r:;;:'l Uppvidinge Kallelse/underrättelse Tid: Socialförvaltningen, Lenhavda Plats: Datum: Ärende 1.

Transkript

1 r:;;:'l Uppvidinge "l,}~ KOMMUN Kallelse/underrättelse Sammanträde med: Socialnämnden atum: Tid: Plats: Socialförvaltningen, Lenhavda Ärende 1. Upprop Bilaga 2. Val av justerare 3. Besök från Noaks Ark, Växjö m Redovisning av projektet "Bättre vård vid ångest och oro med avsikt att minska förskrivning av psykofarmaka" m Information från hälso- och sjukvårdsavdelningen, 2013 m Omfördelningar efter beslutad budget, m Beslutsattestanteri ersättare socialförvaltningen m Information från individ- och farniljeomsorgsavdelningen, 2013 m Rapportering "ej verkställda beslut enligt SoL och LSS" m Information från vård- och omsorgsavdelningen, 2013 m Uppfåljning av utvärdering genomjord Rapport om missförhållande, Lex Sara 5 m

2 r:i1 Uppvidinge ~ KOMMUN Kallelse/underrättelse Ärende 12. Ansökan om statsbidrag för Omvårdnadslyftet m 6452/2011 m Bilaga Revisionsrapport granskillng av LSS - kvalitetssäkring av genomförandeplaner m Information och dialog om kommunens konsumentvägledning m Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla social~änstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare m elgivningar, 2013 m elegeringsbeslut, 2013 m Övriga frågor, 2013 nr Thomas Lindberg ordförande MoaBlom sekreterare

3 Uppvidinge :-z: o f~ f.!_:,'\j Omfördelningar efter beslutad budget UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNÄMNEN 2013 = l ( l ' nr:...:.' Sammanfattning Efter det att beslut angående budget för år2013 togs har en del justeringar kommit till. Samtliga inom budgetramen. Här finns förslag på en del omflyttningar. Att justeringar behöver göras beror till stor del på att budgeten tas så tidigt under året. Beslutsunderlag Omfördelningar i budget 2013 efter beslut i SN Förslag till beslut Att nämnden antar förslaget till omfördelningarna i budget Beslutsexpediering Ledningsgruppen Margareta Jonsson Socialchef Socialförvaltningen Box 43, Besök: Storgatan 29 Lenhavda Tfn: Fax: Mobil: margareta.jonsson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

4 Omfördelningar i budget 2013 efter beslut i SN ,2 Åa omfördelas från Socialkontoret till Gemensamt Administration. e e e e e e Hemsjukvården +0,15 Åa. Alla intäkter från Smedsgård och istriktssköterskemottagningen är nu budgeterade. Resursfördelningsbudgeten minskning med 3 Åaresten av besparingen är gjord på äldreboendenas övriga kostnader. 590 kkr omfördelas från Intäkter Hemtjänst och Servicehus till Färdtjänst och Riksfårdtj än st. Övrigt bistånd förstärkt med en tillfållig anställning under periodenjanuari- augusti. l Åa Öppenvården finansieras med det årliga bidraget från Migrationsverket (stödinsatser asylsökande barn). 344 kkr från Kontaktperson/stödfamilj barn omfördelas till Försörjningsstöd som i beslutad budget hade haft motsvarande besparing. aglig verksamhet (OF) där ombildas tidigare köp av daglig verksamhet till 0,75 Åa i vår egna verksamhet. e e Gruppboende (OF) förstärkning med totalt 0,21 Åa (utökat behov främst på Ängsgatans gruppbostad). Korttidsboende Vide bo förstärkning med 0,44 Åa pga fler ärenden. Löneökningsmedel motsvarar 3% för år Oförutsett/balanspost 1,78 mnkr (i beslutad budget uppgick den till 2,2 mnkr)

5 (f! ' ( ('),.,1/. {) U! t: t c_~.,_j ~ Uppvidinge KOMMUN UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNÄMNEN Socialnämnden Bes l utsattestanteri ersättare Socialförvaltningen 2013 Beslutsattestantförteckn:ing skall uppdateras årligen enligt revisorernas riktlinjer. I bifogat dokument framgår beslutsattestanter samt ersättare för respektive verksamhet. Förslag till beslut: att godkänna upprättat förslag, samt att delegera ansvaret för ändringar i beslutsattestantansvaret under året till Ekonom/Controller Cecilia Ekberg. Ekonom Cecilia Ekberg Ekonom Cecilia Ekberg Tfn: cecilia.ekberg@uppvidinge.se

6 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Ansvar/ Verksamhet Beslutsattestant Budget 2013, kkr Ersättare 701 Ordf. socialnämnd, Thomas Lindberg Socialnämnden Socialchef Kommunala pensionärsrådet 7 7 Socialchef 711 Socialchef, Margareta Jonsson Socialkontor Personalutveckling Sem.löneskuldens ökning Omplacering Oförutsett/balanspost Löneökningsmedel Las Familjehem vuxna Ekonom/controller Ekonom/controller Ekonom/ controller Ekonom/ controller Ekonom/ controller Ekonom/ controller Ekonom/controller Ekonom/controller Sida l

7 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Utvecklingsledare, Marie Rennesved stimulansmedel o Socialchef 715 Administrativ chef, Christer Christensson Gemensamt administration Leasingbilar atorinköp 2936 Socialchef Socialchef Socialchef Chef hälso och sjukvård, Inger Eriksson Gem. hälso o sjukvård istriktsrehab Intäkter Hemsjukvård Intäkter Hemsjukvård intäkter Intäkter N attpatrull 979 ChefVård och Omsorg ChefVård och Omsorg ChefVård och Omsorg ChefVård och Omsorg 6214 ChefVård och Omsorg 6214 Sida 2

8 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Chef Individ och familjeomsorg, Tore Svensson Gem kostn IFO Ekonomiskt bistånd Övrigt bistånd Intäkter Arbetsmarknadsåtgärder Institutionsplac vuxna Intäkter Institutionsplac bam Intäkter Hemmaplanslösningar Kontaktpers/stödfam vuxna Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef Familjehem bam Kontaktpers/stödfam barn Socialchef Socialchef Sida 3

9 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Unga lagöverträdare Barn i missbro våldsmiljö Socialchef Socialchef Alkoholtillstånd Intäkter Ekonomisk rådgivning Familjerådgivning F örsärjningsstöd Intäkter Socialchef Socialchef Socialchef Socialchef 7511 Verksamhetschef öppenvård, Tore Svensson Öppenvård Intäkter Socialchef 771 Vård och Omsorgschef äo/of, Susanne Winsth Ledning/ A dm. vård & omsorg Larm Hälso och sjukvårdschef Hälso och sjukvårdschef Resursfårdelning Hälso och sjukvårdschef Sida 4

