Producerat av Kung Saga Gymnasium och Kung Saga Förening med stöd av Timmermansorden, Skandia, ideer för livet, Helge Ax:sson

Transkript

1 a d Va rmal? o N R E M R O N M O L A I R E T A M S T E B R A ETT Producerat av Kung Saga Gymnasium och Kung Saga Förening med stöd av Timmermansorden, Skandia, ideer för livet, Helge Ax:sson 1

2 Varsågod! Materialet du håller i din hand har tagits fram i samband med föreställningen Vadå normal? - en föreställning om normer som sattes upp av elever på Kung Saga gymnasium i maj Föreställningen ifrågasätter normalitetsbegreppet och syftar till att lyfta fram ungdomarna bakom föreställningen - ungdomar som går på gymnasiesärskolan - och deras drömmar om framtiden. Tanken med detta arbetsmaterial är att underlätta och uppmuntra diskussioner om vad som ses som normal, hur individer som bryter mot denna norm kan råka illa ut och hur vi som samhälle kan bli bättre på att ta till vara på olikheter. Du som i din profession möter ungdomar med från gymnasiesärskolan i ditt dagliga arbete eller du som arbetar på en arbetsplats där unga vuxna har chans till arbete kan ha stor glädje av detta material. Det gäller myndigheter, arbetsgivare, organisationer men också dig som privatperson som känner att du saknar kunskap om normer kring funktionsskillnad. Begreppet funktionsskillnad förklaras i materialets inledning. Materialet kan även användas av skolor, oavsett funktionsskillnad hos eleverna. Det vänder sig till lärare och pedagoger så väl som till elevgrupper. 2

3 Innehåll Bakgrund s 4 Fakta om utvecklingsstörning s 5 Hur du använder materialet s 7 Tips till ledaren s 7 Övningar s 9 Kom igång! s 9 Värderingsövningar s 11 Skrivövningar s 17 - Bildövning s 18 Samtalsövningar s 19 Case/rollspel s 20 Sammanfatta och avsluta s 23 3

4 Bakgrund Vi på Kung Saga gymnasium verkar för ett samhälle där alla har en roll, där alla kan ställa krav, där alla har ett ansvar och där alla har rättigheter. Ett samhälle där alla har en plats och platsen är för alla. Idag ser inte samhället riktigt ut så. Vi som arbetar med ungdomar med utvecklingsstörning möter dagligen okunskap och fördomar kring våra ungdomars förmågor. Dessa ungdomars högsta dröm är att ha ett jobb som alla andra, ett riktigt jobb där de får ta ansvar och bidra till samhället. Gymnasiesärskolan skall vara en förberedelse för elevens kommande vuxenliv på många plan och skolan har det övergripande ansvaret för utslussningen av eleverna till deras kommande arbetsliv. Men glappet mellan gymnasiesärskola och arbetsliv är stort - alldeles för stort. Många av våra elever löper stor risk att hamna utanför arbetsmarknaden. I arbetslivet förväntas alla uppfylla vissa normer och det försvårar för våra elever att ta plats. Det handlar om allt från att inte kunna fylla i arbetsförmedlingens blanketter till att inte förstå vad du förväntas göra på din arbetsplats under en vanlig dag. Vi arbetar för en förändring. En förändring i hur samhället värderar förmågor och hanterar olikheter. Vi borde alla börja tala om olikhet som norm, och det har vi gjort på Kung Saga. Våra elever har fått skriva texter om drömmar, om utvecklingsstörning, om sina liv. Texterna har sedan legat till grund för manusarbetet och sångtexterna i föreställningen Vadå normal? Det finns idag väl fungerande dagliga verksamheter som sysselsätter och även slussar ut en del av våra ungdomar i arbetslivet. Där våra elever får stöd utifrån sina behov och förutsättningar. Det finns även politiska direktiv och stöd till arbetsgivare för att underlätta anställningen av unga i behov av särskilt stöd. Där finns insikt om att jämlikhet och inkludering inte sker av sig själv. Men det räcker inte! Alldeles för många ungdomar med funktionsskillnad blir sittande hemma, fastlåsta i ett utanförskap. Vad gör det med en människas självuppfattning och livsglädje att leva på aktivitetsersättning utan möjlighet till personlig utveckling och delaktighet i samhället? Att inte vara behövd är ett utanförskap som tillhör det allra svåraste. Vi som jobbar med dessa ungdomar vet vilken potential de har och att deras utanförskap egentligen är ett stort resursslöseri. Slöseri med människor, slöseri på drömmar och förhoppningar, slöseri på samhällets resurser. Vår ambition är att med föreställningen Vadå normal? och detta arbetsmaterial skapa diskussion och inge mod i att våga tala om det som är svårt att tala om. Nämligen om vad som är normal och huruvida homogenitet verkligen är eftersträvansvärt i ett inkluderande samhälle. Med stöd av materialet hoppas vi att ni kan börja föra ett samtal kring bemötande, rutiner, vad som ses som självklart, hur individers behov uppfylls samt hur normen kring en anställd/elev ser ut hos er. Olikheter berikar våra arbetsplatser, ger ökad arbetsglädje och ökad kreativitet. Olikheter borde vara normen! 4

