ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET

2 ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET Styrelsen och verkställande direktören för Frösunda Omsorg AB avger härmed följande årsredovisning. INNEHÅLL Det här är Frösunda 3 Förvaltningsberättelse 9 Koncernen Rapport över totalresultatet 13 Rapport över finansiell ställning 14 Rapport över förändringar i eget kapital 16 Rapport över kassaflöden 17 Moderbolaget Resultaträkning 18 Balansräkning 19 Rapport över förändringar i eget kapital 21 Kassaflödesanalys 22 Tilläggsupplysningar med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer 23 Alla belopp redovisas, om inte annat anges, i tusentals kronor (Tkr). Uppgifter inom parantes avser föregående år.

3 EN RESA MOT FÖRÄNDRING FÖR TVÅ ÅR SEDAN påbörjade vi Frösundas hittills viktigaste resa, och nu är vi mitt i förändringsarbetet. Mycket har kommit på plats organisationen, processerna, riktningen och inte minst målet: att driva vårt arbete med fokus på kunderna. Oavsett. Vi är i processen att omvandla insikter till praktisk handling och det är jobbigt. Vi måste ändra vårt sätt att tänka och arbeta, ifrågasätta våra föreställningar i vardagen. Det är svårt för att det i grund och botten handlar om en maktförflyttning. Vi går i frontlinjen av den förändring som vi ser som omsorgens framtid där vi som leverantör flyttar från att vara den som vet allt bäst, till att vara den som lyssnar på kunden bäst. Från välmenande expert till omsorgsinnovatör, som finner sanning i mötet med kunden. I praktiken innebär kundfokus att allting ska börja med kunden; varje dokument och varje process. Varje vardaglig aktivitet ska medvetet börja med kunden, tills det värderingsdrivna beteendet sitter i ryggraden hos var och en av oss. Ett medarbetarskap där vi delar känslan av att jag är redskapet som gör skillnad för kunden. Det är meningsfullt för vi arbetar med några av samhällets mest utsatta grupper. Det är vårt uppdrag att skapa livskvalitet för människor i behov av särskilt stöd, vare sig det beror på en funktionsnedsättning, en demenssjukdom eller en utsatt familjesituation. I det arbetet kan vi vara våra kunders armar och ben. Men aldrig deras hjärnor. Vår yrkesstolthet bygger på vår förmåga att bemöta alla med samma respekt, engagemang och nyfikenhet VAR TILLVÄXT OCH POLITIK För Frösunda var 2014 ett år av tillväxt i samtliga affärsområden i Sverige, samtidigt som ägandet i Norge såldes. Dialogen med kunderna har fortsatt vara i fokus, bland annat genom en NPS-mätning i hela bolaget, och en stor satsning på förbättrad uppstartsprocess har gett utslag när vi tagit över entreprenader. Som bredare trend har valrörelsen och den politiska upp görelsen kring vård och omsorg dominerat land skapet Det har också stor betydelse för de viktigaste frågeställningarna för omsorgen under 2015: 1) Vi ska göra skillnad för några av samhällets mest ut satta grupper. Det ultimata målet är att våra tjänster ska bidra till att våra kunder ska få en naturlig plats i samhället. 2) Privat omsorg ska finnas och driva utvecklingen. Fler alternativ ger kunderna större möjlighet att välja det de tycker är bäst, oavsett om de väljer efter kvalitet, ideologi eller någon annan parameter. Drivkraften att vara bäst för kunden driver utveckling och innovation. Frösunda är ett omsorgsbolag, som drivs för våra kunder. Vår organisation ger oss möjlighet att vara flexibla och nyskapande. Under 2014 har forskare från Karolinska Institutet visat att privata genom förare kan leverera högre kvalitet hos kunderna, till lägre kostnad för den beställande kommunen. Det vill vi fortsätta göra ÄR LEDARSKAP OCH INNOVATION De största utmaningarna är också de som vi har valt att prioritera i arbetet under året som kommer. Cheferna: Vi lägger ett tydligare ansvar på cheferna, vars kundorienterade chefskap är framgångs faktorn i vår förändringsresa. Ledarskapsförsörjning är också en utmaning, som kräver både förbättrad rekrytering och intern chefsförsörjning. Innovation: Vår tydligaste möjlighet till innovation är i relationerna med kunden. Nu bygger vi koncept för att stödja den informella innovationsprocessen i mötet med kunden. Våra strategiska vägval ligger fast med målet att bli kundens förstahandsval. Det handlar om kund orienterat chefskap, fortsatt utveckling av äldreom sorgen, och inte minst bemanning rätt person, i rätt tid och på rätt sätt. Och det handlar om kundfokus, först och sist. SUSANNE SIDÉN VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR 3

4 De bästa vuxna är de som man inte kan skrämma iväg Victor Rugås har på Frösundas enhet Staffansbo hittat ett sätt att få livet att fungera. Som kund hos Frösunda är han en av de som kan ge oss svar om vår kvalitet. Det är en grundläggande insikt om kundfokus, som är avgörande för alla oss som arbetar med omsorg för högsta livskvalitet. VISION Vi är det självklara valet och en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt och med hög kvalitet. MISSION Vi får förtroende för att vi tar ansvar. VÄRDERINGAR Respekt Engagemang Nyfikenhet Personer med funktionsnedsättning, äldre och unga får en naturlig plats i samhället. 4