10 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Smedsgård Intäkter Anhörigvårdare Utslaivningsldar Boende m särskild service Intäkter Hälso och sjukvårdschef Respektive Områdeschef ÄO eller Hälso och sjukvårdschef Hälso och sjukvårdschef Hälso och sjukvårdschef 7722 Färdtjänsthandläggare, Christina Törnqvist Färdtjänst Intäkter Vård och Omsorgschef Riksfårdtj än st Vård och omsorgschef 7723 Biståndshandläggare, Åsa Sjöberg Anhörigstöd Vård och Omsorgschef 7724 emenssjuksköterska, Helena Kroon Anhörigstöd Vård och Omsorgschef Sida 5

11 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialfdrvaltningen Handläggn bostadsanpassning, Andreas Svensson Bostadsanpassningsbidrag Hälso- och sjukvårdschef 7731 Områdeschef Åseda, Annica Tränek Olofsgården Vård och omsorgschef Intäkter hemtjänst Intäkter Vård och Omsorgschef Intäkter servicehus Intäkter V år d och Omsorgschef KostÅseda Intäkter Vård och Omsorgschef 7732 OmrådeschefNorrhult, Catarina Varg Solgål'den Intäkter hemtjänst Intäkter servicehus Kost Norrhult Intäkter Vård och omsorgschef o- Vård och Omsorgschef Vård och Omsorgschef Vård och omsorgschef Sida 6

12 Beslutsattestanter och ersättare. Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Områdeschef Lenhovda, Anneli Nyström Lingården Vård och Omsorgschef Intäkter hemtjänst -473 Vård och Omsorgschef Intäkter servicehus Vård och Omsorgschef Kost Lenhovcia Intäkter Vård och Omsorgschef 7734 Områdeschef Älghult, Pia Blomqvist storgården Intäkter hemtjänst Intäkter servicehus Kost Älghult Intäkter Vård och omsorgschef Vård och Omsorgschef Vård och Omsorgschef Vård och omsorgschef 7735 Områdeschef, dagverksamhet & resurs, Rie Berthelsen Resursenhet Intäkter Vård och Omsorgschef agverksamhet Intäkter Vård och Omsorgschef Sida 7

13 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Gyllen bo Vård och Omsorgschef Utflyktsdagar Vård och Omsorgschef 7741 Områdeschef gruppboende/korttids boende, Anette Petersson Gem kostn grupp boende 211 Vård och Omsorgschef Gruppbostad sländan Vård och Omsorgschef Intäkter Gruppbostad Örnvägen 7 Intäkter -355 Vård och Omsorgschef Gruppbostad Storgatan Vård och Omsorgschef Intäkter Gruppbostad Ängs 15 Intäkter -190 Vård och Omsorgschef A vlösarservice 36 Vård och Omsorgschef Korttidsboende eget Intäkter -14 Vård och Omsorgschef Sida 8

14 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Lss-handläggare, Åsa Mauritzsson Stödfarnilj LSS Vård och Omsorgschef Lägervistelse Vård och Omsorgschef 7744 Områdeschef Personlig Assistans och daglig verksamhet, Irene Lövgren Vaktmästargruppen Intäkter -25 Vård och Omsorgschef aglig verksamhet Lenhavda Intäkter -196 Vård och Omsorgschef aglig verksamhet Åseda Intäkter -180 Vård och Omsorgschef Kontaktpersoner 319 Vård och Omsorgschef Ledsagare 317 Vård och Omsorgschef Gem pers ass lass Intäkter Vård och Omsorgschef Pers ass Åseda 2878 Vård.och Omsorgschef 2878 Sida 9

15 Beslutsattestanter och ersättare Uppvidinge kommun, Socialförvaltningen Pers ass Norrhult Vård och Omsorgschef Pers ass Lenhavda Vård och Omsorgschef Pers ass team Älghult Vård och Omsorgschef Sida 10

16 w Uppvidinge KOMMUN UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNAMNEN ;~);' 1 1 er u! o ~~ ' v l ~ l nr:... :...,, Tjänsteskrivelse Socialnämnden Rapportering "ej verkställda beslut enligt SoL och LSS" kvartal nr: Sammanfattning Socialnämnden har skyldighet att till Socialstyrelsen inrapportera gynnande beslut som inte verkställts inom 3 månader från beslutsdatum. etta innefattar också en skyldighet att rapportera avbrott i verkställigheten som inte verkställs på nytt inom 3 månader. Rapporteringsskyldigheten gäller Sol-beslut 16 kap. 6f samt LSS-beslut 9 och 28 f-g. Beslutsunderlag K vartalsrapport Individrapporter Sammanställning LSS ej verkställda beslut Förslag till beslut Socialnämnden beslutar godkänna informationen Christer Christensson A dm: chef Beslutet expedieras till: Kommunens revisorer Kommunfullmäktige Socialförvaltningen Adm. avdelningen

17 ji Socialstyrelsen Kvartalsrapport Rapporteringstilfälle Aktuellt kvartal Q4 Mottagare Socialstyrelsen Socialtjänst Rapportnummer Uppgiftslämnare Förnamn Christer Telefon Förvaltning Uppvidinge socialnämnden l Efternamn Christensson l E-postadress christer.christensson@uppvidinge.se Nämndens rapport aktuellt kvartal Finns gynnande beslut som inte verkställts Inom 3 månader från beslutsdatum? Ja Nej ~ Sol ÄO, äldreomsorg ~ Sol OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning ~ Sol IFO, individ- och familjeomsorg ~ LSS OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning Finns avbrott l verkställighet där biståndet inte åter verkställts inom 3 månader från datum för avbrott? Ja Nej ~ Sol ÄO, äldreomsorg ~ Sol OF, omsorg om personer med funktionshinder enligt SOL ~ Sol IFO, individ- och familjeomsorg ~ LSS OF, omsorger om personer med funktionsnedsättning 1. Kontrollera att uppgifterna är korrekta. Om du vill ändra något trycker du på knappen Tillbaka för att gå tillbaka till formuläret. 2. Bekräfta att du har granskat genom att klicka i rutan. ärefter går det inte att gå tillbaka till föregående sidor. Jag har granskat och samtycker till automatiserad behandling av lämnade uppgifter enligt personuppgiftslagen (1998, 204) PuL 3. okumentet kan skrivas ut och sparas, men inte återanvändas. 4. Skicka in dokumentet.

