LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2
|
|
- Hugo Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. Kftn h stolkn. Dss iktning ltivt koodintln ä också känd och givn v vinkln. Kftns - komponnt ä då sin, mdn - komponntn ä cos. Vi kn skiv kftn på vktofom: + sin cos ll komponntfom (,, 0) sin, cos, 0 Mn ä givn: tn sin 3 5 och cos 3 5 tolkn 800 N ä också givn: F sin N N F cos N 640 N 5 L. 4 3 Kftn h stolkn. Dss iktning ä också känd och givn v vinkln. Kftns -komponnt ä då cos, mdn -komponntn ä sin. Vi kn skiv: + cos sin ll (,, 0) cos, sin, Mn ä givn tolkn 0 kn ä också givn kn kn
2 L.3 Vi vt tt -komponntn v kftn F ä, lltså F F sin 60 F sin F 3 50 mm(0) N I K I 5 TYE -komponntn v kftn F bli F F cos60 F F F 3 L.4 (,, 0) m Vkton mlln och ä (,, 0 ) m - (-3,-, 0 ) m ( 4, 3, 0 ) m Kftns iktning gs v nhtsvkton (-3, -, 0) m ,,,, Kftn i linn h stolkn 50 N. Kftn på spktiv ögl ä 50 ( 4, 3, 0 ) N 0( 4, 3, 0 ) N 5 0 ( 4, 3, 0 ) N
3 L.5 Kftn h smm ngppspunkt. D kn skivs på vktofom F cos 45 sin F 3cos30 + 3sin 30 F3 sin 30 + cos30 Dtt kn också skivs F 3 F F3 + ( ) ll F 3 F 3 + F Kftsummn ä F F F + F + F k ( + + ) ll F Kftsultntn ä dnn kftsumm md ngppspunkt i oigo. Dn kn sätt dt givn kftsstmt. Kftsummn h ingn ngppspunkt!
4 L.6 Tådns längd ä nligt thgos sts + 3 m 3 m Vinkln ä bstämd: m cos 3 3 och sin 3 Kftns komponnt bli då 3 m F F F cos 30 F sin 30 3 N 3 3 N F 30 3 N F 0 3 N
5 L.7 Kll kftsultntns stolk F. Vinkln θ söks. Eftsom α + 05 kn vinkln i figun idntifis. tkt dn gåmkd kfttingln! Kftsultntns stolk fås md cosinusstsn: F cos75 + θ F 5 4cos θ 75 F Vinkln θ kn bstämms md sinusstsn: sin75 sin 45 ( θ) F sin75 sin( 45 θ) F sin75 sin( 45 θ) 5 4cos75 45 θ csin θ 45 csin sin75 5 4cos75 sin75 5 4cos ltntivt kn vinkln θ kn bstämms gnom tt bstämm längdn v sidon ED och E i figun. h längdn 60 θ E D h längdn h längdn θ 60 D tnθ tnθ
6 L.8 ojic nomlkftn N på linjn. Komponntn ä N cosθ. N θ Vinkln ä π. π Vinkln ä π. Vinkln θ kn bstämms md sinusstsn. Mn kn också dikt få cosinus fö vinkln md hjälp v dn und figun cosθ + sin ( + sin ) + ( cos) cosθ + sin 4+ sin + 4sin + cos sin N θ cosθ + sin 5+ 4sin Kftkomponntn bli lltså Ncosθ + sin N 5+ 4sin bsv tt hä ä N dn givn kftn. Dt ä lltså int nhtn nwton som vss.
7 L.9 4 Kftn kn föskjuts längs sin vkningslinj så tt båd ngip i smm punkt, som ä öglns cntum. Kft som h smm ngppspunkt få vktodds till n kftsultnt. 3 Infö tt koodintsstm nligt figun! Kftsultntn ngip i och ä F Fk ( 0,, 0)+ ( 3sin, 3cos, 0) 3sin, + 3cos, 0 Kftsultntns stolk ä F F ( 3sin ) + ( + 3cos) Dnn stolk skll nligt tt v 4 + ( + ) vilkt g kvtionn 3sin 3cos 4 + ( + ) kvd! 3sin 3cos 6 divid md! 9sin cos + cos 6 9( sin + cos )+ cos tigonomtisk ttn 9 + cos cos 3 cos 4 ccos 4 ltntiv lösning: 4 Vi känn t sido i n kft-tingl. Vinkln kn då bstämms md cosinus-stsn: ( 4) ( 3) + ( ) 3 cos π cos π 3 3 cos cos 4
8 L.0 Vkton mlln och ä D 4 m 3 m ( 4,-3,-5) m Dn kn nklst i figun ss som summn F + D + D 5 m F Kftns iktning gs v nhtsvkton 50 ( 4, -3, -5) + ( ) ( 4,-3,-5 ) Kftn ä lltså F F ( 4,-3,-5) N ( 4,-3,-5) N 50 L. 4 m 5 m 5 m F m F 3 m 4 m ( -45 ) m kläpoduktn bli cos kläpoduktn g vinkln mlln två känd vkto. Fö nhtsvkton och fås nämlign cos Vi bstämm föst nhtsvkton. Fö tt s komponntn v vkton kn mn i figun s hu långt mn bhöv gå längs d olik koodintln fö tt komm fån till. (ltntivt bäkns, dvs dg :s koodint fån :s. (-3,, ) m (,, ),, ,,,,,, 4 (-3) ( -45) 3 (-3 + ( -4)+ 5) ccos 3 4
9 L.3 tolkn på vj kft ä känd. Fö tt kunn skiv kftn som vkto böj vi md tt bstämm nhtsvkton i kftns iktning: 9 m 8 m m F 5 m 6 m F 3 F 4 m D (,, ) m ,, (,, ) (,, ) m D (,, ) D m ,, Kftn kn nu skivs som vkto: F F F 340 F ( 9, - 8, - ) N 0( 9, - 8, - ) N 7 40 F (, 3, -6) N 60(, 3, -6) N F D ( - 5, 0, - ) N 30( - 5, 0, - ) N Kftsultntn md självkl ngppspunkt ä då F F + F + F , , N ( 50, 0, 960) N v: Kftsultntn h ngppspunkt och ä F ( 50, 0, 960) N
10 L.4 m Kftns iktning smmnfll md stgt: ( 4, 4, - 7 ) m Enhtsvkton i dnn iktning ä 6 m 4 m 7 m D , 4, , 4, - 7 Kftn kn då skivs 900 ( 4, 4,-7 ) N , 4,-7 N 00 ( 4, 4,-7) N L.5 45 m två kft, som vk på n stl kopp, h vkningslinj som skä vnd i n skäningspunkt, kn d sätts v kftsultntn, som ä kftsummn md ngppspunkt i skäningspunktn. Kftsummn ä F 3 F ( ) ll [ + ( ) ] F N ngppspunktn på dn linj som gå gnom skäningspunktn och h smm iktning som kftsummn F.