5 ATT FÖRSTÅ VARJE KUND Frösunda arbetar med kundfokus. Men kunden är inte en enhetlig grupp Frösunda har inte mindre än 16 kund grupper vars behov, önskemål och förutsättningar varierar. För att klara vårt uppdrag behöver vi ha en bra dialog med alla grupper. Vi behöver veta vad de vill, finna mönster och göra analyser men också se till varje individ och förstå vad hon eller han tycker är viktigt. Här möter du representanter för hela den komplexa kundbilden som vi dagligen navigerar utifrån: kund, närstående, beställare och internkund, i vart och ett av våra fyra affärsområden Assistans, Funktionsnedsättning, Individ & Familj och Äldreomsorg. Annie älskar att ta långa promenader, särskilt ute bland folk. För det mesta är Annie nöjd och glad. Vi märker snabbt om hon inte är det! Sonja Olsson, mamma till Annie, 12, närstående, Assistans Frösundas värdeord är fantastiska. Särskilt gillar jag ordet nyfiken. MARIANNE DELPHIN Med Frösunda får jag bestämma själv vad jag vill göra. Jag har bott i mitt hus i tio år nu och det bästa med det är att få göra vad jag vill och fixa med saker. Jag gillar inredning så det är viktigt. Jag gillar också att åka iväg på konserter, hockey och gå på bio. Glen Degerfält, kund, Assistans Försäkringskassan godkänner eller avslår en kunds begäran om assistanstimmar. De är beställaren, men kunden själv väljer Frösunda som utförare. Frösunda kan ge kunden eller anhörig juridiskt stöd till exempel i ansökan om utökad assistans. Försäkringskassan, beställare, Assistans 5

6 Det viktigaste är att våra kunder får bästa möjliga omsorg. Kunden ska uppleva våra kärnvärden: respekt, engagemang och nyfikenhet. Internt på företaget gäller samma sak; vi lever våra värderingar. Mattias Ragnegård, chef för Frösunda Region Öst, internkund, Assistans När mina kompisar kommer hit är det självklart vad vi pratar om: fotboll. Mitt starkaste minne från min egen fotbollskarriär var när vi vann Allsvenskan På den tiden fick man inte byta ut spelare och en av våra fick benet avsparkat så vi vann med bara tio man på plan. Rune Jingård, 89 år, kund, Äldreomsorg Frösundas värdeord är fantastiska. Särskilt gillar jag ordet nyfiken. Jag vill att människor ska vara nyfikna på mamma. Marianne Delphin, dotter till Alice Delphin, närstående, Äldreomsorg Upphandlingen som Frösunda vann handlade dels om vilka mervärden utföraren kan tillföra men det handlar också om bemanning. Vi har som mål att alla våra boenden ska bli ännu bättre än vad de redan är. Åsa Zacharoff, Alingsås kommun, beställare, Äldreomsorg Frösunda verkar ha lyhörda chefer, som ger stöd, trygghet, struktur. Utan det är personalen ganska utelämnade. Jag hoppas på en nystart nu när de tar över driften. Ester Rebolledo, undersköterska på Ängabogården, internkund, Äldreomsorg Jag gillar inte när regler ändras hela tiden. Det gör mig arg när vuxna bara ser det dåliga, jag vill att de ska uppmuntra mig. För mig är det mycket lättare att sköta mig och gå till skolan när jag vet varför jag måste göra det och jag behöver få veta vad som ska hända sedan. Madeleine Passot, 16 år, kund, Individ & Familj Det är bra att Victor får det stöd han behöver. När vi ses nu kan vi ha det trevligt som familj. Till alla andra föräldrar vill jag bara säga: sök hjälp tidigt. Jag önskar att alla kunde få den här typen av stöd. Samverkan och effektiva insatser är otroligt viktigt för vad kostar det inte i längden att en ung person inte får möjlighet att fungera? Gabriella Rugås, mamma till Victor, närstående, Individ & Familj Frösunda är duktiga på att se till att familjehemmet får rätt stöd. De är bra på att göra överenskommelser och bra på att komma på lösningar om något förändrats i uppdraget. De är flexibla och samarbetsinriktade. Sandra Gustavsson, social sekreterare ungdomsenheten i Skara kommun, beställare, Individ & Familj Barnets rättigheter är något som ligger mig nära. Ofta säger man lite slarvigt i styrelserummen att det är viktigt med barnperspektiv. Men man måste ha BARNS perspektiv det är skillnad. Barns eget perspektiv glöms ofta bort och då blir det blir problem. Men det är en större politiskt fråga. Asim Abdurahmanovic, verksamhetschef och internkund, Individ & Familj På jobbet hjälper jag till med disken och med posten. Det är jättekul! Det bästa är att få hjälpa Peter. Han sitter framför datorn och slarvar alltid med disken, så jag hjälper honom med den. Peter brukar busa med mig! Men det är lugnt. Jobbet är bra, fett bra! Sara Jansson, kund, Funktionsnedsättning Pelle hade inte varit kvar i 20 år hos Frösunda om det inte hade varit så bra. Frösunda redovisar allt de gör och jag skriver under. Allt följs upp. Jag är glad att jag har dem. Jag kan ringa när som helst utan att känna mig besvärlig och får prata med någon som vet vad han har gjort under dagen och känner honom som jag gör. Eva Bohlin Strandberg, syster och god man till Pelle Bohlin, när stående, Funktionsnedsättning En bra utförare ska erbjuda stimulerande daglig verksamhet utifrån brukarnas behov, vara lyhörd och öppen för förändringar, utveckla sin verksamhet så att den passar brukarna. Det tycker jag att Frösunda gör. Dick Morén, biståndsbedömare Skarpnäck stadsdelsförvaltning, beställare, Funktionsnedsättning 6