18 w Uppvidinge KOMMUN Sammantällning LSS ej verkställda beslut Till Fullmäktige Beslut Antal dagar Män Kvinnor 9.9 bostad för vuxna 304 x 9.9 bostad för vuxna 136 x 9.9 bostad för vuxna 136 x Socialfårvaltningen

19 Uppvidinge h(),'a.\4 t; N Uppföljning av utvärdering genomförd Socialförvaltillngens ledningsorganisation genomgick en omorganisation inkom en skrivelse från vård- och omsorgscheferna angående deras arbetssituation. Våren 2011 genomfördes en utvärdering av omorganisationen. I utvärderingen framkom delar som det behövdes arbeta vidare med, bl.a. arbetssituationen för cheferna inom vård- och omsorgsavdelningen. enna uppföljning syftar till att belysa vad som har gjorts och hur arbetssituationen inom vård- och omsorgsavdelningen upplevs idag. Metod Intervjuer har genomförts enskilt med samtliga sju chefer samt med personen som har kombinationstjänsten som handläggare och chefsstöd. Tre av de fyra samordnarna har intervjuats enskilt per telefon den fjärde intervjuades på plats. Resultat Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide (se bilaga 1) som togs fram efter ett samtal med vård- och omsorgschef samt med hjälp av vad som framkommit under de intervjuer som genomfördes vid utvärderingen Nedan presenteras vad som kom fram i intervjuerna, sorterat i olika områden. Områden har valts ut baserat på intervjuguiden samt vad som kommit fram under intervjuerna. et är endast tre personer av åtta som arbetar på samma tjänster som när utvärderingen 2011 gjordes. et gör det svårt att göra en jämförelse mellan då och nu baserat på personliga reflektioner. Istället läggs vikten vid hur arbetssituationen upplevs nu. Någon analys av resultatet görs inte i denna uppföljning, utan lämnas över till närmsta chef/er och politiker för vidare arbete. Resultatet är uppdelat på chefer inom vård och omsorg och samordnare, för att göra det lättare att följa. Chefer inom vård- och omsorg 1) Hur upplever du din arbetssituation idag? Överlag så svarar alla i positiva ordalag kring den upplevda arbetssituationen. et är upp och ner, men arbetssituationen är rimlig. En chef anser sig ha en tung arbetssituation i dagsläget men ser den ändock som grepp bar. En gemensam nämnare när de blir tillfrågade om stressfaktorer är när tekniken strular. et tar mycket tid och energi. Några anser att motarbetare och att ständigt bli ifrågasatt är något som är en avsevärd stressfaktor. e ständiga, akuta uttryckningar anges också som en stressfaktor. Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: moa.blom@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

20 2) Hur fungerar samordnar~änsten? För de chefer som har samordnare så är de alla eniga om att det fungerar väldigt väl. et är ett stort stöd i arbetet som chef. e upplever ingen otydlighet kring deras roll respektive samordnarens, mer än kanske i en inkörningsperiod. et cheferna ser som en risk är att det kan finnas en viss otydlighet kring samordnaren i arbetsgruppen, att det är en risk att de blir gruppledare. I dagsläget efterfrågar ingen mer schemalagd tid för samordnaren, men de ser fördelarna med om denne skulle kunna utöka sin tid då det skulle ge cheferna mer tid till utveckling av verksamheten. Konkret så önskar några att samordnaren är schemalagd dagtid, vardagar. När behovet av ~änsten finns. e funktioner som inte har samordnare efterfrågar heller inte det. e anser sig ha mycket stöd och hjälp ute i arbetsgrupperna utan uttalade samordnare. En person efterfrågar däremot funktionen assistent, en assistent med samma helhetssyn som chefen som kan bistå med lite enklare sysslor som bokningar, kopieringar och dylikt när det hopar sig med arbete. 3) Hur tror ni att ~änsten som samordnare har påverkat ert arbete? Alla svarar unisont avlastande. 4) Hur fungerar arbetet med resursfördelningssystemet? Svaren från dem som arbetar med resursfördelningssystemet varierar från "et tar otroligt mycket tid" till att "et fungerar bra och är inga konstigheter". et är olika tankesätt kring resursfördelningssystemet i kommunen och de befinner sig i olika faser av arbetet. et framkommer en önskan om att det borde ha införts samtidigt i alla områden. 5) Kombinations~änsten- handläggare och chefsstöd En viktig del i arbetet anser en del av cheferna inom äldreomsorgen, de flesta anser att ~änstens procent är mycket viktiga och att de inte får försvinna. Någon menar att de inte ser några fördelar med den ~änsten sett i relation till samordnarens ~änst som kan fungera på liknande sätt. För att hålla sig a jour så hade det varit bra för Carolin att gå på en del chefsmöten inom äldreomsorgen. Carolin ser fördelar med att arbeta nära samordnarna som kan hjälpa till med det dagliga arbetet när en chef inte är där. Hon ser gärna att det är bestämda dagar när hon ska vara behjälplig hos cheferna eftersom det ger dem en möjlighet att planera och förutse vad som behöver göras. et måste dock finnas utrymme i ~änsten för att gå in vid sjukdom eller liknande/akut. 6) Hur ser du att din ~änst kan utvecklas och förbättras? e flesta av de intervjuade påpekar tekniken, att den borde förbättras "tusen klick innan man är framme, det är ett osmidigt system". Filer och mappar i datorn borde vara mer lättillgängliga. Tekniken strular för ofta. et lyfts upp att det är viktigt att få arbeta med utveckling och att det måste få finnas utrymme i ~änsten för det. Några av dem som har samordnare ser det som en möjlighet Box 43, Lenhovda Besök: Storgatan 29 Tfn: moa.blom@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