11 L.6 ntg tt tådkftns stolk ä. Dn totl kftn i punktn måst v noll. Vi få då fö - och - komponntn: : + sin 0 : cos cos 0 sin Hl sstmt pilbåg+pil påvks v dn tt kftn bkåt i punktn. Vänsthndn måst då g n kft fmåt i punktn. L.7 ntg tt kftn i pn ä och. Kftsummn på ingn ä noll. Vi skiv kftsummns hoisontll och vtikl komponnt: : cos 0 : sin mg 0 D Dn nd kvtionn g mg sin mg Dn föst kvtionn g då mg sin cos mg v: Tådkftn ä sin och mg tn
12 L.8 l α α mg Insättning i kv () g Kftn, som h ngppspunkt i ingn, kn dds till n kftsultnt, som måst v noll. I komponntfom fås : cos cosα 0 () : sin + sinα mg 0 () Ekv () g cos cosα (3) cossinα sin + mg (4) cosα sin cosα + cossinα mg (5) cosα sin + α mgcosα (6) cosα mg sin + α (7) Mn fjädkftn ä nligt Hooks lg k l (8) Fjädns ktull längd bstäms md sinusstsn: l sinα sin π α + [ ] lsinα sin α + (9) sinα Fölängningn ä då l l ( + ) sin α (0) Utnttj nu kv (8), (0) och (7) sinα cosα k l mg sin( α + ) sin( + α) sinα sin α + cosα k l mg sin( α + ) sin( + α) () () mg sinα sin( α + ) kl cosα
13 L.9 Kftns iktning smmnfll md mddigonln som kn skivs som n vkto gnom tt gå omvägn m 4m 3m ll : m (, 4, 3 ) m Enhtsvkton i dnn iktning ä , 4, - 3 9, 4, Kftn kn då skivs 9, 4,-3 N ll N
14 L.0 Dn totl kftn på oskd v tådkftn ä + + Vi bstämm nhtsvkton: 3 4, 0, 0 0, 0, 3 4, 0, Enhtsvkton i dnn iktning ä , 0, , 0, - 3 4, 5, 0 0, 0, 3 4, 5, 3 Enhtsvkton i dnn iktning ä ( 4, 5, - 3 ) ( 4, 5, - 3) Kftn kn då skivs , 5, ( 4, 0, - 3 )+ ( 4, 5, - 3) tolkn v dnn kft ä En nkl ltntiv lösning utnttj figun hä till vänst. Eftsom tådn h smm längd 5 som kntn och måst vinkln mlln tådn v 45. Då fås n nkl gomti fö kfttingln. Kftns stolk bstäms md thgos sts: +( ) 5
15 L. Kftn h smm iktning som kdjn h Vi bstämm föst nhtsvkton: 0, h, 0 cos, sin, b cos, h sin, b b b Mn h och 30 3,, b Enhtsvkton i dnn iktning ä b (- 3,, b) + b (- 3,, b) Kftn kn då skivs + b (- 3,, b)
16 L.3 D 4 D D mg 7 Filägg hlsn! Filäggningsfigun vis tådkftn, nomlkftn N och tngdkftn mg som vk på ingn. Vktosummn v ll dss kft sk v noll. Nomlkftn bhöv int bstämms. Vi välj då tt pojic kftn på stångns iktning. Dtt gö tt nomlkftn ldig komm md i kvtionn. Eftsom tådkftns iktning ä känd u gomtin ä dt b bloppt som sk bstämms. Tådkftn gnom och D skivs som n vkto D DD, dä D ä bloppt v D. stäm föst nhtsvkton D och. 4 4 ( 4, 4, 7) (,, ) D D ( 4, 0, 7) - (,, 7/ ),, 7/ D D D ( 4, 4, 7) 4, 4, å smm sätt fås ( 4, 4, 7) ( 4, 4, 7) , 4, 7 9 ummn v kftns komponnt md vsnd på iktningn skll v noll: I komponntfom: mg 0 D D D D ( mg 9 4, 4, 7 ) ( 4, 4, 7) ( 0, 0, ) ( 4, 4, 7) ( mg ) ) ( ) D mg D mg 7
17 L.4 D D D D D D mg D Filägg ingn D! Filäggningsfigun vis tådkftn som vk på ingn. Vktosummn v ll dss kft sk v noll. Dtt btd t kvtion, n fö vj komponnt, och då kn d t obknt kftns stolk bstämms. Eftsom kftns iktning ä känd u gomtin ä dt b bloppn som sk bstämms. Tådkftn gnom t D och skivs som vkto D DD, dä D ä bloppt v D. stäm föst nhtsvkton i kftns iktning! ( ) ( ) D D 3, 3, 0-0, 0, 4 3, 3, 4 D ( 3, 3, 4) ( 3, 3, 4) D ( ) D ( 3, 3, 4) , 3, 4 å smm sätt fås ( D (,, 4),, ) D D,, D ( 44,, ) D D (, 4, 4) D ,, D ummn v tådkftn D DD, D DD och D DD smt tngdkftn mg skll bli noll: DD + DD + DD mg 0 I komponntfom: 3 D D + D 0 () D D + D 0 ( ) D + D + D mg 0 ( 3) dd () och (): 6 D D Insättning i () g D Insättning i (3) g sulttt D mg 9 6mg ; ; D D D 9mg 7
18 L.6 50 mm(0) N I K I 5 TYE 60 Kftn fån hndn på skiftnckln ä ju i sig n kftsultnt till ll d kft som vk på vj litn dl v kontkttn mlln hnd och nckl. Kftmomntt md vsnd på punktn bäkns nligt M F d Hä ä ( d,, ) 0 0 och F 3,, 0 Insättning g M d 0 0 ( d ) 3 0 0, 0, 3 d M 3 b) Kftmomntt md vsnd på -ln ä Insättning g M M M 3d M 3d Dtt ä komponntn. Dt gå lik b tt sv md vkton: M d 3 Kommnt: Hä utnttj vi d n dfinitionn mst fö tt tän på dm i tt mckt nklt fll. oblmt ä ju så nklt tt mn lik gän äkn md hävm gång kft och sdn ng iktningn motus gnom tt sätt ut nhtsvkton. Hävmn till kftn ä 3 d. Hävmn till -komposntn v kftn ä d. Momntmn till kftn ä vkton.
19 L.7 Kftn h md vsnd på n l gnom n hävm d så tt kftmomntt bli d M d () Dtt momnt skll btkts som n komponnt v n vkto så tt M ( M ) () Vi välj motus som dn positiv iktningn så tt dn övnsstämm md -lns iktning. Minustcknt tl då om tt momntt ä mdus. Motsvnd kftmomnt md vsnd på n l gnom bli M ( d cos ) (3) Hä vld vi tt bstämm hävmn till hl kftn. ltntivt kn mn dl upp kftn i n vtikl och n hoisontll komponnt och dd d kftmomnt som d komponntn g. Vi koll slutlign tt smbndsfomln M M + F gäll. Högldt v smbndsfomln bli [ ] + M + F d sin cos (4) d + cos d cos (5) vilkt nligt ovn övnsstämm md vänstldt M nl (3).
20 L.8 b h α Vi dl föst upp kftn i komposnt, vs hävm ä lätt tt hitt än hävmn till hl kftn ( M ) ( F) ( ) h+ bsin sinα bcos cosα Dtt kn också skivs: [ ] ( + ) M cosα hsinα b coscosα bsin sinα [ ] bcos( α) cosα + hsinα α b α Innnfö klmmn stå lltså hävmn till, dvs vståndt mlln och kftns vkningslinj. Kn du u gomtin s tt hävmn ä dn ätt? D t stäckon i klmmn ä mkd i figun. α h
21 L.9 Kftn dls upp i komposnt. Kftmomntt md vsnd på punktn ä b M F Kftmomntt md vsnd på n l gnom vinklät mot ncklns pln ä ( M ) ( F) sin bcos Vi kn ävn bstämm kftmomntt md n dtminnt: Dt gå också tt sv M F b 0 sin cos 0 bcos + sin motus ftsom då iktningn också fmgå. Momntt ä sin bcos
22 L.30 d Dn vidnd fömågn ä dtsmm som kftmomntt. Dn i figun hoisontll komponntn v kftn h n vkningslinj som gå gnom punktn. Dn dln v kftn bid lltså däfö int till momntt. Dn vtikl kftkomponntn ä cos och h hävmn md vsnd på kugghjults l. Dn g tt kftmomnt cos mdus md vsnd på ln. Dt fågs ft kftmomntt md vsnd på punktn. I dtt fll ä dt dtsmm som momntt md vsnd på ln, lltså M cos Insättning v givn vädn g M Nm M 46. Nm Kommnt: Nä ä kftmomntt md vsnd på n l dtsmm som kftmomntt md vsnd på n punkt på ln? Kftmomntt md vsnd på punktn bäkns nligt M F. m hl dnn vkto ligg längs ln så ä kftmomntt md vsnd på ln dtsmm som kftmomntt md vsnd på punktn på ln. m i dtt poblm kftn hd hft n komposnt i -lns iktning så hd kftmomntt md vsnd på punktn fått n komposnt i dn ngtiv -iktningn. Kftmomntt md vsnd på ln hd dämot int föändts.
