Tel:
|
|
- Ingemar Mattsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Global Siemens Headquarters Siemens AG Wittelsbacherplatz München Germany Global Siemens Healthcare Headquarters Siemens AG Healthcare Sector Henkestrasse Erlangen Germany Tel: Siemens Healthcare Diagnostics, det ledande företaget för klinisk diagnostik har som mål att ge läkare den nödvändiga information som behövs för att ställa rätt diagnos samt erbjuda bra behandling och korrekt uppföljning av patienter. Vårt omfattande sortiment med högpresterande system, omfattande menyalternativ och IT-lösningar ger i kombination med lyhörd service ett smidigt arbetsflöde, ökad driftseffektivitet och förbättrad patientvård. Lokal kontaktinformation Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby Sverige Telefonnummer: Fax: Global Division Siemens Healthcare Diagnostics Inc Deerfield Road Deerfield, IL USA
2 Next Level En nyhetstidning från Siemens Healthcare Diagnostics No. 3, 2011 Answers for life. Tema bröstcancer Her2 - Historik Mätning av Her2 Bröstcancerscreening på Mammografikliniken i Malmö Kalendarium Vad händer under hösten och våren?
3 Ledare Det är med nöje som vi härmed kan presentera det tredje numret av Next Level Vi har fått stor uppskattning från våra kunder för innehållet. Samtidigt är vi tacksamma för att vi även i fortsättningen får synpunkter så att vi kan anpassa tidningen till våra kunders behov. Det här numret av Next Level har vi valt att helt dedikera åt bröstcancer och vilka metoder som finns för tidig diagnostisering. Vi kommer att berätta om Her2 ur ett historiskt perspektiv och mätning av Her2 i praktiken. Vi har också besökt Mammografikliniken i Malmö för att få veta mer om den stora studien om bröstcancerscreening som nu pågår där. Vi önskar er en trevlig läsning! Tomas Kramar, VD Siemens Healthcare Diagnostics Innehåll 4-5 Her2 - Historik 5-6 Mätning av Her2 7-8 Bröstcancerscreening på Mammografikliniken i Malmö Kalendarium november Equalis användarmöte i läkemedel och toxikologi, Stockholm 9-10 november Equalis användarmöte DNA, Malmö 30 november - 2 december Medicinska riksstämman, Stockholmsmässan januari Equalis användarmöte i koagulation, Stockholm 13 mars Equalis användarmöte i medicinsk mikrobiologi, Stockholm mars Siemens Academy Days - multidiciplinärt användarmöte Utges av: Siemens Healthcare Diagnostics Johanneslundsvägen SE Upplands Väsby, Sweden Ansvarig utgivare: Monika Neuman, Marknadschef Next Level
4 Historia Her2 - Historik Sven Tyge Langkjer Överläkare, PhD Onkologiska avdelningen, Aarhus Universitets Hospital Her2 upptäcks Under årens lopp har behandlingen av bröstcancer blivit allt mer komplex i takt med att kunskaperna om sjukdomen har ökat. Man vet nu att bröstcancer inte bara kan påverkas av hormoner, utan även av tillväxtfaktorer. Redan 1960 upptäckte den amerikanska biokemisten Stanley Cohen tillväxtfaktorn EGF. När Cohen injicerade extrakt från musspottkörtlar i nyfödda möss såg han att musungarna utvecklades snabbare. De öppnade ögonen tidigare, fick tänder tidigare osv. Cohen förklarade fenomenet med att det fanns en tillväxtfaktor i extraktet från spottkörtlarna. Han kallade den epidermal tillväxtfaktor, Epidermal Growth Factor EGF. Han observerade att tillväxten av epitelceller i huden och i ögats hornhinna stimulerades. Stanley Cohen fick Nobelpriset Man fann sedermera att tillväxtfaktorer inte stimulerar alla celler i kroppen utan bara de celler som har receptorer för tillväxtfaktorerna upptäckte Michael Waterfield, chef för cancerforskningsinstitutet Cancer Research Fond i London, det protein som fungerar som receptor för EGF. Därefter kunde en av Waterfields medarbetare, den tyska biologen Axel Ullrich, isolera genen. Waterfield, Ullrich och proteinexperten Joseph Schlesinger kunde 1984 visa att tillväxtfaktorer ofta har avgörande betydelse för utvecklingen av cancer. De hittade en hel familj med humana epidermala tillväxtfaktorer som också kallas ErbB-familjen av tyrosinkinasreceptorer. Ullrich var mycket duktig på kloningsteknik och kunde bestämma hur de proteinerna som genen kodade för såg ut. Genen kallas Her2/neu-genen eller Erb2. Nästa viktiga händelse var att en ny aktör dök upp på scenen: Dennis Slamon från UCLA, medicinsk onkolog och doktor i cellbiologi. Han hade en samling färska vävnadsprover från olika tumörer. Ett samarbete inleddes, och Slamon kunde konstatera att Ullrichs Her2/neu matchade DNAextrakt från vissa bröst- och ovarialcancertumörer. Ullrich och Slamon fann att onkogenen inte var muterad men att celler som hade genen producerade motsvarande protein i mycket stor mängd, alltså det fenomen som kallas överexpression. Fortsatt forskning visade att proteinet fanns på cellytan och fungerade som receptor. Receptorn hittades på celler från en rad olika tumörtyper, men också i relativt små mängder på friska celler. De maligna cellerna hade helt enkelt bara många fler receptorer: celler från vissa bröstcancertumörer har några miljoner receptorer per cell medan normala celler har mellan och I samarbete med Willium McGuire, en framstående forskare från San Antonio, fann man vid test av ett antal patienttumörprover med tillhörande sjukdomshistorik att överexpression av Her2 i tumörvävnaden innebar en dålig prognos för patienten. Patienter med överexpression av Her2 löpte alltså större risk för recidiv, deras metastaser växte snabbare och de hade kortare återstående