21 att kunna delegera mer till dem för att få ett större utrymme i ~änsten för att arbeta med utveckling. Kontinuerlig handledning och fortbildning i ledarskap är något som efterfrågas av en del. En chef uttrycker att hennes kompetens kan användas till mer än att vara chef, exempelvis hålla föredrag inom kommunen kring olika områden inom äldrevården. En utvecklingsmöjlighet är även att sprida kommunens arbete utåt genom exempelvis föredrag, studiebesök, studenter etc., "det finns mycket som Uppvidinge kommun är duktiga på som andra gärna tar del av". Samordnare 1) Hur upplever du din arbetssituation? Arbetssituationen upplevs som rimlig, det går upp och ner och 1bland känner dem att de inte hinner med. Någon har löst det genom att använda tid från "vanliga jobbet", hon gör alltså en del samordnaruppgifter när tillfälle finns. När frågan om de anser att deras ~änst behöver utökas ställs så svarar de flesta att ibland finns det behov av en högre procent för att hinna med, en samordnare säger att hon väldigt gärna utökar sin ~änst som samordnare och vill väldigt gärna ha fler uppdrag. En annan vill inte ha mer uppdrag som samordnare, hon trivs med uppdelningen som den är idag och vill inte förlora mer tid med de äldre. Men det alla ser är att det kan finnas ett behov av en högre procent vid vissa tillfällen när det är mycket att göra, exempelvis när det närmar sig semestertider. En samordnare upplever sitt uppdrag som otydligt vilket har gjort att uppdraget inte känns lika stimulerande som tidigare då hon upplevde att det fanns tydliga ansvarsområden. 2) Hur fungerar samarbetet med chefen och arbetsgruppen? Majoriteten av samordnarna anser att samarbetet med chefen och arbetsgrupperna fungerar väl. I början, under en inkörningsperiod, har det funnits en del otydligheter kring rollen som samordnare men de tycker att det har fallit på plats efter hand. et kan vara svårt för arbetsgrupperna att skilja på när de arbetar som samordnare och när de inte gör det. En samordnare trycker hårt på att det behövs en tydligare arbetsbeskrivning med tydliga ansvarsområden. å hon upplever att det inte finns tydliga ansvarsområden inom hennes uppdrag har det blivit en otydlighet kring hennes roll som hon upplever har spridit sig ut i arbetsgrupperna. 3) Hur tror ni att ni har påverkat er chefs arbetssituation? Alla hoppas och anser att deras ~änst fungerar avlastande för cheferna. 4) Finns det behov av handledning? Samordnarna ser i dagsläget inte något behov av handledning men ser gärna att det är återkommande träffar mellan samordnarna i kommunen. 5) Finns det behov av utbildning? "Ja, kunskap är ju aldrig tungt att bära" uttrycker en samordnare. e efterfrågar utbildning i dels schemaläggning och dels datorkunskap, det efterfrågas även kunskaper i arbetsrätt och arbetstidsavtal Box 43, Lenhavda Besök: Storgatan 29 Tfn: moa.blom@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

22 Uppvidinge Socialnämnden Ärende Rapport om missförhållande enligt Lex Sarah Händelse en 12 november inkommer rapport om missförhållande. Rapporten gäller en stöld av kr hos en vårdtagare i ordinärt boende. Anhörig har rapporterat detta till områdeschef, som gör polisanmälan samt Lex Sarah rapport. Bedömning Utredningen kan inte pav1sa att någon av omvårdnadspersonalen är skyldig till stöld. Utredningen visar inte heller på någon brist i rutiner i förhållande till stölden. Åtgärd Information om vad som framkommit i samtalen har rapporterats vidare till polisen för bedömning. Polisutredning nedlagd. Förslag till beslut att ta emot informationen, att godkänna åtgärderna och att inga ytterligare åtgärder behöver vidtas. Marie Bennesved Utvecklingsledare, utredare Annelie Nyström Områdeschef

23 Uppvidinge KOMMI; N UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNÄMNEN Ansökan om kompetensutvecklingsmedel till omvårdnadslyftet 2013 inom äldreomsorgen. Sammanfattning Omvårdnadslyftet påbörjades augusti Medel söktes från kommunens centrala kompetensutvecklingsmedel för perioden Medel beviljades för Nyansökan görs för Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att stärka kompetensen inom äldreomsorgen. Socialstyrelsens allmänna råd; Grundläggande kunskaper hos personal som arbetar i socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2011:12), ligger till grund för vilka kurser på gyronasienivå som omvårdnadspersonal bör ha. et ges också möjlighet till programfördjupningar med två kurser, för dem som redan har grundläggande kunskaper. Utbildningen påbörjades hösten 2012 och pågår tom hösten 2014, där sista terminen innehåller påbyggnadskurserna. Ekonomiska konsekvenser Kostnaden för omvårdnadslyftet 2013 beräknas bli kr. 75 % söks av kommunens centrala kompetensutvecklingsmedel, dvs kr. statsbidrag för omvårdnadslyftet söks också enligt den fördelningsram som finns med kr. SN behöver stå för den del av kostnaderna som eventuellt inte täcks av de sökta medlen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse: Ansökan om kompetensutvecklingsmedel till omvårdnadslyftet 2013 inom äldreomsorgen. Förslag till beslut Att socialnämnden söker kr till omvårdnadslyftet för 2013 från kommunens centrala kompetensutvecklingsmedel samt ansöker om statsbidrag för omvårdnadslyftet. Marie Bermesved Utvecklingsledare Socialförvaltningen

24 /1- l i / )~ '\. {(.,{{'Il /. ).i.,i, v ' /1 /) v 1- Uppvidinge l<o"!mun Svar på granskning av LSS - kvalitetssäkring av genomförandeplaner Sammanfattning nr:... Granskningen avgränsades till bostäder med särskild service. Mot bakgrund av genomförd granskning säkerställer socialnämnden, till stora delar, processen för dokumentation av utförandet. et finns några o:rrrråden som särskilt bör uppmärksammas och förbättras. Socialnämnden ska svara, kommunens revisorer, hur åtgärderna planeras senast den 15 februari 2013, se Bilaga 1. Bakgrund Uppvidinge Kommuns revisorer gav PwC i uppdrag att granska om socialnämnden säkerställer att utförandet av LSS-insatser dokumenteras i enlighet med riktlinjer och rutiner. Ekonomiska konsekvenser Utbildningskostnader, motsvarande kostnad för timlöner, för vidareutbildning i verksamhetssystemet Pro Capita. Beslutsunderlag Skrivelse Svar på granskning av LSS-kvalitetssäkring av genomförandeplaner samt bifogad bilaga t områden som särskilt bör uppmärksammas och förbättras Förslag till beslut Att godkänna planen för åtgärderna. Beslutsexpediering Områdeschefer omsorgen om funktionshindrade LSS-handläggare Susanne Winsth Vård- och omsorgschef Socialfårvaltningen m.uppvidinge.se

