och att de får inblick i hur det går i skolan genom vår mailkontakt. Jag tror att barn med assistenter får ökad möjlighet till delaktighet. Ofta är det nog barn som behöver hjälp med att se på sin egen situation och vi assistenter bidrar med det. tror att det på något sätt är en del av vardagen på elevhälsa. en individanpassad skolgång som krävs för att våra elever ska kunna utvecklas gott. Eleverna ges stora möjligheter i dessa steg att även känna tillit till flera olika vuxna vilket har varit målet. Delaktighet och inflytande ökar markant. Att de har möjlighet att delta och vara med i undervisningen trots sina svårigheter. De får en trygghet och vet vad som ska hända under skoldagen. Elevassistenten är den som har koll på helheten av elevens hela skoldag, lärarna har om sina lektioner. Att alla mina elever har haft möjlighet att delta i den vanliga undervisningen med klassen. Speciellt när undervisningen/aktiviteten är förlagd till annan plats än på skolan. De har även haft möjlighet att delta på idrottslektionerna. Allt detta pga skjutsar. Vi har använt oss av belöningssystem, där barnet varit med och bestämt vad som ska tränas. 4. Vilka behov av kompetensutveckling har du inför nästa läsår? Autismspektrum, ADD, ADHD Arbeta med bilder CP-skador Hörsel Samtalsmetodik Trauma Tekniska hjälpmedel ICDP/Vägledande samspel Förvärvade hjärnskador Språkstörning / Tal Hur man sätter gränser