23 L.3 vståndt ä. Kftn h lltså n hävm md vsnd på n l gnom. Enligt dfinitionn R fås M F M D Numiskt väd: M 0. 0 Nm 4. 4 Nm Hävmn md vsnd på n l gnom kn bstämms u figuns gomti. vståndt ä dtsmm som vståndt D minus vståndt, dvs hävmn ä Rcos och momntt bli M Rcos Numiskt väd: M Nm Nm Kftmomntt M bli noll fö Rcos 0 Rcos 0 cos R Dtt motsvs v tt kftns vkningslinj gå gnom kontktpunktn. Kommnt: Enligt smbndsfomln skll gäll: M M + Kontoll gän tt dn stämm md d bstämd uttckn på M och M!
24 L.3 d Dn vidnd fömågn ll kftmomntt md vsnd på punktn bäkns nligt M F Infö tt koodintsstm nligt figun! α Hä ä och ( dcos α, dsin α, 0) F sin, cos, 0 Insättning g M dcosα dsinα 0 sin cos 0 ( ) 0, 0, d cosαcos + sinαsin ll md tt känt tigonomtiskt smbnd M d cosαcos + sinαsin M dcos α + I figun kn mn s och idntifi hävmn d cos( α + )till hl kftn. Numiskt väd: M 0. 05cos 60 Nm Nm Kommnt: d Ävn i dtt fll kn vi bstämm kftmomntt gnom tt sök upp ntingn hävmn till dn hoisontll och vtikl kftkomposntn ll också hävmn till hl kftn. α Figun vis hu mn bstämm dtt vstånd mlln och. Dn tvåstukn vinkln ä π. vilkt btd tt hävmn ä d cos( α + )
25 L.36 Tckkftn i stångn ä givn. ntingn bstämm mn hävmn till hl dnn kft, dvs vståndt mlln stång och punktn, ll också dl mn upp kftn i två komposnt och bstämm hävmn till dss. b θ ϕ Dl upp kftn i punktn i två komposnt nligt figu. Dn vtikl komposntn bid j till kftmomntt, ftsom vkningslinjn gå gnom punktn. Då åtstå b tt bstämm hävmn till dn hoisontll komposntn som ä vståndt. Dnn fås md cosinusstsn + b bcos θ ϕ M sinϕ Vinkln ϕ bstäms md sinusstsn: sinϕ sin π θ b sinθ sinϕ b () sin θ cosϕ sin ϕ sin θ b b b () vståndt ä cosθ (3) Då ä b cosϕ cosθ (4) Insättning v () g b sin θ cosθ (5) Kftmomntts stolk ä då hävm gång kft, dvs M b sin sinθ θ cosθ b
26 L.39 m Kftns iktning smmnfll md stgt: ( 4, 4, - 7 ) m Enhtsvkton i dnn iktning ä 6 m 4 m 7 m D , 4, , 4, - 7 Kftn kn då skivs 900 ( 4, 4,-7 ) N , 4,-7 N Kftmomntt md vsnd på oigo bli M dä 0,,7 m M Nm 00-4, 8, - 8 Nm 00 -, 4, - 4 Nm Kftmomntt ä M 00( -, 4, - 4 ) Nm
27 L.40 Kftmomntt md vsnd på punktn bäkns nligt M F () D E Hä ä och, 0, 8 () F (3) Vi måst lltså föst bstämm nhtsvkton. D D 6 3 F Q (4) ( 0, 3, 0), 0, 8 (5), 3, 8 (6) Dnn vkto kn också bstämms gnom tt i figun gå fån till längs koodintln., 3, 8, 3, 8 (7) ( 3,, 8) ( ( ) 3,, 8) 3,, ( ) 74 3,, 8 (8) Kftn på vktofom ä lltså F ( ) (9) Insättning i () g M F , 0, 3 74 M M 4, 0, 3 0, 0,
28 L.44 L F Två kft md smm ngppspunkt kn sätts v kftsummn i smm punkt. Dt ä då kftsultntn mn bstämt, ftsom kftmomntt md vsnd på ngppspunktn int föänds. Dt ä noll fö båd sstmn. D Kftsultntn kn också föskjuts längs sin vkningslinj. Kftsultntns stolk fås md thgos sts: Vinkln md vtikln gs v F L + D tn D L Md d givn numisk vädn fås F N N N F 40 N tn tn
29 L.46 M M d d d Fig. Fig. Fig. 3 Vilkn ä vkn v kftn (blstningn) i punktn? nsätt i punktn två kft md motstt iktning. figu! Idntifi kftpt och sätt dt md tt kftpsmomnt M nligt figu, som vis blstningns vkn i punktn. tolkn v kftpsmomntt ä M d Dt mimlt tillåtn vädt på M ä 300 N. Dt g dn miml blstningn M 300 Nm d m N v: Dn miml blstningn ä 80 kn Kommnt: Figu 3 vill vis tt om mn såg v (filägg) kokn vid, måst mn nsätt tt kftsstm nligt figun fö tt dn vsågd dln fotfnd skll v i jämvikt.
30 L.54 7 Fö tt kunn bstämm kftsultntn, som vi vt ist fö tt pllllkftsstm, bhöv mn vt sultntn i någon punkt t oigo. Fö dt givn kftsstmt ä kftsummn 5 b b b F Fk ( ) 9 () Ingn v kftn kn g något kftmomnt i -iktningn. stäm nu vj kfts kftmomnt, föst md vsnd på -iktningn och sdn md vsnd på -iktningn. ltntivt bäkns vj kftmomnt md n dtminnt. Kftmomntt md vsnd på M F b b 3b k k b + ( + ) () F och M bild tillsmmns sultntn i. Esätt nu dt givn kftsstmt md n kftsultnt. Dnn kftsultnt ä lik md kftsummn F, som dn bstämts. ntg tt dss ngppspunkt ä (,, ). Kftsultntn sk v kvimomnt md dt givn sstmt och då måst dn g lik kftmomnt md vsnd på oigo som dt givn kftsstmt. Ekvtionn bli { F M { (3) n givn (- 38, 9b, 0 ) (4) b b; ; obstämd (5) Kftsultntn ä F 9 md vkningslinjn b; ; obstämd
31 L.6 Dl upp kftn vid i två komposnt n hoisontll och n vtikl. Vi bäkn kftsummn: 3 M F F 3 cos + sin k F cos, sin 3, 0 Vinkln ä givn 30, 3 F, 5, 0 Kftmomntt i oigo bstäms nligt dn llmänn fomln M F + k k l dä dn sist tmn stå fö kftpsmomntn. Hä kn kftns momnt bäkns som hävm gång kft. Riktningn gs v höggln och vi få M sin + cos 3 M 3 30 M M Rsultntn i oigo ä lltså 3 F, 5, 0 ; M 3 M b) Kftsultntn finns ftsom F M. ntg tt kftsultntn h n ngppspunkt som gs v lägvkton (,, ). m dt givn kftsstmt sätts v kftsultntn måst kftmomntt md vsnd på oigo ändå bli dtsmm: F M 3 M , 0, 3 ; 0; obstämd Kftsultntn ä F md n ngppspunkt som ligg på dn ät linjn 3 ; 0; obstämd.
32 L Kftsultntn ä lltid smm vkto som kftsummn. I tt poblm dä kftsultntn ftfågs skll lltså ds ngppspunkt bstämms. Kftsummn bstäms nligt: F F k 3 4 F I vilkn punkt skll dnn kft ngip fö tt kftmomntt i någon punkt t oig sk bli dtsmm som fö dt givn kftsstmt? Kftsultntn bli i så f kvimomnt md dt givn kftsstmt Vi bäkn kftmomntt md vsnd på oigo fö dt givn kftsstmt: M F + k k l dä dn sist tmn stå fö kftpsmomntn. I ställt fö md dtminnt bstäms ksspoduktn som hävm gång kft. Riktningn gs v höggln och vi få + M M 8 ntg tt kftsultntn h n ngppspunkt som gs v lägvkton (,, ). m dt givn kftsstmt sätts v kftsultntn måst kftmomntt md vsnd på oigo v dtsmm: F M ( 0, 0, 8) ( 3 4) 8 ( + ) ; 0 Kftsultntn ä F linjn ( 3+ 8 ) ; 0. 4 md n ngppspunkt som ligg på dn ät
33 L.67 b c Fö dt givn kftsstmt ä kftsummn ll F F F ( 3,, ) k 3 Vid bstämning v kftmomntt md vsnd på kn mn tänk sig tt koodintsstm ' ' 'md oigo i. Kftn g b momnt king '- ln ftsom dn ä pllll md '- ln och vkningslinjn skä ' -ln. Kftn 3 g b momnt king '- ln ftsom dn ä pllll md '- ln och vkningslinjn skä ' -ln. Kftn g b momnt king '- ln ftsom dn ä pllll md '- ln och vkningslinjn skä '-ln. m ngppspunktn ä Q k så bli kftmomntt md vsnd på Rsultntn i punktn ä lltså Kftsultnt ist om M F c + 3 b Q k k F ( 3,, ) M c,, 3b F M 0. kläpoduktn ä hä F M ( 3,, ) c,, 3b F M -3c- + 6b Kftsultntn ist lltså om -3c- + 6b 0.