25 Uppvidinge KOMMUN o 9 Områden som särskilt behöver bör uppmärksammas och förbättras nr: e tydliga rutinbeskrivillngarna måste förankras och tillämpas av all omsorgspersonal 2. Uppföljningar av LSS-beslut bör, av LSS- handläggaren, genomföras mer regelbundet framöver. 3. Utveckla genomförandeplaner och uppföljningar främst vad gäller att ange när, var och hur stödet ska ges. 4. Inom förvaltningen bör genomförandeplaner, arbetsplan och målformulering samordnas för respektive brukare 5. Brukare, och företrädare för brukare ska, regelmässigt, vara delaktiga i framtagandet av genomförandeplaner samt uppföljningar av dessa 6. et bör mer tydligt anges vilka som har deltagit i upprättandet av. genomförandeplaner samt uppföljningar av dessa 7. Genomföra uppdatering av genomförandeplanerna 2 ggr/år i maj och i november samt förändrade insatser, vilket är av nämnden beslutat 8. Skapa förutsättningar för att samtliga anställda lär sig att skriva i och kunna hantera Procapitasystemet Svar: Som ett första steg i utvecklingen av de områden som ska förbättras ska omsorgens samlade dokument revideras och beslutas av socialnämnden. okumentet ska även tydliggöra hur ofta LSS-handläggaren har uppföljningsansvar. Samordning av befintliga planer ska samordnas och utarbetas. Områdeschefen ska tydliggöra aktuella rutiner samt skapa förutsättningar för utveckling av genomförandeplanerna inklusive vikten av~ att anteckna vilka som deltagit i utformningen. Vikten av att den enskilde och/eller dess företrädare medverkar ska också förankras samt att det i dokumenten anges vilka som medverkat i utformningen. Väljer den enskilde och/eller dess företrädare att inte medverka vid utformningen ska det anges i m.uppvidinge.se

26 genomförandeplanen. Information om kraven på uppdatering av genomförandeplanerna ska implementeras på arbetsplatsträffama. Revidering av rutinen social dokumentation ska genomföras. Samtliga åtgärder ska vara genomförda i september m.uppvidinge.se

27 Uppvidinge UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNÄMNEN nr:... Information och dialog om konsumentvägledning. Margith Lydigh kommer att gå ner i tjänst från och med mars Hon arbetar 80% idag. Redan tidigare har Margith lämnat över konsumentrådgivningen då budget och skuldrådgivning har tagit allt mera tid. För framtiden behöver vi fundera över upplägget då Margith så småningom kommer att gå i pension. Budget och skuldrådgivningen kommer Margith att ansvara för på sina 50 %. et vi behöver diskutera är konsumentrådgivningen som är en viktig del i vårt förebyggande arbete. Flera av länets kommuner har anslutit sig till Konsument Kronoberg dit man kan ringa och få råd. et vi förlorar på det är bland annat information till skolorna. et vi också riskerar med att binda upp oss där är att när Margith slutar finns endast 50 % kvar för att rekrytera ny medarbetare. Möjlighet kan finnas att under kortare tid be om hjälp. Önskar ta upp frågan för diskussion i socialnämnden och få nämndens synpunkter. Förslag till beslut Att socialnämnden godkänner informationen. Margareta Jonsson socialchef Socialförvaltningen Box 43, Besök: Storgatan 29 Lenhovda Tfn: Fax: Mobil: margareta.jonsson@uppvidinge.se m.uppvidil)ge.se

28 Uppvidinge UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNÄMNEN nr:... 1 Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutveckla socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, våldsutövare samt barn som bevittnat våld. Sammanfattning Familjefrid Kronoberg har tagit på sig ansvar att ansöka om utvecklingsmedel för länet gemensamt, Kommuner och Landstinget. Ansökan skickades iväg innan den 17/12 då tiden för ansökan gick ut. Växjö Kommun står som huvudsökande kommun. För att få del av sökta medel krävs beslut från varje enskild kommuns socialnämnd. Beslutsunderlag Skickad ansökan till Socialstyrelsen. Förslag till beslut Att socialnämnden i Uppvidinge ställer sig bakom den för länet gemensamma ansökan om utvecklingsmedel för kvalitetsutveckling av socialtjänstens arbete för våldsutsatt kvinnor, våldsutövare samt barn som bevittnat våld. Beslutsexpediering Regionförbundet Margareta Jonsson socialchef Socialfårvaltningen Box 43, Besök: Storgatan 29 Lenhavda Tfn: Fax: Mobil: margareta.jonsson@uppvidinge.se m.uppvidinge.se

29 .ii. Socialstyrelsen Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar UPPVIINGE KOMMUN SOCIALNÄMNEN Ansökan om utvecklingsmedel för att kvalitetsutve ta....'~ socialtjänstens arbete för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare Läs anvisningarna innan ni börjar fylla i ansökan och använd dem som stöd under tiden ni fyller i ansökningsblanketten. l anvisningarna finns bl.a. information om: vilka prestationskrav som gäller för att kunna ansöka om medel för 2013 hur man går till väga vid gemensamma ansökningar hur ni fyller i blanketten hur Socialstyrelsen kommer att prioritera ansökningarna för 2013 vilka förutsättningar som gäller för medel från Ni kan ansöka om medel för ert utvecklingsarbete för år 2013 ( ). Varje kommun/stadsdelsförvaltning får endast lämna in en ansökan. Flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar kan ansöka gemensamt (se information i anvisningarna). Ansökan ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 17 december Så här använder ni den elektroniska blanketten 1. Spara blanketten i din dator. öp den till "kommunens/stadsdelsförvaltningens namn" följt av "utvmedel våld 2013". 2. Spara blanketten igen när du har fyllt i den. 3. Skriv ut blanketten, behörig person undertecknar ansökan och posta den sedan till: Socialstyrelsen, Regler och Tillstånd, Stockholm. Ansökan ska även skickas med e-post till: socialstyrelsen@socialstyrelsen.se. Skriv "kommunens/stadsdelsförvaltningens namn" och "ansökan utvmedel våld 2013" i ämnesraden. 4. Ansökan ska ha kommit in till Socialstyrelsen senast den 17 december GRUNUPPGIFTER - Obligatorisk Sökande kommun/stadsdelsförvaltning: Väx.iö kommun Adress: Box 1222 Kontaktperson: Ulf Hammarström E-postadress till kontaktperson: ulf.hammarström@vaxjo.se Telefon till kontaktperson: Sökt belopp för 2013: Kommunen/stadsdelsförvaltningen ligger i län: Kronobergs län Postnummer och ort: Väx.iö Befattning: Enhetschef kronor Bidraget utbetalas till (välj ett av två alternativ) Plusgiro nr: Bankgiro nr: Utbetalningen märks (max 1 O tecken) Våld