livslängd (Slamon 1987). I det här läget fick Ullrich sina kollegor vid företaget Genentechs immunologiavdelning att utveckla en monoklonal antikropp mot Her2/neu-antigenet. När antikropparna sattes till vävnadsodlingar av celler med överexpression av Her2/neu slutade cellerna växa och dela sig. Därmed hade en ny antikropp sett dagens ljus. Med hjälp från forskare i Cambridge började man producera den humaniserade monoklonala antikropp som vi i dag känner under namnen Herceptin eller Trastuzumab. Prognostiska och predicerande markörer En prognostisk markör kan användas för att hitta patienter som löper särskilt hög risk att få återfall eller avlida. Man kan alltså få en prognos på hur sjukdomen kan komma att utvecklas om behandling inte sätts in. En prognostisk markör kan användas för att skilja ut grupper av patienter med olika hög risk för recidiv och på så sätt välja vilka patienter som ska få behandling dock utan att det säger något om vilken behandling som bör användas. En predicerande markör kan användas för att förutsäga om en patient med en viss markör har nytta av en viss behandling. Flera av de markörer som i dag används kliniskt är en blandning av prognostiska och predicerande. Vid bröstcancer är status för lymfkörtlarna i armhålan den viktigaste prognostiska faktorn. Vid den primära bröstoperationen görs även en värdering av spridningen till dessa lymfkörtlar. Tumörstorleken har betydelse, liksom ålder och östrogenreceptorstatus. Såsom nämns ovan har slutligen Her2 stor betydelse för den fortsatta prognosen. I % av bröstcancerfallen föreligger överexpression av human epidermal tillväxtfaktor-2 (Her2- positiva tumörer), normalt på grund av en amplifiering av den gen som kodar för bildningen av proteinet, dvs. att det finns fler än två kopior av genen i varje cell. För att undersöka om tumörcellerna är Her2-positiva använder man över hela världen en standardmetod som kombinerar immunhistokemi (IHC) och fluorescerande in situ-hybridisering Next Level 4
5 Historia (FISH). Om tumörcellerna visar överexpression/amplifiering av protein och/eller gen räknas det normalt som en prognostismarkör för recidiv eller död. Studier har visat att det ofta går att påvisa stigande koncentrationer av Her2 i serum hos patienter som utvecklar ett recidiv. Detta sker ibland innan patienten visar symtom på recidiv och innan det kan visas med rutinmässig scanning. Om Her2-koncentrationen i serum sjunker under behandling innebär det också att behandlingen har god effekt. Her2 fungerar också som predicerande markör. Om tumörvävnad är Her2-positiv är det predicerande för att tilläggs- behandla med antikroppen Trastuzumab, som är riktad mot receptorn och som reducerar risken för recidiv med ca 30 %. På vissa kliniker har man velat ha ett redskap (en blodprovsmarkör) för att tidigt kunna påvisa eventuella återfall vid bröstcancer och för att snabbare och bättre kunna utvärdera behandlingens effekt. I det fallet kan mätning av Her2- koncentrationen vara till hjälp för läkarna. Studier har visat att det ofta går att påvisa stigande koncentration av Her2 i serum hos patienter som utvecklar recidiv. Detta sker ibland innan patienten visar symtom på recidiv och innan det kan visas med rutinmässig scanning. Om Her2-koncentrationen i serum sjunker under behandling innebär det också att behandlingen har god effekt. Rosa Bandet Det är två organisationer som arbetar med Rosa Bandet i Sverige: Cancerfonden och patientorganisationen BRO (Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation). BRO förvaltar Bröstcancer-fonden och säljer det lite mörkare, cerisefärgade rosa bandet. Mätning av Her2 Överläkare Ivan Brandslund Laboratoriecentret på Sygehus Lillebælt, Vejle Proteinet Her2 kan mätas både i vävnad och i blod. Ingen av de olika typerna av blodceller har Her2-receptorn, men den extracellulära delen av receptorn, ECD (Extra Cellular Domain), utsöndras i blodet och kan mätas i plasma och serum. Vi har funnit god överensstämmelse mellan Her2- koncentrationen i cancervävnad, mätt med Elisa och immunanalys baserad på kemiluminiscens parallellt med den immunhistokemiska analysen. Koncentrationsmätningen visar en stigande koncentration i förhållande till det som inom patologisk anatomi betecknas som IHC 0, 1, 2 och 3+. Normalt anses cancervävnad vara mycket inhomogen, med ojämnt fördelade cancerceller i vävnad som för övrigt är normal. Vi har därför gjort dubbelbestämningar, med vävnadsprover på flera ställen i tumörvävnaden, för att undersöka detta. Med de volymer som tas ut vid biopsi, oftast minst 1 x 1 x 1 mm, verkar den bristande homogeniteten inte spela någon roll, troligen på grund av den logaritmiskt ökade mängden av Her2-receptorn vid cancer. Det förefaller som om vävnadskvantifieringen är känsligare för ökade Her2-koncentrationer än immunhistokemi och fluorescerande in situ-hybridisering, som visar om genamplifiering föreligger, dvs. om det finns fler än två kopior av genen per cell. Därför pågår nu studier med ca 450 patienter som får genomgå samtliga undersökningar. Ungefär 50 av de deltagande patienterna visar förhöjda koncentrationer av Her2 i vävnaden utan att klassificeras som amplifieringspositiva med IHC och FISH. Mätningar av Her2 i serum För patologisk-anatomisk analys gäller givetvis att det inte går att göra några fler analyser av patienten i efterhand. Därför är det viktigt att ha tillgång till lätta och snabba metoder som