SVE T IVERSITET LER I. En fakta~;a. Del IX. allands, Jönkö 'ngs, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Uppsala 1983

Transkript

1

2

3 SVE T VERSTET STU SVE S En fakta;a LER Del X. allands, Jönkö 'ngs, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län PAUL KLERT t, SGVARD DERSSON OCH BEN WE Bearbetning och publicering: NGRD KARLSSON H G ST SSON nstitutionen för markvetenskap Avdelningen för lantbrukets hydroteknik Swedish niversity of Agricu roll Sciences Department of Soil Sciences Division of Agriculturai Hydrotechnics Rapport 135 Report Uppsala 1983 SSN SBN Tryck: Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala 1983

4 FÖRORD Vid avdelningen för lantbrukets hydroteknik har i samband med 01 ika undersökningar och försök samlats en avsevärd mängd grunddata om svenska åkerjordars fysikal iska egenskaper. Dessa data är av betydande intresse även fristående från de undersökningar där de framtagits. De har därför sammanstä lts i här förel iggande skriftserie "Studier av markprofiler i svenska å ke r j o r da r. En f a kt a sa mma ns t ä l 1n i ng. l, Det sätt varpå grundmaterialet insamlats gör att många personer inom forskning och försöksverksamhet vid avdelningen medverkat i arbetet. Professor Sigvard Andersson och docent Paul Wiklert har utvecklat den analysteknik som tillämpats] iksom formen för redovisningen av materialet i tabeller, diagram och planscher. De har också i fristående publ icering ingående beskrivit vissa jordprofiler. Hänvisning kan här främst göras till uppsatsserien 'Markfysikal iska undersökningar i odlad jord" i tidskriften Grundförbättring. l arbetet med den här aktuella redovisningen har Paul Wiklert och laboratorieassistent Ylva Nedås framställt tabell-, diagram- och planschmaterialet. Agronom Bengt Weidow har gjort visst förarbete till den skriftl iga kommenteringen. För analysarbetet har Paul Wiklert ansvarat. Paul Wiklerts död 1977 medförde emellertid att arbetet med redovisningen fick uppskjutas. Delarna l, och V hade då utkommit med Sigvard Andersson och Paul Wiklert som författare (Stencil tryck 104, 105 och 106. Avdelningen för lantbrukets hydroteknik, Uppsa 1a) o Först nu har det bl ivit möj] igt att återuppta arbetet. Det är nu agronom ngrid Karlsson med undertecknad som projektledare som arbetat med färdigställning av det omfattande materialet och utformningen av de därtill hörande profilbeskrivningarna. Margit Zetterberg har som sekreterare nedlagt ett omsorgsfullt arbete med renskrift och arrangering av text och figurer. Den skrift som här föreligger utgör del X. Totalt omfattar skriftserien 11 delar. Arbetet har bekostats av Skogs- och jordbrukets forskningsråd samt av försöksavdelningen för lantbrukets hydroteknik vid Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala den 1 augusti 1983 August Håkansson 2

5 NNEHÅLL Karta över provplatsernas belägenhet för hela landet S i d. 4 denna skrift redovisade provplatser Hallands län Tönnersa nr 1, 1959 Tönnersa nr 2, 1959 Jönköpings län Lidhult nr 1, 1964 Åby nr 1, 1965 Kronobergs l än Ottarp nr 1, 1972 Nr på kartan Kalmar Län Stensryd nr 1, 1969 Stensryd nr 1, 1970 Li l la Aby nr 1, 1967 Li l l a Aby nr 1, 1968 Lilla Aby nr 1,1970 Stora Aby nr 1, 1968 Fredriksström nr 1, 1964 ngelstorp nr 1, 1967 ngelstorp nr 2,1967 Gotlands län Stenstugu nr 1, 1966 Bara myr nr 1, 1961 Bara myr nr 2, 1961 Bara myr nr 3, 1961 Förklaring till tabell- och figurmaterial Litteratur Hela skriftserien "Studier av markprofiler i svenska åkerjordarilomfattar 11 delar med geografisk indelning av materialet. Delarna förtecknas nedan. Se även skriftförteckningen sist i detta häfte. Rapport Del. Ultunajordar 132. Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län 104. Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län 105 V. Älvsborgs och Göteborgs- och Bohus län 106 V. Skaraborgs län 130 l V. Örebro och Västmanlands län 131 V. Uppsala län 133 V. Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län 134 X. Hallands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län 135 X. Malmöhus och Kristianstad län 136 X. Kristianstad län 137 3

6 r-- \ /./,, /...ll:: -.;X \ ) 1(x......'ll.'l<;.,,, +,,.. > Jf > \2... l'j

7 TäNNERSA NR 1, 1959 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Hal land. Egendom: Tönnersa försöksgård. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: / Läge i terrängen: Platsen ligger utmed östra kanten på det skifte som är beläget söder om Genevadån. Fältet begränsas i väster av mindre väg, i norr av mindre väg och ån samt i öster aven större väg mot Tönnersa gård. Genom fältet går en kraftledning från norr till söder. Geologi. Fältet är beläget inom ett område med flygsandsavlagringar av varierande mäktighet. Flygsanden underlagras av postglacial lera, vilken på provplatsen påträffades på 130 cm djup. Gröda vid provtagningen. Korn. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 5, 25, 55 och 95 cm. Cyl indriska prover: 0- cm i 10 cm-lager med 4 paralleller per lager. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Mullfattig lerig grovmo. Alv: Svagt lerig grovmo (lagret cm) och grovmo-sand (lagret 30- cm). Mellansand och grovmo är de helt dominerande kornstorleksfraktionerna. Dessa utgör mer än 80 vikt-% i den mullfattiga matjorden och vikt-% i alven. l matjorden finns 8 vikt-% ler. Provplatsen l igger i ett översandat område. Vid provtagningen påträffades på 130 cm djup ett ca 20 cm tjockt skikt av mullhaltig lättlera underlagrad av mellanlera. Strukturdragen var väl markerade. Sannol ikt var detta den matjord och alv, som fanns på platsen före översandningen. Grundvattennivån låg vid provtagningen på 150 cm djup. Struktur (plansch, tab. 3). Både matjord och alv har enkelkornstruktur. De mörka banden på planschens vertikalsnitt är typiska för flygsandsavlagringarna. Genomsläppligheten för vatten är texturelt bestämd och hög genom hela profilen. Rotutveckling är möjlig till ca cm djup. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Medelporositeten är till cm djup 40,9 vol.-%. Den är jämn och låg genom hela profilen. På grund av den grova texturen är vissningsgränsvärdena mycket låga. 5

8 Totalt rymmer profilen 409,4-33,8 = 375,6 mm ned till en meters djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm omcm Vattenha 1t, 23,3 24,7 vol. -% 20, 1 22,5 23,9 26,9 29,2 32,7 32,6 38,9 274,8 Mängden för växterna upptagbart vatten är således 274,8-33,8 241,0 mm ned till en meters djup. Ett riml igare mått på upptagbart vatten fås om beräkningen endast innefattar lagret 0-30 cm, eftersom rotutveckl ingen under detta djup är obetydl ig. Mängden reellt upptagbart vatten är då 68,1-20,5 47,6 mm. Denna mängd är mycket begränsad, och risken för torkskador får anses vara stor. Enl igt lokala erfarenheter är jorden också känsl ig för igenslamning. Detta innebär att grödan kan 1 ida av syrebrist under perioder med stora nederbördsmängder. Litteratur: Lundbohm, 1887; de Geer, Jönsson, Duren & Palmberg, 1893; Oden & Lundh, 1959; Johansson, 1964; Mohren & Larsson, Ek. kartblad: 4C 5f. Tac21! 1. Tc',;-, re r ',;: 3 (', r, :5S. Kornstorleksfördelning. Viocent av fraktionen, mm Djup, Ler Finmj. GroVD j Finmo GraVDa Sand Glöd S:a L.. cm förl % :<; 3 2 / i O 49 /,O '-,., 1 O b.:: O O ' :<: / O O , C)./ O " (\ v 2 O 41\ r- oj 80-90, V O O ') 90- O O O sn L 47-1 v 6

9 -lod- lnrsa lall c',;' (:: nr 1, 1959 :;.Tl

10

11 Tabel l 3. Tönnersa nr 1, Sammanstä lning av viktigare fysikal iska data. Horis. djup i cm Mlrl vol. % c d e 1 d-e 1 c-e f e-f 1 g mältn. nltdlfron Vattenhalt eller mängd i volymprocent Diff. Diff. vd f. växt v. provvinn. gr. uppt. b. togn. T 'f e-9 1 h 1 i i --1;=_1_1_1 m 1 n Volymvikt, g/,m' Krympning i % -- akt. deficit Spec. vikt S trr V:vmält. horis. vert. vol. cm/firn j t 'Y,m " r i,,94., _ t---j'._.j_i.-l_-1 40-,,5 6009,1_'?' t,, i 4.2 ''',m, 50.-" , ,_+_._._..4'.?_ ,7, !_ -:1.:.'l 2 1.1:B :=' 3,9, l,, r 70.80_.2L..:J t.A.,L i ') 1.') _1 _.. <L.iL, 80-,.J.2:-t Cl..c-l.. _.t-_-=2 l l i _ i ! ! i Tabel l 4. Tönnersa nr 1, Sammanstä lning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. i 1 i k m n 1 o o 1 b 1 c d, e f 1 9 h 1 p 1 q r 1 Horis. Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavfärande tryck i m v. p. av djup i vol. cm % i ' ! ' ! i i, Porvol. mättn. % uppifrån i ! 6._-'-----'-- -T ' "., 6., 1 1,., '7 1' l 4.' ' 8.6, 6.1 i _.._ i , '8 i 1--' i ' >--- i , ,-7_ ! i1.5 i : , 4.2 i 1,7 i i S:a mm i prof ,

12 Viktsprocent o Fig. 1. Tönnersa nr 1, Kornstor l e!<.sför-de l n i ng. ht,mv,p. 000 R+n, ' g. 50 ; \ j a /\1 / 65 ): Porvolym, V n 70, 4019mm\ /11 l! 90 ;fil1 \ \\ 95 'Lii_ jjj Fig. 3. Tönnersa nr 1, Volymsförhål landen. d. 1 ( 0, , , , , , , ,5 20 3,0 '" 6,0 7, ' l 0,7 g1 r -+ 0,3 0,2 4,2 'i, fl + ;'+"1 1 T i 4,0 <i i,"'i ;lt'll -l =k _ 3,8 ''''--,, -:::, 3,4 " =1= re t-t- t- 3,6 i 3.2 ' 3,0 " lll u 10' -, 2,6 57 B='\\ =--! m -:1,,- j :: r:-r- -, -r-r-r ' 2,2 J 1:-+--, ''! i J.. 2,0 2 r-t- \,:{1111- f' '1'- -;----t ;- 1,8 1' -t-:: 1,6 'J\;1'-f'<:i:1--.::_t_+_++++_+_H 1,4 O,W 0,1 o,os ig'gl!!'"!''!!'!!\!3nn! "'''l-:: ' i\. i i. ' ': 011 l,! :,,, "j\@1 ',i l l 0,4 J.= o ' lo l6 l Fi9.. Tönnersa nr 1, Bindnin0skarakteristikor. Volymprocent votten. w M 10

13 TöNNERSA NR 2, 1959 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Hal land. Egendom: Tönnersa försöksgård. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: !30/ !30. Läge i terrängen: Platsen l igger något väster om mitten på det fält som är beläget alldeles norr om gårdens byggnader. Geologi. Jordmånsbildningen har påverkats av flera 01 ika faktorer: Avbränning, översandning, podsolering samt bearbetning och gödsl ing. Det grövre flygsandsmaterialet underlagras av postglacial lera. nom området är jordmånsvariationen relativt stor. Gröda vid provtagningen. Val l. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 5, 30, 55 och 95 cm. Cyl indriska prover: 0- cm i 10 cm-lager med 4 paralleller per lager. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Måttligt mullhaltig lerig mo. Alv: Lerig mo (lagret cm) och lerig sand (lagret 50- cm). En betydande mängd organiskt material förekommer till drygt 40 cm djup. Det texturelt grövre materialet dominerar. Andelarna ler, finmo, grovmo och sand ned till 50 cm djup är 11 %, 17 %, 32 % resp. 26 %. Under 50 cm ökar andelen mellansand. Alvens struktur är något heterogen, eftersom lerkörtlar förekommer insprängda i det grovkorniga materialet. Struktur (plansch, tab. 3). Matjord: Strukturen var vid provtagningen mycket svagt utvecklad. En viss aggregering förkom dock på grund av att mullsubstansen kittar samman mineralpartiklarna. Alv: Ned till 40 cm djup var färgen mörk beroende på en relativt hög andel organiskt material. Detta har trol igen transporterats til l platsen samtidigt som flygsanden. lagret cm var färgen ljusare men "flammig" på grund av rostutfällningar. Här fanns även en tendens till ortstensbildning (järnkonkretioner). Relativt många maskkanaler kunde iakttas. Dessa var delvis fyllda av nederoderat eller nedfört matjordsmater ia l. Genomsläppl igheten för vatten är hög ned til l 70 cm djup. Under detta djup av- 11

14 tar genomsläpp igheten drastiskt, vilket förklaras av den homogena och kompakta strukturen i lagret 70- cm. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i matjorden genomsnitt 41,5 vol.-%. lagret cm är den betydl igt högre, 51,1 vol.-%. övriga profilen är den endast 34,0 vol.-%. Vissningsgränsen varierar något med djupet och är relativt låg. Totalt rymmer profilen 357,1-87,9 = 269,2 mm ned till en meters djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm omcm Vattenha l t, 32,5 33,7 37,8 37,6 34,1 29,6 27,3 30,0 vol.-% 31,5 30,4 324,5 För växterna upptagbart vatten är således 324,5-87,9 = 236,6 mm. Om rötterna kan utnyttja hela denna mängd bör vattenhushållningssituationen vara mycket god. En fullständig bedömning av vattensituationen i profilen bör dock ta hänsyn till aktuellt rotdjup. Litteratur: Lundbohm, 1887; de Geer, Jönsson, Duren & Palmberg, 1893; Oden & Lundh, 1959; Johansson, 1964; Mohren & Larsson, Ek. kartblad: 4C 5f. Tabell 1. Tönnersa nr 2, Kornstorleksfördelning. Viktprocent av fraktionen, mm Djup, Ler Finmj. Grovmj. Finmo GroVDo Sand Glöd S:a cm..::::: förl % 0': ' " 'j , c.. 1 ) ' : l <_, / :; 1 ", 90-2 q '2, ':J q 1 ",/,'/ 12

