Presidentens slott är visserligen inte äldre än 180 år, men det har en minst lika färgstark historia som många äldre regeringspalats.

Transkript

1 Vinterns utställning i Tikanojas konsthems, Slottets skatter konst från Presidentens slott, visar konstverk från presidentens slott, som under tiden för utställningen genomgår en grundlig reparation. Konstskatterna visas nu för första gången utanför huvudstadsregionen. Utställningen vid Tikanojas konsthem visar målningar, Finlands presidenters byster i brons och portträtt av deras makar. Utställningen har producerats a v Konstmuseet Ateneum i samarbete med republikens presidents kansli. Kuratorer är Ateneums intendent Sointu Fritze och specialforskare Erkki Anttonen. Kärnan i utställningen utgörs av den kejserliga samlingen från autonomins tid och verk som Ateneum har deponerat på slottet under självständighetstiden. De utställda verken är samlingsverk av den finländska konstnärseliten. Att förlägga konstsamlingen till det kejserliga palatset och senare presidentslottet är en förlängning av en gammal tradition, där konst var en viktig del av interiören i europeiska palats, slott och herrgårdar. Presidentslottet står för den högsta makten i det finländska samhället och dess konstsamling återspeglar uttryck för makt, såsom värdighet, elegans, bildning, kvalitet, stil och beständighet. Konstnärerna framställde finländska landskap i deras vackraste och ståtligaste skepnad: pittoreska skogs- och sjölandskap i inlandet samt fartygs- och havsmotiv med anknytning till sjöfart och handel. Väggarna i ett europeiskt regentpalats ska också ha bilder av krig och landsförsvar, som framhäver nationens enhet och styrka. I motiv som dessa, men även i folklivsskildringen, använde 1800-talets konstnärer sig av sin konstnärliga frihet till gagn för temat enligt tidens anda. Utställningen Slottets skatter låter oss även se bronsbyster av Finlands presidenter och porträtt av deras makar, som får möta varandra i samma rum. Verken i den äldre uppsättningen förvärvades till den kejserliga konstsamlingen i mitten av talet, de sista Ambitionen var att samlingen skulle innehålla verk av de bästa finländska konstnärerna.

2 Motiven är inte alltid från Finland, eftersom många av konstnärerna studerade och arbetade långa tider utomlands under den senare hälften av 1800-talet. Utöver naturlandskap föreställer målningarna från presidentslottet även urbana stadsvyer, särskilt från Frankrike. De första konstverken till det kejserliga palatset i Helsingfors beställdes av kejsare Nikolaj I omkring Största delen av verken i den kejserliga samlingen härstammar från Alexander II:s regeringstid Totalt omfattade samlingen 28 verk av 19 konstnärer år Senare adderades även de sju målningar som ursprungligen hade förvärvats och förlagts till det kejserliga residenset i Villmanstrand, det s.k. kejsarhuset. Sedan 1919 har konstverk från Ateneum deponerats i presidentslottet. Verken är konstnärligt högtstående och ger en fin bild av finländsk konst ända från mitten av 1800-talet till början av 1900-talet. Verken var ett slags fönster in till finländsk kultur och historia för utländska besökare. Genom målningarna kunde man även skapa en bild av särdragen i den finländska naturen. Syftet med Ateneums deposition har ända sedan början varit att komplettera den kejserliga samlingen med verk av samma konstnärer eller deras samtida. Depositionssamlingen har senare utvidgats i tid en bit in på 1900-talet. Presidentens slott är visserligen inte äldre än 180 år, men det har en minst lika färgstark historia som många äldre regeringspalats. Finland var en del av Sverige fram till år 1809 då vi blev ett autonomt storfurstendöme i Ryssland. Det var vid denna tid som fabrikören, handelsmannen och skeppsredaren J.H. Heidenstrauch gav den för sina fortifikationsprojekt kände arkitekten Pehr Granstedt i uppdrag att på en affärstomt i stadens södra hamn planera en bostadsbyggnad som var värdig ett mäktigt handelshus. Byggnaden blev färdig år Sedan man från statsmaktens sida vägt olika alternativ till residens för kejsaren och storfursten i Helsingfors, beslöt man år 1837 inköpa det Heidenstrauchska huset. Helsingfors hade just upphöjts till Finlands huvudstad istället för Åbo och den tyskfödde arkitekten Carl Ludvig Engel gavs i uppdrag att planera ett monumentalt centrum för staden. Denne produktive arkitekt var en anhängare av den nyklassiska stilen. Han fick i uppdrag att sätta huset i ett sådant skick, att det kunde tjäna som bostad för den ryske kejsaren med familj och uppvaktning. Under Engels ledning byggde man till en flygel, som bl.a. innehöll en grekiskkatolsk kyrka, en balsal och en matsal samt ett rymligt kök med hjälputrymmen. Samtidigt byggdes bostäder för slottets personal och den kejserliga uppvaktningen. Ändringsarbetena kunde slutföras år Inför lantdagens högtidliga öppnande år 1863 omändrades balsalen till rikssal, där kejsarens tron ställdes upp. Den stora industriutställningen i Helsingfors år 1876 hedrades genom besök av kejsaren Alexander II, kejsarinnan Maria Alexandrovna (dotter till storhertigen av Hessen Ludvig II) samt arvfursten, sedermera kejsaren Alexander III och dennes gemål Maria Feodorovna, dvs. den till börden danska prinsessan Dagmar. Inför dessa besök reparerades slottet, konstverk inköptes och serveringsutrustningen kompletterades.