7 LYSSNAD TILL, TRYGGHET OCH SJÄLVSTÄNDIGHET Förtroenderedovisningen ska svara på kundernas viktigaste frågor. De vill framförallt veta hur vi arbetar för att lyssna, skapa trygghet och självständighet. FRÖSUNDAS VISION är att vara det självklara valet och en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt och med hög kvalitet. Visionen leder oss till vår mission: Vi får förtroende för att vi tar ansvar. LEDORD FÖR FÖRTROENDEREDOVISNINGEN KONTEXT: Vi vill undersöka vår påverkan på samhället snarare än endast vår egen prestation. VÄSENTLIGHET: Vi för dialog med intressenterna, tar reda på vad de tycker är viktigast och utformar vår rapportering för största relevans. FULLSTÄNDIGHET: Det betyder till exempel att vi ständigt arbetar för att alla avvikelser ska rapporteras och att samtliga viktiga framsteg och effektiva lös ningar dokumenteras väl. TRANSPARENS: Vi presenterar fakta och kunden värderar våra resultat. INTRESSENTIDENTIFIERAT INNEHÅLL Rapporten innehåller information om de effekter som interna och externa intressenter har pekat ut som allra mest väsentliga. Vi tar även hänsyn till lagar och internationella överenskommelser kopplade till mänskliga rättigheter när vi beskriver verksamheten. Avgränsningarna har gjorts i dialog med chefen för kvalitetsavdelningen, affärsområdeschefer samt VD. Eftersom Frösunda gör en GRI-rapport för första gången har vi valt att fokusera på effekter som finns inom organisationen. FÖRTROENDEKONTEXT För att veta att vi förtjänar det stora förtroende vi får måste verksamheten vara hållbar. Frösundas hållbar hetskontext är samhället. Hur väl vi lyckas med vårt uppdrag mäts i kundernas välbefinnande, deras nöjdhet och hur vi ligger till mot visionen alla har en plats i samhället. Vi tror att ett hållbart samhälle är ett samhälle där de grupper som våra kunder representerar har en natur lig plats och där deras rättigheter respek teras fullt ut. Frösundas bidrag till denna utveckling är dels att göra vårt jobb så väl som möjligt men det är även att bidra med kunskapsförsörjning till hela sektorn och samhället. GRI: Förtroenderedovisningen är framtagen i det internationella ramverket Global Reporting Initiative, GRI G4, som används av till exempel alla statliga bolag. Läs mer i Förtroenderedovisningen på sidan 30. Kunderna är våra viktigaste intressenter, och som vi visar på förra uppslaget har vi inte mindre än 16 unika kundgrupper kunder, närstående, beställare och internkunder i vart och ett av våra fyra affärsområden. Förutom kunderna innefattar vår intressentkarta politiker och tjänstemän, lokalt och nationellt, intresseföreningar, medarbetare, ägare och media. Bland Frösundas intressenter ingår alltså individer från hela samhället från de mest utsatta grupperna till landets politiska ledning. Och en sak är alla dessa överens om: Att kundernas välbefinnande och kvaliteten på de tjänster vi levererar till honom eller henne är det allra viktigaste. Det är ett värdefullt kvitto på att Frösundas strategiska beslut om att fokusera på kunden är väl förankrade i hela intressentkartan och relevanta för att möta kundernas krav. I Förtroenderedovisningen möter du några av de kunder som vi talar med dagligen. Och just de samtalen är utgångspunkten i allt vi gör. Att vi lägger särskilt mycket kraft på samtalen med kunderna har två orsaker: a) kunderna är våra viktigaste intressenter och det är för deras skull som vi finns till. b) våra kunder tillhör samhällets mest utsatta grupper och det är vårt ansvar att de får goda möjligheter att komma till tals. De frågor våra kunder lyfter handlar framförallt om: ATT BLI LYSSNAD TILL. Ett tema återkommer; behovet av att mötas av nyfikenhet och få möjlighet att själv uttrycka sina behov och önskemål. TRYGGHET I VARDAGEN. Rutiner som fungerar, regler som är transparenta och möjlighet till framförhållning, så att vardagen blir precis så förutsägbar som varje kund vill ha den. SJÄLVSTÄNDIGHET. Att göra egna val och utforma livet utifrån egna ambitioner. Stödet får aldrig hamna i vägen för ett självständigt liv. Chefer och medarbetare möter dagligen kunden, vilket ger oss möjlighet att styra verksamheten för att leverera högsta möjliga livskvalitet. Samtidigt vill vi flytta fram positionerna och erbjuda tjänster som gör det möjligt för våra kunder att delta i samhället och påverka det. Vi vill också inspirera hela vår bransch att vara innovativa. Det är vårt bidrag till en hållbar värld och ett samhälle där alla deltar. 7

