Språkutvecklingsplan i Tranås kommun. Barn och elever 1 16 år

Transkript

1 Språkutvecklingsplan i Tranås kommun Barn och elever 1 16 år

2 Innehåll Bakgrund 3 Vad säger styrdokumenten? 4 Syfte 5 Mål 5 Språket människans viktigaste redskap 5 Barns språkutveckling i korthet 5 Fler ord och begrepp 5 Flerspråkighet i förskola och skola 6 Lyssna, tala, läsa och skriva 7 Nya språket lyfter och Språket på väg 9 Särskilt stöd 10 Alternativa verktyg 10 AKK alternativ och kompletterande kommunikation 11 Med språkutveckling som fokus 11 Vårt arbete för att främja barns och elevers språkutveckling 12 Utvecklingsområden 13 Referenser 14 2

3 Bakgrund Skolinspektionen gjorde 2008 en utbildningsinspektion i Tranås kommun. Inom språkområdet fann Skolinspektionen att: Kommunen bör verka för att kunskapen förbättras om grundskoleförordningens bestämmelser när det gäller studiehandledning på modersmålet och svenska som andraspråk (Skolverket, 2008). Under har ett antal satsningar gjorts inom svenska och språkutveckling i Tranås kommun. Dessa satsningar har möjliggjorts genom beslut om en kommunal riktad satsning i svenska och genom regeringens fleråriga ekonomiska bidrag Läsa, skriva, räkna, ett bidrag med syfte att stödja och förbättra kunskaperna i svenska och matematik. Tack vare dessa extraanslag har en rad projekt och fortbildningar inom språkutveckling och flerspråkighet ägt rum i kommunen. Under ett studiebesök i Gnosjö, där Gnosjös språkutvecklingsplan presenterades, väcktes tanken att utarbeta ett motsvarande dokument för Tranås kommun med syftet att klargöra viktiga faktorer rörande språkutveckling samt visa på språklig progression genom förskola och grundskola. I Tranås kommuns språkutvecklingsplan vill vi dessutom rikta fokus på verksamheten och undervisningen genom att ta vara på de lärdomar och den kunskap som finns och som växer fram genom den dagliga verksamheten och genom de olika fortbildningsinsatser som genomförs. För att vända trenden med nedåtgående resultat betonade Skolinspektionen vid inspektionen 2012 att kvalitetsarbetet i Tranås kommun förutom måluppfyllelsen även måste omfatta hur undervisningen bedrivs. Språkutveckling är under år ett av de prioriterade områdena i Barn- och utbildningsnämndens skolvision för Tranås kommun. 3

4 Vad säger styrdokumenten? I förskolan och skolan möter vi dagligen barn och elever med olika förutsättningar för lärande. En god språkutveckling är viktigt för varje enskild individs lärande och för samhället i stort. Barn och elevers språkutveckling och förmåga till kommunikation och kreativt tänkande skall därför stimuleras genom hela utbildningstiden. Läroplan för förskolan - Lpfö 98, reviderad 2010 Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftliga världen (Skolverket, 2010, s. 7). Verksamheten ska utgå från barnens erfarenhetsvärld, intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande, men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande (Skolverket, 2010, s. 6-7). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa (Skolverket, 2010, s. 10). Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2011a, s. 8). Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (Skolverket, 2011a, s. 13). Läroplan för grundsärskolan 2011, Lgrsä11 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Skolverket, 2011b, s. 9). Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Skolverket, 2011b, s. 8). Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundsärskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett nyanserat sätt (Skolverket, 2011b, s. 13). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11 Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga (Skolverket, 2011a, s. 9). 4