15 Tönnersa nr 2, 1959 Hallands Lin

16

17 3. 1O Tabell 3. Tönnersa nr 2, Sammanstä lning av viktigare fysikal iska data. o b c d e d-e c-e f e-f g e-g h i i i i k m i " i Hari.. Mr! Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent Spec. Volymvikt, g/om' Krympning i % k ' djup i vol. vol., _ vikt _ cm/. 0/1 o/( mättn. mättn. D"ff D'ff vid f. vaxt v. prov- okt. torr v. matt. h' rt l firn cm o o uppifrån nedifrån.. vissn. gr. uppt. b. tagn. dflcjt S Y t "'v,m ons. ve. VO i f -_t--_+_ _+_ f -_t--_+_--+_--+_- t--_+_ :73n i _w: 50. " ' 44.' ' ".9 JM i" ' JO.4'." '-'9 ' ' -=.407..:.2. 52:1.L.-±-e , 35 0 ' ,71 15 :::: -::::::::::: :::::::t: = :::v: :::: ::::! , J 12 : ::: : ::; ::: - + :::,"._'9 r.'6.0:;:-'!,.,l.9 ".'!;.7 'J.' l." '-6J!,."' _ 'Lr l2---:l l2j _.EJ, f-----'--'-1j., i 90- i , -0.3 i i i 0.01 'r: i50' Tabel l 4. Tönnersa nr 2, Sammanstä lning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. olb eld e fl-glh ;lilklllmlnlol p r-q--r r Horis. djup i cm Por vol. % Vottenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vallenavförande tryck i m v. p. av ----_._--_.._- 1 O 2. O 1 O 1 O+...:...15.c.:0C-.l--+_-_ _-_+_ i :_ , '_.23'3. =.i. +l=-fe , '11:9 _j- l! i i i 41,6 f_ i '2f : _+ --+-_ ' i j------r i i _ i i i i i S:O mm i prof i338.0 i i

18 W a M ro e w Fig. 1. lönnersa nr 2, 195). Kornstorlcksf5rdelning W a M ro e w 00 d, mm ("J 0,03 0 0, ,06 SlO O,OB '00 0, O.lO , ,S S S SO h. mv.p SO " Ș 3 2 f+=t=fj=+= lljooltt 1..-H-+++-L J--1-++tliTHLLL r= :T; ":f"': '< N -1_,\ - ':.. '" "''Kl 21 i 1-' u u u u u u u u u u u u u u u u u U ii 3 2 U U ' '1,8 1.6 ri,. 'L cnnersa nr 2, 19<;. Vo j 'im:; Ujn,:; 11 anden. r l;.. Tönnersa nr 2, 159. Bindn ngskarakteristikor. Volymprocent vatten. w 16

19

20

21 LDHULT NR 1, 1964 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Jönköping. Egendom: Lidhult. Koordinater enl igt den topografiska kartan: / Platsen l igger ca 2 km söder om Reftele kyrka och 700 m sydost om väg 153 i anslutning till dikningsförsöket vid Lidhult. Geologi. Profilen är uttagen på en högmosse som uppodlades Detta torvmarksområde har trol igen bildats i en grund fornsjö. Det dominerande torvslaget är Sphagnum-torv med låg förmultningsgrad. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: Fyra 10 cm-lager (0-10, 20-30, samt cm) med 5 paralleller per lager varav 1 st med cyl inder för odl ing. Tabel lvärden för de ej analyserade lagren har beräknats genom 1 ineär interpolation. Dessa siffror har angetts inom parentes. Beskrivning av profilen Jordart. Matjord: Mosstorvjord. Alv: Vitmosstorv. Hela profilen består av lågförmultnade vitmossarter. Struktur. Strukturen karakteriser-as av mosstorvens höga porositet. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten utgör till cm djup i medeltal 92,7 vol.-z. 'Vissningsgränsen är i genomsnitt för hela prof i l en 17,5 vo 1. -%. Totalt rymmer profilen ned ti l l en meters djup 927,0-175,2 = 751,8 mm mellan helt utfylld porvolym OCf1 den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1, O m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm mcm Vattenha 1t, 71,9 73,2 74,5 75,,6 76,8 76,7 78,1 80,8 84,5 88,5 780,6 vol. -% Denna mycket stora vattenkvar1titet vid dräneringsjämvikt ger en för växterna teoretiskt upptagbar mängd vcltten av 780,6-175,2 = 605,4 mm. 17

22 Hur mycket vatten som i real iteten star till växternas f5rfogande är emellertid i h5g grad beroende pa aktuellt rotdjup och kapillär upptransport. Rotutveckl ingen sker främst i det brukade skiktet pa en Agf5rmultnad ra vitmosstorv. Litteratur: Hummel, 1877; Osvad, 1937; von Post & Granlund, Topografisk karta: 50 NV Ek. kartblad: 50 7/3. 18

23 Tabell 3. Lidhult nr 1, Sammanställning av viktigare fysikal iska data. o. b! c d e d-e 1 c-d i.. f.. 1 d-f g d-g h 1 i 1 i 1.- k 1 _ 1 --", 1_ " :: Mlrl r Por-' r---- Vattenhalt eu-er-";;;;;dilymproce; pe:-i Volymvikt,s/,:, 1 ryl1ing i %_J k il dlup vol. vol. -- " vikt i cm;. måln. möttn. O tf O'tf l Vd f vllxt v. prov okt. S torr v mått. h. t l hm cm,% % upplfran nedffran. l. Vlun, gr. uppt. b. logn deficit. y: y,!. orrs. ver vo.! t v,m ::-t : 1 ', i' :: le::: :1 [. e::'e::l -+-:::;e:::e::::l '::::1 ie...':.j '-" r2j. '.'. +.--r== ' j-, 69 '3",87'91 ::-2.0' 1-,53 r O.174LUl._'L 24.2j ,,,. i, i, _-.w_,lf3 )1(1.})1(86.5) 1.,.1' i (5-22 (1 9.0)1'(67. 5)1,(86. 4)1 (0.1) j-- - -j i '. i_.50..-:._jj5_') (94'J)7.6)1 -, i t i (7.3) (19. 6 ). (68,O)(6.9)i.(O,})", ' -1--:, r : i " 160.:: (.5. ()J.fi )....!(7. 0 ) 17.'9)i, (7 0.12!... (8e.. 8 )!(-,0.8), ; Cl_)_.5 2) (25..:'_ 88.4) ;1 ' (6.4) (16.2)1 ( )1( )1 i i ' 1 i i ' (-2.3)1 i t-----r _=+_-4:J \ , i 1.57 O.OH! U&23L7i" (4.7) \(95.3) 88.9) i (6.4) (14.5), (74.4)k92.6) (-3.7). 'r: (J3.1) J927.0)( 70.0)1(56.6)(175. 2) (694. (820. 5) (49.5).l J 1 Tabel l 4. Lidhult nr 1, Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av voj. % Q 2. O Horis. djup i g (88.3) (84.7)(76.5) (73.5)(73.1) (61.3) (57.3)(53.0) (31.4) (91.7) (86.3)(78.4) (75.7)(75.5) (66.1) (58.7)(53.6) (25.4) 40-SO SO-6O (94.9) (87.8)(79.5) (75.7)(74.9) (61.9) (52.9)(47.8) (19.3) 60-70,(95.0) (88.0)(79.2) (74.6)(73.2) (56.5) (48.9)(43.9) (17.5) (g_2) (88.2)(78.9) (73.4)(71.5) (51.1) (44.8)(40.0) (15.7) (95.3) (88.5)(78.6) (72.2)(69.8) (45.7) (40.7)(36.2) (13.9) S:a mm i prof (92.O)(868.(782.4) (741.(730.5) (578.1) (515.4)(468.3) (220.8) 19

24 Q L., Mat;'\:lmj. ;.t. K"'1 i Fig. 3. Lidhult nr 1, Volymsförhål landen VLt -----;-,.,-::----=-:-;:- ;--.:-- 1.::1..,. : t:.: _+_ iltj'!!., +. t..: M t! ' ii, i U t-l cc. 5,B '- f-.. =1' -...." 1"'1': -'- ' L..l 5,6 d.,...,_'o.._... _ '''', 0,001-5." mm (pi f i. j 5,2 0,03 0 5,0 ON 700 f". : -y: : E: :r:::: _ 4,8 0,06 500,_...!.,.f-,......,+. --.', 0, ,,',. ',-... 4, !' _ :.---.'---- -j , i ' " i - 0,20 150: i." i i... "'1 4,2 0,30 4,0 0,43 0,60 50'" 70 lr : i L..._ ,' -,.-t.... "'--- ' 3B ' r --l f---t'-----,---- 3,6 1,0 30 1:---: f-+'--' ,5 20,,'''-' ".-.. i- 3,2 ii ilrn,,n o o _ -::..-::::_: :_:.::: i:1 1...L::....",'...'''+'+., 2:6 10 J 'i; -,'.. ',k -" :. 2' :... T' r j, 15 2 j',,""'" r-- _ i 2,2.: :,,...,':'.::,,' ;': 60 0,5 '::"C. ' :==-:. o'...'. ' 7S '00 0,3 '''i', ' "'-' 1, ,2 j-".,;._.l..., i "' ,0 : öio' f" 0,6 0 : [- 01 \, i \". j W U W]O " S2 S n n 76 ro S F i g. 4. Li dhu l t n r- 1, Bindningskarakteristikor. pc i 6,B. 6,0 '{ 'l.11 '1 o,, Volymprocent vatten, w 20

25 ÄBY NR 1, 1965 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfä le Provplatsens läge. Län: Jönköping. Egendom: Äby i Torskinge socken. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: / Läge i terrängen: Platsen ligger ca 60 m öster om gårdens ekonomibyggnader på det fält som begränsas i söder av vägen til l Liljenäs och i väster av vägen till Slättö. Geologi. Postglaciala mo- och sandsediment täcker nuvarande Lillåns och Storåns dalgångar. Under dessa sediment finns glaciallera. Ofta påträffas även ett tunnare lager av postglacial lera mellan den varviga leran och mo-/sandlagret. Gröda vid provtagningen. Vall. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 9, 42, 73 och 92 cm. Cyl indriska prover: 0- cm i 10 cm-lager med 4 parale ler per lager. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Mull rik lerig mo. Alv: Svagt lerig grovmo. Lerhalten är 8 vikt-% i matjorden och ploguslan samt 3 vikt-% i alven. Andelarna fin- och grovmjäla är högst i matjorden och utgör i medeltal 3 resp. 6 vikt-% för hela profilen. Den helt dominerande kornstorleksfraktionen är mo. Andelen fin- och grovmo utgör i genomsnitt för hela profilen 24 resp. 59 vikt-%. Matjordens h5ga mullhalt är huvudsakl igen orsakad av markens tidigare vegetation. Fältet invallades och odlades första gången 1948; dessförinnan var det sankmark. Struktur (plansch, tab. 3). Profilen består på grund av sin kornstorlekssammansättning i huvudsak av jord i enkelkornstruktur. Matjord: Det höga inslaget av mul lsubstanser ger ett svagt utbildat spricksystem. Vid provtagningen iakttogs en svag aggregatbildning tillsammans med ren enkelkornstruktur. Alv: Ned till 40 cm djup fanns både ett horisontellt och ett vertikalt svagt utvecklat spricksystem. Rotkanaler efter främst Equisetum arvense påträffades. Även i djupare l iggande lager fanns horisontella svaga sprickor. Oregelbundenheter vid sedimenteringen har orsakat en tydl ig skiktning i hela alven. Sprickorna och rotkanalerna var stabil iserade av kraftiga järnutfällningar. 21

26 detta gr5vre porsystem pträffades de r5tter som fanns i alven Genomsläpp igheten f5r vatten är relativt god och jämn genom hela profilen. Volymf5rh1landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i genomsnitt till cm djup 45,9 vol.-z. Den är betydl igt h5gre i matjorden, 53,6 vol.-z, än i alven, 43,2 vol.-z. Vissningsgränsen är h5gre i matjorden än i alven, huvudsakl igen beroende p att andelen ler är h5gre de 5vre lagren. Totalt rymmer profilen till en meters djup 459,3-66,8 = 392,5 mm mellan helt utfylld porvolym ned till den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattenniv p 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera f51jande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Dj up, cm omcm Vattenha l t, 46,5 49,1 41, O 38,2 37,3 37,8 42,4 40,4 35,1 44,6 412,4 vol. -Z F5r växterna upptagbart vatten utg5r därmed 412,4-66,8 = 345,6 mm. Denna f5rmga till vattenmagasinering ger en mycket god tillgng p vatten f5r växterna. Kapillariteten är ocks h5g i denna typ av jord, vilket innebär att det aldrig fattas vatten. En längre period med stora nederb5rdsmängder kan dock ge problem med syref5rs5rjningen till r5tterna. Litteratur: Blomberg, Ek. kartblad: 5D 6e. Tabell 1. f,by nr 1, Kornstorleksfördelning. Viktprocent av fr2ktionen, Djup, Ler Finmj. Grovmj. Finrno GraVDa Sand Gl5d S: a L cm förl % 0':'10 Ej r; ')Q /14 O 8.. u g o 12 ; ; 33 O 9 :) O -1 - '; O 5 2" 67 O ' ".-\ i i 4 70 O l 7, ') )/; 54 O ' / 'J 11 n 70-80?O 70 u 1 '. 'T., 1, ! '3!, 7ft " -} 90-2 ')

27 -o Åby nr 1, 1965 Jönköpings län

28

29 Tabell 3. Aby nr 1, Sammanställning av viktigare fysikal iska data. Horis. djup i Mlrl vol. % i d e d:: e 1 c - e f e - f g 1- e - g h --j--:--i---:-k---i- ffi " _ :,- _ Vattenhalt eller mängd i volympro_= 1 s:;' Volymvikt, o/<m'l Krympning i % k i mö"". mö"". D'f D'f,id l f. 'öd,. P'''' lok'. '011 '',. mö". h' 1 cm/tim..o upplfran nedifran J J. vi$sn. gr. i uppt. b. togn. deficit S Yt Yv,m ons. 1 vert. vo. "MO " J lk i _4.:.L "------t O 43. O 4 1_.-.Q..'Ll-J2..--, _.L ; i f i : : ') :.?:..4: ! 1----; r52' _ _ r l:.1 2_3'1}_:_\_t- 1.-J _:2!1_1.:2.. O O O,5 i r: i O O S.c mm j prof. 445:51428.d.27.3_ : ;3,9.,4.8 _ Tabell 4. Aby nr 1, Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. Horis. djup i Porvol. 9 h k ffi '--_"_--'--- 0_--'--- '-- ---'_ Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av % ' ,n on _ S;c mm j prof

30 10 15 W W t W M ro Q M % Fig. 1. Åby nr 1, Kornstorl eksfördel n i ng. W Q 6 w ro M % Fig. 3. Äby nr 1, VolymsförhåJ landen. h"mv.p pf 7,0 6.S d. 0,001 mm i"i 0, D , , , J.O 4.J JO J 2 +-'- T- t\--+t 1\ "'" E1J31=-rt.=ftl1iritlt:i.1;: J,'" ' i:::r"-f::j..-.r:::)fj:r:f:t:.j"-r::rrr f:::rrlrr-i j 4,2.7 r-'=e=-;=-b:=:t=se:'':'ifc ,3-0.2 Nr lr,. ; ( vj M a o l 71:=:=F: O l F;C l !--' )--_ o "32'3" :.r.:: 0.04 rcr. C 'icl ±--" J.S J.O 2.S S, U 0,05, 0,03 M 0, Fi g. 4. Äby n r 1, 1965 Bindningskarakteristikor Volymproent vatten, w 26