8 FÖRTROENDE I SIFFROR Frösunda arbetar i en kvalitetsorganisation med kunden i centrum. Våra nyckeltal visar att vi är på rätt väg och i Förtroenderedovisningen 2015 finner du fördjupning och analys kring våra framgångar och utmaningar när förändringsarbetet fortsätter. VÅRA LEDSTJÄRNOR Vi får förtroende för att vi tar ansvar Kundfokus VÅRA KVALITETSMÅL > 90% kundnöjdhet 100% avtalstrohet 100% regulatorisk följsamhet Individ & Familj 11% Äldreomsorg 5% 53% Assistans NKI NÖJD KUNDINDEX 91% 75% 72% 94% 94% 31% Funktionsnedsättning Snitt för verksamheter inom omsorg NPS NET PROMOTER SCORE Frösunda 2011 Frösunda ASSISTANS, KUND 74 FUNKTIONSNEDSÄTTNING, KUND -5 INDIVID & FAMILJ, KUND 15 ÄLDREOMSORGEN, KUND Frösunda 2014 Net promoter score är värdet av andelen promoters, de som skulle rekommendera Frösunda, minus andelen detractors, missnöjda kunder. Medelvärdet för företag ligger på under KUNDER Närvaro från norr till söder Andel av Sveriges kommuner Assistans 62% Äldreomsorg 6% Funktionsnedsättning 9% Individ & Familj 40% LEX SARAH LEX MARIA RAPPORTER & Verksamhet Rapporter IVO-anmälningar Lex Sarah Assistans Funktionsnedsättning Individ & Familj Äldreomsorg Lex Maria LSI Ledarskapsindex 71% Snitt för verksamheter inom tjänstesektorn 74% Frösunda 2011 NMI Nöjd medarbetarindex 75% Frösunda 2013 Totalt % 91% 92% Som vi förutsåg i Förtroenderedovisningen 2014 har ökat fokus kring vård- och omsorgsavvikelser lett till en ökning av antalet rapporterade avvikelser. Snitt för verksamheter inom tjänstesektorn Frösunda 2011 Frösunda

9 Förvaltningsberättelse Ägarförhållanden Frösunda Omsorg AB ägs av Frösunda Group AB, org.nr , med säte i Solna. Information om verksamheten Frösundas vision är att vara det självklara valet i Norden och en förebild för hur social omsorg drivs ansvarsfullt och med hög kvalitet. Det innebär att Frösunda ska vara det bästa företaget vad gäller att skapa livskvalitet för människor som är i behov av särskilt stöd, oavsett om det beror på en funktionsnedsättning, demenssjukdom eller en utsatt familjesituation. Utan nöjda kunder har Frösunda inga intäkter och därför är alltid kunden i fokus. Frösunda hjälper därmed den betalande kunden (kommunerna) att ge sina invånare bästa möjliga omsorg till bästa möjliga pris. Kommunerna har ett svårt arbete vad avser att fatta beslut om insatser till behövande och sedan är det Frösundas uppgift att se till att beslut genomförs med kunden i fokus. Frösunda ska vara en attraktiv partner till kommunerna och ett förstahandsval för kunderna. Frösunda levererar huvudsakligen omsorg och service till personer med behov av personlig assistans, daglig verksamhet, äldreomsorg och boenden för funktionshindrade. Personlig assistans finns i hela landet, medan övrig verksamhet främst bedrivs i mellersta och södra Sverige. Frösunda tillhandahåller också tjänster inom området Individ och Familj. Verksamheten riktar sig företrädesvis mot barn och ungdomar med sociala problem och drivs dels med HVB-verksamhet och med så kallade familjehem. I denna verksamhet ingår också att ta hand om ensamkommande flyktingbarn och förbereda dem för integration i Sverige eller för en framtid i ett annat land. Verksamheten bedrivs således i fyra affärsområden, Personlig Assistans, Funktionsnedsättning, Individ & Familj samt Äldreomsorg. Drygt 2400 kunder har Frösunda som utförare av olika insatser. Av dessa är 58 procent inom området personlig assistans, 26 procent funktionsnedsättning, 11 procent Individ och Familj och 5 procent äldreomsorg. Frösunda har närvaro i 62 procent av Sveriges kommuner. Kundnöjdheten är det viktigaste målet och i den senaste mätningen uppnåddes 91 procent inom personlig assistans och 94 % procent inom funktionsnedsättning. Frösunda har också vunnit förtroendet i alla nya assistansupphandlingar som man deltagit i under året. För första gången har Frösunda genomfört en mätning av nöjdheten i kundgruppen Närstående. Nöjd närståendeindex inom personlig assistans, funktionsnedsättning och äldreomsorg var 84 procent. För drygt två år sedan påbörjades arbetet med en ny kvalitetsorganisation. Med kunden i fokus genom hela verksamheten har stora förändringar genomförts. Att Frösunda är på rätt väg visar kundmätningar. Men det räcker inte. Frösunda har fortfarande stort utrymme till förbättring. Även samhället i stort har en stor utmaning. Hur ska en åldrande befolkning tas om hand av en minskande andel arbetande? Här ska Frösunda hjälpa kommunerna på bästa möjliga sätt. Frösundas intresse är främst den kund som behöver omvårdnad och som måste ha rätt att välja det alternativ som passar bäst. När kunden inte kan välja ska närstående med gott samvete kunna välja bästa möjliga omvårdnad. När anhöriga saknas ska den ansvariga kommunen kunna göra samma val för kunden. Sedan måste bästa möjliga omvårdnad skapas med mindre resurser. Kommunernas ekonomi är ofta ansträngd och vi vill dela deras ansvar för skattebetalarnas pengar. 9