34 L.68 b c Fö dt givn kftsstmt ä kftsummn F F ll F ( 3,, ) k 3 Vid bstämning v kftmomntt md vsnd på kn nots tt kftn g b momnt king - ln ftsom dn ä pllll md - ln och vkningslinjn skä -ln. Kftmomntt md vsnd på bli. Kftn 3 g ingt md vsnd på vkningslinjn gå gnom. Kftn g ingt momnt md vsnd på -ln ftsom dn ä pllll md -ln. M F b c k k Rsultntn i punktn ä lltså F ( 3,, ) ( ) M b c,, 0 ntg tt kftsummn F ngip i n punkt md lägvkton ( ) Fö tt kftsummn skll kunn sätt ll kft måst dn g smm momnt som d uspunglig kftn. M F,,. b c,, 0 3 ( 3) 0 b c 3
35 L.7 D 4 4 Tådkftn bild tt stålkftsstm, ftsom ll vkningslinj h n skäningspunkt i. Fö tt kunn vktodd kftn måst vi skiv dm som vkto. stäm föst nhtsvkton i vkningslinjns iktning! å smm sätt fås D 4, 8, 4,, 4, 8, 4,, Kftsummn ä ( 0, 8, 6) 0, 8, 6 D D 04,, - 080,, D (,, ) + 4+ ( 0, 4, 3) 0, 4, 3 + F F k 3 D 3 (, 8, 4) D (, 8, 4) D (, 8, 4) (, 8, 4) (,, ) ,, ( ) ,, 5 0, 4, 3 F 9 ( )+ ( )+ 9, 8, ,, 5 0, 4, 3 + ( ) + ( ) (,, ) F, 8, 4 3, 6, 3 0, 8, 6 F Eftsom kftmomntt i ä noll fö stålkftsstmt bstå sultntn i dnn punkt v nbt kftsummn F (,, ). Kftsultntns vkningslinj gå gnom punktn. b) Kftmomntt i punktn fås nklst md smbndsfomln Insättning g M M + F M , 4, 7 Rsultntn i punktn ä F,, ; M 80, 4, 7
LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL A ( ) ( + + )
LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. 3 4 z 5 I dett eempel ä geometin så enkel tt de sökt vinkln med lite eftetnke kn bestämms nästn diekt. Vi följe ändå en metod som lltid funge. Vektoen kn skivs i komponentfom:
Läs merTentamensskrivning i Mekanik, Del 2 Dynamik för M, Lösningsförslag
Tntamnsskivning i Mkanik Dl Dynamik fö M 558 Lösningsföslag. Låt v btckna kulans fat fö stöt och v kulans fat ft stöt. Låt btckna impulsn fån golvt på kulan. Enligt impulslagn gäll: ( ) : = mv cos mv cos
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3 (1-48)
LEDIGR TILL ROLEM I KITEL 3-48) L 3. α Mg ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag ( ) ( ) ( ) ( )
Utgåva Tntansskivning i Mkanik (FMEA30) Dl tatik- och patikldynaik 305 Lösningsföslag. a) Filägg stång + skylt! Infö spännkaftna = och = i linona, tyngdkaftn g = k ( 00g), angipand i skyltns asscnta G
Läs merLösningar till Problemtentamen
KTH Mkanik 2005 10 17 Mkanik II, 5C1140, M, T, CL 2005 10 17, kl 14.00-18.00 Lösninga till Pobltntan Uppgift 1: Två cylinda d adina spktiv R sitt ihop so n stl kopp. Dn kan ota fitt king n fix hoisontll
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903 tisdag 8 januari 2013, kl
Tentmen i Mtemtik, HF9 tisdg 8 jnui, kl 8.. Hjälpmedel: ndst fomelbld miniäkne ä inte tillåten Fö godkänt kävs poäng v 4 möjlig poäng betgsskl ä,,c,d,,f,f. Den som uppnått 9 poäng få betget F och h ätt
Läs merlim lim Bestäm A så att g(x) blir kontinuerlig i punkten 2.
Tntamn i Matmatik HF9 7 januai kl 7 Hjälpmdl: Endast omlblad miniäkna ä int tillåtn Fö godkänt kävs poäng av möjliga poäng Btgsgäns: Fö btg A B C D E kävs 9 6 spktiv poäng Dn som uppnått 9 poäng å btgt
Läs merθ = M mr 2 LÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 10 LP 10.1
LÖNINGR TILL PRLE I KPITEL 10 LP 10.1 Kuln och stången påeks föutom et gin kftpsmomentet tyngkften, en ektionskft och ett kftmoment i eln. Vken tyngkften elle ektionskften ge något kftmoment me seene på
Läs merρ. Farten fås genom integrering av (2):
LEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 6 (4-76) LP 6.45 y t Ifö dt tulig kooditsystmt md koodit s = id tid t = då bil stt, och bskto t och ligt figu. s Bgylsillkot ä O x t = s = s = Accltio gs dt llmä uttyckt
Läs merDatum: xxxxxx. Betygsgränser: För. Komplettering sker. Skriv endast på en. finns på omslaget) Denna. Uppgift Låt u och w. Uppgift 2x. Uppgift.
Tentmen i Linjä lgeb HF9 Dtum: Skivtid: timm Eminto: Amin Hlilovic eempel Fö godkänt betg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö betg A B C D E kävs 9 6 espektive poäng Kompletteing: 9 poäng på tentmen ge ätt till
Läs merMatematisk statistik
Tntamn TEN HF -- Matmatisk statistik Kuskod HF Skivtid: 8:-: Läa: Amin Halilovic Hjälpmdl: Bifogat fomlhäft "Foml och tabll i statistik " och miniäkna av vilkn typ som hlst. Skiv namn på vaj blad och använd
Läs merLÖSNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 3
LÖIGR TILL RLEM I KITEL 3 L 3. Mg α ntg tt den hög lådns mss ä M. Filägg åd lådon! Filäggningsfiguen, som skll innehåll pktiskt tget ll infomtion som ehövs fö tt lös polemet, viss hä. Kontktkften mot de
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till! Problem
Institutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@mch.th.s hmsida: http://www.mch.th.s/~nap/ 4-9 ntamn i 4 Mani II, 9 Inga hjälpmdl föutom: papp, pnna, linjal, passa. Lca till! Poblm ) L a En bhålla
Läs meri) oändligt många lösningar ii) exakt en lösning iii) ingen lösning?