5 Fakta om utvecklingsstörning Diagnosen utvecklingsstörning är ett kriterium för att få gå i särskola i Sverige. Men vad innebär egentligen utvecklingsstörning och är inte det ett fult ord? Texten nedan om utvecklingsstörning och begreppsanvändning är bra för ledaren att läsa igenom i förväg men gruppen kan med fördel läsa texten tillsammans och utgå från den i diskussioner om fördomar och kunskap kring människor med utvecklingsstörning. Utvecklingsstörning återfinns hos cirka 1% av befolkningen och kan ha en mängd orsaker. Det kan bero på genetiska skador, ärftliga faktorer, sjukdomar eller skador under graviditeten/förlossningen eller en förvärvad hjärnskada som i sin tur kan orsaka utvecklingsstörning. Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning är dock Downs syndrom som beror på en kromosomrubbning. Ibland går det inte att hitta orsaken till utvecklingsstörning. Många individer med utvecklingsstörning har också andra funktionsnedsättningar, till exempel neuropsykiatriska, där autism och ADHD ingår, eller fysiska som kan innebära rörelsehinder, syn- eller hörselnedsättning. Detta är viktigt att komma ihåg i utvecklandet av rutiner och bemötande inom organisationer, myndigheter och på arbetsplatser. Utvecklingsstörning indelas i den vanligaste diagnosmanualen i lindrig, måttlig, svår och djupgående. Precis som mycket kring utvecklingsstörning är denna indelning ifrågasatt. Att fastslå att en individ har en svår utvecklingsstörning kan innebära att fokus läggs på utvecklingsstörning som en egenskap hos individen snarare än hur den omgivande miljön ser ut och vilka krav som ställs på varje människa i samhället. Det vill säga: hur hindrande en utvecklingsstörning blir i individens vardag är beroende av vilket bemötande, vilket stöd och vilka förutsättningar personen ges. Ett barn med utvecklingsstörning utvecklas i långsammare takt än barn utan utvecklingsstörning. De kan ha svårare att uttrycka sina behov på grund av exempelvis talproblem och som ung och vuxen kvarstår ofta problem med den adaptiva förmågan, det vill säga i förmågan att kunna anpassa sig till omgivningen. Att ha utvecklingsstörning innebär att uppfatta och förstå sin omvärld på ett mer konkret sätt än om du inte har utvecklingsstörning. Abstrakta symboler som siffror och bokstäver är svåra att använda och tolka, vilket gör läsning, läsförståelse, att förstå klockan och liknande till en svårighet. Många med utvecklingsstörning har problem att anpassa, utvärdera och förändra det egna beteendet vilket kan göra det svårt att komma igång eller avsluta uppgifter, så väl på arbetet som hemma i vardagen. Andra begrepp som ibland används för utvecklingsstörning är kognitiv funktionsnedsättning, förståndshandikapp, mental retardation och intellektuell funktionsnedsättning. Alla dessa begrepp, inklusive utvecklingsstörning, är för många laddade med starkt negativa och jobbiga känslor och associationer. Vissa är direkt olämpliga att använda i många situationer, som till exempel mental retardation och förståndshandikapp, medan andra de facto används för att ställa diagnoser och beskriva 5

6 individens behov, som till exempel utvecklingsstörning och kognitiv funktionsnedsättning. I arbetsmaterialet använder vi de begrepp vi använder i vår vardag på Kung Saga gymnasium: funktionsvariation och funktionsskillnad. Ordet utvecklingsstörning används i arbetsmaterialet när den aktuella funktionsvariationen behöver preciseras. Alla människor har någon form av funktionsvariation som avviker från normen eftersom en definition av normen är just att i princip ingen av oss kan uppfylla den. De flesta avviker på något sätt ifrån den, kanske genom att behöva läsglasögon, vara över medellängd eller genom att ha dyslexi. Eller genom att ha utvecklingsstörning. Det är viktigt att tänka på att aldrig tala om människor som utvecklingsstörda eller handikappade. Utvecklingsstörning är något människor kan ha men inte något som beskriver dem som personer och ett handikapp är inte något som knyts till individen utan beskriver förhållandet mellan individen och omgivningen, det vill säga vilka hinder omgivningen sätter upp för en människa beroende på dess funktionsvariation. Någon kan alltså ha utvecklingsstörning vilket leder till ett handikapp om inte samhället anpassar sig till individens behov och förmågor. Viktigast att känna till om utvecklingsstörning är att det inte går att generalisera om hur människor med utvecklingsstörning är, fungerar eller bör bemötas. Precis som människor utan utvecklingsstörning är svårigheter, förmågor, egenskaper, potential och personligheter individuella. Även om den intellektuella utvecklingen stannar av fortsätter den emotionella och personliga utvecklingen livet igenom. Mer om utvecklingsstörning och andra funktionsnedsättningar finns att läsa på exempelvis Forum Funktionshinders hemsida och på Vårdguiden 6

7 Hur du använder materialet Se detta material som inspiration och vägledning. Materialet är uppdelat så att det finns ett antal övningar att välja bland, och varje övning presenteras med mål och tips på vilken målgrupp övningen passar för. Du som ledare känner din klass eller grupp bäst och vet vilken typ av övningar som passar för just dem samt vad ni som grupp behöver prata om. För att få ett komplett arbetspass rekommenderar vi att du väljer minst en övning ur kategorierna Kom igång! och Sammanfatta och avsluta. Där emellan lägger du som ledare passande antal övningar ur de övriga kategorierna. Att tänka på som ledare Som ledare har du en viktig och ansvarsfull roll. Tänk på dig själv som en guide som skall ta med gruppen på en tur genom ett landskap av nya kunskaper, insikter, aha-upplevelser och självreflektioner. I din roll ingår att ingen ska glömmas bort under turen, att gruppen inte går vilse utan håller sig på den tänkta vägen och att ni alla gemensamt når slutdestinationen med nya tankar i bagaget. Det kan hjälpa att se på sig själv som samtalsledare - det vill säga som en facilitator vars roll är att underlätta och möjliggöra samtal mellan deltagarna i gruppen. En facilitator hjälper gruppen att nå ett gemensamt resultat genom att koncentrera sig på processen, att lyssna till vad alla inblandade säger och guida samtalet och arbetet mot det gemensamma målet. Därför måste facilitatorn förhålla sig neutral gentemot deltagarna och samtalet som förs. Tänk på att bekräfta alla lika mycket, att inte berömma vad vissa säger och glömma bort andra samt att ta emot vad som sägs utan att lägga någon värdering i det. (Detta gäller självklart endast så länge samtalet är respektfullt och inte kränkande) Det finns några regler som gruppen i förväg måste kunna enas om att följa: att inte kränka någon person eller någon grupp (närvarande i rummet eller ej), att låta alla få talutrymme och tala till punkt, att ha ett respektfullt samtalsklimat. Ingen av dessa regler motsäger att kunna tala fritt, ha högt i tak eller liknande men det är viktigt att övningarna och diskussionerna blir en positiv upplevelse för alla och för det krävs respekt. Det är din uppgift som ledare att se till att gruppen följer dessa regler. Nedan följer tips på hur du gör detta: Du kan i förväg eller tillsammans med gruppen skriva upp förhållningsregler på tavlan, på ett blädderblock eller någon annanstans där alla kan se dem under hela passet. Om någon bryter mot en överenskommen regel kan du peka på de uppskrivna reglerna och påminna om att ni alla kom överens tillsammans om att följa dessa. Det är alltid lättare att påminna om sådant ni tidigare diskuterat och kommit överens om än att behöva sätta nya regler allt eftersom. Beroende på funktionsvariation hos deltagarna är tydlighet och kontinuitet viktigt. En regel som kan vara bra att ha med sig är att vara personlig men inte privat. För att få igång ett givande samtal är det viktigt med trygghet i gruppen och att deltagare vågar säga vad de tycker och tänker. Regeln om att inte vara privat är 7