10 Resultat och ställning Översikt koncernen (Mkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet 29,0% 22,0% Medelantal anställda (st) Översikt moderbolaget (Mkr) Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Soliditet 32,1% 28,9% 23,0% 25,6% Medelantal anställda (st) Nyckeltalsdefinitioner Justerat eget kapital i procent av balansomslutning Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång Kundfokus har även präglat 2014 och tydliga kvalitetskrav utmynnar i koncept för hur arbetet ska bedrivas i de olika verksamheterna. Det är skillnad på kraven för ett äldreboende och ett HVB-hem. Frösunda har också påbörjat en strategisk satsning på kundfokuserat ledarskap. Satsningen på ledarskapsutveckling fortsätter under 2015 och En rad obligatoriska kvalitetsaktiviteter har implementerats under året, som komplement till det ständigt pågående arbetet med till exempel vård- och omsorgsavvikelser. Aktiviteterna ska säkerställa kundfokuserat kvalitetsarbete i vardagen och är bland annat egenkontroller, kollegial kontroll och kvalitetsråd. Dessutom genomför kvalitetsavdelningen riktade insatser och koncerngemensam analys av måluppfyllnad och om de lett till ökad kvalitet - alltså ökning av kundnöjdhet, avtalstrohet och regulatorisk följsamhet. Frösunda har under året investerat i forskning och utveckling kring ett nytt transparent mått på värdet av god vård och omsorg. En rad kundmätningar har genomförts, bland annat av en ny evidensbaserad metod (Perma Score) för att mäta kundens livskvalitet. Det är ett av Frösundas bidrag till en ny kundfokuserad standard för branschen. Frösunda har under året vunnit många upphandlingar och den största avser två äldreboenden i Alingsås. Alingsås är en kommun med höga krav på kvalitet varför Frösunda är stolta över att ha fått förtroendet att driva enheterna Ängabogården och Kaptenen. Verksamheten i Norge avyttrades under sommaren då styrelse och företagsledning vill ha möjlighet att fokusera på de svenska verksamheterna. Koncernen reducerar nu antalet juridiska personer genom fusioner och verksamhetsöverlåtelser. Orsaken är att reducera det administrativa arbetet till förmån för kundfokus. I slutet av december 2014 såldes aktierna i Frösunda LSS i Södra Sverige AB och Frösunda LSS i Väst AB till Frösunda Group AB. Moderbolaget avlämnar från och med innevarande räkenskapsår koncernredovisning upprättad i enlighet med IFRS. Tidigare ingick moderbolaget i koncernredovisning avlämnade av Frösunda Bidco AB vilken var upprättad i enlighet med Bokföringsnämndens allmänna råd. 10

11 Styrelsens arbete Styrelsen i Frösunda har under 2014 haft 10 styrelsemöten. Speciellt fokus har legat på kvalitetsutveckling och nystarter. Framtida utveckling Förutsättningarna för bolagets verksamhet bedöms som fortsatt goda, både avseende organisk tillväxt och strategiska tilläggsförvärv. Frösundas fokusområde för tillväxt är inom äldreomsorgen, både i egen regi och med entreprenad-kontrakt. Det finns starka underliggande trender inom äldreomsorgen som talar för en ökad tillväxt. Den ökade tillväxten är främst drivet av en ökad andel äldre, vilket innebär ökat kapacitetsbehov, samt en ökad andel kommuner som inför Lagen om Valfrihetssystem (LOV). Demografiska prognoser fram till år 2030 visar att andelen äldre kommer att uppgå till cirka 25 procent. De privata anordnarna inom personlig assistans fortsätter att ta marknadsandelar från kommunerna. De privata utförarnas andel är nu drygt 57 procent. För övriga sektorer inom vård och omsorg ligger den privata andelen kring procent, vilket måste betraktas som mycket lågt. Ingen annan bransch uppvisar så låg andel privata utförare. Kundvalsmodellen införs nu även inom andra insatser enligt LSS, exempelvis boende och daglig verksamhet, vilket kommer att driva fram en snabbare privatisering. Detta ökar kraven på kvalitet vilket Frösunda välkomnar. Frösunda ska ge kunderna bästa möjliga service samtidigt iakttas försiktighet med skattebetalarnas pengar. Risker i verksamheten Frösunda bedriver verksamhet som regleras via politiska beslut. Den dominerande delen av verksamheten regleras enligt LSS. Det är en rättighetslag, till skillnad från exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen, vilket begränsar risken för kortsiktiga politiska besparingsbeslut infördes Lagen om valfrihetssystem (LOV) som komplement till Lagen om offentlig upphandling (LOU). LOV möjliggör för huvudmän inom vård och omsorg att erbjuda vård- och omsorgstagare att själva välja utförare under förutsättning att de uppfyller ställda kvalitetskrav och därmed ackrediterats av aktuell huvudman. Valfrihetsmodeller innebär ett systemskifte i sättet att upphandla vård- och omsorg, vilket medför en del "barnsjukdomar". Till exempel när beställare ser införandet som en möjlighet att sänka sina kostnader. Frösunda är dock övertygat om att det är övergående och att valfriheten kommer att gynna aktörer med ett starkt varumärke och ett uttalat kvalitetserbjudande. Den nya regeringen har tillsatt en utredning om reglering av vinster för så kallade välfärdsföretag. Detta har lett till en ökad osäkerhet i branschen om vilka långsiktiga spelregler som ska gälla. Denna osäkerhet gagnar varken kunder eller betalande kunder och är därför olycklig. Frösunda har dock den bestämda uppfattningen att slutsatserna i en sådan utredning blir att vinstdrivande företag behövs för att säkra kundnöjdhet, utveckling och kostnadseffektivitet varför inga förändringar kommer att ske vad gäller frågan om vinstbegränsning. Däremot ser Frösunda en risk för ökad reglering vilket oundvikligen kommer att leda till minskad innovation, utveckling och valfrihet. 11

12 Finansiella risker Se not 3 för information kring finansiella risker. Förslag till resultatdisposition Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel: Balanserat resultat Överkursfond Årets resultat Kronor Styrelsen föreslår att resultatmedlen disponeras så att: i ny räkning överförs Kronor