fungerar direkt på blod om det ska gå att följa effekten av behandlingar. De vanliga skälen till att använda kliniska biokemiska analyser för bröstcancer är egentligen att det ska gå att: 1. Screena för kvarvarande bröstcancer 2. Övervaka effekten av kirurgiska ingrepp 3. Förutsäga effekten av en given behandling så att det går att välja rätt behandling 4. Generellt anpassa behandlingsdosen eller behandlingstiden efter serumvärden eller indikatorer i blodet 5. Se effekterna av behandlingen 6. Upptäcka biverkningar av behandlingen Det har visat sig att det inte finns något värde i använda Her2 i serum för att screena för cancertumörer, eftersom antalet positiva patienter med förhöjda koncentrationer utöver det normala är några få procent vid tidpunkten för diagnos. Även för den fjärdedel av patienterna som är amplifieringspositiva enligt IHC och FISH gäller at de sällan har förhöjda serumvärden i blodet vid tidpunkten för diagnos och operation. Därför går det inte heller att använda Her2 för att övervaka effekten av primärkirurgi eller detektera behandlingseffekten vid insatt förstagångsbehandling eller i förhållande till det kirurgiska ingreppet. Behandling med Herceptin bygger således även vid nydiagnostiserad sjukdom direkt på patologisk-anatomisk analys av Her2. Upptäckt av recidiv efter primärbehandling Vi har följt 862 patienter i upp till 5 år efter primärbehandling med mätning av Her2 i serum vid de fasta kliniska besöken för rutinkontroll. Av dessa 862 patienter utvecklade 149 positivt serum-her2 (>15 μg/l), varav 35 vävnadspositiva patienter, 69 vävnadsnegativa patienter och 45 utan känd vävnadsstatus på grund av att de hade opererats innan det blev infört som rutin att bestämma Her2-vävnadsstatus. Av patienterna med förhöjt serum-her2 hade 25 av de 35 vävnadspositiva verkligen ett recidiv eller återfall i form av metastaser, medan 29 av de patienter som var vävnadsnegativa men serumpositiva hade återfall (se tabell). Skillnaderna har hög statistisk signifikans. Överfört till predicerande värden är det positiva prediktionsvärdet hos vävnadsnegativa patienter ett serum-her2 över 15 μg/l 42 %. Om gränsvärdet ökas till 25 μg/l är det positiva prediktionsvärdet 100 %. Hos vävnadspositiva patienter är det positiva prediktionsvärdet för resultat över 15 μg/l 71 %, medan en höjning av gränsvärdet till 32 μg/l ger ett positivt prediktionsvärde på 100 %. 5 Next Level
6 Vetenskaplig artikel De patienter som hade förhöjt serum- Her2 och påbörjade behandling visade utan undantag kraftiga sänkningar mot normalområdet vid klinisk effekt av behandlingen. Övervakning av enskilda patienters värden Hos vissa av patienterna låg värdena inte över normalområdet men var signifikanta högre i förhållande till patienternas egna utgångsvärden. Det är viktigt att känna till att den biologiska och analytiska variationen av serum-her2 under ca 20 μg/l är ca 7,5 %. Därför ska en ändring från mätning till mätning överstiga 2,77 x 7,5 %, dvs. ca 22 %, för att en statistiskt signifikant skillnad på 95 %-nivån ska föreligga. Annars kanske det bara är mätstörningar som detekteras. I dagsläget finns det inga studier av värdet av att mäta en individuell ökning i förhållande till ett värde över referensintervallet. Övervakning av behandlingseffekt fanns före Herceptin, men detta måste utvärderas genom en kontrollerad studie. Slutsats Her2 i serum förefaller vara användbart för detektion av recidiv, med en ledtid i förhållande till bilddiagnostiska standardmetoder på i genomsnitt 6 månader (men som kan vara upp till 12 månader). Dessutom kan Her2-mätning användas för att övervaka effekten av behandling med Herceptin i kombination med annan cytostatikabehandling. Sist, men inte minst, kan Her2 fungera som indikator på om patienten är behandlingsresistent mot Herceptin. När cancern är borta kan man inte göra fler analyser i efterhand på patienten. Därför är det viktigt att ha snabba och enkla metoder som kan användas direkt på blod för att följa effekten av behandlingen. Flera författare har visat att patienter som uppnår en minskning på över 20 % av serum-her2-halten i förhållande till sitt eget utgångsvärde har signifikant längre överlevnad än patienter med oförändrade värden eller en liten minskning. Övervakning av patienter under Herceptinbehandling Ungefär 50 patienter under behandling med Herceptin har följts i upp till 5 år med systematiska mätningar av serum- Her2. Den viktigaste slutsatsen är att den kliniska effekten har ett nära samband med sänkta serumvärden av Her2, vilket även andra författare har visat. Det går att dra den generella slutsatsen att överlevnaden är låg om behandlingen inte leder till minskade serumvärden ned till referensintevallet. För patienter vars serumhalt inte sjunker, eller till och med stiger, under behandlingen är prognosen för överlevnad dålig. Möjlig nytta av att mäta Her2-halten i serum under Herceptinbehandling Minskad halt i serum av Her2 tyder på en god respons på behandlingen med Herceptin i kombination med övriga läkemedel och kan därför ses som ett uttryck för behandlingseffekt. En utebliven minskning eller ett stigande värde innebär däremot att man bör överväga om patienten är resistent mot behandling med Herceptin och om man bör använda andra läkemedel, i stället, t.ex. Lapatinib. Generellt har vi sett en högre respons på Lapatinib, som inte Next Level 6