31

32

33 OTTARP NR 1, 1972 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kronoberg. Egendom: Ottarp (hushållningssällskapets gård). Koordinater enl igt den topografiska kartan: 63093/ Gården l igger ca 5 km norr om Ryssby och ca 2 mil nordost om Ljungby. Geologi. Provplatsen 1 igger i en kuperad höglandsterräng. Jordmaterialet utgörs trol igen av den s.k. Ryssby-åsens sidobildningar. Materialet skulle i så fal] vara av glacialt ursprung. området finns även postglaciala sandavlagringar av varierande mäktighet. Den kuperade terrängen gör det svårt att säkert fastställa de skilda jordarnas bildningshistoria. Gröda vid provtagningen. Lingon. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: 0-60 cm i 10 cm-lager med 4 paralleller per lager. Vid provtagningen noterades en typisk torrmarksfjoras ogräsplantor såsom åkerviol, rödsyra m.fl. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Måttligt mullhaltig svagt lerig mellansand. Alv: Svagt lerig mellansand. Profilen är täml igen homogent uppbyggd. Dominerande fraktion är mellansand. Materialet är dock inte fullständigt sorterat. Det finns därför procentandelar av alla kornstorlekar. Observeras bör den relativt stora andelen grovsand. Alven innehåller dessutom en hel del ärtstora stenar vilket inte framgår av tabellmaterialet. Struktur (tab.3). Profilen har en utpräglad enkelkornstruktur. Denna struktur är helt bestämd av texturen. Matjordslagret var 20 cm. Ned till 50 cm djup var jorden rödbrun av rostutfällningar. Vid 50 cm övergick färgen abrupt till gulvit. Det aktuella rotdjupet vid provtagningen var 5-15 cm. Andra grödor förväntas ha ett rotdjup på ca 20 cm. Vattengenomsläpp igheten är hög genom hela profilen. Volymförhål landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i övre delen av matjorden drygt 49 vol.-z. matjordens nedre del är den knappt 44 vol.-z och sjunker sedan med djupet. Ett minimum finns i lagret cm med 36,5 vol.-z. Vissningsgränsen är som en följd av texturen låg i matjorden och mycket låg i alven. 27

34 _o Totalt kan profilen rymma 251,4-39,2 = 212,2 mm ned till 60 cm djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm Vattenha l t, vol. -% S:a mm O 4O cm 27,3 30,5 19,8 19,8 8,0 13,8 119,2 Ned til l undersökningsdjup är således mängden upptagbart vatten 119,2-39,2 = 80,0 mm. Då rotutveckl ing endast kan ske i matjorden, dvs. till 20 cm djup, bl ir den i real iteten åtkoml iga vattenmängden 57,8-20,0 = 37,8 mm. Grödans vattenbehov kan endast tillgodoses under ca 10 dagar, vilket är helt otillräck igt. Profilens vattenmagasineringsförmåga är mycket låg. Litteratur: Hummel, Topografisk karta: 5D SO Ek. kartblad: 5D 1/9. TabellLOttarp D,j "cp, cm '.'J- 00'0 co-40 '10-50 SJ-60 ;ro -'lo '7('\,,r i u-c)u \:LJ() )0-- Kornstorleksfördelning.,-:? 'o) -.-!l{ t lj o C P D t :.1(::1 Finmj. GY'ovrnj. ::::= O.ooG 0.02 av fraktionen, mm,linrno Grovmo U O?. (, o 1ellans. Grovs. Glöd S: a förl % 0'2. : c:. ) C-' 'n.\.) i. ; \) 28

35 --- 1 Tabell 3. Ottarp Sammanställning av viktigare fysikal iska data. b d-e c-d d-f d-g Heris. djup i Mlr vol. % Porvol. % mottn. uppifrån möltn. nedifran Vattenhalt eller mängd i valymprocent f. vaxt. v. provuppt. b. lagn. akt. deficit. Spec. vikt S Volymvikt, 9/om' Krympning i % torr v. möt. hods. vert. vol. cm/ tim 't V,m : O O O! 42 o O O r l : , l ] O O O O O O O O O :_: 6j.0 )7.0 )7.5, -0.5 P 34.j i ".j ''''' ' j O O O , Tabell 4. Ottarp Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. Oii-p:r- c d e va:tenhalt :ler mä:gd i vo:ymprocnt vid et vattenvfärand: tryck j"m v. p.oa;.! p.l_.<i.._l '--_1 dlup l! vol. -! cm % i :L :::: ' : -l , :0 mm i prof O O 5 29

36 g a Fig. 1. Ottarp Kornstorleksf6rdelning. Ej, upptagbart Upptagbart vatten. r l 39 m' n11 mm O 55 " :11 ' 60 1 lir 1 i-ig. 3. Ottarp olymsf6rh511anden. d. 0,001 lp) h,.mv,p 10 0.Q3 1 0,Q4 0,06 0, ,0 1,5 J,O 4,] JO ' JOO ' T' fej 1_LeFi: ::j=:c:r=f:+:f :: (-.! :.'-,.!-fi l i ::!r-jlloger; 'lj g "! "'. '"'"": 6.2, l;o.,,; 5' 2oifi i''':: j.. f. R 5.6 j 5.1, ,6 ;- i ri :. "-"1,-;; ire', ---.!. f'=:-:- ::''::'' ::J'-.::j:- ='-[:\:=-tji:r'_'ilr":":'ljf--;=lt:::::::j"'"l::'-fi"" '- l r--,- f -,3,63,8 2.8 _ -c u! U 3.0 " 21 2,0..1",..-. ;: - t l" : t-.n::.: u '.L 1,0 ;' 108 ; -if L, 1 0,6 2 0,4.1 : : i', " " r 2, ]l l4 26 " JO Jl J8 40 4: 46 " Fig. 4. Uttarp Bindningskarakteristikor. Volymprocent vatten, w 30

37

38

39 STENSRYD NR 1, 1969 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Stensryd. Koordinater enl igt den topografiska kartan: 63634/ Läge i terrängen: Gården är belägen utmed en större väg ca 1 km väster om Mål illa. Provplatsen l igger öster om och alldeles intill gården. Geologi. på båda sidor om Emån utbreder sig betydande avlagringar av mo och sand. Denna sand har främst svallats ut från rullstensbildningarna som finns på vardera sidan om Emån. Detta bestyrks bl.a. av att jordarten bl ir grusigare när man förflyttar sig mot åsarna. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: 0-60 cm leller per lager. 10 cm-lager med 4 paral- Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Något mullhaltig lerig mellansand. Alv: Svagt lerig grovmo. Matjordsdjupet var vid provtagningen 23 cm. Mo och sand är genom hela profilen dominerande fraktioner. matjorden finns en del grövre utsvämmat material. Kornstorleksfördelningen är här mera varierad än i alven. l matjorden resp. alven är andelarna finmo, grovmo, mellansand och grovsand 12, 21, 37 och 13 vikt-z resp. 14, 52, 24 och 1 vikt-z. Struktur (tab. 3). MClkroaggregatanalys har inte gjorts på profilen. Enl igt iakttagelser i samband med profiluttagningen var matjorden och övre delen av alven ned til l ca 36 cm djup relativt fri från rostutfällningar. Under denna nivå ned till minst 60 cm finns rikl igt med rostutfällningar. Genomsläpp igheten för vatten är hög genom hela profilen. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i genomsnitt i matjorden 43,8 vol.-z och i alven 38,6 vol.-z. Plogsulan (lagret cm) är något förtätad med ett porositetsvärde på 36,8 vol.-z. Den strukturella vissningsgränsen är i genomsnitt för profilen 6,5 vol.-z. Totalt rymmer profilen ned till 60 cm djup 242,0-38,8 = 203,2 mm mel lan helt utfyl d porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): 31

40 Djup, cm Omm Vattenhalt, 27,1 vol. -% 27,O 30,8 33,6 28,5 37,1 184, 1 Ovanstående dräneringsjämvikt ger en upptagbar mängd vatten på 184,1-38,8 145,3 mm ned till 60 cm djup. Eftersom jordens enkelkornstruktur trol igen inte medger någon rotutveckl ing under matjordsdjup kan mängden åtkoml igt vatten beräknas för ett maximalt rotdjup på 30 cm. Detta ger 84,9-24,1 = 60,8 mm. Kapillär upptransport kan eventuellt ge ytterl igare tillskott under vegetationsperioden, men som helhet måste profilens vattenmagasineringsförmåga vara låg. Grödan klarar normalt inte några längre torkperioder. En fullständig bedömning av profilens vattenhushål lning bör utgå från en undersökning av aktuellt rotdjup. Litteratur: Holst, Topografisk karta: 6F SO. Ek. kartblad: 6F 2/9. Tabell 1. Steilsryd Kornstorleksfördelninq. Djup, cm ;' Ler <::: i.) -:-,. ') 'J Viktprocent av fraktionen, mm F'inmj. Grovmj. Finrno Grovmo Mellans. Grovs. Glöd förl % 2 7 7r 1 l; '" 23 ) D 7 : 2 el id /0 '-;'\-' () u ':) :5 q 5./ '1 O, ::.l (" ')4 O O S:a 32

41 Tabell 3. Stensryd Sammanställning av viktigare fysikaliska data. i , _50_ O'_6!? ,_.- b Haris. Mtrl djup i vol. cm % Parvol. % 1 '." d e r d-e c-d f --i Lf! g d-g i,h i i k m i Vattenhalt eller mangcii;,;; rpectvolymvikt:/:m-3-1 'K;ympnii-%--l----- Oiff. Vkt 1- -t;;---;.---;;alt. -h-.-r"---t---..! cm/firn Y t! Yv,m ans. i vet. i vo. 1! i L- 4:. 1_35-" '1-:::56 _r J 1 12 ' i i, " _ t 4.9 j J ± _19_ !.f----f,---- f t, , t-fl :.--:: =r--l--- 70_8Ot-' S:a mm i prof. -l=-=r-[r F-- rm-:---fi-l=-= i ;,, H 7.3 _12_0: 9 J.!1!:_' L_ -,.-J Tabell 4. Stensryd Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. a b c Horis. Por djup i vol. cm % i d 9 h l k m Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av } p q r, " S:O mm j prof

42 Viktsprocent ',""'J'_ j. +"+1;' '. \ \1., \" il g a An ! 35 l.1 Ej upptagbart vatten 2::39 mm Q J 55,0 Fig. 1. Stensryd KornstorleksfCrdelning. / \ \, \ \. l \., Fig. 3. Stensryd Volymsförhållanden. t, , ' ' ' ,60 5 0, ' '.0 -u ,O 4) JOO 4) m v.p 00 0' - c _ 1,,_, 1--' i' 6,'!_ 1- 'i', '- :---,-,- L,. loger; q. '.2 N,,m. :E M J1 JOC 5.B lo '--'-QC n- i' 6 5.', T '.2 i-r.---,.: -J,T il,'-..'---':':,- '1';-: i--r i i pf 7,0 6,6 M '.0 l! ;._- 4,8,'- '.6,., ---- :'.2 -i- "-.- J,6., i 11,'J:,- 2.8 il 2.', l? 2.' '.0,"'-"""',, 1.8 L_. _ i U i"- : "! cc., 1,0 7 0,8 ",.:,\. 0,6,J '2 f- L_ l : O.,.1,,,!,! 'O 2, 'O 22" 'O J2 34 J " 'O,," Fig. 4. Stensryd Bindningskarakteristikor. Volymprocent vatten. w '.0 J.' 3.4 '.2 '.0 '.6 34

43 STENSRYD NR 1, 1970 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Stensryd. Koordinater enl igt den topografiska kartan: 63633/ Läge i terrängen: Gården är belägen utmed en större väg ca 1 km väster om Mål il la. Profilen är uttagen intill gården och söder om denna väg. Geo log i. på ömse sidor om Emån utbreder sig betydande avlagringar av mo och sand. Denna sand har främst svallat ut från rullstensbildningarna som finns på båda sidor om Emån. Detta bestyrks bl.a. av att jordarten bl ir grusigare när man förflyttar sig mot åsarna. Gröda vid provtagningen. Potatis. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: 0-60 cm ralleller per lager. 10 cm-lager med 4 pa- Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Något mullhaltig svagt lerig mellansand. Alv: Mellansand. Matjordslagret är 25 cm. Endast i matjorden förekommer några få procent ler. detta lager är de dominerande fraktionerna grovmo (20 vikt-%), mellansand (39 vikt-%) och grovsand (15 vikt-%). Med ökat djup minskar de redan små mängderna ler och mjäla. Materialet bl ir således med djupet grövre. lagret cm finns t.ex. 95 vikt-% grovmo och sand. Struktur (tab. 3). Makroaggregatanalys har inte gjorts på profilen. Matjord: En ] igt iakttagelser i samband med profiluttagningen hade matjorden en mycket lucker struktur. Den övre delen av alven var betyd] igt mera kompakt. Från ca 75 cm djup förekom rostutfäl]ningar. Rotutveckl ing iakttogs huvudsakl igen matjorden. Enstaka rottrådar kunde dock gå ned till ca 50 cm djup. Genomsläpp igheten för vatten är hög i matjorden och minskar endast obetydl igt med djupet. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). matjorden är porositeten 50,3 vol.-%. Alven har ned til l 60 cm djup en medel porositet av endast 38,5 vol.-%. Vissningsgränsen varierar mellan 2,4 och 6,6 vol.-% med det lägsta värdet i profilens djupaste och grusigaste lager. 35

44 Totalt kan profilen rymma 254,7-30,2 = 224,5 mm ned till 60 cm djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm om:m Vattenhalt, vol. -% 23,6 24,5 25,7 21,3 10,5 8,9 114,5 Mängden för växterna upptagbart vatten till 60 cm djup bl ir då 114,5-30,2 84,3 mm. Om rotutveckl ing kan ske endast till 30 cm djup skulle mängden för grödan åtkoml igt vatten vara 73,8-19,0 = 54,8 mm. Profilens vattenhålande egenskaper är således mycket begränsade. En fullständig bedömning av vattenhushållningen bör dock innefatta en undersökning av det aktuella rotdjupet. Litteratur: Holst, Topografisk karta: 6F SO Ek. kartblad: 6F 2/9. Tabell l. Stensryd Kornstorleksfördelning. Djup, cm (; SD Viktprocent av fraktione.n,m=m _ Ler Finm j. Gravmj. J1'inma Gravma -- jvjellans. Gravs. Glöd <:." förl %, ;; :') o 2 3 " n r ') (' u,"-,) 10 2n./ 5 "1'1..,..- /1 1( 23 2 :; 7-1, 2 '6 ::18 14 O;./ ; ) "19 :'7 L' S:a 36

45 . _.. _ Tabell 3. Stensryd Sammanställning av viktigare fysikaliska data. o Horis. djup i cm Mtr! vol. % Porvol. % d möttn. uppifrån Vattenhalt eller mängd i valymprocent f d-f g i k mältn. O'ff v. mött. h' cmtim nedifrån l. 't "v,m ons i _",..! 50.1 l _; i!63. -!t amm i prol ! Tabell 4. Stensryd Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. d g n i Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavfärande tryck i m v. p. av 0.05 O-lO! O-SO _2fl SO-6O , r- 90- S:a mm! i prof , }