30 .il Socialstyrelsen nr /2012 Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar Sammanfattning av ansökan - Obligatorisk Sammanfatta er ansökan med max 250 ord. Sammanfattningen ska innehålla: övergripande syfte med ansökan, hur ni pianerar att kvalitetsutveckla ert arbete genom denna ansökan, målgrupper, aktiviteter och förväntade resultat. Om ansökan är gemensam ansvarar den huvudsökande kommunen/sdf för att fylla i sammanfattningen. Tips! Fyll gärna i sammanfattningen sist. I länet finns Familjefrid Kronoberg som drivs av länets samtliga kommuner och Landstinget Kronoberg. När det gäller kommunerna så arbetar varje kommun utifrån sina egna förutsättningar. et saknas gemensamma långsiktigt hållbara strategier för utveckling och samverkan. Vi önskar nu gå vidare i arbetet för att utveckla detta. Vi har som mål att framgent kunna använda befintliga resurser vad gäller upptäckt utredning, bedömning och behandling så effektivt och rätt som möjligt. Allt utvecklingsarbete ska vara långsiktigt och hållbart. Vi behöver mer gemensam kunskap och syftet med kartläggninggen är att få ett utgångsläge att arbeta vidare utifrån. Vi vill så långt möjligt bygga på fakta, skaffa oss kunskap om omfattningen av olika grupper inom området och deras behov. Vi behöver gemensam baskunskap vad gäller såväl våldsutsatta som förövare. Exempelvis antal personer, kön, ålder med mera. ärutöver behöver vi mer specifik kunskap om särskilt utsatta grupper som exempelvis personer med missbruk, personer med funktionsnedsättnking, personer utsatta för hedersrelaterat våld med mera. Med kartläggningen som utgångspunkt vill vi därefter fortsätta att utveckla vårt arbete inom området och fånga olika gruppers behov samt tydliggöra uppdrag (kommunernas, familjefrids och landstingets) Med utgångspunkt från den länsgemensam kartläggning av hur många individer som kan vara aktuella för insatser inom målområdet vill vi ta fram en länsgemensam handlingsplan som senare kompletteras med lokala rutiner utifrån varje kommuns unika förutsättningar. Vi vill beskriva villka evidensbaserade metoder och rutiner som ska finnas för de olika insatsområden. etta inkluderar även samverkan med idella organisationer och andra aktörer. Att så långt möjligt eftersträva en evidensbaserad vård och omsorg och att uppnå lika vård på lika villkor. Fortsatt vill vi upprätta en utbildnings/utvecklingsplan för att säkerställa kompetens- och kunskapsuppbyggnad i länet med koppling till de olika målgruperna. På grund av det lilla länets fördelar ser vi stora vinster med en länsövergripande samordningsfunktion som under 2013 framförallt kan hjälpa oss att strukturera upp nuvarande och kommande samverkan i ett länsperspektiv, ta de kontakter som behövs och föra dialog med beröda parter. I uppdraget bör även ingå att ta fram förslag till samverkan samt upprätta de överenskommelser som ska gälla, vilket även innebär att konkretisera samarbetet med Familjefrid. Vem gör vad när var och hur? 2

31 .Jl Socialstyrelsen nr /2012 Blankett for kommuner/stadsdelsforvaltningar 1. Gemensam ansökan - samverkan 1.1. Är ansökan gemensam för två eller flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar som samverkar? A. [g! ja, ansökan är gemensam för två eller flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar som samverkar. nej, ansökan gäller endast en kommun eller stadsdelsförvaltning. B. Om ni har svarat ja på A, på vilket sätt har ni reglerat er samverkan? Sätt ett kryss. [g! Genom en överenskommelse beslutad på politisk nivå i varje kommun/stadsdelsförvaltning Genom överenskommelse beslutat på annat sätt- ange vilket: C. Beskriv hur er samverkan kommer att se ut: Länets kommuner och Landstinget Kronoberg har sedan ett antal år tillbaka en samfinansierad verksamhet "Familjefrid Kronoberg". Verksamheten har i uppdrag att arbeta med våld i nära relationer. I uppdraget ingår också att samverka med idella föreningar och andra aktörer. För att ytterligare stärka samverkan och strukturerna för kunskapsutveckling fmns sen l januari 2013 en ledningsgrupp benämnd "ledningsgrupp för samverkan av länets hälso- och sjukvård och socialtjänst". I ledningsgruppen ingår länets socialchefer/förvaltningschefer och fem centrumchefer från landstinget samt landstingets planeringsdirektör och F ou chef.. Ledningsgruppen träffas en hel dag en gång/månad. Ledningsgruppen har det strategiska övergripande ansvaret för Familjefrid Kronoberg. Förutom ledningsgruppen finns även en "arbetsgrupp" med representanter från ledningsgruppen (kommun och landsting) några IFO chefer som representerar kommunerna samt enhetschefen för Familjefrid. Arbetsgruppen är en operativ grupp som bland annat förbereder frågor och tar fram underlag till be lut som senare tas i ledningsgruppen. Vissa beslut förs vidare till politiska ställningstagaganden i länets kommuner och landstinget. Regelbunden uppföljning och redovisning sker tillledningsgruppen Samverkande kommuner eller stadsdelsförvaltningar Skriv endast namn på kommunen eller stadsdelsförvaltningen som ni samverkar med, t.ex. Borås (inte Borås stad). Fyll på om det finns fler kommuner eller stadsdelsförvaltningar som samverkar. Samverkande kommuner/stadsdelsförvaltningar: Lessebo kommun Uppvidinge kommun Tingsryds kommun Alvesta kommun Markaryds kommun Älmhults kommun Ljungby kommun Kontaktperson/er i samverkande kommun/stadsdelsförvaltning: Ann Lund (namn) ann.lund@lessebo.se (e-post) 3

32 .il Socialstyrelsen Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar Margareta Jonsson (namn) (e-post) Magnus Wallinder (namn) (e-post) Ros-Marie Eriksson (namn) (e-post) Laila.Sijedahl (namn) (e-post) Kulla Persson Kraft (namn) (e-post) Ing-Marie Byström (namn) (e-post) (namn) (e-post) (namn) (e-post) nr /2012 4