8 dock till för att skydda individen och gruppen. Dels ska individen inte dela med sig av något som den i efterhand kan ångra, dels ska gruppen inte behöva ta del av privata saker som inte lämpar sig för den typ av diskussion som förs. Beroende på funktionsskillnad kan regeln om att vara personlig men inte privat kräva olika mycket tid och förklaring. I ett flertal funktionsvariationer ingår problem med gränssättning. Om någon deltagare passerar gränsen från personligt till privat - gör ingen stor grej av det utan ta kontroll över samtalet genom att lyfta tillbaka det till en generell nivå. Nästan ingen av oss reagerar särskilt bra på att bli tillsagda att vi har fel eller att vi ska vara tysta. Om någon säger någonting som du som ledare vill invända mot är det bra att göra det på ett respektfullt och konstruktivt sätt. Ställ frågor, hur menar du, skulle det inte också kunna vara så att Detsamma gäller om en deltagare motsätter sig något du säger. Kränkande kommentarer får dock aldrig förekomma och som ledare måste du gå in och tydligt markera om det sker. Som ledare har du ansvaret för vad som händer i gruppen och äger därmed också rätten att gå in och bryta en diskussion som du anser är kränkande. För att avsluta eller avstyra en diskussion kan du alltid hänvisa till företagets/myndighetens/skolans policy eller till rådande lagstiftning kring exempelvis diskriminering, likabehandling och LSS. Knep för att få igång diskussioner och få alla att delta: Ställ inte ja eller nej -frågor utan varför - och hur -frågor. Använd dig av värderingsövningar och andra i materialet föreslagna övningar som inte utgår från att deltagarna själva måste formulera åsikter. Använd dig av rundor som metod. Under en runda får endast en person åt gången tala. Det kan vara utifrån en specifik fråga - till exempel vad tänkte du om övningen vi just gjorde? - eller att tala fritt om känslor och tankar som väckts. Alla får tur på rundan men har rätt att säga pass om den inte vill säga något just då. Tanken är dock att alla ska få chans att säga något utan att behöva bryta in i en diskussion. Rundan kan underlättas av att han en samtalskloss eller liknande, en liten sak som går runt mellan deltagarna. Endast den som håller i samtalsklossen får prata och ingen får avbryta. Som ledare har du möjligheten att sätta tonen för samtalet och stämningen. Fundera på hur du kan få alla deltagare att känna sig sedda och uppmärksammade. Beroende på deltagarnas funktionsskillnader kan du behöva anpassa ditt bemötande. Att söka ögonkontakt med alla i rummet ses normativt som uppmuntrande och bekräftande men kan för vissa individer upplevas som väldigt jobbigt. Hur kan du på andra sätt uppmärksamma alla närvarande? Det är en rättighet att sitta tyst och lyssna men försök att genom nickar och blickar ändå bekräfta alla. 8

9 Övningar Äntligen dags att börja arbeta! Lycka till! Kom igång! Ofta är det lämpligt att inleda denna typ av pass med uppvärmningsövningar. Att ha några övningar som mjukar upp stämningen, lockar till skratt och får gruppen att slappna av, prata med varandra och röra sig tillsammans i rummet. Leder du en grupp som inte känner varandra så väl kan det vara bra att göra flera av just dessa övningar för att försöka minska på hämningar och prestigekrav. Jag tycker om Passar för: Ny grupp eller deltagare som inte känner varandra så väl Mål: Lära sig varandras namn, lära känna varandra på ett roligt sätt. Samarbete och lyhördhet. Förbered genom att: Deltagarna står eller sitter i en ring på stolar. Beskrivning: En person börjar och säger sitt namn samt något hen tycker om att göra. Jag heter Noah och jag tycker om att äta hamburgare. Ledaren frågar: Hur kan det se ut när Noah äter hamburgare?. Gruppen ropar: Hej Noah! och mimar sedan hur det kan se ut när Noah äter hamburgare. Därefter är det personen intill som säger sitt namn och visar med en rörelse vad hen tycker om att göra. Utveckling: När alla deltagare i turordning har gjort är det dags för nästa moment. Ledaren ropar ett av namnen. Då skall alla mima det som personen tycker om att göra. Om ledaren istället visar en rörelse skall hela gruppen ropa det namn som hör ihop med rörelsen. Ett ytterligare moment, när namn och rörelse har satt sig lite mer, är att deltagarna själva ropar ett namn och gör en rörelse. Ex. Petter ropar: "Hej Anna!" och gör Annas rörelse. Anna tar emot, gör sin rörelse och ropar sedan ett nytt namn: "Hej Iman!" och gör Imans rörelse. Iman tar emot, gör sin rörelse och ropar ett nytt namn med rörelse. Ledaren håller koll på att alla i gruppen har blivit inkluderade. Alla som Passar för: Alla. Mål: Att lära känna varandra (lite mer), uppmuntra spontanitet och att ha roligt. Förbered genom att: Ställa stolar i ring med en stol för lite i förhållande till antalet deltagare. Beskrivning: Utse en utropare som står i mitten. Resten sätter sig på stolar i en stor ring. Utroparen kommer med ett påstående som alltid börjar med Alla som. Ex: Alla som älskar choklad byter plats!. De som håller med om påståendet visar det genom att ställa sig upp och snabbt byta till en ny stol. De som inte håller med sitter kvar. Utroparens uppgift är att snabbt hitta en ledig stol att sätta sig på. Den person som blir utan stol blir ny utropare och ska snabbt säga ett nytt påstående ex: Alla som någon gång varit förälskade byter plats!. Ledaren ska innan övningen tydliggöra att ingen får gå tillbaka till den stol 9