46 Viktsprocent Mellans. i /...1,.Grovs.. \ \ \! \ /t / / Q is Fig. 1. Stensryd Kornstorleksfördelning. o [J l, " l. VJssnmgsgrans, \ w U wv \ ; 1 20 J W(.i O. S \ Wl 90 \j Wt,l,O 'J 15 ''\. 20 \ Porvolym, \ :255mm ' 25 /Upptagbart vatten 30 l /!:190mm / Ej upptagba;t vatten / / / / / :30mm j,:, '7/." / /./1/'// //// // 45 'j'.l/" ;" 50 } / ag. 55 1'/// -... / ho :: l! d, h"mv.p ,/ 0,03 0 0, , , , , , , , ,0 30 1,5 20 U 10 U 7 M 5 D, 10 J 15 2 m "w m 150 D r} _J.l_._._ ler; i..;.,; Nc ::E 0 ;ja '" cc CO o o pf 7, i::: --.., 5.6 'i 54 j ,_.-- i- j...,-,-,-1,,_. r- '.6 - '.4, i ,---- M J2,?,- J.O i '\ 2.4 L. "- --- :U., "- 1/.. i 1', 12 i\ , ' ",J '2 \i O., J ".. i, i " '.,! _. '\\,; -', -;;:,,- i,- i!"<. ' i., Fig. 3. Stensryd VolymsförhålJanden. Fig. 4. Stensryd Bindningskarakteristikor. Volymprocent votrcn, w 38

47 LLLA ABY NR 1, 1967 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Lilla Aby. Koordinater enl igt den topografiska kartan: 63577/ Läge i terrängen: Ca m väster om Stora Abys huvudbyggnad, strax väster om Emån. Geologi. på båda sidor om Emån utbreder sig betydande avlagringar av mo och sand. Denna sand har trol igen svämmats ut från rullstensbildningarna som finns på vardera sidan om Emån. närheten av åsarna bl ir jordarten grusigare. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: 0-60 cm i 10 cm-lager med 4 paralleller per lager. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Något mullhaltig lerig grovmo. Alv: Lerig grovmo (lagret cm), svagt lerig grovmo (lagret cm) och svagt lerig mellansand (lagret cm). Matjordslagret omfattade vid profiluttagningen lagret 0-40 cm. Dominerande fraktioner genom hela profilen är mo och sand, men det finns även en del grovmjäla. Profilen är således texturellt sett relativt homogen. Struktur (tab. 3). Makroaggregatanalys har inte gjorts på profilen. akttagelser i samband med prof'iluttagningen anger att maskhålsfrekvensen var hög ned till minst 60 cm djup. Rotutveckl ingen var rikl ig till 40 cm djup. det grövre materialet i lagret cm fanns rostutfällningar. Någon mätning av vattnets genomsläppl ighet har inte gjorts, men med hänsyn till ovan beskriven textur samt mask- och rothålsfrekvens bör den vara relativt hög. Volymförhål landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i genomsnitt 47,3 vol.-% med ett minimum i lagret cm på 43,7 vol.-%. Vid den strukturella vissningsgränsen finns till 60 cm djup 44 mm vatten i profilen. Totalt rymmer profilen ned till 60 cm djup 283,9-44,1 = 239,8 mm mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): 39

48 Dj up, cm Om:m Vattenhalt, 30,9 34,2 32,5 31,7 28,5 28,1 185,9 vol. -% För växterna upptagbart vatten ned till 60 cm djup är då 185,9-44,1 = 141,8 mm. Enl igt fältiakttagelserna (se avsnittet struktur ovan) bör rötterna kunna gå ned i hela den iakttagna profilen. Om så är fallet kan vattenmagasinet bedömas räcka til l även för längre torkperioder. En fullständig bedömning av profilens vattenhushållning bör dock ta hänsyn till det aktuella rotdjupet. Litteratur: Holst, Topografisk karta: 6G Ek. kartblad: 6G 1/0. SV Ta be J l 1. Djup, cm - Li J Ja Ler <::: '7, W-20 l) : l' : j Aby KornstorJeksfÖrdeJning. Viktpro c ent av frakt i om=n,--=m::::m::..- _ Fj.nu,j. Grovmj. }'inmo Gravmo , 10 r O 'O r ",,.., -'l ('. ' r G,o ) iv fe '10 2 -: )O 2'1 2:;?C1./ --.' 2: 24 -j:5 23 1fl 25 lvlellans. Grovs. Glöd förl % 2; 4 3 ') ' S: a 40

49 Tabell 3. Lilla Aby Sammanställning av viktigare fysikaliska data. a b c d Horis. Mtrl Por djup i vol. vol. möltn. cm % % uppifran 0=-1 1_49J!50' ! j_ [ , 45.0! O-_1'_50' ()=- 2' ! 38.8 _so.:: l 52..!)1 W SO!,,_L ::-, S,a mm 1 i prof. 3!.6---!.. 283: 9123_5.8 --::mön". nedlfrcn d-f! Vattenhalt eller mängd i volymprocent Dill. Dill. vid f. vaxt. vinn. gr. uppt.b i ! i Tabell 4. Lil la Aby Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. a Haris. djup j d e Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid '! i k.1. _..L _' --! r----i 1 i 1 =2-+)O: l : 3<t:4L 120 ' ---i---.1h :4ll )3.5, ' i i-- i _ ";.-- ".. _ ! ' i_l4'-4...2!l.8 3 l j, ::_ 47 9 [ , ::: r- '.,.. '- 70-SO T SO _ 90 --, j i --ln.n ---,ttf, 90- i i! i ' S:a mm ',.'11!J,,2_

50 g o g- o 55 Fig. 1. Lilla Aby Kornstorleksf6rdelning. Fi g. 3. Li l l a Aby Volymsförhållanden. h"mv.p. '00000 "Blml!r+lm: 00 d, 0,001 (J) , ,06 SOO , , ,30 0, ,60 SO 0, , U !"'f+h l":;-' r --,.,..-- -=c..:...,_.j:j:j=+ r:--f-++tttthife=:e=i-:-4j-: +++-H 10 7 lh- 3 'J- )'-.. --' }-..:J-+-"'\;.-t-----f'-<H--H.+---t--TT--H-t---j-l '" i '" " j 1 "h. _] J- 1-_11.8 0,5 ' 0.4 Q,.6 i 0.3 r- 1-- i.l ;--_ 1,0 0,07 _... O,B g;gz 0, ". f ,02, ' i i i i i.' i " i 1'>,1 '1-::1'0) i J.= o Fig. 4. Lilla Aby Bindningskarakteristikor. Volymprocent vatten, w ;.4,, J

51 LLLA ABY NR 1, 1968 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagn ingst i 11 fälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Lilla Aby. Koordinater enl igt den topografiska kartan: 63575/ Läge i terrängen: Ca 300 m söder om gården, strax väster om Emån. Geologi. på båda sidor om Emån utbreder sig betydande avlagringar av mo och sand. Denna sand har trol igen svämmats ut från rullstensbildningarna som finns på vardera sidan om Emån. Jordarten bl ir grusigare när man förflyttar sig mot åsarna. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: 0-60 cm ralleller per lager. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Något mullhaltig lerig grovmo. Alv: Svagt lerig grovmo. Dominerande fraktioner genom hela profilen är grovmo och sand. Jorden är således relativt homogent texturelt sammansatt. alven finns även inslag av stenar. Struktur (tab. 2 och 3 fig. 2). Större delen av jordmaterialet förelåg i form avenkelkorn. Endast matjorden hade på grund av sitt humus- och lerinnehåll en svag, men dock synl ig aggregering. Den grova texturen ger en genom hela profilen hög vattengenomsläpp ighet. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). PorQsiteten är i genomsnitt till 60 cm djup 39,7 vol.-% med ett minimum på 36,4 vol.-% i lagret cm. Den strukturella vissningsgränsen är i matjorden 7,7 vol.-% och i alven (lagret cm) mycket låg eller 2,8 vol.-%. Totalt kan profilen rymma 238,4-31,0 = 207,4 mm ned till 60 cm djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): 10 cm-lager med 4 pa- Djup, cm Vattenha l t, vol. -% m:m 30,3 34,9 30,8 24,8 26,2 32,6 179,6 43

52 Till undersökningsdjup bl ir då mängden för växterna upptagbart vatten 179,6 31,0 = 148,6 mm. Trol igen begränsas rotutveckl ingen till de översta 30 cm av profilen. Den reellt tillgängl iga vattenmängden reduceras därmed till 96,0-22,6 = 73,4 mm. Kapillär stigning kan eventuellt ge ytterl igare vattentil lskott under odl ingssäsongen. Profilens möjl igheter att tillgodose grödan med vatten under längre perioder är dock begränsad. Litteratur: Holst, Topografisk karta: 6G Ek. kartblad: 6G 1/0. SV Tabell 1. Lilla Aby Kornstorleksfördelnin:;. Djup, cm GO Ter <.::: ;).., 2? " Viktprocent av fraktione:::n:..l.,-:::m:::me.-_-:- _ FinJT j. Grovmj. Finmo Grovmo l"le u., J. 1., CLH::; Grovs. Glöd förl % 5 O -'j 3.) )! -) 3 ) '7, !; 2 ;.:") 1.-.,1 3 2 ej 2,.., le:.+> "- 4 2 S:a Tabell L. Lilla Aby Makroaggregatfördelnin. r jul), cm ()-10 1 O-;O o J-70 1 ('0-80 eo d< :; "13.: 3 s Viktprocent av fraktiol18n, mm ,'o. ;. ;rj i J 20,..,.::- - ') 8 C "io ) 3 <)r'") -; _1 "re:: Q c () '" ) 6 b u ; i 5 '.::),'"7 7 2 "\ / ",.: O,." -. /;,,) o () ) O O O 4 d> S:a O O O O O O O O O O O O 44

53 Tabell 3. Lilla Aby Sammanställning av viktigare fysikaliska data. a b d g i d-g Horis. Mtrl djup j vol. cm % Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vol. mölln. altt. % uppifrån deficit. Spec. vikt S _±-6: ' 58.6 i! 41.4L ' ,,+, !------t_',, j", S:O mm i ; pro! , -3.6T ' Tabell 4. Lilla Aby Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. q r , ""', -''- Horis. P'ordjup i vol. cm % Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid et! vattenavförande tryck i m v. p. av O ; S;Q mm i prof

54 f, Viktsprocent Viktsprocent Q g- Q.". o f i L i l l 3'oyi 966. KornstorleksTordelning. Fig. 2. Lilla Aby Makroaggregatfördelning g- O Fi g. 3. Li 11 a Aby Volymsförhållanden. h,.m,p , , , , ,0 1.5 JO 4.J JO 'l JOO >7 " 13 _c.. pf 7.C l-f 1- '.':1'C') : 6.' '...,- j ;-., loger; Nr cm 3 i W L(10 j; O ; ' 5.8 ;= , e ''-- 13, ! r 'o, 5.2 i 5.0,_o 4.8. '".+ i - F,L : T if"':l._,.. M 6,1, ,6 4.4, if : T-,... - J ",c, 3,8.--. J,4 32 :el 11 J,O , 2.2 -''''.:..:.7..._ i-...i =--::-s 2,0, -:-:'-::.. i, " l,' i'.,, i l" 1.0 >2.1 i l l! ' " JO "',,, , 0,4 Fi g. 4. Li l la Aby Bindningskarakteristikor, Volymprocent atten, w 46

55 LLLA ABY NR 1, 1970 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Lilla Aby. Koordinater enl igt den topografiska kartan: 63578/ Läge i terrängen: Ca m västnordväst om Stora Abys huvudbyggnad, strax väster om Emån. Geologi. på båda sidor om Emån utbreder sig betydande avlagringar av mo och sand. Detta material har trol igen svämmats ut från rullstensbildningarna som finns på vardera sidan om Emån. Jordarten bl ir grusigare när man förflyttar sig mot åsarna. Gröda vid provtagningen. Potatis. Provtagningens omfattning. eyl indriska prover: 0-60 cm ralleller per lager. 10 cm-lager med 4 pa- Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Något mullhaltig, svagt lerig mo. Alv: Svagt lerig mo. Matjordslagret omfattar lagret 0-32 cm. Dominerande fraktion genom hela profilen är mo. Överst i matjorden finns en del utsvämmad mellansand. Profilen är texturelit relativt homogen. Struktur (tab. 3). Makroaggregatanalys har inte gjorts på profilen. akttagelserna i samband med profiluttagningen angav att antalet maskhål och fräkenrotskanaler var högt ned till minst 60 cm djup. Rötter förekom mest i matjorden medan enstaka gick ned till 60 cm djup. Genomsläpp! igheten för vatten är med hänsyn till profilens textur och struktur anmärkningsvärt låg. Volymförhål landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). matjorden utgör porositeten i genomsnitt 45,6 vol.-% och i alven 50,3 vol.-%. Den strukturella vissningsgränsen är i matjorden 9,5 vol.-% och i alven 6,0 vol.-%. Totalt rymmer profilen 287,6-46,6 = 241,0 mm ned till 60 cm djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan). 47

56 Djup, cm m:m Vattenhalt, 34,9 47,4 34,8 34,7 37,0 39,3 228,1 vol. -% För växterna upptagbart vatten är då till undersökningsdjup 228,1-46,6 = 181,5 mm. Eftersom rotutveckl ing är möjl ig till minst 60 cm djup bör detta vattenmagasin räcka till för grödan även under längre torkperioder. Genom kapillär upptransport tillförs trol igen ytterl igare vatten om grundvattennivån är relativt hög. Litteratur: Holst, Topografisk karta: 6G Ek. kartblad: 6G 1/0. SV Tabell 1. Li la Aby Kornstorleksfördelning. Viktprocent av fraktionen, mm Djup, Ler Finmj. Grovmj. Finmo Grovmo Mellans. Grovs. Glöd S:a oe::= cm förl % l L O O O

57 Tabell 3. Lilla Aby Sammanställning av viktigare fysikal iska data. Horis. djup i cm -b MtrJ vol. % d f - g - g i Por Vattenhalt eller mängd i valymprocent Krympning i % k vol. mcittn möttn. O"ff Diff v. matt. h' t cm/ tirn % uppifrån "edifrän.. ' v,m 01'1$. ver vo.,------,--,------r---r-----r--, --,_--_r_- " -----, / n , A [ Tabell 4. Lilla Aby Sammanställning av värden 5ver sambandet mellan vattenhalt och vattenavf5rande tryck. a Hods. djup i cm Porvol. % k m n o' p q e 1 g h i i i Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av : 52. 1: , , S:c mm ii pr0.t... _28J.(; i i..! _ : i.! :,---- : " _-.". 1_- 49