5 Syfte Syftet med Tranås kommuns språkutvecklingsplan är att synliggöra barns och elevers språkliga utveckling genom förskola och grundskola samt visa hur en väl genomtänkt pedagogik kan stimulera och stödja språkutvecklingen, tydliggöra alla lärares ansvar för att språkutveckling sker i alla ämnen, bibehålla och utveckla pedagogernas kompetens inom området språkutveckling, klargöra viktiga faktorer rörande språkutveckling och precisera utvecklingsområden. Mål Målet med det språkutvecklande arbetet i Tranås kommun är att alla barn och elever ska utveckla en trygghet och en tilltro till sin språkliga förmåga för att efter genomgången grundskola kunna vara en del av ett demokratiskt samhälle. I ett tidigt skede ska de barn och elever som är i behov av extra stöd i sin språkliga utveckling uppmärksammas. Alla elever ska så tidigt som möjligt komma underfund med avkodningens principer samt utveckla strategier för att kunna läsa med ökat flyt och förståelse. Flerspråkiga barn och elever ska ges förutsättningar till god språkutveckling såväl i sitt modersmål som i det svenska språket. Efter genomgången grundskola ska alla elever ha en god grund för fortsatt utbildning. Språket människans viktigaste redskap Språket är en förutsättning för att utveckla en människas tänkande, kreativitet och lärande. Kunskapsutveckling och lärande bygger på språklig kompetens. Språk i tal och skrift är viktiga redskap som tillsammans utgör förutsättningen för all undervisning. Barn som växer upp i språkligt rika miljöer har större möjligheter att förstå och påverka sin egen situation, närmiljön och samhällsutvecklingen. Det är därför synnerligen angeläget att förskolan och skolan på alla tänkbara sätt stimulerar och stödjer alla barns språkliga utveckling. Att alla barn och elever får möjlighet att uttrycka sina åsikter och bli hörda är både en rättighet och en nödvändighet för lärande och utveckling (Skolverket, 2011c, s. 60). Förmågan att kommunicera, söka ny kunskap och kunna samarbeta är nödvändigt i ett samhälle präglat av ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt (Skolverket 2010, s. 6). Barns språkutveckling i korthet Barn lär sig språk talat språk och skriftspråk i samspel med sin omgivning. Från joller lär sig barnet successivt språkljud, ord och grammatik. När barnet är omkring ett och ett halvt år gammalt sker en enorm tillväxt i ordförrådet. Därefter börjar barnet kombinera orden i kortare två- och treordsyttranden. Vid ungefär 5 års ålder har barnet lärt sig de flesta av språkets regler och bildar meningar i stor enlighet med vuxenspråket, det använder rätt böjningsmönster och talar i huvudsatser och bisatser. Snart börjar barnet även bli språkligt medvetet dvs. börjar reflektera över språkets formsida och inte bara som tidigare på språkets innehåll och betydelse. Fonemisk medvetenhet att uppmärksamma språkets minsta betydelseskiljande byggstenar, fonemen, är av avgörande betydelse för läsinlärningen. Fler ord och begrepp Utöver det vardagliga samtalet och samspelet med omgivningen är högläsningen betydelsefull för barns tillägnande av nya ord och begrepp. Orden lärs då in i ett meningsfullt sammanhang (Westlund, 2009). Att skapa förutsättningar för att alla barn och elever successivt utökar ordförrådet är angeläget. Ordförrådet har mycket stor betydelse för hela den språkliga kompetensen och därför är det viktigt för alla människor att ha tillgång till ett rikt och varierat ordförråd. Läs- och hörförståelsen är till exempel helt beroende av ordförrådets omfång (Enström, 2010, s. 11). 5