TENTAMEN 7-Dec-8, HF6 och HF8 Moment: TEN (Linjä lgeb, hp, skiftlig tentmen Kuse: Anls och linjä lgeb, HF8, Linjä lgeb och nls HF6 Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Tid: 8-, Plts: Cmpus Flemingsbeg Läe: Nicls
Läs merKapitel 8. Kap.8, Potentialströmning
Kpitel 8 Kp.8, Voticitet (epetition) Hstighetspotentil Stömfunktionen Supeposition Cikultion -dimensionell kopp Kutt-Joukovskis lftkftsteoem Komple potentil Rottionssmmetisk potentilstömning Rottion v
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, OBS! Inga hjälpmedel. Lycka till! Problem
nsttutonn fö Man Ncholas pads tl: 79 78 post: nap@mch.th.s hmsda: http://www.mch.th.s/~nap/ S-85 ntamn S Man, 85 BS! nga hjälpmdl. Lca tll! Poblm ) En hosontll am ' md längdn l ota md n onstant nlhastght
Läs mergår genom AX + B = C,
Tnmn i Mmik HF9 lödg fui kl Hjälpmdl: End fmlld miniäkn ä in illån Fö gdkän kä päng möjlig päng gkl ä ä D EFXF Dn m uppnå 9 päng få g FX ch h ä kmpl dnn nmn Fulländig löning kll pn ill ll uppgif Emin:
Läs merKontrollskrivning Introduktionskurs i Matematik HF0009 Datum: 25 aug Uppgift 1. (1p) Förenkla följande uttryck så långt som möjligt:
Kontrollskrivning Introduktionskurs i Matmatik HF9 Datum: 5 aug 7 Vrsion A Kontrollskrivningn gr maimalt p För godkänd kontrollskrivning krävs p Till samtliga uppgiftr krävs fullständiga lösningar! Inga
Läs merKurs: HF1903 Matematik 1, Moment TEN2 (Analys) Datum: 21 augusti 2015 Skrivtid 8:15 12:15. Examinator: Armin Halilovic Undervisande lärare: Elias Said
Kurs: HF9 Matmatik, Momnt TEN (Anals) atum: augusti 5 Skrivtid 8:5 :5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said För godkänt btg krävs av ma 4 poäng. Btgsgränsr: För btg A, B, C,, E krävs,
Läs merPotentialteori Mats Persson
Föeläsning 3/0 Potentilteoi Mts Pesson Bestämning v elektiskt fält Elektosttikens ekvtione: Det elektisk fältet E bestäms v lddningsfödelningen ρ vi Guss sts E d = ρdv elle uttyckt på diffeentilfom V E
Läs merKlassisk elektrodynamik Växelverkan mellan laddade partiklar och elektromagnetiska fält
Institutionn fö miin oh vå Avlningn fö aiofysik Hälsounivsittt Klassisk lktoynamik Växlvkan mllan laa patikla oh lktomagntiska fält Guun Alm Calsson Dpatmnt of Miin an Ca Raio Physis Faulty of Halth Sins
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF jan 2016, kl. 8:15-12:15
Tentmen i Mtemtik, HF9 7 jn, kl 8:5-:5 Eminto: Amin Hlilovi Unevisne läe: Feik Begholm, Jons Stenholm, Elis Si Fö gokänt etg kävs v m poäng Betgsgänse: Fö etg A, B, C, D, E kävs, 9,, espektive poäng Kompletteing:
Läs merFlervariabelanalys I2 Vintern Översikt föreläsningar läsvecka 3
laiablanals I Vintn Ösikt föläsninga läscka Dt tj kapitlt i ksn bhanla bbl- och tipplintgal. Dn intgaln i känn till fån naiablanalsn b a f kan j ofta ss som aan n f mllan a och b fnktion a tå aiabl och
Läs merTENTAMEN I FINIT ELEMENTMETOD MHA APRIL 2018
Institutionn fö tillämpad mkanik, Chalms id och plats: Hjälpmdl: ENAMEN I FINI ELEMENMEOD MHA 6 APRIL 8 4 8 i M hust Odböck, lxikon och typgodkänd äkna. Lösninga Läa: Pt Möll, tl (77 55. Bsök sal 5 samt
Läs merDen stabila människan
Dn sbl männskn Igå v jg på ylg n kus på Klvgnn, dnn gång om kokv änng och sblsngsänng. Effkv änng fö smä, spännng, nsbl och nds syk. Vd kn v gö fö höfn skll ö sg opml, fö skuldon skll må b och fö knän
Läs mer0 x 1, 0 y 2, 0 z 4. GAUSS DIVERGENSSATS. r r r r. r r k ut ur kroppen
Ain Hlilovic: EXTRA ÖVIGAR Guss divegenssts GAUSS IVERGESSATS Låt v ett vektofält definied i ett öppet oåde Ω Låt Ω v ett kopkt oåde ed nden so bestå v en elle fle to lödet v vektofält ut u koppen geno
Läs mer24 poäng. betyget Fx. framgår av. av papperet. varje blad.
Kurs: HF93 Matmatik, Momnt TEN (Analys) Datum: 9 januari 5 Skrivtid 3:5 7:5 Eaminator: Armin Halilovic Undrvisand lärar: Elias Said, Jonas Stnholm, Håkan Strömbrg För godkänt btyg krävs av ma poäng. Btygsgränsr:
Läs merFöreläsning 11: Grafer, isomorfi, konnektivitet
Förläsning 11: Grfr, isomorfi, konnktivitt En orikt nkl grf (V, E) står v hörn, V, oh kntr, E, vilk förinr istinkt nor: ing pilr, ing öglor, int multipl kntr mlln hörn. Två hörn u,v V är grnnr om t finns
Läs merTentamen i SG1140 Mekanik II, Inga hjälpmedel förutom: papper, penna, linjal, passare. Lycka till!
Institutionn för Mkanik S4-945 ntamn i S4 Mkanik II 945 Inga hjälpmdl förutom: pappr pnna linjal passar. Lcka till! ) A r l 45 o B Problm Radin A md längdn r på tt svänghjul som rotrar md n konstant vinklhastight
Läs merLINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN
LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER AV FÖRSTA ORDNINGEN Linjär diffrntialkvation (DE) av första ordningn är n DE som kan skrivas på följand form Q( () Formn kallas standard form llr normalisrad form Om Q (
Läs merVärt att memorera:e-fältet från en punktladdning
I summy ch.22 och fomelld ges E fån lddd lednde sfä, linjelddning, cylindisk lddning, lddd isolende sfä, lddd yt och lddd lednde yt Vät tt memoe:e-fältet fån en punktlddning Fån fö föeläsningen: Begeppet
Läs merHur tror du att det påverkar de politiska besluten? Hur tror du att det påverkar dig?
E N R A P P O R T F R Å N L S U O K TO B E R 2 0 0 9 a n n A ä N a t i n A v bl F oto: P E TT E R C O H E N llt a s g i Om Sv a politik fä ung L S U S V E R I G E S U N G D O M S O R G A N I S AT I O N
Läs merTNA003 Analys I Lösningsskisser, d.v.s. ej nödvändigtvis fullständiga lösningar, till vissa uppgifter kap P4.
TN00 nals I Lösningsskissr, d.v.s. j nödvändigtvis ullständiga lösningar, till vissa uppgitr kap P. P.5a) Om gränsvärdt istrar så motsvarar dt drivatan av arctan i. Etrsom arctan är drivrbar i d så istrar
Läs merNordic Light Roulett. Aluminiumpersienn. Nordic Light Roulett Installation - Manövrering - Rengöring. Aluminiumpersienn
INSTALLATION - MONTERING - RENGÖRING Originlokumntt får int i txt llr utförn änrs utn mgivn v Turnils AB. www.nori-light.om Nori Light SE-441 15 Alingsås, Swn Tl: +46-322 775 00 E-mil: orrurop@turnils.om
Läs merFINALTÄVLING. 24 april 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET
FYSIKTÄVLINGEN FINALTÄVLING 4 pil 1999 LÖSNINGSFÖRSLAG SVENSKA FYSIKERSAMFUNDET 1. Dt om cceletionen ge en sttning v bilens effet. Kinetis enegi vid 1 m/h:, MJ. Denn enegi fås på 1 seunde vilet medfö tt
Läs merNågra integraler. Kjell Elfström. x = f 1 (y) = arcsin y. . 1 y 2 Vi låter x och y byta roller och formulerar detta resultat som en sats: cos x = 1
F r å g L u n d o m m t e m t i k Mtemtikcentrum Mtemtik NF Någr integrler Kjell Elfström Invers funktioner Om f är en funktion, och ekvtionen f() = till vrje V f hr en entdigt bestämd lösning D f, så
Läs merξ = reaktionsomsättning eller reaktionsmängd, enhet mol.
Kemisk jämvikt. Kp. 6.1 4. Spontn kemisk retion: r G < 0, p konst, T konst. Jämvikt där G hr minimum i syst. Kinetiken (hög ktiveringsenergi) kn hindr. 6.1 Minimet i Gibbs fri energi. (p konst, T konst.)