58 ',,' ", """" Viktsprocent o ,O ' 10 Ler r "\Mell' g- O J 55 l ::,, [ 1" H \,rovs,, 7 \,,:".-, Finmj.! Grovmj, F;nm ['-',,,,,1 L, Glödf. i, \ ' """ i" '-{.' i // " \, ", / [ i)t, J \ ' "'i """""",,i,"'" "-1;: \ ',i ' i i /,,+i"/',-', 'i,,.j : "",' T i' il Fig. 1. Lilla Aby Kornstorleksfördelning., 0,3 5 L...J.. J..,., N Vissningsgr'äns, '" "P U -1"'tJ, ""W"Q", 15 W};''i '" /"- ' 20,.".' ;, Wt.9.: W:,2.0. W ""?"'/ y7 t",o..// i j/"../../ 25,Lt./ "-f-j/' ( Porvolym, V n 30 E288mm ; 35.,",.!!.. Ej upptagbart vatten Upptagbart vatte E47mm ::[J l E215m '\. 60 f i \ \' f \1 f \. : Fi g. 3. Li]] i::l iiby Volymsförhållanden. ),0 4.J 6,0 7, h,.mv,p d. 0,001 <,l , , , , , , , 1, , JO 4) 60?S,SO )00 4)0 600?SO 'i, "'",,, 6.8 L " "j '" " ""j"", 6 i 6, " i", N, ler,! 6,,;1;:; iw M w,1 "" ',B 1 O 47',0,01 '" \ " s s! i,, 50,, "" T..\! i pf 70 '" " '" i l',"" l., i 'r 'L, " ii, _,T" j '1-, l. LL, ii,,,li,,,,,-, : 1 '::"'"... :::::::::0::::4- "-.. '", '.',':,!,6 4, 4,0 J8 H J,2 )' J,O,!, ': 28 " 2,6, 'TT 7 "i,=ii- S ",'"", 'T,', 4 J i, :!.1 : " V ,0 1,8 1,6 l.! 12 1,0 '_j, 0,8..-:.: 0,6 ''& 0,4 'o " " JO 32 l4 l6 l " ",';05254 Fig. 4. Li lla Aby Bindningskarakteristikor. ". Volymprocent votten. w i 50

59 STORA ABY NR 1, 1968 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Stora Aby. Koordinater enl igt den topo grafiska kartan: 63588/ Läge terrängen: Platsen l igger öster om Emån ca 60 m från gården vid vägen mot Lilla Aby. Geologi. på båda sidor om Emån utbreder sig betydande avlagringar av mo och sand. Detta material har trol igen svämmats ut från rullstensbildningarna som finns på vardera sidan om Emån. Jordarten bl ir grusigare när man förflyttar sig mot åsarna. Provtagningens omfattning. eyl indriska prover: 0-60 cm lel ler per lager. 10 cm-lager med 4 paral- Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Måttligt mullhaltig lerig mellansand. Alv: Svagt lerig mellansand. Dominerande fraktioner genom hela profilen är grovmo och sand.! alven finns även en del sten. Struktur (tab. 2 och 3, fig. 2). Större delen av jordmaterialet förelåg i form avenkelkorn. Endast matjorden hade på grund av sitt humus- och lerinnehåll en svag, men dock synlig aggregering. Djupast i alven kunde en viss aggregering iakttas. Till följd av den grova texturen är vattengenomsläpp igheten hög genom hela profilen. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är till 60 cm djup i genomsnitt 40,5 vol.-% med ett minimum av 36,3 vol.-% lagret cm. Den strukturella vissningsgränsen är i hela profilen mycket låg och i genomsn i t t 5,7 vo l. - % Totalt rymmer profilen till 60 cm djup 242,9-33,9 = 209,0 mm mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm Vattenha 1t, vol. -% om:m 28,7 32,9 22,0 13,0 13,6 18,9 129, 1 51

60 För växterna upptagbart vatten är till 60 cm djup således 129,1-33,9 92,5 mm. Den åtkoml iga mängden vatten återfinns dock trol igen endast i de översta 30 cm, eftersom rotutveckl ingen med stor sannol ikhet begränsas kraftigt under detta djup. Reellt upptagbart för växterna skulle då vara 83,6-20,3 = 63,3 mm. Profilens vattenmagasineringsförmåga är alltså begränsad, och grödan kommer att ha svårigheter att klara längre torkperioder, Litteratur: Holst, Topografisk karta: 6G Ek. kartblad: 6G 1/0. SV Tabell 1. St. Aby Kornstorleksfördelning. Djup, cm Ler <:::" q Viktprocent av fraktionen, mm Finmj. Grovmj. Finmo Grovmo Mellans. Grovs. Glöd förl % /; -,- 5 7 o / "7 2 O i O l L S:a Tabell 2. St. Aby MakroaggregatförGelning.,. Viktprocent av fraktionen, mrn J:jup, d$ d> S:a cm o, o!e l O O / Li O O O O O O " l 1 J O O O ' O O O O '7 n U" u

61 tagn. Tabell 3. St. Aby Sammanställning av viktigare fysikal iska data. o Horis. dlup i cm b Mlrl vol. % ; d i e d-e =(it f d-f i g d -g i i i k i mi " :---=_ Vattenhalt eller",.gd valymprocent... -_TT :_m;k,_.;;]_ rmn =.-c/-' 01 m6ttn. t målln.! Diff. Diff. '.. vid f. vad. v. prov- akt. S torr v. mat!. t h. l!. hm /0 uppifrån nedlfr6n! vnn. gr. uppt. b. deflclt. y y ons. vef. VO.,. t! v.m, ---ii Tabell 4. St. Aby Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. l aib1c d e f Hari: l- Par-..:- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av i val.' cm,% : i p r , '9, ,_ ().- 8() S:a mm i prof

62 1 Viktsprocent Viktsprocent J / (./ 0- J Fi g. 1. St. Aby Kornstorleksfördelning. Fig. 2. St. Aby Makroaggregatfördelning. Ej 20 upptag bart vatten 2:E34mml i / / 30 + j ;- y /// 35 _,_.:.. / g: /. i 45 l!l \ \ \ ''. 50 \ \ \ Porvolym. Vn t-fMaterialv.o..ly.m,;:.:..i_j...+_ \\\ \:E 243 n;m.,.._.._":l 1;7 if i Fig. 3. St. Aby Volymsförhållanden. Volymprocent d, h,.mv.p "JO 1O 1 1,1 0.Q , , SO ,0 JO U 10 U 7 S U, 10 l 1S 2, u L,e: 6. 6 : ej 6. Nriloger, i1!. 3 om i ',n 6.' ;,nn S i -OC w S 5 i j S : S 4, 'o,, i. 4 L. L.._.: :? 1:< 1 il!,;., "F 7. '. l.' l.' lo _. 2.8._,.,.. 26 "-,"---_. \,:'! i,. '-' lo o 1.8 n. '. 1.6 o...1:'..,,so 1.1, o i >:::: i 1.2 "---- i 1.0 ; o a o, 0.6 l, ": 0.4,. o, o...! '0 2, 6, " 20 21" " '" '4 Fig. 4. St. Aby Bindningskarakteristikor., " SO 52 " VolymproccntvaUcn. w l J ) 22 54

63 FREDRKSSTRÖM NR 1, 1964 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningsti llfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: Fredriksström. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: / Läge i terrängen: Platsen ligger mitt på det fält som i väster begränsas av landsvägen mellan Trekanten och Kristval labrunn, i öster av alleväg till gården samt i norr av Hålldammen. Avståndet till gårdens huvudbyggnad är ca 150 m i väst-sydvästl ig riktning. Geologi. Jordmaterialet utgörs av moränbildningar som avsattes antingen under glacial tid av den tillbakaryckande landisen, eller (och trol igare) efter en bearbetning av isälvarna. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0-73 cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 8, 24 och 46 cm. Cyl indriska prover: 0-60 cm i 10 cm-lager med 4 paralleller per lager. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Måttligt mullhaltig lerig moränsand. Alv: Svagt lerig moränsand (lagret cm) och svagt lerig moränmo (lagret cm). Matjordslagret var 27 cm. Lerhalten varierar i hela profilen mellan 3 och 6 vikt-%. Profilens övre hälft, lagret 0-30 cm, domineras helt av grovmo (26 vikt-%) och sand (49 vikt-%). alvens centrala del, lagret cm, har kornstorleksfördelningen förskjutits mot något finare partiklar. Struktur (plansch, tab. 2 och 3, fig. 2 och 3). matjorden förelåg större delen av jordmaterialet i form av enkel korn (ca 70 %). Det fanns ca 15 % sten och l ika mycket aggregatbildningar. Aggregeringen var dock relativt svag. Det kolloidala materialet i matjorden har inte givit någon större stabil itet i aggregeringen. Plogsulan var förtätad, stenig och innehöll en del järnkonkretioner. Detta lager var även kraftigt rostfärgat. På cm djup övergick färgen till en mera gråaktig nyans. Under 40 cm djup förkom mycket få stenar. Ned till minst 70 cm djup fanns ett utvecklat kanalsystem. Rotfrekvensen var dock måttl ig redan på 50 cm djup. Genomsläpp igheten för vatten är hög genom hela profilen. Det lägsta värdet uppvisar lagret cm. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Mängden sten de övre 30 cm 55

64 profilen ger en något låg porositet i detta skikt (40,7 vol.-%). Vissningsgränsen är jämn genom hela profilen och är i genomsnitt 8,1 vol.-%. Totalt rymmer profilen ned till 60 cm djup 256,5-48,3 = 208,2 mm mellan helt utfyl d porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm Vattenhalt, 29,0 vol.-% om:m 29,5 26,6 31,2 38,9 38,8 194,0 Mängden för växterna upptagbart vatten till 60 cm djup bl ir följaktl igen 194,0-48,3 = 145,7 mm. Denna mängd bör räcka till även under längre torkperioder. En förutsättning för detta är dock att rotutveckl ing är möjl ig till minst 60 cm djup. Litteratur: Munthe, Ek. kartblad: 4G 7/3. 56

65 Fredriksström 1964 Kalmar län Y> l '.- V'[' '1 ('\,l r r ;,:1

66

67 Tabell 1. Fredriksström Kornstorleksfördelning. Viktprocent av fraktionen. mm Djup, Ler Finmj. GroVD j. Finmo GroVDo Sand Glöd S: a. cm färla % 0":' e O l /l O O l Tabell 2. Fredriksström Makroaggregatfördelning. Djup, cm Viktprocent av fraktionen, mm d d Z O O O l O O O O l O O S:a 59

68 Tabel 3. Fredriksström Sammanställning av viktigare fysikal iska data. a b c d e d - e c -i f d- f g d- g h i i k m n Vattenhalt eller mängd i volymprocent Volymvikt, "/om' Krympning ; % Horis. Mtrl Por Spec. k djup i vol. vol. vikt mä"n. möttn. vid f. vöxt v. prov ald. torr v. mölt..cm cm/tim % 1 % Dill. Dill. horis.! vol. uppifrån nedifrån vinn. gr. uppt. b. tagn. defcit S vert. Y, Yv,m ,q.q,'.' 'i S i q i S:c mm i prof _ _.- i 1 i! Tabell 4. Fredriksström Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. f Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av r S,a mm ' i praf

69 \'/ \ '-J l UVl so g- O g- lo a rlg. 1. Fredriksström Kornstorleksfördelning. Fig. 2. Fredriksström Makroaggregatfördelning. 25,. 30 V'_'_v g- 50 a Fig. 3. Fredriksström VoJymsfÖrhåJJanden ,06 Q, , '0 15 lo 'o 15 lo 4) 60 7$ 150 4) $0 ' , 6 S Volymprocent vatten, w Fig. 4. Fredriksström Bindningskarakteristikor. 61

70 NGELSTORP NR 1, 1967 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: ngelstorps lantbruksskola. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: / Läge i terrängen: Platsen l igger på det fält som i norr begränsas av väg til l Barkestorp och i väster av väg till ngelstorps egendom. Geologi. Jordlagren i området är bildade av postglaciala sediment underlagrade av tjockare eller tunnare senglaciala sediment. Dessa sediment vilar i sin tur på morän. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 5, 30, 55 och 86 cm. Cyl indriska prover: 0- cm i 10 cm-lager med 4 paralleller per lager. eskrivning av profilen :l_ordart (tab.' 1, fig. 1). Matjord: Måttl igt mullhal tig molättlera. Alv: Lerig mo som på ca 50 cm djup övergår i lättlera och djupare ned i lätt mellanlera. Struktur (plansch, tab. 2 och 3, fig. 2). Matjordslagret har en mörk, nästan svart färg. Vid provtagningen hade detta lager ett djup av 15 cm och var helt genomvävt med rötter. Strukturen var aggregerad och aggregaten hade mycket varierande storlekar. Alven uppvisar en oregelbunden skiktning. Strukturen är svagt utvecklad och färgskiftningar förekommer i rikl ig mängd. lagret cm återfinns en horisont med relativt grovt material i enkelkornstruktur. Rötter påträffades ända ner till minst cm djup. Kornstorlekssammansättningen ger goda kapillära egenskaper. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten utgör till cm djup i genomsnitt 41,7 vol.-z. matjorden är porositeten 53,3 vol.-z. alven är den lägre och varierande. Även vissningsgränsen varierar i hög grad med ett lägsta värde i lagret cm (7,4 vol.-z) och ett högsta värde i lagret cm (23,5 vol.-z). Totalt rymmer profilen till en meters djup 416,6-143,3 = 273,3 mm mellan helt utfylld porvolym cch den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. 62

71 :_ >lj C) c- '3 P i c \),.-' UJ. c+ 1-' r: C) O rj -d :.:J,-

72

73 Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm o:m Vattenha 1t, vol. -% 44,4 41, 1 30,9 31,3 32,6 43,3 41,8 39,0 36,6 36,1 377,1 För växterna upptagbart vatten bl ir då 377,1-143,3 = 233,8 mm. Eftersom rotutveckl ing torde vara möjl ig till minst en meters djup, ger den beräknade mängden en uppfattning om det tillgängl iga vattenmagasinets storlek under vegetationsperioden. Ett visst tillskott av vatten kan vidare transporteras fram kapillärt till rötterna. Profilens vattenhushållning måste därför totalt sett bedömas vara mycket god. Littratur: Munthe, Ek. kartblad: Dörby, Kalmar län. Tabe ngelstorp nr 1,1967. Kornstorleksfördelning. Viktprocent av frakt;onen, mm Djup, Le;r l"inmj. Grovmj. Pimllo GrOVJ1O Lellans. Grovs. Glöd ;j: a cn O. 'J orl. _:l S ' n" vu O o ) O Tabell 2. ngelstorp nr 1,1967. Makroaggregatfördelning. Djup, cm Viktprocent av fral:etj_onen, mm d d J:a ' O :S

74 Tabell 3. ngelstorp nr 1,1967. Sammanställning av viktigare fysikaliska data. a b c d e 1 d - e c-d f d - f g d- g h i i k m n Haris. Mlrl Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent Spec. Volymvikt, g/om' Krympning i % k djup i vol. vol. vikt möttn. möttn... vid f. växt. v. prov- akt. torr v. mätt. cm/lim cm % % uppifrån n.dlfrån D.ff. Dlff. vissn. gr. uppt. b. tagn. deficit S Y, horis. vert. vol. Y...,m () _ [ 0-5O O.OOO[ "1 O SO-9O ! S:a mm! i prof ,,""."'., """"...,," Tabell 4. ngelstorp nr 1, Sammanställning av värden 8ver sambandet mellan vattenhalt och vattenavf8rande tryck. a b c d e f g 1 h i 1 i 1 k 1 m n a -p q r Horis. Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av djup i vol. cm % : i i i SO SO-9O ' \ i 33.5' i S:o mm i prof ! i ,-...". 66