6 Flerspråkighet i förskola och skola Språket är ett redskap för tanke, lärande och kommunikation och tillgång till modersmålet underlättar språk- och kunskapsutvecklingen (Skolverket, 2011a). Därmed bör flerspråkiga barn och elever ges förutsättningar till god språkutveckling i såväl modersmålet som i det svenska språket. Förskolan och grundskolan ser detta som ett av sina viktigaste utvecklingsområden. Förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål (Skolverket, 2010, s. 11). Att stärka flerspråkiga barns och elevers identitet är således av stor vikt. d akgrun ndsk b lä l t u m d s e der å Barn m sitt mo r r la lä k c ve att a som ut gheter li j ö m e kla tr n utvec får bät och äve a k råden s n m e o sig sv andra m o in ). per 10, s. 7 kunska rket 20 e lv o k (S Flerspråkig personal är en stor tillgång inom såväl förskola som skola. Det skapar möjligheter för barnen och eleverna att höra sitt modersmål parallellt med det svenska språket. Kreativa pedagogiska idéer kan gynna språkutvecklingen. Ett exempel kan vara att samarbeta med SFI genom att vuxna elever kommer till förskolan för att t ex spela spel eller läsa sagor på barnens modersmål. Ett annat exempel är att genom digitala medier ge barnen tillgång till sitt modersmål. Att uppmärksamma föräldrarna om att tala modersmålet i hemmet är av grundläggande betydelse. Enligt Skolförordningen 2011:185, 5 kap. ska kommunen i grundskolan erbjuda modersmålsundervisning då antalet elever med samma modersmål är fem eller fler. För minoritetsspråken finska, jiddish, meänkieli, romani chib och samiska erbjuds 6 modersmålsundervisning redan vid en elev. Om eleven behöver det i skolans ämnesundervisning ska studiehandledning på modersmålet erbjudas. Undervisning i svenska som andraspråk anordnas för elever som har ett annat språk än svenska som sitt modersmål. För att stötta flerspråkiga elever att inhämta ämneskunskaper på sitt andraspråk behöver ämnesundervisningen vara både språkoch kunskapsutvecklande (Skolverket, 2011d). Fortlöpande kompetensutveckling sker inom området flerspråkighet. Förskolans språkambassadörer har genomfört en studiecirkel med materialet Flerspråkighet i förskolan från Myndigheten

7 för skolutveckling. Flera av grundskolans pedagoger har deltagit i studiecirklar om språkutvecklande arbetssätt med Gibbons bok Stärk Språket Stärk lärandet och Johansson & Sandell-Rings bok Låt språket bära. I ämnet svenska som andraspråk har kommunens lärarkompetens stärkts. Under 2013 presenterar regeringen ett flertal förslag med målet att förbättra utbildningen för nyanlända elever och det språkutvecklande arbetet i förskolan. Lyssna, tala, läsa och skriva Alla vuxna som barnet möter är viktiga som förebilder när det gäller att uppmuntra och initiera barnets intresse för tal- och skriftspråkliga aktiviteter, t ex genom daglig högläsning och biblioteksbesök (Edwards, 2008). Tala, lyssna och samtala, läsa och skriva är centrala förmågor som utvecklas när de används i meningsfulla sammanhang (Skolverket, 2012 s. 10). Parallellt med de tidiga årens samtalsaktiviteter möter barnen skriftspråket. Vi omges av text i vårt samhälle och genom olika medier. Att bygga upp ett intresse för att ta del av det skrivna ordet och efter hand själv aktivt utveckla sitt skriftspråk sker hos det lilla barnet bland annat i mötet med bokens fantasi- och faktatexter (Edwards, 2008). Förskolan Medvetna pedagogers förhållningssätt är ett viktigt redskap för barns lärande. De tar tillvara på tillfällen i vardagens alla olika situationer för att utmana barnens språkutveckling, de tar tillvara barnens spontana lek med språket och genomför även organiserade, medvetna språkliga aktiviteter. Barnen ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att iaktta och reflektera. Förskolan ska vara en levande social och kulturell miljö som stimulerar barnen att ta initiativ och som utvecklar deras sociala och kommunikativa kompetens (Skolverket 2010, s. 6). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (Skolverket 2010, s. 10). Genom stimulerande och språkutvecklande lärmiljöer kan barnen börja intressera sig för att skapa, skriva och läsa redan i förskolan. Att skriva ned barnens enskilda eller gemensamma diktering skapar en förståelse för skriftspråket och hur en text byggs upp (Fast, 2011). I förskolan arbetar vi aktivt med såväl det muntliga berättandet som med möten och samtal runt noggrant valda böcker. Medvetna boksamtal lägger en god grund för att längre fram utveckla god läsförståelse (Westlund, 2009). Att genom språklekar i förskolan påbörja en utveckling av språklig medvetenhet är väsentligt (Sterner & Lundberg, 2010). Bilder och tecken som stöd är metoder som används i arbetet med barn som behöver extra stöd i sin kommunikationsutveckling. I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimu leras fantasi, inlevelse, kommunikation och förmåga till symboliskt tänkande, samt förmåga att lösa problem (Skolverket 2010, s. 6). Grundskolan En viktig faktor för att främja läsinlärningen är att skapa förutsättningar för en utvecklad språklig medvetenhet. Förskoleklassens aktiviteter med den språkliga medvetenheten, där den fonologiska förmågan är en väsentlig del, förbereder och förstärker tillägnandet av läsförmågan. 7