10 den lämnat. Ingen får heller byta till stolen intill sin egen även om den skulle vara tom. Uppmuntra tempo i övningen. Låser sig en person så ge den lite tid eller kom med förslag. Utveckling: Karusellen! Så fort en stol blir ledig direkt till höger om dig ska du flytta till den stolen. Det gäller alla. Men samtidigt får man inte glömma att ta ställning till Alla som"-utropen. Sköldpaddan Passar för: Alla Mål: Att fylla och röra sig i hela rummet, träna samarbete i gruppen och ha kul på ett avslappnat sätt. Förbered genom att: Sprid ut lika många stolar som det finns deltagare i hela rummet. Beskrivning: Alla deltagare utom en sätter sig på varsin stol. Den person som inte sitter är därmed en väldigt trött och långsam sköldpadda. Sköldpaddan, som förflyttar sig väldigt långsamt, vill komma till sitt bo som är en övergiven stol på golvet. De övriga deltagarna vill inte att sköldpaddan ska nå sitt bo och försvarar det frenetiskt genom att sätta sig på den tomma stolen innan sköldpaddan nått fram. Men då blir det alltid ett nytt bo (en ny stol) ledigt som sköldpaddan försöker nå. Det gäller för gruppen att hela tiden täcka upp de tomma stolarna genom samarbete. Ledaren ber sköldpaddan att starta så långt bort från stolen som möjligt. Ledaren talar även om att om en deltagare väl lämnat sin stol får den inte sätta sig ned på samma stol igen. På längden Passar för: Alla. Mål: Träna samarbete och röra sig i rummet. Förbered genom att: Antingen dela upp deltagarna i mindre grupper och låta dem tävla mot varandra. Eller utföra övningen i helgrupp. Beskrivning: Deltagarna får i uppgift att ställa sig på en rad utifrån hur långa de är. Kortast person i ena änden och därefter näst kortast o.s.v. ända tills längsta personen står sist i andra änden. Utmaningen är att samtliga måste blunda och bara känna sig fram. När de som grupp känner sig klara får de titta och se hur väl de lyckades. Prata gärna om hur det var att göra övningen eftersom det oftast finns ett behov i gruppen av att göra det. Utveckling: Att deltagarna får göra övningen utan att prata med varandra vilket kan öka koncentrationen och lägga större vikt på samarbete. Andra förslag: hårlängd, hårfärg, skostorlek, strumpfärg, klädfärg, ögonfärg, ålder, första bokstaven i namnet, resväg till jobbet o.s.v. Några av dessa förslag kräver både att man tittar och pratar med varandra men även det fyller funktioner som att se varandra och lära känna varandra lite mer. Anpassa övningen efter gruppen och gör om övningen några gånger på olika sätt. 10

11 Värderingsövningar Värderingsövningar är inte diskussionsövningar och det finns inget facit över rätt svar. Det vill säga, en deltagares åsikt ska inte diskuteras eller ifrågasättas under en värderingsövning och syftet är inte att få någon att byta åsikt utan att ge alla chans att reflektera, formulera och testa sina egna åsikter i en fråga. Syftet med värderingsövningar är att fråga efter deltagarnas åsikter, inte deras erfarenheter. Vikt läggs vid varje deltagares individuella process och möjligheten att låta sig påverkas av hur andra tänker och tycker. På detta sätt förs gruppens process framåt, speciellt om det är en grupp där det inte finns någon vana av att ha, uttrycka eller motivera egna åsikter. Värderingsövningar bör bygga på frivilligt deltagande och förutsätter att alla känner sig trygga i gruppen. Väljer någon att inte delta skall detta inte ifrågasättas. Ledaren får gärna ge kollektivt beröm men bör undvika att lyfta fram någon enskild deltagares åsikt som bäst eller rätt. Ledaren bör istället uppmuntra alla att våga säga vad de tycker och fokusera på det positiva den upplever i gruppen i sina kommentarer. Som ledare är det viktigt att vara mentalt närvarande när deltagarna pratar och lyssna med engagemang. Gruppens upplevelse av en övning kan fångas upp genom en runda efter att den är avslutad. Oavslutade meningar Passar för: Alla. Bra i grupper där diskussioner är trögstartade eller där vissa deltagare har svårt att ta talutrymme. Kan vara abstrakt och svårt att förstå för vissa - var noga och lugn i instruktioner. Mål: Att samtliga deltagare ges talutrymme från början. Att alla har talat i rummet för att därmed göra det enklare att delta i senare diskussioner. Att våga säga det första en tänker på och därmed skapa ett tillåtande samtalsklimat. Förbered genom att: Ställa stolar i en ring eller halvcirkel. Ha fler oavslutade meningar än deltagare. Beskrivning: Deltagarna sitter i ring. Ledaren läser ett halvt påstående och gruppdeltagarna avslutar meningen. Gå laget runt. Varje deltagare får en ny mening. Om en deltagare inte vill svara kan den säga pass eller be om att få en ny mening. Svaren ska vara snabba snarare än genomtänkta. De oavslutade meningarna kan antingen fungera som en uppvärmare och gälla mer allmängiltiga saker eller vara mer tydligt knutna till ämnet ni diskuterar. Tänk på som ledare: Ställ dig framför den som ska fylla i meningen för att tydliggöra vem det är som ska tala och att resten av gruppen ska uppmärksamma personens talutrymme. Gruppen ska alltid ges chans att kommentera de svar som getts, exempelvis genom en runda när övningen är slut. Du kan också ställa en uppföljande fråga till varje deltagare efter att de fyllt i sin mening, exempelvis vad är det som gör den filmen så bra?. Tänk på ditt ansiktsuttryck - det ska vara uppmuntrande och lyssnande. 11

12 Exempel på oavslutade meningar: En bra film jag har sett är Det är roligt att... När jag blir vuxen ska jag... Grön är en... Barn är man tills Kroppen är... En bra sak med med skolan är En dålig sak med skolan är... En kompis ska vara... I vuxnas ögon är ungdomar En bra låt är... När jag vaknar tänker jag... I kväll ska jag... Om någon gjorde något taskigt mot min kompis skulle jag... Om fem år... Jag känner mig stark när... En bra egenskap är... Det är modigt att Att vara normal är Utvecklingsstörning är Att vara onormal är... Heta stolen Passar för: Alla. För deltagare med fysiska funktionsnedsättningar kan de snabba förflyttningarna vara svåra att hänga med i. Beroende på funktionsvariationer kan individer uppleva övningen som stökig och som att det är svårt att hålla reda på vad som förväntas av dem. Tänk på att anpassa tempo efter allas förutsättningar. Upprepa alternativen efter varje påstående. Mål: Att öva sig på att individuellt ta ställning till påståenden. Att öva sig på att motivera sitt ställningstagande. Att lyssna till varandra. Att röra sig i rummet och därmed ta det i besittning. Förbered genom att: Ställa stolar i en ring. Det ska finnas en stol mer än det finns deltagare. Ha åtta till tio påståenden utvalda, gärna anpassade efter gruppens behov och bakgrund. Beskrivning: Ledaren läser upp ett påstående. Deltagarna skall sedan individuellt bestämma sig för om de håller med påståendet eller inte. Håller de med byter de plats till en annan stol. Håller de inte med sitter de kvar på sin plats. Det ska alltid finnas en tom stol ifall det endast är en deltagare som vill byta plats. Omnämn denna som den modiga stolen innan övningen börjar för att uppmuntra deltagare att våga stå för en åsikt som övriga gruppen inte håller med om. Efter varje ställningstagande diskuterar gruppen varför de håller med om påståendet eller inte. Ledaren fördelar talutrymmet och ställer uppföljande frågor till deltagare. Tänk på som ledare: Inled gärna med två mer lekfulla påståenden som deltagarna inte behöver motivera. Påståendena bör vara formulerade i tredje person och inte innehålla 12