75 10 15 W W e Q S! e M ro 00 M M ro 00 M Fig. 2. ngelstorp nr 1, Makroaggregatfördelning. Fig. 1. ngelstorp nr 1,1967. Kornstor 1eksförde 1n i ng mmJ r P...o.r..yo...l"'..., v.j 7, nq :: )1 / '--' O g- 50 a //' /' i i Fig. 3. ngelstorp nr 1, Volymsförhål landen Volymprocent h"m.p.,.. ;- -;.. '16.s "J7'C i " 3b,6 00 d, 1 1,1 O.oJ 0 0, ,06 SOO , ,30 0, SO 0, , ,0 4,3 ',0 7, f\. N' lag.,, 'EJ gj 1lcil;-;! a ' 1::: r 11 1()"nl116"5?4 8 1 R'1M16,O i?, i3"1 5 llmolf=t::' h! Rn i-- 1 5,. i iit T "!, 5,4 1\ 1\ i l! -:j. :: 4,8 4.' 1\ i'.. r--! f'(t.."'i: i pf 4,' 4,0. 3,8 i : 3,6 i '--+- 3,4 i'.. i> ,8 5 ', " _ t--f-- j--,..-t--l 2,6 r!' i _ " \1'1. l" o 0,7 1.8 ; 1,6 : +- F 0.3 '14 02 : ', 1 1 i \ " 0,1 1,0 0,07 - oa &:81 0:6 M ,02 -j- 01 l 1' ! i 1 '\ 1, 1 1\, ij.= o a so Volymprocent vatten, w Fig. 4. ngelstorp nr 1,1967. Bindningskarakteristikor. 67

76 NGELSTORP NR 2, 1967 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagn ingst i llfäll e Provplatsens läge. Län: Kalmar. Egendom: ngelstorp lantbruksskola. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: / Läge i terrängen: Profilen togs ut i sydvästra hörnet på fältet "Lunnastycket". Detta fält begränsas i väster av väg till ngelstorpslund och i söder av väg till Barkestorp. Platsen är belägen i västra delen av ett område som består av ett stort antal uppstickande moränkullar. öster finns större skogbeklädda moränområden. Geologi. Landskapet har formats från de av landisen avsatta moränbildningarna. Ytmoränen underlagras av bottenmorän, som i sin tur vilar på urberget. Gröda vid provtagningen. Betor. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 5, 43, 74 och 96 cm. Siktning skedde på provplatsen av stora prover. Finjorden (d < 6 mm) transporterades till laboratorium. Där gjordes en artificiell packning i 5 cyl indrar per lager, varav 2 st. i normalcyl indrar och 3 st. i cyl indrar för odl ing (lagret cm dock endast 2 st. cyl indrar vardera). Uttagning av jord skedde enl igt följande: 0-10, 10-20, 20-30, 30-40, 40-60, samt 80- cm. Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Mullfattig lerig moränmo. Alv: Svagt lerig moränmo-moränsand. Kornstorleksfördelningen är bred med partiklar från ler upp till block. Lerhalten är i matjorden 6 vikt-%. alven minskar andelen ler till några få procent. Mo och sand är de dominerande fraktionerna och utgör för profilen som helhet (0- cm) i genomsnitt 28 respektive 26 vikt-%. Sten och block återfinns framförallt i alvens övre och centrala del. Struktur (plansch, tab. 3). Skiftet har varit i öppet bruk i flera år. matjorden kunde en crumbl iknande aggregatstruktur iakttas. Proilens heterogena textur ger stor variation i porstorleksfördelningen. Detta samt förekomsten av maskkanaler ger möjl igheter till hög luft- och vattenpermeabil i tet. Under 75 cm djup var moränen hårdare packad. Volymförhål landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är låg i såväl matjord (37,5 vol.-%) som alv (30,6 vol.-%), med ett lägsta värde på 68

77 ncel3torp nr 2, Calrn=-r =-i.n 19G7

78

79 23,3 vo1.-% i lagret cm. Det grova jordmaterialets inflytande framgår av de framräknade porvolymerna för d < 6 mm (tab. 3, kol. d). Vissningsgränsen är låg och utgör i medeltal 4,7 vo1.-%. Totalt kan profilen rymma 319,7-46,6 = 273,1 mm ned till en meters djup mellan helt utfylld porvolym och den genom od1 ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm O:m Vattenha 1t, vol. -% 28,5 28,6 27,9 23,9 13,1 13,9 22,6 24,9 26,3 26,6 236,3 Till en meters djup bl ir då den växttil1gängl iga mängden vatten 236,3 46,6 = 189,7 mm. Då rotutveckl ing kan ske till ett djup av ca 80 cm bör siffran för växtti11gäng1 igt vatten reduceras till 183,4-40,6 = 142,8 mm, Detta är dock en ti1lräckl ig mängd för att tillgodose växternas vattenbehov även under en längre torkperiod. Profilens vattenmagasineringsförmåga bedöms vara god. Litteratur: Munthe, Ek. kartblad: Kärrstorp, Kalmar Län. 71

80 --_._,-_ -...J N Tabell 1. nge1starp nr 2,1967. Kornstorleksfördelning.,_._._.._,-- - -_.-,----_.,-_..... _---_......"._-_..._----- _._ "",----_..._---'" ,--- V; L ", n" ",'; V'O" r' -...,. ",. r':'1'-; C '>-':'i'l ; '"}n 0'7.!"'i' ii, ,, 0::'J',::1, l'};':.._ _.--,, , -' Grus :::-::::D "':; '; ) C >200 ;" O-lO 6 t '7 /') 31 o 8 1 O,-,- '10-20 o ! 30 6 t) 8 O O C) O , ' l)?) l ' 10 ;" '/J l o : C1....'.3 O, b 'i o,/

81 .1, Tabell 3. ngelstorp nr 2,1967. Sammanställning av viktigare fysikaliska data,._ a b c d e c-e f c-f g h Horisont, djup i cm BO- S:a mm i prof. Vattenhalt i volymprocent eller mängd l mm Por- vid f. vlixterf'.1aterial- Por- volym vissnings- na upp- vid akt. Täthet Volymvil: t volym volym els 6 cränsen tagbart provtagn. eleficit s:' 3 torr, '1 % % t mm vol.-% mm vol.-% vol.-% g/cm g/cm B Tabel l 4. ngelstorp nr 2, Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. b HOris'9 :fj t l o 20-T 1 '12.0,2.7 '12.' i , 20.3 ' i , /"" C-/ : 80-i f----f---i 'h t++ _..'; 1.3.,1, , ih:J1;:.J137._6Jm.. 1 T t-+---, ' _. '_.. 73

82 Viktprocent g O Fig. 1. ngelstorp nr 2, Kornstorleksfördelning. Volymprocent Q S r7' "'" d, 0,001 (l) 0,03 0 0, , , , , , , ,60 SO 0, ,0 30 1, ' 30 'l ' Fig. 3. ngelstorp nr 2, Volymsförhållanden. Volymprocent vatten. w Fig. 4. ngelstorp nr 2, Bindningskarakteristikor. 74

83

84

85 STENSTUGU NR 1, 1966 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle. Hösten 1966 Provplatsens läge. Län: Gotland. Egendom: Stenstugu försöksstation. Koordinater enl igt ekonomiska kartan: 63890/ Läge i terrängen: Provplatsen ligger inom ett fält vars sydspets är belägen 200 m nord-nordost om egendomens boningshus. nom fältet är profilen uttagen ca 70 m rakt norr om nämnda sydspets. Geologi. Landskapet kan beskrivas om ett flackt slättområde bestående av morän vilande på berggrunden. Ovanpå moränen har under glacial och senglacial tid avsatts mer eller mindre mäktiga lager av issjömärgel och issjösand. Gröda vid provtagningen. Jordgubbar. Provtagningens omfattning. Cyl indriska prover: 0- cm ralleller per lager. 10 cm-lager per 4 pa- Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Måttligt mullhaltig lerig sand. Alv: Svagt lerig moig mellansand (lagret cm) och från 80 cm övergångszon till lerhaltigare lager. profilen kan tre 01 ika delar urskiljas. Överst matjorden och plogsulan med en lerhalt av 6 vikt-%. Dominerande fraktion är här mellansand med ett stort inslag av grovmo. Därunder ned till 80 cm djup är lerhalten endast ett par viktprocent. övrigt är fraktionerna oförändrade. Från 80 cm djup ökar lerhalten starkt och uppgår till 30 vikt-% i lagret 90- cm. Övriga fraktioner förskjuts mot finare material. Struktur (tab. 3). Strukturen var av enkelkornkaraktär ned til l 80 cm djup. matjorden kunde dock en viss aggregatstruktur urskiljas. Under 80 cm blev strukturen alltmer aggregerad på grund av den ökande lerhalten. Vattengenomsläpp igheten är hög ned till 80 cm. Därunder sjunker den kraftigt. Volymförhål landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i genomsnitt ti cm djup 49,1 vol.-% och i lagret 30- cm 41,3 vol.-%. Lägsta värdet återfinns i lagret cm. Vissningsgränsen är låg till 80 cm djup, varefter den ökar till följd av lerhaltens förändring. Totalt kan profilen ned till en meters djup rymma 437,2-63,1 = 374,1 mm mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. 75

86 Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm O:m Vattenha 1t, vol. -% 31,6 24, 1 19,0 8,9 17,7 24,6 26,9 28,2 36,5 42, 1 259,6 Profilens innehål l av växtti1 19äng1 igt vatten bl ir alltså 259,6-63,1 = 196,5 mm. Eftersom jorden har enkelkornstruktur kan rötterna emellertid inte penetrera de jordlager som 1igger under matjordsdjup. Det i real iteten upptagbara vattnet får därför beräknas för nivån 0-30 cm, vilket ger 74,7 14,5 = 60,2 mm. Det höga inslaget av sand i profilen innebär att så gott som inget vatten kan transporteras upp kapillärt till rotzonen från djupare l iggande lager. Vattentillgången bl ir således lätt oti11räck1 ig och produktionen begränsas trol igen avsevärt om inte bevattning används. Litteratur: Munthe, Hede & von Post, 1925; Lundqvist, Hede & Lundius, 1940; Ekström, 1951; Andersson, Topografisk karta: 6J NV Ek. kartblad: Endre, Gotlands län. Tabell 1. Stenstugu nr 1, Kornstorleksfördelning. Viktprocent av fraktionen, mm Djup, Ler Finmj. Grovmj. iinmo Grovmo Mellans. Grovs. Glöd S: a <: cm förl % :; ) O O O O O O O O " L O O O O

87 Tabel l 3. Stenstugu nr 1, Sammanställning av viktigare fysikal iska data. - a b 1 c d e d - e 1 c-d f d - f g e-g h i i k m ",., Hods. Mlrl Par- Vattenhalt eller mängd i volymprocent Spec. Volymvikt, "j,m' Krympning i % k djup i vol. vol. måttn. vid mö"". vikt f. voxt v. provhoris. vert. nedifrån vissn. gr. uppt. b. tagn. vol. deficit S Y, akt. torr v. molt. cm/tirn cm % % uppifron Dill. Dill. Yv,m i _._ ; _.._ ! 40.6! i, , , , , S:o mm _ Tabell 4. Stenstugu nr 1, Sammanstä lning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. a 1 b 1 c d, e f g 1 h i i k m n a 1 p! q r Horis. Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavfärande tryck i m v. p. av vol. di; i % i r ' _..._._ i , i ! _ , ! ' , i i! i , _._---..! ' 11.0 i 6.0, S;o mm! i prof ! _:11, 77

88 10 15 m m 6 6 w Q e ro 00 e w % Fig. 1. Stenstugu nr 1, Kornstorleksfördelning g- O ,o Upptagbart vatten,;310mm ) v. Fig. 3. Stenstugu nr 1,1966. Volymsförhål landen. Vo'ymprocent h"ml/_p 000 il 00 d, pi 0,03 0 0, , O,OB 400 0, ,60 SO 0] J JOO fl i i 31] V.\... '\'. '&_-i 1 lf-, i :--\:= N,ll\l,er , J; tt : \, l i '15: u ii U il 4 :: u u 5.4 u U 4.4 U U U U U D U U U U L.V 0.5 1, ,2 1.4 " \ ,1 0,07 _ ,0 0, ,04 0,03 6 o,m 0,4.1 ;'\::>" \;" ' ' ' "' Volymprocent vatten, w Fig. 4. Stenstugu nr 1, Bindningskarakteristikor. 78

89 BARA MYR NR 1, 1961 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle. Augusti 1961 Provplatsens läge. Län: Gotland. Område: Bara myr. Koordinater en] igt topografiska kartan: 63616/ Läge i terrängen: Provplatsen l igger ca 700 m norr om Bjärby 1501 itfabrik, ca 550 m östsydöst om Uglause gård samt ca 800 m söder om Bare gård. Bara myr l igger i sin tur ca 3 km nordöst om Etelhem. Geologi. Jordmaterialet utgörs av kärrtorv underlagrad av bleke. Denna består til l största delen av kalciumkarbonat, som utfällts ur insjövattnet. Gröda vid provtagningen. 3:e års vall. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0-45 cm samt gropvägg 0-82 cm. Cyl indriska prover: 0-30 cm i 5 cm-lager och cm i 10 cm-lager med 2-4 paralleller per lager (normalcyl indrar) samt 0-60 cm i 10 cm-lager med 2 paralleller per lager (cyl indrar för odl ing). Beskrivning av profilen Jordart (plansch). Matjord: Kärrtorvmulljord. Alv: Bleke. Matjordslagret är 22 cm och består till huvudsakl ig del av torvmull. Genom bearbetning har dock matjorden uppblandats med en del bleke. Alvens bleke innehål ler ca vikt-% CaC0. 3 Struktur (plansch, tab. 2 och 3, fig. 2). Matjordens struktur är betingad av kärrtorvens luftiga och luckra lagring. Alvens (blekens) karakteristiska strukturdrag utgörs av den mycket markerade permanenta sprickbildningen med sprickorna fyllda med nedrasat matjordsmaterial. Blekematerialet har efter bildningssättet en viss horisontering. Aggregatens brottytor är mussl iga och till karaktären sträva. Grundvattennivån låg vid provtagningen på 15 cm djup, varför rotutveckl ing endast kunnat ske i matjorden. Profilens krympningsegenskaper är mycket uttalade. Likaledes är genomsläppl igheten för vatten hög, särskilt i matjorden men även djupare ned i profilen. Anm. Makroaggregatenalysen utfördes med slaghöjden 60 cm i stället för normala 80 cm, eftersom blekepropparna tenderade att helt fal la sönder till 79

90 mjöl, då den normala slaghöjden tillämpades. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Den genomsnittl iga porositeten är till 60 cm djup mycket hög, 80,3 vol.-%. Av detta följer att volymvikterna är låga. Vissningsgränsen är jämn genom profilen och 1 igger i medelta l på 21,8 vbl. - % Totalt kan profilen rymma 481,7-137,8 = 343,9 mm ned till 60 cm djup mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm om:m Vatten, ha l t, 64,6 66,7 60,0 70,0 72,4 72,7 405,8 vol. -% Till 60 cm djup är då mängden för växterna upptagbart vatten 405,8-137,8 = 268,0 mm. Vid ett normalt grundvattenstånd finns således stora mängder vatten magasinerade i profilen. Eftersom grundvattennivån låg på 15 cm under markytan vid provtagningen förekommer inget underskott på vatten. Däremot uppstår trol igen ofta syrebrist. Den höga kalkhalten ger ett högt ph, vilket kan innebära problem med tillgängl igheten av vissa växtnäringsämnen. Litteratur: Munthe, Hede & von Post, 1925; Munthe, Hede & Lundqvist, 1929; Ekström, 1951; Hallgren, Nääs & Wiklert, Topografisk karta: 6J SV. Ek. kartblad: Etelhem, Gotlands län. Tabell 2. Bara myr nr 1, Makroaggregatfördelning. - -"" "_._ _.._- 'v';' '':'> ' '} :2 ----; d-o:-12s=- 0.5-? :D,.,. -.'), S: O.), - --_.,---'._ _._-_..._---_ _..._-_._ ' c:' '" 75 80