8 Före eller under det första skolårets läsinlärningsaktiviteter börjar eleverna läsa. Efter hand ökar flytet i läsningen. Samtidigt med att barnen lär sig avkoda, dvs. läsa ut orden, ska läsförståelsen utvecklas. Härvid är det viktigt att i undervisningen ge eleverna tydlig undervisning om goda läsförståelsestrategier (Westlund, 2009). Såväl läsförståelse som skrivaktiviteter måste tränas inom alla ämnen. (Gibbons, 2006; Johansson & Sandell-Ring, 2012). Högläsningen är viktig genom hela skoltiden för att stimulera läsintresset. Samtal om det lästa och tydlig undervisning om läsförståelsestrategier främjar läsförståelsen. Att barnen och ungdomarna genom hela skoltiden har god tillgång till skön- och faktalitteratur och lär sig använda litteraturens och digitala mediers möjligheter är en väsentlig faktor för framgång i läsutvecklingen. Alla elever inom Tranås kommun har tillgång till skolbibliotek men här spelar även Stadsbiblioteket en viktig roll. En metod för att utveckla det skriftliga berättandet är att använda dramaturgiska grepp för att skapa intressanta, innehållsrika och spännande texter (Grönte, 2011). Att synliggöra berättelsens struktur och röda tråd är ett stort stöd för eleverna då de ska utveckla sina berättelser. Berättande, beskrivande, förklarande, instruerande, argumenterande och utredande framställningar är exempel på texter eller delar av texter som nämns i kursplanerna för svenskämnena (Skolverket, 2011e, s. 10). Att utveckla förmågan till skrivande i olika genrer betonas för alla stadier i grundskolans läroplan Lgr-11. Medvetenhet om hur olika slags texter är uppbyggda är en väg till större säkerhet i skrivandet för alla elever och i synnerhet för våra flerspråkiga elever (Johansson & Sandell-Ring, 2012). Att läsa och skriva i alla ämnen och att skriva för att tillägna sig och bearbeta ny kunskap är en viktig faktor som lärare i alla ämnen har ansvar för. I läroplanen och kursplanerna betonas språkets roll i lärandet i alla ämnen...[ ] Den medvetna läraren arbetar därför strategiskt med ämnets språk (Skolverket, 2011e, s. 5). Samarbete mellan svensk- och ämneslärare kan främja de skriftspråkliga förmågorna och den språkutveckling som ska ske i alla ämnen (Sandström-Madsén, 2007, Johansson & Sandell-Ring, 2012). Grundsärskolan För elever med svårigheter i sin kommunikation arbetar vi med språkutvecklingen i alla situationer under skoldagen. Till det talade språket används bilder eller ordbilder som visuell förstärkning av orden. Detta kan ske genom olika kommunikationsverktyg, som t ex kommunikationsböcker, talplatta med röst, surfplatta, mp3-spelare, kommunikationskartor och genom digitala bilder. De digitala bilderna är ett viktigt hjälpmedel i kommunikationen mellan skolan och hemmet. Teckenstöd är vanligt förekommande. Målet är att alla elever ska hitta ett funktionellt sätt att kommunicera i sin vardag. 8

9 Nya språket lyfter och Språket på väg För att följa och kartlägga elevernas språkliga utveckling finns för årskurs 1 6 Nya språket lyfter (Skolverket, 2012) ett bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk årskurs 1 6 med separat observationsschema för elevens språkutveckling. För högstadiet finns Språket på väg (Skolverket, 2011e, 2011f) ett kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7 9 i två delar, där del ett utgör en teoretisk bas och del två innehåller detaljerade matriser för svenskämnenas huvuddelar samtala, tala och lyssna, skriva och läsa. I dessa skrifter finns en genomgång av språkutveckling utifrån aktuella forskningsrön. Från dessa publikationer är följande citat hämtade: En av skolans viktigaste uppgifter är just att stimulera språkanvändningen och följa elevernas språkutveckling (Skolverket, 2012, s. 10). Våra samhällen idag ställer helt andra krav på *läs- och skrivförmåga* än för bara femtio år sedan (Skolverket, 2012, s. 13) När grundskolan är slut ska varje elev kunna känna att hon har ett språk som fungerar i olika situationer och sammanhang (Skolverket, 2011e, s. 5). Läsandet och skrivandet av svåra texter kan underlättas av goda stödstrukturer som ett rikt förarbete och efterarbete (Skolverket, 2012, s. 16) Jag kan förbereda och prata om ett speciellt ämne för mina klasskamrater eller andra som lyssnar (Skolverket, 2012, Observationsschema) Jag kan använda språket på olika sätt beroende på vilken situation det är och vilka som lyssnar (Skolverket, 2012, Observationsschema) 9