33 Ji. Socialstyrelsen nr /2012 Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar 2. Nulägesheskrivning av utvecklingsområden Obligatorisk l blanketten finns tre utvecklingsområden: 1. Förutsättningar för en fungerande verksamhet. 2. Socialtjänstens arbete med upptäckt, utredning, bedömning och uppföljning. 3. Socialtjänstens arbete med skydd, bedömning, stöd och behandling. Mer information om respektive utvecklingsområde finns i anvisningarna. För att Socialstyrelsen ska få en uppfattning om hur arbetet med dessa utvecklingsområden ser ut idag i er kommun/sdf ska ni fylla i nedan nulägesbeskrivning, som innefattar alla tre utvecklingsområdena. Nulägesheskrivningen är obligatorisk att fylla i och ni ska fylla i uppgifterna på samtliga tre utvecklingsområden, även dem ni inte avser söka medel för. l nu lägesbeskrivningen ska ni ange uppgifter om hur situationen ser ut just när ni ansöker. Om ni ansöker tillsammans med flera kommuner eller stadsdelsförvaltningar, ska de samverkande kommunerna fylla i en egen n ulägesbeskrivning för sin kommun/sdf som blir en bilaga till huvudansökan (se bilaga 1a för de samverkande kommunernas nulägesbeskrivning). 2.1 Nulägesbeskrivning Utvecklingsområde 1: Förutsättningar för en fungerande verksamhet A Vilka uppgifter har socialtjänsten om omfattningen av våld i nära relationer inom hela kommunen? Sätt ett eller flera kryss. Observera att uppgifterna ska vara uppdaterade under 2011, i annat fall sätt ett kryss under svarsalternativet "Inget av ovanstående" Uppgifter om antalet våldsutsatta kvinnor- ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet barn som har bevittnat våld -ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet barn som själva har utsatts för våld -ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet våldsutövare- ange hur många totalt: (siffror) ~Z~ Inget av ovanstående Om ni kryssat inget av ovanstående, vad är anledningen till att ni inte har uppdaterade uppgifter? Uppgifter finns från respektive kommun se bilagor från respektive kommun.. Uppgifterna är inte kvalitetssäkrade och ett mörkertal finns. Siffrorna ger ingen rättvisande bild då ingen heltäckande kartläggning är genomförd. B. Vilka uppgifter har ni om omfattningen av våld bland enskilda som varit i kontakt med socialtjänsten? Sätt ett eller flera kryss. Observera att uppgifterna ska vara uppdaterade under 2011, i annat fall sätt ett kryss under svarsalternativet "Inget av ovanstående" Uppgifter om antalet våldsutsatta kvinnor- ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet barn som har bevittnat våld -ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet barn som själva har utsatts för våld -ange hur många totalt: (siffror) Uppgifter om antalet våldsutövare-ange hur många totalt: (siffror) Inget av ovanstående Om ni kryssat inget av ovanstående, vad är anledningen till att ni inte har uppdaterade uppgifter? 5

34 .Ji. Socialstyrelsen nr /2012 Blankett for kommuner/stadsdelsforvaltningar Uppgifter finns även här från respektive kommun se bilagor. Uppgifterna är inte kvalitessäkrade och ett mörkertal finns. Siffrorna ger ingen rättvisande bild då ingen heltäckande kartläggningn på grund av att ingen heltäckande kartläggning är genomförd. C. Har ni en gällande handlingsplan beslutad på politisk nivå/eller ett ledningssystem för kvalitet som gäller för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer? Sätt ett kryss. [g! ja- ange på vilken politisk nivå har arbetet beslutats: I länets socialnämnder och när: olika årtal i länets kommuner. nej Om ja, beskriv kort hur ni arbetar med våld i nära relationer enligt ovan beslutade dokument: Arbetet ser olika ut inom de olika kommunerna. Kommunerna har också kommit olika långt vad gäller att upprätta konkreta handlingsplaner med koppling till våld i nära relationer. Beslut är taget om att ett ledningssystem ska finnas i samtliga kommuner. etta är också ett av SKL:s grundläggande krav när det gäller flera de nationella utvecklingssatsningar som nu geomf"års. en gemensamma nämnaren får samtliga kommuner är Familjefrid Kronoberg som drivs i samverkan mellan länets kommuner och landstinget.. Om ni har en handlingsplan är den utformad i enlighet med SOSFS 2009:22, Socialstyrelsens allmänna råd om socialnämndens arbete med våldsutsatta kvinnor samt barn som bevittnat våld? [g] ja nej Om nej, vad är anledningen? Arbetet med handlingsplanerna har kommit olika långt i kommunerna. Kronbergs län är ett litet län och med utgångspunkt från att länets kommuner och landstinget har en framgångsrik samverkan och att det nu finns en ledningsgrupp får samverkan finns planer på att ta fram en länsgemnsam handlingsplan som ska gälla för samtliga kommuner. en handlingsplanen ska sen kompletteras med lokala rutiner utifrån varje kommuns egna förutsättningar. E. Vilka externa aktörer samverkar socialtjänsten regelbundet med när det gäller våld i nära relationer? Sätt ett eller flera kryss. [g! polis [g! hälso- och sjukvård [g! skola [g! ideella föreningar- ange vilka: Kvinnojouren Blenda i Växjö och Märta i Ljungby, Brottsofferjouren och IOGT. [g! andra - ange vilka: Familjefrid Kronoberg, Kriminalvården Beskriv kort hur er samverkan med externa aktörer ser ut: Familjefrid Kronoberg finns att tillgå för samtliga kommuner i länet. Verksamheten har sin bas och huvudsakliga verksamhet i Växjö, en filial finns i Ljungby. I övrigt är verksamheten mobil. Verksamheten vänder sig till barn som upplevtlutsatts får våld i en nära relation kvinnor och män som utsatts får våld av någon närstående eller själv utövat våld i en nära relation Någon regelbunden och strukturerad samverkan med andra externa aktörer finns idag inte utan sker genom oregelbundet förekommande möten och nätverksträffar. F. Om ni har satt kryss för ideella föreningar i E, har ni ingått skriftligt avtal med den ideella föreningen när den på uppdrag av socialnämnden genomför insatser enligt socialtjänstlagen? Sätt ett kryss. [glja [g! nej Om ja, beskriv kort hur er samverkan med den ideella föreningen ser ut: 6