Läs merSchrödingerekvationen i 3 dim: Väteatomen.
Föläsig : Schödigkvtio i di: Vätto. Lösts v Schödig 96. Fökl spktllij få vätt och vis däd tt S. fg!!! Schödig kv i D: Ψ(, t) U( )Ψ(, t) i Ψ(, t) t Solikhtstolkig: Ψ(, t) d Noig: Ψ(, t ) d Sttioä tillståd:
Läs mer1 (3k 2)(3k + 1) k=1. 3k 2 + B 3k(A + B)+A 2B =1. A = B 3A =1. 3 (3k 2) 1. k=1 = 1. k=1. = (3k + 1) (n 1) 2 1
Uppgift Visa att srin (3k 2)(3k + ) konvrgrar och bstäm summan Lösning Vi har att a k = (3k 2)(3k+) Vi kan använda partialbråksuppdlning för att skriva om a k : a k = (3k 2)(3k + ) = A 3k 2 + B 3k(A +
Läs merMatlab: Inlämningsuppgift 2
Mtlb: Inläningsuppgift Uppgift : Dynisk däpning. Inledning I denn uppgift skll vi nlyse den dynisk däpningen v tvättskinen so vi studede i pojektet. Se igu nedn. Vi foule föst öelseekvtionen fö systeet
Läs merAnmärkning1. L Hospitals regel gäller även för ensidiga gränsvärden och dessutom om
L HOSPITALS REGEL L Hospitals rgl (llr L Hopitals rgl ff( aa gg( ff ( aa gg ( används vid bräkning av obstämda uttryck av typ llr Sats (L Hospitals rgl Låt f och g vara två funktionr md följand gnskapr
Läs merf(x)dx definieras som arean av ytan som begränsas av y = f(t), y = 0, t = a och t = b, se figur.
Föreläsning. Integrl En förenkl efinition Antg tt f(x) å x b och tt f(x) är kontinuerlig är. Den bestäm integrlen b f(x)x efiniers som ren v ytn som begränss v y = f(t), y =, t = och t = b, se figur. Insättningsformeln
Läs merF8: Asynkronmaskinen. Sammanfattning
F8: Aynkonmknn Smmnfnng Allmän om ynkonmknn (I) Lgköld Uglåd Kylflän Kllg Mool Solndnng Fläk Roo Soplåpk Fg 0.. Aynkonmkn Lnd nv / Lnd knk högkol / Indll Elkoknk / PK Allmän om ynkonmknn (II) A ynkonmoon
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903 Tor 25 sep 2014, kl 13:15-17:15
Tentmen i Mtemtik, HF93 To sep 4, kl 3:-7: Exminto: Amin Hlilovi Undevisnde läe: Håkn Stömeg, Jons Stenholm, Elis Sid Fö godkänt etyg kävs v mx 4 poäng Betygsgänse: Fö etyg A, B, C, D, E kävs, 9, 6, 3
Läs merSG Armen OA med längden b roterar med en konstant vinkelhastighet
nstitutionn fö Mani Nicholas paidis tl: 79 748 post: nap@ch.th.s hsida: http://www.ch.th.s/~nap/ S4-74 Tntan i S4 Mani 74 BS! nga hjälpdl. Lyca till! Pobl ) Vagnn i figun bosa d n onstant acclation a längs
Läs merICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Läs merMekanik Statik Lösningar
Meknik ttik Lösningr v Christer Nerg MEKNIK ttik Lösningr Christer Nerg och Lier Får kopiers ttik Kpitel LÖNINGR TILL RLEM I KITEL L. 3 4 5 I dett eempel är geometrin så enkel tt de sökt vinklrn med lite
Läs merI detta avsnitt ska vi titta på den enklaste formen av ekvationer de linjära.
STUDIEAVSNITT EKVATIONER I de vsni sk vi i på den enklse fomen v ekvione de linjä. ALGEBRAISK LÖSNING AV EKVATIONER Meoden nä mn löse ekvione v fös gden, llså ekvione som innehålle -eme men ej eme v pen,,...
Läs merTENTAMEN Kurs: HF1903 Matematik 1, moment TEN2 (analys) Datum: 22 dec 2016 Skrivtid 8:00-12:00
TENTAMEN Kurs: HF9 Matmatik, momnt TEN anals atum: dc Skrivtid 8:-: Eaminator: Armin Halilovic Rättand lärar: Erik Mlandr, Elias Said, Jonas Stnholm För godkänt btg krävs av ma poäng Btgsgränsr: För btg
Läs merTryckkärl (ej eldberörda) Unfired pressure vessels
SVENSK STANAR SS-EN 3445/C:004 Fastställd 004-07-30 Utgåva Trykkärl ( ldbrörda) Unfird prssur vssls ICS 3.00.30 Språk: svnska ublirad: oktobr 004 Copyright SIS. Rprodution in any form without prmission
Läs merMöt Privata Affärers och Placeringsguidens aktiva läsekrets
2014 Möt Pvt Affäs och Pcngsgudns ktv äskts Und 2013 stod nnonsön på Sto Pcngskvän nskt mot nskt md 1 500 v vå mst pcngsntssd äs. Sto Pcngskvän Bok n hkvä md Pvt Affäs och Pcngsgudns ktv äskts Pvt Affä
Läs merSvar: a) i) Typ: linjär DE med konstanta koefficienter i homogena delen dy men också separabel ( y = 10 4y
Diffrnilkvionr, lndd ml DIFFERENTIALEKVATIONER, BLANDADE EXEMPEL Ugif i Bsäm y [srl DE, linjr DE, homogn konsn llr ickkonsn kofficinr ] för ndnsånd diffrnilkvionr ii Bsäm dn llmänn lösningn ill vrj DE
Läs merMitt barn skulle aldrig klottra!...eller?
Mitt brn skull ldrig klottr!...llr? trtgi! ls n n tu n g n r h y Täb g och in sn ly b, g in n k c y m ts Gnom u i lyckts v r h l ri t m t g li å rt klott unn. m m o k i t r tt lo k sk in m Hjälp oss tt
Läs merTentamen i ETE115 Ellära och elektronik, 4/1 2017
Tentmen i ETE5 Ellär och elektronik, 4/ 07 Tillåtn hjälpmedel: Formelsmling i kretsteori. Oserver tt uppgiftern inte är sorterde i svårighetsordning. All lösningr skll ges tydlig motiveringr. v 0 i 0 Beräkn
Läs merKompletterande formelsamling i hållfasthetslära
Kompletternde formelsmling i hållfsthetslär Görn Wihlorg LTH 004 Spänningstillståndet i ett pln, vinkelätt mot en huvudspänningsriktning ϕ cos ϕ+ sin ϕ + sinϕcosϕ ϕ sinϕ+ cos ϕ Huvudspänningr och huvudspänningsriktningr
Läs mer16 Area- och volymberäkningar, areor av buktiga
Nr 6, ril -5, Ameli 6 Are- och volmberäkningr, reor v buktig tor 6. Någr reberäkningr Eemel (96e) Beräkn ren som begränss v =,=, = och =. 3.5.5.5.5.5.5 3 Lösning: En möjlighet är tt del tn enligt den streckde
Läs merGRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT. Gradienten till en funktion f = f x, x, K, innehåller alla partiella derivator: def. Viktig egenskaper:
Amin Haliloic: EXTRA ÖVNINGAR GadientRiktningsdeiata GRADIENT OCH RIKTNINGSDERIVATA GRADIENT Gadienten till en funktion f = f,, K, ) i en punkt P,, K, ) ä ekto som innehålle alla patiella deiato: gad def
Läs merSammanfattning av ALA-B 2007
Crl-Mgnus Trä t7 Smmnttning v L- 7. Ordinär dirntilkvtionr (ODE). Först ordningns homogn ODE.... ndr ordningns homogn ODE.... Inhomogn kvtionr.... Sprl vrilr 5. Intgrrnd ktor 6. En ltrntiv örskjutningsrgl.