13 Koncernens rapport över totalresultatet Not Kvarvarande verksamhet Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 7, Personalkostnader Av- och nedskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Inkomstskatt Årets resultat från kvarvarande verksamheter Avvecklade verksamheter Årets resultat från avvecklade verksamheter Årets resultat Övrigt totalresultat 28 Poster som kan komma att omklassificeras i resultaträkningen Omräkningsdifferenser vid omräkning av utländska dotterföretag Omklassificering till resultaträkning vid avyttring av verksamhet Summa övrigt totalresultat, netto efter skatt Summa totalresultat för året Årets resultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Årets totalresultat hänförligt till moderbolagets aktieägare Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 13

14 Koncernens rapport över finansiell ställning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingsutgifter Goodwill Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Förbättringsutgifter på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Uppskjuten skattefordran Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Övriga fordringar Fordringar hos koncernföretag Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 14

15 Koncernens rapport över finansiell ställning Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 28 Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Övriga reserver Balanserade medel inklusive årets resultat Summa eget kapital hänförligt till moderbolagets aktieägare Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Skulder till koncernföretag Uppskjuten skatteskuld Övriga skulder Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 15

16 Koncernens rapport över förändringar i eget kapital Balanserade Aktiekapital Övrigt tillskjutet kapital Övriga reserver vinstmedel inklusive årets resultat Totalt Ingående eget kapital per Koncernbidrag minus skatteeffekt till moderbolag utanför koncernen Årets resultat Övrigt totalresultat: **Omräkningsdifferens Summa övrigt totalresultat Summa totalresultat Ovillkorat aktieägartillskott Summa transaktioner med ägare redovisade direkt mot eget kapital Utgående eget kapital per = Koncernbidrag minus skatteeffekt till moderbolag utanför koncernen Årets resultat Övrigt totalresultat: ** Omräkningsdifferens ** Omklassificering vid avyttring av verksamhet Summa övrigt totalresultat Summa totalresultat Summa transaktioner med ägare redovisade direkt mot eget kapital 0 Utgående eget kapital per Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 16

17 Koncernens rapport över kassaflöden Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Rörelseresultat från avvecklade verksamheter Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erlagd ränta Erlagd ränta i avvecklade verksamheter Betald inkomstskatt Betald inkomstskatt i avvecklade verksamheter Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Minskning av fordringar Förändring av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttringar av dotterföretag Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Förvärv av materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna lån Lösen av lån avvecklade verksamheter Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 17

18 Moderbolagets resultaträkning Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Rörelsens kostnader Råvaror och förnödenheter Övriga externa kostnader 7, Personalkostnader Avskrivningar av immateriella och materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster Resultat från andelar i koncernföretag Ränteintäkter och liknande resultatposter Räntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner 14 Lämnade koncernbidrag Erhållna koncernbidrag Övriga bokslutsdispositioner Summa bokslutsdispositioner Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat Moderbolagets rapport över totalresultatet Årets resultat Övrigt totalresultat - - Summa totalresultat Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 18

19 Moderbolagets balansräkning Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingsutgifter Goodwill Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Förbättringsutgifter på annans fastighet Inventarier, verktyg och installationer Summa materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos koncernföretag Uppskjuten skattefordran Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 19

20 Moderbolagets balansräkning Not EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 28 Bundet eget kapital Aktiekapital Reservfond Summa bundet eget kapital Fritt eget kapital Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Långfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Övriga skulder till kreditinstitut Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Aktuella skatteskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER POSTER INOM LINJEN Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 20

21 Moderbolagets rapport över förändringar i eget kapital Bundet kapital Fritt eget kapital Aktiekapital Reservfond Överkursfond Balanserat resultat Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital Överföring av föregående års resultat Årets resultat Summa totalresultat för året Ovillkorat aktieägartillskott Summa transaktioner med aktieägare Utgående eget kapital per Överföring av föregående års resultat Årets resultat Summa totalresultat för året för året Summa transaktioner med aktieägare Utgående eget kapital per Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 21

22 Moderbolagets kassaflödesanalys Not Den löpande verksamheten Rörelseresultat Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet Erhållen ränta Erlagd ränta Betald inkomstskatt Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Förändringar i rörelsekapital Ökning av fordringar Ökning av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten 0 Avyttring av dotterföretag Förvärv av materiella anläggningstillgångar Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Avyttring av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Finansieringsverksamheten 0 Upptagna lån Lösen av lån avvecklade verksamheter Amortering av skuld Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not 1-3, utgör en integrerad del av denna koncernredovisning. 22

23 Tilläggsupplysningar Not 1 Allmän information Frösunda Omsorg AB och dess dotterföretags (sammantaget Koncernen) uppdrag är att skapa livskvalité för människor som är i behov av särskilt stöd. Frösunda levererar tjänster inom områdena äldreomsorg, boende, personlig assistans, daglig verksamhet och skola. Moderföretaget är ett aktiebolag registrerat i Sverige och med säte i Solna. Adressen till huvudkontoret är Frösundaviks allé 15, Solna. Styrelsen har den 27 april 2015 godkänt denna koncernredovisning för offentliggörande. Not 2 Sammanfattning av viktiga redovisningsprinciper De viktigaste redovisningsprinciperna som tillämpats när denna koncernredovisning upprättats anges nedan. Dessa principer har tillämpats konsekvent för alla presenterade år, om inte annat anges. Moderbolagets redovisningsprinciper följer koncernens såvida inte annat anges. De skillnader som finns förtecknas i slutet av denna not. Grund för rapporternas upprättande Koncernredovisningen för Frösunda Omsorg har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen, RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, samt International Financial Reporting Standards (IFRS) och tolkningar från IFRS Interpretations Committee (IFRS IC) sådana de antagits av EU. Den har upprättats enligt anskaffningsvärdemetoden då koncernen inte har några tillgångar eller skulder där verkligt värde redovisning krävs. Att upprätta rapporter i överensstämmelse med IFRS kräver användning av en del viktiga uppskattningar för redovisningsändamål. Vidare krävs att ledningen gör vissa bedömningar vid tillämpningen av koncernens redovisningsprinciper. De områden som innefattar en hög grad av bedömning, som är komplexa eller sådana områden där antaganden och uppskattningar är av väsentlig betydelse för koncernredovisningen anges i not 4. IFRS tillämpas för första gången Frösunda Omsorg avlämnar för första gången koncernredovisning. Koncernredovisningen är som framgår ovan upprättad i enlighet med IFRS och övergångsbestämmelserna i IFRS 1 Första gången IFRS tillämpas. Frösunda Omsorg och dess dotterföretag har tidigare ingått i koncernredovisning upprättad och avlämnad av Frösunda Bidco AB och representerade större delen av denna koncernredovisning. Övergångsreglerna i IFRS 1 har tillämpats med utgångspunkt från hur Frösunda Omsorg och dess dotterföretag redovisades i Frösunda Bidco ABs koncernredovisning. Effekterna framgår av not