35 jl Socialstyrelsen nr /2012 Blankett for kommuner/stadsdelsförvaltningar Skriftliga avtal finns med kvinnojourerna inom den östra länsdelen (fem kommuner) medan det idag saknas i västra länsdelens (tre kommuner) Om nej, vad är anledningen: Inom västra länsdelens tre kommuner pågår ett arbete med att ta fram avtal för samverkan. G. Finns samverkan inom socialtjänsten inom området våld i nära relationer? ~ja nej. Om ja, beskriv kort hur denna samverkan ser ut: Inom ramen får den gemensamma verksamheten Familjefrid Kronoberg, var god se ovan. H. Har ni inrättat en särskild samordningsfunktion för kommunens arbete inom området? Sätt ett kryss. ~ja nej Om ja, på vilken nivå i organisationen finns denna funktion (t. ex. sitter i en stabsfunktion): Tillhör förvaltningskontoret Vilka uppdrag innefattas i funktionen? (t.ex. ta fram rutiner, samverkansuppdrag): Kvinnafridsamordnaren uppdrag är att samordna arbetet kring våld i nära relationer, arbeta upp fungerande rutiner för ärendehandläggning, intem/extern samverkan, handlingsprogram, hålla utbildningar i våld i nära relationer, sex mot ersättning och människohandel får såväl personal som brukare/klienter. Nätverkar internt/regionalt och nationellt, omvärldsbevakar i områdena ovan och är dessutom Växjös kontaktperson får kvinnojouren Blenda och polisen. Fungerar även som bollplank åt handläggare Utvecklingsområde 2: Socialtjänstens arbete med upptäckt, utredning, bedömning och uppföljning l. Vilka skriftliga rutiner eller liknande har ni för socialtjänstens arbete med att upptäcka, utreda, bedöma eller följa upp inom området våld i nära relationer? Sätt ett eller flera kryss: För våldsutsatta kvinnor Uppsökande arbete Identifiering av våldsutsatta kvinnor okumentation av ansökan, anmälan, förhandsbedömning Utredning av våldsutsatta kvinnor Bedömning av behov av stöd och hjälp för våldsutsatta kvinnor. Ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge där det finns uppgifter om våld Uppföljning av enskilda som har fått stödinsatser Annat- ange vad: Somliga kommuner har skriftliga rutiner för vissa av ovanstående områden, andra inte. För barn som bevittnat/utsatts för våld Uppsökande arbete Identifiering av barn som har bevittnat/utsatts för våld okumentation av ansökan, anmälan, förhandsbedömning Utredning av barn som bevittnatlutsatts för våld Bedömning av behov av stöd och hjälp för barn som bevittnat/utsatts för våld. 7

36 .il Socialstyrelsen m /2012 Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar Ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge där det finns uppgifter om våld Uppföljning av enskilda som har fått stödinsatser Annat- ange vad: Somliga kommuner har skriftliga rutiner för vissa av ovanstående områden, andra inte. För våldsutövare Uppsökande arbete Identifiering av våldsutövare Bedömning av behov av behandling för våldsutövare Ärenden som gäller vårdnad, boende och umgänge där det finns uppgifter om våld Uppföljning av enskilda som har fått behandlingsinsatser Annat- ange vad: Somliga kommuner har skriftliga rutiner för vissa av ovanstående områden, andra inte. J. Använder ni några standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med att upptäcka, bedöma, utreda eller följa upp inom området våld i nära relationer? lzjja nej Om ja, namnge vilka standardiserade bedömningsmetoder ni använder: et ser också olika ut i de olika kommunerna. Om kommunen har standardiserade bedömningsmetoder används de som regel inte konsekvent. e standardaserade metoder som använts frekvent är inom Familjefrid Kronoberg Utvecklingsområde 3: Socialtjänstens arbete med skydd, bedömning, stöd och behandling K. Använder ni några standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med att bedöma behovet av individuellt anpassade insatser för våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare? ia lzl nej Om ja, namnge vilka standardiserade bedömningsmetoder ni använder: L. Vilka skydd- stöd- och behandlingsinsatser erbjuder socialtjänsten våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnatlutsatts för våld och vålds utövare? För våldsutsatta kvinnor Akut hjälp utanför kontorstid Tillfälligt boende- antal platser: (siffror) Enskilda samtal Gruppsamtal Arbete med den enskilde personens nätverk Hjälp att skaffa permanent boende Hjälp vid kontakt med andra myndigheter Förmedling av kontakt med frivilligorganisationer Familjerådgivning Familjepedagogiska insatser, föräldrastöd Kontaktperson Ideell lzl lzl lzl lzl lzl lzl Privat lzl 8

37 .il Socialstyrelsen nr /2012 Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar För barn som bevittnat/utsatts för våld Akut hjälp utanför kontorstid Enskilda samtal Gruppsamtal Hjälp vid kontakt med andra myndighet~r Förmedling av kontakt med frivilligorganisationer Kontaktperson För våldsutövare Akut hjälp utanför kontorstid Boende för våldsutövare - antal platser: Enskilda samtal Gruppsamtal Arbete med den enskilde personens nätverk Familjerådgivning Familjepedagogiska insatser, föräldrastöd Kontaktperson M. Om ni kryssat för enskilda samtal och/eller gruppsamtal använder ni idag några särskilda metoder i detta arbete? ~ja nej Om ja, namnge dessa: ATV och Bojen till kvinnor och barn vad gäller gruppsamtal samt Trappen vad gäller enskilda samtal med barn 9

38 .il Socialstyrelsen nr /2012 Blankett för kommuner/stadsdelsförvaltningar 3. Ansökan om åtgärder l denna del av ansökan ska ni kryssa för de åtgärder som ni avser ansöka medel för Utvecklingsområde 1. Förutsättningar för en fungerande verksamhet Utvecklingsområdet handlar om vilka förutsättningar som finns för ett systematiskt arbete kring våldsutsatthet inom hela organisationen. Kryssa endast i de åtgärder som ni söker medel för. Beskriv kort hur ni arbetar idag inom detta utvecklingsområde i er kommun/stadsdelsförvaltning (vad behöver ni utveckla inom området, mål på lång sikt, mm, max 150 ord): Varje kommun arbetar idag utifrån sina egna förutsättningar. et finns inga långsiktigt hållbara strategier för utveckling om vad som ska gälla för Kronobergs län. Med utgångspunkt från en länsgemensam kartläggning av hur många individer som kan vara aktuella för insatser inom målområdet, fördelat på olika grupper och då inte bara män, kvinnor och barn, får vi ett utgångsläge att arbeta vidare utifrån. ärefter och med utgångspunkt från kartläggningen ta fram en länsgemensam handlingsplan som senare kompletteras med lokala rutiner utifrån varje kommuns unika förutsättningar. Vi vill med detta underlag få struktur på vem som gör vad när var och hur.. Vi vill beskriva rutiner för olika insatsområden till exempel när det gäller samverkan med idella organisationer och andra aktörer. Besluta om vilka evidensbaserade metoder som ska användas (lika vård på lika vilkor) när det gäller upptäckt, utredning, bedömning och uppföljning. Upprätta en utbildnings/utvecklingsplan för att säkerställa kompetens- och kunskapsuppbyggnad i länet med koppling till de olika målgruperna. Så långt möjligt eftersträva en evidensbaserad vård och omsorg. Allt utvecklingsarbete ska vara långsiktigt och hållbart. 10