Läs merSEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER
Sparabla diffrntialkvationr SEPARABLA DIFFERENTIALEKVATIONER En diffrntialkvation DE av första ordningn sägs vara sparabl om dn kan skrivas på d formn P Q llr kvivalnt d P d Q d Dn allmänna lösningn till
Läs merHeadset för det Mobila kontoret
Hdst för dt Mobil kontort Dt t r o t n o k mobil Plntronics strtd 1962 och hr sdn dss nbrt inriktt sig på tt utvckl br kommuniktionshdst. Idg är Plntronics världsldnd på hdst och hr tt brtt utbud v hdst
Läs merICKE-HOMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA HÖGERLED
Armin aliloic: EXTRA ÖVNINGAR Ick-homogna linjära diffrntialkationr ICKE-OMOGENA LINJÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER MED KONSTANTA KOEFFICIENTER, ENKLA ÖGERLED Linjär diffrntialkation (DE) md konstanta kofficintr
Läs merUmeå Universitet 2007-12-06 Institutionen för fysik Daniel Eriksson/Leif Hassmyr. Bestämning av e/m e
Umå Univrsitt 2007-12-06 Institutionn för fysik Danil Eriksson/Lif Hassmyr Bstämning av /m 1 Syft Laborationns syft är att g ökad förståls för hur laddad partiklars rörls påvrkas av yttr lktromagntiska
Läs merLösningar till uppgifter i magnetostatik
Lösningr till uppgifter i mgnetosttik 16-1-14 Uppgift 1 Metodvl: Biot-Svrts lg ing symmetrier som kn nvänds. Biot-Svrts lg evluerd i origo r = är B = µ 4π dr r r = µ dr r 4π r Linjeelementet dr bestäms
Läs mer19 Integralkurvor, potentialer och kurvintegraler i R 2 och R 3
Nr9,3mj-5,Ameli 9 Integrlkurvor, potentiler och kurvintegrler i R och R 3 9. Integrlkurvor En integrlkurv r(t) ((t), (t)) till ett vektorfält F(, ) är en kurv där vektorfältet är en tngent till kurvn i
Läs merKostnad per brukare. Vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning 2014
Kostnd p buk Våd och omsog om äld och pson md funktionsndsättning 2014 Kostnd p buk Våd och omsog om äld och pson md funktionsndsättning 2014 Upplysning om innhållt: Cmill Eiksson, cmill.iksson@skl.s
Läs mer10. Tillämpningar av integraler
90 10 TILLÄMPNINGAR AV INTEGRALER 10. Tillämpningr v integrler 10.1. Riemnnsummor I det här vsnittet sk vi se hur integrler nvänds för tt beräkn re v en pln t, volm v rottionskroppr, längd v en kurv, re
Läs merIngenjörsmetodik IT & ME 2007. Föreläsare Dr. Gunnar Malm
Ingenjösmetodik IT & ME 2007 Föeläse D. Gunn Mlm 1 Dgens föeläsning F10 Mtemtisk modelle v föänding Ex tillväxten v fökylningsvius elle studieskuld Populät kllt äntetl 2 Inledning mtemtisk modelle Kn nvänds
Läs mer@Anticimex' Byg g n ad sb e skriv n i n g Bosfads bygg n ad. Stomme, material: Byggnadsår/ ombyggnadsår: 1963/ Hustyp/antal våningar:
BESI KT I GS PROTOKOLL - Antiimx Fösäkingsbsiktning v småhus Byg g n d sb skiv n i n g Bsfds bygg n d J I m '- ' uq I Byggndså/ mbyggndså: 193/ Hustyp/nt våning: 2-pns phus Tktyp, tkbäggning : Ppp, ågutnd
Läs mer24 Integraler av masstyp
Nr, mj -5, Ameli Integrler v msstyp Kurvintegrler v msstyp Vi hr hittills studert en typ v kurvintegrl, R F dr, där vi integrerr den komponent v ett vektorfält F som är tngentiell till kurvn ( dr) i punkter
Läs merTentamensskrivning i Mekanik (FMEA30) Del 1 Statik- och partikeldynamik Lösningsförslag
entmensskrivnin i Meknik (FME3) Del 1 ttik- och prtikeldynmik 1518 Lösninsförsl 1. ) Frilä rmverket! Inför spännkrftern G och i linorn, rektionskrften R från väen på stånen i punkten och tyndkrften m =
Läs merverkar horisontellt åt höger på glidblocket. Bestäm tangens för vinkeln så att
Istitutioe fö Mei Chiste Nybeg Ho Essé Nichols Apzidis 011-08- 1) Tete i SG1130 och SG1131 Mei, bsus Vje uppgift ge högst 3 poäg. Ig hjälpedel. Sivtid: 4 h OBS! Uppgifte 1-8 sll iläs på sept pppe. Lyc
Läs merKomplettering: 9 poäng på tentamen ger rätt till komplettering (betyg Fx).
TENTAMEN okt, HF6 och HF8 Moment: TEN (Lnjä lgeb), 4 hp, skftlg tentmen Kuse: Anls och lnjä lgeb, HF8, Klsse: TIELA, TIMEL, TIDAA Td: 5-75, Plts: Cmpus Hnnge Läe: Rchd Eksson, Inge Jovk och Amn Hllovc
Läs merFORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E
(8 FORMLER TILL NATIONELLT PROV I MATEMATIK KURS E ALGERA Rgl Adgdskvtio ( + = + + ( = + (kvdigsgl ( + ( = (kojugtgl ( + = + + + ( = + + = ( + ( + = ( ( + + Ekvtio + p+ q = ött p p p = + q o = dä + = p
Läs merAlgoritmer och datastrukturer, föreläsning 11
Aloritmr oh tstrukturr, förläsnin Dnn förläsnin hnlr rfr. En rf hr n män nor (vrtx) oh n män år (). Ett xmpl är: A E F B D G H C Z Dnn rf hr följn män v nor: {A, B, C, D, E, F, G, H, Z Dn hr följn män
Läs merUndervisande lärare: Fredrik Bergholm, Elias Said, Jonas Stenholm Examinator: Armin Halilovic
Tntamn i Matmatik, HF9, 8 oktobr, kl 5 75 Undrvisand lärar: Frdrik Brgholm, Elias Said, Jonas Stnholm Eaminator: Armin Halilovic Hjälpmdl: Endast utdlat ormlblad (miniräknar är int tillåtn För godkänt
Läs merTENTAMEN. HF1903 Matematik 1 TEN2 Skrivtid 13:15 17:15 Fredagen 10 januari 2014 Tentamen består av 3 sidor
ENAMEN HF9 Mmik EN Skrivid : 7: Frdgn jnuri nmn bsår v sidor Hjälpmdl: Udl ormlbld Räkndos j illån nmn bsår v uppgir som ol kn g poäng F är undrkän bg mn md möjligh ill komplring Komplringn kn nds görs
Läs merLaboration 1a: En Trie-modul
Lbortion 1: En Tri-modul 1 Syft Progrmmring md rfrnsr, vlusning, tstning, kt m.m. Vi hr trolign int hunnit gå ignom llt, viss skr får ni br cctr så läng. S ävn kodxml å kurssidn. 2 Bkgrund Vi skll undr
Läs merKvalificeringstävling den 2 oktober 2007
SKOLORNAS MATEMATIKTÄVLING Svensk Mtemtikersmfundet Kvlifieringstävling den oktober 007 Förslg till lösningr 1 I en skol hr vr oh en v de 0 klssern ett studieråd med 5 ledmöter vrder Per är den ende v
Läs merProduktdatablad Januar 2016
Pmium Sufc P565-5701, P565-5705 & P565-5707 Poukttbl Jnu 2016 INTERNATIONELLT MASTERDOKUMENT, ENDAST FÖR PROFESSIONELLT BRUK H5680 Poukt Sp Sufc P565-5801, P565-5805 & P565-5807 Bkivning P565-5801 Sp Sufc
Läs merLösningar till tentamen i EF för π3 och F3
Lösningr till tentmen i EF för π och F Tid och plts: 7 jnuri, 4, kl. 8.., lokl: MA9, EF. Kursnsvrig lärre: Gerhrd Kristensson. Lösning problem Den totlt upplgrde elektrosttisk energin ges v W = i,j= i
Läs merHäng och sväng Hur gör man en mobil?