24 Nya standarder och tolkningar som ännu inte har tillämpats av koncernen Ett antal nya standarder och tolkningar träder ikraft för räkenskapsår som börjar efter 1 januari 2014 och har inte tillämpats vid upprättandet av denna finansiella rapport. Inga av dessa förväntas ha någon väsentlig inverkan på koncernens finansiella rapporter med undantag av de som följer nedan: IFRS 9 Finansiella instrument" hanterar klassificering, värdering och redovisning av finansiella tillgångar och skulder. Den fullständiga versionen av IFRS 9 gavs ut i juli Den ersätter de delar av IAS 39 som hanterar klassificering och värdering av finansiella instrument. IFRS 9 behåller en blandad värderingsansats men förenklar denna ansats i vissa avseenden. Det kommer att finnas 3 värderingskategorier för finansiella tillgångar, upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde över övrigt totalresultat och verkligt värde över resultaträkningen. IFRS 9 inför också en ny modell för beräkning av kreditförlustreserv som utgår från förväntade kreditförluster. För finansiella skulder så ändras inte klassificeringen och värderingen förutom i det fall då en skuld redovisas till verkligt värde över resultaträkningen baserat på verkligt värde alternativet. Värdeförändringar hänförliga till förändringar i egen kreditrisk ska då redovisas i övrigt totalresultat. Förändringar finns även avseende mätning av effektivitet för säkringsredovisning samt dokumentation kring säkringsredovisning. Standarden ska tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari Tidigare tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden. IFRS 15 Revenue from contracts with customers" reglerar hur redovisning av intäkter ska ske. De principer som IFRS 15 bygger på ska ge användare av finansiella rapporter mer användbar information om företagets intäkter. Den utökade upplysningsskyldigheten innebär att information om intäktsslag, tidpunkt för reglering, osäkerheter kopplade till intäktsredovisning samt kassaflöde hänförligt till företagets kundkontrakt ska lämnas. En intäkt ska enligt IFRS 15 redovisas när kunden erhåller kontroll över den försålda varan eller tjänsten och har möjlighet att använda och erhåller nyttan från varan eller tjänsten. IFRS 15 ersätter IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal samt därtill hörande SIC och IFRIC. IFRS 15 träder ikraft den 1 januari Förtida tillämpning är tillåten. Koncernen har ännu inte utvärderat effekterna av införandet av standarden. Inga andra av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som ännu inte har trätt i kraft, väntas ha någon väsentlig inverkan på koncernen. Principer för koncernredovisning Dotterföretag är alla företag över vilka koncernen har bestämmande inflytande. Koncernen kontrollerar ett företag när den exponeras för eller har rätt till rörlig avkastning från sitt innehav i företaget och har möjlighet att påverka avkastningen genom sitt inflytande i företaget. Dotterföretag inkluderas i koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet överförs till koncernen. De exkluderas ur koncernredovisningen från och med den dag då det bestämmande inflytandet upphör. Förvärvsmetoden används för redovisning av koncernens rörelseförvärv. Köpeskillingen för förvärvet av ett dotterföretag utgörs av verkligt värde på överlåtna tillgångar, skulder som koncernen ådrar sig till tidigare ägare av det förvärvade bolaget och de aktier som emitterats av koncernen. I köpeskillingen ingår även verkligt värde på alla tillgångar eller skulder som är en följd av en överenskommelse om villkorad köpeskilling. Identifierbara förvärvade tillgångar och övertagna skulder i ett rörelseförvärv värderas inledningsvis till verkliga värden på förvärvsdagen. 24