7 Profil Bröstcancerscreening på Mammografikliniken i Malmö Om bröstcancer Varje år ställs drygt 7000 bröstcancer diagnoser i Sverige. Det innebär att var nionde kvinna någon gång kommer att drabbas av bröstcancer. Idag botas nästan 80% av alla kvinnor i Sverige som drabbas av bröstcancer. Forskningssköterskan Maria Seserin förklarar hur tomosyntesundersökningen går till för en deltagare i studien På Mammografikliniken i Malmö håller man just nu på med en stor studie för att utvärdera en ny förbättrad metod för bröstcancerscreening. Den nya metoden, tomosyntes, utförs med samma utrustning (MAMMOMAT Inspiration) som man använder för vanlig mammografiundersökning förstärkt med en tomosyntestillsats. Den stora skillnaden är att röntgenbilderna tagna med tomotsyntes ger en tredimensionell bild av bröstet istället för den tvådimensionella bild som en vanlig mammografi ger. Docent Ingvar Andersson Den tredimensionella bilden ger en möjlighet att upptäcka fler och mindre bröstcancertumörer. Mammografikliniken vid Malmö Allmänna Sjukhus (MAS) drivs sedan 2009 i Unilabs regi som på uppdrag av Region Skåne bedriver all mammografidiagnostik i Skåne. Här i Malmö görs hälsoundersökningar per år och det är kvinnor i åldrarna år som kallas med månaders intervall, dessutom utförs 40 undersökningar per dag av kvinnor som känt en knuta i bröstet eller har andra besvär. Studien i Malmö (Malmö Breast Tomosynthesis Screening Trial) kommer att pågå i tre år och kommer att omfatta kvinnor. Docent Ingvar Andersson är tillsammans med Dr Sophia Zackrisson ansvarig för studien som sker i ett sammarbete med Siemens Healthcare. Ingvar Andersson har lång erfarenhet av mammografi och han står bakom en av de första studierna i världen där mammografi som hälsokontroll utvärderades (1,2). Huvudsyftet med den nya studien är att undersöka om man kan hitta fler och mindre cancertumörer med den nya tomosyntesmetoden. Vid en vanlig mammografiundersökning tas två röntgenbilder per bröst, en uppifrån och en så kallad snedbild. Genom att brösten är komprimerade blir tjockleken på bröst-vävnaden tunnare och därigenom kan man använda en lägre stråldos vid undersökningen. När bröstet pressas samman får man dessutom en bättre separation av bröstkörtelvävnaden som kan dölja en tumör. Riklig bröstkörtelvävnad är ett problem vid mammografering eftersom den kan dölja tumörer i mammografi-bilden. Maria Seserin är forskningssjuksköterska och är den som tar emot och röntgar kvinnorna som kallats till studien. Hon berättar att inställningen till att delta i studien är generellt mycket positiv. En del av deltagarna tror att tomosyntesundersökningen innebär en krånglig procedur ja, i värsta fall att de ska behöva krypa in i maskinen som vid en CT- undersökning. 7 Next Level
8 Profil Granskning av mammografibilder Men så är det inte, tomosyntesen utförs i direkt anslutning till den reguljära mammografiundersökningen. Först tar Maria de vanliga mammografibilderna på höger och vänster bröst, direkt därefter placeras ena bröstet ånyo i röntgenapparaten (MAMMOMATEN), denna gång med halva trycket på bröstet eftersom bröstet inte behöver pressas samman lika mycket vid tomosyntes undersökningen. En av deltagarna i studien, Christina, beskriver att det är en stor skillnad mellan de två undersökningsmetoderna och att det är mer behagligt vid tomysyntesundersökningen med det lägre trycket på bröstet i jämförelse med vanlig mammografi. Med tomosyntesen tas 25 bilder av bröstet medan röntgenröret beskriver en del av en cirkelrörelse (40 grader). Varje bild tas med en mycket liten stråldos och hela undersökningen motsvarar 2 vanliga mammografibilder ur dossynpunkt. Med hjälp av ett datorprogram rekonstrueras en tredimensionell bild av bröstet som sen kan betraktas i form av millimetertunna snitt. Ingvar Andersson visar hur den granskande läkaren kan läsa bilderna, antingen som en film där fokus flyttas från ytan, genom bröstet och slutligen ut på andra sidan av bröstet, eller så kan varje enskild bild granskas separat. I vissa fall kan flera bilder läggas ihop till ett tjockare snitt för att ge en tydligare bild. Från sitt arkiv av röntgenbilder visar Ingvar Andersson en jämförelse mellan en vanlig tvådimmensionell mammografibild och en tredimmensionell tomosyntesbild från en kvinna med en 3 cm stor tumör i ena bröstet. Eftersom bröstet hade rikligt med körtelvävnad var tumören helt dold bakom körtelvävnad i den vanliga mammografibilden men den framträdde tydligt i tomosyntesbilderna vilket visar vinsten med den nya metoden. Men informationen som tomosyntesen ger innebär också att själva granskningen tar längre tid än vid granskningen av vanliga tvådimensionella mammografibilder. Ingvar Andersson berättar att det tar tre gånger så lång tid att granska och bedömma tomosyntesbilderna. Med studien vill man därför också ta reda på vilka kvinnor som har fördel av att undersökas med tomosyntes och hur denna grupp bör selekteras. Flera landsting avvaktar nu resultaten från Malmöprojektet. Av: Gwen Gilderson, Produktchef Siemens Healthcare Diagnostics Referenser: 1. Mammographic screening and mortality from breast cancer: the Malmö mammographic screening trial. Anderson I. et al. BMJ Oct 15;297(6654): Improved survival rate for women with interval breast cancer - results from the breast cancer screening programme in Malmö, Sweden Zackrisson S. et al. J Med Screen. 2007;14(3): Next Level 8
Att få. är inte en. Vad sa de? Cancer? Vad händer nu?