10 Särskilt stöd Förskolan I Tranås kommun har vi tillgång till specialpedagog på alla förskolor samt tillgång till det kommunövergripande resursteamet Smedjan. Genom fortlöpande observationer och screeningar uppmärksammar vi barn i behov av särskilt stöd. Tidiga insatser ger vinst på längre sikt. Pedagogisk kartläggning och handlingsplan är verktyg som används för barn i behov av särskilt stöd. Grundskolan och grundsärskolan I Tranås kommun har vi minst en speciallärare eller specialpedagog på varje skola samt tillgång till det kommunövergripande resursteamet Smedjan. Genom screeningar, diagnoser, fortlöpande kunskapsbedömningar och nationella prov uppmärksammar vi elever i behov av särskilt stöd. Pedagogiska kartläggningar görs för dessa elever. Utifrån kartläggningarna upprättas vid behov åtgärdsprogram. Dessa är viktiga verktyg som gör elever och föräldrar delaktiga. Smedjan Som en del av Elevhälsans verksamhet finns Smedjan som arbetar med kommunövergripande stödfunktioner. I teamet ingår specialpedagogisk och psykologisk kompetens. Denna verksamhet är placerad på Familjecentralen och finns att tillgå för förskola, grundskola och grundsärskola. Alternativa verktyg I förskolans läroplan står att hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte kan utformas på samma sätt överallt. Enligt grundskolans och grundsärskolans läroplaner ska undervisningen anpassas efter elevernas förutsättningar och behov. Dessutom betonas följande: Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen 10

11 aldrig utformas lika för alla (Skolverket, 2011a, s. 8; 2011b, s. 8). För att kunna tillgodogöra sig samma texter som klasskamraterna finns för elever i läs- och skrivsvårigheter alternativa sätt att läsa. Alternativa verktyg kan vara: Appar, digitala skrivhjälpmedel, e-böcker, interaktiva skrivtavlor, läsplattor, ordböcker och lexikon, program för stavningskontroll, skanner och OCR-program, surfplattor, talsyntes, tekniska hörhjälpmedel, telefoner, wordanpassningar, översättningspenna, översättningsprogram. Mer information om alternativa verktyg finns att hämta på Specialpedagogiska skolmyndighetens hemsida AKK alternativ och kompletterande kommunikation Behovet av kommunikation är grundläggande för oss alla. Den som har ett otillräckligt tal och därför inte klarar att kommunicera med andra utan problem hamnar lätt i ett utanförskap. I dagens samhälle löper barn och elever med olika funktionsnedsättningar därför en ökad risk att hamna i en sådan situation. För dessa grupper kan AKK ersätta eller komplettera talet. Valet av AKK ska utformas och anpassas utifrån den enskilda individens möjligheter och behov. Att tillägna sig alternativ och kompletterande kommunikation är en långvarig och komplex process. Den involverar inte bara den enskilde brukaren utan hela barnets/elevens omgivning. Ex på manuell och visuell AKK: Med språkutveckling som fokus Språkutveckling diskuteras regelbundet i olika nätverk från förskola till gymnasium. Språkambassadörerna är förskolans nätverk med en representant per förskola. Svenskambassadörerna heter nätverket som spänner från förskoleklass till gymnasium. Även i nätverket svenska som andraspråk deltar pedagoger från förskoleklass till gymnasium. Smedjan är sammankallande till olika nätverk t.ex. Koltisträffar för förskolan, Speciallärar- och Dyslexiträffar för grundskolan. Barns språkutveckling är i fokus även genom Stadsbibliotekets samarbete med Familjecentralen. Föräldrar får boktips samt vid några tillfällen även en gåvobok. Stadsbiblioteket bjuder in skolorna för klassvisningar i årskurs 2 och 5. I årskurs 2 erbjuds eleverna lånekort. Barnbibliotekarien deltar även i förskolans nätverk Språkambassadörerna. Övriga språkutvecklande aktiveter anordnade av Stadsbiblioteket är lovverksamhet och barnteater. TAKK Tecken som AKK GAKK Grafisk AKK (fotografier, symboler, bokstäver) (Heister Trygg m fl, 1998 rev. 2009) 11