13 ordet jag. Efter att du läst upp ett påstående är det bra att ge gruppen några sekunders betänktetid innan du signalerar att det är dags att byta plats. Dels för att deltagarna utifrån funktionsvariationer ska få tid att ta till sig och reflektera kring påståendet, dels för att förebygga att deltagare följer med strömmen om de har svårt att stå för vad de tycker. Exempel på påståenden: Det vore roligt att få bo utomlands några år. Melodifestivalen är en av vårens höjdpunkter. Det är svårt att veta vilka ord som är bra att använda för att beskriva personer med utvecklingsstörning. Det finns tillräckliga lagar som skyddar och säkerställer allas rätt till en meningsfull sysselsättning. Utvecklingsstörning är ett bra ord att använda. Handikapp är ett bra ord att använda. Vår arbetsplats/vår skola är tillgängligt för alla. Det är lätt att berätta om sin funktionsvariation på den här arbetsplatsen/skolan. Det kan vara svårt att veta hur man ska agera runt en människa med en funktionsskillnad. Att vara självständig ger bra självförtroende. Det finns en risk att arbetstempot skulle dras ned på en arbetsplats om någon med utvecklingsstörning skulle börja arbeta där. Det är ok att använda ord som cp, stört och efterblivet för att förstärka sitt språk i situationer som inte syftar på människor med faktiska funktionsvariationer och om man faktiskt inte menar något illa. De flesta människor utan utvecklingsstörning har fördomar om människor med utvecklingsstörning. Det är en rättighet att ha ett jobb. Fyra hörn Passar för: De flesta grupper. Anpassa scenario utifrån gruppen. Mål: Att öva sig på att motivera sina ställningstaganden inför andra. Att ta del av andras åsikter och själv reflektera över ett scenario som skulle kunna dyka upp i deltagarnas vardag. Förbered genom att: Skriva ett scenario utifrån gruppens förutsättningar och workshopens syfte. Eventuellt placera ut siffror för att markera de fyra hörnen. Beskrivning: Ledaren målar upp ett kort scenario med öppet slut. Deltagarna får tre olika alternativ för agerande att välja på. Valen representeras av varsitt hörn av rummet. Det fjärde hörnet representerar ett öppet agerande ifall någon deltagare har ett eget förslag. När ledaren läser upp scenariot står gruppen samlad i mitten av rummet. Efter en kort stunds betänketid placerar sig deltagarna i det hörn som de tycker passar deras agerande och åsikt bäst. De deltagare som ställt sig i samma hörn pratar ihop sig i några minuter innan de inför hela gruppen ska motivera sitt val. Om någon står ensam i ett hörn diskuterar ledaren tillsammans med denne. Under varje grupps redovisning har de andra grupperna och ledaren chans att ställa frågor men har inte till uppgift att ifrågasätta eller angripa de andras 13

14 val. Om en deltagare vill byta hörn efter att ha hört en annan grupps argument får den göra det. Tänk på som ledare: När du tänker ut ett scenario och alternativ att välja mellan är det av yttersta vikt att det inte finn något hörn som uppenbart är det rätta som deltagarna förstår att de bör välja. Värderingsövningar har inga rätta svar utan vill uppmuntra till diskussioner och ställningstaganden. Alla alternativ bör alltså framstå som valbara. När du går igenom varje alternativ bör du förflytta dig i rummet från hörn till hörn. När det är dags för deltagarna att välja ett hörn är det viktigt att du som ledare står mitt i rummet så att det inte framstår som att något hörn är mer rätt än något annat. När varje hörn sedan presenterar sin diskussion kan du ställa dig tillsammans med den grupp som presenterar. Beroende på gruppens förutsättningar kan det vara bra att upprepa de olika alternativen flera gånger, sätta upp papper med tydliga siffror för varje hörn och på andra sätt underlätta för alla att delta oavsett funktionsskillnader. Exempel på Fyra hörns-övning: Passar för: Alla yrkesmänniskor men särskilt pedagoger som arbetar med ungdomar, oavsett funktionsskillnader. Scenario: Du arbetar på en skola. När du är rastvakt ser du hur en grupp på fem elever sitter i soffhörnet av rastrummet och diskuterar. Stämningen verkar vara lite spänd och du går närmare för att höra vad det är de pratar om. Du förstår att de diskuterar huruvida det finns något som heter normal. Fyra av eleverna hävdar bestämt att ingen kan vara normal. Det är något du känner igen från en diskussion ni haft i klassrummet om normalitet. Den femte eleven, Siv, sitter själv och säger Men JAG tycker att jag är normal! vilket gör de andra uppretade. De fräser att ingen faktiskt är normal och att det är fel att säga att man tycker att man är normal. Du bestämmer dig för att gå in i diskussionen. Hur agerar du? 1. Du vill återknyta till det ni pratade om på den aktuella lektionen - att det inte finns någon som är normal. Du tar upp ordboksdefinitionen av normal och konstaterar att ingen passar in på det. Därför kan vi inte prata om att någon är normal. Du tycker det är en viktig poäng som eleverna måste lära sig. 2. Du vill försöka få eleverna att förstå varandras ståndpunkter och ber Siv förklara för de andra vad det är hon menar när hon säger att hon tycker att hon är normal. Du ber de fyra andra att lyssna på Siv och betänka varför hon tycker som hon tycker. 3. Du vill bryta diskussionen eftersom det här kan urarta till att Siv eller någon av de andra känner sig kränkt. Du säger att detta inte är något att diskutera, att alla har rätt till sina åsikter och att ingen har rätt att säga till någon hur de ska tycka. 4. Öppet alternativ. Listningsövning Passar: Grupper med skrivstarka deltagare som kan arbeta enskilt. Övningen kan annars anpassas så att gruppen gör den gemensamt på tavlan. Mål: Att se frågor ur flera olika perspektiv. 14