30 Enkla maskin 31 Enkla maskin Häng och sväng Hu gö man n mobil? Häng och sväng Ovanligt snygg mobil, om jag få säga dt själv. Du bhöv: någa kmtvättsgalga tunt snö avbitatång sak att hänga i mobiln som
Läs merSkriftlig tentamen i Elektromagnetisk fältteori för π3 (ETEF01) och F3 (ETE055)
Skriftlig tentmen i Elektromgnetisk fältteori för π3 (ETEF1) och F3 (ETE55) Tid och plts: 7 jnuri, 215, kl. 8. 13., lokl: MA9, E F. Kursnsvrig lärre: Anders Krlsson, tel. 222 4 89. Tillåtn hjälpmedel:
Läs merarctan x tan x cot x dx dz dx arcsin x x 1 ln x 1 log DERIVERINGSREGLER och några geometriska tillämpningar
DERIVERINGSREGLER och några gomtriska tillämpningar DERIVERINGSREGLER ( f ( ) + g( )) ) + g ( ) ( af ( )) a ) a konstant ( af ( ) + bg( )) a ) + bg ( ) a b konstantr Produktrgln: ( f ( ) g( )) ) g( ) +
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF sep 2017, kl. 9:00-13:00
Tnamn i Mamaik, H9 sp 7, kl. 9:-: Eaminaor: rmin Halilovic Undrvisand lärar: Nils Dalarsson, Jonas Snholm, Elias Said ör godkän bg krävs av ma poäng. gsgränsr: ör bg,,, D, E krävs, 9, 6, rspkiv poäng.
Läs merVill veta kvaliteten hos våra vattenföringsdata?
Vll vt kvlttn hos vår vttnförngsdt? Bnt Görnsson, G Bo Toms Lndlus, FoU //9 Bkgrund - gnomförd v n stud för tt tst någr xmpl på noggrnnhtskrv på Bo:s Q-dt En v Bo:s huvuduppgftr är tt t frm kvlttskontrollrd
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 2 OBS! En fullständig lösning måste innehålla en figur!
LEDNINGR TILL ROLEM I KITEL OS! En fullständig lösning måste innehålla en figur! L.1 Kroppen har en rotationshastighet. Kulan beskrier en cirkelrörelse. För ren rotation gäller = r = 5be O t Eftersom och
Läs merPreliminär version 2 juni 2014, reservation för fel. Tentamen i matematik. Kurs: MA152G Matematisk Analys MA123G Matematisk analys för ingenjörer
Lösningsförslg Högskoln i Skövde SK, JS) Preliminär version juni 0, reservtion för fel. Tentmen i mtemtik Kurs: MA5G Mtemtisk Anlys MAG Mtemtisk nlys för ingenjörer Tentmensdg: 0-05- kl.0-9.0 Hjälpmedel
Läs merLEDNINGAR TILL PROBLEM I KAPITEL 8. Vi antar först att den givna bromsande kraften F = kx är den enda kraft som påverkar rörelsen och därmed också O
LEDIGAR TILL ROLEM I KAITEL 8 L 8. Vi anta föst att den givna bomsande kaften F = k ä den enda kaft som påveka öesen och dämed också O intängningsdjupet. Men veka ingen kaft i öeseiktningen? Fastän man
Läs merMin cykel. 5 Cykelhjälm Det är viktigt att använda cykelhjälm när man cyklar. Men hur ska cykelhjälmen sitta på huvudet för att ge bäst skydd?
Min cykl Sidan Innhåll 4 På väg hm Ands och Osca ha båttom hm. Osca måst lämna matvaona han vait och handlat innan han och Ands kan cykla till täningn. 5 Cyklhjälm Dt ä viktigt att använda cyklhjälm nä
Läs merv v v v 5 v v v 4 (V,E ) (V,E)
. Grftori Btylsn v ilr som stö oh inspirtion för mtmtisk rsonmng kn knppst övrsktts. Stuirn v nkl ilr hr gtt oss grftorin. Tyvärr, llr lykligtvis, visr t sig snt tt nkl oh nturlig frågställningr om nkl
Läs merRäkneövning i Termodynamik och statistisk fysik
Räknövning i rmodynamik och statistisk fysik 004--8 Problm En Isingmodll har två spinn md växlvrkansnrginu s s. Ang alla tillstånd samt dras oltzmann-faktorr. räkna systmts partitionsfunktion. ad är sannolikhtn
Läs merF5: Vektorer (Appendix B) och Vektormodulation (Kap PE 2)
F5: korr Appnd B oh kormodlon Kp PE g välrkr - Norml nl n nrlldrn g välrkr -S-p g välrkr -PWM Modlon v omvndlr - + R L C d + d Fgr.8: Dn ndrök omvndlrn yrd lkrkr nln ll nä Fgr.9: Bärvågmodlon md nformg
Läs merREDOVISNINGSUPPGIFT I MEKANIK
Chiste Nbeg REDVISNINSUIFT I MEKANIK En civilingenjö skall kunna idealisea ett givet vekligt sstem, göa en adekvat mekanisk modell och behandla modellen med matematiska och numeiska metode I mekaniken
Läs merFysiktävlingen Lösningsförslag. Uppgift 1. Vi får anta att kinetisk energi övergår i lägesenergi, och att tyngdpunkten lyftes 6,5 m.
SVESK FYSIKESMFUDET Fysiktälingen 006. Lösningsörslg. Uppgit. Vi år nt tt kinetisk energi öergår i lägesenergi, och tt tyngdpunkten lytes 6,5 m. m mgh gh t s gh 00 9,8 6,5 8,85 8,9 s Stöten stången mot
Läs merTentamen 1 i Matematik 1, HF1903, 22 september 2011, kl
Tentamen i Matematik, HF9, septembe, kl 8.. Hjälpmedel: Endast fomelblad (miniäknae ä inte tillåten) Fö godkänt kävs poäng av 4 möjliga poäng (betygsskala ä A,B,C,D,E,FX,F). Betygsgänse: Fö betyg A, B,
Läs merSF1626 Flervariabelanalys Tentamen 8 juni 2011, Svar och lösningsförslag
SF166 Flervribelnlys Tentmen 8 juni 11, 8. - 13. Svr och lösningsförslg Del A (1 estäm en ekvtion för tngentplnet till ytn z + y z 3 1 i punkten (, y, (1, 1,. (3p b Punkten (, y, z (1.1,.9, t ligger på
Läs merf(x i ) Vi söker arean av det gråfärgade området ovan. Området begränsas i x-led av de två x-värdena där kurvan y = x 2 2x skär y = 0, d.v.s.
Dg. Remsummor och tegrler Rekommederde uppgfter 5.. Del upp tervllet [, 3] lk stor deltervll och väd rektglr med dess deltervll som bs för tt beräk re v området uder = +, över =, smt mell = och = 3. V
Läs merKaffe 5 kr Bulle 5 kr Kaffe och bulle 8 kr
Exmpl Som knt gällr tt sts Exmpl Följnd skylt finns på tt cfé Pythgors sts Arn Södrqvist, KH-Syd 3 + 4 = 5 Likhtn kn tolks som n mnifsttion v Pythgors Kff 5 kr Bull 5 kr Kff och ull 8 kr Likhtn 5+ 5= 8
Läs mer1 e x2. lim. x ln(1 + x) lim. 1 (1 x 2 + O(x 4 )) = lim. x 0 x 2 /2 + O(x 3 ) x 2 + O(x 4 ) = lim. 1 + O(x 2 ) = lim = x = arctan x 1
UPPSALA UNIVERSITET Svr till tent i mtemtik Mtemtisk institutionen Anlys MN Distns Jons Elisson 7-- Skrivtid: - 5. Observer tt problemen inte står i svårighetsordning. All svr sk motivers. Det kn krävs
Läs merBMW i. Freude am Fahren. BMW i Wallbox. USB uppdateringsanvisning
BMW i Fud am Fahn BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning 5 SV BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning BMW i Wallbox USB uppdatingsanvisning Innhåll 8 Föbda stömladdningsstation Avtagning av höljt Ta av
Läs mer