12 Vårt arbete för att främja barns och elevers språkutveckling 12 Språkliga förebilder Benämna begrepp Tid för samtal Högläsning Berättande Modersmålsstöd Lyssna och tala Strukturerad undervisning Inspirerande lärmiljöer Språklig medvetenhet Explicit undervisning Stöttande undervisning Kognitiva utmaningar Studiehandledning på modersmål Modersmålsundervisning Meningsfulla sammanhang Höga förväntningar Utveckla läsflyt Lära tillsammans Lässtrategier Utveckla läsförståelse Olika typer av texter Textsamtal Skrivstrategier

13 Utvecklingsområden Att fördjupa det språkutvecklande arbetssättet i alla ämnen. Att använda modern teknik i språkutvecklingsarbetet såsom t.ex. alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter. Samordning och kompetensutveckling krävs. Att flerspråkiga barn och elever ska ges förutsättningar till god språkutveckling i såväl modersmålet som i det svenska språket. Att utveckla kartläggningen av nyanlända elevers läs- och skrivförmåga samt kunskaper i modersmålet, i svenska och i andra språk samt kunskaper i olika ämnen avseende begrepp, förståelse och förmåga till problemlösning. Att utveckla former för samarbete runt de flerspråkiga eleverna mellan ämneslärare, lärare i svenska som andraspråk, modersmålslärare och vid behov studiehandledare på modersmålet samt speciallärare/specialpedagog. Att förbättra information till föräldrar angående faktorer som främjar barns och elevers språkutveckling. 13

14 Referenser Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur och Kultur. Enström, Ingegerd (2010). Ordens värld, svenska ord struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Grönte, Veronica (2011). Pennvässaren. Varberg: Argument förlag. Heister-Trygg, Boel & Andersson, Pia (2009). AKK i teori och praktik. Södra regionens kommunikationscentrum SÖK. Johansson, Britt & Sandell-Ring, Anniqa (2012). Låt språket bära genrepedagogik i praktiken. Stockholm: Hallgren & Fallgren. Myndigheten för skolutveckling (2008). Flerspråkighet i förskolan ett referens- och metodmaterial. Stockholm: Liber. Sandström-Madsén, Ingegärd (2007). Samtala, läsa, skriva för att lära i ett utvecklingsperspektiv från förskola till högskola. Kristianstad: University Press Skolförordningen 2011:185. Tillgänglig: Skolverket (2008). Genomförd utbildningsinspektion i Tranås kommun. Tillgänglig: Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lgr11. Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011, Lgrsä11. Skolverket (2011c). Förskolans och skolans värdegrund förhållningssätt, verktyg och metoder. Skolverket (2011d). Greppa språket Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. Skolverket (2011e). Språket på väg ett kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7-9, DEL 1. Skolverket (2011f). Språket på väg ett kartläggningsmaterial i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans åk 7-9, DEL 2. Skolverket (2012). Nya Språket lyfter! Bedömningsstöd i svenska och svenska som andraspråk för grundskolans årskurs 1-6. Sterner, Görel & Lundberg, Ingvar (2010). Före Bornholmsmodellen språklekar i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, Barbro (2009). Att undervisa i läsförståelse Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur. 14

15 15

16 Barn- och utbildningsnämnden ställer sig bakom Språkutvecklingsplanen december Språkutvecklingsplanens arbetsgrupp: Eva Bengtsson Carina Höglind Ingegerd Ennerberg Per Mårtensson Annelie Johansson