15 Förbered genom att: Dela ut papper och penna till varje deltagare. Beskrivning: Denna övning utförs till en början enskilt. Deltagarna sitter med papper och penna och ombeds svara på en fråga ledaren ställer, till exempel Varför har så många fördomar kring utvecklingsstörning?. Tanken är att inte ge enbart ett svar utan många under varandra i en lång lista. Efter fem minuters skrivtid samlas deltagarna i grupper om tre till fyra personer. En i taget redovisas listorna utan avbrott från övriga i gruppen. När alla redovisat samtalar den lilla gruppen en kort stund. Eventuellt kan varje grupp sedan i storgrupp berätta om något från sitt samtal. Övningen avslutas med att deltagarna enskilt tittar på sin egen lista igen och funderar på om det är något de vill ändra, lägga till eller ta bort. Tänk på som ledare: Var tillgänglig för deltagare och grupper som kan behöva hjälp att komma igång men försök samtidigt lämna deltagarna att arbeta själva om det fungerar.. Rangordningsövning Passar: Grupper med skrivstarka deltagare som kan arbeta enskilt. Övningen kan annars anpassas så att gruppen gör den gemensamt på tavlan. Mål: Att se frågor ur flera olika perspektiv. Att lära sig rangordna sina ställningstaganden och fundera på varför en känner som den gör. Förbered genom att: Dela ut papper och penna till varje deltagare. Beskrivning: Denna går till på nästan samma sätt som listningsövningen. Deltagarna svarar enskilt på en fråga från ledaren och rangordnar sedan sina egna svar med en etta framför det svar som anses viktigast, en tvåa framför det näst viktigaste och så vidare. Efter fem minuters skrivtid samlas deltagarna i grupper om tre till fyra personer. En i taget redovisas listorna utan avbrott från övriga i gruppen. När alla redovisat samtalar den lilla gruppen en kort stund om rangordningarna, varför något anses viktigare och så vidare. Eventuellt kan varje grupp sedan i storgrupp berätta om något från sitt samtal. Övningen avslutas med att deltagarna enskilt tittar på sin egen lista igen och funderar på om de vill ändra på sin rangordning. Tänk på som ledare: Var tillgänglig för deltagare och grupper som kan behöva hjälp att komma igång men försök samtidigt lämna deltagarna att arbeta själva om det fungerar. Stå på linje Passar: Alla. Kan fungera särskilt bra för deltagare som behöver tydlighet och att få alternativ visualiserade på ett konkret sätt. Mål: Att på ett drastiskt sätt kunna polarisera frågor och synliggöra olika synsätt. Att genom att fysiskt placera sig längs en skala i rummet synliggöra skillnader i åsikter. Att öva sig på att ta ställning genom att röra sig fysiskt i rummet längs en skala. Förbered genom att: Ställa eventuella stolar och bord längs med rummets väggar så att en stor yta mitt i rummet frigörs. Lägga ut lappar på golvet med siffrorna 1-6 så att de bildar en skala. Beroende på deltagarnas funktionsvariationer kan du förtydliga skalan genom att lägga ut lappar i lite mindre storlek som symboliserar 1,5 och så vidare (2,5 15

16 3,5 ) på skalan. Välj ut eller skriv själv ned två till tre stycken påstående utifrån gruppens förutsättningar. Beskrivning: Övningen går att göra utifrån ett tema, till exempel att ha rätt till en plats i samhället. Gruppen står tillsammans bredvid skalan som ligger på golvet. Ledaren läser upp ett oavslutat påstående/påstående, till exempel Att kunna bli ihop med vem man vill Siffran 1 på skalan representerar inte viktigt alls. Siffran 6 på skalan representerar jätteviktigt. Om det är ett påstående som läses upp representerar siffran 1 på skalan håller inte med alls och siffran 6 håller helt med. Övningen går ut på att deltagarna individuellt placera sig någonstans längs skalan beroende på sin åsikt. Det går också att ställa sig vid exempelvis 2,5 - det viktiga är att bestämma sig för var på skalan en ligger åsiktsmässigt. Det enda deltagarna inte får göra är att ställa sig på siffran 3, det vill säga mitt på skalan, vilket kan tolkas som att inte ta ställning. När deltagarna ställt sig någonstans på skalan diskuterar de tillsammans med dem deltagare som står närmast. Efter några minuter presenterar gruppen tillsammans sina åsikter. Om någon deltagare ändrar åsikt av att höra de andras argument får den flytta till en ny siffra. Tänk på som ledare: Att återsamla gruppen inför varje påstående så att de inte står någonstans längs skalan från början. Att upprepa påståendet och vad siffrorna betyder flera gånger så att det är tydligt för alla. Att röra dig mellan grupperna under tiden de diskuterar för att eventuellt hjälpa till att starta diskussionen genom frågor, hur tänkte du? och liknande. Exempel på påståenden/oavslutade påståenden: Att ha många kompisar är Att bara göra saker man tycker om är Att ungdomar är med och bestämmer är Barn bör få bestämma så mycket som möjligt om sina liv. Minoriteten bör försöka anpassa sig efter majoriteten. Sverige är ett jämlikt land. 16

17 Skrivövningar Reflekterande skrivande Passar för: Alla, särskilt grupper som gillar att skriva. För grupper som är ovana att prata om begrepp som rör känsliga ämnen kan det vara till hjälp att skriva ner sina tankar innan man delger andra dem. Mål: Att få syn på eventuella fördomar och få tips och tillgång till bra begrepp och ord kring hur vi kan prata om tex utvecklingsstörning Förbered genom att: Skriv textutdraget nedan på whiteboardtavla, alt. ge deltagarna texten. Lägg fram papper och penna till deltagarna. Beskrivning: En elev sjunger i föreställningen om hur hon upplever att bli kallad för sär. Texten lyder: Jag vill inte bli kallad för det där. Jag vill inte bli kallad för sär. Ordet utvecklingsstörd det är fan dumt. Men det går rätt in i mig, det gör fan ont. Läs texten högt eller skriv ner den på tavlan. Varje deltagare skriver ner tankar och reflektioner under 5 minuter, eller mer om det behövs, beroende på deltagarnas funktionsvariation, utifrån dessa textrader. Hjälpfrågor till de som har svårt att komma igång kan vara Vad tänker du på när du hör ordet sär? Vad tycker du om ordet utvecklingsstörd? Vilka ord tycker du är bra att använda när man pratar om människor som har en utvecklingsstörning? Därefter kan ledaren be deltagarna läsa upp sina texter, eller ett urval från dem. Samtala sedan kring begreppen särskola, utvecklingsstörning, funktionsskillnad etc. Du som ledare har ansvaret för att samtalet håller en god ton och att du är påläst om begreppens betydelse. Att känna sig onormal Passar för: Alla. Mål: Att sätta sig in i sin egen eller i en annan människas situation för att få en djupare förståelse för att vi alla upplever och känner oss onormala och normala ibland. Förbered genom att: Ha papper och pennor i beredskap Beskrivning: Varje deltagare skriver två texter var. En med titeln Då kände jag mig onormal och en med titeln Då kände jag mig normal. Be deltagarna börja skriva Då kände jag mig onormal, en text om när de upplevt sig själva som onormala. Situationen ska vara sann och hämtad ur deltagarens liv. Hjälpfrågor till texten; Vad hände? Beskriv situationen. Hur gammal var du? Tiden då denna situation utspelar sig. Var hände detta? Beskriv platsen. 17