91 3ara f:l: r r 1 V-:mitt 0-45 ej] c Bara myr Gropvägg utanför själva provplatserna Bara myr 2 H-snitt: a 35 cm b c 45 cm 65 cm d 85 cm

92

93 1 90-!'---T-'' i Tabell 3. Bara myr nr 1, Sammanställning av viktigare fysikal iska data. a b c d e d-e c-e e- g e-g h j i k m n Horis. Mlrl Por Vattenhalt eller mängd i volymprocent djup i vol. vol. vikt mättn. möttn. vid f. växt. v. prqv- akt. cm % % uppifrån nedifrån Dill. Dill. vissn. gr. uppt. b. togn. defcit S Spec. Volymvikt, g/om'l Krympning i % i k torr Y. mött. horis. vert. vol.! cm/lim Yt Yv,m -+-= '---+_----.:.+---':...:...r +--=-'-j_ ' Q r T ".7.-:il7" 71,' 71.0 o., O., 54,3171,' -o.,,,,, o." '.34 ".6 ".4 '+ jo.o 1 " _ _ _ --f SO _._---, i! -. : ".,," ' e-"" 5',0! ".9-6.0,. JO 0.44,.,' 705,_o_1-o+44'_o '. " - f- =-r-, -- do. r " 1 L- " 1 _ -_.. '00_0' _ -, 1, S,a mm T,.. -T' --" "r i ipraf i 27:_1.1<\'7.1\.".'-_= _.1! "E"""l"'" upps'v. '''17 Tabell 4. Bara myr nr 1, Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. a b c d i e 1 g h i i i k J m! n a i p q - Horis. Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av djup i vol. cm % 0.05 i " ! ! \ ' i! ' '16.8: ' i r! i ' , ! 21.0'!! ' ' ' ' Q 21.1,! S:a mm i i ; i prof !404.8 i ,_."! r o, 83

94 Viktprocent O W m G 6 o e ro a % Fig. 2. Bara myr nr 1, Makroaggregatfördelning Fig. 3. Bara myr nr 1, Volymsförhål landen d. 1 <.1 O,OJ 0 0, , , , , , ,30 0, , , ,0 JO 1,5 20 J,O 4,J 6,0 7, J 2 JO JOO

95 BARA MYR NR 2, 1961 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle. Augusti 1961 Provplatsens läge. Län: Gotland. Område: Bara Myr. Koordinater en1 igt topografiska kartan: 63616/ Läge i terrängen: Provplatsen 1igger ca 700 m norr om Bjärby 1501 itfabrik, ca 550 m östsydöst om Ug1ause gård samt ca 800 m söder om Bare gård. Bara myr 1igger i sin tur ca 3 km nordöst om Ete1hem. Geologi. Jordmaterialet utgörs av kärrtorv underlagrad av bleke. Denna består till största delen av kalciumkarbonat, som utfällts ur insjövattnet. Gröda vid provtagningen. 3:e års vall. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Horisontalsnitt (snittplanens djup): 35, 45, 65 och 85 cm. Cy1 indriska prover: cm i 5 cm-lager samt 0-40 och 70- cm i 10 cm-lager med 2-4 paralleller per lager (normalcylindrar) samt 0- cm i 10 cm-lager med 2 paralleller per lager (cylindrar för od1 ing). eskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Kärrtorvmulljord. Alv: Bleke. Matjordslagret är ca 30 cm djupt och innehåller huvudsak1 igen torvmull. Genom bearbetning har dock matjorden uppblandats med en del bleke. Alvens bleke innehåller vikt-% CaC0. 3 Struktur (plansch, tab. 2 och 3, fig. 2). Matjordens struktur är betingad av kärrtorvens luftiga och luckra lagring. Alvens (blekens) karakteristiska strukturdrag utgörs av den mycket markerade permanenta sprickbildningen med sprickorna fyllda med nedrasat matjordsmaterial. Blekematerialet har efter bildningssättet en viss horisontering. Aggregatens brottytor är mussliga och till karaktären sträva. Grundvattennivån låg vid provtagningen på 60 cm djup. Profilens krympningsegenskaper är mycket uttalade. Under grundvattenytan är krympningen i genomsnitt drygt 30 vo1.-%. Likaledes är genoms1äpp1 igheten hög, särskilt i matjorden. Rotfrekvensen var hög i matjorden samt i de sprickor och hål igheter som fyllts med material från detta lager. Även i de större sprickorna i alven var rotfrekvensen hög. nne i själva bleken förekom däremot 85

96 få eller inga rötter. Anm. Makroaggregatanalysen utfördes med slaghöjden 60 cm i stället för normala 80 cm, eftersom blekepropparna tenderade att helt falla sönder till mjöl, då den normala slaghöjden tillämpades. Volymförhål landen (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är till cm djup i genomsnitt 78,9 vol.-%. Följaktl igen är volymvikterna låga. Vissningsgränsen är jämn genom hela profilen och i medeltal 23,5 vol.-%. Totalt rymmer profilen ned til l en meters djup 788,9-234,9 = 554,0 mm mellan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm omcm Vattenha l t, 55,0 57,0 56,5 64,5 67,6 70,8 74, 1 76,8 76,3 78,7 677,3 vol. -% Mängden för växterna upptagbart vatten bl ir då 677,3-234,9 = 442,4 mm. Rotframträngningen är dock ringa i bleken. Rötterna är nästan uteslutande hänvisade till de stabila sprickorna. Vattenuttaget bl ir därför beroende av den kapillära transporten från det inre av bleken ut till sprickytorna. Det är således svårt att göra en bedömning av vattenhushållningen i profilen. Allmänt förväntas dock vattentillgången vara god under hela vegetationsperioden. Litteratur: Munthe, Hede & von Post, 1925; Munthe, Hede & Lundqvist, 1929; Ekström, 1951; Hallgren, Nääs & Wiklert, Topografisk karta: 6J SV Ek. kartblad: Etelhem, Gotlands län. 86

97 Bara myr nr 2 och 3, 1961 Gotlands län

98

99 Tabell 1. Bara myr nr 2, Kemisk anelys. Viktproc8nt av fral"",tionon S: aj o ' O ;.9 7 Tabell 2. Bara myr nr 2, Makroaggregatfördelning. -' _.._ _.-._--- [ i -i:.r:j c e '-) i :,\T l(}, t:i.c; nc.;n,.t', d.c ,ro. q(1n "er..., 'D:j".J.p, '-,) C"o,J..., "?., Glöd-.b_Ol. Övrigt./ cm förh,st or8 mineral (:n ,._ ,_._-_._-_ _._ _..._-.,.,-_._---_ / /: ; -' il O 1 O O d2. 16 S: n.- 89

100 ... m _ _ _..,_,,_ Tabell 3. Bara myr nr 2, Sammanställning av viktigare fysikal iska data. a b c d e d-ele-el f e - f g e - g h i i k m n Haris. Mtrl Por- Vattenhalt eller mängd i volymprocent Spec. Volymvikt, g/om' Krympning i % k diup i vol. vol. vikt möttn. mättn. vid f. växt. v. prov- akt. torr v. mätt.! cm/tim cm % % Dill. horis. vert. vol. uppifran n.dlfr6n vissn. gr. uppt. b. tagn. defcit S Y, 'Y."m ! f-- _.-f---r L28. 6 f :-4012;; e !! , ! _..,_...-! ! r _ Jl_:_.JJ _ _._...! i S:o mm! i prof o...l...?9.9 13_ !.!!},,:,,, m...,.TtL TR...PSAlA"'" -- Tabell 4. Bara myr nr 2, Sammanstä lning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. a b c d e f g h i i k m n o p q i r Heris. Por- Vattenholt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av diup i vol. cm % ' ' i ! _ 'i.g 'i 'ig.4 'i6.'i 'i4.8 'io.'i 'i0. o å9.å ; T-- o f ' ! f,": , : ' _..._ _._._ ! 77: ; i l , S:C mm ' i prof ! ,592.0 '

101 Viktprocent O Viktprocent m G Q 6 g m m G Q 5 g e ro 00 e " Fig. 1. Ba ra my r nr 2, 1961 Kem i sk ana lys. e ro 00 e " Fig. 2. Bara myr nr2, Makroaggregatfördelning 'O r:.,:!...ep, a21). vm"" J 55 <::... y3;:rn J! 60 ' i ".::.::::.:::::::..]' :,1 65,," ij :" 70 Pn;v Fi g. 3. Ba ra my r nr 2, Volumsförhål landen. 91

102 d. 0,001 (l) 0, ,10 0,15 0, , , , "t,m y.p P' 7.0 r 6,8 -l 6,6 r 6.4 ' 6.2 i, u L i'1'1111::: l..._._ 4,6, ;r:::r.:EF , !"!!fJJffl14.0 M 3.4!' ,L... - jn()m 3,0 i - -'---l- - + :: _ t--- _---e-- 2.4, i'-. 1\ 2.2 l' _ l. 18 g: 1-- :=-l=. 1: f-- -, l r N \1 1.2 om M 0,05 U 0,1 11"'-+-'E""!'li'l 1.0 ' 11' '10,4. o ' l 1,,,' i, l 1 1! 1 ii, l iii l \ '}., 1 i L o sa n Fig'. 4. Ba ra' my r nr 2, 1961 Bindningskarakteristikor. Volymprocent vatten, w

103 BARA MYR NR 3, 1961 Upplysningar om provplats och provtagning Provtagningstillfälle. Augusti 1961 Provplatsens läge. Län: Gotland. Område: Bara myr. Koordinater enl igt topografiska kartan: 63616/ Läge i terrängen: Provplatsen l igger ca 700 m norr om Bjärby sol itfabrik, ca 550 m östsydöst om Uglause gård samt ca 800 m söder om Bare gård. Bara myr l igger i sin tur ca 3 km nordöst om Etelhem. Geologi. Jordmaterialet utgörs av kärrtorv underlagrad av bleke. Denna består till största delen av kalciumkarbonat, som utfällts ur insjövattnet. Gröda vid provtagningen. 3:e års vall. Provtagningens omfattning. Vertikalsnitt: 0- cm. Cyl indriska prover: c i 5 cm-lager samt 0-90 cm i 10 cm-lager med 2-4 paralleller per lager (normalcyl indrar) samt cm i 10 cm-lager med 2 paralleller per lager (cyl indrar för odl ing). Beskrivning av profilen Jordart (tab. 1, fig. 1). Matjord: Kärrtorvmulljord. Alv: Bleke. Matjordslagret är ca 35 cm djupt och innehåller huvudsakl igen torvmull. Genom bearbetning har dock matjorden uppblandats med en del bleke. Alvens bleke innehål ler vikt-% CaC0. 3 Struktur (plansch, tab. 2 och 3, fig. 2). Matjordens struktur är betingad av kärrtorvens luftiga och luckra lagring. Alvens (Blekens) karakteristiska strukturdrag utgörs av den mycket markerade permanenta sprickbildningen med sprickorna f yl lda med nedrasat matjordsmaterial. Blekematerialet har efter bildningssättet en viss horisontering. Aggregatens brottytor är mussl iga och till karaktären sträva. Grundvattennivån låg vid provtagningen på 105 cm djup. Profilens krympningsegenskaper är påtagl iga. Krympningen ökar från 8,2 vol.-% i lagret cm til l mer än 30 vol.-% i lagret cm. Likaledes är genomsläppl igheten för vatten hög, särskilt i matjorden. Rotfrekvensen var hög i matjorden samt i sprickor och hål igheter som fyllts med material från detta lager. Anm. Makroaggregatanalysen utfördes med slaghöjden 60 cm stället för norma- 93

104 la 80 cm, eftersom blekepropparna tenderade att helt falla sönder till mjöl, då den normala slaghöjden tillämpades. Volymförhållanden (tab. 3 och 4, fig. 3 och 4). Porositeten är i genomsnitt 80,0 vol.-% i matjorden och 74,7 vol.-% i alven. De höga porvolymvärdena ger motsvarande låga volymvikter. Vissningsgränsen är jämn genom profilen och i medeltal 23,8 vol.-%. Totalt kan profilen rymma 758,0-240,0 = 518,0 mm ned till en meters djup mel lan helt utfylld porvolym och den genom odl ing bestämda vissningsgränsen. Vid en grundvattennivå på 1,0 m kan profilen varaktigt magasinera följande mängder vatten i 01 ika skikt (se tab. nedan): Djup, cm omcm Vattenhal t, 53,8 49,8 49,3 54,6 60, 1 61,5 63,2 64,6 68,8 vol. -% 71,8 597,5 Ned till en meters djup finns således 597,5-240,0 = 357,5 mm för växterna upptagbart vatten. Hur mycket av denna mängd som i real iteten kan tas upp av växterna beror på möjl igheterna till rotförgrening i alven. Rotutveckl ingen förekommer nästan uteslutande i de stabila sprickorna. Vattnets transport från det inre av bleken ut till roten beror i hög grad på de kapillära egenskaperna hos det karbonatrika materialet. En bedömning av jordens vattenmagasineringsförmåga är således svår att göra. Vattentillgången förväntas dock vara god under hela vegetationsperioden. Litteratur: Munthe, Hede & von Post, 1925; Munthe, Hede & Lundqvist, 1929; Ekström, 1951; Hallgren, Nääs & Wiklert, Topografisk karta: 6J SV Ek. kartblad: Etelhem, Gotlands län. 94

105 Bara myr nr 2 och 3, 1961 Gotlands län

106

107 -_.,.."-, Tabell 1. Bara myr nr 3, Kemisk analys. --"'""' _.-_._._..... _.._-_.. VLt ).L>';8(3P t 3-'! L':ca): t i onen lj (j1.._'p, ('"no C_öd-..'.,, ()- '-'- J 3,\\l.ri{;t.-,.0: a '.cm iö'r1:},j t rjt\j. m.n;3ral O r O q,/ Tabel l 2. Bara myr nr 3, Makroaggregatfördelning. ' i >." t =l ::-'.'; 2 :: r. fl"\:- f {'" ": ;'.. t.i.. el Yl ::; "l, nej. Jr', d.oc d ,"-n "",il S:a /) O 1 O