3 Under världskriget fungerade slottet som krigssjukhus och under den ryska revolutionen som högkvarter för det ryska soldat- och arbetarrådets exekutiva kommitté. Efter inbördeskriget år 1918 var staberna för de tyska och senare de finska trupperna inhysta på slottet. Efter inbördeskrigets slut användes slottet till en del av utrikesministeriet fram till år 1921, då slottet blev residens för republikens president. I början av 1970-talet undergick slottet grundliga restaurerings- och reparationsarbeten under ledning av arkitekt Sirkka Tarumaa. I sitt nuvarande skick avspeglar Presidentens slott tydligt de under dess historia förhärskande stilriktningarna, av vilka den s.k. petersburgempiren är den mest framträdande. I slottet finns arbetsrum och hjälputrymmen för republikens presidents kansli samt presidentens representationsutrymmen. På slottet håller republikens president den årliga självständighetsdagsmottagningen och där ordnar presidenten även annan krävande representation samt sammankomster och överläggningar. Slottets golvyta är nästan m/2. Född 1854 och död 1905 i Borgå. Albert Edelfelt började som 15-åring i Finska Konstföreningens ritskola, men flyttade två år senare till universitetets ritsal i Helsingfors. Man uppmärksammade snabbt hans konstnärliga talang och han fick ett stipendium för att åka och studera till Antwerpen i Belgien. Redan nästa år flyttade han till Paris för att studera vid École des Beaux Arts. Han blev en av Finlands mest kända konstnärer, även internationellt. Han spenderade en stor del av sin tid i Paris men somrarna tillbringade han i Finland målandes inhemska motiv. - Hittar du båda konstverken av Edelfelt? Jämför dem! Studera Edelfelts målning Nyländska Jaktklubbens båthamn i Helsingfors och titta speciellt på hur han målat speglingarna i vattnet. Gör en egen målning där något, inte nödvändigtvis båtar, reflekteras i en vattenyta! Hur ser vattenytan ut när solen går ner i havet? Våga använda färger! Född 1865 i Björneborg och död 1931 i Stockholm, Sverige. Akseli Gallen-Kallela, som föddes som Axel Gallén, var elev vid Finska Konstföreningens ritskola i Helsingfors men senare även åt konstnärerna Adolf von Becker och Albert Edelfelt. Gallen-Kallela bodde även en tur i Paris men blev på 1890-talet väldigt intresserad av det finska kulturarvet och det finska landskap. Han gjorde flera resor till mellersta och östra Finland och gjorde efter detta många målningar med Kalevalamotiv.

4 - Hittar du ett konstverk gjort av Gallen-Kallela? - Vad föreställer verket? Gallen-Kallela är speciellt känd för sina Kalevala-motiv och kanske speciellt verken Sampos försvarare från 1896 och Ainomyten från Sök upp målningen på webben eller i boken Kalevala i bilder (Satu Itkonen, 2009, ISBN ). Jämför dessa konstverk med Mauri Kunnas versioner i boken Hundarnas Kalevala (1992, ISBN ) eller med Don Rosas pärmbild till Sammon salaisuus (Aku Ankka) som man hittar genom bildsök på nätet. Låt er inspireras och gör sedan en egen parafras(version eller tolkning) på någon av Gallen-Kallelas målningar! Född 1822 och död 1906 i Kuopio. Ferdinand von Wright blev tidigt intresserad av att teckna och liksom sina äldre bröder Magnus och Wilhelm specialiserade sig även han på att avbilda fåglar. På brödernas hemgård Haminanlaks födde man upp fåglar speciellt för att de skulle ha något att måla av. Ferdinand von Wrigt studerade en tid vid Stockholms konstakademi och lärde sig måla landskap, stilleben och porträtt, men efter en studieresa till Dresden bestämde han sig för att koncentrera sig på fågelmotiv. - Hittar ni von Wrights målningar i utställningen? - Känner ni igen fåglarna? - von Wright lärde sig måla stilleben i Stockholm, vad är ett stilleben? Stilleben med fågel. Bygg upp ett stilleben på ett bord mitt i klassrummet och placera pulpeterna runt om så att alla ser. Tänk på att ett mörkare tyg fungerar som en bra kontrast till föremålen på bordet. Kanske har ni i skolan en uppstoppad fågel som kan placeras i mitten? Runt om kan ni placera vilka föremål, frukter eller grönsaker som helst. Blommor kan man få tag på billigt eller gratis om man ringer till en blomsteraffär veckan före och ber dem sätta undan blommor som inte går att sälja längre. Tänk på att ju färggrannare, desto roligare att måla av! Välj teknik beroende på elevernas nivå och kombinera gärna! Ett stilleben gjort i blyerts med blommor i färg blir en spännande bild. Född 1824 i Lovisa och död 1892 i Weimar, Tyskland. Victoria Åberg var en lärarinna i Helsingfors som själv började som elev i Finska konstnärsföreningens ritskola. Hon flyttade senare till Tyskland för att studera i Düsseldorf och där lärde hon sig särskilt mycket om att måla landskap. - Hittar ni Åbergs målningar i utställningen? - Vad föreställer de? - Hittar ni några intressanta detaljer i dem?