18 Hur många var inblandade? Vad tänkte du? Vad kände du? Hur slutade situationen? Skriv därefter texten om att känna sig normal på samma sätt. Om gruppen är redo för det kan du som ledare be deltagarna läsa upp sina texter. Låt alla som vill läsa upp, och låt dem som inte vill avstå. Samtala kring texterna i gruppen. Bildövning Vi är egentligen olika lika Passar för: Alla. Övningen upplevs ofta som kravlös då man inte får titta ner på pappret utan bara på den man ska rita av. Mål: Synliggöra att vi människor inte är så olika varandra utan egentligen är olika lika. Förbered genom att: Ha papper och pennor i beredskap. Ha en whiteboardtavla eller ett blädderblock till hands. Beskrivning: Eleverna får två och två sitta ansikte mot ansikte och göra snabba skisser av varandra utan att titta på pappret. Därefter, när skisserna är gjorda så ska var och en skriva ner tre egenskaper där de skiljer sig ifrån sin partner och tre egenskaper som de har gemensamt. Varje deltagare tar hand om skissen av sig själv. Sedan byter man partner och gör om samma process tills man har ritat av alla sina kamrater (beroende på gruppstorlek förstås). Därefter samlas deltagarna i helgrupp och du som ledare lyssnar på vad deltagarna skrivit. Du skriver typiska skillnader och likheter som deltagarna såg i varandra på whiteboardtavlan. Sedan diskuterar gruppen kring resultatet. Lämpliga diskussionsfrågor; Vilka skillnader är viktiga samt mindre viktiga. Vilka typer av skillnader fokuserade ni på, tex fysiska egenskaper. Vilka andra egenskaper såg ni? Vilka egenskaper föds människor med och vilka egenskaper kan man förändra. Är vi så olika varandra som vi ibland tror? 18

19 Samtalsövningar Associationsövning Passar för: Alla. Mål: Reda ut begrepp och klargöra fakta. Förbered genom att: Ha en whiteboardtavla eller ett blädderblock till hands. Beskrivning: Skriv något av följande ord på tavlan: Utvecklingsstörning Särskola Funktionsnedsättning Funktionsskillnad Funktionsvariation Ledaren skriver upp ett ord i mitten av tavlan. Gruppen associerar högt och spontant, ledaren skriver upp allt gruppen säger. När gruppen känner att allt är med på tavlan som de vill ha med, går ledaren igenom varje association och förklarar vad de betyder, eventuell historik bakom ett begrepp och varför det är viktigt att vara kritisk i språkbruk osv. Fortsätt på samma sätt med fler begrepp om behov finns. Tips till ledaren: Samtala tillsammans med din arbetsgrupp/klass om vilka ord ni tycker passar bra att använda på er arbetsplats/skola. Vad är normal? Passar för: Alla. Anpassa föreslagna frågeställningar till målgruppen. Förbered genom att: Fundera över gruppindelning, ska du som ledare låta deltagarna själva välja grupp eller ska du dela in dem i grupper? Skriv ner frågeställningarna nedan och och ha en kopia till varje grupp. Ta fram papper och penna till varje grupp. Mål: Synliggöra okunskap och väcka tankar om hur vi värderar olika förmågor. Beskrivning: Vad är normal och vem bestämmer det sjunger ungdomarna i föreställningen. Men vad är normal? Låt deltagarna sitta i mindre grupper och diskutera frågeställningarna nedan. Låt dem sedan skriva ner och sammanfatta lite stödord av det de kommit fram till eller har diskuterat. Låt grupperna redovisa för varandra, därefter kan man ha en diskussion. Kom i håg - inga tankar kan vara fel! Vem bestämmer vad som är normal och vad händer om man bryter normerna? Vilka förväntningar har vi på unga människor som ska ut i arbetslivet? Vad händer om man berättar om sin funktionsvariation på den här arbetsplatsen/i den här skolan? Kan det vara svårt att veta hur man ska agera runt en människa med en funktionsskillnad? 19

20 Case Case är ofta beskrivningar av speciella, ibland kritiska händelser där känslor, beteenden och dialoger återges. Case är ofta situationer hämtade från verkligheten eller baserade på verkliga händelser. I arbetet med case uppmanas deltagarna till att analysera situationen, reflektera över handlande, prova och värdera lösningar. För problemets lösning finns inga rätta eller felaktiga svar. När ni arbetar med casen nedan kan ni välja att läsa dem högt eller spela upp dem som ett rollspel. Väljer ni att spela situationerna kan det konkretisera ämnet ytterligare, vilket kan gynna många deltagare, oavsett funktionsvariation. Ytterligare ett plus med att spela situationerna är att ni under/efter samtalet kan spela upp förslag på olika handlingsalternativ. Tips till ledaren: Efter varje case som läses/spelas upp får deltagarna prata om sina tankar med den som sitter bredvid, en sk bikupa. Därefter fortsätter samtalet i helgrupp. Case 1 Passar för: Grupper som arbetar med myndighetsutövning och möter unga människor med funktionsskillnad i sitt arbete. Mål: Belysa en situation från olika perspektiv och starta en förändringsarbete. Förbered genom att: I det fall ni vill spela upp caset som ett rollspel, förbered dig och en kollega genom att bestämma roller och repliker. Beskrivning: Läs högt för gruppen, alt. spela upp caset tillsammans med en kollega: I början av februari går Erika på ett möte på Arbetsförmedlingen. Erika är 22 år och har en lindrig utvecklingsstörning. Hon träffar sin handläggare Tobias och de går igenom Erikas situation. Nästa möte sätts till onsdagen 24 februari kl Med sig hem får hon en blankett som ska fyllas i och medtagas vid nästa möte. Onsdagen den 24 februari kl 9.00 sitter Tobias och väntar på Erika. Hon dyker inte upp. Nu för du som ledare ett samtal i gruppen om vilka tänkbara skäl som finns till att Erika inte dök upp på mötet och om något kunde gjorts annorlunda. Ta följande frågor till hjälp: Vad tänker vi kan vara anledningen till Erikas beteende? Hur skulle handläggaren kunnat försäkra sig om att Erika lämnade sitt första möte trygg med vad som förväntades av henne? Vilka rutiner finns på vår arbetsplats för att bemöta människors funktionsskillnader? Hur talar vi på vår arbetsplats om människors funktionsskillnader? Case 2 Passar för: Alla arbetsplatser som tar emot praktikanter. Alla som arbetar med att få ungdomar från gymnasiesärskolan i sysselsättning. Pedagoger som arbetar med APL för ungdomar inom gymnasiesärskolan. 20