25 För varje förvärv - det vill säga förvärv för förvärv - avgör koncernen om innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget redovisas till verkligt värde eller till innehavets proportionella andel i det redovisade värdet av det förvärvade företagets identifierbara nettotillgångar. Förvärvsrelaterade kostnader kostnadsförs när de uppstår. Om rörelseförvärvet genomförs i flera steg omvärderas de tidigare egetkapitalandelarna i det förvärvade företaget till dess verkliga värde vid förvärvstidpunkten. Eventuellt uppkommen vinst eller förlust till följd av omvärderingen redovisas i resultatet. Varje villkorad köpeskilling som ska överföras av koncernen redovisas till verkligt värde vid förvärvstidpunkten. Efterföljande ändringar av verkligt värde av en villkorad köpeskilling som klassificerats som en tillgång eller skuld redovisas i enlighet med IAS 39 antingen i resultaträkningen eller i övrigt totalresultat. Koncerninterna transaktioner, balansposter samt orealiserade vinster och förluster på transaktioner mellan koncernföretag elimineras. Transaktioner med innehavare utan bestämmande inflytande som inte leder till förlust av kontroll redovisas som egetkapitaltransaktioner - det vill säga som transaktioner med ägarna i deras roll som ägare. Vid förvärv från innehavare utan bestämmande inflytande redovisas skillnaden mellan verkligt värde på erlagd köpeskilling och den faktiska förvärvade andelen av det redovisade värdet på dotterföretagets nettotillgångar i eget kapital. Vinster och förluster på avyttringar till innehavare utan bestämmande inflytande redovisas också i eget kapital. För räkenskapsåren 2013 och 2014 finns inte något innehav utan bestämmande inflytande. Principer för transaktioner i utländsk valuta Funktionell valuta och rapportvaluta Poster som ingår i de finansiella rapporterna för de olika enheterna i koncernen är värderade i den valuta som används i den ekonomiska miljö där respektive företag huvudsakligen är verksamt (funktionell valuta). I koncernredovisningen används svenska kronor (kr), som är koncernens rapportvaluta. Transaktioner och balansposter Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan enligt de valutakurser som gäller på transaktionsdagen eller den dag då posterna omvärderas. Valutakursvinster och -förluster som uppkommer vid betalning av sådana transaktioner och vid omräkning av monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen. Undantag är då transaktionerna utgör säkringar som uppfyller villkoren för säkringsredovisning av kassaflöden eller av nettoinvesteringar, då vinster/förluster redovisas i övrigt totalresultat. Valutakursvinster och -förluster som hänför sig till lån och likvida medel redovisas i resultaträkningen som finansiella intäkter eller kostnader. Alla övriga valutakursvinster och -förluster redovisas i posten övriga intäkter respektive övriga rörelsekostnader. Koncernen har för redovisade perioder endast finansiella valutakursvinster och -förluster. Koncernföretag Resultat och finansiell ställning för alla koncernföretag (av vilka inget har en höginflationsvaluta som funktionell valuta) som har en annan funktionell valuta än rapportvalutan, omräknas till koncernens rapportvaluta enligt följande: tillgångar och skulder för var och en av balansräkningarna omräknas till balansdagens kurs; intäkter och kostnader för var och en av resultaträkningarna omräknas till genomsnittlig valutakurs, och alla valutakursdifferenser som uppstår redovisas i övrigt totalresultat Goodwill och justeringar av verkligt värde som uppkommer vid förvärv av en utlandsverksamhet behandlas som tillgångar och skulder hos denna verksamhet och omräknas till balansdagens kurs. Valutakursdifferenser redovisas i övrigt totalresultat. 25

26 Kassaflödesanalys Kassaflödesanalysen är upprättad enligt den indirekta metoden. Detta innebär bland annat att redovisat resultat justeras för ej likviditetsstörande poster. Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utvecklingsutgifter Balanserade utvecklingsutgifter avser i huvudsak egenutvecklad programvara. Kostnader för underhåll av programvara kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som är direkt hänförliga till utveckling och testning av identifierbara och unika programvaruprodukter som kontrolleras av koncernen, redovisas som immateriella tillgångar när följande kriterier är uppfyllda: Det är tekniskt möjligt att färdigställa programvaran så att den kan användas eller säljas, Företagets avsikt är att färdigställa för användande eller försäljning av programvaran, Det finns förutsättningar att använda eller sälja programvaran, Det kan visas hur programvaran genererar troliga framtida ekonomiska fördelar, Det finns adekvata, ekonomiska och andra resurser för att fullfölja utvecklingen och för att använda eller sälja programvaran, De utgifter som är hänförliga till programvaran under dess utveckling kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Utvecklingsutgifter, som inte uppfyller dessa kriterier, kostnadsförs när de uppstår. Utvecklingsutgifter som tidigare kostnadsförts redovisas inte som tillgång i efterföljande period. Balanserade utvecklingsutgifter skrivs av under sin bedömda nyttjandeperiod, vilket i samtliga fall är 5 år. Goodwill Goodwill uppstår vid förvärv av dotterföretag och avser det belopp varmed köpeskillingen, eventuellt innehav utan bestämmande inflytande i det förvärvade företaget samt verkligt värde per förvärvsdagen på tidigare egetkapitalandel i det förvärvade företaget, överstiger verkligt värde på identifierbara förvärvade nettotillgångar. Om beloppet understiger verkligt värde för det förvärvade dotterföretagets nettotillgångar, i händelse av ett förvärv till lågt pris, redovisas mellanskillnaden direkt i resultaträkningen. I syfte att testa nedskrivningsbehov, fördelas goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv till kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter som förväntas bli gynnade av synergier från förvärvet. Varje enhet eller grupp av enheter som goodwill har fördelats till motsvarar den lägsta nivå i koncernen på vilken goodwillen i fråga övervakas i den interna styrningen. Goodwill nedskrivningstestas årligen eller oftare om händelser eller ändringar i förhållanden indikerar en möjlig värdeminskning. Det redovisade värdet på den kassagenererande enhet som goodwillen hänförts till jämförs med återvinningsvärdet, vilket är det högsta av nyttjandevärdet och det verkliga värdet minus försäljningskostnader. Eventuell nedskrivning redovisas omedelbart som en kostnad och återförs inte. Materiella anläggningstillgångar Samtliga materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska förmåner som är förknippade med tillgången kommer att komma koncernen tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. 26