5 Bekanta er med Åbergs målningar och titta speciellt noga på hur hon målat moln. Experimentera med att rita moln med kol på vitt papper och med vit tavelkrita eller torrpastell på mörkt papper. Här gäller det att sudda! Vilken teknik tycker ni ger bäst resultat? Född 1861 i Nakkila och död 1919 i Antignano, Italien. Elin Danielson började redan som 15-åring studera vid Finska konstföreningens ritskola i Helsingfors. Hon övertalades av konstnären Adolf von Becker att åka till Paris för att studera. Hon umgicks främst med manliga konstnärer för hon ansåg att hon via dem lärde sig mera om konst och hon studerade även i ateljéer som egentligen bara var för män. Elin Danielson-Gambogi reste mycket och målade i Finland, Frankrike och även Italien, dit hon flyttade sedan hon träffat sin blivande make Raffaelo Gambogi. Hon uppmärksammades ofta för sin konst och ansågs ibland vara alldeles för vågad, men detta mod gjorde att hon bland annat vann en bronsmedalj på världsutställningen i Paris år Hittar ni Elin Danielsson-Gambogis målning i utställningen? - Vad föreställer den? - I vilket land tror ni kvinnan i målningen bor? - Hittar ni någon målning gjord av Raffaelo Gambogi? Presidenterna Mauno Koivisto, Martti Ahtisaari, Tarja Halonen och Sauli Niinistö samt deras makar har valt ut konstverk som de berättar mera om i en audioguide som du kan lyssna på i museet eller via webben ( Välj ut ett konstverk i utställningen, precis som presidenterna har gjort. Beskriv konstverket! Vad föreställer det? Varför tycker du om det?

6 Republikens presidents uppgifter och behörighet anges i grundlagen. Utöver de uppgifter som nämns i grundlagen sköter presidenten de uppgifter som särskilt påförs republikens president i någon annan lag. Enligt Finlands grundlag utövas regeringsmakten av republikens president samt statsrådet. Republikens president leder Finlands utrikespolitik i samverkan med statsrådet och beslutar om Finlands förhållande till utländska makter och om landets agerande i internationella organisationer eller vid internationella förhandlingar. Republikens president är överbefälhavare för Finlands försvarsmakt. Republikens president utses genom direkt folkval. Presidentval förrättas i regel vart sjätte år. Republikens president skall vara infödd finsk medborgare. Presidentens ämbetsperiod är sex år. En och samma person kan väljas till president för högst två ämbetsperioder i följd. (12 år) Republikens president står hela tiden till förfogande för fullgörande av sina uppgifter. Presidenten har ingen arbets- eller tjänstetid och inte heller egentlig semester Ståhlberg, Kaarlo Juho ( ) Svinhufvud, Pehr Evind ( ) Relander, Lauri Kristian ( ) Kallio, Kyösti ( )

7 Ryti, Risto Heikki ( ) Koivisto, Mauno Henrik (1923-) Mannerheim, Carl Gustaf Emil ( ) Ahtisaari, Martti Oiva Kalevi (1937-) Paasikivi, Juho Kusti ( ) Halonen,Tarja Kaarina (1943-) Kekkonen, Urho Kaleva ( ) Niinistö, Sauli Väinämö (1948-)