21 Mål: Belysa en situation från olika perspektiv och ge insikt om vilket stöd unga människor behöver på en arbetsplats beroende på funktionsvariation. Förbered genom att: I det fall ni vill spela upp caset som ett rollspel, förbered dig och en kollega genom att bestämma roller och repliker. Beskrivning: Läs caset högt för gruppen, alt spela upp caset tillsammans med en kollega: Elin är 17 år, älskar barn och har hopp om att i framtiden få arbeta med barn och unga. Hon målar och har en stark konstnärlig ådra. Hon är även mycket framåt och lyckas därmed fixa en praktikplats på ert fritidshem etc. Varje dag är hon på plats i god tid och är väldigt glad för sin praktikplats. Hon pratar mycket om hur roligt hon tycker att det är att vara med barnen, men hon blir ändå sittande större delen av dagen. När du kommer med idéer på vad hon ska göra med barnen säger hon ja, det låter kul! men bli ändå sittande. Elin har en lindrig utvecklingsstörning, men detta vet ni inte om på er arbetsplats. Nu för du som ledare ett samtal i gruppen om vad som hände med Elin och hur situationen kunde ha sett annorlunda ut. Ta följande frågor till hjälp: Vad tänker vi kan vara anledningen till Elins beteende? Vad kan vi som verksamhet göra för att upptäcka Elins funktionsskillnad? Vad har vi för rutiner vid introduktion av praktikanter? Vilket bemötande hade Elin fått om hon berättat om sin funktionsskillnad? Case 3 Passar för: Människor som i sin profession möter unga människor med utvecklingsstörning. Mål: Belysa en situation från ungdomens perspektiv samt väcka tankar runt hur man pratar om ord som utvecklingsstörning, funktionsnedsättning och särskola kring ungdomar med funktionsskillnad. Orden som är svåra att höra, och svåra att bära för att de är så starkt negativt laddade. Orden är också svåra att hantera för oss som arbetar runtomkring. Förbered genom att: I det fall ni vill spela upp caset som ett rollspel, förbered dig och några kollegor genom att bestämma roller och repliker. Beskrivning: Läs caset högt för gruppen, alt spela upp caset tillsammans med några kollegor: Karim är på möte hos sin LSS-handläggare, en så kallad nätverksträff. Med på mötet är förutom LSS-handläggaren, Karim som mötet handlar om - och som har en utvecklingsstörning, en lärare från skolan alt. handledare på arbetsplats/daglig verksamhet, en kurator från habiliteringen och en handläggare från försäkringskassan. Mötet börjar och alla pratar över huvudet på Karim, mötets huvudperson. Det hela slutar med att Karim reser sig upp och går ut ur rummet. Nu för du som ledare ett samtal i gruppen om vad som hände med Karim och hur situationen kunde ha sett annorlunda ut. Ta följande frågor till hjälp: 21

22 Hur tänker vi kring Karims beteende? Hur tänker vi kring att prata över huvudet på de unga människor med utvecklingsstörning som vi möter i vårt arbete? Hur kunde de vuxna i caset gjort annorlunda utifrån sin proffesion? Hur kunde mötet ha sett ut istället? Finns det en annan form som hade passat bättre? Case 4 Passar för: Ungdomar oavsett funktionsvariation. Mål: Belysa en situation från ungdomens perspektiv samt väcka tankar runt hur man pratar om ord som utvecklingsstörning och särskola. Orden som är svåra att höra, och svåra att bära för att de är så starkt negativt laddade. Orden är också svåra att hantera för ungdomar utan utvecklingsstörning. Förbered genom att: I det fall ni vill spela upp caset som ett rollspel, förbered dig och några kollegor genom att bestämma roller och repliker. Tips till läraren: Om du arbetar med ungdomar i särskolan är det extra viktigt att lägga fokus på varför andra säger så taskiga saker. Rikta samtalet mot att det handlar om okunskap och fördomar, obetänksamhet. Beskrivning: Läs caset högt för gruppen, alt spela upp caset tillsammans med några kollegor: Maria, Mira, Simon och Andres är med i samma basketlag. Simon bär på en hemlighet, han har en utvecklingsstörning. Simon är alltid på sin vakt och försöker skärpa sig, han vet att de andra tycker han är lite konstig. Ungdomarna skojar med varandra och börjar sen prata om en artist som är megakänd. Alla känner till honom/henne. Simon är nöjd för han vet, det här kan han. Han slappnar av. Mira vet inte, hon har aldrig hört talas om den här artisten. De andra bara undrar hur knäpp hon är, hur kan hon missa. Andres säger; - Du Mira, är du helt utvecklingsstörd eller? Orden slår ner som en blixt i Simon! Han blir tyst De andra pratar vidare... Nu för du som ledare ett samtal i gruppen om vad som hände med Simon och hur situationen kunde ha sett annorlunda ut. Ta följande frågor till hjälp: Varför säger Andres som han gör? Vad betyder ordet utvecklingsstörd? Är det ett bra ord att använda? Hur tror ni att det känns för Simon när detta händer? Vilka ord använder ni när ni pratar om ungdomar i särskolan? Utveckling: Rita upp ett isberg på tavlan. Likna berget vid en människa, att det faktiskt bara är toppen vi ser, allt det som finns under vattnet vet vi inget om. Prata om att det alltid är så och att man måste vara försiktig med hur man pratar för man har ansvar för varandra och varandras känslor. Avsluta med att låta var och en skriva kort om vilka tankar de fått. 22

23 Sammanfatta/Avslutningsövningar Jag är superbra - övning Passar: Alla. Mål: Stärka självkänsla och samla alla inför ett gemensamt avslut. Förbered genom att: Ställa stolar i ring, en stol färre än antalet deltagare. Beskrivning: Deltagarna sätter sig på stolar. Du som ledare kan med fördel delta i denna övning och inleda den genom att ställa dig i mitten och säga Jag är bra på att... Alla som tycker att de också är bra på detta ska byta stolar med varandra. Sedan är det nästa persons tur att säga något den är bra på osv. Reflekterande skrivande Passar: Alla. Mål: Avsluta dagen i stillhet genom att ge alla deltagare möjlighet till reflektion på egen hand. Förbered genom att: Ha papper och penna till hands. Beskrivning: Låt deltagarna skriva ner tankar och reflektioner från dagen. Skriv under förslagsvis 15 minuter. Låt deltagarna behålla sina texter, de skriver endast för sig själva. Utveckling: Samla deltagarna i en ring efter avslutat skrivande. Låt deltagarna läsa upp en mening (eller ett ord) ur sin text. Den som inte vill dela med av sin text sig får säga pass. En avslutningrunda Passar: Alla. Mål: Avsluta dagen genom att ge alla deltagare talutrymme och tillfälle att dela med sig av sina erfarenheter från dagen. Förbered genom att: Ställa stolar i ring. Beskrivning: Deltagarna sitter i ring. Varje deltagare får säga en mening om något som de har lärt sig idag, en tankeställare som de fått, något som de bär med sig etc. från denna dag. 23