Det krävs ett test Att få diagnosen bröstcancer Bröstcancer är inte en sjukdom Vad sa de? Cancer? Vad händer nu? Det går nog inte att vara förberedd på hur man kommer att reagera när man får beskedet att
Läs merFakta om spridd bröstcancer
Fakta om spridd bröstcancer Världens vanligaste kvinnocancer Bröstcancer står för närmare 23 procent av alla cancerfall hos kvinnor och är därmed världens vanligaste cancerform bland kvinnor i såväl rika
Läs merOm bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Läs merOm bröstcancer. Varför uppstår bröstcancer? MIN DIAGNOS
Om bröstcancer Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnor med drygt 9 000 diagnoser per år i Sverige. Risken för att insjukna i bröstcancer ökar med stigande ålder. Män kan också få bröstcancer,
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merFakta om lungcancer. Pressmaterial
Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i
Läs merTILL DIG MED HUDMELANOM
TILL DIG MED HUDMELANOM Hudmelanom är en typ av hudcancer Hudmelanom, basalcellscancer och skivepitelcancer är tre olika typer av hudtumörer. Antalet fall har ökat på senare år och sjukdomarna är nu bland
Läs merNjurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.
Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 520 00 www.pfizer.se Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus. SUT20140120PSE02 Njurcancer Bakgrund
Läs merRöntgen och nuklearmedicin
Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp
Läs merHon har nu läst i sin journal att SN var negativ och tror sig ha fått fel information efter operationen inför hemgång. Nu vill hon ha klara besked.
Fråga 1) Du arbetar som underläkarvikarie på lasarettet i S-stad. Till kirurgmottagningen kommer som extra patient en 63-årig kvinna som opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. en cancer.
Läs merÄldre kvinnor och bröstcancer
Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer
Läs merVi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.
Njurcancer Du har fått den här broschyren för att du har fått diagnosen njurcancer eller för att man hos dig har hittat en förändring i njuren där njurcancer kan misstänkas. Vi vill med den här broschyren
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:92 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:36 av Cecilia Carpelan m.fl. (fp) om att erbjuda HER2-test vid bröstcancer vid samtliga sjukhus Föredragande landstingsråd: Birgitta
Läs mer1.1 Ange tre möjliga differentialdiagnoser förutom bröstcancer. (1,5p)
Du arbetar som underläkarvikarie på kirurgkliniken i Y-köping. Du träffar en 63-årig kvinna på mottagningen som känt en knöl i vänster bröst sedan ett par veckor. Hon är frisk i övrigt och tar inga mediciner.
Läs merNeuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet
Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm
Läs merOm PSA-prov. för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov för att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen: April 2010. Detta är en uppdaterad version av den broschyr som utkom 2007.
Läs merRöntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN
Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar
Läs merDu ska få cytostatika
Du ska få cytostatika FÖRE BEHANDLINGEN Du ska få cytostatika Du ska få cytostatika. Cytostatika är medicin mot cancer. FÖRE BEHANDLINGEN När det är din tur När ditt namn ropas upp är det din tur att få
Läs merOm PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer
Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening
Läs merDu hittar en knöl vad händer sen?
Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På
Läs merVårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer
Vårdplan för bröstcancer/förstadium till bröstcancer Den här vårdplanen gäller för: En vårdplan är en skriftlig information om din sjukdom och den behandling du får. Den är ett komplement till muntlig
Läs merFlera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer
Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer
Läs merBehandling av prostatacancer
Behandling av prostatacancer Sammanfattning Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män i Norden. Hög ålder, ärftlighet, viss geografisk och etnisk tillhörighet är riskfaktorer för att drabbas
Läs merFörutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona
Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen
Läs merForskning om bröstcancer som bekräftar dr Lees och dr Zavas forskning
Forskning om bröstcancer som bekräftar dr Lees och dr Zavas forskning Från dr Lees hemsida, översatt e er bästa förmåga. I juli 2015 publicerades en studie som en stor grupp forskare från olika kontinenter
Läs merLycka till! Tentamen. Sal: T143. OBS! Ange svaren till respektive lärare på separata skrivningspapper om inget annat anges
Tentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2015 06 04 Skrivtid: 4 timmar (16:15 20:15) Sal: T143 Poängfördelning: Karin Franzén Anna Göthlin
Läs merBRO granskar bröstcancervården
BRO granskar bröstcancervården Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO BRO: Synovate: Ingrid Kössler David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum: 2007-10-19 Information om undersökningen Synovate
Läs merMäns upplevelse i samband med mammografi
CLINTEC Enheten för radiografi Projektarbete Höstterminen 2015 Mäns upplevelse i samband med mammografi Författare: Ninette Jonsson, Elisabeth Ljung Sammanfattning Att män utgör en minoritet av patienterna
Läs merLycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Läs merPatientinformation (postoperativ)
Patientinformation (postoperativ) Vi vill härmed fråga Dig om Du vill delta i en forskningsstudie rörande operation av lymfkörtlar i armhålan i samband med operation för bröstcancer enligt nedanstående
Läs merTarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle
Tarmcancerdagen 25 mars 2014, Folkets Hus, Gävle Dr Åke Berglund, Onkologen Akademiska Sjukhuset i Uppsala, talar om Onkologisk behandling samt livsstilsfaktorer. Dr Torbjörn Sakari och Stomisköterska
Läs merWntResearch. Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning. 20 september, 2017
WntResearch Ett unikt sätt att bekämpa tumörspridning Extra Bolagsstämma, Malmö 20 september, 2017 Tf VD Ulf Björklund Vad har en cancercell för egenskaper som bidrar till sjukdomens allvar? Ökad celldelning
Läs mer1.1 Hur handlägger du denna kvinna? (2p) 1.2 Vad sätter du för diagnos (med ord) i journaldiktatet? (1p) Sida 1 av 5
Du arbetar som AT-läkare på lasarettet i W-stad. Till kirurgakuten kommer en 67-årig kvinna, Salma Tydelius. Hon opererades i vänster bröst för fyra dagar sedan p.g.a. cancer. Hon är i frisk i övrigt förutom
Läs merOm PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar
Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007
Läs merSköldkörtelsjukdom. graviditet. Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossningen 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs meroch inte till dagens har visat sig kompletterar bröstcancer. Herceptin och en kombination av Bergh, Fax
Pressmeddelande Stockholm den 15 maj, 2012 Svenska patienter i stor studie med ny behandling mot HER2-positiv bröstcancer 3 800 patienter med en viss sorts bröstcancer, så kallad HER2-positiv bröstcancer,
Läs merEtt faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)
Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL) För mer information kontakta: Anna Björlin, Communication Officer, Bayer Schering Pharma, Telefon: 08 580 223 91, E-post: anna.bjoerlin@bayerhealthcare.com
Läs merUppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO
Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och
Läs merFörebyggande onkologisk behandling av bröstcancer. Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS
Förebyggande onkologisk behandling av bröstcancer Henrik Lindman, MD, PhD Onkologikliniken UAS Principer för behandlingen Lokal behandling Kirurgi av primärtumören Regional behandling Strålbehandling av
Läs merNy målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider
Pressmeddelande 2011-09-26 Ny målinriktad behandling ger patienter med HER2 positiv bröstcancer möjlighet att leva längre utan att sjukdomen fortskrider Patienter som får en ny målinriktad behandling,
Läs merAroCell AB. Årsstämma. 18 maj 2016
AroCell AB Årsstämma 18 maj 2016 MÄTER VAD SOM ÄR VIKTIGAST! TK 210 ELISA En Känslig och Specifik Biomarkör för Celltillväxt och Cellomsättning ATT FÖRBÄTTRA BESLUT UNDER CANCERBEHANDLING Individualiserade
Läs merFakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Läs merBehandling med BCG-medac. BCG-medac
Behandling med BCG-medac BCG-medac Diagnos Du har av Din läkare fått diagnosen ytlig blåstumör och blivit rekommenderad behandling med BCGmedac. Behandlingen följer ett speciellt schema vilket Din läkare
Läs merPatientinformation 1(5)
1(5) Patientinformation Du tillfrågas härmed om att delta i en studie med läkemedlen Avastin (bevacizumab) Tarceva (erlotinib) och Xeloda (capecitabine) för patienter med spridd tjock- /ändtarmscancer.
Läs merPositivt utlåtande från EMAs vetenskapliga råd: Ny målinriktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer
Pressmeddelande Stockholm den 20 september, 2013 Positivt utlåtande från EMAs vetenskapliga råd: Ny målinriktad behandling vid HER2-positiv bröstcancer Det vetenskapliga rådet inom europeiska läkemedelsmyndigheten
Läs merForskning. Årets upptäckter
Årets upptäckter Cancerforskning gör hela tiden framsteg. En del forskning sker nära behandlingen och har relativt omedelbar effekt för patienterna. Annan forskning rör sig på en mer grundläggande nivå.