8 Brev, kort och andra postförsändelser riktade till republikens president eller presidentens maka kan sändas till adressen: Republikens presidents kansli, Mariegatan 2, Helsingfors. Man kan också skicka e-post till presidenten under adressen eller faxförsändelser till nummer (09) Republikens president får flera tusen brev och meddelanden varje år och har inte möjlighet att svara på dem alla personligen. Republikens presidents kansli strävar efter att i mån av möjlighet svara på sakliga meddelanden, av vilka avsändarens kontaktuppgifter framgår. Utmärkelsetecken är en medalj som ges åt finska medborgare för att man gjort något betydande. Den primära utgångspunkten är de personliga meriterna, som skall ligga över enomsnittsnivån och som personen i fråga skall ha ådagalagt genom egen yrkesskicklighet eller i betydande samhälleliga uppgifter. En förutsättning är dessutom gott rykte. För kommendörstecken förutsätts i regel 50 års ålder och för riddartecken samt förtjänstkors 40 års ålder. För FVR:s medalj av 1:a klassen förutsätts minst 15 års och för vanlig medalj 10 års tjänstgöringstid. I praktiken är dessa tider längre. En ansökan skriven av en arbetsgivare kan skickas till ordenskansliet. Ansökan gås igenom av ordenskapitlet som skickar vidare ett förslag till en medlem i stadsrådet som vidarebefordrar förslaget till rätt ministerium som presenterar förslaget för presidenten som i egenskap av Stormästare för ordnarna ger sitt beslut. I ansökan skall det ingå en motivering om varför man anser att personen i fråga borde få en utmärkelse samt personens CV, med utbildning, arbetserfarenhet och förtroendeuppdrag. Finlands president är stormästare för alla tre ordnarna, som är: Till sin hjälp har stormästaren ordenskapitlet, i vilket ingår kansler, vicekansler och minst fyra medlemmar. FVR och FLO har samma ordenskapitel, Frihetskorsets orden har eget. Utmärkelsetecknets klass bestäms dock i allmänhet inte enligt meriterna utan enligt tjänsteeller samhällsställning. På grund av att de olika samhällssektorerna är så omfattande och mångformiga är det svårt att ge detaljerade anvisningar i detta avseende. Om förslaget beträffande klass inte träffar rätt, korrigeras det i ministeriet eller av ordenskapitlet.

9 Även utländska medborgare kan få utmärkelsetecken, exempelvis Sveriges kung, Carl XVI Gustaf har fått utmärkelsetecknet Finlands Vita Ros Storkorset. Förlänandet av utmärkelsetecken till utlänningar är inte bundet till någon viss dag. De som lägger fram förslag kan också föreslå att utmärkelsetecken skall tilldelas utlänningar som erkänsla för verksamhet till fromma för Finland. Utbyte av utmärkelsetecken förekommer ofta i samband med statsöverhuvudens officiella statsbesök. Initiativet kan komma från antingen Finlands ambassad eller någon inhemsk myndighet, sammanslutning eller privat instans. Förslag om utmärkelsetecken till en utlänning framställs i ett fritt formulerat brev som sänds till behörigt ministerium. Den egentliga framställan görs av ministern. Ordenskapitlet begär alltid utlåtande av utrikesministeriet och detta i sin tur av vår ambassad i landet i fråga. Statuterna för Finlands Vita Ros orden (FVR) fastställdes den 16 maj Dess utmärkelsetecken förlänas för förtjänster fosterlandet till fromma. Finlands Lejons (FLO) orden är den yngsta av våra ordnar. Dess utmärkelsetecken förlänas som erkänsla för framstående såväl civila som militära förtjänster.

10 Innan självständighetsdagen gör vi egna förtjänsttecken i utställningen Slottets skatter. För dagisoch skolgrupper ordnas verkstadsveckor under veckorna 48 och 49 ( ). Då ordnas en kort guidning i utställningen vid Tikanoja, med den tillhörande verkstaden Gör ditt eget utmärkelsetecken i Kuntsis Studio. Guidningen och verkstaden är avgiftsfria för Vasa stads skolor och räcker totalt 2 timmar (förflyttning mellan Tikanoja och Kuntsi). För skolor från andra kommuner kostar guidning med tillhörande verkstad 20 / grupp. I verkstaden kan max. 20 elever delta per gång. Förfrågningar och bokningar: tf. museipedagog Johanna Kull, tfn eller johanna.kull(a)vaasa.fi Materialet sammanställt av t.f. Museipedagog Johanna Kull, 2013 Källor: Republikens Presidents kanslis webbplats: Ordnarnas webbplats: Konstnärspresentationer: Den kejserliga konstsamlingen i Finland/ Jukka Relas 2009/ ISBN Naiset taiteen rajoilla/ Riitta Konttinen 2010/ ISBN (Danielson-Gambogi och Victoria Åberg)