108 70,,'01,69'1, Tabell, 3. Bara myr nr 3, Sammanställning av viktigare fysikal iska data. a c Horis. Mlrl Por Vattenhalt eller mängd i volymprocent Spec. djup i vol. vol. vikt mätt" möttn. akt. % % Dill. Dill. vid 1 f. vä" 1 v. provcm uppifrån nedifrån vissn. gr. uppf. b. togn. deficit S -- d e d-e c-e f e - f g e-g h i. 1 Volymvikt, gjom' torr Y, v. mött. 'Yv,m horis ,- Krympning i % vert. m vol. k cm/tim : : ' _7±1.5: : l---: " ' 4 5.'7,,- 1 69') e.6, ".1 : ).O.".4 f-" 4,'0.4 ' '.31 J.' ' 'l _ 50-6,"" '.,30,0, ,',,'11,..,'"O,24,.6,..,-4,c4, 59,'L ' :--.1:.2.-t-_ - i l. 1 -=-7,6_1]..?-1t.6J-,_0 _ 68.3+_.Cl.-1+_4'2..t-4: 4i: P j, _ ! 24.e' :_:_ 1,32 i 0_=8_j_2J73'.,.. J...-2.,,68.6- _, : i 4.4 l 23.9., ,.0,67" 1, ? l ! jo- S,a mm l " ' :+-i-:::: t---::--- " :..0+2l.:.q O 11.O "0-" " 4 ".6 1' 11-:, 4,", fj"4 1'9. 6 -'.0 o. 50,." ",!-"i ""1." t ,1 -i-1=t-+! t.-l------t- i r --t----j-t.:----t-1=t=tj =t---t t-----! , i i ':;;-;,; :::-t'''.9l., 1-,;ll.tL:: L ';r:f B.El.l..6.:.LU6._5.3! 582.:..2.J146. 5,_----'--_----' -'---_----'--_----'-..1--_...J 98

109 Tabell 4. Bara myr nr Sammanställning av värden över sambandet mellan vattenhalt och vattenavförande tryck. a b c d e f g h i i k m n o p r q 1 Por Horis. Vattenhalt eller mängd i volymprocent vid ett vattenavförande tryck i m v. p. av djup i vol., cm % _ f J r' i o._ L j _...- ' '.-" f-"-" :2... }9.6 +_JJ...: l i S,a mm f r , _ oi " ' ,..._._-._._-, l S,a mm ! S:o mm 7_1_9.:! _59-,.2:J478.3 i prof , _._._._ "'

110 Viktsprocent O w C Q 6 W C M ro w e e Fig. 1. Bara myr nr 3, 1961 Kemisk analys. M ro W e 9 a Fig. 2. Bara myr nr 3, Makroaggregatfördelning. 5 i / l i ; i Upptagbart vatten r i101'9 mm ' sol \\ \ \\\ \,; W,01S \\ -\' Wt 01\ fvfäterfälvoj"ym, V m ln"g,1'; 4<3 mmlw"jl ' Fig. 3. Bara myr nr 3, Volymsförhål landen

111 d, () 0, O.OS 0, S J.O ' S S 150.,.:;:--=---_."_.-= SOO ' '00 70 SO Ș 3 2 P' 7.0 M.. ';, :'::' 16.6, -, -!: :,_ i!' 'i, t- Tt i i Hc l':::: T i!.....c j j j,.. l N--..,, 1_1f'lJ.. l'\.! 11 i----l-l----- i' J---,. "'- A\ r:tr'l_l N,, "B 2.2 :.7 r -+-_. g: H ' - r---+--t.- 0.3,.,-- j-+-+ -T e-- f\t'c' 6.' S.S S.6 S.' S.2 S.O U '.6 '-' '.2 '.0 3.' 3.6 l.' S ' S j-11,4 loo S ,1 -+ 1,0 M 0,05 Q M 0.2 o, m- r."r 1\11'' 1.2 j 0,03 \ i 0,4 0,01.. ", O' l. l :.!. l 1! ii !. l l.. \. 1 1 \ ' L o Volymprocent vatten, w Fig. 4. Bara myr nr 3,1961 Bindningskarakteristikor. 101

112 " Förklaring till tabell- och figurmaterial Tab. 3. Vattenhalt eller mängd i volymprocent: Siffrorna under denna tabellrubrik anger förutom vattenhalter i volymprocent även mm vatten (nederbörd) per decimeternivå. mättn. uppifrån (kol. d): Provpropparna vattenmättade uppifrån. mättn. nedifrån (kol. e): Provpropparna vattenmättade nedifrån. vid vissn.gr. (kol. f): Vattenhalt vid vissningsgränsen (w ), bev stämd medelst odl ingsmetoden. f. växt. uppt.b. (kol. d-f el. e-f): kolumnen angivna värden på "för växten upptagbart vatten" är att uppfatta som maximivärden. Under verkl iga odl ingsförhållanden är den reellt tillgängl iga och utnyttjbara vattenmängden mindre och beroende av dräneringsbetingelser och möjl igheter för rotpenetration. Vid en grundvattenyta på en meters djup, vilket kan vara normalt vid odl ingssäsongens början, utsätts de 01 ika markskikten för avsevärt större vattenavförande tryck (se under tab. 4 nedan) än enl igt den här tillämpade experimentella tekniken, där de 10 cm höga provpropparna ställs att fritt avrinna, 'vilket ger ett genomsnittl igt vattenavförande tryck (h t ) av endast 0,05 m. En grundvattenytan på en meters djup ger ett vattenavförande. tryck av 0,8-1,0 m i matjorden, varefter det avtar successivt i djupare horisonter ned till grundvattenytan där det är O. Hur mycket vatten som därvid dräneras bort beror på porsystemets gradering (förekomsten av grova svagt vattenhållande porer). Ännu större inflytande på mängden verkl igen utnyttjbart vatten har dock ofta möjl igheterna till djupgående belyses närmare intensiv rotpenetration. De här behandlade frågorna i den kommenterande texten till enskilda profiler. Detta sker bl.a. med stöd av de vattenhaltsvärden vid 01 ika vattenavförande tryck som redovisas i tabell 4. akt. deficit (kol. d-g el. e-g): Aktuellt vattenhaltsdeficit len vid provtagningstillfället. profispec. vikt, s (kol. h): dentiskt med korndensitet ( s)' dvs. genomsnittl ig täthet hos det fasta materialet. volymvikt (kol. i och j): Volymvikt, torr «((t)' erhålles efter torkning till C. Volymvikt, v. mätt. (b ), anger vattenmättad volymv.m vikt. Provproppen har därvid vattenmättats nedifrån. Volymvikt = skrymdensitet. 102

113 krympning i % (kol. k, 1, m): Avser provproppens krympning vid torkning till 10SoC angiven i procent av proppens respektive diameter, höjd och volym i vattenmättat tillstånd. (kol. n): Vattengenomsläpp ighet i vattenmättat tillstånd (cm/tim). Tab. 4. Vattenavförande tryck (h t ). Den summerade verkan av alla krafter som vill föra vatten bort från ett jordprov eller en markhorisont mätt som tryck, dvs. som kraft/ytenhet, här uttryckt i meter vattenpelare. Vattenbindande tryck (h t ) är omvändningen, dvs. alla krafter som binder vattnet i ett jordprov eller en markhorisont mätt som tryck. Fig. 2. MakroaggregatfördeZning: Figuren anknyter till tabell 2 och anger mängden makroaggregat av 01 ika storleksklasser uttryckt i procent av totala vikten. d betecknar aggregatdiameter (mm). Fig. 3. MateriaZvoZym. V : Volymen av det fasta materialet (kornmaterialet). m PorvoZym, V : Sammanlagda volymen av alla porer eller hålrum. n V + m V V (totala volymen) n Porositet, n: Porvolymen (V ) n n = V/V. n procent av den totala volymen (V); Vissninqsqräns. w : Vattenhalt då växterna på grund av rådande bind V ningstryck ej längre förmår ta upp mera vatten från jorden. t,1.0: Vattenhalt vid visst vattenavförande tryck (tension), här angivet till 1,0 m vattenpelare. Fig. 4. Bindningskarakteristika: Anger samband mellan vattenhalt (w) i volymprocent och bindningstryck (h ) i meter vattenpelare. Jfr under tab. t 4. d : ekvivalent pordiameter -v J1E: pf = 10 10g h, där h anges t t cm vattenpelare. För närmare studier hänvisas till Andersson, S och Andersson, S. & Wiklert, P

114 Litteratur Andersson, S Markfysikal iska unders6kningar i odlad jord. V. En experimentell metod. Grundf6rbättring, Ärg. 8, spec.nr 2. Andersson, S. & Wilert, P; Markfsikal iska unders6kningar i odlad jord. XX. Studier av nagra markprofiler i Norrland. Grundf6rbättring, Ärg. 23, nr 1-2, s Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältf6rs6k med 01 ika dikesavstånd.. J6nk6pings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Avd. f6r hydroteknik, Rapport 122, Uppsala Blomberg, A Beskrifning till kartbladet Ölmestad. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Ab, n:o 5, de Geer, G., J6nsson, J., Dusen, P. & Palmberg, T Praktiskt geologiska unders6kningar inom Hallands län.. Beskrifning till geologisk jordartskarta 6fver Hallands län. Sveriges Geologiska Unders6kning, Se r. C, n: o 131, Ekstr6m, G Gotlands berggrund och jordlager. Grundf6rbättring, 1951, nr 4, Hallgren, G., Nääs, O. & Wiklert, P Unders6kningar r6rande grundvattenuppdämning i blekejord på Gotland åren Grundf6rbättring 1965, nr 4, Holst, N.O Beskrifning till kartbladet Hvetlanda. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Ab, n:o 8, Hummel, D. 1'377. Beskrifning till kartbladet "Ljungby'J. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Ab, n:o 2, Hummel, D Beskrifning till kartbladet 1JVexi6". Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Ab, n:o 3, Johansson, W Markfysikalisk karakteristik av sex åkerjordsprofiler. Grundf6rbättring, 1964, nr 4, Lundbohm, H Beskrifning till kartbladet Halmstad. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Aa, n:o 197, Lundqvist, G., Hede, J.E. & Sundius, N Beskrivning till kartbladen Visby och Lummelumda. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Aa, nr 183, Mohren, E. & Larsson, W Beskrivning till kartbladet Laholm. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Aa, n:o 197, Munthe, H Beskrifning til l kartbladet Kalmar. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Ac, n:o 6, Munthe, H., Hede, J.E. & von Post, L Gotlands geologi. En 6versikt. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. C, nr 331, Munthe, H., Hede, J.E. & Lundqvist, G Beskrivning till kartbladet Katthammarsvik. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. Aa, n:o 170, Oden, S. & Lundh, Markunders6kningar och växtf6ljdsf6rs6ket på T6nnersa f6rs6ksgård. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift, Arg. 98, von Post, L. & Granlund, E S6dra Sveriges torvtillgångar. Sveriges Geologiska Unders6kning, Ser. C, n:o 335, Wiklert, P Fysikal iska studier aven markprofil från Stenstugu, Gotland. Grundförbättring, 1970, nr 1-2,

115 Förteckning över utgivna häften i publ ikationsserien SVERGES LANTBRUKSUNVERSTET, UPPSALA. NSTTUTONEN FÖR MARKVETENSKAP. AVDELNNGEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNK. RAPPORTER. 104 Andersson, S. & Wiklert, P Studier av markprofiler i svenska åkerjorda r. En faktasammanställ n ing.. De 1!. Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län. 98 s. 105 Andersson, S. & Wiklert, P Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del. Gävleborgs, Kopparbergs och Värmlands län. 89 s. 106 Andersson, S. & Wiklert, P Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del V. Älvsborgs och Göteborgs- och Bohus län. 72 s. 107 Jonsson, E Bevattning med förorenat vatten. Hygieniska risker för människor och djur. En litteraturstudie. 30 s. 108 Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med olika dikesavstånd. X: Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. 104 s. 109 Bjerketorp, A. & Kl ingspor, P (1982). nventering av avrinningen inom regioner med stor jordbruksbevattning. Faktaredovisning. 1: Kalmar län. 66 s. (109a. Korrigerat nytryck s.). 110 Lundegren, J. & Nilsson, S Bevattningssamverkan. Förutsättningar. och 01 ika associationsformer. 27 s. 111 Berglund, G. m.fl Resultat av 1977 års fältförsök avseende täckdikning, övrig grundförbättring och bevattning. 98 s. 112 Forsl ing, A. & Borgblad, M Konfl ikten mellan jordbruket och naturvården i markavvattningsfrågor. 58 s. 113 Linner, H Vatten- och kvävehushållningen vid bevattning aven sandjord. 16 s. 114 ngvarsson, A Bevattningsförsök inom trädgårdsområdet i Norden. Sammanfattning av försöksresultat publ icerade t.o.m. 1977/ ngvarsson, A Bevattning i fältmässig trädgårdsodl ing - Teknik och ekonomi. 45 s. 116 Berglund, G Frosthävningens inverkan på dräneringsledningar. 59 s. 117 Berglund, G De odlade jordarna i Uppsala län. deras geografiska fördelning och fördelning på jordarter. 42 s. 118 Berglund, G. m.fl Resultat av 1978 års fältförsök avseende täckdikning, övrig grundförbättring och bevattning. 98 s. 119 Valegård, A. & Persson, R Optimering av större ledningssystem för bevattning. 49 s. 120 Berglund, G. m.fl Resultat av 1979 års fältförsök avseende täckdikning, övrig grundförbättring och bevattning. 93 s. 121A Bjerketorp, A nventering av avrinningen inom regioner med stor jordbruksbevattning. 2A: Deskriptiv behandling av grunddata från Kristianstads län. 121B Bjerketorp, A nventering av avrinningen inom regioner med stor jordbruksbevattning. 28: Resultat och slutsatser avseende Kristianstads län.

116 122 Berglund, G., Håkansson, A. & Eriksson, J Om dikningsintensiteten vid dränering av åkerjord. Resultat av fältförsök med 01 ika dikesavstånd.. Jönköpings,Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. 68 s. 123 Johansson, W Bevattning och kvävegödsl ing till gräsvall. 83 s. 124 Heiwall, H Underbevattning. Studier av grödans tillväxt och vattenförbrukning vid 01 ika djup ttl grundvattenytan på en sandig grovrno. 17 s. 125 Berglund, K Beskrivning av fem myrjordsprofiler från Gotland. 55 s. 126 Eriksson, J Markpackning och rotmiljö. Packningsbenägenheten hos svenska åkerjorda. Förändringar i markens funktion orsakade av packning. 138 s. 127 Erpenbeck, J.M rrigation Schedu ing. A review of techniques and adaption of the USDA rrigation Schedu ing Computer Program for Swedish conditions. 135 s. 128 Berglund, K. & Björck, R Om skördeskadorna i Värmlands län Linner, H Växtnäringsbevattning. Eriksson, J A field method to check subsurface-drainage efficiency. 129 Karlsson, Soil moisture investigation and classification of seven soils in the Mbeya region, Tanzania. 56 s Wiklert, Wiklert, Wiklert, Wiklert, Wiklert, Wiklert, Wiklert, Wiklert, P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del V. Skaraborgs län. 130 s. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del V. Örebro och Västmanlands län. 82 s. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del. Ultuna, Uppsala län. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del V. Uppsala län. 140 s. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del V l!. Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län. 12f s. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson, l. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del X. Hallands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. 104 s. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bearbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del X. Malmöhus och Kristianstad län. 116 s. P.t,Andersson, S. & Weidow, B. Bedrbetning och publ icering: Karlsson,. & Håkansson, A Studier av markprofiler i svenska åkerjordar. En faktasammanställning. Del X. Kristianstad län.

117

118