Läs merNy antikropp ger hopp för kvinnor med HER2 positiv bröstcancer: Lever längre utan att sjukdomen fortskrider
Stockholm den 8 december, 2011 Ny antikropp ger hopp för kvinnor med HER2 positiv bröstcancer: Lever längre utan att sjukdomen fortskrider Patienter som fick tillägg med en ny målinriktad behandling, pertuzumab,
Läs mergraviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning
Sköldkörtelsjukdom och graviditet Ämnesomsättningsproblem före och efter förlossning Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merDin behandling med Nexavar (sorafenib)
Din behandling med Nexavar (sorafenib) (sorafenib) tabletter Introduktion Cancer är oftast en svårbehandlad sjukdom och det finns ett stort behov av nya behandlingsformer. Därför är Nexavar ett viktigt
Läs merVad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller
Vad är lungcancer? Vikten av att ta reda på vilken sorts lungcancer det gäller Vad är lungcancer? Vad är lungcancer? Det finns två huvudtyper av lungcancer: småcellig lungcancer (SCLC) som står för 10
Läs merAutomatiserat 3 D Ultraljud (ABUS) för täta bröst som komplement till mammografi screening
Automatiserat 3 D Ultraljud (ABUS) för täta bröst som komplement till mammografi screening Brigitte Wilczek, MD, PhD; Marina Janicijevic, MD; Kjell Hågemo, MD; Börkur Adalsteinsson, MD; Karin Thorneman,
Läs merTORISEL (temsirolimus) patientinformation
TORISEL (temsirolimus) patientinformation Frågor och svar om din behandling med Torisel mot njurcancer 2 Inledning Den här broschyren innehåller viktig information om din behandling med Torisel. Vi ber
Läs merTarmcancer en okänd sjukdom
Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.
Läs merLycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo
Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-08-20 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike
Läs merFakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling
Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling Fakta om leukemier Av de mellan 900 och 1 000 personer i Sverige som varje år får diagnosen leukemi får ett 100-tal akut lymfatisk leukemi.
Läs merRegionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Mars 216 Bröstcancer Figur-och tabellverk för diagnosår 21-215 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merCentrala rekommendationer och konsekvenser
Centrala rekommendationer och konsekvenser Bröstcancer Diagnostik & Kirurgi Lisa Rydén, doc öl Skånes Universitetssjukhus, Lunds Universitet Inst f Klin Vet Områdesansvarig Kirurgi Nationella Riktlinjer
Läs merRÖNTGEN. Röntgen tog världens första röntgenbild på en människa år Det var en bild av hans hustrus, Anna UPPTÄCKTEN
RÖNTGEN Fram till 1895 fick läkarna förlita sig på patienternas egna beskrivningar av sina symtom, det de såg med egna ögon eller kunde röra vid. Upptäckten av röntgenstrålarna var en av de viktigaste
Läs merTumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI
Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation
Läs merÄr genetiken på väg att bota diabetes?
Är genetiken på väg att bota diabetes? Simon Eklöv Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet. Under början
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Ärftlig bröst- och äggstockscancer 1 MEFinfo_BC 1 Onkogenetiska mottagningen Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg
Läs merPer Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet
Per Malmström Skånes Onkologiska Klinik Lunds Universitetssjukhus Institutionen för Kliniska vetenskaper Lunds Universitet Medicinsk behandling 43 tillstånd Kurativ och palliativ behandling Strålbehandling
Läs merTillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS
Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merVARJE TIMME FÅR EN KVINNA BESKEDET BRÖSTCANCER
0 0 9 9 8 7 6 5 4 8 7 6 5 4 VARJE TIMME FÅR EN KVINNA BESKEDET BRÖSTCANCER MAMMOGRAFI En rapport från Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation BRO JUNI 05 VARJE TIMME FÅR EN KVINNA BESKEDET BRÖSTCANCER
Läs merbröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17
bröstcancer 54 onkologi i sverige nr 1 17 Monoklonal antikropp minskar risken för återfall i HR-positiv bröstcancer Behandling med den monoklonala antikroppen denosumab till bröstcancerpatienter som under
Läs mer8 Yttrande över motion 2018:10 av Tara Twana (S) om att alla kvinnor har nytta av mammografi VKN
8 Yttrande över motion 2018:10 av Tara Twana (S) om att alla kvinnor har nytta av mammografi VKN 2019-0009 Vårdens kunskapsstyrningsnämnd TJÄNSTEUTLÅTANDE VKN 2019-0009 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merBRÖSTCANCERFÖRENINGEN JOHANNA GÖTEBORGS MEDLEMSBLAD MARS 2019
BRÖSTCANCERFÖRENINGEN JOHANNA GÖTEBORGS MEDLEMSBLAD MARS 2019 Ordförande har ordet Varmt välkomna till vårt första medlemsblad! Under året kommer vi publicera 2 tidningar (maj och november) samt ytterligare
Läs merPrimära maligna hjärntumörer
Primära maligna hjärntumörer Obligatorisk kod: Start av SVF VL210 Beslut välgrundad misstanke Datum då beslut fattas om att välgrundad misstanke föreligger, i enlighet med kriterierna i vårdförloppsbeskrivningen.
Läs merHur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?
Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:18 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:43 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om screening för tjocktarmscancer Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merBehandling. med sköldkörtelhormon. Ett livsviktigt hormon
Behandling med sköldkörtelhormon Ett livsviktigt hormon Behandling med sköldkörtelhormon (tyroxin) Detta hormon bildas normalt i sköldkörteln som sitter framtill på halsen strax nedanför struphuvudet.
Läs merSvensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande
BESLUTSUNDERLAG 1(5) Landstingsstyrelsen Svensk studie avseende screening av tarmcancer erbjudande om deltagande Bakgrund Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har tillsammans med cheferna för de sex regionala
Läs merScreening för bröstcancer
Screening för bröstcancer Indikatorer SCREENING FÖR BRÖSTCANCER, INDIKATORER 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,
Läs merFakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling
Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling GIST en ovanlig magtumör GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) är en ovanlig form av cancer i mag-tarmkanalen. I Sverige
Läs merKlipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett
Läs merStora skillnader för drabbade av tarmcancer
Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare
Läs merAktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03
Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt
Läs merCirkulerande tumör-dna för cancerdiagnostik
Cirkulerande tumör-dna för cancerdiagnostik -Behandlingsstyrande tester av EGFR hos patienter med icke småcellig lungcancer Gisela Helenius Laboratoriemedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Sökning
Läs mer29 Yttrande över motion 2017:68 av Gunilla Roxby-Cromvall (V) om mammografi för kvinnor över 74 år HSN
29 Yttrande över motion 2017:68 av Gunilla Roxby-Cromvall (V) om mammografi för kvinnor över 74 år HSN 2017-1939 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2017-1939 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Läs merNovus BRO tar pulsen på bröstcancervården. Juni 2010. 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström
Novus BRO tar pulsen på bröstcancervården Juni 2010 17 juni 2010 Lina Lidell/Annelie Önnerud Åström 1704 Om undersökningen Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av BRO, Bröstcancerföreningens
Läs merOffentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab)
EMA/198014/2014 Offentlig sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant (siltuximab) Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Sylvant som beskriver de åtgärder som bör vidtas för att
Läs merVad är Klinisk forskning
Vad är Klinisk forskning Geografiskt nära sjukhusmiljöer och patienter Sjukdomsproblem eller förlopp i fokus Läkare/vårdpersonal inblandade Nyttan för patienterna tydlig Utmaningen: + Laboratorium Patienter
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska Institutet
Läs merDocent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08
Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?
Läs merLund. Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie. Rapport nr 17/2014
Rapport nr 17/2014 Arbets- och miljömedicin Lund Biologisk övervakning av exponering för personal inom marksanering en pilotstudie Håkan Tinnerberg Yrkes- och miljöhygieniker Thomas Lundh Kemist Christian
Läs merCentrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer
Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,
Läs merMängden utslag kan avgöra risken. Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar.
HJÄRTAT Mängden utslag kan avgöra risken Den som har psoriasis har en ökad risk för hjärtkärlsjukdomar. Det är känt att hälsosamma levnadsvanor minskar risken. Men mycket tyder på att även valet av behandling
Läs merStruma. Förstorad sköldkörtel
Struma Förstorad sköldkörtel 2 Författare Docent Gertrud Berg, Docent Svante Jansson och Professor emeritus Ernst Nyström, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Docent Ove Törring, Karolinska
Läs merDeepti vill flytta fokus från huden
Deepti vill flytta fokus från huden Idag vet vi att den som har psoriasis löper större risk än andra att drabbas av hjärtkärlsjukdomar. Men vi vet inte varför det är så. Det vill forskaren Deepti Verma
Läs merPatientinformation. En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin. Onkologi
Patientinformation En vägledning för Dig som ordinerats sekvensbehandling med Aromasin Onkologi Berit 56+, 2,5 år med tamoxifen Varför har Du ordinerats Aromasin i stället för tamoxifen? Denna folder vänder
Läs merPatientinformation ärftlig cancer
Patientinformation ärftlig cancer Misstänkt ärftlig bröstcancer 1 Universitetssjukhuset i Lund Adresser till onkogenetiska mottagningar i Sverige Lund Göteborg Linköping Stockholm Uppsala Umeå Genetiska
Läs merCRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio
CRP och procalcitonin: Variation vid okomplicerad elektiv sectio Vetenskapligt arbete under ST tjänstgöring Patrik Alm, ST läkare Kvinnokliniken, Gävle sjukhus Innehållsförteckning 1.1 Introduktion...2
Läs merEpitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet
Epitelial ovarialcancer Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet Disposition 1 Epitelial ovarialcancer subtyper 2 Prognostiska faktorer 3 Icke- kirurgisk primärbehandling 4 Recidiv
Läs merMellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015. Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom
Mellansvenskt läkemedelsforum Örebro 4 februari 2015 Medicinska genombrott Bröstcancer och Malignt Melanom Kenneth Villman Överläkare Onkologiska kliniken USÖ Mentometerfråga Kenneth Villman 150204 2 Disposition
Läs merFrågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone)
Frågor och svar om prostatacancer och Zytiga (abiraterone) Vad är prostatacancer? Prostatacancer uppstår när det bildas cancerceller i prostatans vävnader. Prostatacancer är ofta en långsamt växande cancer
Läs merPATIENTINFORMATION. Din behandling med Avastin (bevacizumab)
PATIENTINFORMATION Din behandling med Avastin (bevacizumab) 1 Din läkare planerar att du ska få behandling med läkemedlet Avastin (bevacizumab). Den här broschyren kommer att hjälpa dig förstå hur Avastin
Läs merRegionens landsting i samverkan. Bröstcancer. Figur-/tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen
Regionens landsting i samverkan Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Mar 3 215 Bröstcancer Figur-/tabellverk för diagnosår 21-214 Uppsala-Örebroregionen Regionalt
Läs merJanssen-Cilag AB. Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER
Janssen-Cilag AB Måste jag vara trött? PATIENTINFORMATION OM ANEMI VID CANCER I samband med cancerbehandling kan blodbrist orsaka svår trötthet Trötthet är ett vanligt problem i samband med tumörsjukdom.
Läs mer